Landskapsstrategi för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Transkript

1 Landskapsstrategi för Österbotten Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen

2 Innehåll 1 Landskapsstrategins utgångspunkter Landskapsstrategins syfte och innehåll Beredningsprocesessen Kommunikation och växelverkan Konsekvensbedömning Kontaktinformation... 8 Bilaga 1 Beredningsprocessen för landskapsstrategin 2

3 1 Landskapsstrategins utgångspunkter Detta program för deltagande och bedömning (PDB) beskriver beredningsprocessen för Österbottens landskapsstrategi och redogör för möjligheterna att påverka beredningen av strategin. Målgrupp för programmet är alla som är intresserade av landskapsstrategin. Enligt markanvändnings och bygglagen (132/1999) ska förbunden på landskapsnivå sköta planeringen på landskapsnivå. Planeringen på landskapsnivå omfattar en landskapsöversikt, en landskapsplan som styr annan områdesplanering och ett regionalt utvecklingsprogram. I landskapsöversikten anges den utveckling som eftersträvas i landskapet på lång sikt, och den styr utarbetandet av landskapsplanen och landskapsprogrammet, där perspektivet är medellångt. Landskapsförbundet utarbetar också ett tidsbegränsat landskapsprogram. Det ska uppta utvecklingsmål som är baserade på landskapets möjligheter, behov och särdrag, de för landskapets utveckling viktigaste projekten och andra väsentliga åtgärder som behövs för att uppnå målen och en plan för finansiering av programmet samt vid behov samarbetsområdena för kommunerna inom regionen (lagen om utveckling av regionerna 1651/2009). Enligt arbets och näringsministeriets anvisning ska de nya landskapsprogrammen gälla åren och godkännas i landskapsfullmäktige senast våren 2014 (TEM/2635/ /2012). Under den beredningsprocess som startar våren 2013 utarbetas landskapsöversikten och landskapsprogrammet samtidigt och samlas i ett enda dokument, en landskapsstrategi för Österbotten. På detta sätt får vi en lättläst, logisk sammanställning där de dokument som krävs enligt lag ändå går att urskilja. 2 Landskapsstrategins syfte och innehåll Landskapsstrategin uttrycker landskapets gemensamma utvecklingsvilja. Den syftar till att stärka aktörernas gemensamma vision och syn på utvecklingen och styra utvecklingsresurserna till strategiska insatsområden. Målet är vidare att i högre utsträckning knyta statliga åtgärder till utvecklingsinsatser i landskapet och åstadkomma en mer effektiv användning av statliga och kommunala anslag. Landskapsstrategin är ett centralt dokument när de statliga regionala myndigheternas strategiska resultatavtal utarbetas och genomförs. De mål och åtgärder som tas med i landskapsstrategin förutsätter samarbete inom landskapet eller brett samarbete av annat slag. Stora och viktiga frågor kan alltså falla utanför strategin, om de inte förutsätter ett brett samarbete för att gå framåt. De allmänna målen för regionutvecklingen baserar sig på lagen om utveckling av regionerna (1651/2009) och på statsrådets beslut ( ) om de rikstäckande målen för regionutvecklingen. Enligt lagen är målen att 1) förstärka regionernas nationella och internationella konkurrenskraft 3

