Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter

Transkript

1 Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter Banverkets GODSET-dag Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH

2 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/ samverkan Effektiva tågsystem Kostnad 2

3 BNP och godstransportarbete Järnvägsgruppen Index 1950= godstransportarbete BNP Källa: Jakob Wajsman, Banverket 3

4 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer Källa: Jakob Wajsman, Banverket Båt utrikes Järnväg Båt inrikes Älvflottning 4

5 Drivkrafter för ökad järnväg Bättre utbud: Avregleringen ger nya operatörer - bättre kvalitet De gamla operatörerna blir effektivare Investeringar i infrastruktur och nya terminaler Ökad efterfrågan: Kunderna efterfrågar klimatsmart järnväg Nya aktörer t.ex. Göteborgs hamn, Nässjö Ökad drivmedelskostnad - lastbilsavgifter 5

6 Järnvägsgruppen KTH - Forskning för godstransporter Exempel: Utbuds- och kostnadsmodell för järnväg Tranportkunders värderingar Utvärdering av intermodala transportkedjor Boggier för högre axellast och hastighet Permanentmagnetmotorer för effektivare traktion Tillståndsbevakning av broar Simulering av kapacitet och störningskänslighet Framtida godstransportkorridorer i Europa Effektiva tågsystem för framtida godstransporter 6

7 Kundkrav Miljö Kvalitet Kostnad 7

8 Intervjuer med 97 transportchefer av Sofia Lundberg: Vid vilken prisskillnad byter företaget transportföretag? Byte av transportör vid följande prisskillnad Antal företag ,5% 1% 2-3% 4-5% 10% 20% 8

9 Eva Rail utbuds- och kostnadsmodell Järnvägsgruppen Freight flows Requirements & Desires Train timetable Infrastructure Possibilities & Restrictions 9

10 Effekt av ökad axellast - Index transportkostnad Stax 22,5 ton Stax 25,0 ton Stax 27,5 ton Stax 30,0 ton 10

11 Lastprofil C 3,6 x 3,6 m från golvet 11

12 Duo-lok - Ett lok i stället för diesellok för växling på dagen och ellok för fjärrtrafik på natten Diesel engine generator and fuel tank Electric motors Driver s cab Converters and auxiliaries Transformer Diesel engine generator and fuel tank Electric motors 12

13 Knutpunktsystem (idag) Linjetågsystem (framtid) 13

14 Det intelligenta godståget Det finns nu en mängd olika funktioner som kan radiostyras. Man kan åstadkomma ett systemskifte med samtidigt införande av Radiostyrt automatkoppel Elektroniskt styrd broms Vagn- och lastkontroll Fjärrstyrda linje- och växellok Mer aktiv operativ tåg- och vagnstyrning Är detta nästa stora FUD-projekt? KTH JVG och SICS bildar kompetenscentrum TIMM 14

15 Intermodalitet Järnvägsgruppen Kund 15

16 Vad krävs för att utveckla kombitrafiken? Några stora terminaler Freight services centers och många små hållplatser öppna för alla operatörer Utveckla terminaltekniken med helautomatisk horisontell överföring Ta vara på hamnarna som stora kombiterminaler Nästa generation lastbilsterminaler bör lokaliseras för maximal samverkan järnväg-lastbil-sjöfart Koppling tåg-flyg för snabba godstransporter 16

17 Lättkombi Järnvägsgruppen Terminaler i sidotågväg Max 24 ton och 11m containers och växelflak Lastning och lossning med gaffeltruck under tråd Tåg och lastbil oberoende av varandra Lokföraren kan köra trucken 17

18 Autokombi - Automatisk horisontell överföring av lastbärare Exempel: Det svenska CCT-systemet (CarConTrain) Kan överföra containers och växelflak av olika längd och bredd Mellan transportmedel och till/från lager och industrier Systemet kan göras helautomatiskt 18

19 Kombiterminalen i Malmö Containerhantering registrerad med GPS 19

20 Hantering av växelflak i Malmö kombiterminal Järnvägsgruppen Mätning av accelerationer Mätning av rörelser och hastighet 20

21 Snabbgodståg Järnvägsgruppen Snabbare än lastbilen - billigare än flyget 21

22 Investera i järnvägens infrastruktur Kapacitet Fler spår Mötesplatser och signalsystem Tyngre och längre tåg Bärighet Högre axellast Större lastprofil Terminaler Utveckla industrispår Småskaliga kombiterminaler Multimodala terminaler 22

