bilen behövs ännu mer nu I nya organisationen ATT TA Åsikter Problemlösarna: Intervjun: Fokus: DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Transkript

1 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #9 12 NOVEMBER 2008 tidningen för dig i Försäkringskassan Problemlösarna: GLÖM INTE ATT TA DET LUGNT Intervjun: FRÅN KAOS TILL ORDNING Åsikter DEN VILDA JAKTEN PÅ AKTEN Fokus: FÅ BARN FASTNAR I FATTIGDOM I nya organisationen bilen behövs ännu mer nu

2 Ny form ska göra det enkelt för kunderna! Just nu pågår ett arbete med att byta grafisk profil inom Försäkringskassan. Det ska bland annat vara tydligare vad våra olika produkter innehåller. Till exempel ska färger och ikoner vägleda kunderna. Först ut är broschyrerna i basinformationen. Om du är sjuk och inte kan arbeta Om du behöver tandvård Till alla som väntar eller just fått barn Till efterlevande Socialförsäkringen Självbetjäning 2

3 # 9 Ibland har man så många bollar i luften att man glömmer själva kärnverksamheten. Vad var det egentligen jag anställdes för? Ibland kan det vara smart att fråga sig det efter att ha ägnat timmar eller dagar åt någonting som ingen någonsin har räknat in i någon arbetsprocess. Ni kanske känner igen vad Deta Kinding pratar om på sidan 27. Det är som garagefenomenet. Otaliga äro de som har garaget fullt med rat och skräp och till slut får bilen helt enkelt inte plats. Jag har inget garage men ett gästrum som råkat ut för samma öde. Inte heller hade jag tänkt att jag Kanske är vägen dit viktigare än själva målet Catharina byström, chefredaktör under stark tidspress från svältande barn som dööör om de inte får äta bums snajdar ihop en hyfsad nyttig middag och när vi äntligen ska äta så kommer ingen och när de väl kommer äter de på fem minuter och så sitter man där alldeles ensam med disken kvar? Skulle vi inte ha en trevlig familjemiddag och prata om dagen? Men jag får ändå se det som en seger, ty under detta middags-race har jag samtidigt tackat nej till två telefonerbjudanden, skänkt ett ägg till en behövande granne, pratat med ensamma pappan i telefonen och kollat hans middagsintag, lagt sköldpaddan i badet, slängt in en tvättmaskin, hjälpt lillan med toabesök och räddat tre Saint Paulor från drunkningsdöden efter lillans behjärtansvärda vattningsprojekt. Inte konstigt om man glömmer vad det var man egentligen skulle göra! Förresten, vad var det den här texten egentligen skulle handla om? AKTUELLT Stöden dröjer i sjukskrivningsprocessen. 4 5 Förnyelsearbetet har skapat förvirring. 6 Reform med dubbelt budskap. 8 REPORTAGE Ärtan Östmark reser mycket i jobbet. Bilen har blivit ett allt viktigare redskap i den nya organisationen INTERVJU Ann Persson Grivas är ny chef för Försäkringskassans kundcenter och självbetjäning och trivs när det är lite rörigt NEDSLAGET Kundcenter för partners i Åmål har fått ordning på torpet. De flesta som ringer dit blir nöjda PROBLEMLÖSARNA När kraven är höga blir återhämtningen viktig FOKUS Familjepolitik ger resultat. 24 Så gick det till när folket skulle pensionsutbildas. 26 ÅSIKTER Fenomenala arbetskamrater på Försäkringskassan. 27 NYFIKEN PÅ Gunnar Axén, socialförsäkringsutskottet. 29 NÄST SIST Förväntningarna bestämmer. 31 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet. 32 dagens socialförsäkring OKTOBER

4 5MINUTER MED: Mariann Jansson, hälso och sjukvårdsledningen, Landstinget Sörmland. AKTUELLT Vi har kommit en bit på väg Hälso- och sjukvården i Sörmland har kommit en bit på väg när det gäller rehabiliteringsgarantin. Man bygger vidare på en lång tradition av teamarbete och samverkan. Hur långt har ni kommit? Vi har en modell från 2002 med rehabteam på varje vårdcentral. Tidigare ingick också handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vi har reviderat och utvecklat modellen som nu även inkluderar kontaktpersoner från socialtjänst, arbetsgivare och företagshälsovård. Vi gör en förstärkning kopplad till rehabgarantin. Ett länsövergripande team med sjuksköterska, kurator/socionom/psykoterapeut, psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeut ska arbeta med metod och kompetensutveckling för hela primärvården. - Till det förstärker vi teamen på vårdcentralerna med en halv psykoterapeut till varje. Vad ska psykoterapeuterna arbeta med? Huvudsakligen med symptominriktade korttidsbehandlingar. De ska också i samarbete med kurator och psykolog vidareutveckla samtalsbehandling. Vi tittar också på om vi kan knyta våra smärtkliniker närmare länsteamet. Vad betyder det här för rehabiliteringsgarantin? Vi kommer att ha mer resurser för patienter med just de besvär som garantin ska omfatta. Vi kan inte säga att vi har en fullt utvecklad rehabiliteringsgaranti. Men helt klart har vi kommit en bit på väg. Eva lindén Stöd i sjukskrivningspr En företagshälsovård som är aktiv i sjukskrivningsprocessen och en rehabiliteringsgaranti som ger tidig behandling och rehabilitering är viktiga delar i regeringens ambition att långa och passiva sjukskrivningar ska undvikas. Trots det kan det ta flera år innan detta finns på plats i större omfattning. Det finns ingen lag som säger att den nya företagshälsovården och rehabiliteringsgarantin ska bli verklighet. I stället bygger det på överenskommelser där staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) förbinder sig att stödja en sådan utveckling. Staten gör det framför allt genom att ha avsatt pengar, sammanlagt 3,4 miljarder kronor för tre år. Omfattande arbete återstår Överenskommelserna slöts i somras strax innan det nya regelverket i sjukförsäkringen trädde i kraft. Men det var bara en förutsättning. Sedan återstår ett omfattande arbete för att göra verklighet av ambitionerna. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson säger nu att hon tycker att arbetet går för långsamt. Men det kan knappast komma som någon överraskning att det tar tid. SKL var tydliga i sitt remissvar i februari med att det skulle ta tid att utveckla såväl företagshälsovården som rehabiliteringsgarantin och tyckte, precis som de flesta övriga remissinstanser, att det nya regelverket kom alldeles för snabbt. När det gäller företagshälsovården ligger bollen nu hos landstingen, och där kommer den att ligga kvar ett bra tag till. I september var drygt hälften av landstingen på väg att undersöka frågan närmare. Ungefär en fjärdedel var inte Rehabiliteringsgarantin innebär att personer med lättare och medelsvåra psykiska besvär eller rygg/nackproblem ska få behandling/rehabilitering inom viss tid för att kunna återgå i arbete eller slippa bli sjukskrivna. intresserade och övriga befann sig någonstans mitt emellan. Vi ska ha en ny träff nu i november, då vet vi mer om läget, säger Anna Östbom på SKL. Sitter inte med armarna i kors Företagshälsovården sitter dock inte med armarna i kors. Vi för diskussioner och förhoppningarna är ganska goda att vi ska komma igång i några landsting runt års- Lars Hjalmarsson, Svensk företagshälsovård. skiftet, säger Lars Hjalmarsson, vd för Föreningen svensk företagshälsovård (FSF). FSF har skissat på en modell som innebär ett något smalare primärvårdsuppdrag än det regeringen tänkt sig. För den modellen finns det enligt Lars Hjalmarsson ett stort intresse inom företagshälsovården, likaså från arbetsmarknadens parter. Ett komplement Tanken är att företagshälsovården ska ses som ett komplement till primärvården och vara något av en specialistsjukvård med inriktning på sådant som bedömningar av arbetsförmåga och sjukskrivningslängd, åtgärder för snabb Företagshälsovården......ska kunna bedriva primärvård och bli mer aktiv vad gäller sjukskrivning, rehabilitering med mera. Försäkringskassan svarar för att godkänna företagshälsovård när det gäller det sistnämnda. Innan det kan ske måste den av respektive landsting ha upphandlats och återgång i arbete, anpassningsåtgärder och koordinering av sjukvård och andra insatser. Övrig hälso- och sjukvård ska kunna remittera till individens företagshälsovård om man tror att sjukfallet kan leda till långvarig sjukskrivning, att det kan bli problem med återgång i arbete eller om det finns behov av en särskild arbetsförmågeutredning. Men man tänker sig att det även i vissa andra fall ska vara möjligt att gå till sin företagshälsovård i stället för till vårdcentralen, till exempel om man är på jobbet och blir sjuk. Men det blir beroende av vilken kompetens företagshälsovården har och vad arbetsgivaren betalar för. Vilka krav ska ställas Principerna i modellen diskuteras just nu med Försäkringskassan som jobbar med att förbereda uppdraget att dels ge körkort åt enskilda företagshälsovårdsenheter, dels betala ut statsbidrag. Medelåldern är relativt hög inom företagshälsovården och redan idag finns ett behov av rekrytering. Hur ska man klara bemanningen om efterfrågan på företagshälsovård ökar markant? Vi ser inte rekryteringen som något större bekymmer, eftersom allt inte kommer att vara på plats på en gång, säger Lars Hjalmarsson. Man kan nog räkna med att det tar åtminstone ett par år innan det är utbyggt i större skala. Det är ju en ganska komplex form som regeringen har valt. Det är många parter som ska vara godkänts för att bedriva hälsooch sjukvård. För att den enskilde ska få tillgång till sådan företagshälsovård måste den sedan upphandlas av arbetsgivaren. Modellen är alltså frivillig för samtliga inblandade. 4 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