4 2) främja den ekonomiska balansen och utvecklingen av näringsverksamhet 3) främja hållbar sysselsättning 4) minska skillnaderna mellan och inom regionerna i fråga om utvecklingsnivå samt utveckla regionernas egna starka sidor och höja deras specialiseringsgrad 5) främja befolkningens välfärd och kunnande samt kulturen i regionerna 6) förbättra livsmiljöns kvalitet och främja en hållbar region och samhällsstruktur. Statsrådet har bestämt att målen för regionutvecklingen åren är 1) att förbättra regionernas konkurrens och livskraft 2) att höja befolkningens välfärd 3) att trygga en god livsmiljö och en hållbar regionstruktur. I markanvändnings och bygglagen (132/1999) sägs att vid planeringen på landskapsnivå ska de riksomfattande målen beaktas och samordnas med landskapets mål och de lokala målen för områdesanvändningen. Landskapsstrategin för Österbotten beaktar de ovan nämnda målen och främjar möjligheterna att uppnå dem. Strategin beaktar också regionutvecklingsmålen inom EU, statrådets riktlinjer för kommun och servicestrukturreformen, regionala strategier inom olika förvaltningsområden och övriga program som berör landskapet. Landskapsstrategin tar fasta på landskapets framgångsfaktorer. Avsikten är att ringa in de faktorer som gör att Österbotten kan klara sig i konkurrensen mellan regionerna utifrån sina premisser. Tanken är att skapa en bild av Österbottens förutsättningar att nå framgång, ett önskat framtida tillstånd och de metoder som behövs för att uppnå visionen på ett sätt som alla de relevanta aktörerna i landskapet kan ta till sig. Med utvecklingsinsatserna eftersträvas positiva långtidseffekter framför allt då det gäller regional ekonomi, företagande och sysselsättning, samhälls och regionstruktur, befolkningens välfärd och landskapets attraktionskraft. Landskapsstrategin gäller på samma villkor i hela landskapet. Hur Österbotten klarar sig i framtiden beror till stor del på hur vi lyckas möta de stora utmaningarna för utvecklingen. Sådana stora frågor är - förbättring av konkurrenskraften (näringslivets konkurrenskraft, regionens attraktionsoch bindningskraft) - den skeva demografiska utvecklingen (dilemmat med en åldrande befolkning, tillgången på kompetent arbetskraft, strävan att förlänga tiden i arbetslivet, befolkningens välfärd) - främjande av en hållbar utveckling (åtgärder för att stävja klimatförändringen, miljövård). 4

5 Alla temagrupper som sammanträder under beredningsprocessen kommer att diskutera dessa frågeställningar. På så sätt får vi en samlad uppfattning om hur vi kan möta utmaningarna. Andra genomgående teman som tas upp i samtliga temagrupper är internationalism (globalisering, kulturell mångfald, invandrare) samt jämställdhet och jämlikhet (figur 1). Figur 1. Temagrupper och genomgående teman i arbetet med landskapsstrategin. Scenarierna och målsättningarna i landskapsstrategin går fram till år 2040 (landskapsöversikten). De detaljerade målen och åtgärderna gäller åren (landskapsprogrammet). 3 Beredningsprocesessen Beredningsprocessen för landskapsstrategin framgår av bilaga 1. Viktiga arbetsmoment i processen är att utarbeta den strategiska referensramen, sammanställa materialet, bedöma konsekvenserna och skriva miljörapporten och strategin. Kärnan i beredningen utgörs av arbete i temagrupper. Alla relevanta intressegrupper kommer att vara med i temagrupperna, som blir sex till antalet: Tema 1: Näringsliv, innovationssystem och kompetens Tema 2: Utveckling av landsbygden och dess specialnäringar (växthusodling, fiske, pälsdjursuppfödning) Tema 3: Tillgänglighet Tema 4: Regionstruktur 5

