Avreglering av persontrafiken på järnväg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avreglering av persontrafiken på järnväg"

Transkript

1 Avreglering av persontrafiken på järnväg Grunddata för utvärdering av avregleringen Fördelning på järnvägsföretag SJ Övriga järnvägsföretag Miljoner personkilometer Jakob Wajsman Banverket Bo Lennart Nelldal KTH Järnvägsgrupp

2 2 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 6 Övergripande metodbeskrivning 6 Samhällsutveckling 7 Tåglägesansökningar 7 Utbud för järnvägen 7 Annonsering, information och biljettförsäljning 11 Utbud för övriga transportmedel 11 Efterfrågan för järnvägen 12 Efterfrågan för övriga transportmedel 12 Ombordundersökningar och andra undersökningar 12 Tidpunkter för utvärderingar 13 Riskanalys 13

3 3 Bakgrund Riksdagen har beslutat att järnvägens persontrafik ska bli helt avreglerad Detta innebär att SJ får full konkurrens avseende den nationella persontrafiken. Den ensamrätt som SJ har att bedriva länsöverskridande trafik kommer därmed att upphöra. Genomförandet av denna marknadsförändring kan betraktas som slutpunkten i en pågående avregleringsprocess. Genom det trafikpolitiska beslutet 1988 skiljdes infrastrukturen från den operativa driften genom att Banverket skiljdes från SJ. Därefter fick länstrafikhuvudmännen överta trafikeringsrätten för den lokala och regionala tågtrafiken inom länen, varvid de kunde upphandla trafik av olika järnvägsföretag. Den första privata aktören etablerades år Ett genombrott i större skala skedde år 2000, då de första nettoavtalen, dvs. ett avtal där operatören behåller biljettintäkterna som en del av ersättningen, togs över av privata aktörer. Det var nattågstrafiken till övre Norrland och Vättertåg. Samtidigt övertogs ett bruttoavtal för pendeltågen i Stockholm, dvs. ett avtal där operatören får en fast ersättning, av en privat aktör. Ett privat järnvägsföretag övertog också den kommersiella trafiken på Västkustbanan under en kort period. SJ har dock tills nu haft trafikeringsrätten på det lönsamma kommersiella nätet och andra järnvägsföretag har således endast kunnat komma in i upphandlad icke lönsam trafik. Ett undantag som funnits är internationell trafik, vilken är avreglerad, dock med det förbehållet att man inte får ta upp eller lämna av passagerare inom ett land (cabotage). Detta har därför bara haft marginell betydelse. Det bör dock i sammanhanget noteras att cabotaget för internationell trafik avreglerades år Detta får dock genomslag först år Den kommersiella inrikestrafiken började avreglerades år 2007 då SJs monopol på chartertrafik och nattågstrafik togs bort. År 2009 öppnades det av staten förvaltade järnvägsnätet för konkurrens vid veckosluts- och helgtrafik. Dessa successiva avregleringar har hittills dock endast medfört mindre förändringar för den kommersiella persontrafiken. Däremot har flera nya järnvägsföretag etablerats i Sverige i den upphandlade trafiken som nu också kommer att kunna köra kommersiell trafik. Av betydelse för transportmarknaden som helhet och även för järnvägen är avregleringen av flygtrafiken och den långväga busstrafiken. Inrikesflyget avreglerades år Avregleringen fick dock först genomslag år 1994 när Bromma flygplats öppnades för linjetrafik. Den långväga busstrafiken avreglerades Ett mindre antal nya linjer etablerades dock redan år 1996 genom ett dispensförfarande. Avregleringen av flygtrafiken och den långväga busstrafiken har i vissa fall påverkat priser och övrigt utbud för järnvägstrafiken. Utvecklingen för järnvägens lång- och kortväga transportarbete de senaste 10 åren framgår av figur 1 och SJs andel av det kort- och långväga transportarbetet år 2008 framgår av figur 2. Utvecklingen av antalet personkilometer med SJ och privata järnvägsföretag för åren framgår av omslagsbilden. Det sista steget i avregleringsprocessen som leder till en helt avreglerad marknad kan dock komma att leda till mer omfattande förändringar. I den proposition som legat till grund för regeringens beslut om avreglering nämns att beslutet förväntas leda till ökad valfrihet, prisvärda resor och ett ökat utbud. En bidragande orsak till dessa förbättringar förväntas bl.a. kunna uppnås genom ett ökat resenärsinflytande.

