Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Transkript

1 Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors

2 Framtida utmaningar för transportsektorn Vision 2030 för transportsystemet (Transport 2030) Målet för trafikpolitiken är ett välmående Finland. Resorna och näringslivets transporter i Finland och till utlandet fungerar i alla lägen så att de stöder människornas vardag, näringslivets konkurrenskraft och de olika regionernas livskraft. Resorna och transporterna är trygga och trafiksystemet ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Vi svarar mot framtidens utmaningar med samarbete, kunskap och innovationer och utnyttjar effektivt alla de möjligheter som informationssamhället har att bjuda på. Förändringarna i omvärlden driver fram nya metoder som komplement till de nuvarande. Trafikens växthusgasutsläpp måste minskas Produktiviteten inom transportsektorn måste förbättras trafikförvaltningens produktivitet produktivitet av bygg, underhåll och tjänster bevara och utveckla kunskaper på hela transportsektorn 2

3 (Transport 2030) Centrala utmaningar för utvecklingen av verksamheten 1(2) Trafikpolitiken ska vara kundorienterad Kunder är medborgare, näringslivet, regioner, samhället Förutsätter kännedom om kundernas processer och deras behov Kunderna är en viktig informationskälla och samarbetspartner Trafiksystemet ska planeras och utvecklas som en helhet Fungerande rese- och transportkedjor från dörr till dörr för olika kundgrupper Många ansvariga offentliga aktörer: miljöministeriet, kommunikationsministeriet, olika infrastrukturverk, kommuner Från sektors- och aktörsspecifika analyser och deloptimeringar till helhetssyn över transportsystemet 3

4 (Transport 2030) Centrala utmaningar för utvecklingen av verksamheten 2(2) Resurserna ska utnyttjas effektivt konkurrensen om resurserna hårdnar: kunskap, kompetens, personresurser, de ekonomiska resurserna måste utnyttjas effektivt samarbete och nätverk är viktiga fyrstegsprincipen som ny utvecklingsstrategi kan ge mera värde för pengarna vi behöver nya innovationer för att lösa problemen i transportsystemet Långsiktig utveckling med flexibla lösningar transportsystemet måste utvecklas långsiktigt och målinriktat utvecklingsstrategin måste anpassas till en allt mera dynamisk omvärld dagens verktyg kan vara gammalmodiga och oeffektiva för att klara morgondagens utmaningar en dynamisk verksamhetsmiljö kräver god riskhantering 4

5 En ny verksamhetskultur som ökar produktiviteten inom transportsektorn kräver bl.a. att verksamheten inom de olika verken effektiviseras (gemensamma funktioner och/eller resurser) att det kunnande och de nätverk som finns inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde utnyttjas effektivt att transportsystemets utvecklingsåtgärder optimeras och samordnas inom kommunikationsministeriet samt tillsammans med andra ansvariga aktörer (ministerier, kommuner) att kundernas kunskap om sin egen verksamhet utnyttjas på ett effektivt sätt i utveckling av transportsystemet att det pågår en systematisk dialog med landskapsförbunden, eftersom de svarar för utvecklingen av regionerna ett gott samarbete med forskare, konsulter, entreprenörer etc. för att främja innovationer, effektiva upphandlingsförfaranden och en sund konkurrens 5

6 Ett gemensamt infrastrukturverk? En preliminär utredning i november 2006 om verkningarna och villkoren för en sammanslagning av infrastrukturverken (Vägförvaltningen, Banförvaltningscentralen och Sjöfartsverket) Förslag till fortsatta åtgärder: Skäl att inleda en egentlig utredning om möjligheterna att inrätta ett nytt ämbetsverk Regeringsprogrammet: Regeringen utreder vilka fördelarna av sammanslagning av de ämbetsverk som ansvarar för trafiklederna är för produktiviteten inom trafikledshållningen med beaktande av sjöfartens särskilda behov 6

7 Ett gemensamt infrastrukturverk? Likheter i funktionerna vid Vägförvaltningen, Banförvaltningscentralen och Sjöfartsverket verken har gemensamma mål och i huvudsak samma kunder intressegrupperna är i stort sett gemensamma infrastrukturverken disponerar över trafikledsnätet och de är experter på infrastructure management verken har gått över från att utföra till att beställa tjänster samtliga infrastrukturverk ansvarar för trafikstyrningsfunktioner styr- och stödfunktionerna är i stor utsträckning likartade ett helhetsprogram för stora trafikledsinvesteringar bereds redan nu i samråd mellan kommunikationsministeriet och infrastrukturverken och väg-, ban- och farledsinvesteringarna finansieras ur ett gemensamt moment i statsbudgeten 7

