Kvinnors företagande och utvecklingen av Skåne som innovativ region

Transkript

1 Kvinnors företagande och utvecklingen av Skåne som innovativ region Förstudie kring Främja Kvinnors företagande för Region Skåne Stockholm

2 Innehåll Innehåll Inledning Uppdragets bakgrund och syfte Analysram för studien Metod och genomförande Stöd till kvinnors företagande Jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet Studier av kvinnors företagande års satsningar på kvinnors företagande Jämställdhet och tillväxt Jämställdhet ökar tillväxten Varför ökar jämställdhet tillväxt? Regionalt sammanhang och förutsättningar Policies och förutsättningar för regional tillväxt i Skåne Sysselsättning och företagande bland kvinnor och män i Skåne Det företagsfrämjande systemet i Skåne De företagsstödjande aktörernas erbjudande Hur arbetar aktörerna med stöd till kvinnors företagande? Jämställdhetsintegrering av de företagsfrämjande aktörerna Lärande och utveckling kring att främja kvinnors företagande Förmågan att ge stöd till både kvinnor och män Kvinnors företagande och Europas mest innovativa region Slutsatser och förslag Summering Förslag Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 2 (47) Kontigo AB

3 1 Inledning 1.1 Uppdragets bakgrund och syfte Regeringen har under perioden avsatt 400 mkr i programmet Främja Kvinnors företagande, som administreras via Tillväxtverket. Syftet med programmet är att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. De mål som formulerats för programmet och dess insatser är: Fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer Nyföretagandet bland kvinnor ökar Fler kvinnor kan tänka sig att starta eller köpa ett företag Fler kvinnor väljer att driva företaget på heltid eller väljer att anställa Synliggöra kvinnors företagande och lyfta fram förebilder Kunskapen och kompetensen om kvinnors företagande ökar hos allmänhet, offentliga aktörer och i samhället i övrigt Insatser riktade till kvinnor integreras i det ordinarie företagsfrämjande systemet, till exempel när det gäller rådgivning, finansiering och myndigheters verksamheter. Region Skåne förfogar under programperioden årligen 3,5 mkr att fördela till affärsoch innovationsutvecklingssatsningar för att främja kvinnors företagande. Tillväxtverket har gett regionerna i uppdrag att göra en förstudie som beskriver förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet i sin region, en analys och förslag på hur regionen ska arbeta för att kvinnors företagande ska integreras i det regionala tillväxtarbetet. Syftet med förstudien är att beskriva förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet i Skåne. Förstudien ska bestå av en nulägesanalys samt förslag till åtgärder för hur kvinnors och företagande ska integreras i det regionala tillväxtarbetet. Målet är få fram ett åtgärdsförslag på hur regionen ska arbeta för att kvinnors företagande ska bli en del av det regionala tillväxtarbetet. Förstudien skall medverka till att syftet med den nationella strategin som Tillväxtverket ska ta fram före 2015 kan uppnås. Det vill säga att bidra till att kvinnor och män efter Främja kvinnors företagande programmets slut ska få del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Förstudien har vidare koppling till regionernas uppdrag att jämställdhetsintegrera den regionala tillväxtpolitiken. Utöver det generella syftet med förstudien så har Region Skåne identifierat följande mer specifika frågeställningar: Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 3 (47) Kontigo AB

4 Hur insatserna, som finns för företagare som vill utveckla sina företag och för blivande företagare, når dessa målgrupper I vilken fas i företagandet nås man av insatsen? Vilka branscher nås av insatserna? Finns det någon bransch som inte tar del av insatserna? Har det skett någon förändring i aktörernas arbete under de senaste 10 åren? Hur är genuskompetensen hos de aktörer som företagaren eller den blivande företagaren möter? Vilken/vilka utbildningar har rådgivarna? Finns det speciella utbildningskrav för rådgivarna? Hur ser t ex det informationsmaterial ut som man producerar och lämnar ut till sina kunder? Vilka förebilder och goda exempel använder man sig av? Anpassar man sig efter kundernas livsvillkor? 1.2 Analysram för studien Baserat på uppdragets syfte och inriktning har följande analysram för studien formulerats. Studien kommer att ha fokus dels på analys av mer generella med- och motkrafter för arbetet med att främja kvinnors företagande som integrerad del av det regionala tillväxtarbetet. Detta kan röra näringslivsstrukturen i Skåne, nivå vad gäller nyföretagande samt även mjukare faktorer som rör attityder och värderingar kopplat till kön och företagande. Vidare kommer studien ha fokus på aktörerna i det företagsfrämjande systemet och deras handlingsutrymme respektive handlingsförmåga att stödja en utveckling där kvinnor och män har tillgång till det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Handlingsutrymmet handlar om möjligheterna att arbeta aktivt mot den målbild som finns för kvinnors företagande och avgörs av de ramar som aktörerna verkar inom, och som kan handla om verksamhetens uppdrag, policydokument, verksamhetsplan eller budget. Handlingsförmågan handlar om aktörernas förmåga att arbeta aktivt för att stödja en utveckling där kvinnor och män har tillgång till det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Detta handlar bland annat att man har rätt kompetens/ kunskap finns inom organisationen för att man ska kunna nå de uppsatta målen. Det kan handla om utbildningar, certifiering av personal, rekryteringspolicy, m.m. Figur 1. Analysmodell för studien Analysmodell för förstudien Medkrafter Studiens fokus: Hur kan FKF bli en del av det regionala tillväxtarbetet Motkrafter Handlingsutrymme Handlingsförmåga Främja kvinnors företagande - Kontigo AB Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 4 (47) Kontigo AB

5 1.3 Metod och genomförande Studien baseras på följande typer av underlag - Dokumentstudier av strategier och analyser av tillväxtarbetet och innovationssystemet i Skåne, främst OECDs regionala analys för Skåne från 2012, samt den internationella innovationsstrategin samt näringslivsprogrammet för Skåne från Statistik över näringslivsstruktur och företagande i Skåne för att ge ett övergripande sammanhang för studien av det företagsfrämjande systemet i Skåne ur ett jämställdhetsperspektiv - Enkätundersökning kring arbetet med att utveckla det företagsfrämjande systemet i Skåne ur ett jämställdhetsperspektiv. Enkätundersökningen presenteras utförligare i efterföljande avsnitt. - Intervjuer med ett strategiskt urval av aktörer i det företagsfrämjande aktörer i regionen. Intervjuerna vände sig främst till VD eller ansvarig person i de olika organisationerna. Urvalet bestod främst av företagsfrämjande aktörer på regional nivå. Sammanlagt genomfördes 9 nyckelpersonsintervjuer. Intervjuerna har syftat till att få en fördjupad och kompletterande bild till den enkätundersökning som utgör en viktig del i underlagsmaterialet till förstudien. Vidare genomfördes 26 juni ett arbetsmöte med uppdragsgivaren. Vid workshopen presenterades och diskuterades de preliminära slutsatserna från förstudien. Dessa diskussioner har sedan fungerat som underlag för rapporten Om enkätundersökningen metod och genomförande För att få en övergripande bild av utbud och funktioner i det företagsstödjande systemet idag har en enkätundersökning genomförts inom ramen för denna studie. Enkätundersökningen har haft tre olika målgrupper. Aktörer inom det företagsfrämjande systemet Projekt inom programmet Främja kvinnors företagande i Skåne Ambassadörer för kvinnors företagande i Skåne Den första gruppen är aktörer i Skåne som arbetar med att stödja företagsutveckling och företagande, som näringslivsenheter på kommuner, Nyföretagarcentrum, Almi, Region Skåne med flera. Aktörerna kan ha både ett lokalt eller regionalt perspektiv, men de med lokal inriktning dominerar. I några fall har aktörer exkluderats från enkätundersökningen, då dessa istället har intervjuats. Framförallt rör detta regionala aktörer. Enkäten har riktats till verksamhetsansvariga för dessa verksamheter. I den fortsatta framställningen kallas denna grupp aktörer. Den andra målgruppen för enkäten är projekt (pågående och avslutade) inom programmet Främja kvinnors företagande. Projekten drivs i stor utsträckning av de aktö- Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 5 (47) Kontigo AB

6 rer som tillhör den första målgruppen, men även andra typer av organisationer. I den fortsatta framställningen kallas denna grupp FKF-projekt. Den tredje målgruppen för enkätundersökningen är av Tillväxtverket utsedda ambassadörer för kvinnors företagande i Skåne, det vill säga kvinnor som driver företag. Syftet med enkätundersökningen har varit tudelat. För det första har den haft ett kartläggande syfte med fokus på den verksamhet och arbetssätt som aktörer och FKF-projekt bedriver, det vill säga utbud av tjänster och kompetenser som de enskilda företagarna och företagen möter. På detta sätt får vi en bild av det generella företagsstödjande systemet samt det stöd som riktas specifikt till kvinnor. För det andra har enkätundersökningen syftat till att analysera hur det företagsstödjande systemet fungerar idag genom att låta respondenterna göra normativa bedömningar av olika funktioner i systemet och den verksamhet som bedrivs, med utgångspunkt i ett könsperspektiv. Förhoppningen är att få intressanta perspektiv på det företagsstödjande arbetet i Skåne genom att frågor riktas till tre olika målgrupper, aktörerna i systemet, projektledare för projekt som särskilt riktar sig till kvinnor samt ambassadörer för kvinnors företagande. Enkäten har genomförts i form av en webbaserad enkät där respondenterna kontaktats via e-post. Undersökningen har pågått under perioden 4/6 22/6. Ett ordinarie e-postutskick och två påminnelseutskick har gått ut under perioden. Tabell 1 nedan visar hur många som nåtts av enkäten, hur många som besvarat enkäten samt svarsfrekvensen för respektive målgrupp. Det är värt att påpeka att vissa regionala aktörer har exkluderats från enkätundersökningen, eftersom dessa istället har intervjuats. Därför är antalet mottagare av enkäten i denna grupp lägre än den skulle varit om samtliga regionala aktörer kontaktats. Enkätundersökningen och intervjuerna med aktörer ska komplettera varandra. Tabell 1. Svarsfrekvens för enkätundersökning fördelat efter målgrupp Målgrupp Antal mottagare av enkät Antal svarande Aktörer % FKF- projekt % Ambassadörer % Svarsfrekvens Genomförande Förstudien har genomförts under perioden april juni Uppdraget har genomförts av ett konsultteam bestående av Peter Kempinsky, Moa Almerud och Peter Bjerkesjö vid konsultföretaget Kontigo. Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 6 (47) Kontigo AB

7 2 Stöd till kvinnors företagande En central utgångspunkt som Kontigo haft för uppdraget är att insatser för kvinnors (och mäns) företagande samt integrering av ett jämställdhetsperspektiv i det företagsfrämjande systemet handlar om tillväxtmöjligheter för länet (se vidare kapitel 3). En annan utgångspunkt är att insatser för kvinnors företagande bör analyseras utifrån det regionala sammanhanget (segregering på arbetsmarknaden, branscher, nyföretagande etc.). Dessa perspektiv belyses översiktligt i kapitel 4 i föreliggande rapport. Andra utgångspunkter, som vi väljer att kort beskriva i detta avsnitt, har varit (1) jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet, (2) studier av kvinnors företagande (3) erfarenheter från 20 års satsningar på kvinnors företagande i Sverige. 2.1 Jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet I Sverige och inom EU har jämställdhetsintegrering varit på agendan sedan mitten av 1990-talet och jämställdhetsintegrering utgör strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av en verksamhet. Förslag och beslut bör analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Att arbeta med jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet handlar om att utveckla och förändra systemet så att det inte riskerar att förstärka ojämställda förhållanden. Vid första anblicken kan det framstå som att många företagsstöd är könsneutrala, men de kan ha olika effekter för kvinnor (som grupp) och män (som grupp) som driver företag. Företagsstöden har t.ex. inte varit utformade för branscher där många kvinnor driver företag som KKN (Kulturella och Kreativa Näringar). Genom att många inkubatorer prioriterar företag med teknisk inriktning har många kvinnor (och även män) med företag inom innovativ tjänsteverksamhet svårt att få tillgång till resurser. Jämställdhetsintegrering innebär inte att lägga till insatser för kvinnors företagande till det befintliga företagsfrämjande systemet. Det innebär istället att insatser för kvinnors företagande används för att utforma arbetssätt, metoder och modeller, som sedan kan integreras i systemet för att utveckla och förändra detsamma. Om vi betraktar de företagsfrämjande insatserna som könsneutrala finns en stor risk att rådande strukturer förstärks, vilket påverkar förutsättningarna både för kvinnor och för män. 2.2 Studier av kvinnors företagande Forskningen har visat att en manlig norm genomsyrar regionalt tillväxtarbete och det företagsfrämjande systemet samt att begrepp som entreprenör, företagare och innovatör i högre utsträckning associeras till män (som grupp) än kvinnor (som grupp). Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 7 (47) Kontigo AB

8 Studier har också visat att själva forskningen om företagande och det företagsfrämjande systemet ofta lyfter fram skillnader mellan kvinnor och män som företagare, snarare än att belysa villkoren i och för företagandet. Den lyfter fram brister hos kvinnor som företagare snarare än brister i system och strukturer i samhället. I den svenska forskningen framkommer ofta att skillnaderna är små mellan kvinnors och mäns företagande, och att de skillnader som finns ofta kan förklaras mot bakgrund faktorer som t.ex. bransch och deltidsarbete. Tidigare studier har också visat på betydelsen av att analysera den sociala och organisatoriska infrastrukturen i ett strategiskt arbete för att kvinnors företagande ska kunna integreras i det regionala tillväxtarbetet. Studier som genomförts framförallt i Gnosjöregionen har haft stor betydelse för att öka kunskapen om företagsklimat ur ett genusperspektiv, den lokala kontextens betydelse och infrastrukturer för kvinnors företagande års satsningar på kvinnors företagande Det första programmet för kvinnors företagande i Sverige lanserades i början av 1990-talet och över tid har både inriktningen och storleken på insatserna varierat. Utöver näringspolitiken har insatserna haft koppling till regionalpolitik, arbetsmarknadspolitik, forskningspolitik och i allt högre utsträckning jämställdhetspolitik. Det har handlat om satsningar på affärsrådgivare för kvinnor, lån för kvinnor, resurscentraverksamhet, experimentella projekt, forskningsprogram och transnationellt samarbete inom EU. Sedan jämställdhetsintegrering som strategi började tillämpas i Sverige har det handlat om såväl riktade insatser som vänt sig till kvinnor som (potentiella) företagare, som satsningar som vänt sig till företagsfrämjare. Insatserna riktade till företagsfrämjare har inte sällan fokuserat på kompetensutveckling, nätverkande och coachning för affärsrådgivare i syfte att öka genusmedvetenheten. Dels för att skapa förutsättningar för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det företagsfrämjande systemet, dels för att öka kvalitén i rådgivningssystemet och stödet till företagare oavsett kön. Det kan vara svårt att mäta resultaten av insatser för kvinnors företagande och vi har idag fortfarande begränsat med kunskap om effekterna. Däremot har vi kunskaper om hur deltagare upplevt olika insatser, hur många företag som startats upp inom ramen för olika satsningar och hur insatserna integrerats eller inte i det företagsfrämjande systemet. 1 Uppföljningen av insatserna i Östergötland (från 1992 och framåt), som var ett av pilotlänen för de första insatserna, visar att kvinnors företagande relativt mäns företagande inte förändrats i någon större utsträckning. 2 Samtidigt menar forskarna att detta inte skall tolkas som ett misslyckande och att effekterna kan 1 Se t.ex Kontigo (2010) Följeforskning av UTCED ett pilotprojekt där fem län samverkar för att främja kvinnors företagande och arbetsliv. Slutrapport Tillväxtverket (2010) Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat för programmet Främja kvinnors företagande. 2 Rapp, Gunilla & Syndin, Elisabeth & (2011) Att främja kvinnors företagande. Exemplet Östergötland. Helix Working papers ISSN: , Helix Vinn Excellence Centre, Linköpings Universitet. Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 8 (47) Kontigo AB

9 komma längre fram. De insatser som skett för att främja kvinnors företagande har varit och är en mycket liten del av de totala främjandeinsatserna. Det sker fortsatt en sned fördelning av resurser mellan kvinnor (som grupp) och män (som grupp) eftersom många insatser vänder sig till branscher där relativt få kvinnor är sysselsatta och verksamma som företagare. Det är också viktigt att komma ihåg att företagandet påverkas av en rad andra faktorer än det företagsfrämjande systemet. Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 9 (47) Kontigo AB

10 3 Jämställdhet och tillväxt Som en förklaring och utgångspunkt till varför vi ser det som viktigt att jämställdhetsintegrera det företagsfrämjande systemet vill vi i detta kapitel presentera hur vi ser på sambandet mellan jämställdhet och tillväxt och varför ett jämställdhetsperspektiv är viktigt i det regionala tillväxtarbetet. Vi kan börja med att konstatera att det finns ett samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Detta har konstaterats i forskning på både global, regional och lokal nivå. Forskningen visar på tydliga teoretiska samband och dessa samband har i stor utsträckning kunnat beläggas empiriskt. Hur starkt sambandet är beror i stor utsträckning på hur jämställdhet definieras, men några av de aspekter som studerats är deltagande i arbetskraften och inkomst, tillgång till och deltagande i olika typer av utbildning, egenmakt och deltagande i beslutsfattande positioner samt könssegregeringen på arbetsmarknaden och fördelning av förvärvsarbete och obetalt arbete mellan könen. 3.1 Jämställdhet ökar tillväxten På global nivå finns ett index, Gender Equity Index, som mäter samvariation mellan jämställdhet och BNP-nivå. Det finns även ett flertal andra index som skildrar samband mellan jämställdhet och andra faktorer som i sin tur har stor betydelse för tillväxten. Samtliga av dessa index visar att ökad jämställdhet mätt genom index samvarierar med ökad BNP eller med andra variabler som i sin tur har starka samband med välstånd och tillväxt. 3 På europeisk nivå har Åsa Löfström under år 2009 studerat sambandet närmare, genom ländernas placering på FN:s Gender Development Index och deras respektive BNP-nivå per capita. Hon fann ett samband på drygt 0,88, vilket kan betraktas som ett starkt samband. 4 3 Löfström (2009) Gender equality, economic growth and employment, s Ibid, s. 14. Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 10 (47) Kontigo AB