5 ocessen dröjer Rehabiliteringsgarantin ska omfatta både behandling och rehabilitering. Foto: Scanpix med, och var och en är det utifrån sitt perspektiv, När det gäller rehabiliteringsgarantin har SKL skickat ut en enkät till berörda verksamhetschefer i samtliga landsting. Det man vill veta är bland annat vilka resurser man har idag för de grupper som garantin ska Anna Östbom, SKL omfatta, och vad man anser sig behöva för att leva upp till garantin. Svaren ska snart vara klara att sammanställa och i mitten av december ska SKL lämna en redovisning till Försäkringskassan av hur långt frågan kommit och vad som planeras. Det är viktigt att landstingen får chans att göra en ordentlig kartläggning för att sedan kunna göra en bra planering, säger Anna Östbom. Ännu har inget sagts om tidsgränser. En gissning är att vårdgarantin, som dock fortfarande inte fungerar fullt ut, blir en ledstjärna. Enligt den har patienten rätt att träffa en specialist inom tre månader och därefter få behandling inom tre månader. Eller att få behandling direkt, det vill säga inom tre månader. När tror du att det finns en rehabiliteringsgaranti värd namnet? Det beror på hur man ser det, säger Anna Östbom. Om man menar att alla som behöver ska få behandling eller rehabilitering inom garantin då tar det tid. Men det finns naturligtvis både behandling och rehabilitering redan idag, och det kommer att ske en successiv utbyggnad. Det kommer också att krävas kompetensutveckling och nya arbetsformer. Beror på hur behoven ser ut Hur lång tid det kommer att ta beror även på hur behoven ser ut, och det vet vi inte riktigt idag. Garantin ska ju gälla alla som har behov, inte bara sjukskrivna. Men vi ser väldigt positivt på garantin och jobbar intensivt för att det ska gå så fort framåt som möjligt. Ett tredje område som har med stöd till enskilda att göra är den fråga som Cristina Husmark Pehrsson har kvar på sitt departement. Det vill säga de insatser som ska finnas för dem som inte klarar att återgå i arbete men har fått sjukpenning den maximala tiden eller inte längre kan få sjukersättning. Enligt ministern kan det till exempel handla om arbetsträning, mer rehabilitering och coachning. Enligt tidplanen ska ett förslag vara klart före årsskiftet men frågan är om det hinns med. Det är många överväganden som ska göras och många frågor som ska lösas. Om drygt ett år behöver insatserna finnas på plats, det vill säga i januari Eva Lindén dagens socialförsäkring OKTOBER

6 AKTUELLT Finansiell samordning får nationellt råd n n n Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) inrättar nu ett nationellt råd för finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. I rådet företräds respektive myndighet av den avdelningschef som är ansvarig för rehabiliteringsfrågor. En särskild arbetsgrupp med två representanter för varje myndighet ska bereda rådets ärenden. Kompetensråd för utveckling i staten n n n Regeringen planerar att från årsskiftet inrätta ett kompetensråd för utveckling i staten. Det hänger ihop med avvecklingen av Verva (Verket för förvaltningsutveckling). Den nya rådet ska vara ett stabsstöd för regeringen och prioritera värdegrundsarbetet, karriärutvecklingsprogram för kvinnor och ökad mångfald. Rådet ska ordna utbildningar i etik, jämställdhet, ledarskap och EU-relaterade frågor samt underlätta samverkan och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter. Kunskapscentrum mot brottslighet n n n Ett kunskapscentrum som ska förebygga och försvåra gängkriminalitet och organiserad brottslighet har nyligen invigts i Göteborg. I centrumet samverkar Göteborgs kommun med tio olika myndigheter, bland annat Polisen, Skatteverket och Försäkringskassan. Försäkringskassan svarar JO Nya kontaktvägar skapar förvirring Det är inte handläggarna som gjort fel. Det har varit otydliga budskap och det får ledningen ta ansvar för. Det säger Eva Nordqvist, chefsjurist vid juridikstaben på huvudkontoret, med anledning av en pågående JO-granskning och en omfattande JO-anmälan från LO-TCO Rättsskydd. Att Försäkringskassan under främst första halvåret 2008 haft stundtals stora problem med handläggningstider och tillgänglighet är ingen nyhet. Bristerna, och den kraftiga ökningen av antalet JO-anmälningar mot Försäkringskassan hittills i år, har fått Justitieombudsmannen att starta en egen utredning om hur Försäkringskassans arbetsmetoder stämmer överens med kraven i förvaltningslagen och vilken roll omorganisationen spelar i sammanhanget. Visst samband I slutet av oktober kommenterade Försäkringskassan i ett svar till JO omständigheterna i fem anmälningar. Vi håller med om att det finns ett visst samband mellan de fem fallen i skrivelsen från JO och förnyelsearbetet, säger Eva Nordqvist. I svaret till JO förklaras bakgrunden till förändringsarbetet och målen med omorganisationen. Försäkringskassan konstaterar att det trots en mycket noggrann planering uppstått problem. En central del i kritiken rör svårigheter för den försäkrade att veta vem som handlagt ärendet. Vårt upplägg med de nya kanalerna för kundkontakt har skapat förvirring. Att det är Försäkringskassans kundcenter som i första hand ska svara på de försäkrades frågor kan ha uppfattats som om handläggaren i ärendet ska vara anonym. Absolut krav Problemet gäller inte beslutsbreven. Det finns ett absolut krav på att det ska framgå vem som fattat beslut och det har aldrig rått någon tvekan om det. Däremot är det juridiskt oklart om samma krav finns vid kommunicering. Men den försäkrade har alltid rätt att få veta vem som skrivit till exempel ett kommuniceringsbrev om han eller hon frågar efter det. Vi har tagit till oss kritiken och har nu gått ut med att handläggarens namn även ska finnas med på kommuniceringsbrev. Jag tror att det är så handläggarna vill ha det. Det är inte handläggarna som gjort fel. Det har varit otydliga budskap och det får ledningen ta ansvar för. I oktober kom också en anmälan till JO från LO-TCO Rättsskydd med mycket skarp kritik, men allmänt hållen och med svepande formuleringar. Bland annat så skriver de att Försäkringskassan systematiskt och medvetet struntar i grundläggande bestämmelser i förvaltningslagen. LO-TCO Rättsskydd påstår i sin anmälan till JO att det skulle finnas ett ledningsbeslut inom Försäkringskassan om att faxnummer och Eva Nordqvist, Försäkringskassan e-postadress inte ska finnas med på Försäkringskassans brev. Något sådant beslut känner inte Eva Nordqvist till. Att faxnumret fallit bort är en ren miss som nu är åtgärdad. Även e-postadressen finns nu angiven på Försäkringskassans hemsida så att det nu går att skicka in handlingar elektroniskt. Synlig samma dag LO-TCO Rättsskydd hävdar också att de har uppgifter om att det tar cirka en vecka innan inskickade handlingar är skannade. Något som handläggarna påstås vara okunniga om. Följden blir att beslut ibland fattas utan att alla handlingar i ärendet beaktas, menar de. Den bilden känner inte Eva Nordqvist igen. I 90 procent av fallen blir handlingen synlig för handläggaren samma dag den inkommer. Tar det längre tid beror det på att handlingen inte är komplett. Anders Ljungberg bkjjljlöjlkjlöjljl,mn,n, Finansiell och administrativ Lokal samverkan Välkommen till Konferens den 9 december i Folkets Hus i Stockholm Tfn , utbildning@metodicum.se Försäkringskassan Socialtjänsten Arbetsförmedlingen Sjukvården 6 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

