Statsrådets principbeslut. om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner. Givet i Helsingfors den PRINCIPBESLUTETS UTGÅNGSPUNKTER

Transkript

1 1 Statsrådets principbeslut om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner Givet i Helsingfors den PRINCIPBESLUTETS UTGÅNGSPUNKTER Internationaliseringen och de strukturförändringar som sker i samhället har en betydande inverkan på samhällets förmåga att sörja för de funktioner som är livsviktiga för samhället. I statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse år 2001 uppmärksammades förutom dessa funktioner också de hot som hänför sig till den internationella utvecklingen. Statsrådet inledde i överensstämmelse med det som anfördes i redogörelsen ett utredningsarbete som gällde definitionen av de funktioner som är livsviktiga med tanke på verksamheten i samhället samt utarbetandet av verksamhets- och utvecklingsplaner. Genom detta principbeslut och den därtill hörande motiveringsdelen (Strategin för tryggande av samhällets livsviktiga funktioner) definieras de funktioner som är livsviktiga för samhället. I beslutet fastslås måltillståndet för dessa funktioner samt de riktlinjer för utvecklingen som styr förvaltningsområdena när det gäller för dem att i alla situationer sköta sina strategiska uppgifter. Samtidigt utses de ansvarsministerier som har till uppgift att samordna dessa funktioner. I principbeslutet avses med strategiska uppgifter sådana uppgifter som nödvändigtvis måste skötas för att de för samhället livsviktiga funktionerna skall kunna tryggas i alla situationer. Utgångspunkten är den gällande lagstiftningen och fördelningen av myndigheternas behörighet. Till samhällets livsviktiga funktioner hör ledandet av staten, den externa handlingsförmågan, rikets militära försvar, den interna säkerheten, ekonomins och samhällets funktionsduglighet, befolkningens utkomstskydd och handlingsförmåga samt den mentala kriståligheten. I enlighet med målen för Finlands säkerhets- och försvarspolitik bidrar tryggandet av samhällets livsviktiga funktioner till att upprätthålla den nationella suveräniteten samt medborgarnas levnadsmöjligheter och säkerhet. 1.1 Principerna för tryggande av samhällets livsviktiga funktioner De principer som skall iakttas när det gäller att trygga samhällets livsviktiga funktioner är att demokratin och rättsstatsprincipen skall upprätthållas, samhällets resurser utnyttjas effektivt och ändamålsenligt, ledningsförhållandena, organisationerna och ansvarsområdena normeras, beredskapen regleras på ett smidigt sätt, kostnadseffektiviteten säkras, de behövliga resurserna tryggas, den internationella dimensionen utnyttjas samt beredskapen och kapaciteten följas upp och utvecklas. 1.2 Säkerhetssituationerna Det finländska samhället skall kunna trygga de livsviktiga funktionerna så väl som möjligt under normala förhållanden, vid störningstillstånd och i undantagsförhållanden.

