Nylands förbunds publikationer D Nylands förbund

Transkript

1 Nylands förbunds publikationer D Nylands förbund Verksamhets- och ekonomiplan för Budget för 2010

2

3 Nylands förbund Verksamhets- och ekonomiplan för Budget för 2010 Nylands förbund 2009 Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 1

4 Nylands förbunds publikationer D ISSN Grafisk design: BNL Euro RSCG Bilder: Tuula Palaste-Eerola Layout: Arja-Leena Berg Översättning: Tiina Sjelvgren Painotalo Kyriiri Oy Helsingfors st Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A Helsinki Alexandersgatan 48 A Helsingfors puh. tfn +358 (0) fax +358 (0) toimisto@uudenmaanliitto.fi 2 : Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund

5 Innehåll Landskapsdirektörens översikt 5 Verksamhetsmiljö 6 Verksamhetsidé, vision och värden 8 Planeringssystem 8 En visionär topputvecklare av Nyland 10 Mål inom landskapsutveckling 10 Mål inom strategiskt partnerskap 11 Mål inom kommunikation och kompetens 11 Funktionella mål och indikatorer för Budget för Ekonomiplan för Betalningsandelar 2010 för Nylands förbunds medlemskommuner 19 Budgetförslag för Indikatorer för en uppföljning av Nylands utveckling 23 Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 3

6 4 : Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund

7 Landskapsdirektörens översikt Under verksamhets- och ekonomiplaneperioden genomgår landskapet Nyland jämte dess kommuner, Nylands förbund och hela regionförvaltningen stora förändringar. Landskapet växer sannolikt till att omfatta hela det historiska Nyland som består av sammanlagt 28 kommuner. Kommunstrukturreformen fortsätter efter att alla utredningar har genomförts på landskapets område. Kommunservicen och -strukturen påverkas av såväl ramlagen som styr kommun- och servicestrukturreformen (Paras) som hälsovårdslagen som lämnas till riksdagen under hösten Enligt regeringens proposition som är under behandling i riksdagen preciseras myndigheternas roller, uppgifter, styrning samt regionindelningen inom statsförvaltningen. Detta görs genom att uppgifterna vid de nuvarande sex myndigheterna omfördelas och koncentreras till två nya myndigheter: till regionförvaltningsverk som inleder sin verksamhet samt till närings-, trafik- och miljöcentraler. En av avsikterna med reformen är att förstärka också landskapsförbundens roll som en myndighet som koncentrerar och samordnar regionutvecklingsarbetet. Landskapsförbunden får ett lagstadgat ansvar i sådana planeringsuppgifter och föregripande uppgifter som är centrala med tanke på den regionala utvecklingen. Landskapsprogrammets betydelse gentemot statens regionmyndigheter framhävs. För att samordna landskapsförbundens samarbete indelas landet i landskapens samarbetsområden så att betydande landskapsöverskridande ärenden ska kunna behandlas. Nyland bildar ett samarbetsområde tillsammans med Östra Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. Nylands förbunds viktigaste mål och uppgifter behandlas lite senare i denna plan. De mest centrala uppgifterna är dock de som härleds ur strategin, beredningen av att de nuvarande kommunerna i Östra Nyland ska kunna integreras i Nylands förbund, organiseringen av båda förbundens verksamhet till en helhet, revideringen av landskapsplanen och utarbetandet av ett gemensamt landskapsprogram för Nyland. Det nya och större metropollandskapet vill fungera som en motor för hela landet i god samverkan med landskapets olika aktörer och övriga landskap. Ossi Savolainen Landskapsdirektör Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 5

8 Verksamhetsmiljö Den internationella ekonomins vändning uppåt börjar skönjas i Finland i början av 2010: nationalprodukten ökar och sysselsättningstrenden vänder sakta uppåt mot årets slut. Den ekonomiska krisen som tog finansmarknaden på sängen och kraschade den internationella handeln börjar lägga sig. Att undanröja dess effekter tar dock sin tid. Speciellt de länder som utöver de ekonomiska stimulansåtgärderna har fått satsa på finanspolitiska åtgärder, måste använda en stor del av sina skatteintäkter till att lätta den ökade skattebördan eller att anpassa sig till en högre inflation. Inom euroområdet kan man vara lite mer försiktig med den penning- och finanspolitiska stimulansen. Det största problemet är inte inflation utan en försvagad konkurrenskraft och en långsam ekonomisk tillväxt. Den finländska ekonomin följer utvecklingen inom det övriga euroområdet. På lång sikt kan vi nå en större tillväxt än genomsnittet, men då måste vi lyckas ta oss in på den asiatiska marknaden där det under de kommande åren finns en stor efterfrågan på sådana investeringsförnödenheter som Finland producerar. Nylands förmåga att ta tag i de möjligheter som den internationella ekonomin erbjuder är bättre än i landet i övrigt. I landskapet finns inte speciellt mycket sådan industriverksamhet som skulle lida av strukturella konkurrenskraftsproblem. Det finns en efterfrågan på just sådan företagsverksamhet som bygger på kompetensen i regionen också efter finanskrisen. Jämfört med åren före krisen ligger sysselsättningen dock på en klart lägre nivå och i stället för en arbetskraftsbrist talar man nu om hur svårt det är för unga och invandrare att hitta arbete. Nu lönar det sig att vara modig och satsa på utvecklandet av infrastrukturen och bostadsproduktionen så att kapaciteten räcker för att trygga en snabb tillväxt under de kommande åren. Att anpassa investeringsbehoven med en stram kommunal ekonomi är ändå svårt, trots att det värsta kanske är över vad gäller skatteintäkterna. Nyland går äntligen samman. Medlemskommunerna i Östra Nylands förbund gör sig beredda på att integreras i Nylands förbund. Avsikten är att sammanslagningen av de två förbunden är genomförd fram till slutet av Detta innebär bättre utvecklingsbetingelser för hela landskapet: ett enhetligt Nyland är mångsidigare också ekonomiskt bl.a. energisektorn får ökad betydelse. Landskapet med sin kultur och tvåspråkighet blir ännu starkare än tidigare. I synnerhet det att Borgå blir en del av Nylands förbund innebär en tid av förändringar för samarbetet i Helsingforsregionen. Det görs väsentliga ändringar i lagstiftningen om landskapsförbundens verksamhet. Enligt förslaget ska statens regionförvaltning (länsstyrelser, arbets- och näringscentraler, regionala miljöcentraler, miljötillståndsverk, vägdistrikt och arbetarskyddsdistrikt med tillhörande arbetarskyddsbyråer) omfördelas och koncentreras till två nya myndigheter: regionförvaltningsverk samt närings-, trafik- och miljöcentraler. De lagar som är anslutna till regionförvaltningsreformen och den nya regionutvecklingslagen påverkar Nylands förbunds ställning. Samarbetet med statens regionförvaltning i synnerhet med närings-, trafik- och miljöcentralen blir intensivare och praktiska tillämpningar på regionutvecklingen som skrivs in i lagen förtydligas. Regionförvaltningsreformen betyder också ett ökat samarbete med Tavastland and Päijänne- Tavastland då avtalet om regionalt samarbete träder i kraft. Miljöministeriet väntas vidta ytterligare åtgärder då det utvecklar lagstiftningen om områdesanvändningen och andra styrmedel i syfte att förtäta samhällsstrukturen. 6 : Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund

9 Nyland i Finland Flygpassagerare Båtpassagerare Doktorerade Invandring Företagens omsättning Högre högskolenivå Statens skatteinkomster Studentexamen Bruttonationalprodukt åriga utan utbildning Företagens personal Lägre högskolenivå Brott mot liv och våldsbrott Sysselsatta 0-6-åringar Hushåll med en person Befolkningsandel Färdigställda bostäder 7-14-åringar Företagens verksamhetsställen Personbilar Mellanstadieutbildning Arbetslösa Olyckor i trafi ken Långtidsarbetslösa Över 64-åringar Ungdomsarbetslösa Elförbrukning Statsandelar Nyaste uppgift Ökning ca 10 år Minskning ca 10 år Källor: Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Finsk Energiindustri rf, Luftfartsverket, Sjöfartsverket Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 7

10 Verksamhetsidé, vision och värden Verksamhetsidé: Nylands förbund arbetar för att utveckla landskapet. Dess verksamhet skapar förutsättningar för en förbättrad konkurrenskraft, invånarnas välfärd, näringslivets utveckling och en trivsam miljö. Vision: Nylands förbund är en visionär topputvecklare av Nyland. Värden i förbundets byrå: Vilja, samverkan, öppenhet samt en framgångsrik och välmående arbetsgemenskap. Planeringssystem 8 : Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund

11 Landskapsöversikten är en helhetsinriktad, strategisk och långsiktig plan för utvecklandet av landskapet. Den görs upp för varje fullmäktigeperiod. Landskapets vision lyder: Nyland är ett internationellt och attraktivt metropolområde med välmående människor. Landskapsplanen är en allmän plan om samhällsstrukturen och områdesanvändningen i landskapet. I landskapsplanen sammanfogas även de av statsrådet godkända riksomfattande målen för områdesanvändning med målen på landskaps- och regional nivå. Landskapsprogrammet är ett övergripande program för regional utveckling. I det ingår samtliga utvecklingsprogram som genomförs inom landskapets område. Landskapsprogrammet gör landskapsöversiktens mål mer konkreta genom att dela in dem i sex insatsområden eller teman: boende, näringar, utbildning, välmående, områdesstruktur och trafik samt miljö och övrig infrastruktur. Landskapsprogrammets genomförandeplan utarbetas årligen under ledning av Nylands förbund och i samråd med statliga myndigheter, kommuner och andra instanser som deltar i finansieringen av landskapsprogrammet. Planen är landskapets budgetförslag till statlig finansiering och allokering av anslag för regionens utveckling. För att uppnå målen och ta hänsyn till regionernas synpunkter får närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY) ett separat strategiskt dokument för resultatmål. Med det avser man ett dokument som tar utgångspunkt bl.a. i landskapsprogram och programmens genomförandeplaner och som definierar insatsområden för närings-, trafik- och miljöcentralen, centrala verksamhetslinjer, samarbetsfrågor samt region- och sektorsvisa anslagsramar. I praktiken är det fråga om ett s.k. strategiskt resultatavtal som sluts mellan det styrande ministeriet och ELY. Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 9

12 En visionär topputvecklare av Nyland I enlighet med strategin strävar förbundet efter att vara landskapets viktigaste utvecklare, påverkare och en samarbetspartner för medlemskommunerna. Nylands förbund vill skapa ett öppet och framgångsrikt samarbete med de viktigaste aktörerna i regionen för att förenhetliga landskapets samhällsstruktur och stärka den internationella konkurrenskraften. Nylands förbunds strategi verkställs genom verksamhets- och ekonomiplaner och utveck-lingssamtal. Målsättningar och kritiska framgångsfaktorer omvandlas till konkreta årliga mål och åtgärder. I dem beskrivs bedömningen av genomförandet och ansvarsmyndigheten. Genomförandet av målen följs upp i delårsrapporter, ledningsgruppens möten och utvecklingssamtal. Landskapets utvecklingsmål Att förenhetliga samhällsstrukturen Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång Förstärkande av landskapsplanens styreffekt Parallell planering av markanvändning och trafiksystem Övergripande analys av pendlingsområdet Att stärka landskapets internationella konkurrenskraft inom Östersjöområdet Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång En central aktör inom den nya regionförvaltningen En central aktör inom Östersjöområdet Ett samarbetsområde som omfattar hela metropolregionen har bildats 10 : Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund

13 Mål inom strategiskt partnerskap Partnerskap som utgår från medlemskommunernas behov Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång Mervärde för medlemskommuner En central och aktiv aktör inom den nya regionförvaltningen Att påverka statsmaktens beslut i rätt tid Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång Att känna till och identifiera processer och nätverk Föregripande roll i ett tillräckligt tidigt skede (proaktivt arbetssätt) Att påverka nyckelpersoner Effektivare intressegruppverksamhet Mål inom kommunikation och kompetens Framgångsrik kommunikation Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång Etablerad ställning som regionens främsta utvecklare Ökad synlighet och medvetenhet om förbundet Landskapsfullmäktige förbinds till kommunikation Personalen bidrar till att förbundet upplevs som regionens främsta utvecklare Kompetent och inspirerande arbetsgemenskap Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång God samarbetsanda och ett resultatorienterat arbetssätt Uppgifter och kompetens möts En attraktiv arbetsplats och lyckade rekryteringar Välbefinnande i arbetet och ett sporrande belöningssystem Alla anställda tar del av s.k. tyst information Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 11