11 Figur 2. Sambandet mellan jämställdhet och BNP-nivå i Europa, baserat på statistik från år Ett annat sätt att betrakta sambandet mellan jämställdhet och tillväxt är att undersöka hur stor tillväxtökningen skulle bli om arbetsmarknaden blev jämställd. Tillväxtpotentialen varierar mellan länderna, men för Europa som helhet beräknas den genomsnittliga tillväxtpotentialen vara 29 procent. För Sveriges del skulle BNP-nivån stiga med 21 procent om arbetsmarknaden vore jämställd. Ökat deltagande i arbetskra8en, 16 % Utjämnad lönenivå, 43 % Utjämning av delcdsarbetet, 41 % Figur 3. Sveriges potentiella BNP-ökning (21 procent), av en jämställd arbetsmarknad. Fördelat på olika förklaringsfaktorer. 5 Ibid, s.14. Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 11 (47) Kontigo AB

12 De två största anledningarna till tillväxtpotentialen är att lönenivåer och deltidsarbete utjämnas mellan könen. Detta gäller givetvis även för företagare. Minst betydelse har kvinnornas ökade lönearbete, vilket kan förklaras av att kvinnor i Sverige redan har en hög frekvens av lönearbete. På europeisk nivå skiljer sig siffrorna. Där är detta den största förklaringen (40 procent) medan utjämningen av lönenivåer och deltidsarbete svarar för 30 procent vardera. Sammantaget kan det konstateras att det finns en stor tillväxtpotential i jämställdhet. Jämställdhet har många olika dimensioner, men tillväxtpotentialen är störst av jämställdhet på arbetsmarknaden (inklusive företagande). Forskningen visar dock att många andra dimensioner av jämställdhet också har betydelse för tillväxten. 3.2 Varför ökar jämställdhet tillväxt? Kontigo har på uppdrag av Tillväxtverket gjort en omfattande forskningsöversikt av sambandet mellan jämställdhet och tillväxt. 6 Resultatet av denna översikt visade att det finns fem huvudsakliga anledningar till att jämställdhet ökar tillväxten. Dessa är att jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare, det fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet, det höjer den regionala 7 attraktiviteten och det förbättrar innovationsförmågan. Därutöver kan många studier bekräfta att jämställda företag utvecklas bättre än ojämställda företag. I resten av detta avsnitt beskrivs anledningarna till detta Humankapitalet används effektivare När människor arbetar med det som de är bäst på utvecklas ekonomin bättre. Människors kapacitet kommer till sin rätt och all talang nyttjas optimalt. När samhället inte är jämställt snedvrids detta. Diskriminering och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar människors val av utbildning och yrke eller inom vilket område man väljer att starta företag. Valen färgas av kön istället för talang och den ekonomiska tillväxtpotentialen kan inte realiseras fullt ut. Detta har testats empiriskt och det är konstaterat att en sned könsfördelning i högre utbildning och på arbetsmarknaden dämpar tillväxten Demokratin fördjupas och det sociala kapitalet ökar Demokrati och socialt kapital är i sig faktorer som gynnar tillväxten i ekonomin. När demokratin fördjupas ökar legitimiteten för samhällets institutioner, korruptionen minskar och viljan att bidra till samhällsutvecklingen ökar. Det sociala kapitalet skapar länkar mellan olika grupper av befolkningen och ökar tilliten till samhället och andra människor, vilket i sig ökar investeringsviljan. Dessutom bidrar det till att flödet av kunskap och idéer ökar, samt underlättar matchningen på arbetsmarknaden. 9 7 Saarinen, Hallin, Kempinsky (2011) Jämställd tillväxt 8 Boschini (2006) The Impact of Gender Stereotypes on Economic Growth, Working Paper Series, The International Working Group on Gender, Macroeconomics, and International Economics. Hämtad på: Breen (1997) Inequality, Economic Growth and Social Mobility, The British Journal of Sociology, Vol. 48, No. 3 (Sep., 1997), pp Putnam, Leonardi and Nanetti (1992). Making democracy work: civic traditions in modern Italy. Princeton, N.J.: Princeton University Press. Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 12 (47) Kontigo AB

13 Både demokratin och det sociala kapitalet stärks när jämställdheten ökar. Därigenom ökar även tillväxten i ekonomin. Empiriskt är det väl belagt att fördjupad demokrati och socialt kapital ökar tillväxttakten i ekonomin. Sambandet jämställdhet och fördjupad demokrati samt socialt kapital har huvudsakligen belagts genom negativa samband. Många studier visar att grupper där bara vissa män har tillträde fattar skeva beslut som missar utvecklingspotentialen i de områden där främst kvinnor och män med andra sociala bakgrunder än deras egna finns representerade. Mest aktuell i ett svenskt tillväxtsammanhang är forskarna Forsberg och Lindgren, som 2010 visade att den regionala tillväxtpotentialen gick förlorad när de regionala partnerskapen bestod huvudsakligen av en grupp män i toppositioner med inbördes täta relationer. Likriktningen ledde till en stark betoning av traditionell, mansdominerad industri, på bekostnad av alla andra näringar i regionen Den regionala attraktiviteten ökar För att locka människor att flytta in eller bo kvar i en region är det inte längre tillräckligt att erbjuda arbetstillfällen, bostäder och infrastruktur. Människor lockas i stor utsträckning av dynamiska miljöer som präglas av mångfald, tolerans och rika valmöjligheter för alla. Företag vill vara lokaliserade där de har tillgång till den arbetskraft de behöver och detta är en förklaring till de ständigt växande storstäderna, på bekostnad av små städer och glesbygdssamhällen. 11 I ett nordiskt perspektiv har detta belagts utifrån studier av utflyttningsorter i Nordens periferi, där det finns ett mönster av att kvinnor (och vissa män) flyttar från glesbygden medan (andra) män stannar kvar. Speciellt i Norrlands inland har detta lett till ett överskott av män. Samhällen präglade av traditionellt manliga intressen tenderar att driva bort kvinnor och män som inte har dessa intressen. De flyttar till städer med ett rikare utbud av såväl arbetstillfällen som kulturella aktiviteter. Detta mönster går igen inte bara i Sverige utan ses även på Island, Grönland, Färöarna, Norge och Finland. 12 Liknande resonemang förs i den regionala analys av Småland- Blekinge som OECD genomfört Innovationsförmågan förbättras Kreativitet och innovationer uppstår när erfarenheter från olika områden möts och ger upphov till nya idéer. I detta är öppenhet i de system där innovationerna uppstår Putnam, Robert D. (2000). Bowling alone: the collapse and revival of American community. New York: Simon & Schuster. van Oorschot, Arts and Gelissen (2006) Social Capital in Europe: Measurement and Social and Regional Distribution of a Multifaceted Phenomenon Acta Sociologica, Vol. 49, No. 2, Social Capital, pp Forsberg & Lindgren (red.) (2010) Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken. Karlstad: Karlstad University Press. 11 Florida (2002) The rise of the creative class: and how it's transforming work, leisure, community and everyday life. New York: Basic Books. 12 Molina, Johansson & Berglund (red.) (2005). Med periferien i sentrum: en studie av lokal velferd, arbeidsmarked og kjønnsrelasjoner i den nordiske periferien. Alta: Norut NIBR Finnmark. 13 Se avsnitt 2.1 Anpassning till de demografiska problemen, OECD (engelsk originalversion) och Regionförbundet Södra Småland (svensk översättning) (2012) OECD territorial Reviews Småland Blekinge, svensk version. Rapport Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 13 (47) Kontigo AB