7 Flexiblare förmåner för företagare Ökad valfrihet och ett ydligare samband mellan inbetalda avgifter och utbetalda ersättningar. Det är en grundtanke i utredningen Trygghetssystemen för företagare. på gång... Riksdag och departement 17/11 Utredningen om bidragsspärr. 30/11 Utredningen om en översyn av aktivitetsersättning. Utredningen om företagarnas villkor ingår som en del i regeringens strävan att öka nyföretagandet. Till exempel föreslås att företagaren under företagets uppbyggnadsskede, 36 månader, ska få behålla den SGI som fastslogs vid den senaste anställningen. Företagare bör alltid få sjukpenning på en viss lägsta nivå, skriver utredaren. Lättare få a-kassa Utredningen vill också att villkoren för olika typer av företagare liksom mellan företagare och anställda ska bli mer lika. Vidare föreslås att det ska bli lättare att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen vid tillfälliga uppehåll i företaget. Några förslag: l Möjlighet att välja karens. Oppositionspartierna s, v och mp har i höst i riksdagen motionerat om behovet av medborgarinsyn i socialförsäkringen. I sin budgetmotion reagerar socialdemokraterna på att de avskaffade socialförsäkringsnämnderna och försäkringsdelegationerna inte ersatts av något annat. Därför vill man utreda ett medborgerligt insynsorgan. Ett par enskilda s-motionärer Förslagen ska göra det lättare för företagare. Företagarna ska ha en generell karens på sju dagar i sjukförsäkringen men möjlighet att välja en längre i utbyte mot lägre avgift. Alternativen föreslås vara 30, 90, 180 eller 365 dagar. l Beräkningen av ersättningen för tillfällig föräldrapenning för företagare ska göras mer lik den för anställda. Bitarna på plats i kassapusslet I början av november invigdes Försäkringskassans tjugonde och sista nationella försäkringscenter (NFC) i Sollentuna norr om Stockholm. Det betyder att alla de stora bitarna i Försäkringskassans organisationspussel 20 nationella och 60 lokala försäkringscenter samt kundcenter för privatpersoner respektive partners är på plats. Dessutom har 27 servicekontor och 59 samverkanskontor startat. Ännu fler kommer att etableras under det kommande året. går mer rakt på sak och vill återinföra socialförsäkringsnämnderna. Det vill även vänsterpartiet i sin budgetmotion. l Den tillfälliga föräldrapenningen ska kunna användas för köp av hushållsnära tjänster när barnet är sjukt. l Ett högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader införs för alla företagare. Därmed försvinner ett stort problem för småföretagare, menar utredaren. Anders Ljungberg Självbetjäning För självbetjäningstjänsterna på Internet planeras en rad förbättringar framöver. Bland annat Mina sidor, där kunden ska kunna följa sitt ärende. Det pågår också ett arbete med att effektivisera kundmöten och handläggningsprocesser. Oppositionen vill ha nämnderna tillbaka Sven-Erik Johansson Behåll nämndemännen Frågan återkommer i motionerna om ett annat regeringsförslag, som handlar om att man inte vill ha med nämndemän när kammarrätten avgör socialförsäkringsmål. Socialdemokraterna anser att regeringen i stället borde säkerställa medverkan från medborgerliga representanter när socialförsäkringsfrågor hanteras. Även vänsterpartiet och miljöpartiet avvisar förslaget. Vänstern upprepar sitt krav på att återinföra socialförsäkringsnämnderna medan mp menar att det var fel beslut att lägga ned försäkringsdelegationerna. Sven-Erik Johansson Foto: sven-erik johansson 1/12 Utredningen om enhetligare regler och återkrav. Försäkringskassans uppdrag 21/11 Åtgärder mot felaktiga utbetalningar. Remissvar på FUT-delegationens slutrapport Rätt och riktigt. 28/11 Framtidens svenska e-legitimation. Remissvar på Vervas slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte. I Försäkringskassan 27/11 Försäkringskassans styrelse sammanträder. I omvärlden 27/11 Framtidens socialförsäkringar. Seminarium i samarbete mellan ABF och Ideella föreningen för främjande av kunskap om sociala försäkringar (IFFK). Plats: Stockholm /11 Svenska Läkaresällskapets riksstämma. Försäkringskassan medverkar med monter. Plats: Göteborg. 28/11 Hur omsätter vi förvaltningsetik till praktik? Praktiska exempel, bl a medverkar Gert Lundblad från Försäkringskassan. Arrangör: Verva. Plats: Stockholm. 2/12 Duka ett stöd för en utvecklande arbetsplats. Försäkringskassan presenterar sitt stöd för chefer och medarbetare i arbetet med att skapa en utvecklande arbetsplats. Inom ramen för Partsrådets Satsa Friskt-kampanj. Plats: Stockholm. dagens socialförsäkring OKTOBER

8 AKTUELLT Försäkringskassan granskas dubbelt n n n Riksrevisionen har inlett två förstudier av Försäkringskassan. Det gäller dels upphandlingar och avtal inom IT-området, dels förmågan att klara åtagandet gentemot de försäkrade samtidigt som förnyelsearbetet pågår. I slutet av november beslutar Riksrevisionen om de ska gå vidare med granskningarna. Försäkringskassan har, i samband med bland annat starkt kritiska artiklar i Computer Sweden tidigare i höst, efterfrågat en granskning av Riksrevisionen. TCO-grupp följer sjukförsäkringen n n n Reglerna i sjukförsäkringen är juridiskt och medicinskt otydliga. Det leder till rättsosäkerhet. De snäva tidsgränserna drabbar dessutom såväl de försäkrade som Försäkringskassans personal. Detta anser TCO som har tillsatt en expertgrupp som ska följa utvecklingen och komma med förslag till förbättringar. Gruppen leds av professor Töres Theorell. I gruppen ingår tidigare TCO-ordföranden Inger Efraimsson som också var Försäkringskassan förste ordförande. Pensionsmyndigheten ska heta Pensionsmyndigheten n n n Den nya myndighet som ska hantera både ålderspensionen och premiepensionen ska heta Pensionsmyndigheten. Beslutet är fattat av Bo Könberg som leder arbetet med den nya myndigheten som börjar sin verksamhet 1 januari Andra namn som diskuterades var Pensionsverket och Rikspensionen. Det första föll bort eftersom de kunde blandas samman med Statens Pensionsverk. Det andra därför att namn med Riks är förbehållna myndigheter direkt underställda riksdagen som till exempel Riksrevisionen. Sjukersättning Reform ger dubbla budskap Snart får personer med sjukersättning arbeta utan att ersättningen ifrågasätts. Syftet med reformen som egentligen går på tvärs mot grunden i sjukförsäkringen är att stimulera till arbete. Syftet med reformen, som ska börja tillämpas 1 januari, är att underlätta för personer med sjukersättning att komma tillbaka i arbete. Idag är det försvinnande få som gör det. Reformen innebär att alla som hade varaktig sjukersättning enligt de gamla reglerna, det vill säga före 1 juli i år, kan arbeta och studera hur länge och hur mycket som helst utan att rätten till ersättning ifrågasätts. Upp till ett visst belopp berörs den inte alls, och därutöver sker en så kallad steglös avräkning. Sjukförsäkringen kommer alltså att ha olika krav på dem som har sjukersättning beroende på när man fick den. Kritiska synpunkter Försäkringskassan tycker att det är bra att människor med sjukersättning får stimulans att arbeta och att det är bra med steglös avräkning av ersättningen. Men i remissyttrandet fanns också en rad kritiska synpunkter. Reglerna strider mot vad som normalt gäller i sjukförsäkringen, det vill säga att en person som återfår sin arbetsförmåga inte längre kan få ersättning från försäkringen. De kan därför ge motstridiga signaler om vad som ska gälla för sjukförsäkringen som helhet och kan upplevas som orättvisa. Man ansåg också att reglerna är krångliga och delvis mot- Tommy Sundholm, Försäkringskassan verkar sitt syfte. Exempelvis är inte inkomsterna sgi grundande och bostadstillägg och andra inkomstprövade bidrag kan påverkas. Det kan också bli frågan om återkrav om det visar sig att den försäkrades inkomst inte stämmer med beslutet om preliminär sjukersättning. Ja, komplicerade situationer finns och det är svårt att veta idag hur vanligt förekommande de kommer att bli, säger Tommy Sundholm vid Försäkringskassans huvudkontor. Men för de allra flesta är reglerna relativt enkla, och nu är det viktigt att se att den här reformen innebär en möjlighet för många människor. Försäkringskassan har bedömt att ungefär av dagens cirka personer med icke tidsbegränsad sjukersättning kan komma att utnyttja den här möjligheten. Reformen innehåller dock inte något aktivt stöd för de som vill försöka arbeta eller arbeta mer. Inte helt lätt Nej, och det är klart att det inte kommer att vara helt lätt att få ett arbete. Troligen är det framför allt de som redan har ett arbete som kommer att arbeta lite mer. Tommy Sundholm framhåller att det är viktigt att Försäkringskassan nu informerar de försäkrade på ett tydligt och positivt sätt. Vi måste göra vad vi kan för att så många som möjligt ska utnyttja den här möjligheten. Eva Lindén Inkomster under kronor påverkar inte För den som har hel sjukersättning och inte tjänar mer än fribeloppet under ett år, kr för 2009, påverkas inte storleken på sjukersättningen. Om man tjänar mer än det så minskas sjukersättningen med hälften av den del av inkomsten som överstiger fribeloppet. Till exempel: den som tjänar kr mer än fribeloppet får sin sjukersättning minskad med kr. Den som har halv sjukersättning kan tjäna nästan kronor Välbesökt nordisk socialförsäkringsportal Den nya nordiska socialförsäkringsportalen har varit välbesökt. Sedan starten den 1 juni i år har portalen haft unika besökare. De har tillsammans avlagt besök. Portalen vänder sig till personer som flyttar till eller börjar arbeta eller studera i ett innan ersättningen påverkas Den som vill arbeta enligt de nya reglerna måste lämna in en ansökan till Försäkringskassan innan man börjar arbeta. Försäkringskassans uppgift blir framför allt att avgöra om en person omfattas av reglerna och beräkna sjukersättningen. Den information som redan nu finns i Försäkringskassans egna kanaler kommer efter nyår att kompletteras med information direkt till dem som berörs. annat nordiskt land. På portalen finns inte bara information om reglerna för bland annat a-kassa, sjukpenning, föräldrapenning och pension, utan även om var man är försäkrad i olika situationer. Den nordiska gränspendlingen är omfattande. Till exempel arbetar cirka svenskar i Osloregionen och mellan Sverige och Danmark gränspendlar varje dag cirka personer. webbsida: 8 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

