Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige?

Transkript

1 Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige? Gunnar Alexandersson Samtrafikens planeringskonferens, Stockholm 4 februari 2014

2 Upplägg på presentation Utredningens syfte och bakgrund Direktiven till del 1 Delbetänkandets innehåll och slutsatser Rekommendationer inför fortsatt utredning Nästa steg

3

4 Utredningens syfte och bakgrund En översyn av järnvägens organisation i syfte att föreslå förbättringar som på bästa sätt möter framtidens krav på ett effektivt och hållbart transportsystem Översynen föranleds bl.a. av riksdagens tillkännagivande från december 2012

5 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation klar 2 dec Analys av hur järnvägens organisation kan förbättras enligt tilläggsdirektiv

6 Utredningsdirektiv steg 1 Utifrån en funktionell beskrivning av järnvägssystemet redogöra för fördelningen av ansvar och uppgifter Beskriva utvecklingen av järnvägens organisation sedan 1988, inklusive motiv för beslut och förklaring av begrepp Redogöra för effekter för konsumenter, näringsliv och samhällsekonomin Kartlägga EU-rätten på järnvägsområdet och utrymmet för nationella beslut om järnvägens organisation Inventera och redogöra för potentiella förbättringsområden

7 Viktiga begrepp & litteraturdiskussion Avreglering Marknadsöppning Liberalisering Omreglering Privatisering Vertikal och horisontell separation Konkurrens om eller på spåret Transaktionskostnader Misalignment of incentives

8 Slutsatser i urval (1) Den vertikala uppdelningen mellan bana och trafik 1988 inledde en lång process av stegvisa förändringar i järnvägens organisation och regelverk Processen har drivits framåt av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar

9 LKAB egen trafikeringsrätt Upphandling långväga trafik Upphandling av Arlandabanan Upphandling av långväga trafik Separering bana-trafik; Banverket bildas Länsbanorna till THM / Upphandling av regional trafik Marknadsöppning av godstrafiken Fler funktioner till Banverket SJ bolagiseras Marknadsöppning veckoslutstrafik Ny järnvägslag Marknadsöppning internationell trafik Grad av omreglering Marknadsöppning chartertrafik SJ:s företrädesrätt avskaffas Ny kollektivtrafiklag Socialdemokratisk regeringsperiod Borgerlig regeringsperiod Årtal

10 Passagerare Godskunder Järnvägssektorn 1988 Tågoperatörer Fordonstillverkare SJ SL Järnvägar TGOJ ASEA Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning

11 Passagerare Godskunder Järnvägssektorn 2013 Spårentreprenörer Reglerings- och tillsynsmyndigheter InfraNord Strukton Baneservice Balfour Beatty VR Track Trafikverket A-train IBAB Transportstyrelsen Konkurrensverket Konsumentverket Regionala kollektivtrafikmyndigheter Tågoperatörer Fordonsförvaltare Fordonstillverkare SJ AB Veolia Arriva DSB A-train Tågkompaniet Green Cargo Hector Rail TÅGAB TX Logistik Rush Rail Transitio SL SJ AB DSB AlphaTrains Mitsui Railpool Hector Rail Green Cargo Bombardier Alstom Stadler Siemens Ansaldo Fastighetsförvaltare Jernhusen TrainAlliance A-train SL EuroMaint Rail Mantena Bombardier Alstom IT Städning Fordonsunderhåll DSB Vedligehold Midwaggon Motala Trains mgw Service EuroMaint Rail Bombardier Motala Trains Finansiärer Konsulter Infrastrukturförvaltare Fordonsombyggnad DSB Vedligehold MiTrans Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning

12 Funktioner och aktörer i värdekedjan Not: Figuren är utvecklad och bearbetad efter en modell av van de Velde (2012) och van de Velde m.fl. (2012)

13 Förändringar i marknadstillträdet

14 Slutsatser i urval (2) Framväxten av EU:s regelverk och det svenska har påverkats av varandra men utvecklingen går i otakt Analysen av EU:s regelverk visar att det finns avgörande hinder mot en återreglering av vissa delar av den svenska järnvägssektorns organisation

15 Ny kollektivtrafiklag Sverige och EU en jämförelse Sverige År EU År

16 EU-rätten och det svenska handlingsutrymmet

17 Slutsatser i urval (3) Den vertikala uppdelningen mellan infrastruktur och trafik möjliggjorde kraftigt ökade satsningar på infrastrukturen Det decentraliserade ansvaret för trafiken på lokala och regionala järnvägar har lett till ett ökat engagemang för persontrafiken på dessa banor I flera avseenden har det skett stora förbättringar i järnvägssektorn under den tidsperiod som organisationsförändringarna pågått, t.ex. vad gäller transportarbete och produktivitet Innovationer och nya prismodeller

