RAPPORT R01 Bullerkartering Bullerkartering för detaljplan Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun

Transkript

1 RAPPORT R01 Bullerkartering Bullerkartering för detaljplan Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun Upprättad av: Leonard Kolman Granskad av: Andreas Novak

2 RAPPORT R01 Bullerkartering för detaljplan, Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun Kund Roger Larsson LINK arkitektur AB Lumaparksvägen 9 Box S Stockholm Konsult WSP Akustik Box Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Leonard Kolman, leonard.kolman@wspgroup.se,

3 Bullerutredning för detaljplan Inledning Nässjö kommun ska upprätta en detaljplan för bostäder i Nässjö, detaljplan för Gambrinius sjösida, etapp 2 del av fastigheten Gambrinius 6 m fl. 3 (13)

4 Riktvärden Enligt Nässjö kommun skall riksdagens riktvärden angivna i den antagna propositionen 1996/97:53 "Infrastrukturinriktning för framtida transporter" tilllämpas tillsammans med Boverkets tolkningar angivna i skriften Allmänna råd 2008:1 1. Detta gäller trafikbuller utomhus. Riksdagens riktvärden Riktvärden för buller återfinns i den av riksdagen antagna propositionen 1996/97:53 "Infrastrukturinriktning för framtida transporter". Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikleder. Ljudnivå i db(a) Dygnsekvivalent Maximal Inomhus Utomhus vid fasad (frifältsvärde) Utomhus vid uteplats i anslutning till bostad ) Vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av järnväg avser riktvärdet 55 db(a) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 db(a) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. För nya bostäder vid järnväg gäller inte denna not. I propositionen sägs följande om eventuella åtgärder: Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. 4 (13)

5 BBR I Boverkets byggregler BBR anges att maximal ljudnivå inomhus får överskridas högst fem ggr/natt (22-06). För inomhusmiljön gäller Svensk standard SS Det finns 4 ljudklasser, A-D där klass A är den högsta. God ljudmiljö anses kunna uppnås vid ljudklass C. Ljudklass C följer BBR krav. Utrymme I utrymmen för sömn, vila och daglig samvaro Ekvivalent ljudnivå klass C [ db(a)] Maximal ljudnivå klass C [ db(a)] I övriga utrymmen 35 -/- Dimensionerande ljudtrycksnivå från trafik Boverket Boverket har utarbetat allmänna råd för buller i planeringen 1. Där anges bland annat att huvudregeln är att Riksdagens riktvärden uppfylls vid planering av bostäder. Nedan ges två utdrag ur skriften. I texten talas om bostadsrum. Enligt Boverkets definition avser bostadsrum alla rum där en låg ljudnivå eftersträvas, d.v.s. rum för sömn och vila och daglig samvaro. Kök och kök med matplats räknas dock inte som bostadsrum. Huvudregel vid planering av bostäder: Vid planering av nya bostäder gäller som huvudregel att följande krav bör uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning samt med hjälp av skyddsåtgärder som bullervallar, trafikomläggningar, tyst asfalt etc. Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets Byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. 1 Boverket, Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, februari (13)

6 Förutsättningar för att kunna göra avsteg från huvudregeln I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas: I centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Avsteg kan också motiveras vid komplettering: Av befintlig bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer Med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer Principer för intresseavvägning Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot andra intressen dba Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida dba Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivån på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och på gårdsytor. 6 (13)

7 >65 dba Även där ljudnivån överstiger 65 dba kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivån på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och på gårdsytor. Kompensationsåtgärder För att andelen människor som utsätts för bullerstörningar inte ska öka anser Boverket att möjligheter till kompensationsåtgärder alltid bör studeras när riktvärdena inte kan uppnås. Sådana kompensationsåtgärder bör i första hand utföras inom projektet och kan då regleras i detaljplanen. Det kan handla om att skapa en särskilt god inomhusmiljö, en tyst sida av hög akustisk och visuell kvalitet eller skapa goda planlösningar där fler än hälften av rummen är orienterade mot en skyddad sida. Den anger även ljudklass B när den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba 7 (13)