9 AKTUELLT Få med funktionsnedsättning har lön Anknytningen till arbetsmarknaden är i allmänhet låg för personer med funktionsnedsättning men varierar mycket mellan olika grupper. Det framgår av socialdepartementets rapport De funktionsnedsattas ekonomiska förhållanden (Ds 2008:78). Speciellt låg andel med lön (7 procent) har personer som får stöd i form av praktiska åtgärder (bortsett från färdtjänst) som till exempel personlig assistans. Personer med handikappersättning eller med rehabiliteringsersättning har i större utsträckning lönein- Samlat grepp om utbildning i försäkringsmedicin Försäkringskassan har i många år bedrivit eller medverkat i utbildning av framför allt läkare i försäkringsmedicin. Nu vill Försäkringskassan ta ett nationellt grepp för att göra Försäkringskassans engagemang mer enhetligt. Riktlinjerna Enligt de riktlinjer som tagits fram i en förstudie ska Försäkringskassan l erbjuda medverkan i såväl grundutbildning av läkare som i AT och ST utbildningar (allmän och specialisttjänstgöring). l anordna egen fördjupningsutbildning för spetskompetens i komplexa arbetsförmågeutredningar. l medverka i kortare försäkringsmedicinsk utbildning utifrån lokala/regionala behov. komster (36 respektive 50 procent) men ligger fortfarande betydligt lägre än befolkningen i allmänhet (75 procent). Men om man räknar med de sociala transfereringarna och eventuella familjemedlemmars inkomst så har de funktionsnedsatta En halv miljon har praktiskt stöd l utreda om man bör upphandla vidareutbildning i försäkringsmedicin vid universitet/högskola för försäkringsmedicinska rådgivare med flera. Stefan Paavo, Försäkringskassan Det här är första gången vi tar ett samlat grepp om utbildningen i försäkringsmedicin, säger Stefan Paavo, projektledare för förstudien. Det är viktigt att vi ökar vårt engagemang på det här området. Både för att åstadkomma en högre kvalitet i sjukskrivningsprocessen och en ökad samsyn med hälsooch sjukvården. Eva Lindén Försäkringskassan fortsätter ge forskningsstöd Försäkringskassans möjligheter att finansiera forskning kommer att finnas kvar. I regeringens forskningsproposition lyfts de områden som Försäkringskassans tidigare satsat forskningsmedel på fram som viktiga. Däremot sägs inget om hur mycket pengar det rör sig om. Försäkringskassans bedömning är att det därför är oförändrat, åtta miljoner per år. Som mest har Försäkringskassan haft 11 miljoner om året till forskningsfinansiering. Forskningspropositionen innehåller också en satsning på forskning om arbetslivet, 20 miljoner på fyra år. Detta är glädjande mot bakgrund av det läge som uppstod i inte en anmärkningsvärt låg ekonomisk standard jämfört med befolkningen i sin helhet. Barn med funktionsnedsättning har inte heller lägre ekonomisk standard än barn i allmänhet. Sven-Erik Johansson En halv miljon personer har praktiskt stöd i form av färdtjänst, hemtjänst, särskilt boende, personlig assistans eller andra insatser. Lägger man till samtliga med ekonomiska stöd relaterade till funktionshinder stiger antalet till en dryg miljon. Inga fler anonyma jobbansökningar Förra året prövade ett antal myndigheter, bland annat Försäkringskassan, ett system med anonyma ansökningar vid rekrytering av ny personal. Men ingen av myndigheterna har fortsatt på den vägen. Statskontoret redovisar i en utvärdering några iakttagelser från försöket: l metoden har inte lett till någon skillnad i urvalet till anställningsintervjuer l det anställdes inte fler sökande med utländsk bakgrund l rekryteringsarbetet blev mer tidsödande l myndigheterna blev mer noggranna med sina kravspecifikationer och arbetade mer systematiskt med rekryteringarna. Sven-Erik Johansson och med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet, kommenterar Erland Hjelmquist, huvudsekreterare vid FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap). Propositionen uppmärksammar även vikten av forskning om företagshälsovård. Här saknas dock förslag om finansiering. Anders Ljungberg sedan sist på fia... Månadens viktigaste nyheter på Fia, Försäkringskassans intranät. 14 oktober Färre antal polisanmälningar Antalet polisanmälningar om misstänkt brott mot socialförsäkringen har minskat sedan Anledningen är bland annat att det i dag görs noggrannare uppsåtsbedömningar. 16 oktober Helpdesk för försäkringsfrågor En ny supportfunktion ska ge stöd när medarbetarna har frågor om försäkringen. 20 oktober IT-nedragningar planeras inte Computer Swedens påstående att det krävs stora personalnedskärningar för att inte IT-kostnaderna ska skena iväg stämmer inte, säger Curt Malmborg i en kommentar på Fia. 23 oktober Ärendeflytt sätter press Handläggarna för försäkringstillhörighet på internationella kontoret i Malmö har ett tufft jobb just nu. Tidigare än planerat flyttades stora mängder ärenden till enheten från hela landet. 27 oktober Stort internationellt intresse De senaste åren har Försäkringskassan tagit emot besökare från jordens alla hörn som alla har en sak gemensamt: ett starkt intresse för den svenska föräldraförsäkringen. 30 oktober Enkät ger svar om avgångar Allt fler säger upp sig från Försäkringskassan, visar statistik. För att ge en bild av orsakerna bakom valet att lämna sin anställning kommer alla som slutar att få fylla i en webbenkät. 3 november Självbetjäningen som ABF-kurs I Ystad satsar man på nya grepp för att marknadsföra Försäkringskassans självbetjäningstjänster på internet. dagens socialförsäkring OKTOBER

10 Norberg Fagersta Sala Bilen ett Skinnskatteberg Surahammar Hallstahammar Västerås viktigt redskap Försäkringskassans nya organisation har gjort att resorna på arbetstid ökat i omfattning när handläggarna ska träffa kunderna. Därför har bilen blivit ett viktigt arbetsredskap för de personliga handläggarna vid de lokala försäkringscentren (LFC) liksom för generalisterna vid lokalkontoren. DS har besökt Fagersta i Västmanland för att ta reda på hur det fungerar. text: sven-erik johansson foto: mats erlandsson En onsdagsmorgon i slutet av oktober kommer DS till det lokala försäkringscentret (LFC) på Bragevägen i Fagersta. Med åtta grader och sol verkar det bli en bra dag för en bilresa. Ärtan Östmark, personlig handläggare inom sjukförsäkringen, släpper in DS genom personalingången på gaveln eftersom kontoret inte öppnat ännu. Vi hinner med en snabb kaffe innan vi ska åka de sex milen till Hallstahammar där hon har ett besök inbokat. Ärtan Östmark har sin röda bil på parkeringen på baksidan av kontoret. Hon kontrollerar att hon har alla sladdar och behörighetskortet med i datorväskan så att hon kan koppla upp sig mot Försäkringskassans intranät när vi kommer fram. Vi lastar också in en kartong med kopieringspapper. Det har tagit slut på kontoret i Hallstahammar. På vägen tillbaka ska vi komma ihåg att ta med ett par stora ramar som passar till försäkringsaffischer och som nu behövs i Fagersta. Medan vi spänner fast oss berättar hon att kontoret har en hyrbil sedan en månad tillbaka men att hon för det mesta kör sin egen bil eftersom hon oftast åker direkt hemifrån dit hon ska. Om inte DS varit på besök hade hon troligen gjort så och sparat in den halvtimme som bilresan från hemmet i Riddarhyttan till LFC i Fagersta tar. Då kan jag också köra en mindre och trevligare väg till Köping och sedan ta E18 till Hallstahammar. Men nu svänger vi upp på väg 66 som går från Fagersta ned till Västerås. En tråkig och enahanda väg enligt Ärtan Östmark. DS kan bara hålla med. Långa sträckor skymmer viltstängsel utsikten. Men ibland dyker någon liten sjö upp. Men Ärtan låter sig inte imponeras. 10 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