14 Funktionella mål och indikatorer för 2010 Att förenhetliga samhällsstrukturen 1. Nylands och Östra Nylands strukturmodeller har slagits samman till en gemensam strukturmodell för Nyland som utgör grunden för utkastet till landskapsplan. a. Landskapsstyrelsen har skickat strukturmodellalternativen ut på remiss och fattat beslut om den strukturmodell som ska utgöra grunden för planutkastet. b. Beredningen av planutkastet har inletts. 2. Fokus på deltagande. Kommunernas förtroendevalda och tjänstemän ska engageras i arbetet så att enhetligare samhällsstruktur blir ett gemensamt mål. Avsikten är att nå så många intressenter som möjligt redan i strukturmodellskedet. a. Det har ordnats seminarier om olika strukturmodellalternativ. b. Förbundets samarbetsgrupper har deltagit i beredningen. c. Strukturmodellerna finns på förbundets webbplats och det är möjligt att lämna in kommentarer och respons på dem. Den nya karttjänsten (extranät) har utnyttjats i dialogen. 3. Genom strukturmodellarbetet kan man påverka Helsingforsregionens trafiks (HRT) och övriga aktörers planer över trafikarrangemang i Nyland. Dessutom kan man sammanjämka olika markanvändnings- och trafiklösningar. a. Nylands förbunds och HRT:s styrelser har deltagit i ett gemensamt möte där man har dryftat sammanjämkningen av landskapsplanens struktur och trafiksystemarbetet. 4. Olika utredningar i anslutning till revideringen av landskapsplanen har nu färdigställts. a. Utredningar i enlighet med planen för deltagande och bedömning har nu färdigställts. b. Sammanjämkningen av resultaten från utredningarna och den valda strukturmodellen har inletts. Målet är att åstadkomma ett planutkast. Att stärka landskapets internationella konkurrenskraft inom Östersjöområdet 5. Verksamheten inom samarbetsområdet har inletts och man har kommit överens om arbetsfördelningen med de byråer som omfattas av samarbetsområdet (Nyland, Östra Nyland, Tavastland, Päijänne-Tavastland). a. Avtalet har undertecknats och antagits av medlemskommunerna. Utifrån avtalet har gemensamma intressebevaknings-, regionutvecklings- och regionplaneringsåtgärder inletts. b. Samarbetet mellan Nylands och Tavastlands förbund har intensifierats. 6. Arbetet i förbundets internationella byråer har omorganiserats. Byrån i Bryssel har organiserats så att den fungerar som en gemensam intressebevakare för samarbetsområdet, Helsingfors stad och Helsingfors universitet. Om utnyttjandet av Helsinki-centret i S:t Petersburg kommer man överens om med Helsingfors stad. Arbetsprogrammen inom ramen för Moskva- och Masoviensamarbetet genomförs. a. Samarbetsområdet eller konsortiet i anslutning till Nylands förbund samarbetar med Helsinki EU Office (i Bryssel). Helsinki-centret i S:t Petersburg har en handlingsplan där det fastslås att centret representerar hela Nyland. Moskva- och Masovien-samarbetets arbetsprogram genomförs inom ramen för den fastställda tidtabellen. 7. Förbundet deltar aktivt i viktiga Östersjöprojekt, bl.a. i Basaar och Rail-Baltica. Dessutom bereder förbundet ett nytt landskapsprogram som träder i kraft år 2011 och ett projekt som verkställer landskapsförbundets strategi. a. Basaar-projektet har slutförts framgångsrikt. Rail Baltica-projektet har inletts. Projektplanen och -ansökan är nu färdiga. 12 : Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund

15 Att påverka statsmaktens beslut i rätt tid 8. Landskapets samarbetsgrupp (MYR) fungerar som handledare för programarbetet. Dessutom stödjer gruppen beslutsfattande i förbundet. a. MYR har engagerat parterna i gemensamma regionutvecklingsåtgärder och producerat innehåll i de landskapsmässiga planeringshandlingarna. 9. KENK-delegationen som består av riksdagsledamöter från Helsingfors och Nyland deltar i samhällsdebatt och för Nylands talan. a. Ställningstaganden har getts och initiativ har tagits. 10. Förbundet bereder material med hänsyn till riksdagspartiernas partikongresser och arbetet kring beredningen av regeringsprogrammet. a. Förbundet har utarbetat programdokument för mål inom regionplanering och regionutveckling Dokumenten har använts som underlag i den politiska beredningen. Partnerskap som utgår från medlemskommunernas behov 11. Ett gemensamt landskapsprogram för Nyland har utarbetats tillsammans med Nylands förbunds och Östra Nylands förbunds medlemskommuner. Programmet har antagits och man har genom det kunnat påverka ELY-strategihandlingen, ELY:s strategiska resultatavtal, statens och huvudstadsregionens intentionsavtal samt andra ur landskapets synvinkel viktiga program. a. Ett gemensamt beredringsorgan för Nyland och Östra Nyland har grundats för landskapsprogrammet. Programmet har antagits i båda landskapsförbundens fullmäktige i likalydande ordalag och gällande för hela Nyland. I landskapsprogrammet finns klara och tydliga mål, vilkas uppnående kan mätas. 12. Genomförandeplanen för landskapsprogrammet (Totsu) är gemensam för hela Nyland. Den uppgörs på basis av landskapsprogramarbetet. I genomförandeplanen ingår kommunernas plan över hur de tänker delta i projektfinansieringen. a. Ett gemensamt beredningsorgan för Nyland och Östra Nyland har grundats med hänsyn till genomförandeplanen för landskapsprogrammet. Planen har antagits i båda landskapsförbundens styrelser i likalydande ordalag och gällande för hela Nyland. I genomförandeplanen ingår klara och tydliga mål, vilkas uppnående kan mätas och vilka kommunerna har förbundit sig till med en finansieringsandel. 13. En långsiktig och medellångsiktig prognostisering av utbildningsbehovet görs, prioriteringsordningen av utbildningsanordnarnas projektförslag blir en del av genomförandeplanen. Ökad samverkan med yrkeshögskolorna på samarbetsområdet samt med Helsingfors universitet och Aalto-universitet. a. Det finns ett prognossystem som betjänar kommuner och andra instanser i behov av information om utbildningsbehovet. b. Prioriteringsordningen av projektförslagen har godkänts och överlämnats till utbildningsministeriet. Aktörerna har förbundit sig till det. 14. Kommundirektörers och sakkunnigas samarbetsnätverk utvecklas och intensifieras. Gemensam intressebevakning och gemensamma tjänster ska ordnas för kommunerna. a. Kommundirektörer och sakkunniga träffas regelbundet på möten som har förberetts väl. Kommundirektörens arbetsbord och övriga tjänster står till förfogande. b. Arbetsgrupper bestående av sakkunniga har utnyttjats i beredningen och sammanställningen av viktiga dokument. Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 13

16 Framgångsrik kommunikation 15. Åtgärderna i kommunikationsstrategin effektiviseras och landskapsförbundets synlighet utåt ökas. Personalresurserna inom kommunikationen ökas. a. Kommunikationsmedlen är profilerade och målgrupperna har definierats. b. Mer fördjupat och ingående material sänds till media och politiska beslutsfattare. c. Mediauppföljning rapporterar ökad synlighet för förbundets verksamhet. Kompetent och inspirerande arbetsgemenskap 16. Personalens kompetens utvecklas så att den bättre svarar mot nya uppgifter och verksamhetsmetoder. De utvecklingsåtgärder som kom fram i arbetsgemenskapsenkäten 2009 genomförs. Förbundets utbildningsplan uppdateras så att den motsvarar den kunskapsnivå som förutsätts i förbundets strategier. a. Verksamhetsprocesser har effektiviserats och ny teknik har utnyttjats i dem. b. Ledningens rapporteringssystem har utvecklats. c. Hälften av arbetsgemenskapsenkätens utvecklingsåtgärder har genomförts. d. Förbundets utvecklingsplan har uppdaterats och dess genomförande har inletts. 17. Nylands och Östra Nylands förbunds personalresurser har utnyttjats i organiseringen av arbetsuppgifterna. a. Gemensamma verksamhetsprocesser har utvecklats och resurserna har organiserats. 18. De resurser som olika uppgifter kräver tryggas inom alla delområden. a. Samarbetsformer i enlighet med personalstrategin har utnyttjats i resurserna. b. Personalens välbefinnande i arbetet och utvecklingen av den strategiska kompetensen i en föränderlig verksamhetsmiljö har beaktats. Övriga mål 19. Kommunernas betalningsandelar för egentlig verksamhet ökas inte och verksamhetskostnader minskas jämfört med året innan. a. Kommunernas andelar minskar med 1,3 % jämfört med år 2009, verksamhetskostnaderna minskar med 3 %. 20. Nylands förbund och Östra Nylands förbund går samman senast och de nya medlemskommunerna integreras framgångsrikt i förbundets verksamhet. a. En gemensam delegation som styr förbundens planarbete har grundats. Den tar hand om sammanjämkningen av förbundens regionplanering. 21. Landskapsöversikten, -programmet, -planen samt planens genomförandeplan bildar en mer enhetlig verksamhetsenhet. a. Landskapsprogrammets, -planens och genomförandeplanens linjedragningar tar utgångspunkt i landskapsöversikten. b. Utvärderingen av det förra landskapsprogrammet och genomförandeplanen har genomförts. 22. Tvåspråkighet beaktas och främjas i utbudet av förbundets tjänster och i dess verksamhet. a. Utbildningsprogrammet i svenska som inleddes hösten 2009 fortsätter. 14 : Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund

17 Budget för 2010 Budgeten för år 2010 indelas i tre resultatgrupper: förvaltning med förtroendevalda egentlig verksamhet till vilken hör landskapets utvecklingsuppgifter d.v.s. regionutveckling och områdesanvändning samt förvaltning som stödfunktion projekt som för tillfället är en uppskattning om de projekt som förvaltas av förbundet. Utgångspunkten för den ekonomiplan som i enlighet med kommunallagen täcker de tre åren är att sköta uppgifterna i deras nuvarande omfattning samtidigt som man i enlighet med förbundets strategi förbereder sig för nya utmaningar föranledda av regionförvaltningsreformen. Det spelrum som behövs för att utveckla verksamheten skapas genom att utnyttja samarbetsnätverk. Den slutliga summan för budgeten 2010 utan projektandelar är euro (år euro), och innehåller en minskning på 3,0 procent jämfört med den av landskapsfullmäktige godkända budgeten för år Medlemskommunernas betalningsandelar för egentlig verksamhet uppgår till euro och för kunskapscentraprogrammet till euro. Sammanlagt blir det euro. När vi ser på hela förbundets verksamhet, har kommunernas andelar minskat med 1,1 procent jämfört med året innan. Med medlemskommunernas betalningsandelar täcks 99 procent av förbundets verksamhetsutgifter. Budgeten för 2010 är balanserad. En genomsnittlig ökning på ca 1,5 procent har beräknats för personalens löneutgifter. Budgeten innehåller en satsning på euro för Culminatum Ltd Oy:s verksamhet samt euro för den regionala marknadsföringen (Greater Helsinki Promotion Ltd Oy). Ur regionutvecklingsfonden utbetalades euro. Som en ekonomisk anpassningsåtgärd återbetalas euro i kommunernas betalningsandelar i samband med den sista delbetalningen för år De slutgiltiga betalningsandelarna för 2009 uppgår med andra ord till euro. Landskapsfullmäktige behandlar budgetändringen på sitt möte i december. Projektens andel beräknas ligga kring euro, vilket är mindre jämfört med tidigare år ( euro år 2009). Bedömningen grundar sig på tidigare års utfall och den gällande situationen inom projektberedningen. Projekten medräknade uppgår den slutliga budgetsumman till euro, vilket är 8,7 procent mindre än den slutliga summan för budgeten år 2009 ( euro). För förbundets egen finansiering av projekt har reserverats euro ( euro år 2009). Den ekonomiska uppföljningen av statliga uppdrag har nu placerats i balansräkningens förvaltade medel. De här tillgångarna omfattar landskapets utvecklingspengar i anslutning till de inhemska projekt som förvaltas av förbundet: nationella och regionala projekt för kompetenscentraprogram regioncentraprogram (Hyvinge-Riihimäki ekonomiska område, KUUMA-området, västra Nyland) huvudstadsregionens stadsprogram utvecklingspengar som inte bundits till program. Budgetens bundenhet Landskapsfullmäktiges bindande nivå är medlemskommunernas betalningsandelar, m.a.o euro. Landskapsstyrelsens bindande nivå är resultatgruppernas netto. Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 15

18 Driftsekonomidel BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2010 Utgifter ( ) Inkomster ( ) Netto ( ) FÖRVALTNING MED FÖRTROENDEVALDA EGENTLIG VERKSAMHET PROJEKT SAMMANLAGT BUDGETFÖRDELNINGEN ENLIGT RESULTATGRUPPER PROJEKT 7 % FÖRVALTNING MED FÖRTROENDEVALDA 3 % EGENTLIG VERKSAMHET 90 % 16 : Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund

19 Ekonomiplan Resultaträkning Bokslut Budget Budgetför- Budget Ekonomiplan Ekonomiplan ändring Ls 83/2009 Verksamhetens intäkter Personalens kostnader Köp av tjänster Leveranser Bidrag Hyror + övr. verksamhetskostnader Verksamhetskostnader VERKSAMHETSBIDRAG Finansiella intäkter Finansiella kostnaer ÅRSBIDRAG Avskrivningar och värdesänkningar Förändringar i reserveringar och fonder ÖVER- / UNDERSKOTT Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 17

20 Finansieringskalkyl Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan euro euro euro euro euro Egentlig verksamhet och investeringar Intern finansiering Årsbidrag Investeringar Investeringar i anläggn.tillgångar Egentlig verksamhet och investeringar, netto Det finns ingen investeringsdel för perioden : Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund

21 Betalningsandelar år 2010 för Nylands förbunds medlemskommuner MEDLEMS- Invånarantal Andelar Hfors I RÄKNING Budget 2009 Förändring II RÄKNING Betalnings- KOMMUNER enligt underskott Egentlig %-andelar (utan Kompe Motfinansiering andelar inv.antal, till andra, verksamhet, år 2010 tenscentra- % av Kompetens- sammanlagt (Hfors= 31 %) finansiering) centraprogr. HELSINGFORS , , ESBO , , HYVINGE , , TRÄSKÄNDA , , GRANKULLA , , KERVO , , KYRKSLÄTT , , MÄNTSÄLÄ , , NURMIJÄRVI , , BORGNÄS , , SJUNDEÅ , , TUSBY , , VANDA , , KARISLOJO , , HÖGFORS , , LOJO* , NUMMI-PUSULA , , VICHTIS , , HANGÖ , , INGÅ , , RASEBORG** , , SAMMANLAGT , , * Lojo och Sammatti gick samman fr.o.m ** Karis, Pojo och Ekenäs gick samman och bildade Raseborgs stad fr.o.m Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 19

22 Budgetförslag för år 2010 NYLANDS FÖRBUNDS VERKSAMHET SKILLNAD SKILLNAD SAMMANLAGT % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Försäljningsintäkter av affärsverksamheten ,5 Kommunernas andelar ,1 Försäljningsintäkter ,1 Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkter ,1 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden ,2 Pensionskostnader ,2 Övriga personalbikostnader ,9 Personalkostnader ,4 Köp av tjänster Köp av övriga tjänster ,1 Köp av tjänster ,1 Material, förnödenheter och varor Köp under räkenskapsperioden ,3 Material, förnödenheter och varor ,3 Bidrag Bidrag till samfunden ,0 Bidrag ,0 Övriga verksamhetskostnader Hyror ,0 Övriga verksamhetskostnader ,0 Övriga verksamhetskostnader ,0 Verksamhetskostnader ,0 Verksamhetsbidrag ,0 Finansiella intäkter och kostnader Övriga finansiella intäkter ,0 Övriga finansiella kostnader ,0 Finansiella intäkter och kostnader ,0 Årsbidrag ,2 Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan ,3 Avskrivningar och värdeminskningar ,3 Räkenskapsperiodens resultat Skillnad i fonderna Räkenskapsperiodens överskott : Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund

23 FÖRVALTNING MED SKILLNAD SKILLNAD FÖRTROENDEVALDA % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Kommunernas andel ,4 Försäljningsintäkter ,4 Verksamhetsintäkter ,4 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden ,4 Pensionskostnader ,9 Övriga personalbikostnader ,0 Personalkostnader ,2 Köp av tjänster Köp av övriga tjänster ,6 Köp av tjänster ,6 Material, förnödenheter och varor Köp under räkenskapsperioden ,3 Material, förnödenheter och varor ,3 Bidrag Bidrag till samfunden ,0 Bidrag ,0 Övriga verksamhetskostnader Hyror ,0 Övriga verksamhetskostnader ,0 Verksamhetskostnader ,4 Verksamhetsbidrag Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens överskott Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 21

24 EGENTLIG VERKSAMHET SKILLNAD SKILLNAD % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Försäljningsintäkter av affärsverksamheten ,5 Kommunernas andelar ,8 Försäljningsintäkter ,7 Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkter ,7 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden ,1 Pensionskostnader ,7 Övriga personalbikostnader ,2 Personalkostnader ,3 Köp av tjänster Köp av övriga tjänster ,5 Köp av tjänster ,5 Material, förnödenheter och varor Köp under räkenskapsperioden ,6 Material, förnödenheter och varor ,6 Bidrag Bidrag till samfunden ,0 Bidrag ,0 Övriga verksamhetskostnader Hyror ,0 Övriga verksamhetskostnader ,0 Övriga verksamhetskostnader ,0 Verksamhetskostnader ,7 Verksamhetsbidrag ,0 Finansiella intäkter och kostnader Övriga finansiella intäkter ,0 Övriga finansiella kostnader ,0 Finansiella intäkter och kostnader ,0 Årsbidrag ,2 Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan ,3 Avskrivningar och värdeminskningar ,3 Räkenskapsperiodens resultat Skillnad i fonderna Räkenskapsperiodens överskott : Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund

25 Indikatorer för en uppföljning av Nylands utveckling INDIKATOR uppskattad 2010 mål trend Flyttningsrörelse och befolkning - befolkning personer med främmande språk (modersmål annat än finska el. svenska) % 4,0 5,6 6,1 6,7 7,2 7,7 7,7-75 år fyllda, % av befolkningen 5,0 5,4 5,5 5,6 5,7 5,7 5, åringar, nettoflyttning nettoflyttning, % av befolkningen 0,61 0,40 0,52 0,59 0,63 0,49 0,49 - naturlig befolkningsökning, % av befolkningen 0,47 0,50 0,54 0,50 0,54 0,47 0,47 - försörjningskvot (över 65-åringar / åringar) 0,16 0,17 0,18 0,18 0,19 0,20 0,20 - befolkningsförändring, % av befolkningen* 1,08 0,90 1,04 1,09 1,17 0,90 0,90 Konkurrenskraft - BNP/invånare * ökning av omsättning, %.. 5,1 5,1 3,7 1,4-0,2 2 - nya företag nerlagda företag inkomstnivå Ekonomins balans - kommunernas årsbidrag euro/inv Sysselsättning åringar, sysselsättningsgrad 74,4 73,9 74,7 75,3 76, åringar, arbetslöshetsgrad (december) 7,7 7,8 6,8 5,7 5,8 - under 25-åriga arbetslösa av samtliga arbetslösa, % 8,0 7,6 7,4 6,7 8,5 - långtidsarbetslösa av samtliga arbetslösa, % 31,4 29,3 27,7 25,0 19,0 - antal arbetsplatser Skillnader inom regionen - inkomstnivån, standardavvikelse per kommun ( /inv.) befolkningens ålderstruktur, standardavv. per kommun 2,59 2,68 2,69 2,68 2,65 (standardavv. av genomsnittsålder, år) - inkomstnivån, standardavvikelse per samarbetsområde ( /inv.) befolkningens ålderstruktur, standardavv. per 1,52 1,56 1,53 1,51 1,47 samarbetsområde (standardavv. av genomsnittsålder, år) Utbildning - andelen personer med examen av 15 år fyllda andelen åringar utan examen efter grundskolan, av personer i samma ålder, % de tre största branschernas andel av samtliga arbetsplatser andelen personer med examen på högre nivå* 31,1 33,0 33,3 33,7.. 34, andelen åringar som fallit utanför utbildningen av personer i samma ålder, % 14,6 14,6 14,5 14,9.. 14, studieplatser för åringar i förhållanden till åldersklassen 1,24 1,26 1,22 1,22 1,28 1,33 Livsmiljö och regionstruktur - glesbebyggelsens andel av befolkningsförändringen, % 9,3 9,5 8,7 - andelen förnybar energi av energiförbrukning - punktbelastning av fosfor på vattendrag, tn punktbelastning av kväve på vattendragen, tn Boende - bostadsproduktion Välfärd - sjuklighetsgrad (index hela landet=100)* 89,2 88,7 88,6 88,1 87, utkomststödstagarna av åringar, % av befolkningen i samma ålder (år 2004)* 8,5 6,7 6, ,5 - andelen 0-17-åringar som placerats utanför hemmen (av personer i samma ålder) 1,3 1,4 1,5 1,5 1,5 1,3 * = siffrorna för 2008 och 2010 är Etlas prognoser.. = uppgiften har inte erhållits eller den är för osäker för att presenteras Källor: Statistikcentralen, Stakes och Finlands miljöcentral Verksamhets- och ekonomiplan för Nylands förbund : 23

26 Verksamhets- och ekonomiplan för Budget för 2010 D ISSN Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A Helsinki Alexandersgatan 48 A Helsingfors Finland puh. tfn +358 (0) fax +358 (0) toimisto@uudenmaanliitto.fi