2 2 Hot som förekommer under normala förhållanden bör kunna förebyggas samt vid behov avvärjas, och det bör vara möjligt att återhämta sig från verkningarna av sådana hot med stöd av de författningar som gäller och de resurser som finns att tillgå under normala förhållanden. Vid störningstillstånd bör statsledningen och myndigheterna vidta särskilda åtgärder och intensifiera sitt samarbete i syfte att förebygga hotet och klara av det. På grund av störningstillstånden måste tilläggsresurser eventuellt tas i bruk, samt också sådana befogenheter som gäller i speciella situationer och som ingår i de författningar vilka gäller under normala förhållanden. Ett störningstillstånd kan förutsätta också att författningarna ändras. Undantagsförhållanden är situationer om vilka bestäms i beredskapslagen och lagen om försvarstillstånd och som inte kan kontrolleras med hjälp av myndigheternas normala befogenheter och resurser. 1.3 Hotmodeller Hot som riktas mot samhällets livsviktiga funktioner Hotmodellen är en beskrivning av sådana störningar av säkerheten i omvärlden som eventuellt kan påverka den nationella suveräniteten samt medborgarnas levnadsmöjligheter och trygghet. Med hjälp av hotmodellen förenhetligas myndigheternas och övriga sektorers planering för att de skall kunna trygga de för samhället livsviktiga funktionerna. De modeller för hot mot samhällets livsviktiga funktioner som avses i detta beslut är hot som riktar sig mot informationssystemen, olaglig inresa och befolkningsrörelser som äventyrar säkerheten, hot mot befolkningens föda och hälsa, miljöhot, ekonomiska hot, organiserad brottslighet och terrorism, storolyckor, internationella spänningstillstånd, allvarlig kränkning av Finlands territoriella integritet och krigshot, väpnat angrepp och krig samt efterkrigstillstånd. 2 SAMHÄLLETS LIVSVIKTIGA FUNKTIONER: MÅLTILLSTÅND OCH UTVECKLING 2.1 Tryggandet av samhällets livsviktiga funktioner: principerna för utvecklingen Den prestationsförmåga som krävs för att samhällets livsviktiga funktioner skall kunna tryggas utvecklas och följs upp under normala förhållanden under fyraårsperioder, som en helhet vilken inbegriper - statsrådets principbeslut och den därtill hörande strategin - förvaltningsområdenas utvecklingsprogram och innefattandet av dem i verksamhets- och ekonomiplanerna samt budgetförslagen - en granskning av de enskilda förvaltningsområdenas planer gällande tryggandet av samhällets livsviktiga funktioner - beredskapsövningarna på det riksomfattande planet och inom de enskilda förvaltningsområdena. Till den ovan nämnda helheten hör också statsrådets redogörelser om samhällets livsviktiga funktioner. Statsrådet lägger fram de erforderliga politiska målsättningarna för tryggandet av funktionerna i redogörelser som föreläggs riksdagen. Statsrådets principbeslut och den därtill hörande strategin styr ministerierna så att de självständigt kan utveckla och upprätthålla den prestationsförmåga som behövs för att trygga de för samhället livsviktiga funktionerna.

3 3 Utvecklingsprogrammen är planer som varje förvaltningsområde självständigt utarbetar. I planerna presenteras det sätt på vilket den prestationsförmåga som de strategiska uppgifterna förutsätter skall utvecklas, upprätthållas och följas upp samt samordningen av de funktioner som förvaltningsområdena bär ansvar för. De politiska beslut som hänför sig till utvecklingsprogrammen fattas när besluten om anslagsramar, budgeter och författningsändringar görs. Planerna och arrangemangen för tryggande av samhällets livsviktiga funktioner bör ses över regelbundet och alltid när väsentliga förändringar sker i säkerheten i Finlands omvärld. Arrangemangens funktionsduglighet granskas vid beredskapsövningar som gäller dels det egna förvaltningsområdet, dels hela statsförvaltningen. Genom utvecklande av lagstiftningen bör tillses att myndigheterna har tillräckliga befogenheter att i alla säkerhetssituationer förhindra och avvärja hot samt behärska deras följdverkningar. Arbetet på förnyandet av beredskapslagstiftningen bör inledas så snart som möjligt. 