Etapplandskapsplan 2 för Nyland. Planförslag. Landskapsplanen. revidering

Transkript

1 Etapplandskapsplan 2 för Nyland Planförslag Landskapsplanen planen revidering

2 Planeringsområdet omfattar 28 kommuner Etapplandskapsplan 2 för Nyland är den första landskapsplanen som omfattar de 28 kommunerna i det utvidgade landskapet Nyland. Arbetet med landskapsplanen går ut på att de gällande landskapsplanerna ses över och målet är att samordna en fungerande och hållbar samhällsstruktur, ett trafiksystem som stöder den samt handelns servicenät. Planen är dimensionerad så att man förbereder sig på nya invånare och nya arbetsplatser före Denna broschyr innehåller en komprimerad beskrivning av det planförslag som blev färdigt våren Hela materialet finns på Nylands förbunds webbplats: Region- och samhällsstrukturen förenhetligas Utgångspunkt för planeringen av tätortsstrukturen är tätortsområdena i de gällande landskapsplanerna för Nyland och Östra Nyland. Den planerade tillväxten styrs till den nuvarande strukturen så att den förtätas och kompletteras. Tätare struktur anvisas framför allt invid goda kollektivtrafikförbindelser, såsom stationstrakterna invid Huvudbanan och Ringbanan, som håller på att byggas, samt kustzonerna för metronätet som utvidgas österut och västerut. Markanvändningen i nya stationstrakter kopplas ihop med förverkligandet av spårförbindelsen eller stationen, vilket tryggar spårtrafikens verksamhetsförutsättningar. Tätortsfunktionernas randområden i de gällande landskapsplanerna anvisas som reservområden eller upphävs delvis. Reservområdena är sekundära med tanke på en förmånlig och ändamålsenlig utvidgning av tätortsstrukturen, så om de tas i bruk sker det först mot slutet av planeringsperioden. De områden för tätortsfunktioner som upphävs är onödiga med tanke på den beräknade tillväxten.

3 Lojo- och Nummelaområdet som exempel Utvecklingsområde för stationstrakt som stöder sig på spårtrafik By Arbetsplatsområde Huvudbana Område av riksintresse som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården N huv Reservområde för tätortsfunktioner Område för centrumfunktioner, regioncentrum Område för tätortsfunktioner Område för tätortsfunktioner som ska förtätas Område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik Reservområde för tätortsfunktioner Utvecklingsområde för stationstrakt som stöder sig på spårtrafik (detaljerad planering av markanvändningen i området förutsätter en ny landskapsplan) Områdena för centrumfunktioner utvecklas som särpräglade, mångsidiga och kompakta koncentrationer av bosättning, arbetsplatser och tjänster. Kommersiella tjänster av regional betydelse placeras i synnerhet på områden för centrumfunktioner. Område för centrumfunktioner De nuvarande landskapsplanernas vägnät, bansträckningar och bankategorier har preciserats utgående från genomförda projekt eller färdiga planer. Tvärgående kollektivtrafikförbindelser förenar områdescentra i huvudstadsregionen, tätorter som ska förtätas samt omstigningsplatser för kollektivtrafiken. När de tvärgående förbindelserna och anslutningsparkeringen utvecklas gynnar det trafiken i ett område som är större än huvudstadsregionen. Omstigningsplats för kollektivtrafiken Anslutningsparkeringsplats Tvärgående kollektivtrafikförbindelse i huvudstadsregionen Behov av trafikförbindelse

4 Område för centrumfunktioner, kommuncentrum Område för tätortsfunktioner som ska förtätas Reservområde för arbetsplatsområden Område för tätortsfunktioner Område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik 110 kv kraftledning Behov av grönförbindelse aturgasudledning Stor detaljhandelsenhet av regional betydelse Riktgivande sträckning för avloppsledning Kommungräns På bottenkartan är befintliga tätorter samt vägar, sjöar, vattendrag och ortnamn mattade. Baskartmaterial MML, 2011 Metropolområdets konkurrenskraft stärks Konkurrenskraften stärks genom att man förbereder sig på att förbättra nationella och internationella trafikförbindelser samt utöka utbudet av arbetsplatsområden som är attraktiva i trafikhänseende. För att förbättra de nationella och internationella trafikförbindelserna anvisas bl.a. följande banreserveringar och förbindelsebehov: Järnvägen Esbo Lojo Salo (sträckningen på nyländsk sida) Östbanan Flygbanan Centrumslingan Behov av trafikförbindelse mellan Helsingfors och Tallinn TUsby KERAVA Nickby borgå sibbo VANda Söderkulla böle HELSINgfors Östersundom Flygbanan Östbanan Centrumslingan Östersundommetron Behov av förbindelse Helsingfors-Vanda flygplats Baskartmaterial MML, 2011

5 Merparten av arbetsplatserna är belägna invid goda kollektivtrafikförbindelser på områden för tätortsfunktioner. I tätorternas randområden anvisas dessutom arbetsplatsområden som är fristående från den övriga tätorten. Dessa arbetsplatsområden är i första hand avsedda för sådana arbetsplatser som på grund av sin art inte passar inne i tätortsområden. En del av arbetsplatsområdena i tätorternas randområden är reservområden som eventuellt tas i bruk först mot slutet av planeringsperioden. Arbetsplatsområden Reservområden för arbetsplatsområden Handelns servicenät blir en del av samhällsstrukturen Kommersiella tjänster av regional betydelse placeras i första hand på områden för centrumfunktioner. Kommersiella tjänster i centra kompletteras med stora detaljhandelsenheter av regional betydelse utanför centra. Dessa områden för stora enheter utvecklas i första hand för utrymmeskrävande specialvaruhandel, t.ex. bil-, järn- och möbelaffärer. Största delen av de stora enheterna är belägna på områden som redan nu byggts för affärer och de skadar inte kännbart utvecklingen av kommersiella tjänster i centra. På nya obebyggda områden ska förverkligandet av stora enheter tidsmässigt kopplas ihop med förverkligandet av omgivande tätortsfunktioner eller arbetsplatsområden. Stor detaljhandelsenhet av regional betydelse Glesbebyggelse styrs till byar av betydelse på landskapsnivå Bynätet är en väsentlig del av det mångsidiga utbudet av boendeformer i landskapet. I planförslaget anges 89 byar av betydelse på landskapsnivå, till vilka styrs det kraftigaste tillväxttrycket som riktar sig mot områden utanför tätortsområdena. Mindre tillväxt anvisas till lokala byar, där kommunen beslutar om planering och utveckling. Genom planeringsbestämmelsen för vita områden i landskapsplanen begränsas bebyggelse av betydelse på landskapsnivå i glesbygdsområden. Planeringsbestämmelsen gäller i de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. I de övriga kommunerna i Nyland är tillväxttrycket inte lika starkt, så på dessa områden gäller en utvecklingsrekommendation för vita områden. By

6 Revideringen av landskapsplanen Landskapsplanen är en översiktlig plan enligt markanvändnings- och bygglagen som behandlar markanvändningen och tjänar till ledning för kommunernas planläggning. Landskapsplaner kan utarbetas över alla områdesplaneringsfrågor samtidigt som en övergripande landskapsplan eller som en etapplandskapsplan över utvalda teman eller områden. Etapplandskapsplan 2 för Nyland reviderar och kompletterar de gällande landskapsplanerna i fråga om utvalda sakkomplex i hela Nyland. Etapplandskapsplanen består av en karta, planbestämmelser samt en karta över beteckningar som föreslås bli upphävda. Till den hänför sig också en beskrivning där man motiverar och ger bakgrundsinformation om lösningarna i planen. Utkastet till landskapsplan var framlagt och ute på remiss våren Utgående från responsen på utkastet och konsekvensbedömningarna har planförslagets innehållsfrågor preciserats och tack vare detta motsvarar förslaget nu ännu bättre de mål som satts för det. Förslaget till landskapsplan är framlagt och ute på remiss under maj-juni. Målet är att landskapsfullmäktige ska godkänna planförslaget i slutet av Därefter överlämnas det till miljöministeriet för fastställelse. Tidtabell för revideringen Anhängiggörande, program för deltagande och bedömning (PDB) Utredningarna inleddes Strukturmodeller och bedömning av dem utlåtanden Principerna för beredningen dvs. grundstrukturen godkändes Sammanslagning av Nylands och Östra Nylands förbund översyn av PDB Utkastet framlagt utlåtanden och åsikter Behandling av respons och konsekvensbedömningar Växelverkan och precisering av lösningen Landskapsstyrelsen godkände planförslaget Förslaget framlagt i maj Utlåtanden och anmärkningar genmälen Landskapsstyrelsen och -fullmäktige godkänner planen Till miljöministeriet för fastställelse möjlighet till besvär Miljöministeriet fastställer, planen träder i kraft möjlighet till fortsatta besvär

7 Områdesstrukturen för etapplandskapsplanen 2 Tätorts- och arbetsplatsområden Nya tätortsområden som stöder sig på spårtrafik Reservområden för tätorts- och arbetsplatsområden Rikscentrum Metropolområdets kärnområde och starka tillväxtkorridorer Regioncentrum Starkt kommuncentrum Kommuncentrum Metropolen har en stark kärna och ett nätverk av mångsidiga centralorter Etapplandskapsplan 2 för Nyland främjar nylänningarnas välfärd och landskapets livskraft. Planförslaget har utarbetats tillsammans med medlemskommunerna samt andra viktiga intressentgrupper. På så sätt har man skapat en helhet som beaktar även regionala särdrag. Den övergripande lösningen stärker landskapets nätverksliknande struktur genom att det anvisas tätortsområden som ska förtätas i centralorter och knutpunkter för goda kollektivtrafikförbindelser samt genom att de tvärgående kollektivtrafikförbindelserna stärks. Kärnan i landskapsplanens regionstruktur är en stark huvudstadsregion samt tillväxtzoner som är fast knutna till den invid Huvudbanan, Ringbanan och det expanderande metronätet som följer kusten. Metropolens region- och servicestruktur balanseras upp av regioncentra och starka kommuncentra som styr bl.a. affärernas placering. När centralorterna utvecklas till mångsidiga koncentrationer av bosättning, arbetsplatser och tjänster minskar behovet av att uträtta ärenden i rikscentrum, förkortas avstånden för uträttandet av ärenden och främjas möjligheterna att nå tjänsterna med kollektivtrafik, till fots och med cykel.

8 Baskartmaterial MML, 2011 Studera, delta och ge respons! Man kan bekanta sig med förslaget till landskapsplan på flera olika sätt: Förslaget är framlagt på Nylands förbunds byrå och i förbundets samtliga medlemskommuner I maj presenteras förslaget på olika håll i Nyland: Helsingfors, Borgå, Raseborg, Lojo och Hyvinge Man kan bekanta sig med planmaterialet på webbplatsen och i kartjänsten på webben Anmärkningar till förslaget ska inlämnas före den 15 juni i första hand som bifogade filer till ett e-postmeddelande till adressen maakuntakaava@uudenmaanliitto.fi. Medan förslaget är framlagt kan anmärkningar också lämnas via karttjänsten. Nylands förbunds medlemskommuner och myndigheter ombeds yttra sig före den 30 juni Mera information om revideringen av landskapsplanen och tidpunkten för presentationsmötena finns på adressen: Nylands förbund Estersporten 2 B, Helsingfors tel (09) Layout: Anni Levonen Nylands förbund 300 exemplar Helsingfors 2012