8 Ett gemensamt infrastrukturverk? Skillnader i funktioner och organiseringen av dem mellan de olika verken roll som serviceproducent roll och ansvar i fråga om trafiksäkerhet regional verksamhet och organiseringen av den finansiering av produktionen av trafikleder och av verkens övriga verksamhet den internationella verksamheten den interna verksamhetskulturen vid de olika verken 8

9 Ett gemensamt infrastrukturverk? Jovisst. effektivare och mera kundorienterat transportsystem - helhetsbetonad och långsiktig trafikpolitik - helhetsanalyser och -bedömningar av transportsystemet - starkt kunnande i kundanalyser, kundrelationer, upphandling - bättre regionala dialoger och balanserad utveckling förvaltningens produktivitet och servicekvalitet förbättras centraliserad beställarfunktion ökar produktiviteten av drift, underhåll och byggande av infrastruktur det blir lättare att bevara och utveckla kompetensen i fråga om transportsystemet ett brett och mångsidigt ansvarsområde -> en attraktiv arbetsplats för kompetent arbetskraft men den aktörsspecifika kompetens som finns i samtliga verk måste tryggas organiseringen av trafiksäkerhetsuppgifterna måste reformeras farledsproduktionen inom Sjöfartsverket måste omorganiseras det nya verkets samhälleliga styrning måste säkerställas 9

10 Möjligheter till ökat samarbete mellan de olika verken Steg 1 : Informellt samarbete den största drivfjädern är verkens egna intressen samarbetet kräver att starkt engagemang av ledningen, inte nödvändigtvis samarbetsavtal samarbetet är känsligt för störningar, särskilt om alla inte upplever att de drar nytta av det kopplingen till utveckling och styrning inom förvaltningsområdet kan vara svag om samarbetet lyckas kan det leda till bredare och ett mer formellt samarbete 10

11 Möjligheter till ökat samarbete mellan de olika verken Steg 2 : Ministeriestyrt samarbete målet är effektivare verksamhet och bättre totalförvaltning av trafiksystemet systematiskt samarbete, engagemang av de olika verken och styrning av verksamheten via den av ministeriet ledda strategiska styrgruppen (ordförande: chef för den trafikpolitiska avdelningen, medlemmar: verkens generaldirektörer) garanterar en god koppling till utveckling och styrning av verksamheten på hela förvaltningsområdet om samarbetet leds av ministeriet är verken jämställda sinsemellan samarbetet kan ytterligare intensifieras genom resultatstyrning ger möjlighet till ett djupare och mer konkret samarbete 11

12 Vägförvaltningens, Banförvaltningscentralens och Sjöfartsverkets samarbete med sina intressentgrupper i dag Samarbete som gynnar primärt ett enskilt verk samarbetet gagnar varje verks egna ansvarsområde intresserar oftast inte de andra verken (kanske ifråga om benchmarking) omfattande i alla verk Samarbete som gynnar flera av verken intressentsamarbetet hänför sig till verkens strategiska funktioner ger gemensamma synergifördelar och ökad produktivitet denna typ av samarbete är på väg att öka, t.ex. FoU, kundforum (utrikeshandel, skogsbranschen, turism) Samarbete som är till nytta för hela förvaltningsområdet samarbetet hänför sig till planeringen av trafiksystem målet är att vid beredningen av trafikpolitiken på ett systematiskt och långsiktigt sätt utnyttja den kunskap och det kunnande som finns på förvaltningsområdet och i de gemensamma nätverken tills vidare är samarbetet blygsamt till sin omfattning och karaktär ministeriet ska ha en aktiv roll 12

13 Effektivare utveckling av transportsystemet kräver bredare, djupare och systematiserat samarbete Aktörer med kundstatus Transportköpare, transportföretag, medborgare, landskapsförbund, intresseorganisationer Övriga aktörer med ansvar och resurser Övriga ministerier, kommuner Producenter Konsulter, forskare, entreprenörer Kommunikationsministeriet Aktörer inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde Vägverket, banförvaltningscentralen, järnvägsförvaltningen, sjöfartsstyrelsen, luftfartsverket, luftfartsstyrelsen. 13