4 4 Förutom avregleringen förväntas vissa beslut, regleringar, åtgärder och förändringar som en följd av avregleringen påverka trafiken. Den viktigaste av dessa är ett förändrat gränssnitt mellan kommersiell och samhällsköpt trafik. En omställning av detta gränssnitt skulle kunna leda till nästan lika stora förändringar av trafiken som själva avregleringen. Å ena sidan skulle den samhällsköpta trafiken kunna konkurrera ut vissa delar av den kommersiella och å andra sidan skulle den kommersiella trafiken kunna öka genom att nya järnvägsföretag etablerar sig där endast samhällsköpt trafik bedrevs före avregleringen. Sverige kommer efter avregleringen att bli det enda landet i Europa med en helt avreglerad marknad för persontrafik, varför det inte finns någon tidigare genomförd utvärdering av en avreglering. Det finns dock länder i Europa med mer eller mindre avreglerade marknader. Som ett exempel kan nämnas Storbritannien, Tyskland och Nederländerna. I Storbritannien har det genomförts en relativt omfattande avreglering som genererat en etablering av kommersiella järnvägsföretag. Järnvägsnätet i Storbritannien är dock indelat i ett antal avgränsade linjesträckningar där ett järnvägsföretag får trafikringsrätten under en tidsperiod, vanligtvis 8-10 år och ofta med en option om en förlängd tidsperiod. Järnvägsföretagen får antingen betalt av staten, om det är frågan om olönsam trafik, eller får betala för att köra trafiken, om det är fråga om lönsam trafik. Staten bestämmer också till stor del över biljettpriser och utbud och järnvägsföretagen måste ansluta sig till ett gemensamt biljettsystem. Modellen för avregleringen i Storbritannien kan jämföras med systemet för den kommande avregleringen i Sverige där järnvägsföretagen kommer att kunna konkurrera om samma linjestäckning med egna priser och ett eget biljettsystem. Järnvägsföretagen måste dock även i Sverige lämna information till ett gemensamt informationssystem. Tyskland har en formellt sett avreglerad marknad för fjärrtrafik, men där det i praktiken hittills inte inneburit annat än marginell konkurrens. I Nederländerna har en något annorlunda marknadssituation uppstått som kan vara viktig att notera, eftersom samma scenario kan bli en följd av den svenska avregleringen, nämligen att utländska statsägda järnvägsföretag övertar stora delar av marknaden. Således svarar i Nederländerna de belgiska, franska och tyska statliga järnvägsföretagen tillsammans med det holländska statliga järnvägsföretaget för i det närmaste all persontrafik.

5 5 Transportarbete med järnväg Kortväga Långväga 12 Miljarder personkilometer Figur 1: Kort- och långväga transportarbete med järnväg för åren Transportarbete med järnväg år 2008 SJ Övriga 100% 80% Andel 60% 40% 20% 0% kortväga långväga totalt Figur 2: Kort- och långväga transportarbete fördelad på SJ och övriga järnvägsföretag.

6 6 Syfte och mål Syftet med denna rapport är att redovisa vilka variabler som bör följas upp för att kunna utvärdera effekterna av avregleringen av persontrafiken på järnväg. För att kunna fastställa vilka variabler som är relevanta måste i ett första steg en övergripande metod för hur uppföljningen bör genomföras tas fram. Denna metod leder i sin tur fram till vilka data som ska utgöra basen för en utvärdering. Målet med denna rapport är att redovisa en övergripande metod för hur en utvärdering av avregleringen bör genomföras redovisa de variabler som behövs för att kunna genomföra en utvärdering av avregleringen redovisa vid vilka tidpunkter utvärderingar bör genomföras Övergripande metodbeskrivning En avreglering kommer att påverka hela persontrafikmarknaden. En förändring av utbudet för järnvägens trafik kommer förutom att påverka efterfrågan för järnvägsresor även att påverka utbudet för trafiken med övriga transportmedel, vilket kommer att påverka efterfrågan på resor med dessa transportmedel. Detta kommer i sin tur att påverka utbudet på järnvägens trafik och efterfrågan på järnvägens resor, varefter processen där utbud och efterfrågan påverkar varandra börjar om på nytt. Det är därför viktigt att vid en utvärdering spegla förändringar i utbudet och efterfrågan för hela persontrafikmarknaden. Vid jämförelser mellan transportmedlen är det därvid viktigt att förstå att kostnadsstrukturen skiljer sig mellan transportmedlen, vilket får som följd att bussen är lönsammare vid kortare avstånd, medan järnvägen och flyget är lönsammare vid längre avstånd. När det gäller priset för järnvägsresor relativt andra färdmedel bör man också i sammanhanget beakta kostnadsutvecklingen för banavgifterna, där prishöjningar kan förändra konkurrenssituationen mellan järnväg och övriga transportmedel. Förändringar av SJs avkastningskrav kan på motsvarande sätt leda till en förändring av konkurrenssituationen. När det gäller prisets utveckling i samband med en avreglering kan man också anta att de nyetablerade järnvägsföretagen kommer att sätta en prispress på de redan etablerade järnvägsföretagen, men även på företag som bedriver busstrafik och flygverksamhet. Avregleringen kan på lång sikt generera vissa dynamiska effekter som innebär förändringar på lokaliseringen av bostäder och arbetsplatser. Dessa är mycket svåra att utvärdera. Även om man noterar att sådana effekter uppstår blir det i det närmaste omöjligt att relatera dessa till avregleringen. Ett exempel på detta är att priset på grund av utebliven konkurrens höjs i vissa relationer för att kompensera för en allt hårdare konkurrens i andra relationer. Detta kan i vissa fall leda till att man lokaliserar produktionen till en annan ort för att bl.a. förenkla arbetsresandet. I ett extremfall kanske man t.o.m. flyttar produktionen till en annan region eller ett annat land eller lägger ner den, vilket kan förändra resförutsättningarna för en hel region.

7 7 För att kunna göra en utvärdering av avregleringen av persontrafiken på järnväg krävs att man genomför en för- och efterstudie. Förstudien baseras enbart på den information som efterstudien kräver för att kunna spegla förändringar via jämförande data. Det bör dock noteras att en stor del av den information som genomförs vid efterstudien inte kräver jämförande data från förstudien. Efterstudien kan på en övergripande nivå relateras till följande steg: Redovisa samhällsutvecklingen Följa tåglägesansökningarna och genomförd trafik i förhållande till dessa Följa upp ny trafik och förändringar i befintlig trafik för järnvägen samt utvecklingen av komfort och service för nya järnvägsföretag (utbudet) Följa upp hur annonsering, information och biljettförsäljning sker till resande Studera den faktiska trafiken för konkurrerande färdmedel (utbudet) Beräkna antalet resande mm. med järnväg (efterfrågan) Beräkna antalet resande mm. med konkurrerande färdmedel (efterfrågan) Genomföra undersökningar för att ta reda på resenärernas värderingar Samhällsutveckling För att kunna renodla förändringarna för resandet förorsakade av andra faktorer i samhällsutvecklingen än avregleringen bör i för- och efterstudien redovisas förvärvsfrekvens disponibel inkomst privat konsumtion resekonsumtion bilkonsumtion kollektiv resekonsumtion realpris på bensin och andra drivmedel bilar/1000 invånare Tåglägesansökningar Kapacitetstilldelning och tidtabellsplanering bestäms utifrån tilldelningen av tåglägen. För att få en bild av förutsättningarna för kapacitetstilldelningen och tidtabellsplaneringen bör antalet ansökningar och beviljade ansökningar i relation till faktisk etablerad trafik redovisas. En indelning bör därvid göras på regional- och interregional trafik samt eventuellt även utifrån en geografisk dimension (se nedan). Utbud för järnvägen Avregleringen förväntas framför allt innebära förändringar av utbudet. Det är därför viktigt att beskriva detta före och efter avregleringen relativt detaljerat för samtliga nedan redovisade variabler för att därigenom förhoppningsvis kunna relatera förändringarna av antalet resande mm. till en viss förändring av utbudet. Studien av utbudet kan delas upp i pris turtäthet och restid geografisk marknadstäckning

8 8 Pris Priser bör följas upp på samma sätt som i den kommande rapporten Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige , Bo-Lennart Nelldal, Gerhard Troche, KTH. Denna rapport har samma indelningsgrund som motsvarande rapporter från tidigare år. En sådan redovisning ger också en möjlighet till ett historiskt perspektiv. En indelning görs på fjärrtrafik regionaltrafik utrikesförbindelser nattåg samhällsköpt interregional trafik lokala och regionala tågsystem inkl. länsbanor övriga relationer För varje indelning redovisas för respektive linje andra klass grundpris högsta pris lägsta pris en representativ form av medelpris (medianpris) pris för månadskort (regionala resor) Turtäthet och restid Vid en regelbunden trafik bör med samma indelningsgrund som priset turtätheten redovisas för antalet dubbelturer antalet bytesfria turer (interregionala resor) antalet turer per timme i hög- respektive lågtrafik (regionala resor) Vid en oregelbunden trafik under året eller veckan bör turtätheten redovisas för säsong veckodag tidläge Restiden bör redovisas med samma indelningsgrund som priset för kortaste restid medelrestid restid i hög- respektive lågtrafik (regionala resor) Geografisk marknadstäckning Under rubriken geografisk marknadstäckning redovisas om avregleringen genererat nya relationer parallell trafik fjärrtåg till en lokalstation, t.ex. Älvsjö förbättrad service, tillgänglighet mm. i ett visst område

9 9 I figurerna 3-6 redovisas utvecklingen för priser, turtäthet och restid för åren Genomsnittspris olika produkter 30 Biljettpris kr/mil X2000 högsta pris IC/Regionaltåg normalpris X2000 lägsta pris THM månadskort Figur 3: Genomsnittspris för olika produkter i kr/mil i 2008 års penningvärde. 20 Biljettpris kr/mil normal 2 klass Tåglinjer med busskonkurrens kr/mil 2008 års prisnivå Gävle - Stockholm Borlänge- Stockholm Busskonk Karlstad- Göteborg Busskonk Figur 4: Genomsnittspris för tåglinjer med busskonkurrens i kr/mil i 2008 års penningvärde.

10 10 60 Turtäthet olika trafiksystem Antal dubbelturer/vardag THM Lokal/Regtåg SJ IC/Regionaltåg SJ Fjärrtrafik Rikstrafik 10 THM Länsbanor Figur 5: Turtäthet för olika trafiksystem, antal dubbelturer per vardag. 150 Reshastighet olika trafiksystem - snabbaste tåg Reshastighet snabbaste tåg km/h SJ Fjärrtrafik SJ IC/Regionaltåg Rikstrafik THM Lokal/Regtåg THM Länsbanor Figur 6: Restid med snabbaste tåg för olika trafiksystem, reshastighet i km/h.

11 11 Komfort/service Under rubriken komfort och service redovisas typ av fordon (gamla, nya renoverade), komfortnivå mm. service ombord (servering, Internet, andra former av service) Annonsering, information och biljettförsäljning En viktig fråga är hur nya järnvägsföretag ska nå ut till kunderna, dvs. kundernas möjligheter att få information samt effekterna av informationen som erhålls via annonseringen av tillkommande linjer. Man bör därför redovisa om resenärerna får information om utbudet via annonser i tidningar, TV, nätet mm. om biljettförsäljningen sker via egna eller etablerade kanaler, i samarbete mellan nya och gamla järnvägsföretag eller THM (gäller även kombinerade resor) En annan viktig fråga är hanteringen av resenärer vid trafikstörningar. Detta bör redovisas deskriptivt varvid även avvikelser från EUs riktlinjer bör redovisas. Utbud för övriga transportmedel För att kunna bedöma effekterna av avregleringen måste järnvägens förändrade utbud även relateras till de förändringar av utbudet som konkurrerande transportmedel ger som svar på järnvägens förändringar. Genom att beräkna den förändrade efterfrågan för såväl järnvägen som de konkurrerande transportmedlen kan man notera förändringarna för järnvägens och de konkurrerande transportmedlens resande som en konsekvens av det för samtliga transportmedel förändrade utbudet. För den regionala trafiken utgörs de konkurrerande transportmedlen huvudsakligen av buss bil Den lokala trafiken, dvs. spårväg/tunnelbana och GCM antas således inte konkurrera med järnvägen i den omfattningen att de bör redovisas som ett alternativ. När det gäller busstrafiken avses relationer där bussen till viss del går parallellt med järnvägen. Även andra relationer kan dock i vissa fall vara aktuella. För den interregionala trafiken utgörs de konkurrerande transportmedlen huvudsakligen av buss flyg bil För busstrafiken gäller liksom för den regionala trafiken att endast relationer där bussen till viss del går parallellt med järnvägen avses. Även för den interregionala trafiken kan dock liksom för den regionala trafiken vissa andra relationer vara aktuella. För de konkurrerande kollektiva färdmedlen, dvs. buss och flyg redovisas för konkurrerande relationer pris turtäthet och restid