11 Jag brukar ha 4 6 timmars restid i veckan. Ärtan Östmark När man har åkt förbi den 50 gånger så tittar man inte på den längre, säger hon. Däremot har det varit en del vägbyggen den senaste tiden och det har gett litet variation. Vi passerar avtagen till Ängelsberg och Virsbo och tar vid Ramnäs av på en mindre väg som passerar utanför Surahammar innan vi når Hallstahammar. Problemet med den här mindre vägen är att det är 70 nästan hela tiden. Det känns väldigt sakta eftersom jag ofta åker här och kan vägen. Det ringer Strax efter Ramnäs ringer Ärtan Östmarks mobiltelefon. Det blir ett kort samtal. Hon berättar att hon alltid försöker svara när hon är ute och kör. Om samtalet verkar ta lång tid kan hon parkera bilen och prata färdigt i lugn och ro. Men hon försöker hellre ordna det så att hon ringer upp eller blir uppringd senare. Jag tycker att jag måste vara anträffbar så mycket som möjligt. Det är viktigt för mig att mina försäkrade kan få ett svar, jag är ju deras personliga handläggare. Efter ganska precis en timme är vi framme i Hallstahammar och parkerar utanför Försäkringskassans lokalkontor. Det är öppet för spontanbesök måndagar och onsdagar och då brukar även Ärtan Östmark planera in sina bokade besök där. Hon har hand om arbetslösa med sjukpenning eller sjukoch aktivitetsersättning i området kring Hallstahammar, Surahammar och Kolbäck. Helst lägger jag flera möten samma dag. Det brukar bli tre som mest för jag behöver tid emellan för dokumentationen i ärendet. En stor fördel med att ta besöken på kontoret i Hallstahammar är att det är bemannat och att det är lätt att koppla upp sig mot intranätet där. Normalt finns det gott om rum eftersom det var ett stort försäkringskontor med flera ärendeslag tidigare. Hon kan känna en viss oro för hur det ska bli när Försäkringskassan till våren ska flytta ihop med Arbetsförmedlingen i Hallstahammar. Hur blir det då med möjligheten att sitta kvar och jobba efter ett besök? Avstämning och bokade besök Men det är inte bara bokade besök med försäkrade som ligger bakom hennes bilresor. Hon har också avstämningsmöten på olika vårdcentraler och, när det gäller psykiatri, på sjukhuset i Västerås. Ibland även på Arbetsförmedlingen. Jag försöker planera restiden så att den inte blir längre än nödvändigt, säger Ärtan Östmark. Om hon till exempel har ett avstämningsmöte på sjukhuset i Västerås känns det onödigt med två timmars bilresa tur och retur. Är det dessutom inte öppet på kontoret i Hallstahammar så att hon kan planera in ett besök där eller sitta och efterarbeta så blir det ineffektivt. Men jag kan inte styra avstämningsmötena själv, det är flera aktörer inblandade. Därför försöker jag i sådana situationer få flera avstämningsmöten samma dag. Det tar en hel del tid att planera besöken, mötena och resorna så att det blir så tidseffektivt som möjligt. Å andra sidan får inte planeringen bli för tajt. Ett möte kan till exempel dra ut på tiden. Det kan bli litet si och så med lunch och kaffepaus för att schemat ska hålla. För att hinna med blir det ibland en hamburgare i bilen mellan mötena. På Försäkringskassan i Hallstahammar är känslan av uppbrott påtaglig. Många rum står tomma och i andra har möbler staplats upp. Ärtan Öst- Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring OKTOBER

12 En vanlig dag för Ärtan Måndagen den 27 oktober 7.30 Åker från hemmet i Riddarhyttan Anländer till kontoret i Hallstahammar Avstämningsmöte med psykiatrin på sjukhuset i Västerås Bokat möte med en försäkrad på lokalkontoret i Hallstahammar Bokat möte i Virsbo, som ligger på vägen upp mot Fagersta, med en försäkrad med aktivitetsersättning som vill pröva på att vara på en arbetsplats lite Åker hem igen och arbetar hemifrån med att dokumentera dagens möten. Fortsättning från föregående sida mark letar rätt på ett rum där hon kan koppla upp sig och börjar förbereda sitt kundbesök. Det gäller en arbetslös försäkrad med sjukpenning. Hon ska tillsammans med honom göra en Sassamutredning och en plan för återgång i arbete. Under tiden hinner DS prata över en kopp kaffe med några av hennes kolleger. Dels de generalister som bemannar lokalkontoret denna dag, dels ett par personliga handläggare som arbetar i ett projekt tillsammans med Arbetsförmedlingen för att få folk i jobb. De bekräftar alla bilden av att det blivit mer resor i jobbet. Men så gott det går utgår de från hemmet. Flera bor i Surahammar och Hallstahammar och det sparar förstås tid. Efter Ärtan Östmarks möte åker vi tillbaka till Fagersta samma väg som vi kom. Vi pratar lite om hur hon fördriver tiden när hon reser ensam i bilen. Det blir mycket radio, hon har P3 som förval på bilradion. Men de CD-skivor som ligger i sidofacket på dörren på passagerarsidan rör hon sällan, de är helt enkelt färdiglyssnade. Italienska för nybörjare Men när jag fyllde år senast fick jag en italiensk nybörjarkurs på CD och när jag tränar på den känns det som om jag använder tiden på ett bra sätt. Annars brukar hon passa på att på återresan tänka igenom dagens möten, Enkät Text & foto: Ylva Elofsson, Annica Jönsson och Inger Landberg Hur mycket reser du i tjänsten och vart? Plus och minus med att resa mycket i tjänsten? För arbetet? För egen del? 3. Går det att påverka resandet? Hur då? Sören Haglund, personlig handläggare, LFC Bollnäs. 1. Jag jobbar mot Nordanstigs och Ljusdals kommuner. Vi har kontinuerliga avstämnings- och Sassam-möten och det gör att jag reser 3-4 dagar i veckan. I snitt är jag en dag i veckan i Bergsjö i Nordanstig och två dagar i Ljusdal. Från LFC Bollnäs är det 13,5 mil enkel resa till Nordanstig. Eftersom jag bor i Färila, utanför Ljusdal, brukar jag kunna utgå från hemmet vissa dagar och då har jag 1,5 mil till Ljusdal och sedan cirka 9 mil till Nordanstig. 2. Jobbet blir mer rörligt och jag får träffa människor på olika ställen. Så i grunden trivs jag väldigt bra med mitt arbete, men det går bort allt för mycket arbetstid på att resa. På längre sikt tror jag inte att vi kan vara ute på vägarna på det här sättet. Det är både en miljöoch arbetsmiljöfråga. Det måste skapas förutsättningar för oss att göra ett bra arbete i den nya organisationen! Det blir ett stressmoment att resa. Det gäller att planera så att jag hinner med så mycket som möjligt. Genom att jag bor som jag gör och att vi än så länge har lokaler kvar i Ljusdal och Bergsjö kan jag sitta kvar och jobba på dessa orter efter mötena. Skulle jag utgå från stationeringsorten Bollnäs varje dag skulle jag resa minst 8 timmar i veckan på arbetstid. Med avresa från Ljusdal tre dagar i veckan blir min restid max. 3 timmar i veckan. 3. Vi försöker. Vi har en tjänstebil och den försöker vi samåka med så långt det är möjligt. Att åka kollektivt är näst intill omöjligt, med tanke på mötestider och bussbyten. 12 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