14 central. Öppenheten leder till att fler idéer uppstår och den större samlingen av kompetens med olika erfarenheter ökar effektiviteten i systemet genom att dåliga idéer avfärdas snabbare. Empiriska studier har visat att sannolikheten för innovationer är nästintill dubbelt så hög i företag med jämn representation av män och kvinnor i personalen (maximalt procent av ena könet) som i företag där ena könet överväger kraftigt ( procent av ena könet). Det finns också viss empiri från företagssektorn, bl.a. rapporterar Volvo Personvagnar positiva erfarenheter i termer av att blandade arbetsgrupper är mer innovativa än enkönade Jämställda företag utvecklas bättre Sett utifrån ett företagsperspektiv finns ytterligare ett samband mellan jämställdhet och tillväxt; det förbättrar företagens utveckling. Varför detta sker är troligen till stor del en sammanvägd effekt av de övriga sambanden. I ett enskilt företag kan de sammanlagda effekterna av de olika sambanden studeras samtidigt. Studier visar bland annat att jämställda företag har markant bättre lönsamhet än andra företag i samma bransch. Statistisk prognostisering visar att jämställda personalgrupper år 2012 har dubbelt så stor sannolikhet att överträffa ledningens förväntningar som personalgrupper där enbart män ingår. Det finns också goda belägg för att kvinnor i ledningen och på chefsposter förbättrar företagens beslut. Det leder till ökad lönsamhet och ökade aktieutdelningar, samt ökad avkastning på det egna kapitalet. Även det motsatta sambandet har belagts empiriskt. Ju större övervikt av ett kön på arbetsplatsen, desto lägre är lönsamheten Danilda & Granat Thorslund, red. (2011) Innovation & Gender, VINNOVA Information VI 2011:03 Västerås: Vinnova. 15 Kotiranta, Kovalainen & Rouvinen (2007) Female Leadership and Firm Profitability, Helsiniki: Finnish Business and Policy Forum, EVA Analysis No 3. Nutek (1999) Jämställdhet och lönsamhet, R 1999:19. Nutek : Stockholm. Adler (årtal okänt) Women in the Executive Suite Correlate to High Profits. European Project on Equal Pay. Hämtad på: uploads/adler_web.pdf. Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 14 (47) Kontigo AB

15 4 Regionalt sammanhang och förutsättningar I detta kapitel ges en övergripande bakgrund kring förutsättningarna att jämställdhetsintegrera de företagsfrämjande aktörernas arbete så att kvinnor och män på lika villkor kan ta del av tjänster och erbjudande om stöd till företagande och entreprenörskap. Inledningsvis redovisas förutsättningarna på policynivå baserat på en granskning av några centrala policies och analyser för utvecklingen av det regionala innovationssystemet. Därefter ges en övergripande bild av näringslivsstruktur och arbetsmarknad i regionen samt en redovisning av nyföretagandet och kvinnors del i detta i Skåne. 4.1 Policies och förutsättningar för regional tillväxt i Skåne Region Skåne har i samarbete med regionala aktörer bedrivit ett omfattande arbete de senaste åren för att utveckla innovationssystemet i Skåne. Arbetet har omfattat en rad analyser, kartläggningar och utvärderingar som utgjort underlag för regionala strategier för det fortsatta arbetet med att utveckla innovationssystemet. Ett par av de viktigaste regionala policydokumenten för arbetet med innovation, entreprenörskap och näringslivsutveckling är den internationella innovationsstrategin som togs fram under 2011 och det regionala näringslivsprogram som togs fram under Nedan presenteras kort dessa strategier och vilka förutsättningar dessa ger för att kvinnor och män på lika villkor skall kunna ta del av det företagsfrämjande systemet. Våren 2012 presenterade OECD sin regionala analys av Skåne. Denna presenteras kort avslutningsvis i detta avsnitt med fokus på frågor som rör innovationssystemet i Skåne och kvinnors förutsättningar att bidra till utveckling av näringslivet i Skåne Internationella innovationsstrategin Den internationella innovationsstrategin tar sin utgångspunkt i visionen att Skåne ska var Europas mest innovativa region Strategin som tagits fram i en bred process med aktörerna i regionen bygger vidare på den handlingsplan för utveckling av det regionala innovationssystemet som togs fram Innovationsstrategin har stark koppling till EU 2020-strategi som lägger stor tonvikt vid ett strategiskt förhållningssätt till innovation. Strategin har även koppling till det arbete som pågår med en nationell innovationsstrategi liksom till den kommande forsknings- och innovationsproposition. Ett antal förutsättningar för att nå visionen identifieras i strategin. Regionen måste ha en förmåga att hantera och ta tillvara de möjligheter som de stora globala utmaningarna (global challenges) utgör. Det är utmaningar som inte kan hanteras av enskilda aktörer utan som kräver ett effektivt samspel mellan politik, näringsliv och forskning. Skåne måste ytterligare stärka sin position som internationell plats genom att attrahera ett globalt flöde av människor, kunskap, innovationer samt varor och tjänster. Något som kräver en bred förståelse av begreppet attraktionskraft. En stark Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 15 (47) Kontigo AB

16 innovationskultur är en förutsättning för att Skåne ska uppfattas som en attraktiv internationell plats och innovationsmiljö. Innovationskulturen i Skåne behöver därför utvecklas, exempelvis genom att utveckling av sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. En stark innovativ förmåga i regionen som stärker den internationella konkurrenskraften kan inte planeras fram. Den förutsätter ett dynamiskt och flexibelt förhållningssätt som stimulerar och respekterar olikheter, variation och en entreprenöriell förmåga att lära om snabbare än andra. En viktig förutsättning för en stark innovationskraft är förmågan till samhandling regionalt, nationellt och internationellt. Detta för att utveckla den potential som finns att bli en internationell plats för utvecklingen av såväl etablerade som nya styrkeområden för regionen. Arbetet med att skapa innovationer drivs i stor utsträckning av entreprenörskap. Därför krävs att ett entreprenöriellt lärande genomsyrar utbildningsväsendet och ett öppet förhållningssätt och stöd till initiativkraft och entreprenörskap i regionen för att råda bot på den brist på entreprenörer som finns. För att stärka förmågan till innovation i regionen måste forskningens infrastruktur i regionen utvecklas. Något som bland annat rör bristen på forskningsinstitut i regionen och utvecklingen av nya och snabbare modeller för samverkan mellan företag och forskning. För utvecklingen av Skåne som innovativ region utgör kompetensförsörjning en central förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad och attraktiv plats för företag och kapital. För att stärka innovationskraften i regionen krävs även en utveckling av finansiella instrument i alla faser av innovationsprocessen. För att realisera visionen och hantera de förutsättningar som nämns ovan har följande sex strategier prioriterats: Utveckla det systemiska ledarskapet Vidgad syn på innovation inkludera flera Effektivisera stödsystemet för innovation Utveckla nya innovativa områden och nya kreativa miljöer Utveckla internationell samhandling Stärk innovationskraften i befintligt näringsliv och i offentlig sektor Frågor som rör kvinnors roll på arbetsmarknaden, i innovationsprocesser och vad gäller entreprenörskap och företagande nämns inte specifikt, vare sig vad gäller förutsättningarna eller strategierna. Samtidigt är det enligt vår bedömning värt att betona att den öppna och inkluderande syn på innovation till att även omfatta nya branscher och sektorer också ger en öppning för frågor som rör kvinnors innovationer och entreprenörskap. För att stärka innovationskraften i hela regionen ska innovationsansatsen vidgas. Nya arbetsmetoder och nya perspektiv på innovation ska uppmuntras. Detta kan exempelvis innebära nya satsningar på samhällsinnovationer, kreativa näringar samt tjänster och upplevelser Region Skåne Internationell Innovationsstrategi, 2012, sid 7 Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 16 (47) Kontigo AB

17 4.1.2 Regionalt näringslivsprogram Näringslivsprogrammet är liksom den internationella innovationsstrategin ett policydokument för Skåne som helhet, inte enbart för Region Skåne. Programmet är ett av flera sektorsprogram för genomförandet av det Regionala Utvecklingsprogrammet och har utarbetats i samarbete med aktörerna i regionen. Tanken är att ansökningar till det regionala strukturfondsprogrammet ska värderas utifrån hur väl de uppfyller intentionerna bakom näringslivsprogrammet. Programmet ska bidra till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i regionen som helhet, detta genom att verka inspirerande och samlande för utvecklingen av näringslivet i Skåne. För att ta tillvara och utveckla de tillväxtförutsättningar som finns i regionen har fem utmaningar och målområden identifierats: En sammanhållen region för att hantera de inomregionala skillnader som finns och säkra en positiv utveckling för regionens alla delar Ett internationellt och konkurrenskraftigt näringsliv för att hantera den ökade konkurrens som globaliseringen medför och dra nytta av internationaliseringen och Öresundsintegrationen Ett öppet och kompetent näringsliv genom att stödja utveckling av kompetens, kapacitet och motivation för nytänkande och förnyelse Ett attraktivt och blomstrande näringsliv genom att främja innovation, regionala styrkeområden samt attrahera kapital och kompetens Ett aktivt entre- och intraprenörskap genom att stödja förnyelse och ett utvecklingsinriktat förhållningssätt i såväl offentlig som privat sektor. Handlingsprogrammet har fokus på generella arbetssätt och insatser för utvecklingen av näringslivet i regionen. Detta utifrån ett perspektiv som sätter fokus på innovation, förnyelse och kreativitet. I begränsad utsträckning tar programmet upp särskilda utmaningar och insatser som är kopplat till kvinnors möjligheter att bidra till näringslivsutvecklingen i regionen. Det som särskilt nämns är kvinnors (och personer med annan etnisk bakgrund) svårigheter att få tillgång till kapital. Därför betonas vikten av insatser för att se till att alla goda entreprenöriella initiativ ska ha samma möjligheter till finansiering oavsett initiativtagarens bakgrund. Möjligheterna för kvinnor, exempelvis i rollen som entreprenör eller innovatör, att bidra till näringslivsutvecklingen i regionen ligger främst i det generella synsätt på näringslivets utveckling som genomsyrar programmet. Liksom den internationella innovationsstrategin tar handlingsprogrammet sin utgångspunkt i ett synsätt på utveckling av företag, innovationer och kompetens baserat på nyckelord som mångfald, och öppenhet samt motivation och drivkrafter (individuella och gemensamma) såväl i privat som offentlig verksamhet. Skåne behöver ta tillvara på hela den mångfald som finns i länet. För att öka tillväxten behöver alla kompetenser och erfarenheter tas tillvara Näringslivsprogram för Skåne, 2011, sid 6. Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 17 (47) Kontigo AB

18 4.1.3 OECDs regionala analys Region Skåne har låtit genomföra en rad analyser, kartläggningar och utvärderingar av innovationssystemet i Skåne. Den mest aktuella och heltäckande studie är den regionala analys som OECD genomfört under Nedan kommenteras kort OECD:s studie utifrån förutsättningarna att främja företagande, entreprenörskap och innovation i Skåne ur ett jämställdhetsperspektiv. OECD:s studie har fokus på att identifiera förutsättningar och tillgångar vad gäller att utveckla och stärka regionens konkurrens- och innovationskraft, ytterst för att säkra en fortsatt utveckling av välståndet i regionen. I studien framhåller OECD att Skåne är en av tre centrala tillväxtnoder för Sverige som helhet. Regionen är topprankad inom OECD vad gäller forskning och teknikutveckling och har goda förutsättningar vad gäller innovation och konkurrenskraft med ett starkt och väl utvecklat innovationssystem. Skåne som tillväxtnod tappade dock fart med den ekonomiska krisen och utmaningen är därför att återta momentum där regionens starka kunskapstillgångar och demografiska dynamik än bättre nyttjas för en utveckling av produktivitet och kompetens. Den fortsatta utvecklingen av regionen handlar enligt OECD om en fortsatt satsning på att stödja efterfrågedriven innovation samt att bättre nyttja den potential som den diversifierade befolkningen i regionen utgör och att utveckla regionen som attraktiv och långsiktigt hållbar livsmiljö. De svagheter och utvecklingsbehov som OECD identifierar handlar bland annat om segregation och stora inomregionala skillnader i regionen vad gäller arbetsmarknad, utbildning och boende, något som bland annat kommer till uttryck i hög arbetslöshet för utsatta grupper. OECD pekar vidare på brister vad gäller konkurrenskraften i näringsliv och företag. De regionala värdekedjorna har i många fall brutits upp och globaliserats vilket gör att produktionen i regionen är begränsad i många branscher. Produktiviteten är låg i regionen och vilket även gäller tillväxten i nystartade företag, vidare finns det en brist på entreprenörer i regionen och ett behov av att öka andelen innovativa företag (dvs företag med växtkraft, nationellt och internationellt), där tjänsteinnovationer ännu är ett outnyttjat område i regionen. För de mest utsatta grupperna finns vidare ett behov av att främja entreprenörskap jämte utbildning och karriärvägar. Vidare framhåller man att det finns behov av satsningar för att öka attraktiviteten för högutbildade (tex ESS och MAX IV) och utländska studenter att etablera sig i regionen. I sin regionala analys av Skåne lyfter OECD frågor som rör kvinnor främst vad gäller kvinnors företagande, till exempel vad gäller tillgången till kapital för att främja entreprenörskap (se även det regionala näringslivsprogrammet), samt kvinnors svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Man framhåller också att skillnaderna mellan könen vad gäller löner minskar alltför sakta, och att detta tillsammans med andra faktorer, som andelen kvinnor i företagsledande positioner, indikerar att Skåne inte nyttjar den fulla potential som finns i regionen. Breeding new entrepreneurs should be a priority as they are a very scarce resource in Skåne. Untapped potential for entrepreneurs exists in certain populat- 18 Se OECD Territorial Reviews Skåne, Sweden Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 18 (47) Kontigo AB

19 ion categories, such as immigrants, youth, and women. Mobilising this dormant pool could have a double impact: increasing the number of new companies and bringing more diversity, which is a breeding ground for innovation. 19 OECD betonar vidare en vidgning av synen på innovation vilket även har betydelse för arbetet med entreprenörskap och främjandet av företagande i regionen till att även inkluderar innovationer i tjänste- och servicenäringar och offentlig sektor. Något som är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv då detta är näringar där kvinnor i högre grad är verksamma och därmed har större möjligheter att starta och driva företag. OECD efterlyser policies för att utveckla en bättre dynamik i regionen såväl vad gäller en bättre mångfald på arbetsmarknaden och vad gäller stödet till entreprenörer. Satsningar som har särskilt fokus på de grupper vars potential inte tas tillvara idag kvinnor, unga och invandrare. 4.2 Sysselsättning och företagande bland kvinnor och män i Skåne Detta avsnitt ska med hjälp av officiell statistik övergripande beskriva näringslivsstrukturen i Skåne utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Beskrivningen innefattar både total sysselsättning och företagande En könssegregerad arbetsmarknad Arbetsmarknaden är könssegregerad på så sätt att kvinnor och män i stor utsträckning är sysselsatta i olika branscher, verksamheter och yrken. Detta är också en viktig orsak till att kvinnors och mäns företagande skiljer sig åt, exempelvis genom att det är vanligare att män driver företag, att kvinnor och män driver företag i delvis olika branscher samt att mäns företag i genomsnitt är större än kvinnors. Detta avsnitt ska övergripande beskriva dessa mönster för Skåne. Tabell 2 nedan innehåller mycket information om arbetsmarknaden i Skåne och riket utifrån ett könsperspektiv. Tabellen visar andel sysselsatta män och kvinnor i olika branscher år 2010 i Blekinge samt i riket. Tabellen ska läsas som att 4 procent av alla sysselsatta män i Skåne är verksamma i branschen jordbruk, skogsbruk och fiske och så vidare. Näringsstrukturen i Skåne uppvisar stora likheter med genomsnittet för riket. De små skillnader som finns utgörs framförallt av att tillverkningsindustrin är något mindre viktig för den totala sysselsättningen i Skåne jämfört med riket, medan handeln och i viss utsträckning företagstjänster är viktigare för sysselsättning i Skåne jämfört med riket. Detta mönster är generellt utmärkande för storstadslänen. Det finns ett antal branscher som är tydligt könssegregerade i såväl riket som i Skåne. Till dessa hör jordbruk, skogsbruk och fiske, tillverkning och utvinning, byggverksamhet, transport och magasinering, information och kommunikation, utbildning samt vård och omsorg; sociala tjänster. Stora branscher för mån i Skåne är framförallt tillverkningsindustri, handel, företagstjänster och byggverksamhet. Men männen i Skåne är inte lika starkt beroende av sysselsättning inom tillverkningsindustrin som 19 OECD Territorial Reviews Skåne, Sweden, sid 149 Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 19 (47) Kontigo AB