12 12 geografisk marknadstäckning Samtliga variabler redovisas på likvärdigt sätt som för järnvägen för att en så stor jämförbarhet som möjligt ska erhållas för de aktuella relationerna. För biltrafiken är det svårt att uppskatta utbudet på samma sätt som för de kollektiva färdmedlen, bl.a. beroende på den bekvämlighet och restidsminskning som erhålls genom att bilen går från start- till målpunkt och därmed också är tillgänglig i målpunkten. Även kostnaden för bilen är svår att uppskatta, eftersom bilinköp och fasta avgifter för skatt, försäkring mm. inte drabbar enskilda resor. Vid behov kan dock för bilen utbudssituationen provisoriskt skattas utifrån beräknade värden för SEK/mil i marginalkostnad, km/h och medelbeläggning. Bilens kostnader kan också skattas med hjälp av intervjuer. Efterfrågan för järnvägen Resandet måste redovisas på ett sådant sätt att förändringarna ska kunna relateras till orsakerna, varför en indelning görs på omfördelning nygenerering nedlagd trafik Förändringarna av utbudet kommer att medföra förändringar av efterfrågan. För att spegla dessa på ett tillfredställande sätt redovisas följande variabler för de aktuella linjerna (relationerna). antalet resor transportarbete medelreslängd beläggningsgrad Efterfrågan för övriga transportmedel För att kunna bedöma effekterna av avregleringen måste järnvägens efterfrågevariabler relateras till efterfrågevariablerna för de konkurrerande transportmedlen. Samtliga variabler måste därför för de konkurrerande transportmedlen redovisas på likvärdigt sätt som för järnvägen. Ombordundersökningar och andra undersökningar För att få kompletterande information om resandet kan ombordundersökningar genomföras. Dessa ger information om resenärernas värderingar avseende frekvens, turtäthet, restid, komfort, service mm. Vid intervjuerna kan man fråga efter hur situation var före respektive efter en förändring av utbudet genomfördes, varför man inte behöver genomföra någon förstudie. Undersökningar kan också göras om allmänhetens kunskap om utbudet. Via enkätundersökningar och/eller telefonintervjuer kan man även få reda på bilisters och ickeresenärers kunskapsnivå. Som alternativ till dessa undersökningar kan man komplettera etablerade undersökningar med ytterligare frågor. Som exempel kan nämnas resvane-, TDBoch NKI-undersökningar.

13 13 Tidpunkter för utvärderingar Busstrafikens och flygets avreglering kan delas in i olika faser. Utifrån dessa faser kan förväntade indelningsgrunder för järnvägens avreglering antas. Dessa kan sedan ligga till grund för tidpunkterna för utvärderingar. Antalet och tidpunkterna för utvärderingar bör också relateras till för järnvägen specifika variabler. En faktor som därvid måste beaktas är en eventuell etablering av utländska statsägda järnvägsbolag. Som framgått ovan har de belgiska, franska och tyska statliga järnvägsbolagen etablerat sig i Nederländerna. Utländska statsjärnvägar kan på motsvarande sätt troligtvis även skapa en svår konkurrenssituation gentemot de järnvägsföretag som vill etablera sig i Sverige. Det kan även bli en situation där dessa statsägda bolag med hjälp av statsstöd från respektive hemländer skulle kunna ta över de mest lönsamma linjerna. Detta skulle i en inledande skede kunna innebära att priserna skulle sänkas och övrigt utbud förbättras, men risken finns dock att priserna i ett senare skede skulle höjas och övrigt utbud försämras. Utifrån detta perspektiv och med hänsyn till att antalet etableringar och nedläggningar av järnvägsföretag i ett inledningsskede kan förväntas bli ganska omfattande, är det viktigt att utvärderingar genomförs ett antal gånger under en tioårsperiod efter avregleringen. Även om omsättningen på antalet järnvägsföretag inte blir omfattande, kommer troligtvis problem med samordning av verksamheterna mellan olika järnvägsföretag att i ett initialskede medföra relativt omfattande och troligtvis i vissa fall dramatiska förändringar av priser och övrigt utbud. En annan faktor som skapar ett behov av ett större antal utvärderingar är att Rikstrafiken och trafikhuvudmännen förväntas ta fram trafikförsörjningsprogram där man specificerar den trafik som bör finnas tillgänglig de närmaste tio åren. Ytterligare en faktor som motiverar ett större antal utvärderingar och även på en rad olika sätt kan komma att inverka på resultatet när det gäller själva genomförandet av avregleringen är den rådande lågkonjunkturen med tillhörande global finanskris. Utifrån dessa överväganden torde en första utvärdering efter 2 år, en andra efter 5 år och en tredje efter 10 år vara rimlig. Riskanalys En förutsättning för att utvärderingarna ska kunna genomföras är att huvuddelen av de data som är tillgängliga i dagsläget även blir tillgängliga vid tidpunkten för utvärderingarna. Vissa dataunderlag som är omöjliga att skatta måste finnas tillgängliga för att man över huvud taget ska kunna göra en utvärdering. I detta ingår underlag från de nyetablerade järnvägsföretagen, vilka troligtvis inte är medvetna om dessa behov. Man bör således redan i samband med förstudien förvissa sig om att dessa data kommer att finnas tillgängliga 10 år efter avregleringen. En specificering av vilka variabler som avses kommer att redovisas i förstudien.