23 Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv tusen inv tusen inv tusen inv. Stora godstrafikflöden + Stora persontrafikflöden = Separering av trafik nödvändig Bergen Stavanger Trondheim Oslo Moss Trollhättan Göteborg Ålborg Skövde Borås Varberg Östersund Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Jönköping Eskilstuna Sundsvall Gävle Uppsala Norrköping Linköping Örnsköldsvik Skellefteå Umeå Luleå Åbo Stockholm Uleåborg Tammerfors S:t Petersburg Helsingfors Tallinn Riga Bremen Århus Odense Köpenhamn Halmstad Helsingborg Hamburg Lund Malmö Målstandard Kiev Blandtrafik 250 km/h Blandtrafik 200 km/h Annan viktig linje 23

24 Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv tusen inv tusen inv tusen inv. Luleå Uleåborg Skellefteå Höghastighetsnät Götalands- och Europabanan för km/h Bergen Stavanger Trondheim Oslo Moss Trollhättan Göteborg Ålborg Skövde Borås Varberg Östersund Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Jönköping Eskilstuna Sundsvall Gävle Uppsala Norrköping Linköping Örnsköldsvik Umeå Åbo Stockholm Tammerfors S:t Petersburg Helsingfors Tallinn Riga Bremen Århus Odense Köpenhamn Halmstad Helsingborg Hamburg Lund Malmö Målstandard Persontrafik 350 km/h Blandtrafik 250 km/h Kiev Blandtrafik 200 km/h Annan viktig linje 24

25 Antalet godstågslägen dagtid blir 2-3 gånger fler med höghastighetsbanor Antal godståg per timme (medel) Tåglägen Järna - Hallsberg Hallsberg - Göteborg Mjölby - Hässleholm

26 Utrikestrafik till/från Sverige prognos till 2020 med nuvarande trend 60 Godsmängd miljoner ton exkl malm och olja Lastbil lastbilar/dag Eller 60 godståg lastbilar/dag Eller 200 godståg Järnväg 26

27 Utrikestransporter Mot Danmark och den Västeuropeiska kontinenten 1 lastbil var 15:e sekund 1 godståg var 40:e minut Avser båda riktningarna 1 EU-lastbil medellast 15 ton 1 godståg medellast 600 ton 1 godståg=40 lastbilar 27

28 10 Kombitrafiken i Göteborgs hamn prognos till 2020 med nuvarande trend 9 8 Godsmängd miljoner ton Järnväg Lastbil

29 Europa framtida godskorridorer Avreglerat Ingen byråkrati Låga banavgifter Långa tåg Interoperabelt Intermodalt 29

30 Förarlöst tåg i Australien på Rio Tinto RR Järnvägsgruppen 2,4 km långt 240 vagnar med axellast 31 ton Lastar ton väger ton Motsvarar 1000 fullastade EU-lastbilar Provdrift sedan 2007 full drift 2012 på 130 mil 30

31 Därför är järnväg klimatsmart Låg energiförbrukning Stålhjul mot stålräls ger lågt rullmotstånd Hög lastförmåga - många vagnar i ett tåg Små lutningar Låga utsläpp Hög andel eldrift El kan produceras på valfritt sätt: Från vindkraft till kärnkraft Effektiviteten förbättras och utsläppen per enhet minskar med ökad efterfrågan 31

32 Breda tåg implementerade i Bombardiers Reginatåg Kapacitet + 20% sittplatser per vagn Kostnad -15% per personkilometer totalt Resenärernas värdering av 2+3-sittning i stället för 2+2: - 2% 90 tåg i Sverige + 80 tåg i Kina i levererade eller i order Ordervärde 20 Mdr SEK varav 7 Mdr i Sverige

33 Förslag till demonstrationsprojekt Duolok demonstrationsprojekt Lättkombi demonstrationsprojekt Horisontell överföring, utveckling av prototyp Uppgradering av befintliga godsvagnar för högre axellast och hastighet Försök med End Of Train device (EOT): radiostyrda bromsventiler på sista vagnen 33

34 Järnväg är effektiv Slutsatser Effektiv järnväg kan öka näringslivets konkurrenskraft Effektiv järnväg är klimatsmart Energisnål och kan drivas med el producerad med vatten Det behövs ökad intermodalitet Utveckla småskaliga helautomatiska kombisystem Investera i järnväg Det behövs investeringar i bana, terminaler och fordon Utveckla internationella transporter Stor potential - avreglering bäddar för bättre kvalitet Satsa på forskning och demonstrationsprojekt Branschen har inte själva råd att göra experiment 34

35 Tack! Hemsida: 35