13 Resandet ingår i verksamheten Resandet är en del av vår verksamhet. Det säger Agneta Vrethed, enhetschef för lokalkontoren vid LFC Fagersta. För att underlätta resandet i arbetet så försöker hon tillsammans med sina medarbetare planera uppdragen så smidigt som möjligt. Bland annat genom att låta medarbetarna utgå från bostadsorten i stället för stationeringsorten Fagersta. Sex generalister Agneta Vrethed har sex generalister för bemanningen och tycker att pusslet går ihop ganska bra. Det finns medarbetare som bor i både Sala och Surahammar. De senare tar hand om Hallstahammar. Och Fagersta täcker de två medarbetare som bor i Smedjebacken respektive Söderbärke upp. När det gäller de bokade besöken utgår vi från var medarbetarna är på arbetsdagens morgon och planerar utifrån det. Kontorens olika öppettider har förstås också betydelse. Önskemål om bokade besök kommer via lokalkontorets mejlbrevlåda och sedan ska återkoppling ske inom 48 timmar. Det blir bokade besök i snitt per månad. När vi får uppdraget ringer vi upp kunden och i tio procent av fallen löser vi det per telefon. Man kan behöva lyssna lite först och höra efter vad det gäller. Några av medarbetarna är även informationsgivare till grupper om till exempel föräldrapenning eller ålderspension. För att minska resandet försöker de planera in bokade besök i anslutning till dessa informationstillfällen. Slås ihop Framöver kommer kontorsorganisationen att förändras inom LFC Fagersta. Inom kort blir det ett servicekontor ihop med Skatteverket i Sala och så småningom även i Fagersta. Och i Surahammar och Hallstahammar, liksom i Sala, flyttar man ihop med Arbetsförmedlingen. Det kan komma att förändra de bokade besöken, säger Agneta Vrethed. Agneta Vrethed åkte själv en hel del bil mellan de olika kontoren de första månaderna. Men nu tar hon oftast tåget från hemmet i Hallstahammar upp till Fagersta. Men när hon ska till Sala så blir det bilen. Agneta Vrethed är enhetschef för lokal kontoren vid LFC Fag ersta. foto: sven-erik johansson hur de blev och om något kunde gjorts annorlunda. Jag analyserar de samtal jag haft och försöker klura ut någon lösning. På så sätt blir det nästan lättare att åka tillbaka. Förutsatt att det inte varit för många, och kanske långa, möten samma dag. Då får man se till att bara slappna av och försöka återhämta sig. Om det inte är vinter, snö och mörkt vill säga. Då kan det vara jobbigt att köra och svårt att ha tankarna på annat. Sedan beror det förstås på om man tycker om att köra bil. Själv är jag ganska road av det. Inget alternativ till bilen Något riktigt alternativ till bilresorna tycker hon inte finns. Det går förvisso tåg mellan Fagersta och Hallstahammar men det är sällan det passar med hennes möten. Sitter man med den ärendemängden som jag gör så går det bara inte. På frågan om plus och minus med resandet svarar Ärtan Östmark att det negativa är att det tar så mycket tid från själva arbetet. Och att hon måste planera så mycket för att minska tidsspillet. Det positiva är att det ger litet variation i arbetet. Det blir ett välkommet avbrott att få lämna skrivbordet. Det är bra att verkligen få träffa de personer som jag har hand om. Det blir lättare att hålla kontakten med dem när de har ett ansikte på mig. Fortsättning på nästa sida Karin Mattsson, personlig handläggare, LFC Torsby. 1. Jag reser 1 2 dagar per vecka i tjänsten. Jag åker till Forshaga och Deje och ibland också till Karlstad. Eftersom jag bor i Arvika reser jag därifrån. Enkel resa från Arvika till Forshaga är 7,2 mil, till Deje ca 8,5 mil och till Karlstad ca 7,5 mil. 2. Minus är att det tar väldigt mycket tid från produktivt arbete. Det känns inte som om det tagits hänsyn till restiden och avstånden när man tittat på bemanning och arbetstid i den nya organisationen. I glesbygd blir det ju oftast längre resor. Det vore bra om det fanns en kod i tidredovisningen så vi kunde dokumentera hur mycket tid som läggs på resor. Jag har inga problem med att resa och köra bil, men det är ändå svårt att se några plus. Möjligen att det ökar frihetskänslan i arbetet. 3. Man kan koncentrera mötena till ett par dagar per vecka och styra det man kan till telefonmöten. Jag har lagt upp det så att jag har 1 2 dagar per vecka där jag bokar möten på de orter där jag har kunder. De orter jag reser till ligger inom en radie av cirka 3 mil i förhållande till varandra. Vi har försökt göra så generellt på kontoret för att effektivisera resandet. Birgit Karlsson, generalist, LK Karlstad. 1. Jag åker till Kristinehamn två gånger per vecka och bemannar kundmottagningen där, det är cirka 4 mil enkel resa. Tidigare reste jag även till Skoghall som ligger en mil bort, men där har vi endast bokade besök i väntan på ett samverkanskontor tillsammans med Arbetsförmedlingen. Jag har också kvällsinformationer om ålderspension regelbundet, både i Kristinehamn och Karlstad. Resten av tiden är jag precis som mina kollegor en del av bemanningen på lokalkontoret i Karlstad. 2. Det finns inga som helst minus. Det ingår i mitt jobb att resa och jag har själv valt det. Det är kul att komma utanför kontoret och roligt att stå inför grupper och informera. 3. I december i år inrättas ett servicekontor i Kristinehamn. Då kommer det att finnas planeringsvinster med att styra bokade besök till de dagar som jag även har informationer kvällstid. dagens socialförsäkring OKTOBER

14 En viktig arbetsmiljöfråga Det finns både arbetsmiljö- och säkerhetsaspekter på bilresandet i tjänsten. I de riktlinjer för trafiksäkerhet vid resa i tjänsten som Försäkringskassan antog i våras slås fast att det alltid är en arbetsmiljöfråga att köra ett fordon i tjänsten. Att man reser mycket på arbetstid kan få konsekvenser för hälsan. Det kan vara tungt med mycket resor, men man kan också uppleva att resandet går ut över själva produktionen. Det säger Jeanette Rubertson, HR-strateg med ansvar för arbetsmiljö och hälsa. Motsättning Man ska träffa kunden där det passar kunden samtidigt som man har sina mål för hur många ärenden man ska hantera. Det kan upplevas som en motsättning. Sedan är det skillnad om man kör bil eller åker kollektivt. På tåg till exempel kan man göra en del förberedelse- och efterarbete och få en stund över för reflektion. Därför kan det vara idé att titta på vilka resealternativ som finns. Riktlinjerna pekar också ut allmänna kommunikationer som förstaval. Men ofta går det inte på annat sätt än att köra själv, konstaterar Jeanette Rubertson. Av riktlinjerna framgår att allt resande ska planeras så att det blir effektivt och tar hänsyn till såväl medarbetarens säkerhet som miljön. Man ska tänka efter hur mötet ska gå till och stämma av med chefen. Med kunderna är det kanske inte så mycket att välja på men med till exempel partners kan telefon- eller videokonferens bli ett alternativ. Halkkörning Enligt riktlinjerna har arbetsgivaren ansvar för att vistelsen i trafiken blir så säker som möjligt för medarbetaren. Om det behövs särskilt stöd för att resandet ska bli säkert ska arbetsgivaren tillhandahålla det. Det kan till exempel gälla utbildning i halkkörning. Samtidigt har medarbetaren ett eget ansvar för att göra sina bilresor i tjänsten så säkra som möjligt. De hyrbilar som används ska vara både säkerhets- och miljöklassade. Här följer Försäkringskassan gällande ramavtal. När egen bil används måste den i alla avseenden vara trafiksäker. Inom HR diskuterar man nu i samband med verksamhetsplaneringen en uppföljning av förnyelsen med avseende på arbetsmiljön. Men om det blir nu eller senare vet vi inte riktigt än, säger hon. Flera grupper reser På LFC i Fagersta arbetar 35 personer, varav sju på lokalkontorsdelen. De täcker utöver Fagersta även in Norberg, Skinnskatteberg, Surahammar, Hallstahammar och Sala. Det är framför allt de personliga handläggarna inom sjukförsäkringen som reser mycket. Men även generalisterna vid lokalkontoret har många resor, dels för att bemanna de olika kontoren, dels för att ta emot bokade besök och dels för att informera grupper av blivande föräldrar och pensionärer. Även personliga handläggare inom handikappförmåner reser mycket men de finns inte i Fagersta utan är koncentrerade till Västerås. Restiden kartläggs Restiden är inte inräknad i bemanningen av den nya organisationen. Men vi kommer att titta på det när vi gör en utvärdering i november, säger Magnus Adolfsson från Förnyelse programmet. Vad det fått för konsekvenser och hur det förhåller sig till ensaprocesserna. För att få fram siffror på restiden införs dessutom från årsskiftet en reskod i tidredovisningen kopplad till personliga handläggare inom sjukförsäkring och handikappförmåner samt till generalister på lokalkontoren. Då kan vi i efterhand få kunskap om hur resandet slår, säger Lars Arvidsson, tf chef för hela LFC-organisationen Enkät Hur mycket reser du i tjänsten och vart? Plus och minus med att resa mycket i tjänsten? För arbetet? För egen del? 3. Går det att påverka resandet? Hur då? Eva Magnusson, generalist/informationsgivare, LK Växjö. 1. Två gånger i veckan i genomsnitt, det blir i hela länet. Ofta till Älmhult och Ljungby, sex mil iväg. Men även inom Växjö och ofta på kvällstid. Resorna gäller externa informationer som Försäkringskassan bjuder in till och informationer när jag blir inbjuden av olika organisationer. 2. Jag tycker att det är väldigt roligt att komma ut och träffa andra människor. Det är en fördel arbetsmässigt också, man får en bra bild av hur folk tänker och tycker och hur det fungerar i olika delar av länet. Nackdelarna är inte så stora. Det är väl mest att man funderar på sådant som om bilarna har fått på sig vinterdäck nu när det börjar bli halt. 3. Ja, jag kan påverka bokningarna till viss del och planerar mitt arbete tillsammans med arbetsgruppen. Kjell Isaksson, generalist, LK Luleå. 1. Jag reser ganska mycket, 1 2 dagar är jag i Boden för att ta emot kunder och informera om ålderspension. Det är fyra mil till Boden och oftast tar jag bilen som utgår från kontoret. 2. Det är roligt att vara ute och informera, det är ett omväxlande arbete där jag träffar många människor. Det som är negativt är att det tar mycket energi att resa och alltid bära med sig sin packning med den bärbara datorn. Samtidigt kräver yrket att jag är alert och påläst. Jag kan inte ha en dålig dag! 3. Det går inte att påverka, jag måste åka dit kunderna finns. När det gäller informationer kan jag ibland styra till viss del. Gerd Ellfors, personlig handläggare, LFC Växjö. 1. Mest inom Växjö, jag jobbar med landstinget Kronoberg. Men jag reser också till Blekinge, Jönköping och Kalmar eftersom jag ansvarar för ärenden som rör anställda på Försäkringskassan inom de länen. Oftast kör jag själv med egen bil eller hyrd. Vi har bara två bilar som tillhör LFC Växjö. 2. Jag tycker att det är kul, jag ville ha en tjänst med mycket resor för jag trivs med det. Men det borde finnas fler bilar och det tar en hel del arbetstid från handläggningen. Man har inte mindre antal ärenden för att man reser mycket. 3. Jo, jag styr själv. 14 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