6 Tema 5: Välfärd Tema 6: Kultur Under varje tema kommer en kärngrupp på cirka 10 personer att arbeta intensivt med strategin. Kärngruppens alster kommenteras och behandlas av en större arbetsgrupp, som kan tillsättas enkom för landskapsstrategin eller vara en redan existerade arbetsgrupp i landskapet. Temagruppernas arbete övervakas en styrgrupp, som består av högsta ledningen för de viktigaste utvecklingsorganisationerna i landskapet. Ordförande för styrgruppen är landskapsdirektören. Styrgruppen utses av landskapsstyrelsen. Förutom själva temagrupperna finns också en separat arbetsgrupp som tar fram omvärldsanalyser och uppföljningsindikatorer. Landskapsstrategin använder sig av och dokumenterar tillämpliga delar av resultaten av det pågående projektet Smart specialisering strategier i Österbotten. Beredningen kopplas också ihop med andra pågående processer, till exempel beredningen av Västra Finlands miljöstrategi, Österbottens klimatstrategi och en strategi för internationell verksamhet, uppdateringen av Österbottens energistrategi och prognostiseringen i landskapet och över landskapsgränserna. Dessutom kommer uppslag från bland annat medborgarråd som arrangerats i Österbotten och önskekampanjen Pohjanmaan Toive, som arrangerades hösten 2012, att användas. Landskapsstrategin behandlas under olika faser av beredningsprocessen i landskapsfullmäktige, landskapsstyrelsen och landskapets samarbetsgrupp. Strategin bereds till största delen under år 2013 och föreläggs landskapsfullmäktige för godkännande våren Ansvaret för att strategin görs ligger på Österbottens förbund. 4 Kommunikation och växelverkan Landskapsstrategin utarbetas i en öppen och interaktiv process där representanter för olika myndigheter, experter, näringslivet, forskarsamhället, frivilligorganisationer och andra aktörer kan föra fram sina synpunkter. Lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), som betonar medborgarnas möjlighet att ta del av ärenden under beredning, förutsätter öppenhet. Förbundet informerar aktivt om starten på planeringen och arbetets gång i regionala medier, i Nyhetsposten och på webbplatsen För att åstadkomma en dialog används också förbundets Facebook sidor, kontaktfunktionen på webbplatsen och forumet Dinasikt.fi. Det material som produceras under processen samlas på förbundets webbplats wwww.obotnia.fi/utvecklingsplanering. Synpunkter på arbetet kan framföras under alla faser i processen. Det är också möjligt att vända sig direkt till beredaren för att säga sin åsikt. 6

7 Utkastet till programmet för deltagande och bedömning behandlas i landskapsstyrelsen Därefter finns det under tiden möjlighet att framföra åsikter om programmet. Samtidigt är programmet framlagt på förbundets webbplats och anslagstavla, och det är möjligt att få en kopia av det från förbundet. Innan programmet läggs fram publiceras en kungörelse i de regionala dagstidningarna. När den tid under vilken programmet är framlagt har gått ut behandlar landskapsstyrelsen bemötandena till de inkomna åsikterna och godkänner programmet. I mars 2013 arrangeras ett framtidsseminarium, som är öppet för alla. På seminariet diskuteras landskapets framgångsfaktorer och utmaningarna för utvecklingen. Arbetet fortsätter i temagrupperna, där alla relevanta intressegrupper är representerade. Som tillägg till de sedvanliga temagrupperna samlar förbundet aktivt också in synpunkter direkt från företag och allmänhet. I projektet Smart specialisering strategier i Österbotten samlas ett omfattande material in med hjälp av företagsintervjuer och företagspaneler, och det materialet är användbart också för landskapsstrategin. Synpunkter från allmänheten hämtas in i två steg genom forumet Dinasikt.fi, där medborgarna får tycka till om både temagruppernas slutrapporter och utkastet till landskapsstrategi. Materialet från de tidigare medborgarråden och önskekampanjen kompletteras vid behov genom nya medborgarråd och en önskekampanj. Utkastet till landskapsstrategi och miljörapport läggs fram på förbundets webbplats och anslagstavla under 30 dagar i januari Under den tiden finns det möjlighet att skriftligen framföra sin åsikt om utkastet. Utlåtanden begärs av kommunerna i Österbotten, Närings, trafik och miljöcentralerna i Södra Österbotten och Österbotten samt övriga centrala intressegrupper. En kungörelse om att utkastet till landskapsstrategi och miljörapport läggs fram publiceras i de regionala dagstidningarna, och det finns möjlighet att kommentera dokumentet i forumet Dinasikt.fi. Landskapsstyrelsen behandlar bemötandena till de åsikter och utlåtanden som erhållits om utkastet och godkänner för sin del förslaget till Österbottens landskapsstrategi , som tar fasta på remissinstansernas synpunkter. Information om behandlingen i landskapsstyrelsen går ut via regionala medier samt förbundets webbplats och Nyhetsposten. Det är landskapsfullmäktige som slutligen godkänner landskapsstrategin. Den godkända strategin skickas till arbets och näringsministeriet, och kommunerna i Österbotten, Närings, trafikoch miljöcentralerna i Södra Österbotten och Österbotten samt övriga myndigheter som hörts eller gett ett utlåtande under ärendets gång underrättas om att strategin har blivit godkänd. Beslutet om att strategin har blivit godkänd delges även Finlands miljöcentral, till vilken strategin också sänds. Allmänheten informeras om besluten på förbundets webbplats. Beslutet och landskapsstrategin läggs fram i förbundets ämbetsverk och en elektronisk version av strategin läggs ut på förbundets webbplats. 7

