STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

Transkript

1 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET Forskningssystemet På nationell nivå eftersträvas en hållbar och balanserad samhällelig och ekonomisk utveckling. God sysselsättning, produktivitet och konkurrenskraft är centrala faktorer i detta avseende. Ett målmedvetet arbete för att effektivera forskningen och det teknologiska utvecklingsarbetet och exploateringen av resultaten är då av väsentlig betydelse. Forskningen och det teknologiska utvecklingsarbetet intar en viktig ställning också när det gäller att svara på de utmaningar som kulturen och miljön ställs inför. Åtgärderna för att utveckla det offentliga forskningssystemets uppbyggnad bidrar till måluppfyllelsen i en situation då de internationella förhållandena ständigt förändras. 1. Det offentliga forskningssystemet utvecklas som en helhet utgående från nuvarande verksamhet i syfte att kontinuerligt förbättra forsknings- och utvecklingsverksamhetens kvalitet och relevans. Utvecklingsåtgärderna riktar sig till prioritering av funktioner, internationell och nationell profilering av forskningsorganisationerna samt stärkande av ett sovrande beslutsfattande baserat på framförhållning. En viktig utmaning är att utveckla FoU-verksamheten till internationell toppklass på områden som är av största vikt för samhällsekonomin, den övriga utvecklingen i samhället och medborgarnas välmåga. Ansvaret för genomförandet av utvecklingsåtgärderna bärs alltid av de organisationer som utvecklingsbehoven riktar sig till. Den globala utvecklingen, bildandet av det europeiska området för forskning ERA samt det tätare samarbetet kring Östersjön kräver på alla nivåer att det internationella vetenskapsoch teknologisamarbetet ägnas särskild uppmärksamhet. 2. De offentliga forskningsfinansiärerna utvecklar sitt samarbete med privata och utländska finansiärer i syfte att stärka och skapa fler kunskapskluster på toppnivå. Det är viktigt att basfinansieringen och den konkurrensbaserade finansieringen till forskningsorganisationerna kompletterar varandra på ett balanserat sätt. De gemensamma projekten mellan högskolorna, forskningsinstituten och företagen utökas och infrastruktursamarbetet och det övriga samarbetet intensifieras i syfte att utveckla verksamheten i forskningssystemet samt främja forskningsbaserad social och teknologisk innovationsverksamhet. 3. Ett centralt utvecklingsmål för hela forskningssystemet är att utbildningen, forskningen och innovationsverksamheten internationaliseras. Informationen om de samarbetsmöjligheter som landets vetenskap och teknologi erbjuder förbättras internationellt och den internationalisering som sker i Finland främjas också lagstiftningsvägen. Hos alla aktörer i forskningssystemet förbättras möjligheterna, förmågan och mekanismerna att ta emot utländska forskare och andra specialsakkunniga. Undervisningsministeriet sörjer tillsammans med de övriga ministerierna för utvecklingen av de intellektuella resurser som detta beslut förutsätter samt för utvecklingen av forskarkarriärer.

2 2 Beslutsfattande och styrande organisationer 4. En gång under valperioden ger regeringen riksdagen möjlighet till en samlande forsknings-, teknologi- och innovationspolitisk debatt, som grundar sig på den av statsrådet godkända planen för utveckling av utbildningen och av forskningen vid högskolorna samt den översikt över riktlinjerna som statens råd för vetenskap och teknologi utarbetar en gång per mandatperiod. 5. Kontakterna mellan det nationella forsknings-, teknologi- och innovationspolitiska rådgivandet och det politiska beslutsfattandet inom statsrådet stärks. Finanspolitiska ministerutskottet bereder de viktigaste frågorna också för dessa sektorer. När dessa frågor behandlas deltar undervisningsministeriet i beslutsfattandet i utskottet. Eventuella andra arrangemang infaller vid övergången till nästa valperiod. 6. I samma syfte utvecklas statens råd för vetenskap och teknologi till ett centralt sakkunnigorgan vid statsrådet i alla viktiga forsknings-, teknologi- och innovationspolitiska frågor. Rådets mandatperiod förlängs och blir fyraårig och rådet får en generalsekreterare i huvudsyssla med placering vid undervisningsministeriet. Även de viktigaste områdena inom sektorforskningen beaktas i rådets sammansättning. 7. Forsknings-, teknologi- och innovationspolitikens ställning vid undervisningsministeriet och handels- och industriministeriet stärks i syfte att särskilt utveckla samarbetet mellan förvaltningsområdena och det nationella horisontella samarbetet. De olika ministeriernas utvecklingsåtgärder i fråga om sektorforskning och inbördes samarbete finns under punkterna i detta beslut. 8. Finlands Akademi och Teknologiska utvecklingscentralen utvecklar tillsammans med Sitra och övriga finansiärer sitt inbördes finansierings- och övriga samarbete för att förbättra forsknings- och innovationsfinansieringens genomslagskraft och för att etablera större verksamhetshelheter än för närvarande. Finansiärerna bör utvärdera de nuvarande tillvägagångssätten och finansieringsinstrumenten och vid behov utveckla nya i synnerhet för att främja tvärvetenskaplig och tvärteknologisk forskning samt för att få utländskt toppkunnande till Finland. 9. Under ledning av statens råd för vetenskap och teknologi utarbetas före en nationell strategi för att skapa och stödja internationellt konkurrenskraftiga kunskapskluster och spetsenheter inom forskning och teknologi. Strategin skall också innehålla förslag till utveckling av omfattande infrastrukturer och bättre exploatering av dem. Universitet och yrkeshögskolor 10. Målet för utvecklingen av universitetsväsendet är ett i alla avseenden högklassigt universitetssystem som internationellt hör till de mest framstående på de områden som är Finlands styrkeområden och vars interna förnyelse- och reaktionsförmåga ständigt producerar också nya forskningsobjekt och -initiativ. Yrkeshögskolorna utvecklas som regionala påverkare utgående från vilken uppgift de givits och vilka praktiska behov företagen har. Högskoleväsendet byggs inte ut. Utvecklingsåtgärderna riktas under undervisningsministeriets ledning till att säkerställa och förbättra verkningsfullheten, kvaliteten, innehållet och effektiviteten i enheternas verksamhet.

