Förord. Stockholm i december Bo-Lennart Nelldal Adj. Professor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Stockholm i december 2001. Bo-Lennart Nelldal Adj. Professor"

Transkript

1

2 Förord En viktig trafikpolitisk reform genomfördes 1988 som innebar att järnvägens infrastruktur skiljdes från den operativa driften och att investeringar i järnvägar skulle göras på samhällsekonomisk grund precis som redan tidigare skett i vägar. Banverket bildades och fick ansvar för infrastrukturen på samhällsekonomisk grund och SJ fick ta hand om den operativa driften av tågtrafiken på mer renodlade företagsekonomiska villkor. Senare har SJ fått konkurrens av flera operatörer och banverket har fått ett utvidgat sektoransvar för järnvägen. Banverket har, bland annat mot bakgrund av sitt utvidgade sektoransvar, givit Järnvägsgruppen KTH i uppdrag att beskriva utvecklingen av järnvägsektorn efter den trafikpolitiska reformen 1988 och fram till och med Undantagsvis, där det finns en direkt fortsättning på tidigare händelser, anges även händelser under år Syftet har varit att studera vilka förändringar som skett i omvärlden, i transportpolitiken och inom branschen under denna period och om möjligt ange vilka effekter de har fått på utbud och efterfrågan av järnvägstransporter. Arbetet har genomförts av adjungerad professor Bo-Lennart Nelldal vid avdelningen för trafik- och transportplanering, Järnvägsgruppen KTH. Statistisk avseende trafikutveckling har tagits fram av Jakob Wajsman, SJ Cargo Group. Uppdragsgivare på banverket har varit sektionschefen för transportpolitik Lars Hellsvik vid avdelningen för Järnväg och Samhälle och Alf Ekström har varit banverkets kontaktman. Stockholm i december 2001 Bo-Lennart Nelldal Adj. Professor

3 Sammanfattning Utvecklingen under 1990-talet markerar i många avseenden ett trendbrott. Det trafikpolitiska beslutet med ett samhällsekonomiskt synsätt på investeringar i järnvägens infrastruktur och särskiljandet av banhållningen från trafikföretaget SJ skapade helt nya förutsättningar. Omfattande investeringar i nya järnvägar påbörjades liksom förnyelsen av SJ. Förutsättningar skapades också för ökad konkurrens mellan operatörerna. Ett syfte med det trafikpolitiska beslutet var att bryta den tidigare negativa utvecklingen av järnvägen och få den att spela en större roll på transportmarknaden. Det fanns nu tekniska förutsättningar att köra persontåg mycket fort och det fanns också möjligheter att skapa effektiva godstransportsystem. I bakgrunden fanns också energikriserna under 1970-talet och miljöfrågan som blev aktuell under 1980-talet och det faktum att järnvägen är ett av de mest miljöanpassade transportmedlen. Syftet med denna studie är att beskriva hur det trafikpolitiska beslutet har påverkat järnvägens utveckling under 1990-talet. Persontransporter Omvärldsförutsättningarna för persontrafiken i början av 1990-talet var inte gynnsamma med negativ tillväxt av den privata konsumtionen och den högsta arbetslösheten sedan efterkrigstiden. När tillväxten kom igång var det också den mest attraktiva trafiken som ökade mest. Genom utbyggnaden av infrastrukturen har järnvägen blivit marknadsledande i många relationer. Nettoresultatet för persontrafiken är en positiv utveckling: transportarbetet har ökat och marknadsandelen för järnvägen har kunnat bibehållas. Eftersom järnvägens marknadsandel under 1980-talet minskade markerar 1990-talet ett trendbrott blev transportarbetet högre än någonsin tidigare och fortsatte att öka år 2000 till 8,3 miljarder personkilometer. Snabbtåg och snabba regionaltåg har ökat mest medan nattågstrafiken har minskat. En mycket negativ faktor var emellertid införandet av moms på resor 1991 som innebar att det långväga resandet minskade med 20% på två år. Eftersom den privata konsumtionen samtidigt minskade och arbetslösheten ökade var marknaden extremt känslig för prishöjningar. Momsen drabbade inte bara järnvägen utan även flyget och bilen. Samtidigt som det skett stora investeringar i järnvägar har det också varit stora störningar under utbyggnadstiden och det har tagit tid innan investeringarna färdigställts. Vissa strategiska länkar saknas fortfarande eller har blivit ordentligt försenade t.ex. Västkustbanan, där det år 2000 ännu inte gick fortare att åka tåg än det gjorde Det har inte heller alltid funnits lämpliga fordon och därmed möjligheter att erbjuda ett tillräckligt bra trafikutbud. Fortfarande finns en stor outnyttjad potential. När väl investeringarna blir klara och en trafik som utnyttjar infrastrukturens prestanda etableras kommer också de resandeökningar som kan förväntas. Det blir särskilt tydligt på helt nya banor som Svealandsbanan där resandet nu har blivit åtta gånger så stort som på den gamla banan. Det är också en bana som ifrågasattes i den allmänna debatten, de som var skeptiska trodde att tågen skulle gå tomma, men verkligheten har blivit en helt annan - ståplatser och vagnbrist trots en relativt hög prisnivå. Även här finns en outnyttjad potential. Det har skett en avreglering av både flyget och den långväga busstrafiken. Detta har under 1990-talet inte lett till några större förändringar av transportarbetet. Initialt har järnvägen förlorat marknadsandelar på vissa linjer. I slutändan - när utbudet stabiliserat sig och med lägre banavgifter som beaktar att internaliseringen av externa effekter delvis är införda - har också järnvägen tagit marknadsandelar på vissa linjer, framförallt från bil och flyg.