20 i riket. För kvinnorna i Skåne är, precis som i riket, en mycket stor andel sysselsatta inom branscherna vård och omsorg; sociala tjänster samt utbildning. Tillsammans sysselsätter dessa branscher nära 45 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor i Skåne. Tabell 2. Andel sysselsatta fördelat efter bransch (SNI 2007) och kön år 2010 Bransch Män Kvinnor Totalt Skåne Riket Skåne Riket Skåne Riket jordbruk, skogsbruk och fiske 3,0% 2,8% 1,0% 0,8% 2,0% 1,8% tillverkning och utvinning 17,2% 19,9% 6,4% 6,7% 11,9% 13,5% energiförsörjning; miljöverksamhet 1,4% 1,5% 0,5% 0,5% 1,0% 1,0% byggverksamhet 12,7% 12,1% 1,2% 1,1% 7,1% 6,8% handel 15,1% 13,1% 12,7% 11,7% 13,9% 12,4% transport och magasinering 8,0% 7,6% 2,4% 2,4% 5,3% 5,1% hotell- och restaurangverksamhet 2,7% 2,8% 3,4% 3,6% 3,0% 3,2% information och kommunikation 4,6% 5,0% 2,0% 2,4% 3,3% 3,8% finans- och försäkringsverksamhet 1,3% 1,9% 1,6% 2,2% 1,4% 2,0% fastighetsverksamhet 2,0% 1,8% 1,3% 1,2% 1,6% 1,5% företagstjänster 13,0% 11,8% 10,4% 10,0% 11,7% 10,9% offentlig förvaltning och försvar 3,9% 4,7% 5,6% 6,6% 4,7% 5,6% utbildning 5,3% 5,2% 16,8% 16,3% 10,9% 10,5% vård och omsorg; sociala tjänster 5,4% 5,4% 28,0% 28,0% 16,4% 16,3% kulturella och personliga tjänster 3,5% 3,6% 5,0% 5,2% 4,2% 4,3% okänt 1,0% 0,9% 1,9% 1,3% 1,4% 1,1% Samtliga 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: SCB (RAMS) Vi ska nu gå vidare med att beskriva företagande olika branscher i Skåne, också här med utgångspunkt i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. 20 Vi har inom ramen för denna studie inte kunnat få tillgång till de senaste siffrorna för år Istället redovisas här data för 2008 och med utgångspunkt i den tidigare näringsgrensindelningen (SNI 2002). För syftet att visa på fördelningen av kvinnor och män i olika branscher är det av mindre betydelse att data för företagare skiljer sig något jämfört med sysselsättningsstatistiken ovan, eftersom data är förhållandevis ny och dels för att det på så aggregerad nivå som redovisas här är små skillnader mellan SNI 2002 och SNI Till att börja med är det tydligt hur lik branschstrukturen i Skåne är riket som helhet, också inom företagandet. Detta är logiskt med tanke på att företagandet nationellt och regionalt ofta följer den generella strukturen på arbetsmarknaden. 20 Som företagare enligt RAMS räknas personer med huvudsysselsättning som egna företagare och fåmansbolagsdelägare (anställda i eget aktiebolag). Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 20 (47) Kontigo AB

21 Vad gäller skillnad mellan kvinnor och män i Skåne (och i riket som helhet) är det klart vanligare att männen driver företag inom branschen jordbruk, skogsbruk och fiske, tillverkning, byggverksamhet samt transport, magasinering och kommunikation. Kvinnorna driver i klart större utsträckning företag inom branschområdet samhälleliga och personliga tjänster. Vidare är det en mycket stor andel (12 procent) företagande kvinnor i Blekinge som i statistiken saknar branschtillhörighet. De allra flesta företag som saknar branschtillhörighet är småskaliga näringsverksamheter med mycket begränsad omsättning. Tabell 3. Andel företagare fördelat efter bransch (SNI 2002) och kön år 2008 Bransch Män Kvinnor Totalt Skåne Riket Skåne Riket Skåne Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske 13% 13% 5% 6% 11% 11% Tillverkning, utvinning 8% 9% 5% 5% 7% 8% El-, Gas-, Värme- och vattenförsörjning 0% 0% 0% 0% 0% 0% Byggverksamhet 17% 18% 2% 2% 12% 13% Handel 17% 15% 16% 15% 17% 15% Hotell- och restaurangverksamhet 4% 4% 5% 5% 4% 4% Transport, magasinering och kommunikation 7% 7% 2% 2% 5% 5% Finansiell verksamhet 0% 0% 0% 0% 0% 0% Fastighetsverksamhet, företagstjänster etc. 21% 22% 21% 22% 21% 22% Utbildning 1% 1% 2% 2% 1% 1% Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2% 2% 7% 8% 4% 4% Samhälleliga och personliga tjänster 5% 5% 22% 22% 10% 10% Okänd bransch 3% 3% 12% 11% 6% 6% Total 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: SCB (RAMS) Grad av segregering på arbetsmarknaden och i företagande Vi har kunnat konstatera i den inledande karteringen av arbetsmarknaden i Skåne utifrån ett könsperspektiv att kvinnor och män är sysselsatta i olika branscher och att detta mönster även gäller företagandet. Det är överlag mycket små skillnader mellan näringsstrukturen och skillnader mellan kvinnor och män i Skåne jämfört med riket som helhet. Ett vanligt sätt att mäta graden av könssegregering är genom olika typer av segregeringsindex (index of dissimilarity). Detta kan göras med utgångspunkt i till exempel män och kvinnors fördelning i olika branscher (yrken förekommer också vanligt förekommande i olika studier). Indexet kan anta värden mellan 0 och 100, där värden nära noll innebär att män och kvinnor är jämnt fördelade över branscherna, medan värden nära 100 innebär att män och kvinnor återfinns i totalt skilda branscher. Generellt kan sägas att indexvärdet tenderar att öka med skalnivån, dvs graden av segregering ökar ju finare branschindelning som indexet beräknas från. Här har index för könssegregering beräknats för såväl sysselsättningen totalt sett som för företagande (SNI på 2-siffersnivå). Region Skåne Förstudie Främja Kvinnors Företagande 21 (47) Kontigo AB