3 3 Detta sker genom resurser till större helheter, genom starkare nätverksbildning samt effektivare ledarskap och utvärdering av verksamheten. 11. Universiteten förbättrar sin internationella konkurrenskraft genom att profilera sig samt genom att satsa på forskningens kvalitet, mångvetenskaplighet och en internationellt sett högklassig forskarkår. Yrkeshögskolornas huvudmän skall tillsammans med undervisningsministeriet säkerställa att högskoleenheterna är tillräckligt stora och mångsidiga samt satsa på högklassig utbildning som svarar mot arbetslivets behov i regionerna och på utveckling av den tillämpande FoU-verksamhet som är yrkeshögskolornas uppgift. Detta sker i samarbete med dem som har nytta av denna verksamhet. Det internationella utbildningsutbudet utvecklas genom en ökning av grund- och forskarutbildningen på främmande språk i Finland, genom utbildningsprogram som förläggs till andra länder och genom förbättrad service för utlänningar. Studieavgifter för studerande som kommer från områden utanför EES-området utreds med tanke på besluten i budgetförhandlingarna hösten Under punkt 10 och 11 beaktas särdragen i det svenskspråkiga universitets- och högskoleväsendet. 12. Universitetens ledning, strategiska planering och forskningsförvaltning stärks och forskningsverksamheten samlas till större helheter i syfte att åstadkomma mer s.k. kritiska massor, synergifördelar och mångvetenskapliga forskningshelheter. Universitetets strategiska ledning och förvaltning reformeras med beaktande av de krav som beror på ändringar i universitetets uppgifter och verksamhetsförutsättningar. Utbildningen i ledning av forskning utökas. 13. Universitetens ekonomiska befogenheter utökas genom lagstiftningsåtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna för nationellt och internationellt toppkunnande och nätverksbildning. Helhetskontrollen av finansieringen och ekonomin överförs under undervisningsministeriets ledning till den nivå som universitetens utökade ansvar förutsätter. Detta sker genom en revidering av kostnadsberäkningen så, att de verkliga kostnaderna för alla funktioner lätt och på lika grunder kan följas och beaktas i finansieringen. Möjligheterna att höja skattefrihetsgränsen för företagens donationer till högskolornas forskningsfinansiering utreds. 14. Sättet att beräkna universitetens direkta budgetfinansiering revideras under undervisningsministeriets ledning. Basfunktionerna stärks men därtill fördelas en allt mer betydande del av finansieringen på basis av utbildnings- och forskningsverksamhetens kvalitet, med beaktande av branschens särdrag. Finansiering riktas också till en reformering av strukturerna och universitetens egna styrsystem. Den konkurrensbaserade finansieringen utökas för att göra det möjligt för högskolorna att förnya sig och specialisera sig samt höja undervisningens och forskningens kvalitet. De mätare som beskriver resultaten reformeras under undervisningsministeriets ledning på det sätt målet förutsätter. 15. Möjligheten att överföra immateriella rättigheter mot aktieägande från högskolorna till företag där högskolorna är med som aktieägare utvidgas och görs smidigare lagstiftningsvägen. Högskolorna skall ha uppdaterade strategier för företagssamarbete samt överföring av teknologi och forskningsresultat. Strategierna skall ta hänsyn till de möjligheter olika förmedlande organisationer erbjuder. Universiteten skall dessutom utarbeta klara verksamhetsmodeller för universitetsbolag; utfallet av den lagstiftning som träder i kraft granskas vid behov.

4 4 16. I samarbete med olika instanser bereder undervisningsministeriet före utgången av 2005 en revidering av planen för utveckling av utbildning och av forskningen i högskolorna utgående från detta beslut. Den reviderade planen skall föreläggas statsrådet för godkännande. Sektorforskning och statens forskningsinstitut 17. Alla ministerier gör på respektive förvaltningsområde en utvärdering av de förslag om sektorforskningen och exploateringen av den i ministerierna och forskningsinstituten som ingick i de rapporter som statsrådets kansli, undervisningsministeriet och handels- och industriministeriet offentliggjorde hösten 2004 och utarbetar på basis av utvärderingen och detta principbeslut utvecklings- och exploateringsprogram med åtföljande tidtabeller för sektorforskningen inom förvaltningsområdet. Programmen sänds till statens råd för vetenskap och teknologi före Utvecklingsprogrammen utarbetas i samarbete med de övriga förvaltningsområden som samtidigt berörs av förslagen i rapporten. 18. Efter det att utvecklingsprogrammen för sektorforskningen blivit klara tillsätter regeringen en arbetsgrupp för att sammanställa en helhetsplan för att anpassa statens sektorforskning och allokera resurserna för den i enlighet med de förändrade behoven i samhället. 19. Alla ministerier utser en ansvarsperson eller -enhet, som har i uppgift att leda och samordna den strategiska planeringen och användningen av forskningsresurserna i fråga om sektorforskningen på förvaltningsområdet samt utveckla mekanismer för exploatering av forskningen. 20. Ministerierna utökar sin obundna forskningsfinansiering och utvecklar finansierings- och det övriga samarbetet med Finlands Akademi och Teknologiska utvecklingscentralen. Resultatstyrningen utvecklas tillsammans med forskningsinstituten på förvaltningsområdet för att säkerställa att instituten fullgör sina uppgifter när det gäller att producerar den forskningskunskap som förvaltningsområdet behöver och utveckla baskompetensen samt att de samarbetsnät som behövs för verksamheten stärks. 21. Forskningsinstituten skaffar mer extern forskningsfinansiering än för närvarande och utökar dess andel i FoU-verksamheten. Ministerierna och forskningsinstituten utvecklar kontrollen och kostnadsberäkningen i anslutning till sin forskningsfinansiering samt förenhetligar faktureringsgrunderna så, att de verkliga kostnaderna för funktionerna kan följas och beaktas i finansieringen på lämpligt sätt. 22. Statens tekniska forskningscentrals (VTT) roll som innovationspolitisk aktör förstärks. VTT utvecklar sin konkurrenskraft och sin baskompetens i synnerhet på ur finländsk synpunkt viktiga, utvalda insatsområden enligt den nationella strategi som förutsätts under punkt 9. Basfinansieringen av de utvalda områdena i VTT bör stärkas.

5 5 Förmedlande organisationer 23. Under handels- och industriministeriets ledning utvecklas strategiprocesser som förenar såväl aktörerna inom den nationella innovationspolitiken och aktörerna på regional och lokal nivå som innovationsmiljöerna. I anslutning till detta stärks teknologicentrens ställning och verksamhetsförutsättningar som en del av den nationella innovationsmiljön. 24. Det primära målet för utvecklingen av de tjänster som gäller överföring av kunskap och teknologi är att förbättra de privata tjänsterna och förutsättningarna för dem. De offentliga tjänsterna kanaliseras till att undanröja marknads- och systembrister. Samarbetet mellan finansiärerna utvecklas med hjälp av gemensamma tjänstemodeller så, att de internationella och nationella processerna och nätverken effektivt når fram till den regionala nivån. 25. Åtgärder vidtas för att Programmet för kompetenscentra bättre skall inriktas på toppkunnande och exploatering av toppkunnande. Programmets kontakter med innovationspolitiken förbättras. Arbetsfördelningen mellan de offentliga organisationer som är med i programmet klargörs och samarbetet intensifieras. Nästa program, som inleds , införlivas tydligare än tidigare med den nationella innovationspolitiken. För att målen skall uppnås breddas handels- och industriministeriets ansvar i det nya programmet. 26. De innovationspolitiska åtgärder som gäller de förmedlande organisationerna inriktas på långsiktig utveckling av kunskapsintensiteten i näringspolitiken. De förmedlande organisationerna intensifierar sitt inbördes samarbete och sin nätverksbildning med de offentliga forskningsorganisationerna. De förmedlande organisationernas kompetensbas stärks och utbildning som stöder denna utökas. Handels- och industriministeriet effektiverar utvärderingen av de förmedlande organisationernas verkningsfullhet. Uppföljning och utvärdering av beslutet 27. Ministerierna rapporterar till statsrådet om de utvecklingsbeslut som detta beslut föranleder och om verkställda åtgärder. De första verkställighetsrapporterna skall sändas till statens råd för vetenskap och teknologi senast Rådet ger en bedömning av rapporterna och lägger fram de förslag till fortsatta åtgärder som det anser nödvändiga. Förslagen samordnas med den under punkt 18 nämnda arbetsgruppens arbete. 28. Finlands Akademi och Teknologiska utvecklingscentralen startar i samråd en utredning av vilka verkningar åtgärderna för strukturell utveckling av det offentliga forskningssystemet haft. Arbetet är en del av det allmänna utvecklandet av bedömningen av forsknings- och innovationsverksamhetens verkningar, vilket hör till dessa organisationers uppgift.