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005 Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 199-25 samt utvecklingen av flyg- och busskonkurrens 25 Development of supply and prices for railway lines in Sweden 199-25 and development of

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2009

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2009 Utveckling av utbud och er på järnvägslinjer i Sverige 1990-2009 samt Utvecklingen av persontrafiken i ett långsiktigt perspektiv BO-LENNART NELLDAL GERHARD TROCHE Persontrafik på järnväg 1950-2009 12,0

Läs mer

BO-LENNART NELLDAL JOSEF ANDERSSON OSKAR FRÖIDH. Pris för kontantbiljett kr/mil 2014 70,00 60,00 50,00. Kostnad kr/mil 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00

BO-LENNART NELLDAL JOSEF ANDERSSON OSKAR FRÖIDH. Pris för kontantbiljett kr/mil 2014 70,00 60,00 50,00. Kostnad kr/mil 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Kostnad kr/mil Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2014 och Utvärdering av avreglering och konkurrens samt analys av kommersiell och planeringsstyrd trafik BO-LENNART NELLDAL

Läs mer

Förord. Stockholm i december 2001. Bo-Lennart Nelldal Adj. Professor

Förord. Stockholm i december 2001. Bo-Lennart Nelldal Adj. Professor Förord En viktig trafikpolitisk reform genomfördes 1988 som innebar att järnvägens infrastruktur skiljdes från den operativa driften och att investeringar i järnvägar skulle göras på samhällsekonomisk

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005 Utveckling av utbud och er på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005 samt utvecklingen av flyg- och busskonkurrens 2005 Development of supply and prices for railway lines in Sweden 1990-2005 and development

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2013

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2013 Utveckling av utbud och er på järnvägslinjer i Sverige 1990-2013 och Utvärdering av avreglering och konkurrens samt Utvecklingen av länshuvudmännens trafik BO-LENNART NELLDAL GERHARD TROCHE OSKAR FRÖIDH

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Erfarenheter från konkurrensutsättning. Sverige. Gunnar Alexandersson. Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014. Utredningen om järnvägens organisation

Erfarenheter från konkurrensutsättning. Sverige. Gunnar Alexandersson. Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014. Utredningen om järnvägens organisation Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa

Läs mer

Erfarenheter från konkurrensutsättning

Erfarenheter från konkurrensutsättning Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa

Läs mer

MP1301 Enskild motion

MP1301 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2536 av Stina Bergström m.fl. (MP) SJ:s samhällsuppdrag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SJ:s samhällsuppdrag

Läs mer

Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter

Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter Gunnar Alexandersson Senior Adviser Konference om jernbanestrategien, Odense, 31. maj 2010 Outline Branschföreningen Tågoperatörerna Den

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige

Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige Gunnar Alexandersson Kollektivtransportforums årskonferens, Oslo 3 februari 2014 Upplägg på presentation 1. Svenska reformer i buss-och tågtrafiken

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover. Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m.

Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover. Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m. Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m. Historisk återblick 1856 första statliga järnvägarna öppnas Bibanor byggs av

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Hur mycket kollektivtrafik finns det?

Hur mycket kollektivtrafik finns det? Hur mycket kollektivtrafik finns det? Vem organiserar? Vem kör? Var finns den? Hur mycket är kommersiellt respektive upphandlat? Vad har hänt sedan avregleringen? Har resenärerna alternativ? Fredrik Svensson,

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00)

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00) www.railize.se Välkomna! Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00) Utredningens organisation Beställare

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå Kundundersökning mars 2011 Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Remissvar angående införande av ramavtal för nyttjande av infrastrukturkapacitet på järnväg

Remissvar angående införande av ramavtal för nyttjande av infrastrukturkapacitet på järnväg 1(6) Trafikverket trafikverket@trafikverket.se anders.svensson@trafikverket.se Er referens TRV 2012/48987 Diarienummer Utr. 2012/48 Datum 2012-09-17 Remissvar angående införande av ramavtal för nyttjande

Läs mer

Inges till Kammarrätten i Stockholm Högsta förvaltningsdomstolen Box 2293 103 17 Stockholm

Inges till Kammarrätten i Stockholm Högsta förvaltningsdomstolen Box 2293 103 17 Stockholm KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ÖVERKLAGANDE 2015-06-24 Dnr 57-58/2013 1 (7) Inges till Kammarrätten i Stockholm Högsta förvaltningsdomstolen Box 2293 103 17 Stockholm Överklagande Klagande Konkurrensverket,

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Långväga buss 2011 2012:8

Långväga buss 2011 2012:8 Långväga buss 2011 Statistik 2012:8 Långväga buss 2011 Statistik 2012:8 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress:

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Moelvens industrispår Värmlandsbro

Järnvägsnätsbeskrivning Moelvens industrispår Värmlandsbro Järnvägsnätsbeskrivning Moelvens industrispår Värmlandsbro Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster 6. Avgifter

Läs mer

Busskostnader Samkalk 1

Busskostnader Samkalk 1 Uppdragsnr: 10104909 1 (12) Busskostnader Samkalk 1 WSP Analys och Strategi har av Vägverket fått i uppdrag att specificera busskostnader i Samkalk-format. Fast sträckkostnad, kostnadsfunktion uppdateras,

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv

Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv Gunnar Alexandersson Nyckelseminarium 2: Marknadsöppning så in i Norden och EU Elmia Nordic Rail / Future Transport, Jönköping 9 oktober 2013 Presentationsöversikt

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

ÄLAB:s. Ett utdrag av regionala tågnyheter ur främst:

ÄLAB:s. Ett utdrag av regionala tågnyheter ur främst: Juni 2014 - Sanna Andersson sanna.andersson@malab.se Vecka 17-18 ÄLAB:s NYHETSMAGASIN Sala Uppsala Västerås Örebro Eskilstuna Södertälje Stockholm Hallsberg Katrineholm Nyköping Norrköping Linköping Utveckling

Läs mer

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider.

