Örat mot rälsen 23 maj 2016 Järnvägen - en lönsam affär!! Har du morgondagens resurs och kompetens? BAKGRUNDSBESKRIVNING (v 1.

Transkript

1 Örat mot rälsen 23 maj 2016 Järnvägen - en lönsam affär!! Har du morgondagens resurs och kompetens? BAKGRUNDSBESKRIVNING (v 1.0)

2 ÖRAT MOT RÄLSEN - Swedish Rail Skills Forum Bakgrund Årets Forum fokuserar på den goda affären och betydelsen av rätt resurser och kompetenser för att möjliggöra framtidens goda affärer. Vi vill med denna beskrivning ge en bakgrund till hur olika aspekter av kompetensfrågor hänger ihop som en röd tråd och därför belyses som de gör under konferensen den 23 maj i Västerås. Vi definierar järnvägsbranschen som alla aktörer som bidrar till järnvägens och den spårburna kollektivtrafikens samt godstrafikens utveckling, dvs. skolor, institut och universitet, leverantörer, entreprenörer, konsulter, operatörer, infrastrukturhållare och infrastrukturförvaltare inklusive myndigheter, Trafikverket och Transportstyrelsen. Branschen definierad som företagen med fler än 50% sysselsatta inom tåg- och järnvägsindustrin samt de som kör de spårburna fordonen omsätter ca 60 miljarder och sysselsätter ca i Sverige 1. SRSF Swedish Rail Skills Forum bildades i april 2012 med målet att ideellt samla de krafter som behövs för att fylla behovet av utbildad personal till sektorn. Initiativet togs av Bombardier och KTH. Se även SRSF samlar branschen i enlighet med definitionen ovan och även olika branschorganisationer för dessa. Årets Forum är den 5:e i ordningen. Tidigare Forum som har genomförts är: 2011 januari, KTH Stockholm 2012 januari, KTH Stockholm 2013 januari, KTH Stockholm 2014 april, Nässjö - Jobb och tillväxt i fokus. Hur bygger vi framtidens järnväg med rätt kompetens? Det gemensamma arbetet samt genom de Forum som har genomförts har följande fokusområden utkristalliserats för SRSF arbete. Analys marknadens behov av kompetens och personal Påverka marknad och beslutsfattare Attrahera unga människor till järnvägsbranschen Utbildning definiera program som möter marknadens behov Forskning påminna om vikten av forskning och innovation för att Sverige fortsatt skall vara ledande i järnväg och spårburen kollektivtrafik samt spårburen godstrafik SRSF vill stödja skolorna med att höja kvalitén i programmen och ansökningar, verka för en tillfortlöpande lärarutbildning, mm. 1 Företag i Tåg- och järnvägsbranschen i Sverige , Vinnova, 2015, en analys genomförd av Järnvägsklustret i Västerås.

3 Järnvägsklustret Bildades i februari 2013 som en ekonomisk förening med målet att skapa affärsnytta för medlemmarna genom att nätverka och genom att samverka kring gemensamma intressen som kompetensfrågor, samhällsutveckling och företagens innovationskraft. Järnvägsklustret verkar i Västmanland men har en nationell och internationell arena för såväl klusterutvecklingen som medlemsföretagens marknad. Järnvägsklustrets inriktningar beskrivs enklast med kompassens fyra riktningar. Se även Järnvägsklustret har genom en förstudie identifierat olika behov för att främja branschens utveckling. Innovationer, det vill säga nya lösningar avseende metoder, material, system produkter, arbetsätt och så vidare, är samtidigt nödvändigt och en möjlighet till nya affärer både nationellt och internationellt. Förstudien visade på att branschen har vissa svårigheter att gå från innovativa idéer till nya affärer. Svårighet att testa i den trafikerade anläggningen med stora säkerhetskrav, otillräcklig tillgång till testanläggningar som även kan användas för demonstrationer är exempel på hinder. Ovana hos små och medelstora företag att arbeta nära forskare är ett annat exempel. Upphandlingar med hög detaljeringsgrad och små möjligheter att leverera alternativa, innovativa, lösningar är ytterligare ett exempel på begränsning. Med utgångspunkt från nämnda hinder för innovation har Järnvägsklustret utvecklat planer för ett test- och innovationscenter. Geografisk placering i första hand i Tillberga utanför Västerås och Fågelbacken. Vid Fågelbacken genomförs främst tester med koppling till bränder och olyckshantering. I test- och innovationscentret möjliggörs mötet mellan företag och forskare, mellan användare och innovatörer. Västmanland är ett starkt center för innovation genom satsningar på bland annat automation, robotik och energi. Genom samverkan inom länets styrkeområden möjliggörs även möten mellan olika branscher och arenor för möten mellan företag med innovativa lösningar som med nya användningsområden kan innebära tekniksprång inom järnväg. Järnvägsklustret ingår även i ett europeiskt klustersamarbete, European Railway Clusters Initiative (ERCI), vilket bland annat innebär ett företagsnätverk med långt mer än 1000 företag. Klusterorganisationerna i ERCI vittnar om liknande utmaningar och har tecknat ett samverkansavtal för att samla krafterna kring dessa utmaningar.

