Långsiktig planering - från sektorförvaltning till Trafikverk Anders HH Jansson

Transkript

1 Långsiktig planering - från sektorförvaltning till Trafikverk Anders HH Jansson

2 Långsiktsplanen betjänar trafikpolitiska beslut Planen påbörjades hösten 2009 i samarbete mellan Vägförvaltningen, Banverket och Sjöfartsverket Målet en gemensam plan 2020/2035, vision 2050 Utgångspunkt i redan gjorda scenarier och nuvarande planer scenarier för regeringens energi- och klimatpolitiska översikt 2050, Kommunikationsministeriets klimatprogram 2020, Banverkets persontransportscenarier 2050, Näringslivsdelegationens trendbedömning och ERTRACs vägtransportscenarier sammanställning av regionernas och stadsregionernas planer för regional utveckling, samhällsbyggnad och trafik En långsiktig plan som ger Trafikverkets expertsyn på trafiksystemets utveckling, till stöd för trafikpolitiska beslut material för regeringens framtidsproposition (maj 2010) alternativupplägg och konsekvensbedömning: material för riksdagsvalet, regeringsprogrammet och den transportpolitiska redogörelsen 2011 inte en plankarta eller en investeringslista, utan "lägger du vikt vid dessa mål, har du detta alternativ och det har dessa konsekvenser"

3 Planeringsorganisationen Arbetet koordineras med Kommunikationsministeriets trafikpolitiska strategiarbete Ledningsgrupp Projektgrupp Liten konsultgrupp Tyngdpunkten på arbetsgrupper i olika sammansättningar, också regionförvaltningens (NMT-centralernas) representanter Samverkan med Trafiksäkerhetsverkets samtidiga strategiarbete Samarbetspartners, regioner, kunder samverkar i nationella och regionala tillfällen på våren 2010, utlåtanden hösten 2010 Extranet projektplats för berörda och intressenter

4 Samarbetet i Trafikverket. Trafikverkets ledningsgr. Principavgöranden Ministeriets koncernledning Trafikpolitiska principbeslut, framtidspropositionen Strategiseminarier Principbedömningar Projektets ledningsgrupp Styrning av beredning för verkets ledning Verkets avdelningar Expertis och verksamhetsanknytning Projektgruppen Förslag och genomförande av riktlinjerna Arbetsgrupper Genomförande och innehåll

5 Samverkan. koordination Trafikverket information Kommunikationsministeriet Trafiksäkerhetsverket, Finavia Riksomfattande intressegrupper NMT-centraler: näring trafik miljö Landskapsförbund Stadsregioner Hamnar Övriga intressegrupper Media Allmänheten

6 Behovsutredningar trafikslagsvis - sammanställdes gemensamt Kring årsskiftet gjorde grupper i varje verk behovsutredningar behov, mål och villkor ur kundens och samhällets synvinkel, utgående från nuläget och kända utvecklingstrender vad innebär behoven för trafiksystemet och dess delar vilka problem syns, när nuvarande system jämförs med behoven delvis: vad innebär detta för målsättningar för Trafikverket vilket åtgärdsbehov har Trafikverket för att uppfylla dessa mål Utredningarna sammanställdes på en workshop i januari stadsregionernas trafikfrågor och kollektivtrafik det lågtrafikerade nätet och landsbygdens behov långväga trafik och regionernas tillänglighet miljö säkerhet ekonomi

7 Från behovsutredning till fokusområden I februari beslöt Trafikverket om planeringens fokusområden hantera klimatförändringen trafiknätets servicenivå prioriteras att svara mot kundernas behov en klar finansieringsbas för trafiksystemet möjliggör effektiv och långsiktig skötsel av trafiknätet trafiksystemets effekter avgörs i stadsregionerna fungerande rese- och transportkedjor säkrar den logistiska konkurrenskraften och smidigt vardagsresande I mars bildades arbetsgrupper för fokusområdena grupp 1 behandlar klimatfrågan - vad bör vi göra för att nå målet 80% utsläppsminskning 2050 och vad betyder det i trafiksystemet grupp 2a-2e behandlar servicenivå och prioritering: godstrafik, persontrafik, säkerhet, miljö, nätets omfattning grupp 3a-3b behandlar ekonomin: vart går och var fås pengarna grupp 4 (= grupp 2b förstärkt) behandlar stadsregionerna 'grupp 5', avslutas med en gemensam genomgång av rese- och transportkedjorna, nätverkets knutpunkter och gråzoner

8 Samverkan och beredning I april sammanställs arbetsgruppernas analys till en första alternativserie alternativen är trafikslagsövergripande åtgärdshelheter för att nå en grupp sammanhängande mål: effektivering av verksamheten, styrning av trafikefterfrågan och färdmedelsval, IT-teknik, underhåll och skötsel, prioriterade mindre och - mera sällan - stora utbyggnadsobjekt I ett parallellt konsekvensutredningsprojekt utvecklas metoder för en helhetsbedömning av trafiksystemalternativens konsekvenser och verkningsgrad Planeringen och alternativserien presenteras i maj för nationella samarbetspartners och på 4 tillfällen för regionerna kommentarer och initiativ öppen diskussion på projektplatsen nätgallup mm. Materialet betjänar regeringens framtidsproposition propositionen förbereds i maj, publiceras i september 2010

9 Planförslag Under sommaren görs huvudalternativen upp och utvärderas planutkastet färdigt i oktober 2010 Utlåtanderond oktober-december 2010 även bakgrundsmaterial till verksamhets- och ekonomiplaneringen Planförslaget behandlas januari-februari 2011 utlåtandena Trafikverkets bedömning slutförande Förslaget publiceras i februari 2011