Rapport: Väsjön. Utökad bullerutredning Beställare: Sollentuna kommun Uppdragsnummer: Rapportnummer: R01

Transkript

1 Rapport: Utökad bullerutredning Beställare: Uppdragsnummer: Rapportnummer: Uppdragsansvarig Peter Malm Handläggare Peter Malm Kvalitetsgranskning - Rev Ändringen avser Godkänd Datum

2 i Sammanfattning Beräkningar av ljudutbredning från trafik på Frestavägen har utförts för tre olika fall. Nollalternativet beskriver trafiken på Frestavägen innan Norrortsleden öppnades. Det andra fallet beskriver trafiken då Norrortsleden är öppen och Väsjöområdet exploaterat till 20%. Det sista fallet beskriver helt utbyggt Väsjöområde samt öppnad Norrortsled. Beräkningarna visar att ljudnivåerna överskrider riktvärdena för byggnaderna närmast Frestavägen. Utformningen av byggnaderna öster om Frestavägen ger möjlighet till en tyst sida samt en innergård med god ljudmiljö. Trafiken i det första och det sista fallet är mycket snarlik. Skillnaden i trafikmängd ger en teoretisk skillnad i ljudnivå på ca 1 db(a)-enhet.

3 ii Innehållsförteckning Sammanfattning... i Innehållsförteckning... ii 1 Bakgrund Riktlinjer... 1 Beräkning....1 Programvara....2 Kartmodell för beräkningarna.... Källdata Resultat Diskussion Referenser... 5

4 1(5) 1 Bakgrund I pågår arbeten med området kring. Man planerar att bebygga och förtäta området. Detta ger upphov till ökade trafikmängder vilket i sin tur bidrar till ökat buller från vägar i området. Frestavägen går rakt igenom området. Vägen har länge varit en genomfartsled för trafik som färdas tvärs genom norrort. Vägverket öppnade 2008 Norrortsleden för trafik. Detta medförde att trafiken på Frestavägen minskade. När Väsjöområdet exploateras kommer trafiken på Frestavägen öka till mängder som liknar de som var innan Norrortsleden öppnades. Tyréns Akustik har givits i uppdrag att utreda buller från Frestavägen i Sollentuna kommun. Utredningen syftar till att visa ljudutbredning från Frestavägen för tre olika alternativ. Nollalternativet Trafik på Frestavägen som den var innan Norrortsleden öppnades 20% utbyggt Väsjöområdet utbyggt med 20% av den totala exploateringen Fullt utbyggt Trafik på Frestavägen då Väsjöområdet är fullt utbyggt. 2 Riktlinjer I regeringens proposition 1996/97:5 (Infrastrukturinriktning för framtida transporter) ges riktvärden för vägtrafikbuller, se utdrag nedan (1996/97:5 s. 4-44) 0 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad 70 db(a) maximalnivå vid anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikstrukturen bör hänsyn tas till vad som är teknisk möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Tabell 1. Riktvärden ur 1996/97:5 För att kunna bygga vid utsatta områden kan avsteg från huvudregeln göras. I Boverkets allmänna råd 2008:1 (Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, s. 11 se utdrag nedan) finns ett avsnitt som beskriver principerna för intresseavvägning. Med hjälp av dessa principer kan bostäder uppföras i lägen utsatta för trafikbuller, förutsatt att intresseavvägningen görs. Uppdragsnummer: Utökad bullerutredning I:\_Uppdrag\221071\Teknik\=Rapport=\Text\ R01.doc

5 2(5) Utdrag ur Boverkets Allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, s. 11. Principer för intresseavvägning Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot allmänna intressen db(a) Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpas sida (45-50 db(a) vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen (rum för vila eller daglig samvaro), liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpas sida db(a) Nya bostäder bör endast i vissa falla medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskriden 60 db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högs 45 db(a) vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 db(a) vid fasad), Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 db(a). Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 db(a) utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 db(a) vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 db(a) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. >65 db(a) Även då ljudnivån överstiger 65 db(a) kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 db(a). Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 db(a) utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 db(a) vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 db(a) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Uppdragsnummer: Utökad bullerutredning I:\_Uppdrag\221071\Teknik\=Rapport=\Text\ R01.doc

6 (5) Beräkning.1 Programvara Med datorprogrammet CadnaA har ekvivalenta samt maximala ljudtrycksnivåer beräknats för området. Programmet utnyttjar tredimensionella digitalkartor över området med planerad bebyggelse infogad. Utbredningsdämpning, markabsorption, skärmning, reflektioner mm., hanteras automatiskt av programmet i enlighet med nu gällande Nordiska beräkningsmodeller [1]. Beräkning av ekvivalenta ljudtrycksnivåer har utförs för hela den planerade bebyggelsen till ett mottagarnät där varje ruta har dimensionen 5x5 meter på höjden 2 meter över mark. För beräkningarna har 1 reflex använts. Maximala ljudnivåer har beräknats för ett fall. Detta eftersom de maximala ljudnivåerna inte förändras med trafikmängden..2 Kartmodell för beräkningarna Kartmaterial erhölls från Stefan Tyrbo på WSP (höjddata, väglinjer, strandlinje) samt från Radmilla Kovačević på (Byggnader). Informationen slogs samman för att erhålla en komplett D-modell för beräkningarnas av ljudutbredning. Byggnaderna ansattes höjd utifrån det i kartmaterialet föreskrivna antalet våningar. modellerades som akustiskt hård. Uppdragsnummer: Utökad bullerutredning I:\_Uppdrag\221071\Teknik\=Rapport=\Text\ R01.doc

7 4(5) Figur 1. Geomodell över Väsjöområdet.. Källdata Trafikmängder för Frestavägen levererades av Stefan Tyrbo på WSP. Data för de tre alternativen är hämtade ur Rapport, trafikprognoser,, [2]. Beräkning ÅMD Andel tung trafik [%] Hastighet [km/h] Nollalternativ % 50 20% utbyggt % 50 Fullt utbyggt % 50 Uppdragsnummer: Utökad bullerutredning I:\_Uppdrag\221071\Teknik\=Rapport=\Text\ R01.doc

8 5(5) 4 Resultat Resultatet från beräkningarna redovisas som färgkodade ljudutbredningskartor i bilaga K01-K04. 5 Diskussion Ljudnivåerna vid fasaderna närmast Frestavägen uppgår till ca 65 db(a) i både nollalternativet samt det fullt utbyggda alternativet. Byggnaderna öster om vägen har en utformning som ger god möjlighet till tyst sida. Särskild hänsyn bör tas vid utformningen av dessa byggnader då det är viktigt att minimera ljudinsläppet till innergården. Figur 2. Bilderna visar på hur skillnader i kvartersstruktur kan ge stora effekter på ljudutbredningen på innergården. 6 Referenser 1. Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik 1996 (SNV rapport 465) 2. RAPPORT - Trafikprognoser, , WSP, Per-Olof Jönsson, Maria Nordlöf Uppdragsnummer: Utökad bullerutredning I:\_Uppdrag\221071\Teknik\=Rapport=\Text\ R01.doc

9 !" #$" %&'()(&*'+ %,,-.)*&( / !" (6 "(.&.,,:;%&.< = * "C "" D#!D" $#E" 8" "!"" $"D$##D F'!(;'&( D D##" /B/ D# 0/ G1261/B 7 " 8DD!" E" "A $""A//B/ H "" 8DHIE"A 5/J D##" /B//

10 !" #$" %&'()(&*'+ %,,-.)*&( / !" (6 "(.&.,,:;%&.< = * "C "" D#!D" $#E" 8" "!"" $"D$##D F'!(;'&( D D##" /B/ D# 0/ G1261/B 7 " 8DD!" E" "A HD!I "A//B/ I "" 8DIJE"A 5/K D##" /B/

11 !" #$" %&'()(&*'+ %,,-.)*&( / !" (6 "(.&.,,:;%&.< = * "C "" D#!D" $#E" 8" "!"" $"D$##D F'!(;'&( D D##" /B/ D# 0/ G1261/B 7 " 8DD!" E" "A DD!H "A//B/ H "" 8DHIE"A 5/J D##" /B/5

12 !" #$" %&'()(&*'+ %,,-.)*&( / !" (6 #9&+,,:;%&.< #= "C "" D#!D" $#E" 8" "!"" $"D$##D F'!(;'&( D D##" /B/ D# 0/ G1261/B 7 " 8DD!" E" "A #=# 8DHIE"A 5/J D##" /B/