2.2 Måltillståndet för de livsviktiga funktionerna och utvecklandet av prestationsförmågan På grundval av definitionen av måltillståndet för de livsviktiga funktionerna instrueras förvaltningsområdena att utveckla sin prestationsförmåga samt författningar vilka för sin del gör det möjligt att sörja för, att funktionerna svarar mot de uppskattade hoten och utmaningarna. I det måltillstånd som gäller för ledandet av staten har riksdagen, republikens president och justitiekanslersämbetet de verksamhetsförutsättningar som behövs för att kunna fatta beslut på det sätt som säkerhetssituationerna förutsätter. Statsrådets kansli biträder statsministern med att samordna verksamhetsförutsättningarna. Den demokratiska rättsstaten tryggas i första hand genom strävan att också under undantagsförhållanden verkställa val samt sörja för de högsta laglighetsövervakarnas verksamhetsförutsättningar och genom att garantera individernas rättsskydd så som grundlagen förutsätter. För samordningen av funktionerna svarar justitieministeriet. När det gäller att utveckla verksamhetsförutsättningarna för ledandet av staten läggs huvudvikten vid den situationsbild som behövs för ledandet av de för samhället livsviktiga funktionerna. Den skall kunna göra det möjligt för statsledningen att i rätt tid fatta beslut i alla säkerhetssituationer. Dessutom fästs särskild uppmärksamhet vid konstruktionen av de skyddade och certifierade elektroniska data- och informationssystem som behövs för ledandet av staten. Med externa handlingsförmåga avses att utrikesförvaltningens och utrikesrepresentationens samt de övriga förvaltningsområdenas internationella kontakter och förutsättningarna för utrikeshandelns verksamhet är säkerställda. Likaså är det nödvändigt att säkra finska medborgares möjligheter att få hjälp utomlands. För samordningen av funktionerna svarar utrikesministeriet. Den externa handlingsförmågan utvecklas i första hand genom att verksamhen för de skyddade och certifierade telekommunikationsförbindelserna mellan verksamhetsställena i Helsingfors och inom utrikesrepresentationen säkras i alla situationer. Detta gäller särskilt förbindelserna med EUrepresentationen. I det måltillstånd som gäller rikets militära försvar är försvarssystemets prestationsförmåga, dimensionerad enligt säkerheten i vår omvärld, tillräcklig för att eventuella militära anfall mot vårt

4 4 land skall kunna avvärjas och kan sålunda utgöra en tröskel som förhindrar strategiska överfall. För samordningen svarar försvarsministeriet. När det gäller att utveckla rikets militära försvar är försvarssystemets förmåga att förhindra och avvärja strategiska anfall av central betydelse. Utvecklandet av försvarssystemet bör ge statsledningen möjligheter att fatta alternativa säkerhetspolitiska avgöranden. I det måltillstånd som gäller rikets interna säkerhet upprätthålls rättssystemets funktionsförmåga, den allmänna ordningen och säkerheten, förmågan att skydda och rädda befolkningen samt förmågan att förhindra olaglig inresa. För samordningen av funktionerna svarar inrikesministeriet. När det gäller att utveckla den interna säkerheten ställs rättsväsendets funktionsförmåga, underrättelseverksamheten i syfte att avslöja allvarlig brottslighet, inklusive terrorism, i samarbete med andra myndigheter, sådan räddningsverksamhet som olyckor och katastrofsituationer förutsätter, gränsövervakningen vid EU:s yttre gräns samt avvärjande av olaglig invandring i främsta rummet. I det måltillstånd som gäller ekonomins och samhällets funktionsförmåga är näringslivet och den offentliga ekonomin samt samhällets infrastruktur tryggade på så sätt att de gör det möjligt att upprätthålla de för samhället livsviktiga funktionerna samt medborgarnas levnadsmöjligheter. För samordningen av funktionerna svarar finansministeriet, handels- och industriministeriet samt kommunikationsministeriet. När det gäller att utveckla ekonomins och samhällets funktionsförmåga bör man koncentrera sig på att skydda och säkerställa funktionsdugligheten hos den kritiska tekniska infrastrukturen i samhället. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid de för samhället nödvändiga elektroniska data- och informationssystemen, vilka styr den tekniska infrastrukturens processer. I det måltillstånd som gäller befolkningens utkomstskydd och handlingsförmåga ger social- och hälsovårdens tjänster samt socialskyddet stöd när det gäller befolkningens handlingsförmåga och hälsa samt medborgarnas utkomst, och förebygger därjämte utslagning. För samordningen av funktionerna svarar social- och hälsovårdsministeriet. När det gäller att utveckla befolkningens utkomstskydd och förmåga att fungera är det viktigt att stöda medborgarnas utkomst samt att öka det regionala samarbetet i syfte att producera social- och hälsovårdstjänster. Det är viktigt att sörja särskilt för strålningsövervakningen, upptäckten och hanteringen av faktorer som utgör biologiska och kemiska hot samt för utvecklandet av vårdsystem och expertstyrning som gäller sjukdomar som förorsakas av dessa faktorer. Beredskap med tanke på plötsliga allvarliga epidemier och andra hotbilder som äventyrar folkhälsan bör utvecklas. I det måltillstånd som gäller den mentala kriståligheten har medborgarna vilja att agera så att statens självständighet och medborgarnas levnadsmöjligheter och trygghet kan upprätthållas även i svåra undantagsförhållanden. För samordningen av funktionerna svarar undervisningsministeriet. Genom utvecklande av den mentala kriståligheten bör medborgarnas vilja och beredskap att agera på ett sätt som stöder målen för den nationella säkerheten när de för samhället livsviktiga funktionerna är hotade förstärkas. 2.3 Prioriterade områden för utvecklande av prestationsförmågan under de närmaste åren

5 5 Den lägesbild som behövs för ledandet av samhällets livsviktiga funktioner. Som stöd för statsledningens beslutsfattande behövs en lägesbild. Konstruktionen och analysen av lägesbilden och distributionen av information om den i alla säkerhetssituationer bör organiseras och instruktioner bör ges under ledning av statsrådets kansli. Underrättelsesverksamhet som avslöjar allvarlig brottslighet, inklusive terrorism. Underrättelseverksamheten bör utvecklas i samarbete mellan myndigheterna så att det är möjligt att utreda de hot mot de för samhället livsviktiga funktionerna som brottslingar förorsakar samt de objekt mot vilka hoten kan riktas. Elektroniska data- och informationssystem. Det sätt på vilket landets interna infrastruktur fungerar är synnerligen viktigt, med tanke på utvecklandet av de elektroniska data- och informationssystemen. Data- och informationssystemens basstrukturer samt de myndighetsnätverk som hänför sig till säkerheten i samhället bör redan under normala förhållanden göras tillräckligt skyddade och säkrade på så sätt att de också under undantagsförhållanden klarar av de hot som riktas mot dem. Hälsoskyddet. Beredskapen med tanke på plötsliga allvarliga epidemier och andra hot som folkhälsan utsätts för bör utvecklas. Härvid bör i första hand sörjas för den offentliga hälsovårdens kapacitet när det gäller att lösgöra sakkunniga och andra resurser utan att hälsovårdens basverksamhet äventyras. 3 TILLÄMPNINGEN OCH UPPRÄTTHÅLLANDET AV PRINCIPBESLUTET OCH STRATEGIN Till detta principbeslut hänför sig som motiveringsdel Strategin för tryggande av samhällets livsviktiga funktioner, som har beretts av säkerhets- och försvarskommittén. De enskilda ministerierna meddelar vid behov kompletterande anvisningar om tillämpningen på det egna förvaltningsområdet. Genom statsrådets principbeslut och dess motiveringsdel upphävs den av försvarsrådet år 1999 godkända promemorian Varautuminen yhteiskunnan häiriötilanteisiin ja poikkeusoloihin ( Beredskap för samhälleliga störningssituationer och undantagsförhållanden ), som förvaltningsområdena gavs som anvisning av statsrådets kansli. Statsrådets principbeslut och den därtill hörande strategin för tryggande av samhällets livsviktiga funktioner ses över alltid när förändringar som gäller säkerheten i Finlands omvärld förutsätter det. I fråga om upprätthållandet av principbeslutet och strategin skall säkerhets- och försvarskommittén bereda de ändringar gällande tryggandet av samhällets livsviktiga funktioner som statsrådet nästa gång skall fatta beslut om år BEFOGENHET: Reglemente för statsrådet 3 1 mom.11 punkten. Detta principbeslut träder i kraft den 2003.