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider. Sammanfattning NSB kör idag tågtrafik i timmesfrekvens mellan Oslo och Kongsvinger. I nedan beskrivet förslag (fortsättningsvis Förslaget) förlängs vartannat tåg till Karlstad, åtta gånger per dag (DT,

Läs mer

BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning

BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning Sammanfattningen är i sin helhet hämtad från utredningens sammanfattning. Hela utredningen kan laddas ner från nedanstående länk http://www.regeringen.se/sb/d/11344/a/125734

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation 1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Linköping - Västervik

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Linköping - Västervik Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Stockholm - Luleå

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Stockholm - Luleå Kundundersökning mars 2011 Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Stockholm - Luleå Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Innehåll 1 Allmän information 2 1.1 Inledning 2 1.2 Juridisk status 2 1.3 Giltighetstid och ändringar 2 1.4 Publicering 2 1.5 Kontakter för med

Innehåll 1 Allmän information 2 1.1 Inledning 2 1.2 Juridisk status 2 1.3 Giltighetstid och ändringar 2 1.4 Publicering 2 1.5 Kontakter för med Innehåll 1 Allmän information 2 1.1 Inledning 2 1.2 Juridisk status 2 1.3 Giltighetstid och ändringar 2 1.4 Publicering 2 1.5 Kontakter för med detaljerad information 2 1.6 Samarbete mellan infrastrukturförvaltare

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

SJ Reserapport. SJ AB November Tågavgångar Resenärer Antal orter per dag en typisk vardag per dag

SJ Reserapport. SJ AB November Tågavgångar Resenärer Antal orter per dag en typisk vardag per dag SJ Reserapport SJ AB November 2016 Tågavgångar Resenärer Antal orter 440 85 000 160 per dag en typisk vardag per dag 2 En rapport om tågresor SJ knyter ihop städer och regioner. I genomsnitt har vi varje

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige?

Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige? Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige? Gunnar Alexandersson Samtrafikens planeringskonferens, Stockholm 4 februari 2014 Upplägg på presentation Utredningens syfte och bakgrund Direktiven

Läs mer

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-09-07 Dnr 320/2009 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) N2009/4523/TR Sammanfattning Konkurrensverket är positivt till

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Möjligheter för tåget att konkurrera med och ersätta flyget

Möjligheter för tåget att konkurrera med och ersätta flyget Möjligheter för tåget att konkurrera med och ersätta flyget Marknadsandel tåg 100 % Tokyo Nagoya Paris Bryssel Madrid Zaragoza Paris Lyon Madrid Sevilla Tokyo Osaka 80 % Paris Clermant Ferrand New York

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Luleå - Riksgränsen

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Luleå - Riksgränsen Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål SIKA Rapport 25:3 Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Maj 25 SIKA är en myndighet som arbetar inom transport- och kommunikationsområdet. Våra huvudsakliga uppgifter är att göra

Läs mer

Uppföljning av långväga buss 1999

Uppföljning av långväga buss 1999 Dnr: 031-222-00 2000-12-07 Uppföljning av långväga buss 1999 1 Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 gavs uppdraget att SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsöverskridande linjetrafiken

Läs mer

Vilken betydelse har järnvägens organisation?

Vilken betydelse har järnvägens organisation? Vilken betydelse har järnvägens organisation? Reflektioner kring tilläggsdirektiven till andra steget i Gunnar Alexandersson Seminarium om punktlighet och tillförlitlighet för resenärer och gods, KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012 TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 1 UTFALL FÖRSRTA KVARTALET 1 Turistnäringens rapport för första kvartalet visar på en starkare utveckling för flyget än väntat och prognosen för helåret skrivs upp med

Läs mer

Industrispår En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik

Industrispår En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik Industrispår En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik - Framtida förutsättningar för anläggning och användning av det kapillära järnvägsnätet BO-LENNART NELLDAL JAKOB WAJSMAN Jämförelse

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h PM Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96

Läs mer

Kvalitetsrapport järnvägstrafiken 2014 Svenska Tågkompaniet AB

Kvalitetsrapport järnvägstrafiken 2014 Svenska Tågkompaniet AB Kvalitetsrapport järnvägstrafiken 2014 Svenska Tågkompaniet AB Innehåll Allmän information om vår järnvägstrafik 2014 3 Information och biljetter 3 Punktlighet, hantering av trafikstörningar samt krissituationer

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar 1 Järnvägsnätbeskrivning för Luleå kommuns spåranläggningar Notvikens industrispår Storhedens industrispår Luleå kommun 2007-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Allmän information... 1 1.1 Inledning... 1 1.2

Läs mer

Tidigare har KTH JVG tagit fram en utrikesmatris för tåg år 2007 åt Trafikverket 2008. Denna byggde på ett antal olika databaser:

Tidigare har KTH JVG tagit fram en utrikesmatris för tåg år 2007 åt Trafikverket 2008. Denna byggde på ett antal olika databaser: KTH Trafik och Logistik 2012-08-30 Bo-Lennart Nelldal Josef Andersson Utrikesmatriser för persontrafik på järnväg -2030 1. Bakgrund och syfte I Sampers finns ingen utrikesmodell implementerad, och data

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13 Sampers användardag Ny modell för långa resor Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13 Bakgrund Tidigare Vinnova-projekt om höghastighetståg. Genomfördes tillsammans med KTH Modelltekniska brister

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Utvärdering av marknadsöppningar i kollektivtrafiken. rapport 2011. Rapport 2011:9

Utvärdering av marknadsöppningar i kollektivtrafiken. rapport 2011. Rapport 2011:9 Utvärdering av marknadsöppningar i kollektivtrafiken rapport 2011 Rapport 2011:9 Utvärdering av marknadsöppningar i kollektivtrafiken rapport 2011 Rapport 2011:9 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113

Läs mer

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults

Läs mer

Tågtrafik till Norrland

Tågtrafik till Norrland Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Tåg Karlstad - Kongsvinger Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Ystads kommun Innehållsförteckning Bilagor

Järnvägsnätsbeskrivning Ystads kommun Innehållsförteckning Bilagor Järnvägsnätsbeskrivning Rev: 2015-12-13 Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster 6. Avgifter Bilagor Översiktskarta.

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL

Kundundersökning mars 2012. Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL Kundundersökning mars 2012 Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Gotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter.

Gotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter. Gotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter. Havet är vår landsväg! Gotlands läge gör kommunikationerna med omvärlden till en nyckelfråga och förbindelserna med fastlandet är avgörande för Gotlands

Läs mer

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

Utveckling av utbudet för järnväg och regional kollektivtrafik. Rapport 2014:14

Utveckling av utbudet för järnväg och regional kollektivtrafik. Rapport 2014:14 Utveckling av utbudet för järnväg och regional kollektivtrafik Rapport 2014:14 Utveckling av utbudet för järnväg och regional kollektivtrafik Rapport 2014:14 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Bil 30 Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Förslag från Svensk Kollektivtrafik Samhällsnyttan och översynen av regelverken för kollektivtrafiken

Förslag från Svensk Kollektivtrafik Samhällsnyttan och översynen av regelverken för kollektivtrafiken Förslag från Svensk Kollektivtrafik Samhällsnyttan och översynen av regelverken för kollektivtrafiken Förslag från Svensk Kollektivtrafik Samhällsnyttan och översynen av regelverken för kollektivtrafiken

Läs mer

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden 2011-06-08. Krister Sandberg

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden 2011-06-08. Krister Sandberg Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden 2011-06-08 Krister Sandberg Uppdrag: Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Syfte Kunskapsunderlag om hur arbetspendling ser ut i storstadsområdena

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Svenska Direktflyg Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB 2015-05-19 Innehåll Arriva Sverige AB... 1 Arriva Sverige AB... 3 Legal information... 3 Kontaktinformation... 3 Verksamhet... 3 Tillstånd och certifikat... 3 Tjänstekvalitetsrapport...

Läs mer

Konkurrens på spåret

Konkurrens på spåret Konkurrens på spåret Regeringens proposition 2008/09:176 Regeringens proposition 2008/09:176 Konkurrens på spåret Prop. 2008/09:176 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den

Läs mer

Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og utfordringer fremover

Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og utfordringer fremover Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og utfordringer fremover Tomas Ahlberg SJ AB, stab Affärsutveckling 2010-04-15 NJS-seminarium i Oslo Om SJ AB Aktiebolag som ägs av svenska staten Bedriver

Läs mer

Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH

Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH Forskningsprogram för kapacitetsanalys och simulering Vid Trafik och Logistik KTH KTH Järnvägsgruppen Bo-Lennart Nelldal Adj. professor 2011-02-04 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/

Läs mer