18 Kostnader (miljoner kr, 2012 års priser) Investeringar och underhåll av infrastrukturen Reinvesteringar ( ) Underhåll ( ) Underhåll och reinvesteringar ( ) Nyinvesteringar Källa: Lars Sjöberg, Trafikverket, och egna beräkningar

19 Index 1988=100 Transportarbetets utveckling Persontransporter Godstransporter Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket

20 Järnvägens marknadsandel Andel av personkm 6.1% 8.4% kortväga resor 3.0% 6.0% långväga resor 15% 16% Andel av tonkm 25% 23% långväga transporter 28% 25%

21 Produktivitet Antal anställda i sektorn ( ): -30% Godstransportarbete per anställd ( ): +37% Antal registrerade godsvagnar ( ): -25% (samtidigt som samlad lastförmåga ökade 8%)

22 Prisutveckling Källa: Nelldal m.fl. (2012)

23 Slutsatser i urval (4) Upphandlingar har lett till kostnadsminskningar (10-20%), men också strategiska bud På senare år har reshastigheten försämrats Punktligheten ett återkommande problem Säkerheten har överlag förbättrats, men på senare år märks en del oroande tendenser i olycksstatistiken

24 Genomsnittshastighet km/h Reshastighet för persontåg 150 Reshastighet all tågtrafik i Sverige Snabbaste tåg Alla förbindelser Källa: Nelldal m.fl. (2013)

25 Punktlighet (5 min-nivå) 100% 90% 80% Persontrafik Godstrafik 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Trafikverket

26 Säkerheten på järnväg Olyckshändelser totalt Urspårningar Källa: Trafikanalys

27 Antal händelser Säkerheten vid spårarbeten Tillbud Olycka Källa: Christer Röndum och Lars Nilsson, Trafikverket

28 Slutsatser i urval (5) Nyinträden har skett på i stort sett alla delar av marknaden Konkurrens på spåren har hittills lett till nya erbjudanden om persontrafik bl.a. på sträckorna: Stockholm-Malmö (Veolia) Göteborg-Dalarna (TÅGAB) Stockholm-Göteborg (Skandinaviska Jernbanor) Under 2014 vill fyra företag trafikera Stockholm- Göteborg förstärker trenden av fler tillgängliga alternativ för resenärerna

29 Antal operatörer Verksamma tågoperatörer Godstrafik Persontrafik Person- o Godstrafik Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket

30 Andel (%) Marknadsandelar (persontågoperatörer) SJ AB Övriga järnvägsföretag Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket

31 Andel (%) Marknadsandelar (godsoperatörer) GC-koncernen Privata företag MTAB Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket

32 Antal operatörer Utbud med tåg, buss och flyg Stockholm-Göteborg (operatörer) Flyg Buss Tåg Källa: Trafikanalys (2013)

33 Antal dubbelturer/dag Utbud med tåg, buss och flyg Stockholm-Göteborg (dubbelturer) Flyg Buss Tåg Källa: Trafikanalys (2013)

34 Slutsatser i urval (6) Internationella jämförelser visar på betydelsen av satsningar på järnväg men ger ingen entydig bild av effekter av vertikal separation och liberalisering

35 Internationella jämförelser (a) Stark korrelation mellan satsningar på järnväg och prestation Källa: Duranton m.fl. (2012)

36 Internationella jämförelser (b) Relativt svag korrelation mellan grad av liberalisering och prestation Källa: Duranton m.fl. (2012)

37 Slutsatser i urval (7) Inventeringen av problem- och förbättringsområden visar att det finns ett flertal saker som behöver hanteras En del problem kan lösas av aktörerna själva, medan andra kräver bättre tillämpning av gällande regelverk eller förändrad lagstiftning/organisation

38 Identifierade problem- och förbättringsområden (1) Förutsättningar för resenärer Information och biljetter Ledsagning och tillgänglighet Förutsättningar för godstransporter Transporttider och punktlighet Marknadsanpassning av infrastruktur Avgifter och kostnadsförändringar Marknadstillträdet Upphandlad trafik vs. kommersiell trafik Upphandling av trafikkontrakt Tillgång till stationer, depåer och terminaler Ansvarsfördelning Jernhusens ställning Strategisk fastighetsplanering