15 Nu öppnar vi porten till Norrland Nu är det enklare för dig som är handläggare på Försäkringskassan i norra Sverige att anlita Manpower Hälsopartner när du behöver en försäkringsmedicinsk utredning. Den 1 oktober öppnade vi nämligen en ny enhet i Gävle. Manpower Hälsopartner är Sveriges ledande leverantör av försäkringsmedicinska utredningar och arbetsförmågebedömningar med över genomförda utredningar bakom oss. Våra eftertraktade utredningar ger dig som beställare exakt det du efterfrågar ett komplett underlag för att fatta rätt beslut om ersättning, rehabilitering och övriga åtgärder. Vill du veta mer eller beställa en utredning? Kontakta oss på För dig som befinner dig längre söderut kontakta kundservice i din region: Stockholm: Mitt: Öst: eller Väst/syd: C269072_Mp_Annons_193x245_DagensSoc_.indd

16 16 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

17 Jag gillar att jobba mot mål, gärna under kaosartade former Ann Persson Grivas är ny chef för Försäkringskassans kundcenter och självbetjäningstjänster sedan i våras. Hennes uppgift är att få kunderna att välja nya vägar in till Försäkringskassan. Själv trivs hon bäst i förändringstider. text: anders ljungberg foto: peter nordahl Ann Persson-Grivas är norrlänning. Av det märks dock inga spår i dialekten. Men den kan komma tillbaka när hon pratar med folk från hemtrakterna och så ger hon några snabba exempel på hur det kan låta. Hon är född i Västerbotten men hann också under uppväxten med att bo i Jämtland. Sedan tio år är hon stockholmare och från i våras chef för Försäkringskassans kundcenter och självbetjäningstjänster. Att det skulle bli så, att yrkeskarriären skulle leda fram till Försäkringskassan förvånar en aning när man tittar på hennes utbildning och tidigare jobb. Arbetsledare på bygge Vi börjar på gymnasiet där hon gick fyraårig teknisk linje som slutade med att hon kunde titulera sig bygg ingenjör. Sen blev det jobb, bland annat på Skans ka. Som ung tjej var jag arbetsledare på ett motorvägsbygge. Ännu i dag kommer byggkunskaperna till nytta. Inte på Försäkringskassan, som visserligen bygger om och nytt, men på sommarstället, renoveringsobjektet i Trosa. Efter motorvägen och andra byggarbetsplatser återvände hon till studierna. Nu i Uppsala. Jag är humanist, säger hon, och siktade på att disputera och bli en fullblodsakademiker. Någon avhandling i konstvetenskap, litteraturvetenskap, retorik, lingvistik eller något av de andra ämnena hon hann med blev det aldrig. Det kom kunder i vägen och satte stopp för det. För att finansiera studierna jobbade jag extra för SAS med kundkontakter och på den vägen är det. Hon blev tvungen att välja och det akademiska fick ge sig. Att arbeta med kunder var för kul och lockande. Det blev en rad olika jobb, främst inom den privata sektorn, alla med kund, ITsystem, marknad, försäljning och ledarskap som nyckelord. Jag gillar att jobba mot mål, gärna under kaosartade former. Att Försäkringskassan just detta år i sådana fall är rätt arbetsplats håller hon med om. Varför fick hon då jobbet på Försäkringskassan? Till en kanske stor del beroende på att de tidigare uppgifterna ofta handlat om att flytta kunder dit man vill ha dem. Ta SAS, flyget, som exempel. Under slutet Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring OKTOBER

18 Fortsättning från föregående sida av 1990-talet fanns det butiker på Stureplan mitt i Stockholm, i Göteborg och Malmö och biljettförsäljning via telefon. Internet användes i princip inte alls. I dag är butiken sedan länge stängd och en stor del av försäljningen sker via nätet. Allt är väl inte Ann Persson- Grivas förtjänst men hon var med och drev på under resans gång. Och samma sak på flera andra företag. Att få kunden, den försäkrade, att använda sig av de nya kanalerna, självbetjäningen och ringa till kundcentret är huvuduppgiften för henne i dag på Försäkringskassan. Andra bullar Men Försäkringskassan rör sig inte på den privata marknaden. Här krävs andra bullar för att få kunderna att ändra beteende. Det är lättare i en kommersiell verksamhet där man kan jobba med rabatter och liknande. Det funkar ju inte att erbjuda en extra dag med föräldraförsäkring. Vi ska få kunden att ändra beteende genom att ha hög servicegrad och god funktionalitet hos våra tjänster. Det är det som är utmaningen i vår typ av verksamhet. Nu måste vi arbeta mer med att marknadsföra tjänsterna och klara att leverera hög kvalitet har inte bara varit den stora förändringens tid inom Försäkringskassan Ann Persson Grivas Titel: Försäkringsdirektör, chef för Försäkringskassans kundcenter och självbetjäning. Ålder: 40+. Men min mentala ålder är 28. Bor: Kungsholmen. För första gången har jag nära till jobbet. Jag går eller cyklar. Funderar också på att ta trapporna upp till nionde våningen i huvudkontoret på Vasagatan. Fritid: Stor kulturkonsument. Allt; böcker, film, konst, teater, opera samt resor och god mat och dryck. På nattduksbordet: Just nu en klassiker, Alexandriakvartetten av Lawrence Durrell. Och så ligger där alltid en heminredningstidning. Senaste film: Ang Lee s Ice Storm på teve. Senaste teaterförställning: Genrepet på Tjechovs Onkel Vanja och så Almqvists Drottningens juvelsmycke. Jag är flitig gäst på Dramaten. Sport/motion: Simning. Måste dock förbättras. Men eftersom jag är uppvuxen i Norrlands inland idrottade jag, spelade handboll, som ung. Där finns ju inga teatrar. utan året med återkommande kriser. En av de mest påtagliga var svarstiderna i kundcentret under främst sommaren upp mot drygt 30 minuter när det var som värst om man alls kom fram. Men sedan september har det fungerat allt bättre och nu menar Ann Persson-Grivas att svarstiderna ligger där de ska och att läget är stabilt. Liksom när andra kriser, eller svackor i produktionen, har kritiserats i medierna har svaret från Försäkringskassan ofta varit att peka på den stora förändringen. Duger det som förklaring? Inte helt. Vi måste kunna erkänna att brister i planeringen eller missbedömningar också spelat in. Du har i något sammanhang sagt att du är en ledare med kundfokus vad betyder det? Svaret dröjer en aning, inte heller detta är lika enkelt i den offentliga sektorn som i den privata. I mina tidigare jobb hade jag svarat att det innebär att tänka att kunden är viktigast, för har vi inga kunder så har vi inga jobb. Här i Försäkringskassan blir svaret att vi måste vara helt klara över att vi arbetar för kundens skull! Kommer självbetjäningen, som planerat, vara den största kundkanalen sista december 2012? Ja. Eller kanske i februari Det är ingen lätt uppgift utan det kräver hårt arbete. Som ofta är leveranserna av ITsystem den svaga punkten och just nu väntar vi på en leverans för självbetjäningen. Det är klart att det försvårar att vi inte får det tekniska stöd som krävs i den takt det var tänkt. IT är en otroligt viktig faktor, men vi sitter ju inte sysslo lösa och rullar tummarna. Just nu arbetar vi till exempel med att utveckla 18 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008

19 ... och så lite fakta hemsidan, den digitala assistenten Hanna som börjar bli väldigt duktig och föräldrachatten. Föräldrachatten startade i september och har tagits emot positivt av de dagligen omkring chattande föräldrarna. Kunderna är nöjda med chatten och vi ska nu se till att marknadsföra den mer. Just marknadsföringen är avgörande för att lyckas föra kunderna till de nya önskade kanalerna. Jag tycker att vår personal är duktig på att sälja in självbetjäningstjänsterna. Kundcenter är det verkligen ett bra namn? Var det inte tydligare tidigare när ordet telefon fanns med? Nej, jag tycker inte det. Folk, både inom och utanför Försäkringskassan, blandade ihop det med växeltelefonist, alla förstod inte att de kommit till en kunnig handläggare utan ville bli kopplade vidare. Kundcenter finns till för både privatpersoner och partners som sjukvården och arbetsgivare som på detta sätt får en snabbare och skräddarsydd ingång till Försäkringskassan. Hur ser planerna ut? Är det fler partners på gång? O ja! Vi har aggressiva planer. Det kom in fyra nya i september och under nästa år kommer till exempel skattemyndigheten och bilanpassningsföretagen. Ann Persson-Grivas är inte den första på chefsposition i den nya Försäkringskassan som tagit steget från näringslivet. Är det något som förvånat dig? Som inte har varit som väntat? Det som är annorlunda är att marknaden känns mer logisk, där är det enkelt att förstå kundernas krav och agera utifrån det. Påverkan från den politiska marknaden ser annorlunda ut. Men för mitt uppdrag spelar det inte så stor roll. Det är bara olika sätt att trigga igång ett förändringsarbete. Och att jobba med förändring är det som jag tycker är intressant och roligt. Att det är beslut i riksdag och regering som påverkar är nytt för mig men det gör jobbet extra spännande och jag får lära mig något nytt. Men det jag inte var förberedd på var det oerhört stora massmediala intresset för verksamheten. Först nu inser jag hur mycket Försäkringskassan rör och berör medborgarna. Tycker du att Försäkringskassan är byråkratisk? Faktiskt mindre än vad jag befarade. Visserligen tycker jag att det kan gå lite långsamt att komma till beslut, vi är inte lika snabbfotade här som i näringslivet. Men jag var inställd på att det skulle vara mer tungrott, trots allt går det rätt snabbt. Å andra sidan är man här generellt sett duktig på processen fram till beslut, det finns en tydlighet och transparens som är viktig och bra och som ibland saknas i näringslivet. Cirka 950 personer arbetar i Kundcenter och med självbetjäningstjänsterna. De är belägna i Lidköping, Gävle, Västerås, Sundbyberg, Åmål/Säffle samt Stockholm samtal besvaras varje dag och e-post/dag. måndagarna är hektiska då har forsakringskassan. se cirka besök. Bostadsbidrag var det mest sökta begreppet på forsakringskassan.se under september. VI ÖVERSÄTTER Vi har en för er väl anpassad organisation med gedigen erfarenhet av myndighetsuppdrag. Sedan 1992 levererar vi översättningstjänster med rätt kvalitet, i rätt tid och med rätt kompetens. Enkel beställning info@ord-stil.se Fax Ramavtalsleverantör för samtliga språk. Unika lösningar för unika människor Iris Hadar AB utbildar och rehabiliterar människor med behov av stöd i sin livs-, arbets- eller studiesituation. Vi är specialiserade på olika funktionshindergrupper som syn, döv, hörsel, dyslexi och neuropsykiatriska diagnoser. Vi utför utredningar på uppdrag av Försäkringskassan inom ramavtalet för utredningstjänster. Avtalet har förlängts och gäller även Kontakta oss idag! dagens socialförsäkring OKTOBER

20 VAD GÖR DE PÅ...? KUNDCENTER FÖR PARTNERS I ÅMÅL Hallå, vad kan vi hjälpa till med? Kundcentret i Åmål ser precis likadant ut som när DS var på besök för tre och ett halvt år sedan. Utanpå ett ganska trist barackliknande hus. Inuti ljust, fräscht och lugnt. Då var det Kundcenter för arbetsgivare. Nu är det, sedan i våras, Kundcenter för partners. Men är det inte lite väl lugnt? Jag ser inte en enda person som pratar i telefon?? Förklaringen visar sig vara enkel. En kabel utanför huset låg för ytligt och råkade, i det tillbyggnadsarbete som pågår, helt enkelt klippas av. Alla datorer och telefoner är därmed stendöda. Så många medarbetare som det fanns plats för har åkt till Säffle där andra delen av Kundcenter för partners håller till. Dit styrs nu samtliga telefonsamtal. Telefonfri dag Man skulle kunna tycka att det vore skönt med en telefonfri dag, men Eva Fabbe, som tar emot samtal från arbetsgivare och sjukvård, saknar redan samtalen. Hon började Ett bra headset behöver den som pratar i telefon hela dagarna. arbeta här i juli så för henne var allt nytt, både Försäkringskassans verksamhet och att jobba i en telefonkundtjänst. Så det har varit otroligt mycket att lära sig. Men det är väldigt kul jobb och spännvidden är stor, från regeringsfolk till Skrotnisse i Småland. 30 års erfarenhet Kollegorna Per Klevenmark och Carina Göthberg har längre erfarenhet, framför allt Per som har jobbat på Försäkringskassan i 30 år. Egentligen hade han tänkt att det skulle räcka, och tog erbjudande om ett års uppsägningslön och slutade för några år sedan. Men så dök den här tjänsten upp i våras, och han tänkte om och tycker att det är kul att vara tillbaka. Carina Göthberg är veteran på så sätt att hon varit med sedan Kundcenter för arbetsgivare startade, det vill säga sedan januari Per tar emot alla samtal utom de som gäller tandvård, och Carina tar just nu bara tandvård. Nöjda Hur tycker de då att det går? Jo, väldigt bra faktiskt. De allra flesta som ringer är nöjda med den hjälp de får, även om det finns de som är missnöjda av olika skäl. Det kan till exempel vara att man tycker att de nya reglerna i sjukförsäkringen är svåra att begripa sig på. De allra flesta får också svar inom två minuter som meningen är. Det innebär att det inte längre är samma hårda tryck som det varit i flera månader, och som framför allt hängde samman med att samtalen från tandläkarna blev så väldigt många fler än beräknat. Från början var vi åtta personer Nu är det bråttom att laga den kabel som satt stopp för all telefon- och datortrafik nästan hela dagen. Kundcenter för partners ska växa och till årsskiftet få nästan dubbelt så stora ytor att jobba på. som tog samtal från tandläkare, nu är vi 28 som kan göra det, säger Carina. Vi har också blivit duktigare på att ge svar, och tandläkarna har blivit duktigare på att hitta information själva. De hade dessutom lite felaktiga förväntningar, nästan så att vi skulle vara tandläkare. Många frågade: Kan jag nu göra den här behandlingen eller inte? Men det kan vi ju inte svara på och ska inte svara på. Det var också mycket IT-problem i början. Arbetsgivaren undrar Andra vanliga samtal är arbetsgivaren som gör en sjukanmälan eller frågar om vad som gäl- Fler och fler ringer Först var det arbetsgivare Sedan kom sjukvården och tandvården Därefter var det fritt fram för bilanpassningsföretag, bilhandlare, Vägverket och JO Från mitten av september i år öppnades Kundcenter för partners även för kommuner, kronofogden, försäkringsbolag och Arbetsförmedlingen Under 2009 kommer successivt samtal från resterande myndigheter som vill prata med Försäkringskassan att vara välkomna, till exempel Skatteverket, a-kassorna, CSN, frivården och polisen. 20 dagens socialförsäkring OKTOBER 2008