8 5 Konsekvensbedömning Lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (den s.k. SMB lagen, 200/2005), som kompletteras av statsrådets förordning (347/2005), innehåller bestämmelser om en allmän skyldighet att under beredningen i tillräcklig utsträckning bedöma miljökonsekvenserna av planen eller programmet. Den myndighet som ansvarar för en plan eller ett program ska enligt 8 i lagen utreda och bedöma de betydande miljökonsekvenser som genomförandet av planen eller programmet och de undersökta alternativen kan antas ha samt utarbeta en miljörapport. Miljörapporten utarbetas som ett led i den övriga beredningen innan planen eller programmet godkänns. I samband med beredningen av landskapsstrategin görs en bedömning av miljökonsekvenserna på det sätt som föreskrivs i lagen. För konsekvensbedömningen bildas en samarbetsgrupp som består av de viktigaste intressegrupperna. Konsekvenser som ska bedömas: 1. Ekologiska konsekvenser 2. Sociala konsekvenser 3. Ekonomiska konsekvenser 4. Kulturella konsekvenser 5. Konsekvenser för region och samhällsstrukturen 6. Konsekvenser för jämlikheten. Enligt arbets och näringsministeriets anvisning kommer särskild vikt att fästas vid insatser för att främja jämställdheten mellan könen. Största delen av konsekvensbedömningen görs som s.k. expertbedömningar. Som stöd för bedömningen används statistikmaterial av olika slag och befintliga fristående utredningar. 6 Kontaktinformation Österbottens förbunds byrå: Österbottens förbund, Sandögatan 6, PB 174, Vasa tfn eller e post info@obotnia.fi Internet Kontaktpersoner: Utvecklingsplanerare Irina Nori (beredning av landskapsstrategin) tfn , irina.nori@obotnia.fi Utvecklingsplanerare Kimmo Riusala (konsekvensbedömning) tfn , kimmo.riusala@obotnia.fi 8

9 Regionalutvecklingsdirektör Varpu Rajaniemi tfn , 9

10 Bilaga 1. Beredningsprocessen för landskapsstrategin Utarbetande av strategisk referensram Sammandrag av väsentliga strategier, program och medborgarråd Sammanställning av statistik och prognoser SWOT analys Framtidsworkshopar Framtidsseminarium Sammanställning av material Arbete i temagrupper Regionala träffar och begäran om underlag från kommunerna Definition av strategiska mål i samarbetsområdet Inhämtande av synpunkter från allmänheten Remissbehandling Konsekvensbedömning och beredning av miljörapport Skrivarbete Landskapsfullmäktige Vägledningsdiskussion Diskussion om strategiska insatsområden Godkännande av landskapsstrategin och miljörapporten Landskapsstyrelsen Inledning av arbetet och framläggande av PDB

11 Behandling av bemötandena till de inkomna åsikterna Godkännande av PDB Diskussion om strategiska insatsområden Behandling och framläggande av utkastet till landskapsstrategi och miljörapport Behandling av bemötandena till de inkomna åsikterna och utlåtandena Godkännande av landskapsstrategin och miljörapporten Landskapets samarbetsgrupp Diskussion om strategiska insatsområden Behandling av utkastet till landskapsstrategi och miljörapport Styrgrupp Vägledningsdiskussion Diskussion om strategiska insatsområden Behandling av utkastet till landskapsstrategi och miljörapport Kunggörelser Program för deltagande och bedömning Utkastet till landskapsstrategi och miljörapport