39 Identifierade problem- och förbättringsområden (2) Kapacitet och kapacitetstilldelning Kapacitetshöjande åtgärder Tilldelningsprocessen Avgifter och styrmedel Reglering och tillsyn Statistik och uppföljning Underhåll av infrastruktur Marknadsförutsättningar Anslags- och budgetprocessen Avtalsformer Kunskap om anläggningen

40 Identifierade problem- och förbättringsområden (3) Förutsättningar för järnvägsföretag att utvecklas Införande av standarder och ny teknik Fordonsförsörjning Lönsamheten och de statliga företagen Reglering och tillsyn Transportstyrelsens roller och verktyg Regelutveckling Trafikverkets roller och det strategiska ansvaret Roller och prioriteringar Järnvägens särskilda förutsättningar Ansvar för sektorövergripande frågor Samordning och samarbete mellan aktörer

41 Rekommendationer inför fortsatt utredningsarbete (1) En viktig utgångspunkt är att åtgärder bör leda till ett järnvägssystem som bättre tillgodoser samhällets (medborgarnas) önskemål i vid bemärkelse genom att göra det attraktivt för resenärer och godstransportkunder Rekommendationerna utgör förslag till fortsatt utredningsarbete kring olika åtgärder snarare än faktiska förslag till åtgärder

42 Rekommendationer inför fortsatt utredningsarbete (2) Förutsättningar för resenärer Följa effekterna för resenärerna av ökad konkurrens Stockholm- Göteborg Utreda krav på att operatörer ansluter sig till Resplus-systemet samt etablerar en gemensam portal för information och biljettförsäljning Studera hur Rådet för användbarhet och tillgänglighet för funktionsnedsatta kan få en förstärkt roll Förutsättningar för godstransportköpare Utveckla åtgärdsprogram för bl.a. förbättrad punktlighet och effektivare marknadsanpassning Fördjupad analys av avgifter och andra kostnadsförändringar Marknadstillträdet Fortsatt utvärdering av fordonsförsörjningen Analysera utvecklingen av storregional trafik och effekter för kommersiell trafik Fortsatt studera hur upphandling av tågtrafik kan förbättras

43 Rekommendationer inför fortsatt utredningsarbete (3) Tillgång till stationer, depåer och terminaler Överväga inrättande av central planeringsfunktion för järnvägens framtida behov av fastigheter Utreda hur förvaltningen av spår och terminalanläggningar bör organiseras, inklusive Jernhusens roll Kapacitet och kapacitetstilldelning Fortsatt analys av kapacitetshöjande åtgärder Analysera förekomst och innebörd av överenskommelser om medfinansiering för kapacitetsutfästelser Överväga (återigen) användning av ramavtal Medverka i översyn av kapacitetstilldelningsprocessen och utveckling av styrinstrument Statistik och uppföljning Inventera befintlig statistik och behov för uppföljning

44 Rekommendationer inför fortsatt utredningsarbete (4) Underhåll av infrastruktur Studera utvecklingen av spårunderhållsmarknaden och relaterade kontrakt Överväga om Trafikverket i sin beställarroll bör ha egna resurser för kontroll av anläggningen Förutsättningar för järnvägsföretag att utvecklas Undersöka hur införandet av ERTMS bör hanteras för att undvika nya inträdeshinder på marknaden Studera potential för effektivare fordonsanvändning Överväga de statliga företagens roll och ställning Reglering och tillsyn Överväga form och innehåll i Transportstyrelsens roller (tillsyn, marknadsövervakning etc) Överväga hur Sveriges insatser i regelutveckling i EU kan stärkas

45 Rekommendationer inför fortsatt utredningsarbete (5) Trafikverkets roller och det strategiska ansvaret Överväga incitament för effektivisering av Trafikverkets interna och externa dialog Utreda samlandet av strategisk järnvägskompetens och olika former för detta Samordning och samarbete mellan aktörer Överväga förtydligande av roller och ansvarsområden för olika aktörer och hur deras samarbete kan förbättras

46 En enkel till framtiden? Enkel = endast en riktning Svar: Ja eftersom att i vissa viktiga avseenden är återreglering inte möjlig Enkel = lätt att genomföra Svar: Nej järnvägen har ett antal problemområden att hantera. Det kommer att ta tid och kräva betydande insatser från många olika parter

47 Pågående arbete och nästa steg Genomgång av inkomna synpunkter på utredningens delbetänkande Beredning av och beslut om regeringens tilläggsdirektiv

48 Tack! Kontakt: Utredningens webbplats: