Järnvägens organisation och kompetensfrågorna

Transkript

1 Järnvägens organisation och kompetensfrågorna Gunnar Alexandersson (F.d.) Särskild utredare SRSF:s och Järnvägsklustrets konferens Örat mot rälsen Västerås, 23 maj 2016

2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation 2 dec Analys av hur järnvägens organisation kan förbättras Enligt tilläggsdirektiv (3 april och 19 dec 2014) Delbetänkande om byggande och underhåll av infrastrukturen 16 april 2015 Slutbetänkande 16 dec 2015

3 Uppdraget Tilläggsdirektiven pekade ut 7 delområden för framtagande av förslag: 1. Järnvägens framtida utveckling 2. Rollfördelning och samordning inom sektorn 3. Transporttjänster av god kvalitet på en öppen marknad 4. Användning och tilldelning av kapacitet 5. Byggande och underhåll av infrastrukturen 6. Tillgång till tjänster 7. Reglering, tillsyn och uppföljning

4 Uppdraget Inom området Rollfördelning och samordning nämndes bl.a. kompetensfrågorna: Utred behovet av att vidta åtgärder för att, inom ramen för nuvarande nivå på det offentliga åtagandet, förbättra förutsättningarna för att sektorns aktörer ska ha tillgång till rätt kompetens. (Dir 2014:52, s. 5)

5 Aktiviteter i utredningen Medverkan vid SRSF-seminarium i Nässjö våren 2014 En del av kompetensfrågorna diskuterades i utredningens arbetsgrupp om järnvägsunderhåll, med medverkan bl.a. från Järnvägsskolan och Almega Utredningen hade kontakter med Myndigheten för Yrkeshögskolan i deras arbete med att beskriva järnvägsbranschen Delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) inkluderade en del skrivningar om utbildning i underhållsbesiktning samt om kompetenskrav och behörighet för arbete i spårmiljö Medverkan vid SRSF:s styrelsemöte i augusti 2015 Presentation vid Järnvägsskolans monter under Nordic Rail i Jönköping i oktober 2015

6 Inkomna synpunkter och reflektioner (1) Av- och omreglering med bl.a. vertikal och horisontell separation har skapat en helt ny situation även för utbildning och kompetensutveckling i sektorn jämfört med tidigare: Fler aktörer som är verksamma med att erbjuda olika typer av utbildning Specialiserade företag söker främst kompetensutveckling inom sina områden Viss typ av (bl.a. intern) utbildning och nätverk har försvunnit, vilket minskar antalet personer med en bred helhetssyn på hur hela järnvägssystemet fungerar Även forskningsbehoven definieras snävare, utifrån t.ex. Trafikverkets fokus på infrastruktur och trafik (snarare än fordon) Det saknas en aktör som tar ett helhetsansvar Många efterfrågar ett större engagemang från statens sida

7 Inkomna synpunkter och reflektioner (2) Enorma satsningar på järnväg görs och planeras framöver, vilket ökar behovet av rätt kompetens: Införandet av ERTMS Nya stambanor för höghastighetståg Liknande satsningar som görs i Sveriges grannländer kan dränera landet på vissa yrkeskategorier Pensionsavgångar m.m. ger behov av att attrahera fler människor att söka sig till yrken inom järnvägen; utmaning att vända en negativ mediebild och att tydliggöra spridningen i typen av jobb som finns (t.ex. att allt inte är teknikorienterat) Forskningen är utspridd på många platser och med för lite samordning

8 Slutbetänkandet: slutsatser och förslag (1) En ökad rörlighet av personal mellan olika företag och olika delar av sektorn kan i viss mån motverka problem förknippade med de enskilda aktörernas ökade specialisering Svårt att få en mer detaljerad och samlad bild över hur kompetensförsörjningen ser ut i dag i förhållande till behoven Utredningens möjligheter att nå djupare i flera av dessa frågor visade sig bli begränsade av tidsramar och andra nödvändiga prioriteringar

9 Slutbetänkandet: slutsatser och förslag (2) Kompetensförsörjningen i järnvägssektorn kan ses som en strategisk och långsiktig fråga, som också berör ett flertal olika områden Regeringskansliet bör genomföra en förändring i ledning och styrning som säkerställer ett ansvarstagande för de strategiska frågorna på järnvägsområdet Så som järnvägsmarknaden ser ut i dag är det inte lämpligt att delegera detta ansvar till andra myndigheter Kompetensförsörjningen i järnvägssektorn bör utredas närmare i särskild ordning, inte minst mot bakgrund av förändrade förutsättningar och kommande stora infrastruktursatsningar Det är motiverat att också diskutera nivån på det offentliga åtagandet En kommande utredning bör därför inte från början vara begränsad till att lägga förslag inom ramen för nuvarande nivå

10 Tack! Gunnar Alexandersson Sekreterare i utredningen: Åsa Tysklind Helena Andersson Kristina Andersson Ellen Rova Anders Lundström Utredningens webbplats: