VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 Nylands förbund

Transkript

1 LF 2/2011 Ärende nr 21 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 Nylands förbund Nylands förbunds publikationer D Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 1

2

3 Nylands förbunds publikationer D Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund Nylands förbund 2011

4 Nylands förbunds publikationer D ISSN Layout: Anni Levonen Bilder: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2011 Uudenmaan liitto Nylands förbund Esterinportti 2 B Helsinki Estersporten 2 B Helsingfors Finland puh. tfn (09) toimisto@uudenmaanliitto.fi

5 Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Landskapsdirektörens översikt 6 Verksamhetsmiljö 7 Viktiga händelser under verksamhetsåret Nylands förbunds verksamhetsidé, vision och värden 10 Nylands förbunds strategi 10 Planeringssystem 11 Funktionella mål och indikatorer för 2010 samt åtgärder för att genomföra dem 12 Förvaltning med förtroendevalda 19 Organ enligt regionutvecklingslagen 20 Samarbetsnätverk 21 Ekonomi och förvaltning 22 Bilaga 1: Förtroendevalda 46 Bilaga 2: Samarbetsgrupper 49 Bilaga 3: Nylands förbunds publikationer som utgetts under år Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 5

6 Landskapsdirektörens översikt Under det gångna året såg vi en klart positiv trend inom ekonomin och sysselsättningen i Nyland. Jämfört med hur läget såg ut ännu för ett år sedan vände situationen nu till det bättre. Vi förväntar oss att näringslivets verksamhetsförutsättningar fortsätter att utvecklas positivt i Nyland. Både näringslivet och konsumenterna ser med tillförsikt på framtiden. Produktionen fortsatte att öka i Nyland: enligt prognosen var ökningen drygt 3 procent jämfört med året innan. Jämfört med lågkonjunkturen har produktionen ökat med cirka 4 procent, men skillnaden till toppnivån år 2008 är fortfarande cirka 6 procent. Arbetslösheten minskade snabbare än väntat och som en följd av det förbättrade sysselsättningsläget minskade också antalet unga arbetslösa. Däremot har antalet långtidsarbetslösa ökat betydligt. Arbetslösheten förväntas minska ytterligare i Nyland. Tillgången på kompetent arbetskraft har än så länge inte utgjort något problem, men i samband med den stora pensionsvågen och en ökad efterfrågan på arbetskraft kommer frågan om tillgången på arbetskraft att aktualiseras. Idag och i framtiden är behovet av arbetskraft störst inom handels- och servicebranschen samt inom hälsovård och det sociala området. Invånarantalet fortsatte att öka kraftigt med 0,9 procent i Nyland. Denna positiva trend har hållit i sig sedan Ett flyttningsöverskott och en hög nativitet bidrog också till ett ökat invånarantal. Trots att antalet utländska inflyttare var något mindre år 2010 jämfört med tidigare år, är utländska inflyttare ändå en stark bidragande orsak till befolkningsökningen i huvudstadsregionen. Bostadsproduktionen har redan länge varit för låg i förhållande till behovet av bostäder. Speciellt låg har den varit under de senaste tre åren. Under 2010 inleddes dock fler nya byggprojekt än under de två tidigare åren. Statsrådet fattade i slutet av 2009 beslut om att ansluta kommunerna i Östra Nyland till landskapet Nyland. I och med beslutet inleddes förhandlingar om en sammanslagning av Östra Nylands förbund och Nylands förbund. Förhandlingarna fördes i positiv anda och det fanns gott om tid att planera och samordna den operativa verksamheten. I början av 2011 flyttade Nylands förbunds byrå till de nya, gemensamma lokalerna i Västra Böle. Lagstiftningen om regional utveckling och förvaltning reviderades i början av I samband med detta fick förbundet nya uppgifter. Genomförandet av de nya uppgifterna organiserades under Under verksamhetsåret såg vi flera projekt som handlade om kommunstrukturen och kommunsamarbetet i Nyland. Nylands förbund har också tittat på hur den operativa verksamheten och kommunsamarbetet kan utvecklas. Slutsatserna och eventuella förändringar ska genomföras under Förbundets verksamhetsmål genomfördes i enlighet med planerna. Jag vill rikta ett stort tack till hela personalen som olika utmaningar och förändringar till trots har gjort ett utmärkt arbete. Ossi Savolainen landskapsdirektör 6 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

7 Verksamhetsmiljö Ekonomin återhämtade sig bättre än väntat från lågkonjunkturen år 2009 Under 2010 växte landets BNP snabbare än många experter hade förutspått. Enligt förhandsuppgifterna växte Finlands BNP med 3,1 procent under det gångna året. Tillväxten var speciellt stark under årets sista kvartal. Också i Nyland förväntades produktionen öka med cirka 3,5 procent under Tack vare den goda ekonomiska tillväxten minskade antalet arbetslösa i Nyland. I december 2010 fanns det färre arbetslösa än året innan. I december gick 7,3 procent av arbetskraften arbetslösa. Det förbättrade sysselsättningsläget hade också en positiv inverkan på ungdomsarbetslösheten som minskade samtidigt som antalet öppna arbetsplatser ökade. Både den ekonomiska tillväxten och den kommunala ekonomin utvecklades bättre än väntat under 2010, också i Nyland. Ökningen av invånarantalet stannade av Vid utgången av 2010 fanns det cirka invånare i Nyland. Invånarantalet ökade med cirka personer under Detta var personer mindre än 2009 om man inte beaktar inkorporeringen av sydvästra Sibbo med Helsingfors vid ingången av Ett enhetligt Nyland Statsrådet beslutade den 22 oktober 2009 att ändra landskapsindelningen så att de sju kommunerna som tidigare hörde till Östra Nylands förbund fr.o.m. den 1 januari 2011 slogs ihop med Nylands förbund. Sammanslagningen av de två landskapsförbundens byråer inleddes i rask tak vid årsskiftet. Sammanslagningen har också beaktats i landskapsstyrelsens förslag till Nylands förbunds nya grundavtal. Det ändrade grundavtalet har nu godkänts av förbundets medlemskommuner. Ny lagstiftning om regional utveckling och landskapsförbundens nya uppgifter Från och med början av 2010 svarar landskapsförbunden för samordningen av den regionala prognostiseringen av utbildningsbehoven på lång och medellång sikt och för beredningen av de regionala utbildningsmålen. Utifrån detta utarbetade Nylands förbund en prioritetsordning för kommunernas och andra utbildningsanordnares projektförslag samt behandlade förslaget i landskapsstyrelsen. På basis av den nya lagen tillsatte Nylands förbund ett regionalt idrottsråd. I framtiden kommer förbundet att även tillsätta en regional konstkommission. Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 7

8 Viktiga händelser under verksamhetsåret 2010 Projektet Hela Nyland Nylands förbunds grundavtal har varit i kraft sedan En ändring av avtalet blev aktuell i och med den nya lagen om regional utveckling och sammanslagningen av Nylands förbund och Östra Nylands förbund. Landskapsstyrelsen godkände ändringsförslaget och sände det till medlemskommunerna för behandling. Ändringen trädde i kraft i juni och för de nya medlemskommunernas del i början av Nylands förbunds och Östra Nylands förbunds styrelser stadfäste sammanslagningen av de två landskapsförbunden i december 2009 och inledde det praktiska arbetet. Utöver en uppföljnings- och styrgrupp fanns det tre arbetsgrupper som bestod av olika sakkunniga från båda förbunden. Under det gångna året förberedde man sig för att slå den operativa verksamheten och ekonomin samman samt att utarbeta ett gemensamt landskapsprogram och dess genomförandeplan. Kommunstrukturutredningar Det kommunala samarbetet och olika kommunala nätverk är i ett brytningsskede. Under verksamhetsåret fanns det flera aktuella projekt där man utredde t.ex. den kommunala strukturen eller kommunsamarbetet i Nyland. Avsikten med en utredning om en s.k. tvåstegsmodell för regionförvaltning i Helsingforsregionen var att utreda fördelarna och nackdelarna med modellen med hänsyn till effektivare förvaltning, fungerande lokaldemokrati samt tillgången på effektiva tjänster för kommuninvånarna. I utredningen om Helsingfors-Vanda tittade man på fördelarna och nackdelarna med en eventuell sammanslagning av de två städerna. I en undersökning som Esbo stad hade beställt försökte man under ledning av professor Antti Hautamäki från Jyväskylä universitet finna nya infallsvinklar till metropolområdets konkurrenskraft och de utmaningar som den medför. På uppdrag av kommunerna Lojo, Sjundeå och Ingå gjordes en preliminär utredning om nyttan med en eventuell kommunsammanslagning. Dessutom beställde miljöministeriet av Tammerfors universitet en utredning om metropolområdenas förvaltningsmodeller. Avsikten med utredningen var att hitta nya sätt att utveckla metropolområdet. Att omsätta strategin i handling Genomförandet av Nylands förbunds strategiarbete fortsatte i samråd med Aalto-universitetet. Tillsammans med de viktigaste samarbetspartnerna bearbetade man strategiska mål som ska bilda underlag för en gemensam syn på framtiden. Bland teman fanns Nyland som innovationskluster i Östersjöområdet och Europa, energifrågor, åtgärder för att minska effekten av klimatförändringen samt World Design Capital Resultatet av arbetet blev en s.k. RoadMap som bidrar till att förbundet tillsammans med sina samarbetspartners kan utvecklas och bli landskapets visionära topputvecklare. Nyland Europas entreprenörsregion 2012 I början av verksamhetsåret beredde Nylands förbund i samråd med Aalto-universitetet, Oy kompetenscentret Culminatum Ab, Laurea yrkeshögskola samt regionala företagarorganisationer en ansökan om Europas entreprenörsregion. Regionkommittén valde Nyland till Europas entreprenörsregion Efter det har man i samråd med olika parter förberett verksamhet för Temat för året blir Ungt entreprenörskap. Samarbetspartners har också berett en ESF-projektansökan för åren Nylands förbunds strukturutredning Kervo stads f.d. stadsdirektör, numera pensionerade Rolf Paqvalin anställdes av förbundet med uppgift att utreda utvecklingsbehov inom förbundet. Paqvalin har arbetat som sakkunnig på deltid. Han har samarbetat bl.a. med förbundets utvecklingsdirektör Inka Kanerva. Utredningen med utvecklingsförslag överräcktes till förbundet i januari Den innehöll flera utvecklingsförslag gällande förbundets operativa verksamhet. Det fortsatta beredningsarbetet har nu inletts. Förbundets nya lokaler Landskapsstyrelsen beslutade i februari att säga upp förbundets hyreskontrakt på Alexandersgatan. Det nya hyreskontraktet undertecknades i juni. De anställda på Nylands förbund och Östra Nylands förbund deltog aktivt i planeringen av de nya gemensamma lokalerna och i själva flyttningen. All verksamhet finns nu på ett och samma plan. Genom fungerande planlösningar och en effektivering av funktioner ryms personalen nu i lokaler som är en tredjedel mindre än tidigare. Förbundets byrå flyttade till de nya lokalerna i Västra Böle den 17 januari Adressen är Estersporten 2. 8 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

9 Nyland i Finland Passagerare inom lufttrafiken Bostadslösa Båtpassagerare Utländska medborgare Svenskspråkig befolkning Högre högskoleexamen Immigration FoU utgifter Patent som beviljats Egendomsbrott BNP Utkomststöd Utanför utbildning varande i åldersklassen Arava-hyresbostäder Våldsbrott och brott mot liv Bostadshushåll som bor på hyra Statsskattepliktiga inkomster Färdigställda bostäder Arbetskraft BEFOLKNINGSANDEL Industrins förädlingsvärde Statens utgifter Bibliotekslån Personbilar Arbetslösa Elförbrukning Kommunernas statsandelar Sommarstugor Personer med främmande modersmål Allmänna vägar Lantbruksproduktionen Markareal Befolkningsandel 28% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Över en fjärdedel av landets invånare bor i Nyland. Landskapets betydelse i fråga om olika företeelser varierar dock rätt mycket i förhållande till denna befolkningsandel. Källor: Statistikcentralen, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Stakes Förvaltning med förtroendevalda Från och med början av år 2010 har landskapsstyrelsens föredragningslistor skickats ut till styrelsemedlemmarna elektroniskt. Medlemmarna har också fått små bärbara datorer. Kommunerna i Östra Nyland valde i december sammanlagt tio nya medlemmar i landskapsfullmäktige för mandatperioden Från och med början av 2011 hade landskapsfullmäktige sammanlagt 78 medlemmar. Landskapsparlamentet och kommunminister Tapani Tölli framförde statsmaktens hälsning. Temat under parlamentets första dag var målen för nästa regeringsperiod ur viktiga aktörers synvinkel. De framtida ekonomiska utsikterna och utmaningarna för kommunstrukturen diskuterades också. Under parlamentets andra dag behandlades frågor som är aktuella på Nylands förbund, t.ex. landskapsprogrammet, situationen med den kommande landskapsplanen samt förbundets strukturutredning. Nylands traditionella landskapsparlament samlade nästan 300 deltagare i november. Parlamentet ordnades ombord på Silja Serenade. Förvaltnings- Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 9

10 Nylands förbunds verksamhetsidé, vision och värden Verksamhetsidé: Nylands förbund arbetar för att utveckla landskapet. Dess verksamhet skapar förutsättningar för en förbättrad konkurrenskraft, invånarnas välmåga, näringslivets utveckling och en trivsam miljö. Vision: Nylands förbund är en visionär topputvecklare av Nyland Värden: Vilja, samarbete, öppenhet samt en attraktiv och välmående arbetsgemenskap. Nylands förbunds strategi Landskapsfullmäktige godkände i december 2008 Nylands förbunds strategi fram till I enlighet med strategin ska förbundet sträva efter att bli landskapets viktigaste utvecklare, påverkare och samarbetspartner för medlemskommunerna. Nylands förbund vill skapa ett öppet och framgångsrikt samarbete med de viktigaste aktörerna i regionen för att förenhetliga landskapets samhällsstruktur och stärka den internationella konkurrenskraften. Nylands förbunds strategi verkställs genom verksamhets- och ekonomiplaner och utvecklingssamtal. Målsättningar och kritiska framgångsfaktorer omvandlas till konkreta mål och åtgärder. Därefter bestämmer man hur genomförandet ska utvärderas och vem som ansvarar för genomförandet. Uppnåendet av målen följs upp i delårsrapporter, ledningsgruppens möten och utvecklingssamtal. Strategiska mål 2012 Mål som har att göra med landskapets utveckling: Att förenhetliga landskapets samhällsstruktur Att stärka landskapets internationella konkurrenskraft som en del av Östersjöområdet Mål som har att göra med strategiska partnerskap: Partnerskap som utgår från medlemskommunernas behov Att påverka statsmaktens beslut i rätt tid Mål som har att göra med kommunikation och kompetens: Framgångsrik kommunikation Kompetent och engagerad arbetsgemenskap 10 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

11 Planeringssystem Statsrådet fattar beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen och den regionala utvecklingen som stakar upp riktlinjerna för den kommande regeringsperioden. I enlighet med lagen om utveckling av regionerna (1651/2009) svarar landskapsförbunden för landskapsöversikter på lång sikt. Landskapsöversikterna utgör grunden för landskapsplaner i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (132/1999) samt för landskapsprogram i enlighet med lagen om utveckling av regionerna. Landskapsprogrammets genomförandeplan utarbetas i samråd med kommuner, statliga myndigheter och andra aktörer som deltar i finansieringen av landskapsprogrammets genomförandeplan. Enligt lagen ska landskapsprogrammet utarbetas så att det har en inverkan på den strategiska planeringen i närings-, trafik- och miljöcentralerna och till nödvändiga delar även i regionförvaltningsverk. Landskapsplanering och statens regionalförvaltning fr.o.m. början av 2010 Statsförvaltningens resultatstyrning Ministerier Riksomfattande mål för områdesanvändningen, 2009 > Strategiska dokument Riksomfattande mål för regionutvecklingen 2011 > Landskapsöversikt 2033 Landskapen Landskapsplan över 4 år 2030 Landskapsprogram 4 år Ett strategiskt resultatavtal utarbetas för varje regeringsprogramperiod Kommunernas planläggningsoch myndighetsbeslut Landskapsprogrammets genomförandeplan Verksamhetsbaserade resultatavtal 1 år 2011 Kommunerna Kommunernas förslag Demokratisk styrning Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 11

12 Funktionella mål och indikatorer för 2010 samt åtgärder för att genomföra dem ATT FÖRENHETLIGA SAMHÄLLSSTRUKTUREN 1. Strukturmodeller för Nyland och Östra Nyland har slagits samman till en enhetlig strukturmodell för hela Nyland. Den bildar underlag för utkastet till landskapsplanen. a) Landskapsstyrelsen har sänt strukturmodellalternativen ut på remiss och fattat beslut om den strukturmodell som ska bilda underlag för planutkastet. Strukturmodellalternativen för Nyland och Östra Nyland samt konsekvensbedömningen i anslutning till dem blev klara för en remissrunda. Styrkommittén för landskapsplanen utvidgades så att den omfattar även representanter från Östra Nyland. Nylands och Östra Nylands landskapsstyrelser beslutade i maj att strukturmodellerna samt konsekvensbedömningen sänds ut på remiss till kommuner och andra intressenter. Strukturmodellerna sändes ut på remiss i maj. Tidsfristen för inlämnandet av utlåtanden gick ut i slutet av augusti. Sammanlagt 81 utlåtanden inlämnades. De behandlades i båda förbundens styrelser i september. b) Beredningen av planutkastet har inletts. På basis av strukturmodellerna, konsekvensbedömningen, mottagen respons och ett antal diskussioner med olika intressenter inleddes beredningen av en skriftlig analys av grundstrukturen för landskapsplanen för Nyland och Östra Nyland Det är fråga om en skriftlig beskrivning av de principer enligt vilka utkastet till landskapsplanen ska beredas. Grundstrukturen godkändes i Nylands och Östra Nylands landskapsstyrelser i december. Beredningen av planutkastet fortsätter enligt de riktlinjer och principer som man kommit överens om i grundstrukturen. 2. Fokus på deltagande. Kommunernas förtroendevalda och tjänstemän ska engageras i arbetet så att enhetligare samhällsstruktur blir ett gemensamt mål. Målet är att nå så många intressenter som möjligt redan i strukturmodellskedet. a) Seminarier om olika strukturmodellalternativ har ordnats. Det ordnades sammanlagt fyra möten för medlemskommunernas tjänstemän. Strukturmodellerna och konsekvensbedömningen presenterades på dessa möten. Dessutom ordnades ett öppet seminarium för alla intressenter och andra som eventuellt inlämnat ett utlåtande. För att presentera den respons som getts på strukturmodellerna och för att fortsätta med beredningen av landskapsplanen ordnades i oktober regionala kommunseminarier för förtroendevalda och tjänstemän. Ett motsvarande seminarium ordnades också för landskapsstyrelser och -fullmäktige. Förbundets samarbetsgrupper deltog i september i en workshop där grundstrukturen för landskapsplanen bereddes. Grundstrukturen presenterades också för landskapsparlamentet i november. b) Förbundets samarbetsgrupper har deltagit i beredningen. Strukturmodellalternativen behandlades i planerings-, trafik- och miljögrupper. I september samlades de olika grupperna till en gemensam workshop. Där presenterades den respons som getts på de olika strukturmodellerna samtidigt som teman för grundstrukturen bearbetades ytterligare. Nylands förbund och Östra Nylands förbund har tillsammans berett landskapsprogrammet för Ett av målen i programmet är att skapa en enhetlig samhällsstruktur och en högkvalitativ boendemiljö. Olika sektorgrupper som består av kommunernas experter kommer att behandla programmet och dess beredningsmaterial på sina möten. c) Strukturmodellerna har lagts ut på förbundets webbplats för inlämnande av respons. Den nya karttjänsten (extranet) har utnyttjats i processen. Vem som helst kan gå in på förbundets webbplats och bekanta sig med materialet om strukturmodellerna eller konsekvensbedömningen. Ett alternativ till inlämnandet av utlåtande är att man under tiden strukturmodellerna är offentligt framlagda lämnar respons och kommentarer via en blankett som finns på förbundets hemsida. Nylands förbunds nya karttjänst lanserades i början av Genom den har man t.ex. kunnat uppdatera uppgifterna om Nylands och Östra Nylands planresurser samt rekreations- och grönområden samt friluftsleder. Vem som helst kan gå in på förbundets webbplats och följa med hur arbetet med landskapsplanen framskrider. Processen utvecklas hela tiden. Intressenterna kan följa med hur planen framskrider samt delta i beredningen. 3. Strukturmodellarbetet har betydelse för Helsingforsregionens trafiks (HRT) planer samt andra aktuella planer för trafikarrange- 12 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

13 mang i Nyland. Arbetet bidrar till att jämka samman olika lösningar som gäller markanvändning och trafik. a) Nylands förbunds och HRT:s styrelser har samlats till ett gemensamt möte med uppgift att samordna strukturen för landskapsplanen och trafiksystemarbetet. Den gemensamma morgonskolan ordnades i slutet av maj. Strukturmodellerna och markanvändningsoch spårnätsutredningen (Mara) i Helsingforsregionens trafiksystemplan utarbetades i växelverkan med olika aktörer. 4. Utredningar i anslutning till revideringen av landskapsplanen är nu klara för planutkastet. a) Utredningar enligt planen för deltagande och bedömning (PDB) är nu klara. Utredningen av strukturmodellernas resezoner (Urban Zone), smultronställen i Nyland samt detaljplanereserver blev färdiga. I samråd med övriga förbund som ingår i Södra Finlands samarbetsområde gjorde förbundet en preliminär utredning om de markområden som eventuellt lämpar sig produktion av vindkraft. Rapporten ska publiceras under För naturutredningen på landskapsnivå samlades lämplig information bl.a. från kommunerna. Uppgifterna förs nu in i en naturdatabas. I början av 2011 skickades utkastet ut för kommentarer till en expertgrupp som deltagit i kommunernas arbete. Uppgifterna om rekreations- och friluftsleder samt grönkorridorer uppdaterades. Ett projekt för att bevilja landskapets utvecklingspengar för att utarbeta kriterierna för landskapsmässigt värdefulla naturområden i hela Nyland inleddes. Arbetet med att kartlägga behovet av att förnya elnätet för energiöverföring inleddes i samråd med energibolag och Fingrid. Utredningen om handelns servicenät färdigställdes. En tilläggsutredning om handelns servicenät startades inför den förestående lagändringen. Utredningen om kulturmiljöer och -landskap framskred. Utkastet till utredningen om landskapsmässigt värdefulla åkerområden blev färdigt. Två utomstående experter gav utlåtanden om strukturmodellerna. Dessa sammanställdes i en gemensam publikation. Professor Helka-Liisa Hentilä utvärderade svagheterna och styrkorna med strukturmodellerna utifrån olika scenarier. Professor Mari Vaattovaara baserade sin utvärdering på den strukturella utvecklingen av stadsregionerna. b) Arbetet med att samordna resultaten av utredningarna och den utvalda strukturmodellen till ett planutkast har inletts. Beredningen av planutkastet inleddes samtidigt med beredningen av grundstrukturen. ATT STÄRKA INTERNATIONELL KONKURRENSKRAFT I ÖSTERSJÖOMRÅDET 5. Verksamheten inom samarbetsområdet har inletts och arbetsfördelningen inom samarbetsområdet (Nyland, Östra Nyland, Tavastland, Päijänne-Tavastland) har klarlagts. a) Avtalet har undertecknats och antagit av medlemskommunerna. Utifrån avtalet har olika gemensamma intressebevaknings-, regionutvecklingsoch regionplaneringsåtgärder inletts. Samarbetsavtalet undertecknades i februari. Förbunden i samarbetsområdet utarbetade för landskapsprogrammets genomförandeplan ett gemensamt förslag till projekt som kan genomföras på bred bas och med gemensamma krafter. Södra Finlands samarbetsområde ordnade ett gemensamt arbetsseminarium i augusti. b) Samarbetet mellan Nylands förbund och Tavastlands förbund har intensifierats. I samband med reformen av regionförvaltningen kom Nylands förbund och Tavastlands förbund överens om ett samarbete. Samarbetet inleddes bl.a. i grafisk planering. Enligt samarbetsavtalet svarar Nylands förbund och Tavastlands förbund för finansieringen av KOKO-programmet i Hyvinge-Riihimäki med lika stor finansierings- och stödandel. Nylands förbund svarar för programmets förvaltning fram till slutet av programperioden Arbetet på förbundets internationella byråer har genomgått en förändring. Organisatoriskt fungerar byrån i Bryssel nu som en gemensam intressebevakare för samarbetsområdet, Helsingfors stad och Helsingfors universitet. Förbundet för diskussioner med Helsingfors stad om hur Helsingforscentret i S:t Petersburg ska utnyttjas i framtiden. Arbetsprogrammen inom ramen för Moskvaoch Masoviensamarbetet genomförs. a) Samarbetsområdet eller konsortiet i anslutning till Nylands förbund samarbetar med Helsinki EU Office (i Bryssel). Helsingforscentret i S:t Petersburg har en handlingsplan där det fastslås Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 13

14 att centret representerar hela Nyland. Moskva- och Masoviensamarbetets arbetsprogram genomförs inom ramen för den fastställda tidtabellen. Moskvasamarbetet fortsätter. Verksamhetsprogrammet för har beretts och godkänns i början av Samarbetsavtalet med Masovien har omsatts i handling bl.a. genom att man deltagit en workshop för regional planering i Stockholm samt i ordnandet av polackernas besök på GreenNet. 7. Förbundet deltar aktivt i viktiga Östersjöprojekt, bl.a. i Basaar och Rail Baltica. Dessutom bereder förbundet ett nytt landskapsprogram och ett projekt som verkställer förbundets strategi. a) Basaar har slutförts framgångsrikt. Rail Baltica har inletts. Projektplanen och -ansökan för ett nytt projekt är nu färdiga. Förbundet deltog aktivt i utformningen av olika scenarier inom ramen för Basaar-projektet. Ett slutseminarium om scenariearbetet ordnades i Riga i april. Interreg-ansökan gällande Rail Baltica-projektet inlämnades på våren. Helsingfors stad är projektets huvudpartner. Projektet beviljades finansiering ur Interreg IV B. ATT PÅVERKA STATSMAKTENS BESLUT I RÄTT TID 8. Landskapets samarbetsgrupp (MYR) fungerar som handledare för programarbetet. Dessutom stödjer gruppen beslutsfattande i förbundet. a) MYR har engagerat parterna i gemensamma regionutvecklingsåtgärder och producerat innehåll i de landskapsmässiga planeringshandlingarna. Regionförvaltningsreformen ledde till en omdefiniering av landskapets samarbetsgrupp. MYR:s verksamhet förnyades så att projektberedningsgruppen lades ner i början av året och gruppens uppgifter överfördes till MYR-sekretariatet. Sekretariatet kompletterades med kommunrepresentanter för att information om aktuella projekt och finansieringsmöjligheter ännu bättre ska nå både kommunerna och finansiärerna. Sekretariatets kommunrepresentanter deltog aktivt i utarbetandet av landskapsplanen, -programmet samt dess genomförandeplan. Dessutom deltog sekretariatet i behandlingen av förbundets ställningstaganden och utlåtanden om bl.a. indelningen i ekonomiska regioner. MYR beredde också sammanslagningen av landskapsförbunden genom att delta i ett seminarium som ordnades för Nylands och Östra Nylands samarbetsgrupper i oktober. Vid seminariet behandlades bl.a. utkastet till landskapsprogrammet för hela Nyland, landskapsprogrammets genomförandeplan och dess topprojekt, den regionala prognostiseringshelheten, kuvösverksamhetens fortsättning, ställningstagandet om det kommande regeringsprogrammet samt målsättningar för EU KENK-delegationen som består av riksdagsledamöter från Helsingfors och Nyland deltar i samhällsdebatt och för Nylands talan. a) Ställningstaganden har getts och initiativ har tagits. På sammanträden behandlades bl.a. hälsovårdslagstiftning ut metropolområdets synvinkel, nationalparken i Sibbo storskog, revideringen av landskapsplanen, olika trafikprojekt, Helsingforsregionens trafiksystemplan (HLJ 2011) samt metropolredogörelsen. Delegationen lämnade gemensamma budgetmotioner för statsbudgeten Förbundet producerar material med tanke på riksdagspartiernas partikongresser och arbetet kring det nya regeringsprogrammet. a) Förbundet har utarbetat programdokument för mål inom områdesplanering och regionutveckling Dokumenten har använts som underlag i den politiska beredningen. Arbetet med att lyfta fram förbundets mål i det nya regeringsprogrammet inleddes på våren med en remissdebatt i styrelsen. Arbetet fortsatte med ett seminarium som styrelsen ordnade i augusti och ett annat som landskapets samarbetsgrupp MYR ordnade i oktober. I oktober-november fick kommundirektörerna komma med synpunkter på förbundets mål. Sakkunniga på förbundet utnyttjades i beredningen. Målen behandlades av landskapsstyrelsen i december. PARTNERSKAP SOM UTGÅR FRÅN MED- LEMSKOMMUNERNAS BEHOV 11. Ett gemensamt landskapsprogram för Nyland har utarbetats tillsammans med Nylands förbunds och Östra Nylands förbunds medlemskommuner. Programmet har antagits och man har genom det kunnat påverka 14 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