4 Avregleringen av länstrafiken, som började 1990 ledde framförallt till en kostnadspress i upphandlad trafik. Indirekt kan den ha lett till att länshuvudmännen fått råd till att bibehålla och upphandla mer järnvägstrafik. År 2000 kom flera nya operatörer in, även i mer kommersiell trafik där de själva kan påverka både kostnader och intäkter. SJ:s marknadsandel minskade till 70%. Problem uppstod dock, på Västkustbanan gick det nya bolaget i konkurs och i Stockholm fick den nya operatören stora svårigheter att upprätthålla trafiken p g a personalbrist. Nattågstrafiken till Norrland lyckades däremot bra. Ett försök till kvantifiering av effekterna av olika händelser under 1990-talet har gjorts. Den största negativa faktorn är moms på resor som innebar ett bortfall på drygt en miljard personkilometer. Effekten av nya banor och nya tåg beräknas ha gett ett tillskott på ca 1,5 miljarder personkilometer. Avregleringen av flyg och långväga buss har initialt gett mindre bortfall som delvis kompenserats genom internaliseringen 1999 och lägre priser. Härtill kommer en allmän marknadstillväxt på 0,6 miljarder personkilometer. Nettoresultatet blir en total tillväxt av tågresandet under 1990-talet som är 1,4 miljarder personkilometer d v s ungefär dubbelt så hög som den generella marknadstillväxten. Marknadsandelen för långväga resor har varit konstant till skillnad från 1980-talet då den minskade. De kortväga resorna har ökat snabbast och järnvägens marknadsandel har också här ökat. Den största positiva effekten av den trafikpolitiska reformen 1988 med skapandet av Banverket med ett samhällsekonomiskt synsätt och fristående operatörer är således att investeringar i nya banor kommit till stånd. Detta har lett till att persontrafiken har ökat till den högsta nivån hittills i historien. Här finns också, med investeringar på en hög nivå även i framtiden, goda förutsättningar att fortsätta att öka järnvägens marknadsandel. Förutsättningarna för utveckling av järnvägen i början av 2000-talet kan bedömas som bättre än under 1990-talet. Sveriges ekonomi är i bättre balans och investeringarna i nya banor börjar ge resultat. Öresundsbron öppnades år 2000 och snabbtågslinjer håller på att etableras i nordiska triangeln. Regeringen har beslutat att öka anslagen till underhåll av järnvägarna och att satsa 100 miljarder på investeringar i nya järnvägar fram till SJ har bolagiserats och delats upp i separata bolag för person- och godstrafik och serviceverksamheter och de senare håller på att privatiseras. Servicebolagen kan därmed konkurrensutsättas och arbeta mot flera operatörer. Problem kan dock uppstå under en period innan den nya strukturen fungerar som avsett. Ett betydande antal nya fordon har beställts eller är under upphandling av flera trafikhuvudmän och SJ. Nya fordon är väsentligt kostnadseffektivare än gamla och kan också erbjuda en attraktivare trafik. Nya operatörer har etablerats som utövar en prispress. Undersökningar på KTH har visat att det finns en stor potential i ökat resande och ökad marknadsandel, särskilt om attraktiv trafik kan erbjudas till lägre prisnivå än i dag. Utvecklingen under 1990-talet sett i ett långsiktigt perspektiv framgår tydligt av nedanstående figur. Transportarbetet på järnväg minskade kontinuerligt från 1950 till skedde en drastisk ökning som berodde på omvärlden: Den första energikrisen med ransonering och höjda drivmedelspriser kom nästa trendbrott som följd av ett politiskt beslut om lågpriser på järnväg i kombination med höjda energipriser börjar en ny utvecklingsperiod mot den högsta nivån någonsin på grund av nya banor och nya tåg som en konsekvens av det trafikpolitiska beslutet 1988.

5 Under hela 1990-talet har de kortväga resorna ökat kontinuerligt som en följd av satsningen på utbyggnad av de regionala tågsystemen. Den långväga resandet minskade i början av talet som en följd av momsen på resor som också delvis medförde ett minskat utbud. Först mot slutet när många investeringar färdigställts och snabbare tåg satts in har utvecklingen tagit fart och kommer sannolikt att fortsätta att öka allteftersom som nya banor och nya tåg sätts i trafik. Järnväg utveckling totalt ,0 9,0 Miljarder personkilometer 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Resor >10 mil Resor < 10 mil 0,

6 FAKTORER SOM PÅVERKAT UTVECKLINGEN AV PERSONTRANSPORTERNA Omvärlden Transportpolitiken Inom branschen Minskad privat konsumtion Moms på resor 25% införs 1991 Hög arbetslöshet Positiv ekonomisk utveckling Förändringar i bil- och körkortsinnehav Momsen sänks till 6% 2000 Delning mellan Banverk och SJ 1989 Stora investeringar i järnvägar påbörjas Avreglering av länsbanor Privatfinansiering av Arlandabanan Avreglering av flyg 1992 Avreglering av långväga buss Lägre banavgifter genom internalisering av externa effekter 1999 Rikstrafiken bildas 2000 för upphandling av trafik Nya operatörer på stomnätet från 2000 Öresundsbron öppnas 2000 Öresundsbroavgift införs Beslut om bolagisering och uppdelning av SJ Rationalisering och kundorientering av SJ Nya persontrafikoperatörer Ny produkt X2000 introduceras Nytt tåg på gammal bana: Kustpilen Ny tågplan 1996: mer X mindre IC-tåg Ökad prisdifferentiering och "Yield management" Kvalitetsproblem vid banombyggnader Nya banor och nya tåg: Svealandsbanan invigs 1997 Arlandabanan invigs 1999 Nya operatörer vinner trafik 2000, SJ:s marknadsandel minskar till 70%, svårigheter för nya operatörer Öresundståg startar 2000 Nytt snabbtågsbolag bildas SJ- NSB: LINX SJ bildar SJ AB för persontrafiken Ökat transportarbete Miljoner personkilometer Nya tåg, nya banor Nettoresultat Lägre pris Moms -12% Avgifter -4% Marknadstillväxt Avreglering flyg Avreglering buss År Minskat transportarbete Moms på resor

