Bullerkartläggning Jönköping Rapport A Upprättad av: Johanna Thorén

Transkript

1 Bullerkartläggning Upprättad av: Johanna Thorén

2 RAPPORT Bullerkartläggning Kund s kommun att: Elin Bornvall Bullerkartläggning docx Mall: dvanced 2010.dot ver 1.0 Konsult WSP Akustik Box Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: Fax: WSP Environment & Energy Sweden Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Robert Nykvist, George Birita, Roger Fred och Johanna Thorén 2 (10)

3 Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund 4 3 Allmänt Beräkningshjälpmedel Beräkningsmodell Begreppsförklaring L den, L night, L eq, L max 5 4 Indata Kartunderlag Höjddata Husdata Bullerskärmar Baskarta Dygnsindelning Källdata Vägtrafik Tågtrafik 6 5 Beräkningsförutsättningar Väg Tåg Beräkningsnoggrannhet 7 6 Resultat Kartor Fasadpunkter 9 7 Källor 10 8 Bilagor Bullerkartläggning docx Mall: dvanced 2010.dot ver (10)

4 1 Sammanfattning Den här rapporten är en delredovisning för bullerkartläggning av s kommun. I denna rapport redovisas bakgrund och allmänt om bullerkartläggning, erhållet material och metodval. Inom EU beräknas buller med måtten L den och L night vilka redovisas beräknade på 4 meters höjd i. I efterföljande Rapport B redovisas resultat med de svenska måtten L eq och L max beräknade på 2 meters höjd. Alla resultat redovisas som bullerkartor för väg och tåg, samt att beräknade fasadpunkter levereras i tabellformat. Statliga vägar redovisas separat, samt tillsammans med övriga (kommunala) vägar. 2 Bakgrund EU behandlar omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen. Den 1 juli 2004 trädde förordning (2004:675) om omgivningsbuller i kraft. Förordningen genomför bullerdirektivet, Direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller, i svensk lagstiftning (Naturvårdsverket, 2011) I Fas 1 av direktivet kartlades kommunen med fler än invånare. I Fas 2, vilken är aktuell nu skall alla kommunen med fler än invånare kartläggas. Till hjälp i kartläggningsarbetet har EU-kommissionen tagit fram en Good Practice Guide, Naturvårdsverket har inför fas 2 i direktivet, låtit SP ta fram en svensk tolkning Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG. Den svenska tolkningen har till stor del legat till grund för beräkningsinställningar och schabloner som används i det här projektet Bullerkartläggning docx Mall: dvanced 2010.dot ver Allmänt 3.1 Beräkningshjälpmedel Beräkningsprogrammet CadnaA (utvecklat av Datakustik GmbH i Tyskland) användes för samtliga beräkningar. Alla resultat läses in i ArcGis för presentation och visualisering. Utbredningsdämpning, markabsorption, reflektioner, m.m. hanterades automatiskt av programmen i enlighet med aktuell beräkningsmodell. 3.2 Beräkningsmodell Beräkningarna i detta projekt har utförts enligt de nu gällande Nordiska Beräkningsmodellerna för respektive källtyp: Den Nordiska Beräkningsmodellen för vägtrafikbuller, rev. 1996, har använts för beräkning av ljudutbredning från vägtrafik (Naturvårdsverket, 1996). 4 (10)

5 Den Nordiska Beräkningsmodellen för buller från spårtrafik, rev. 1998, har använts för beräkning av ljudutbredning från spårtrafik (Naturvårdsverket - Banverket, 1996). 3.3 Begreppsförklaring L den, L night, L eq, L max Ekvivalent ljudnivå, L eqt, är en form av medelvärde för ljudnivån över en viss tid (T). För samhällsbuller är tiden oftast ett dygn. Ljudnivåerna från den trafik som passerar under ett år fördelas på ett dygn, vilket ger dygnsekvivalent ljudnivå som ofta kallas enbart L eq. Maximal ljudnivå, L max, är den högsta momentana ljudnivån som uppstår under en viss tid, t.ex. ett dygn. Svenska riktvärden gäller i allmänhet för L eq och L max. I EU ställs krav på ekvivalent ljudnivå, L den, för ett dygn med skillnaden att ett dygn delas in i tre delar dag, kväll och natt. Med dag avses 12 timmar vid tiden 06-18, kväll de 4 timmarna samt natt de 8 timmarna På samma sätt som för L eq och L den avser L day, L evening och L night ett årsmedelvärde för respektive tidsperiod, dvs. ett års samtliga dag-, kväll- och nattperioder fördelat per dag, kväll och natt. L den beräknas ur L day, L evening och L night enligt nedan: Bullerkartläggning docx Mall: dvanced 2010.dot ver 1.0 Skillnaden mellan L eq och L den är att för L den straffas ljudnivån för kväll med 5 db och för natt med 10 db. Detta är för att kompensera för den störning som t.ex. trafik nattetid kan ge. Måttet L den är därmed högre än L eq i de allra flesta fall. Detta kompenseras med riktvärdena för L eq som ofta skärps för nattperioden samt att krav ställs på maximal ljudnivå, L max. 4 Indata Allt underlag har erhållits från s kommun i två omgångar under hösten Kartunderlag Höjddata Höjddata härrör från lasermätningar med ekvidistans för de centrala delarna på 0,5 m och för glesbygden på 10 m. 1 Enligt anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG väljs tidpunkten för dagens början (och därmed också för kvällens och nattens början) av varje enskild medlemsstat. Angivna klockslag gäller i Sverige. 5 (10)

6 4.1.2 Husdata Samtliga byggnader inom kommunen har levererats med höjder. De allra flesta hus har levererats med lasermätta absoluta höjder, somliga hus har manuellt uppmätta eller uppskattade höjder. I de fall husen har varit lägre än fyra meter har i beräkningen av fasadpunkter höjts med två meter. Absorption hos byggnader är satt till = 0,2 vilket motsvarar 1 db i reflektionsförlust Bullerskärmar Bullerskärmar med relativ höjd över mark har levererats av kommunen och används i kartläggningen Baskarta Övrigt kartunderlag som används är väglinjer, spårlinje, strandlinje, kommun- och tätortsgräns Tyst asfalt På de delar av E4 som är försedda med så kallad tyst asfalt har generellt en korrektion på -5 db använts, helt och hållet i enlighet med Trafikverkets anvisningar. I verkligheten har dock två olika typer av vägbeläggningar använts för att åstadkomma tyst asfalt. Denna typ av vägbeläggning ger i inledningsskedet något lägre ljudnivåer än beräknat och med tiden högre ljudnivåer om den inte underhålls regelbundet Bullerkartläggning docx Mall: dvanced 2010.dot ver Dygnsindelning I detta arbete definierades dygnet utifrån de riktlinjer som anges i EU-direktivet rörande bullerkartläggning. Dag Kväll Natt Källdata Vägtrafik Källdata för vägtrafiken har erhållits som shapefiler med årsmedeldygnstrafik (ÅDT) och gällande hastighet Tågtrafik Källdata för tågtrafik har erhållits i form av Excel-tabell från Trafikverket. 6 (10)

7 5 Beräkningsförutsättningar Bullerkartor med konturlinjer är beräknade med två olika noggrannheter. För tätorten gäller en beräkningstäthet på en punkt var 5:e meter. För övriga delar av kommunen gäller en punkt var 10:e meter. Antalet reflexer i tätorten är satt till tre eller två och i övriga delar till ett. Vägtrafiken är uppdelad i statliga vägar och kommunala och statliga tillsammans. Beräknade fasadpunkter ligger till grund för kommunens sammanställning av antalet exponerade boende per byggnad. För fasadpunkter i tätorten är antalet reflexer satt till tre, och i övriga delar av kommunen till ett. Enligt anvisning har fasadpunkter beräknats på fyra meters höjd med ett avstånd på 5 meter i horisontalled. 5.1 Väg Av de ca levererade väglänkarna har % uppmätta trafiksiffror och övriga schabloniserade trafiksiffror. Dygnsfördelningen är schabloniserad för samtliga vägar till dag 80 %, kväll 10 % och natt 10 % Bullerkartläggning docx Mall: dvanced 2010.dot ver Tåg Beräkningarna av tågtrafiken är genomförd med förutsättningar såsom medellängd, tågtyp och antalet tåg/dygn givna av Trafikverket. Största tillåtna hastighet (STH) förutsätts alltid och för broar har ett påslag på 3 db antagits. Hänsyn har inte tagits till växlar eller till att tåg står stilla på stationsområden, 30 km/h har använts som lägsta hastighet för alla tågtyper som stannar vid aktuellt stationsområde. Det totala accelerations- och bromsavståndet som används i beräkningar för alla tågtyper som stannar på en station är 2000 m - enligt info från Trafikverket. Hastigheten för tågen som lämnar eller närmar sig stationen har stegvis minskats i 500 metersintervaller. Tågtyperna som inte stannar vid en station anvisades standardhastigheten i enlighet med järnvägsträckan. 5.3 Beräkningsnoggrannhet Beroende på tillgängliga data och andra omständigheterna har man olika behov av noggrannhet. För att uppnå önskvärd flexibilitet har därför en klassindelning enligt följande gjorts: Klass A är bäst och används när man eftersträvar högsta möjliga noggrannhet Klass B är minimum för åtgärdsplaner Klass C bedöms uppfylla minimikraven för bullerkartläggning enligt ENDdirektivet Klass D rekommenderas inte och används bara då det inte finns andra möjligheter 7 (10)

8 I detta projekt har klass B eftersträvats. Skillnaden mellan de olika klasserna inte är lika stor för alla parametrar. Vissa parametrar är känsligare än andra, se tabell 2 för exempel. Detta innebär att man i vissa fall kanske kan blanda t.ex. klass B och C och ändå uppnå motsvarigheten till klass B. Det går dock inte att generalisera möjligheterna utan man får göra en total noggrannhetsbedömning i varje enskilt fall. Tabell 1. Noggrannhetsklasser för olika beräkningsparametrar Bullerkartläggning docx Mall: dvanced 2010.dot ver (10)

9 I tabell 1 redovisas klasserna för de viktigaste beräkningsparametrarna. Klassindelningarna avser främst väg- och tågtrafikbuller. Beskrivningen av de olika klasserna är inte alltid 100 % och får därför mera ses som en indikation än ett absolut krav. Vad beträffar den numeriska noggrannheten för de olika noggrannhetsklasserna är den svår att uppskatta eftersom den påverkas av varierande förutsättningar. En viss vägledning ges i tabell 2 nedan Tabell Bullerkartläggning docx Mall: dvanced 2010.dot ver Resultat 6.1 Kartor Beräkning av bullerkartor för väg- och tågtrafik redovisas i medföljande ArcReaderprojekt samt ett antal utsnitt som bilagor till rapporten. 6.2 Fasadpunkter Fasadpunkter med beräknat resultat för L den och L night levereras separat i tabellformat. 9 (10)

10 7 Källor Danish Acoustical Laboratory. (1982). Rapport 32 Nordiska beräkningsmodellen för externt industribuller. Naturvårdsverket - Banverket. (1996). Rapport Buller från spårbunden trafik - Nordisk beräkningsmodell. Naturvårdsverket. (1996). Naturvårdsverkets rapport 4563 "Nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller, rev 1996". Naturvårdsverket. (2011). Naturvårdsverket - verksamheter med miljöpåverkan. Hämtat från SP. (2010). Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Swedish Standard Institute. (2009). Storheter och Enheter Del 1: Allmänt (ISO :2009, IDT) Bullerkartläggning docx Mall: dvanced 2010.dot ver Bilagor Bilaga 1A väster Väg L den Bilaga 1B väster Väg L night Bilaga 1C väster Tåg L den Bilaga 1D väster Tåg L night Bilaga 2A öster Väg L den Bilaga 2B öster Väg L night Bilaga 2C öster Tåg L den Bilaga 2D öster Tåg L night Bilaga 3A Huskvarna Väg L den Bilaga 3B Huskvarna Väg L night Bilaga 3C Huskvarna Tåg L den Bilaga 3D Huskvarna Tåg L night Bilaga 4A Tenhult Väg L den Bilaga 4B Tenhult Väg L night Bilaga 4C Tenhult Tåg L den Bilaga 4D Tenhult Tåg L night Bilaga 5A Gränna Väg L den Bilaga 5B Gränna Väg L night ArcReader-projekt: Bullerkartläggning (10)