15 ELY-strategihandlingen, ELY:s (AVI:s) strategiska resultatavtal, statens och huvudstadsregionens intentionsavtal samt andra ur landskapets synvinkel viktiga program. a) Ett gemensamt beredningsorgan för Nyland och Östra Nyland har grundats för landskapsprogrammet. Programmet har antagits i båda landskapsförbundens fullmäktige i likalydande ordalag och gällande för hela Nyland. I landskapsprogrammet finns klara och tydliga mål, vilkas uppnående kan mätas. Ett gemensamt landskapsprogram för hela Nyland har utarbetats tillsammans med Nylands och Östra Nylands förbund och i växelverkan med kommunerna, kommunala samarbetsområden och Nylands NTM-central. Programutkastet behandlades i båda landskapsstyrelser i juni och skickades därefter ut på remiss. Efter det gjordes det preciseringar och kompletteringar i programmet. Det informerades om beredningen och material om programmet lades ut på förbundets webbplats samt på kommunernas anslagstavlor. Programmet behandlades även i båda landskapens samarbetsgrupper och i ett gemensamt seminarium, i landskapsstyrelser samt i landskapsfullmäktige. Landskapsprogrammets styrande verkan effektiviserades genom ett intensivt samarbete med NTM:s strategiska planering och utarbetandet av strategihandlingar. Utgångspunkten för beredningen av programmet var en omvärldsanalys. Den fungerade också som en grund för utarbetandet av NTM-handlingar. Huvudmålen i landskapsprogrammet då det gäller utvecklandet av Nyland är följande: att utnyttja metropolområdets konkurrensfördel bl.a. när det gäller att utveckla näringsverksamheten, att skapa förutsättningar för invånarnas välmående och tjänster samt att utveckla områdes- och samhällsstrukturen och miljön på ett hållbart sätt. Målet är att uppnå ett resultatrikt samarbete som bygger på de styrkor som finns i metropollandskapets olika delar samt att skapa fungerande samarbetsstrukturer. Landskapsfullmäktige antog landskapsprogrammet för hela Nyland i december. 12. Genomförandeplanen för landskapsprogrammet (TOTSU) är gemensam för hela Nyland. Den utarbetas basis av landskapsprogramarbetet. I genomförandeplanen ingår en plan över hur kommunerna tänker delta i projektfinansieringen. a) Ett gemensamt beredningsorgan för Nyland och Östra Nyland har grundats med hänsyn till genomförandeplanen för landskapsprogrammet. Planen har antagits i båda landskapsförbundens styrelser i likalydande ordalag och gällande för hela Nyland. I genomförandeplanen ingår klara och tydliga mål, vilkas uppnående kan mätas och vilka kommunerna har förbundit sig till med en viss finansieringsandel. Beredningen av landskapsprogrammets genomförandeplan påbörjades då utkastet till landskapsprogram godkänts i september. Landskapspro- Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 15

16 grammets genomförandeplan för hela Nyland godkändes likalydande i de båda landskapsförbundens landskapsstyrelser i oktober. 13. Man gör en prognostisering av utbildningsbehovet på lång och medellång sikt görs, prioritetsordningen av utbildningsanordnarnas projektförslag blir en del av genomförandeplanen. Ökad samverkan med yrkeshögskolorna på samarbetsområdet samt med Helsingfors universitet och Aaltouniversitetet. a) I landskapet Nyland finns ett prognostiseringssystem som betjänar kommuner och andra instanser i behov av information om utbildningsbehovet. Utvecklandet av prognostiseringssystemet inleddes i samråd med NTM-centralen och Östra Nylands förbund. Arbetsgruppen ordnade ett s.k. prognostiseringsforum för hela landskapet. Det fortsatta prognostiseringsarbetet beskrevs och resurser allokerades för genomförandet av arbetet. Dessutom beslutade man att en sakkunnig från Nylands förbund ska fungera som en nationell kontaktperson för landskapsförbunden. För projektet Utbildningsutbud 2016 och uppgörandet av en utbildningsbehovskalkyl för Nyland utsågs en styrgrupp för att styra arbetet, man beskrev processen och därtill gjorde man bakgrundsberäkningar. b) Prioritetsordningen för projektförslagen har godkänts och överlämnats till utbildningsministeriet. Aktörerna har förbundit sig till den. En prioritetsordning utarbetades för olika byggprojekt som genomförs i grundskolor, gymnasier och övriga läroanstalter. Kommunerna och privata utbildningsanordnare hoppas att undervisningsministeriet ska medta prioritetsordningen i finansieringsplanen för Samarbetsnätverket bestående av kommundirektörer och sakkunniga utvecklas och intensifieras. Gemensam intressebevakning och gemensamma tjänster ska ordnas för kommunerna. a) Kommundirektörer och sakkunniga träffas på möten som ordnas regelbundet och har förberetts väl. Kommundirektörens arbetsbord och övriga tjänster står till förfogande. Nylands förbunds informationstjänst kompletterades i slutet av 2010 med uppgifter om de nya östnyländska medlemskommunerna. Sammanslagningen av Nylands förbund och Östra Nylands förbund behandlades i ett seminarium riktat till kommunledningen i september. På basis av seminariet startades revideringen av kommunsamarbetet och sakkunniggrupper i Nyland. b) Arbetsgrupper bestående av sakkunniga har utnyttjats i beredningen och sammanställningen av förbundets viktiga dokument. Aktuella frågor kring landskapsplanen och -programmet behandlades på planläggnings-, trafik- och miljögruppernas möten. Beredningsmaterial för landskapsprogrammet behandlades dessutom i sakkunniggrupper för utbildning, social- och hälsovård och kultur. Gruppernas sammansättning och verksamhet klarlades. FRAMGÅNGSRIK KOMMUNIKATION 15. Åtgärderna i kommunikationsstrategin effektiviseras och landskapsförbundets synlighet ökas. Ökade personalresurser för kommunikation. 16 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

17 a) Kommunikationsmedlen är profilerade och målgrupperna har definierats. Förbundets webbtidning Puls är främst avsedd för extern kommunikation.tidningen har hela tiden ökat i popularitet. Under sitt första verksamhetsår lyckades Puls etablera sin ställning bland en bred läsarkrets som intresserar sig för olika frågor som gäller Nyland. Första sidan på förbundets hemsida fick en ny och mer användarvänlig layout i januari. Extranets uppgift är att betjäna den elektroniska förvaltningen med förtroendevalda och samarbetet med olika intressenter. Detta lyckades nu ännu bättre genom en effektivare användning av extranet. Aktuell beredningsmaterial som är under behandling samlades in på extranätet. Den elektroniska informationskanalen Pulina anlitades i ännu högre utsträckning i förbundets interna kommunikation. Förbundet gav i slutet av 2010 ut en informationsbilaga i syfte att ge förbundet ökad synlighet samt informera om sammanslagningen av de två förbunden och flyttningen till nya lokaler. Bilagan distribuerades tillsammans med Ilta-Sanomat. Dessutom publicerade man en liten broschyr i fickformat på finska, svenska och engelska. b) Mer fördjupat material sänds till media och politiska beslutsfattare. Förbundet satsade i synnerhet på att ge information om strukturmodellarbetet i anslutning till revideringen av landskapsplanen. Såväl journalister som kommunernas förtroendevalda gick möjlighet att delta i olika infomöten. c) Mediauppföljning rapporterar om ökad synlighet för förbundets verksamhet. Mediauppföljningen utnyttjades i ännu högre utsträckning i början av 2010 t.ex. genom att olika tidningsrubriker om förbundet samlades in på hemsidans första sida. De nuvarande verktygen för mediauppföljning är inte tillräckligt effektiva för att följa upp synligheten eller antalet träffar i media. Därför ska de utvecklas ytterligare under KOMPETENT OCH INSPIRERANDE ARBETSGEMENSKAP 16. Personalens kompetens förbättras så att den motsvarar nya uppgifter och verksamhetsmetoder. De utvecklingsåtgärder som lyftes fram i arbetsgemenskapsenkäten 2009 genomförs. Förbundets utbildningsplan uppdateras så att den motsvarar den kunskapsnivå som förutsätts i förbundets strategier. a) Verksamhetsprocesser har effektiviserats och ny teknik har utnyttjats. Allt mötesmaterial i samband med landskapsstyrelsens möten har fr.o.m. början av 2010 distribuerats elektroniskt. Landskapsstyrelsen startade i februari ett s.k. TOP-projekt (Fungerande processer ger resultat) i syfte att bättre kunna kombinera Nylands förbunds och Östra Nylands förbunds olika verksamhetsprocesser och uppgifter. De centrala processer som ledningsgruppen har fastslagit beskrevs i projektet. De utnyttjades även i förbundets strukturutredning. TeliaSonera Abp utsågs i början av 2011 till förbundets IT-leverantör. Kontraktet är treårigt. Som ett resultat av att förbundets IT-tjänster konkurrensutsatts fick hela personalen bl.a. bärbara datorer med fjärruppkoppling. b) Ledningens rapporteringssystem har utvecklats. Tidtabellen för delårsrapporteringen strömlinjeformades med tidtabellen för medlemskommunernas koncernrapportering. Dispositionsplaner gjordes upp på ansvarsområdes- och enhetsnivå. Inom ramen för TOP-projektet skapade man ett underlag för en elektronisk, strategisk årsklocka som innehåller alla centrala processbeskrivningar som ledningen har definierat med hänsyn till utvecklandet av verksamheten i hela Nyland. c) Hälften (50 %) av utvecklingsåtgärderna i arbetsgemenskapsenkäten har genomförts. Resultaten av undersökningen om välbefinnande i arbetet behandlades på ansvarsområdes- och enhetsnivå. Utifrån diskussionerna fattades beslut om olika utvecklingsåtgärder. En jämn uppgiftsfördelning beaktades i det nya förbundets uppgiftsbeskrivningar. Både Nylands förbunds och Östra Nylands förbunds personal har utnyttjats fullt ut i dimensioneringen av resurserna. Arbetet för en jämnare fördelning av arbetsuppgifterna och en klarare roll för gruppledarna fortsätter. Kommunikationsteamet bidrog till en effektivare intern kommunikation. d) Förbundets utbildningsplan har uppdaterats och genomförandet har inletts. Samarbetsdelegationen utnyttjades i utarbetandet av förbundets utbildningsplan. Delegationen bad ansvarsområdena och enheterna att komma med förslag till utbildningsbehov för 2011 samt diskuterade om behovet att göra en behovskartläggning av den strategiska kompetensen inom förbundet. Behovskartläggningen ska bli en del av förändringscoachingen som stödjer förbundet i förändringsprocessen. Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 17