7 Godstransporter För godstransporter på järnväg är nettoresultatet av utvecklingen under 1990-talet negativt. Visserligen har den totala volymen ökat något men marknadsandelen har sjunkit bortsett från år Den totala marknaden har dessutom ökat mycket snabbt, särskilt för utrikestransporter. Det är i regel fråga om långa avstånd och stora volymer som borde vara lämpliga för järnväg. Eftersom järnvägens marknadsandel har varit relativt stabil alltsedan början av 1970-talet markerar 1990-talet ett negativt trendbrott. Den viktigaste förklaringen till järnvägens minskade marknadsandel i inrikestrafiken är ökningen av de svenska lastbilarnas bruttovikt. Den medförde att den tillåtna nyttolasten ökade från 31 till 40 ton vilket innebar en möjlig prissänkning på ca 22% per tonkilometer. Detta innebar att lastbilen blev konkurrenskraftigare för större volymer och på längre avstånd - järnvägens traditionella marknad. Det innebar också att marknadspriset sjönk generellt vilket också påverkade järnvägsoperatörerna som fick sämre lönsamhet. De fick därmed svårigheter att utvecklas och investera i nya system. När det gäller utrikestransporterna är situationen mer komplex. Det är en kombination av olika faktorer som givit den negativa utvecklingen av den svenska utrikestrafiken: avregleringen av lastbilstrafiken, avregleringsprocessen av järnvägarna och operatörernas egen oförmåga samt de höga banavgifterna i vissa länder. Lastbilstrafiken avreglerades genom att kvoterna för utlandstrafik ökades och upphörde helt Dessutom tilläts cabotage d.v.s. att lastbilar från EU-länder även får köra gods inom andra EU-länder. Åkeribranschens struktur med många småföretag, låg etableringströskel, hård konkurrens och varierande förutsättningar i olika länder gör att utnyttjandet av fordon och personal är mycket tänjbart samtidigt som det är svårt att kontrollera att givna lagar och regler efterlevs. Avregleringsprocessen av järnvägarna har hittills ofta haft en negativ påverkan på järnvägens marknadsandel, vilket delvis kan bero på att den ännu inte i många länder genomförts fullt ut. Utgångsläget har varit förlustbringande och föga affärsmässiga järnvägsföretag som dessutom i vissa länder har fungerat som sysselsättningsskapande verksamheter. Att göra om dem till lönsamma och kundorienterade företag har visat sig svårt och ta tid. Kanske har Sverige, Finland och England kommit längst. Stora problem finns dock fortfarande i t.ex. Tyskland och Frankrike, länder som är viktiga för svensk export. När de ekonomiska kraven ställs på de gamla järnvägsföretagen påbörjas en rationaliseringsoch omstruktureringsprocess som ofta innebär sämre utbud och högre priser och därmed sjunkande marknadsandelar för järnvägsföretagen. Härtill kommer att man börjat ta ut banavgifter i vissa länder med full kostnadstäckning som i praktiken inneburit en prishöjning jämfört med tidigare. Att järnvägsmarknaden i vissa avseenden formellt är fri och avreglerad har i praktiken mindre betydelse, eftersom kostnaderna blir så höga att det t.o.m. är svårt att konkurrera med priset med lastbilen. En översiktlig bedömning av hur mycket järnvägen förlorat i presumtiv marknad under talet har gjorts genom att jämföra med ett läge med konstant marknadsandel från 1990 vilket också innebär samma genomsnittliga nivå som under 1970-och 1980-talen. Om järnvägens marknadsandel hade varit lika hög år 2000 som 1990, skulle transportarbetet ha uppgått till 22,9 miljarder tonkilometer vilket motsvarar en ökning med 3,8 miljarder tonkilometer. Nettoökningen blev emellertid 1,0 miljard tonkilometer. Den minskade marknadsandelen innebär således en utebliven tillväxt på sammanlagt storleksordningen 2,8 miljarder tonkilometer.

8 För inrikestrafiken beräknas förlusten som följd av högre bruttovikt på lastbilar momentant uppgå till ca 1,9 miljarder tonkilometer. För utrikestrafiken beräknas som följd av järnvägarnas oförmåga och ökad lastbilskonkurrens den förlorade marknadsandelen uppgå till ca 1,6 miljarder tonkilometer. Härtill kommer den ökade andelen högförädlat gods, som allt annat lika, skulle inneburit en minskad marknadsandel som motsvarar storleksordningen 1,3 miljarder tonkilometer. Under de omständigheter som rådde under 1990-talet är det således inte lika lätt att direkt se de positiva effekterna av den trafikpolitiska reformen 1988 för godstransporterna som för persontransporterna. Sannolikt hade järnvägens situation varit ännu sämre om inte banavgifterna satts på samhällsekonomisk grund och utan de investeringar som skett för att öka kapacitet och bärighet. En översiktlig jämförelse med utvecklingen i andra europeiska länder, utan konkurrens av så stora lastbilar som i Sverige, och i USA, tyder på detta. Figuren nedan visar utvecklingen av järnvägens marknadsandel i Sverige, EUs 15 länder och i USA. På grund av att fullt jämförbar statistik saknas skall diagrammet tolkas med en viss försiktighet, men det visar ändå några intressanta utvecklingstendenser. I Sverige minskade marknadsandelen i början på 1990-talet på grund av den ökade bruttovikten på lastbilarna men utvecklingen har därefter bromsats upp. Marknadsandelen har t.o.m. ökat något år 2000 som följd av de sänkta banavgifterna och har bibehållits på denna nivå 2001 enligt preliminära siffror. I Europa har den negativa utvecklingen bromsats upp något tidigare men där har inte heller lastbilarnas bruttovikt ökat. I slutet på 1990-talet var järnvägens marknadsandel dubbelt så hög i Sverige som i Europa, 30% jämfört med 15%. De svenska järnvägarna är en av de effektivaste i Europa, men ändå inte så effektiva som i USA där marknadsandelen är omkring 50%, och den har dessutom varit relativt konstant under hela perioden I USA är situationen en helt annan. Det finns inga nationella gränser. Det finns 5 stora nationella järnvägsföretag som i sin tur samarbetar med 500 lokala matarbanor. Järnvägsföretagen är privata och lönsamma och äger sin egen infrastruktur. Axellasten har höjts successivt och är nu 35 ton i jämförelse med 22,5 ton i Europa och lastbilarna är mycket mindre än i Sverige. Förutsättningarna för utveckling av godstransporterna på järnväg kan bli gynnsammare under nästa 10-årsperiod. Till skillnad från 1990-talet finns inga planer på att öka vikt och längd på lastbilarna i Sverige, medan däremot banverket har påbörjat en upprustning av nätet för högre axellast och större lastprofil. De första systemen har kommit i gång och flera är under utbyggnad. Det kan också bli ett mer generellt utnyttjande av dessa åtgärder genom att utvecklingen av nya vagnar som är skonsammare mot spåret har tagit fart. Detta gäller framförallt vagnslasttrafiken. Problem finns dock med att en del industrispår upphört att trafikeras. När det gäller kombitrafiken är utvecklingen mer osäker. Det krävs nya system eller helt andra förutsättningar för att den skall kunna bli ett alternativ till de tunga lastbilar som vi har i Sverige. Här krävs mer forskning och utveckling och pilotprojekt för att finna effektiva former för samverkan mellan järnväg och lastbil på en större del av marknaden. Järnvägsgruppen KTH studerar olika möjligheter inom projektet Effektiva tågsystem för godstransporter. Ett genomförande av EU:s beslut 2001 skapar vissa förutsättningar för en utveckling av den gränsöverskridande trafiken. Bildandet av IKEA Rail som själva organiserar tågtrafik i hela

9 Europa är ett exempel på tillämpning av dessa principer. Man planerar att starta 2002 och radikalt öka järnvägens marknadsandel för företagets transporter genom att själv kontrollera hela transportkedjan. Den svenska trafikpolitiska reformen med ett Banverk med ett samhällsekonomiskt synsätt och fristående operatörer skulle ge helt andra möjligheter för gränsöverskridande trafik om den genomfördes konsekvent i Europa, vilket också är intentionen inom EU. Tillsammans med investeringar på en hög nivå även i framtiden så att kapacitet och prestanda kan ökas, finns goda förutsättningar att öka järnvägens marknadsandel för godstransporter såväl i Sverige som i Europa. Marknadsandel % av tonkilmeter 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% Godstransporter i Sverige, EU och USA - järnvägens marknadsandel av total lastbil (i USA långväga), järnväg och inrikes sjöfart USA Sverige EU 15 0,0% Anm.Vissa data mellan saknas och de sista åren är preliminära

10 FAKTORER SOM PÅVERKAT UTVECKLINGEN AV GODSTRANSPORTERNA Omvärlden Transportpolitik Inom branschen Snabb ökning av utrikeshandeln Internationalisering av industrin, EU-inträde Stora fusioner av företag IT-industrins uppgång och fall Stora investeringar i järnvägar påbörjas Avreglering av länsbanor 1990 Ny huvudman för Inlandsbanan 1993 Malmbanans trafikeringsrätt överförs till LKAB 1993 Ökad bruttovikt för lastbil 51, ton Minskad skatt på tunga lastbilar 1993 Avreglering av lastbilstrafiken inom EU Påbörjad avreglering av järnvägarna inom EU Avreglering av stomnätet 1996 Lägre banavgifter genom internalisering av externa effekter 1999 Öresundsbron öppnas 2000 Beslut om bolagisering och uppdelning av SJ Rationalisering och kundorientering av SJ Matarbanebolag etableras Fler direkttåg till kontinenten Nya bolag för internationell trafik Rangerbangårdarna minskas från 30 till st Minskat antal kombiterminaler Nya produkter Nya systemtåg Nya operatörer för systemtåg Transportvaruhus SJ Cargo Group 1998 Högre axellast, metervikt och större lastprofil SJ bildar Green Cargo för godstrafiken Ökat transportarbete Miljoner tonkilometer Marknadstillväxt Lägre banavgift Nettoresultat År Minskat transportarbete Ökad bruttovikt lastbil Utrikestrafik Ökad förädlingsgrad

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005 Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 199-25 samt utvecklingen av flyg- och busskonkurrens 25 Development of supply and prices for railway lines in Sweden 199-25 and development of

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Avreglering av persontrafiken på järnväg

Avreglering av persontrafiken på järnväg Avreglering av persontrafiken på järnväg Grunddata för utvärdering av avregleringen 12 000 Fördelning på järnvägsföretag SJ Övriga järnvägsföretag Miljoner personkilometer 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000

Läs mer

Industrispår En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik

Industrispår En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik Industrispår En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik - Framtida förutsättningar för anläggning och användning av det kapillära järnvägsnätet BO-LENNART NELLDAL JAKOB WAJSMAN Jämförelse

Läs mer

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning

Läs mer

Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter

Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter Gunnar Alexandersson Senior Adviser Konference om jernbanestrategien, Odense, 31. maj 2010 Outline Branschföreningen Tågoperatörerna Den

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

Erfarenheter från konkurrensutsättning. Sverige. Gunnar Alexandersson. Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014. Utredningen om järnvägens organisation

Erfarenheter från konkurrensutsättning. Sverige. Gunnar Alexandersson. Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014. Utredningen om järnvägens organisation Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa

Läs mer

Erfarenheter från konkurrensutsättning

Erfarenheter från konkurrensutsättning Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation 1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie

Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie Finansierad av Banverket, Green Cargo och KFB/Vinnova Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH 2005-10-05 60% Långväga godstransporter

Läs mer

Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover. Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m.

Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover. Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m. Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m. Historisk återblick 1856 första statliga järnvägarna öppnas Bibanor byggs av

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Trafiken får en alltmer central roll i diskussionen om den framtida miljön. Det är viktigt eftersom

Läs mer

Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH

Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH Forskningsprogram för kapacitetsanalys och simulering Vid Trafik och Logistik KTH KTH Järnvägsgruppen Bo-Lennart Nelldal Adj. professor 2011-02-04 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige

Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige Gunnar Alexandersson Kollektivtransportforums årskonferens, Oslo 3 februari 2014 Upplägg på presentation 1. Svenska reformer i buss-och tågtrafiken

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005 Utveckling av utbud och er på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005 samt utvecklingen av flyg- och busskonkurrens 2005 Development of supply and prices for railway lines in Sweden 1990-2005 and development

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2009

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2009 Utveckling av utbud och er på järnvägslinjer i Sverige 1990-2009 samt Utvecklingen av persontrafiken i ett långsiktigt perspektiv BO-LENNART NELLDAL GERHARD TROCHE Persontrafik på järnväg 1950-2009 12,0

Läs mer

Större trafikavbrott och dess effekter på godskunderna

Större trafikavbrott och dess effekter på godskunderna Större trafikavbrott och dess effekter på godskunderna Prof. em. Bo-Lennart Nelldal KTH Järnvägsgrupp Trafik och Logistik 2014-11-13 Bakgrund Railway Group Analysen genomfördes i samband med en förstudie

Läs mer

Järnvägens framtid - Vad betyder liberaliseringen för utvecklingen? Ole Kjörrefjord KTH, 2013-05-30

Järnvägens framtid - Vad betyder liberaliseringen för utvecklingen? Ole Kjörrefjord KTH, 2013-05-30 Järnvägens framtid - Vad betyder liberaliseringen för utvecklingen? Ole Kjörrefjord KTH, 2013-05-30 Järnvägens framtid På väg in i järnvägens andra storhetstid Liberaliseringen bidrar till utvecklingen

Läs mer

Person- och godstransporter 2014 2030 2050 Prognoser för framtida järnvägstrafik

Person- och godstransporter 2014 2030 2050 Prognoser för framtida järnvägstrafik Bilaga 14 Person- och godstransporter 2014 2030 2050 Prognoser för framtida järnvägstrafik Bo-Lennart Nelldal Professor emeritus Kungliga Tekniska Högskolan Jakob Wajsman Civ. ing. Trafikverket 369 SOU

Läs mer

OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4

OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG PM 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 2 (9) OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG KUND Trafikverket KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel:

Läs mer

Järnvägen har blivit en komplex bransch

Järnvägen har blivit en komplex bransch Järnvägen har blivit en komplex bransch ESRA 7 oktober 2015 Björn Paulsson, SJ AB 1 Björn Paulsson SJ AB? Lokförare SJ 1979- Instruktionsförare, lärare SJ 1994- NSB SIR utbildning 1994, körde person och

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar

Motion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar Motion till riksdagen 1987/88: T82 av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Den trafikpolitiska propositionen är ett tjockt aktstycke med många olika både synpunkter och

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Tågtrafik till Norrland

Tågtrafik till Norrland Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

MP1301 Enskild motion

MP1301 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2536 av Stina Bergström m.fl. (MP) SJ:s samhällsuppdrag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SJ:s samhällsuppdrag

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke Banavgifter och nationalekonomi Roger Pyddoke Översikt Bakgrund Två transportpolitiska paradigm Vad är läget beträffande banavgifter i förhållande till marginalkostnader Utformning av styrmedel Slutsatser

Läs mer

2 SIKA Rapport 1998:3

2 SIKA Rapport 1998:3 2 2 Förord Denna rapport är identisk med Bilaga 3 i regeringens proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling. Rapporten ger en översiktlig bild av nuläget och utvecklingen fram till

Läs mer

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg 2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

2008-08-26. FÖ1: Materialflöden och transportsystem. Vad är logistik? Johanna Törnquist Krasemann. Transportnätverkets komponenter

2008-08-26. FÖ1: Materialflöden och transportsystem. Vad är logistik? Johanna Törnquist Krasemann. Transportnätverkets komponenter FÖ1: Materialflöden och transportsystem Johanna Törnquist Krasemann Vad är logistik? Det finns en uppsjö av definitioner: Läran om effektiva materialflöden (s. 247, Lumsden) De aktiviteter som har att

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Järnvägens bidrag till samhällsutvecklingen inriktningsunderlag 2010 2019

Järnvägens bidrag till samhällsutvecklingen inriktningsunderlag 2010 2019 Järnvägens bidrag till samhällsutvecklingen inriktningsunderlag 2010 2019 Underlagsrapport Banavgifter Underlagsrapport Banavgifter Banverkets inriktningsunderlag omfattar följande rapporter: Järnvägens

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Transportpolicy gods på järnväg. Vägar till en öppen europeisk järnvägsmarknad

Transportpolicy gods på järnväg. Vägar till en öppen europeisk järnvägsmarknad Transportpolicy gods på järnväg 2002 Vägar till en öppen europeisk järnvägsmarknad Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm 3 Förord Svenskt Näringsliv ser det som en huvudfråga att öka

Läs mer

BO-LENNART NELLDAL JOSEF ANDERSSON OSKAR FRÖIDH. Pris för kontantbiljett kr/mil 2014 70,00 60,00 50,00. Kostnad kr/mil 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00

BO-LENNART NELLDAL JOSEF ANDERSSON OSKAR FRÖIDH. Pris för kontantbiljett kr/mil 2014 70,00 60,00 50,00. Kostnad kr/mil 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Kostnad kr/mil Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2014 och Utvärdering av avreglering och konkurrens samt analys av kommersiell och planeringsstyrd trafik BO-LENNART NELLDAL

Läs mer

Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/05/2016

Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/05/2016 Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 1 24/05/2016 Det behövs en långtgående samverkan mellan järnvägens aktörer På kort sikt krävs en kraftsamling för att möta dagens utmaningar På längre sikt krävs

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Trafikutskottets offentliga utfrågning om godstransporter

Trafikutskottets offentliga utfrågning om godstransporter Trafikutskottets offentliga utfrågning om godstransporter I SN 1653-0942 S ISBN 978-91-85943-39-5 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2008 Förord Godstransporter har stor betydelse för tillväxten, och det är

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2013

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2013 Utveckling av utbud och er på järnvägslinjer i Sverige 1990-2013 och Utvärdering av avreglering och konkurrens samt Utvecklingen av länshuvudmännens trafik BO-LENNART NELLDAL GERHARD TROCHE OSKAR FRÖIDH

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt Göran Svärd Transportkapacitet Ökad kapacitet leder 2ll punktligare, säkrare och snabbare transporter 2ll lägre kostnad Minskad kapacitet

Läs mer

Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter

Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter Banverkets GODSET-dag Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-22 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/

Läs mer

Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake

Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake TMALL 0141 Presentation v 1.0 Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake 2 Hur ser bilden av Norrland ut? 3 Trafikslagsövergripande stråk För ett sammanhängande transportsystem Missing links Möjligheter

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Järnvägen och marknaden

Järnvägen och marknaden Järnvägen och marknaden Gunnar Alexandersson Presentation i Visby, 3 juli 2013 Regeringsbeslut 8 maj 2013 En särskild utredare ska göra en översyn av järnvägens organisation Syfte: föreslå förbättringar

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) 2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.

Läs mer

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål SIKA Rapport 25:3 Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Maj 25 SIKA är en myndighet som arbetar inom transport- och kommunikationsområdet. Våra huvudsakliga uppgifter är att göra

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Karlstads Kommun. Järnvägsnätsbeskrivning KarlstadKommun

Järnvägsnätsbeskrivning Karlstads Kommun. Järnvägsnätsbeskrivning KarlstadKommun Järnvägsnätsbeskrivning 2006-04-04 Järnvägsnätsbeskrivning 2006-12-10 KarlstadKommun Järnvägsnätsbeskrivning 2006-04-04 Jänvägsnätsbeskrivning 1. Allmän information 1.1 Övergripande Beskrivning av verksamhet

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

1979/80: 193. Motion. av Lars Werner m. fl. om en ny trafikpolitik

1979/80: 193. Motion. av Lars Werner m. fl. om en ny trafikpolitik 4 Motion 1979/80: 193 av Lars Werner m. fl. om en ny trafikpolitik 1963 års trafikpolitiska beslut var format i den extremt liberala anda som kännetecknar början av 1960-talet. Ju mer konkurrens, desto

Läs mer

För ytterligare information kontakta Mats Hermansson Vd Sweco Society Telefon 08-695 65 65 E-post mats.hermansson@sweco.se

För ytterligare information kontakta Mats Hermansson Vd Sweco Society Telefon 08-695 65 65 E-post mats.hermansson@sweco.se För ytterligare information kontakta Mats Hermansson Vd Sweco Society Telefon 08-695 65 65 E-post mats.hermansson@sweco.se JÄRNVÄG 2050 NÄRINGSLIVETS GODSTRANSPORTER INNEHÅLL 1. Sammanfattning 2 2. Inledning

Läs mer

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping DATUM DIARIENR Styrelsen 7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping Arbetsutskottet behandlade ärendet vid sammanträdet 2009-03-05 ( 5/09) enligt följande: Banverket har

Läs mer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Vision Jernhusen gör skillnad för människor och miljö. Affärsidé På kommersiella villkor utvecklar Jernhusen stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler

Läs mer

VÄGSLITAGEAVGIFT (KM-SKATT) OCH 74 TON PÅ NYTT VÄGNÄT U L R I C L Å N G B E R G, B R A N S H C H E F I S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G

VÄGSLITAGEAVGIFT (KM-SKATT) OCH 74 TON PÅ NYTT VÄGNÄT U L R I C L Å N G B E R G, B R A N S H C H E F I S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G VÄGSLITAGEAVGIFT (KM-SKATT) OCH 74 TON PÅ NYTT VÄGNÄT U L R I C L Å N G B E R G, B R A N S H C H E F I S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G 1 Utmaningen Mobilitet Gods Människor Kostnad Villighet att

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider.

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider. Sammanfattning NSB kör idag tågtrafik i timmesfrekvens mellan Oslo och Kongsvinger. I nedan beskrivet förslag (fortsättningsvis Förslaget) förlängs vartannat tåg till Karlstad, åtta gånger per dag (DT,

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Godstrafikens utvecklingsmöjligheter som följd av en satsning på Europakorridoren

Godstrafikens utvecklingsmöjligheter som följd av en satsning på Europakorridoren Royal Institute of Technology (KTH) TRITA-TEC-RR 09-003 School of Architecture and the Built Environment ISSN 1653-4484 Division of Transport and Logistics ISBN 13: 978-91-85539-38-3 Godstrafikens utvecklingsmöjligheter

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Umeå Hamn

Järnvägsnätsbeskrivning Umeå Hamn Järnvägsnätsbeskrivning Umeå Hamn Gäller från 2015-01-01 1(5) Järnvägsnätsbeskrivning Umeå Hamn Järnvägsnätsbeskrivning Umeå Hamn Gäller från 2015-01-01 2(5) Innehållsförteckning 1 Allmän information 3

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

PÅGATÅG NORDOST 2009

PÅGATÅG NORDOST 2009 Älmhult Markaryd Vittsjö Osby Killeberg Bjärnum Hästveda Perstorp Tyringe Sösdala Vinslöv Önnestad Kristianstad Fjälkinge Bromölla Sölvesborg Tjörnarp Höör NIO KOMMUNER I SAMVERKAN BROMÖLLA HÄSSLEHOLM

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar 1 Järnvägsnätbeskrivning för Luleå kommuns spåranläggningar Notvikens industrispår Storhedens industrispår Luleå kommun 2007-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Allmän information... 1 1.1 Inledning... 1 1.2

Läs mer

Järnvägar 1996-97. A. Allmänna uppgifter TK0601

Järnvägar 1996-97. A. Allmänna uppgifter TK0601 Järnvägar 1996-97 TK0601 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Bantrafik A.2 Statistikområde Transporter och kommunikationer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggare Dag Segrell Tfn 0142-851 50 Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2016-03-07 KS/2015:280 Näringsdepartementet Ert diarienummer N2016/0179/TIF Svar på delrapport

Läs mer

Kort historia. Norrtåg

Kort historia. Norrtåg Kort historia Norrtåg 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland Stråkmöte inför tågplan 2016 2004

Läs mer

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner

Läs mer

2005:10. Prognoser för person- och godstransporter. Kort om. SIKA Rapport

2005:10. Prognoser för person- och godstransporter. Kort om. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:10 Kort om Prognoser för person- och godstransporter år 2020 Innehåll 3 Inledning 5 Antaganden om omvärlden 7 Jämförelse person- och godstransporter 8 Persontransporterna 2020 12 Godstransporterna

Läs mer

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet

Läs mer