4 Förväntningar på konferensen 23 maj Vi vill genom konferensen belysa flera aspekter av kompetensfrågorna och öppna upp för en bredare och aktivare dialog. Samtidigt vill vi visa att branschens framtid handlar väldigt mycket om en sakfråga, mångfasetterad för visso, nämligen kompetensen hos resurserna. Vi vill att konferensen leder till Samverkan mellan branschens aktörer för att säkra morgondagens kompetenser Tydligare ansvar för olika områden Ökade satsningar på forskning och innovationer Ett tydligt övergripande ansvar Ett uttalat mandat för identifierad organisation att driva sakfrågorna Morgondagens resursbehov? Satsningar på hållbara transporter för person- och godstrafik genom bland annat ökat spårbundet kollektivt resande kommer att innebära fortsatt behov av att bygga och underhålla såväl infrastrukturen och fordonsflottorna. Bättre nyttjande av befintliga anläggningar och satsningar på nya lösningar som till exempel höghastighetsjärnväg indikerar också att nya metoder, tekniker, lösningar och med andra ord kunskaper kommer att efterfrågas. Vi spår en ljus framtid för branschen! Den samlade bilden av behoven är dock en aning svårfångad. Hur många resurser kommer vi at behöva fylla på med för att fylla morgondagens behov? Vilka kompetenser kommer dessa att behöva besitta? Stora pensionsavgångar riskerar att också att innebära resursbrister samt även ett stort kunskapstapp. Fakta och kontroll över dessa förutsättningar är ingångsvärden i planering av långsiktiga och relevant utbildningar. Vi behöver därför söka metoder och verktig för att få fram underlagen. Vi behöver samtidigt vara flexibla och anpassningsbara till identifierade behov som kan variera över både kortare och längre tidscykler. Tät dialog mellan marknad och utbildare möjliggör en rimlig anpassning till gällande behov utifrån förändrade förutsättningar. Yrkesroller Lite mer specifikt, vilka resurser behövs, det vill säga vilka arbetsuppgifter är det som ska utföras? Vilken utbildning och vilka erfarenheter behövs för att man ska klara den uppgiften? Vad är det vedertagna namnet på den yrkesrollen? Det vi vill belysa är att yrkesroller förändras över tid och kraven på dem likaså. Ibland är förändringen glidande andra gånger så total att vi behöver ny nomenklatur för att alla ska förstå att det är en helt annan roll som förväntas. Kompetens är också något man kan ha erhållit på olika sätt och uppnått olika nivåer. Systematisering och standardisering av vad man avser med olika kvalifikationer möjliggör både kvalitetssäkring av utbildningar och bedömning av individens kvalifikationer. EQF (European Qualification Framework) är en gemensam europeisk referensram och ett översättningssytem som knyter samman olika länders kvalifikationssystem. Det ska göra det lättare att läsa, förstå och jämföra kvalifikationer från olika länder och system.

5 Attraktion Vi spår en ljus framtid för branschen. Trots det, är det ännu inte en bransch som förmår locka nya medarbetare i tillräcklig omfattning. Till gemensamma ansvar hör att på olika sätt höja branschens anseende och locka genom att vara attraktiva arbetsgivare. Olika aktiviteter för att informera, inspirera eller liknande kan med fördel samordnas av flera för att visa på branschens bredd. Information om exempel på yrken och vad man gör i branschen kan starta redan i unga åldrar. Genomloppstiden från grundskolebarn till en utbildad tekniker eller ingenjör är åtskilliga år så arbetet kräver långsiktighet och uthållighet. Under tiden behöver vi även locka de som står närmare eller redan finns i arbetsmarknaden samt de som idag står lite längre ifrån arbetsmarknaden men som kan bli framtida medarbetare. Det är också viktigt att våra kollegor i branschen i dag har ett yrkesliv som innebär att de gärna stannar kvar. Branschen är mångfasetterad och möjlighet till olika karriärer i branschen är goda. Innovation För att utveckla branschen behövs innovationer, att man inte gör allt på samma sätt med samma metoder och produkter som man alltid har gjort. Nya produkter, metoder, system, processer med mera som leder till ökad robusthet, komfort, säkerhet, ekonomi eller andra förbättringar kan sannolikt också innebära ökad tillväxt i branschen genom nya marknader och nya exportmöjligheter. Självklart innehåller branschen många goda exempel på nytänkande och innovationer. Men studier visar på att graden av innovationer är låg jämförd med många andra branscher. Regelverk, säkerhet, upphandlingsformer, brist på möjlighet att testa eller demonstrera är några förklaringar men även vanor och till och med bristande kompetens kan vara hämmande för innovationer. Järnvägsklustret har identifierat bristen på test- och demoanläggningar som en hämmande effekt på innovationskraften och vill råda bot på det genom att utveckla ett test och innovationscenter i Västerås. Forskning För att utveckla branschen är forskning en av grundpelarna. Samspelet mellan identifierade behov, företagens innovationer och forskningens sökande efter nya kunskaper är av största betydelse för ett lands tillväxt. Förutsättning för att kunna genomföra och utveckla utbildningar på högre nivå likaså. Om svensk kompetens inom tåg- och järnvägsindustrin ska stå sig i konkurrensen med internationella aktörer behövs medvetna och långsiktiga satsningar på forskning och innovationer. Ansvar Frågan om ansvar, det yttersta och det gemensamma, har lyfts i flera sammanhang under senare år. SRSF bildades bland annat för att Trafikverket upphörde att ta det yttersta ansvaret för frågorna. Branschen är inte ovillig att ta sitt ansvar för att höja kompetensnivåerna och i stort sett samtliga branschorganisationer har identifierat kompetensfrågorna som mycket betydelsefull för företagens utveckling. För att kunna ta ett gemensamt ansvar behövs dock en (eller flera?) organisation med ett tydligt mandat, uppdrag och finansiering.