18 En introduktionsplan för personalen bereddes och togs i bruk i slutet av Nylands förbunds och Östra Nylands förbunds personalresurser har utnyttjats i organiseringen av arbetsuppgifterna. a) Gemensamma verksamhetsprocesser har utvecklats och resurser har organiserats. Förbundens nuvarande uppgifter kartlades som en del av projektet Hela Nyland. Beslut om den fortsatta beredningen fattades. Samordningen av funktionerna har fortsatt. Personalen delades in i olika ansvarsområden, enheter eller i landskapsdirektörens team. De viktigaste uppgifterna slogs fast i utvecklingssamtalen. Strukturmodellarbetet och nya utredningar som bidrar till planarbetet har utgjort utgångspunkten för revideringen av landskapsplanen. Dessa har utarbetats på båda förbunden. Till samarbetsgrupperna (planläggnings-, trafik- och miljögruppen) inbjöd man även representanter för Östra Nyland. 18. De resurser som olika uppgifter kräver tryggas inom alla delområden. a) Olika samarbetsformer i enlighet med personalstrategin har utnyttjats i resurserna. Gemensamma uppgifter kartlades inom ramen för samarbetsområdet. Samarbetet fortsätter också under Nylands förbunds och Östra Nylands förbunds funktioner samordnades och förbundens resurser utnyttjades i fråga om anlitandet av vikarier. b) Personalens välbefinnande i arbetet och utvecklingen av den strategiska kompetensen i en föränderlig verksamhetsmiljö har beaktats. Ansvarsområdena och förvaltningsenheten samt företagshälsovården deltog i diskussionsmöten kring arbetsgemenskapsenkäten. Förbundets alkohol- och drogpolitiskt program och företagshälsovårdens verksamhetsplan färdigställdes. I samband med förändringscoachingen kartläggs personalens kunskaper och utvecklingsbehov samt säkerställs att den pensionerade arbetskraftens kunskap också överförs till nästa generation. ÖVRIGA MÅL 19. Kommunernas betalningsandelar för egentlig verksamhet ska inte ökas; verksamhetskostnaderna ska minskas jämfört med året innan. a) Kommunernas andelar minskar med 1,3 % jämfört med 2009; verksamhetskostnaderna har minskats med 3 %. I budgeten för 2010 har kommunernas andelar av förbundets egen verksamhet minskat med 1,3 % jämfört med I och med de ekonomiska anpassningsåtgärderna beslutade man att genom en budgetjustering minska kommunandelarna för 2009 med euro från den godkända nivån, vilket inverkar på jämförelsetalen. Verksamhetskostnaderna var 6 % mindre än år Därmed uppnåddes målet. 20. Nylands förbund och Östra Nylands förbund går samman och de nya medlemskommunerna integreras framgångsrikt i förbundets verksamhet. a) En gemensam delegation som styr planarbetet har grundats. Den samordnar förbundets regionala planering. Den gemensamma delegationen kompletterades med två representanter från Östra Nylands förbund. 21. Landskapsöversikten, -programmet, -planen och landskapsprogrammets genomförandeplan bildar en ännu enhetligare verksamhetshelhet. a) Landskapsprogrammets, -planens och genomförandeplanens linjedragningar tar utgångspunkt i landskapsöversikten. Landskapsprogrammets linjedragningar samt beredningen av strukturmodeller för landskapsplanen för hela Nyland baserar sig på de strategiska målen i Nylands och Östra Nylands landskapsöversikter. b) Utvärderingen av det förra landskapsprogrammet och genomförandeplanen har gjorts. En utvärdering av landskapsprogrammet gjordes i samråd med förbunden i samarbetsområdet. 22. Tvåspråkighet beaktas och främjas i förbundets tjänster och verksamhet. a) Utbildningsprogrammet i svenska som inleddes hösten 2009 fortsätter. Personalen deltog i svenskundervisning under vårterminen : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

19 Förvaltning med förtroendevalda Landskapsfullmäktige Representantmötet för kommunerna har valt 68 representanter i landskapsfullmäktige. De nya medlemskommunerna valde 10 nya representanter i fullmäktige för mandatperioden Fullmäktiges ordförande är Eero Heinäluoma (SDP, Helsingfors), I:a vice ordförande är Osmo Soininvaara (De Gröna, Helsingfors) och II:a vice ordförande är Harry Bogomoloff (Samlingspartiet, Helsingfors). Fullmäktige sammanträdde två gånger under det gångna året. Landskapsfullmäktige svarar för förbundets verksamhet och ekonomi. I juni godkände den bokslutet och verksamhetsberättelsen. I december godkändes förbundets budget samt verksamhetsoch ekonomiplan för Dessutom godkändes Nylands landskapsprogram Landskapsstyrelsen Landskapsstyrelsen har 20 ledamöter. Styrelseordförande är Outi Mäkelä (Samlingspartiet, Nurmijärvi). Fram till december 2010 var Jukka Mäkelä (Samlingspartiet, Esbo) I:a vice ordförande. Efter honom valde landskapsfullmäktige Tommi Laakso (Samlingspartiet, Esbo) i styrelsen. II:a vice ordförande är Jari Sainio (SDP, Vanda). Styrelsen sammanträdde 11 gånger. Landskapsstyrelsen styr och leder förbundets verksamhet så att de mål som finns i verksamhetsoch ekonomiplanen och som är godkända av fullmäktige kan uppnås. Bland viktiga frågor som landskapsstyrelsen behandlade under verksamhetsåret var grundstrukturen för landskapsplanen 2035 för Nyland och Östra Nyland, landskapsprogrammet , landskapsprogrammets genomförandeplan samt förbundets ställningstagande till MBT-arbetsgruppens (markanvändning, boende, trafik) rapport gällande utredningen om den nya regionförvaltningen. Dessutom behandlade landskapsstyrelsen höjningen av förbundets grundkapital och anslutningen av nya medlemskommuner, förbundets flyttning till nya utrymmen samt besättandet av tjänsten som direktör med ansvar för regional utveckling. Revisionsnämnden Nämnden har fyra medlemmar och ersättare. Ordförande för revisionsnämnden är Heikki Karu (Saml, Helsingfors) och vice ordförande är Kaija Tuuri (SDP, Träskända). Revisionsnämnden sammanträdde sex gånger. Revisionsnämnden bereder ärenden som gäller revisionen av förvaltning och ekonomi som fullmäktige beslutar om. Nämnden bedömer också om förbundets funktionella och ekonomiska mål har uppnåtts. Regiondirektionen för Västra Nyland Regiondirektionens uppgift är att lägga fram motioner till landskapsstyrelsen, avge utlåtanden och behandla olika utredningar som gäller regionen. Kommundirektörerna för västra Nyland var permanenta sakkunnigmedlemmar i regiondirektionen. Direktionens verksamhet lades ned i juni genom en ändring av grundavtalet. Fullmäktiges, styrelsens, revisionsnämndens och regiondirektionens sammansättning presenteras under rubriken förtroendevalda. Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 19

20 Organ enligt regionutvecklingslagen I landskapets samarbetsgrupp (MYR) ingår representanter för Nylands förbund jämte medlemskommuner, de statliga myndigheter som finansierar utvecklingsprogram och -åtgärder samt övriga till statsförvaltningen tillhörande organisationer och de med tanke på landskapets utveckling viktigaste arbetsmarknads- och näringsorganisationerna. Landskapets samarbetsgrupp verkar som ett strategiskt forum för olika parter. Gruppen tar ställning till frågor som hänför sig till landskapets utveckling, allokerar regionutvecklingsresurser samt drar upp riktlinjer för olika regionutvecklingsprojekt och deras genomförande. Landskapets samarbetsgrupp sammanträdde fyra gånger. Arbetsordningen för landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat reviderades så att den motsvarar den nya lagen om utveckling av regionerna. I och med ändringarna i arbetsordningen kompletterades samarbetsgruppen med representanter för kommunerna. Samtidigt slogs sekretariatet och projektberedningsgruppen samman. Sekretariatet sammanträdde sju gånger. Ett introduktionsseminarium ordnades för det nya sekretariatet i april. På arbetsmötet behandlades den nya lagstiftningen om regional utveckling samt MYR:s verksamhet och sekretariatets roll. Landskapets samarbetsgrupp gjorde en studieresa till Amsterdam i januari Temat för resan var invandring. Samarbetsgruppen ordnade också ett tvådagars seminarium i oktober där den behandlade bl.a. revideringar till landskapsprogrammet och dess genomförandeplan, NTM:s strategiska resultatavtal samt topprojekt inom landskapets utveckling. Förbunden i Södra Finlands samarbetsområde intensifierade sitt samarbete Den nya lagen om regional utveckling som trädde i kraft vid ingången av 2010 förstärkte landskapens ställning och betydelse. Lagen definierade också samarbetsområden för landskapsförbund. Södra Finlands samarbetsområde består av fyra landskap, d.v.s. Östra Nyland, Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. Enligt 12 i regionutvecklingslagen ska landskapsförbundens samarbete omfatta behandlingen av och beslutsfattandet i sådana uppgifter som är viktiga med tanke på den långsiktiga utvecklingen av regionen, ingår i landskapsprogrammen och i genomförandeplanerna för dessa eller i andra planer som i betydande grad påverkar regionutvecklingen och är gemensamma för samarbetsområdet. Förbunden i samarbetsområdet beredde och kom överens om olika frågor och projekt där en gemensam beredning är speciellt viktigt. Dessa frågor togs med i landskapsprogrammen och i genomförandeplanerna för dessa. 20 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

21 Samarbetsnätverk Alliansen för landskapen i södra Finland (ELLI) bedriver samarbete med sju kommuner i södra Finland. Landskapsstyrelsernas gemensamma möte godkände alliansens nya samarbetsavtal och beslutade att Alliansen för landskapen i södra Finland från början av 2010 fortsätter sin verksamhet under friare former än tidigare. Delegationen för kranskommuner gjorde en studieresa till Amsterdam i januari Resan ordnades tillsammans med landskapets samarbetsgrupp. Resans tema var invandringspolitik. Delegationen fick också möjlighet att träffa riksdagsledamöterna för Helsingfors och Nyland och delta i beredningen av målen för det kommande regeringsprogrammet. Dessutom ordnade delegationen i september ett seminarium med temat Framtiden för metropollandskapets kommunsamarbete. På basis av diskussionerna på seminariet startade Nylands förbund en utredning om att förnya kommunsamarbetet. Sekretariatet för delegationen har för sin del sett till att kommunernas behov beaktas i delegationens verksamhet och i beredningen av möten. Dessutom har sekretariatet behandlat frågor kring KOKO-programmet. Delegationen för riksdagsmännen i Helsingfors och Nyland (KENK) sammanträdde sex gånger under året. Den behandlade bl.a. hälsovårdslagstiftningen ur metropolregionens synvinkel, nationalparken i Sibbo storskog, revideringen av landskapsplanen, trafiksystemplanen för Helsingforsregionen samt metropolredogörelsen. Delegationen lämnade också sina gemensamma budgetmotioner för statsbudgeten Cirka 15 ledamöter och deras assistenter deltog i delegationens möten under Valberedningskommittén samordnade förhandlingar om kommunsammanslagningar vid eventuella förändringssituationer mellan kommunalvalen. Kommitténs uppgift är att sammanjämka politiska, kommunvisa, språkliga och jämställdhetslagens bestämmelser. De största förändringarna under 2010 hade att göra med sammanslagningen av Östra Nylands och Nylands landskapsförbund. Kommittén sammanträdde två gånger för att behandla frågan. Byrån i Bryssel har en egen styrgrupp med representanter för Helsingfors stad, Helsingfors universitet och Nylands förbund. Styrgruppen har gett en egen verksamhetsberättelse om byråns verksamhet. Helsingfors-Tallinn Euregio främjar samarbete som överskrider nationella och administrativa gränser mellan Finland och Estland. Föreningen har en styrelse som är utnämnd av medlemmarna och som styr verksamheten. I styrelsen finns representanter för Helsingfors stad och Nylands förbund samt för Tallinns stad, Harju länsstyrelse och Harju läns kommunförbund i Estland. Förbundet är medlem i CPMR (Conference of Peripheral Maritime Regions) och i dess Östersjökommission (Baltic Sea Commission) samt i ett antal andra internationella nätverk, bl.a. Metrex, Metropolitan Inc, BSSSC (Baltic Sea States Subregional Co-operation), ARC (Airport Regions Conference) och Baltic Sea Tourism Council. Sekretariatet för CPMR:s Östersjökommission finns på Nylands förbund under i enlighet med generalförsamlingens beslut i maj Under den nya mandatperioden är förbundets avsikt att förstärka organisationens roll som en central expert- och intressebevakningsorganisation inom Östersjöregionen. En arbetsgrupp ska starta sin verksamhet under Nylands förbunds ledning med uppgift att påverka EU:s Östersjöstrategi. Genom CPMR kan Nylands förbund förstärka intressebevakningen inom EU. Förbundet är också delägare i Culminatum Ltd Oy och i Greater Helsinki Promotion (GHP) Ltd. Förbundet har flera delegationer samt expert- och andra samarbetsgrupper. Grupperna är uppräknade i bilagan över samarbetsgrupper. Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 21

22 Ekonomi och förvaltning Förvaltning Förbundet hade 65 anställda. Av dessa var 55 fastanställda och 10 visstidsanställda. Förbundet ger ut en separat personalrapport. Förbundets nya utvecklingsdirektör Inka Kanerva tillträdde sin tjänst i augusti. Intressebevakningschef Tatu Rauhamäki tillträdde sin tjänst i september. Juha Eskelinen utsågs till ny chef för ansvarsområdet för regional utveckling. Jaakko Mikkola tillträdde sin tjänst som direktör för internationella ärenden i början av Användningen av ärendehanteringssystemet har effektiverats med hjälp av en arkiveringsplan som godkändes i december Tidsenliga arkiveringslokaler planerades för förbundets nya byrå i Böle och arkivet flyttades dit i december. Extranet-webbsidor skapades i syfte att betjäna förtroendemannaförvaltningen. Den elektroniska distributionen av mötesmaterial togs i bruk i början av Elektroniska system ska vidareutvecklas så att verksamheten blir ännu effektivare i fortsättningen. Intern kontroll och riskhantering Vad gäller den interna kontrollen har inga brister upptäckts under den gångna räkenskapsperioden. Verksamheten utvecklades genom att de centrala processerna beskrevs. Utvecklingsarbetet fortsätter så att den interna kontrollen beaktas i processerna i enlighet med ledninngsgruppens riktlinjer. Uppföljningen av landskapets utvecklingspengar ska utvecklas genom externa kontroller och i samarbete med andra aktörer. Förbundets verksamhet utvecklas genom att man i samband med organisationsförändringen fortsätter att differentiera en del av uppgifterna. Också elektroniska system och rapportering ska utvecklas ytterligare. Förbundet tog i bruk ett ITsystem som gör det lättare att följa upp och rapportera hur förbundets funktionella mål och målen i landskapsplanen och dess genomförandeplan har förverkligats. Centrala uppgiftshelheter presenterades på revisionsnämndens möten. Förbundet har inte gjort någon kartläggning av risker. Under verksamhetsåret har det inte skett några skador eller annat som skulle ha gett anledning till utbetalning av ersättningar. En smidig sammanslagning av de två förbunden säkerställdes både med hjälp av projektet Fungerande processer ger resultat (TOP) och med hjälp av verksamhetsplanering i olika arbetsgrupper i anslutning till projektet Hela Nyland. Hela personalen deltog också i en utbildning med uppgift att stödja de anställda i ett förändringsskede. Växande kompetenskrav, pensionering och tillgången på personal ställer vissa utmaningar på serviceproduktionen. Risken är att man blir för beroende av nyckelpersonerna inom vissa kritiska kompetensområden. Ett utvecklingsområde som man under det kommande verksamhetsåret ska fokusera på är en övergripande kartläggning av risker i verksamheten. Ekonomi Ekonomisk anpassning Anpassningen av förbundets verksamhet och ekonomi fortsatte i enlighet med landskapsstyrelsens beslut år De funktionella målen uppnåddes med färre anställda än planerat. I personalkostnaderna tillämpades en viss återhållsamhet för att styra och kontrollera tillväxten. Samtidigt gjorde man sig beredd på en sammanslagning av Nylands och Östra Nylands förbund. Regionutvecklingsfonden användes inte under verksamhetsåret. I stället för regionutvecklingsfonden finansierades infopunkten på Helsingfors- Vanda flygplats från budgetanslagen. Budgetutfallet under räkenskapsperioden Budgeten förverkligades klart bättre än planerat: bokslutet visar ett överskott på euro. Budgeten var balanserad. Medlemskommunernas betalningsandelar täcker 98,6 procent av verksamhetsintäkterna inom förbundets egen verksamhet. Under verk-samhetsåret betalade medlemskommunerna euro i egentliga betalningsandelar ( euro år 2009). Detta är 4,6 procent mera än under föregående år. I samband med betalningsandelarna insamlades euro av kommunerna för genomförandet av kompetenscentrumprogrammet. Kompetenscentrumprogrammet har ett eget resultatställe i enlighet med landskapsfullmäktiges beslut. Tabell över medlemskommunernas betalningsandelar finns på sidan 41. Då man jämför nyckeltalen med förra året kan man konstatera att verksamhetsintäkterna minskade med 0,2 procent och verksamhetskostnaderna med 6,0 procent. Personalutgifternas andel av förbundets totala kostnader var 49 procent ( 48,5 procent år 2009). Projektens andel av förbundets 22 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

23 Nylands förbund + projekt (inkl. interna andelar) Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Verksamhetskostnader Projektens andel Nylands förbunds andel i projekt Nylands förbund (utan projekt) Verksamhetsintäkter, varav Medlemskommunernas betalningsandelar Separat finansiering för kompetenscentrumprogram (eget resultatställe sedan 2009) Verksamhetskostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetskostnader Driftsbidrag Årsbidrag Avskrivningar enl. planen Nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Förändringar i fonder Räkenskapsperiodens över-/underskott totala kostnader har under de senaste åren minskat. Under verksamhetsåret var deras andel 3,7 procent (6,8 procent år 2009). Inom förbundet pågår sammanlagt fyra projekt som beviljats utomstående finansiering. Trots att projektens totala volym har minskat, har de fortfarande en viktig roll inom förbundet, eftersom de verkställer förbundets regionala utvecklingsarbete. För den del som gäller förbundets egen verksamhet kan det konstateras att intäkterna överskred budgeten med euro. Budgeten förverkligades med andra ord till 100,4 procent. De ekonomiska anpassningsåtgärdernas inverkan kan ses i utfallet av verksamhetskostnaderna. Kostnaderna förverkligades till 94 procent, dvs euro under uppskattningen. Likviditeten var god. Räkenskapsperiodens resultat Då det gäller resultaträkningens nyckeltal kan man konstatera att verksamhetsintäkternas procentuella andel av verksamhetskostnaderna var 105,7 (år 2009, 99,5 procent). Överskottet som bokförs i balansen blev därmed euro medan planen gick ut på att den skulle vara balanserad. I samband med utarbetandet av processbeskrivningar framgick det att aktierna i Suomen Matkailu Oy (5 929 euro) hade blivit värdelösa på grund av förändringar som skett i bolaget. Därmed avlägsnas aktierna från balansen. Balansen för 2010 Det har inte skett förändringar i grundkapitalet Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 23

24 under verksamhetsåret. Grundkapitalet utgör 1,3 procent av balansens slutsumma (1,2 procent år 2009). Andelen eget kapital av balansen har stigit till 17,2 procent (10,6 procent år 2009). Andelen främmande kapital har minskat till 10,7 procent (15,3 procent år 2009). Regionutvecklingsfondens kapital ska utökas med euro. Pengarna överförs från räkenskapsperiodens resultat. Därmed uppgår fondens kapital till euro vid utgången av Avsikten med regionutvecklingsfonden är att trygga förbundets möjligheter att finansiera olika projekt och uppgifter som har anknytning till regional utveckling. Helhetssumman för förvaltade medel uppgick till 5,2 milj. euro. Kapitalet omfattar de till kompetenscentrum-, regioncentrum- och stadsprogrammen bundna pengarna för landskapets utveckling samt landskapets utvecklingspengar som utdelas till övriga projekt. Under verksamhetsåret fick man sammanlagt 3,0 miljoner euro i sådan finansiering. I slutet av året fanns det inalles euro som inte delats ut för projekt. Den interna övervakningen av medlen sker i förbundet såsom arbetsoch näringsministeriet föreskrivit. Förbundets balans och en jämförelse med balansen från år 2009 finns på sidan 28. Noter till resultaträkningen och balansen finns på sidorna Finansiering av verksamheten Finansieringsanalysen finns på sidan 31. Förändringen i kassamedel var euro ( euro år 2009). Finansieringskalkylens nyckeltal Förbundets kassamedel, milj. euro 1,4 1,2 Utbetalningar ur kassan, milj. euro 7,8 8,3 Kassans tillräcklighet, dagar 64 dgr 55 dgr Landskapsstyrelsens förslag om behandlingen av räkenskapsperiodens resultat Landskapsstyrelsen föreslår att ,80 euro överförs till regionutvecklingsfonden överskottet från räkenskapsperioden, dvs ,18 euro, överförs till kontot Över/underskott från föregående räkenskapsperiod. Driftsekonomins utfall enligt resultatgrupper Resultatgrupp euro BS 2010 Budget 2010 % Differens BS 2009 Förvaltning Intäkter med förtroendevalda Utgifter , Egentlig verksamhet Intäkter , Utgifter , Projekt Intäkter , Utgifter , : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

25 Driftsekonomins (förbundets egen verksamhet) utfall enligt utgifter och intäkter Bokslut Budget Differens % Verksamhetsintäkter ,4 Försäljningsintäkter ,6 Försäljningsintäkter från affärsverksamhet ** Medlemskommunernas betalningsandelar ,0 Kompetenscentrumprogram, kommunernas andelar ,9 Bidrag och understöd ,8 Övriga verksamhetsintäkter ,4 Verksamhetsutgifter ,7 Personalkostnader ,5 Köp av tjänster ,9 Material, förnödenheter och varor ,3 Understöd ,8 Hyror ,2 Övriga verksamhetskostnader ,2 Resultaträkningens utfall (utan projekt) Bokslut 2010 Budget 2010 Differens Verksamhetsintäkter Verksamhetsutgifter Driftsbidrag Finansieringsintäkter Finansieringsutgifter Årsbidrag Avskrivningar enl. planen Nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Förändringar i fonder Räkenskapsperiodens över-/underskott Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 25

26 Finansiering / utfall Bokslut 2009 Budget 2010 Utfall 2010 Differens Egentlig verksamhet och investeringar Intäktsfinansiering Årsbidrag Investeringar Dataprogram Aktier Egentlig verksamhet och investeringar, netto Investeringsdel / utfall Bokslut 2009 Budget 2010 Utfall 2010 Differens Investeringar Aktier* *Landskapsfullmäktiges beslut av , 17 om förvärv av aktier i Posintra Oy. 26 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

27 Resultaträkning Extern Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,10 Understöd och bidrag , ,65 Övriga verksamhetsintäkter 2 846, , , ,64 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,43 Personalbikostnader Pensioner , ,32 Övriga personalkostnader , ,96 Köp av tjänster , ,20 Material, förnödenheter och varor , ,98 Bidrag 3 050, ,00 Hyror , ,41 Övriga verksamhetskostnader 3 577, , , ,15 Verksamhetsbidrag , ,51 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkterna 9 984, ,57 Övriga finansiella intäkter , ,10 Övriga finansiella kostnader -399, , , ,45 Årsbidrag , ,94 Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan , ,00 Nedskrivningar , , ,00 Räkenskapsperiodens resultat , ,94 Förändringar i reserveringar och fonder Minskning / ökning av fonder ,80 0 RÄKENSKAPSPERIODENS UNDER- / ÖVERSKOTT , ,94 Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 27

28 BALANS Aktiva Bestående aktiva Immateriella nyttigheter Immateriella rättigheter , ,65 Immateriella nyttigheter , ,65 Placeringar Aktier och andelar , ,38 Placeringar , ,38 Bestående aktiva , ,03 Förvaltade medel Statliga uppdrag , ,71 Övriga förvaltade medel , ,75 Förvaltade medel , ,46 Rörliga aktiva Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar , ,40 Övriga fordringar , ,55 Resultatregleringar , ,22 Kortfristiga fordringar , ,17 Finansieringsvärdepapper Investeringar i finansieringsmarknadsinstrument , ,18 Finansieringsvärdepapper , ,18 Pengar och bankfordringar Pengar och bankfordringar , ,70 Pengar och bankfordringar , ,70 Rörliga aktiva , ,05 Balans aktiva , ,54 Passiva Eget kapital Grundkapital , ,66 Övriga egna fonder , ,20 Överskott från föregående räkenskapsperiod , ,16 Räkenskapsperiodens överskott , ,94 Eget kapital , ,96 Förvaltade medel Förvaltade medel Statliga uppdrag , ,71 Kapital för övriga uppdrag , ,84 Förvaltade medel , ,55 Förvaltade medel , ,55 Främmande kapital Kortfristig Erhållna förskott ,00 Skulder till leverantörel , ,75 Övriga skulder , ,90 Resultatregleringar , ,38 Kortfristig , ,03 Främmande kapital , ,03 Balans passiva , ,54 28 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

29 Finansieringskalkyl Egentlig verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Egentlig verksamhet och investeringar, netto Finansieringsverksamhetens kassaflöde Förändringar av eget kapital Övriga likviditetsförändringar Förändringar av förvaltade medel och kapital Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av räntefria lång- och kortfristiga lån Finansieringsverksamhetens kassaflöde Förändring av kassamedel Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel Avstämning 0 0 Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 29

30 INTÄKTERNA FÖR DEN EGNA VERKSAMHETEN 2010 Övriga försäljningsintäkter 1 % Bidrag och understöd + Övriga verksamhetsintäkter 0 % Kompetenscentraprogrammets medfinansiering 13 % Medlemskommunernas egentliga betalningsandelar 86 % UTGIFTERNA FÖR DEN EGNA VERKSAMHETEN 2010 Material, förnödenheter och varor 3 % Köp av tjänster 26 % Personalkostnader 49 % Kompetenscentraprogrammets medfinansiering 14 % Hyror 8 % 30 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

31 INTÄKTER 2010 (Nylands förbund + projekt) Bidrag och understöd 3 % Övriga försäljningsintäkter 2 % Medlemskommunernas betalningsandelar 95 % UTGIFTER 2009 (Nylands förbund + projekt) Material, förnödenheter och varor 3 % Köp av tjänster 39 % Personalkostnader 50 % Hyror 8 % Bidrag + övriga verksamhetsintäkter 0 % Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 31

32 Bokslutets värderings- och periodiseringsprinciper Driftsegendomen har upptagits i balansräkningen enligt en anskaffningsutgift med avdrag för planeliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats i enlighet med Nylands förbunds avskrivningsplan för investeringsutgifter som godkänts av landskapsstyrelsen. Beräkningsgrunderna i avskrivningsplanen har angivits i resultaträkningens bilageuppgifter under punkten som gäller grunderna för planenliga avskrivningar. Nylands förbunds andelar i projekten, försäljningsintäkterna och serviceinköpen har bokförts i de interna posterna för den externa resultaträkningen i bokslutet för De bestående aktiva investeringsmässiga posterna har i resultaträkningen angivits som anskaffningsutgifter eller till ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Fordringarna har i balansräkningen angetts till det nominella värdet. Resultaträkningens bilageuppgifter Verksamhetsintäkter (inkl. interna poster) Förvaltning med förtroendevalda Egentlig verksamhet Projekt Sammanlagt Förklaring till grunderna för de planenliga avskrivningarna För att fastställa avskrivningarna för den driftsegendom som slits har man använt sig av en godkänd avskrivningsplan. De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt den ekonomiska livslängd som baserar sig på anskaffningsutgifterna för driftsegendomen. De beräknade avskrivningstiderna och avskrivningsmetoderna: Övriga utgifter med långfristig verkan 5 år konstant avskrivning Maskiner och inventarier 3 år konstant avskrivning Dataprogram 3 år konstant avskrivning Små anskaffningar som gäller driftsegendom (har ett anskaffningsvärde som underskrider euro) har angetts som årlig utgift. 32 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

33 OFR Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 33

34 1 (2) Översättning REVISIONSBERÄTTELSE 2010 Till Nylands förbunds landskapsfullmäktige Vi har granskat Nylands förbunds förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringskalkyl jämte noter till dem samt tablå över budgetutfall och verksamhetsberättelse. Landskapsstyrelsen och övriga redovisningsskyldiga är ansvariga för förbundets förvaltning och ekonomi under räkenskapsperioden. Landskapsstyrelsen och landskapsdirektören ansvarar för uppgörandet av bokslutet och för att bokslutet innehåller rätta och tillräckliga uppgifter om förbundets verksamhet, resultat och ekonomiska ställning i enlighet med bestämmelserna om uppgörandet av bokslut. Landskapsstyrelsen och landskapsdirektören har i verksamhetsberättelsen redogjort för hur förbundets interna kontroll har ordnats. Vi har granskat räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut i enlighet med god revisionssed för att kunna konstatera att det inte finns väsentliga fel och brister och för att rapportera därom. Vid granskningen av förvaltningen har utretts lagligheten i den verksamhet som skötts av medlemmarna i förvaltningsorganen och de ledande tjänsteinnehavare inom de olika ansvarsområdena. Vi har granskat att den interna kontrollen har ordnats på ändamålsenligt sätt med beaktande av den redogörelse som presenteras i verksamhetsberättelsen. Därtill har vi granskat att uppgifterna för och användningen av statsandelarna är riktiga. Vi har utfört granskningen för att försäkra oss om att förvaltningen skötts enligt lag och landskapsfullmäktiges beslut. Bokföringen samt principerna för upprättandet av bokslutet, dess innehåll och framställningssätt har granskats i tillräcklig omfattning för att konstatera att bokslutet inte innehåller väsentliga fel eller brister. Revisionens resultat

35 2 Förbundets förvaltning har skötts enligt lag och landskapsfullmäktiges beslut. Förbundets interna kontroll har ordnats på ett ändamålsenligt sätt. Uppgifterna om grunderna för och användningen av statsandelar är riktiga. Samkommunens bokslut är uppgjort i enlighet med stadganden och bestämmelser om upprättande av bokslut. Bokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter om räkenskapsperiodens verksamhet, ekonomi, ekonomiska utveckling och ekonomiska ansvar. Utlåtanden om godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet Vi föreslår att bokslutet godkänns. Vi föreslår att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för den av oss granskade räkenskapsperioden. Helsingfors Oy Audiator Ab OFR-samfund Leena Flinck OFR-revisor

36 BALANSENS 2010 BILAGEUPPFIGTER Specifikation till balansräkningen 2000 Grundkapital ,07 Esbo ,32 18,61% Hangö 681,12 1,10% Helsingfors ,22 31,00% Hyvinge 2 538,72 4,10% Ingå 297,22 0,48% Träskända 2 117,67 3,42% Karislojo 86,69 0,14% Högfors 538,70 0,87% Grankulla 513,94 0,83% Kervo 1 808,07 2,92% Kyrkslätt 1 671,84 2,70% Lojo 2 173,39 3,51% Mäntsälä 959,76 1,55% Nummi-Pusula 359,14 0,58% Nurmijärvi 1 851,41 2,99% Borgnäs 229,10 0,37% Raseborg 1 770,92 2,86% Sjundeå 272,45 0,44% Tusby 1 770,91 2,86% Vanda ,89 16,40% Vichtis 1 405,59 2,27% ,07 100,00% Bokslutsvärde , Övriga kapitalinvesteringar ,59 Helsingfors ,65 Esbo 6 431,67 Hyvinge 1 356,10 Träskända 1 128,54 Grankulla 277,34 Kervo 968,09 Kyrkslätt 912,25 Mäntsälä 514,66 Nurmijärvi 994,50 Borgnäs 124,29 Sjundeå 146,83 Tusby 961,87 Vanda 5 531,03 Karislojo 45,58 Högfors 280,37 Lojo 1 153,43 Nummi-Pusula 190,39 Vichtis 753,82 Hangö 348,15 Ingå 157,76 Raseborg 933, ,59 Bokslutsvärde ,59 36 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

37 BALANSENS 2010 BILAGEUPPGIFTER AKTIVA Dataprogram ,65 Avskrivning ,00 Immateriella tillgångar ,65 Aktier och andelar ,38 Ökningar 3 900,00 Minskningar ,62 Aktier och andelar ,76 Försäljningsfordringar ,30 Övriga fordringar Nylands skatteverk ,25 Andra ,47 Övriga fordringar ,72 Resultatregleringar Resultatregleringar av staten Folkpensionsanstalten ,03 Övriga resultatregleringar Arbetstagarna 5 877,68 Skadeförsäkringsbolaget Pohjola 892,75 Projektens resultatregleringar Arbets- och näringsministeriet ,94 NF:n landskapsutvecklingspengar ,84 Från EU ,07 Resultatregleringar ,31 Investeringar i finansieringsmarknadsinstrument Återanskaffningspris ,18 Bokföringsvärde ,05 Skillnad ,87 Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 37

38 BALANSENS 2010 BILAGEUPPGIFTER PASSIVA Grundkapital ,07 Övriga kapitalinvesteringar ,59 Grundkapital ,66 Övriga egna fonder ,20 Ökningar ,80 Övriga egna fonder ,00 Över-/underskott från föregående räkenskapsperiod ,10 Över-/underskott från föregående räkenskapsperiod ,10 Räkenskapsperiodens överskott ,18 Erhållna förskott Förskott från kommunerna ,00 Förskott ,00 Inköpsreskontra ,22 Skulder till leverantöver ,22 Övriga skulder Förskottsinnehållningsskuld ,09 Socialskyddsavgiftsskuld 5 817,82 Arbetsgivarens skuld till Kommunala arbetsmarknadsverket ,21 Arbetstagarens pensionsavgiftsskuld ,33 Övriga skulder ,45 Övriga resultatregleringar Semesterlöneskuld ,95 Kommunernas pensionsförsäkring ,00 Fackföreningarna 4 618,50 Skadeförsäkringsbolaget Pohjola 4 195,40 Övriga skulder 3 268,37 Övriga resultatregleringar ,22 Projektens resultatregleringar Alliansen för landskapen i Södra Finland (ELLI) ,73 TOP-projektet (Toimivilla prosesseilla tulokseen) 1 460,25 Projektens resultatregleringar ,98 38 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

39 Säkerheter Lemminkäinen Oyj Hyreskontrakt om kontorsutrymmen Hyrestiden börjar Ls ,7 milj. euro Avtalets längd 5 år + option 5 år. Samägda och ägarintressesamfund Culminatum Oy Helsingfors 25,76 % samkommunens ägarandel Pääkaupunkiseudun markkinointi Oy 10 % samkommunens ägarandel (Greater Helsinki Promotion Oy) Bilageuppgifter angående personalen Personalutgifter Lönder och arvoden ,55 Sjukförsäkrings- och olycksfallsersättningar ,68 Personalbikostnader Pensionsutgifter ,13 Övriga personalbikostnader ,45 Sammanlagt ,45 Personalens antal År 2010 År 2009 Förtroendevaldaförvaltning 0 0 Egentlig verksamhet Stadigvarande Tidsbundna 7 6 Projekt 3 3 Sammanlagt Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 39

40 Förteckning över använda kontoböcker Skatteberäkningar lagrade på Maestro Oy:s server - Dagböcker lagrade på Maestro Oy:s server - Huvudböcker lagrade på Maestro Oy:s server - Resultat- och balansräkningar lagrade på Maestro Oy:s server - Balansbok Balansboken (3 8 mom. 1 punkten bokföringslagen) skall bevaras minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång (2 10 mom bokföringslagen). Bokföringsböckerna samt kontoplanen med anteckningar om tillämpningsperiod skall bevaras minst 10 år efter det årets slut, då räkenskasperioden utgått (2 10 mom. bokföringslagen). I bokföringen använda verifi kat: 1 = Kassaverifi kat 1-4 som pappersverifikat 2 = Bankverifi kat som pappersverifikat 3= Inköpsfakturor skannade i elektronisk form 4 = Försäljningsfakturor på Maestro Oy:s server 5 = Löneräkning 1-29 som pappersverifikat 7 = Landskapets utvecklingspengar / Inköpsfakturor skannade i elektronisk form 8 = MOMS-beräkningar 1-12 på Maestro Oy:s server 9 = Memorialverifikat 1-57 som pappersverifikat 40 : Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund

41 Nylands förbunds medlemskommuners slutliga betalningsandelar år 2010 JUSTERAD BUGET 2010 NYLANDS FÖRBUNDS MEDLEMSKOMMUNERS SLUTLIGA BETALNINGSANDELAR ÅR 2010 MEDLEMS- KOMMUNER Invånarantal Andelar enligt inv. antal, Hfors=31% Hfors underskott till de andra, I räkningen, Egentlig verksamhet, %-andelar år 2010 Lstyr 132 /09 medfinansiering OSKE-progr. Lfmge beslut tillläggsfinansiering OSKE-progr. Helsingfors Esbo Hyvinge Träskända Grankulla Kervo Kyrkslätt Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Sjundeå Tusby Vanda Karislojo Högfors Lojo * Nummi-Pusula Vichtis Hangö Ingå Raseborg ** Sammanlagt * Lojo och Sammatti gick samman fr.o.m ** Karis, Pojo och Ekenäs gick samman och bildade Raseborg stad fr.o.m II räkningen OSKEprogrammet totalt Betalnings andelar Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Nylands förbund : 41