8 Förutsättningar Beräkningar av buller från vägtrafik har utförts med programmet Cadna. Programmet beräknar ekvivalenta och maximala ljudnivåer i enlighet med den Nordiska beräkningsmodellen 2. Beräkningarna görs med hjälp av en tredimensionell terrängmodell baserad på digitalt kartunderlag erhållet från beställaren. Trafiksiffror och hastigheter gällande Gambrinius sjösida, Köpmansgatan, Bryggmästaregatan och Mariagatan är erhållna från Nässjö kommun. Beräknade trafikbulleralternativ Beräkningsalternativ: Ekvivalent ljudnivå 2 och 5 meters höjd. Maximal ljudnivå 1.5 meters höjd. Siffervärdet som sitter på fasaderna i bullerkartorna visar beräknat frifältsvärde. Detta är det dimensionerande värdet utomhus vid fasad (se Riksdagens riktvärden). Trafiksiffror i bullerberäkningarna: Köpmansgatan: 4000 fordon/dygn 40 km/h 5% tung trafik Bryggmästaregatan: 400 fordon/dygn 40 km/h 0% tung trafik Mariagatan: fordon/dygn 40 km/h 5% tung trafik 2 Vägtrafikbuller, nordisk beräkningsmodell, Naturvårdsverket rapport (13)

9 Ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark 9 (13)

10 Ekvivalent ljudnivå 5 meter över mark 10 (13)

11 Maximal ljudnivå 1.5 meter över mark 11 (13)

12 Kommentar, ekvivalenta ljudnivåer Ur beräkningarna kan man dra följande slutsatser. De hus som överskrider 55 dba ekvivalent ljudnivå på del av fasad är de två husen närmast Köpmansgatan. För dessa hus så innebär det att Boverkets grundkrav överskrids och att Boverkets avstegsfall måste tillämpas vilket innebär att minst hälften av boningsrummen skall ha tillgång till tyst sida. Kommentar, maximala ljudnivåer Maximala ljudnivåer utomhus Ur beräkningarna kan man dra följande slutsatser. Alla hus överskrider 70 dba maximal ljudnivå på hela fasaden eller på del av fasad. För de två husen närmast Köpmansgatan går det inte att klara 70 dba maximalnivå på uteplats oavsett var på tomten man placerar den. För resterande hus så kan en uteplats med maximala ljudnivåer under 70 dba anordnas med genomtänkt placering. Skärmförslag för att klara maximalnivå på uteplats I bilden visas ett förslag med skärmar (2.2 meter) som eventuell möjlig lösning för att skydda de mest utsatta uteplatserna till en maximalljudnivå under 70 dba. 12 (13)

13 I detta beräkningsfall så är husen i vissa fall placerade mycket nära vägkant. Ett effektivt sätt att sänka den dimensionerande ljudnivån är att försöka öka avståndet mellan väg och hus så mycket som möjligt. Maximala ljudnivåer inomhus Riktvärdena inomhus kan vara svåra att innehålla när den maximala ljudnivån är över 80 db(a) speciallt om ljudklass B tillämpas, även om man tar hänsyn till bra val av yttervägg, fönster samt placering och typ av uteluftsdon. Tung trafik och till viss del busstrafik har en större del av lågfrekvent innehåll i sitt spektrum än lättare fordonstrafik och kan göra det svårare att välja en tillräckligt välisolerad balkongdörr. De högsta maximala ljudnivåerna på fasad på bullerkartorna visar på 85 dba. Vibrationer i mark Vi har inte haft till uppgift att se över ämnet vibrationer i mark och känner därmed inte till vilka markförhållanden som råder. Det kan dock nämnas att med dåliga markförhållanden finns risk för störande vibrationer och eventuellt även stomljud pga. Vibrationer. Hur stora vibrationer som uppstår beror på vägens jämnhet. Fartgupp och brunnslock förvärrar situationen liksom hög hastighet. WSP Akustik AB Leonard Kolman Granskad Andreas Novak 13 (13)