ÖVERSIKTLIG TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR VÄSJÖN NORRA. Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Josefin Lindebrink.

Transkript

1 1( (16) ÖVERSIKTLIG TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR VÄSJÖN NORRA Uppdragsnummer: R02. Rev1 Uppdragsansvarig: Josefin Lindebrink Handläggare Kvalitetsgranskning Josefin Lindebrink Clas Torehammar

2 2(16) Sammanfattning Akustikavdelningen vid Tyréns, har fått i uppdrag att översiktligt utreda buller från vägtrafik för den planerade utbyggnaden av norra Väsjöområdet i Sollentuna. Trafikdata för denna trafikbullerutredning avser prognosår Byggnader närmast Frestavägen beräknas erhålla upp till ekvivalent ljudnivå. Vissa av byggnaderna har mer än en bullerutsatt sida, därmed behöver planlösning anpassas så att minst hälften av boningsrummen är belägna mot tyst sida. Eventuellt kan burspråk tillämpas. Även byggnader närmast Norrortsleden beräknas få ljudnivåer över 55 vid bullerutsatta fasader. Om riktvärdet högst 55 ekvivalent ljudnivå vid samtliga fasader skall innehållas krävs att trafiken på Frestavägen minskas betydligt alternativt att en orimligt hög skärm byggs utmed hela vägen. Detta bedöms inte genomförbart varför bedömningen av bullersituationen bör ske utifrån från avstegsfall. Detaljstudier krävs för att anpassa åtgärder. Innehållsförteckning 1 Underlag Bakgrund Buller från vägtrafik Antagna riktvärden för boendemiljö Boverkets Allmänna Råd Sollentuna kommuns riktlinjer för hantering av buller Förskoleverksamhet Hälsokonsekvenser, störningseffekt Ljudmiljö i parker Beräkningar Beräkningsmodell Källdata Vägtrafik Resultat Ekvivalent ljudnivå Ekvivalent ljudnivå vid fasad Maximal ljudnivå Kommentarer Översiktliga åtgärdsförslag... 16

3 3(16) 1 Underlag Samtliga underlag har levererats via Sofie Loftenius på Tengbom. Primärkarta över Väsjöområdet, Sektionsritningar, Milles & Milles, DWG-material, nya byggnader, Milles & Milles, Sektionsritningar, Skisser över aktuellt planområde, Rapport: Väsjö Trafikanalys, Sweco, daterad , Tengbom, DWG-underlag, befintliga bostäder samt kommande privatägda bostäder, Trafikhastighet samt andel tungtrafik, Samtliga mottagna GIS-data hade koordinatsystemet SWEREF Bakgrund Akustikavdelningen vid Tyréns, har fått i uppdrag att utreda buller från vägtrafik för den planerade utbyggnaden av norra Väsjöområdet i Sollentuna. Utredningen syftar till att översiktligt utreda situationen för vägtrafikbuller. De trafikmängder som används i beräkningarna är hämtade från de trafikprognoser som har utarbetats för området. Figur 1: Aktuellt planområde.

4 4(16) 2.1 Buller från vägtrafik Följande riktvärden gäller för buller från vägtrafik Antagna riktvärden för boendemiljö Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om inriktning av åtgärder i trafikens infrastruktur som bland annat innehöll riktvärden för trafikbuller. För mer information hänvisas till Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 och utskottets betänkande 1996/97:TU7. Antagna riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. I enlighet med riksdagsbeslutet tillämpas riktvärdena vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder. 30 dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 maximalnivå inomhus nattetid 55 dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad 70 maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är teknisk möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad och förutsätter vidare beräknade ljudnivåer enligt de nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafikbuller Naturvårdsverket Rapport När det gäller ljudmiljön inomhus gäller Boverkets byggregler, BBR. Där hänvisas till Ljudklass C i svensk standard SS Detta betyder att riksdagens riktvärden som avser ljudmiljön inomhus är ett krav. Maxnivån inomhus får dock överskridas 5 gånger per natt ( )

5 5(16) Boverkets Allmänna Råd I Boverkets Allmänna Råd 2008:1 framgår Boverkets huvudregler för buller från vägtrafik. Boverkets huvudregler överensstämmer med de riktvärdena som anges i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Huvudregeln vid planering av nya bostäder lyder: Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att åtgärder kan utformas så att 55 ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Boverket skriver även i Allmänna Råd 2008:1 att: I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur.

6 6(16) Principer för intresseavvägning Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot allmänna intressen. L Aeq : dba Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen (rum för vila eller daglig samvaro), liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. L Aeq : dba Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrider 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad), Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. L paeq 65 dba Även då ljudnivån överstiger 65 dba kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor Sollentuna kommuns riktlinjer för hantering av buller Enligt den översiktsplan som Sollentuna Kommun tagit fram har kommunen som mål att möjliggöra uppförandet av byggnader på flertalet ställen inom den bebyggda miljön. Målet är att eftersträva Boverkets riktlinjer, d.v.s. en ekvivalent ljudnivå, L Aeq på < 55 samt en maximal ljudnivå < 70 vid uteplats. I det fall dessa nivåer ej kan uppnås skall som kompensation en tyst (ljuddämpad) sida tillämpas mot vilken hälften av bostadsrummen placeras. Överskridanden av boverkets riktlinjer skall hanteras så som i figur nedan.

7 7(16) Figur 2. Utdrag ur "Översiktsplan Sollentuna Kommun, utställningshandling ". Riktlinjer för hantering av överskridande ekvivalenta ljudnivåer vid uteplats. L Aeq : Tyst (ljuddämpad) sida ska tillämpas med en högsta ekvivalent ljudnivå, L Aeq, på 45. L Aeq : Tyst (ljuddämpad) sida ska tillämpas med en högsta ekvivalent ljudnivå, L Aeq, på 50, lägre inomhusnivåer åstadkoms genom ljudkrav motsvarande ljudklass B. L Aeq : 65 Tyst (ljuddämpad) sida ska tillämpas med en högsta ekvivalent ljudnivå, L Aeq, på 50, lägre inomhusnivåer åstadkoms genom ljudkrav motsvarande ljudklass A Förskoleverksamhet I tidigare utgåvor av svensk standard fanns ett krav som innebar att minst hälften av skolgården skulle innehålla 55 ekvivalent ljudnivå. Detta krav är borttaget men bör ändå eftersträvas för att innehålla en god vistelsemiljö för såväl barn som personal.

8 8(16) 3 Hälsokonsekvenser, störningseffekt Buller är i första hand en hälsofråga. Sömnstörningar på grund av buller kan med tiden ge allvarliga hälsoeffekter. Påverkan på sömn har konstaterats vid ljudnivåer över 45. Risken för sömnstörningar ökar med antalet bullertillfällen. Långvarig exponering kan leda till ökad stress som innebär förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Även om man inte upplever sig som störd kan hälsan påverkas negativt då man inte kommer ihåg att man fått sin sömn störd. Buller är dessutom både störande och irriterande, vilket kan ge koncentrationssvårigheter och därmed påverka både prestations- och inlärningsförmågan. Irritation eller störning av trafikbuller är dock inte enbart en fråga om ljudnivå. Människor reagerar mycket olika på ett och samma ljud, vilket också beror på rådande omständigheter när man utsätts för ljudet. Miljön kan inte betraktas som god ur miljömedicinsk synpunkt även om riktvärden för olika trafikslag innehålls. Vid en ekvivalent ljudnivå på 55 utanför fasad är mellan 2 och 10% mycket störda av buller. Flygbuller stör mest, där är 10 % mycket störda, och tågbuller minst, 2% är mycket störda. För vägtrafikbuller är 6% mycket störda vid 55. Andelen ganska och mycket störda varierar mellan 10 och 30% för de olika trafikslagen. Resultat som framkommit inom forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa visar att det finns stora skillnader i andel störda beroende på om bostaden har tillgång till en bullerskyddad sida eller inte. Se följande tabell som är hämtad från forskningsprogrammets hemsida. I bebyggelse med en dygnsekvivalent ljudnivå på 55 db vid mest trafikbullerexponerad sida med tillgång till en bullerskyddad sida utanför bostaden (blå kolumn) är 11% negativt påverkade av vägtrafikbuller (störning, vila/återhämtning inomhus och utomhus). Detta är således inte en helt och hållet god ljudmiljö. Vid en bullernivå på 65, frifältsvärde, på den mest exponerade bostadssidan är andelen störda boende 38% om de har tillgång till tyst sida i bostaden, och 57% om de ej har tillgång till tyst sida.

9 9(16) Tabell 1. Störning av vägtrafikbuller i förhållande till bullernivå och tillgång till tyst sida. (db avser medelljudnivå [LAeq] per dygn. Tysta sidan av bostaden hade en medelljudnivå på 48,5 db 2 m från fasad [motsvarar 45,5 db som frifältsvärde].) EFFEKTER AV VÄGTRAFIKBULLER VID OLIKA LJUDNIVÅER Referensområde Bebyggelse med tyst sida Bullernivå, mest exponerad sida Bebyggelse utan tyst sida Bullernivå på båda sidor Andel i % som störs/påverkas negativt av vägtrafikbuller: dba båda sidor 55 dba 60 dba 65 dba 55 dba 60 dba 65 dba Allmän störning Vila / återhämtning inomhus med stängt fönster Vila / återhämtning på uteplats / balkong Källa: Ljudboken, en kunskapsportal som har tagits fram inom projektet Ljudlandskap för bättre hälsa finansierat av MISTRA,

10 10(16) 3.1 Ljudmiljö i parker Det är av stor vikt att hänsyn tas till trafikbuller när en bedömning görs av hur parken fungerar som plats för möten och rekreation. Naturvårdsverket skriver följande i Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning 1 : Områdestyp Parker och andra rekreationsytor i tätorter Friluftsområden 40* *Avser dag- och kvällstid kl Ekvivalent ljudnivå i, utomhus 45-50* eller 20 dba under nivån för omgivande gator vilketdera som ger den högsta nivån Flera studier har gjorts på vad som kan uppfattas som god ljudmiljö i parker och rekreationsområden. De flesta riktar sig mot naturområden och det vi ibland kallar tysta områden. Mats Nilsson på Stockholms Universitet har behandlat såväl parker som naturområden i Soundscape Quality in Urban Open Spaces 2. Studien gjordes genom att låta besökare fylla i formulär om ljudmiljön och samtidigt mäta ljudnivån i området. Resultatet visar att vid (L eq 4h ) tyckte 90 % av de tillfrågade att ljudmiljön är bra eller mycket bra. Vid 50 sjunker siffran till 70% och vid 55 är det 40% som ansåg att ljudmiljön är bra eller mycket bra. 1 Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning, Naturvårdsverket Dnr Rv, Soundscape quality in urban open spaces, Mats E. Nilsson, Institute of Psychology, Karolinska Institutet & Department of Psychology, Stockholm University, Inter-Noise 2007.

11 11( (16) Josefin Lindebrink Beräkningar Beräkningar för ekvivalent och maximala ljudnivåer har utförts på höjden 2 meter relativt mark med en täthet mellan beräkningspunkterna om 5 x 5 meter. Sökradien mellan källa och mottagare för direktbidraget är 700 meter. 4.1 Beräkningsmodell Den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller, rev har använts för beräkning av ljudutbredning från vägtrafik. Beräkningsmodellen finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport Beräkningarna har genomförts med programmet CadnaA (version ) från DataKustik. Programmet utnyttjar tredimensionella digitalkartor över området, även inkluderande byggnader. Utbredningsdämpning, markabsorption, skärmning, reflektioner mm, hanteras automatiskt av programmet i enlighet med rådande beräkningsmodell. Figur 3: Digital markmodell i CadnaA. Längst upp i bilden kan man skymta Norrortsleden. Beställare: Sollentuna Kommun Uppdragsnr: Rapportnr:R02

12 12(16) 4.2 Källdata Vägtrafik Källdata för Gustavsbergsleden, delar av Frestavägen och Norrortsleden har erhållits från rapporten Väsjö Trafikanalys, Sweco, daterad samt från mailkonversation med Sofie Loftenius, Tengbom. Trafikmängd i planområdet har uppskattats utifrån denna prognos. Data på trafikmängd för Frestavägen mellan Gustavsbergsleden och avfart till Gata 3 saknas och har därför uppskattats. Trafikdata avser prognosår Tabell 1 nedan visar de trafikdata som används för bullerberäkningar. Tabell 1. Vägtrafik Väg Trafikmängd 1) Andel tung trafik 2) Hastighet (km/h) 3) Frestavägen Se figur 4 8 % 50 Gustavsbergsvägen % 50 Norrortsleden (256) % 90 Gator i planområdet Se figur 4 0 % 30 1) Antal fordon under ett årsmedeldygn, avser prognosåret ) Andel tung trafik är uppskattade värden. 3) Avser skyltad hastighet

13 13(16) < Se tabell Figur 4. Trafikmängd i planområdet.

14 14(16) 5 Resultat 5.1 Ekvivalent ljudnivå Byggnader närmast Frestavägen beräknas erhålla nivåer ekvivalent ljudnivå vid fasad mot vägen. Byggnader vars fasadnivå överskrider Sollentuna Kommuns riktlinjer för ekvivalent ljudnivå 55 redovisas i bilaga AK02. Även byggnader närmast Norrortsleden beräknas få ekvivalenta ljudnivåer över 55. Dessa byggnader innehar ej tyst sida < 50. Den ekvivalenta ljudnivån redovisas 2 meter över mark i bilaga AK01. Observera att resultatet inte är frifältskorrigerat utan innehåller reflexer från egen fasad Ekvivalent ljudnivå vid fasad Nedan redovisas ekvivalenta ljudnivåer vid fasad. Dessa är frifältskorrigerade för jämförelse med gällande riktvärden. Redovisade ljudnivåer anger högsta ekvivalent ljudnivå för respektive fasad. Ljudnivå vid fasad redovisas endast för byggnader där fasadnivån riskerar att överstiga riktvärdet på L Aeq 55. Figur 5 Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad, södra planområdet

15 15(16) Figur 6. Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad, nordöstra planområdet Figur 7. Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad, nordvästra planområdet.

16 16(16) 5.2 Maximal ljudnivå Bostäder närmast Frestavägen beräknas erhålla nivåer maximal ljudnivå vid mest utsatta fasader. Maximala ljudnivåer redovisas 2 meter över mark i bilaga AK03. 6 Kommentarer Det huvudsakliga bidraget till ljudnivåer vid fasad kommer från Frestavägen, Gustavsbergsleden samt Norrortsleden. Lokala gator i planområdet bidrar minimalt till den totala ljudnivån. Om riktvärdet om högst 55 vid samtliga fasader skall innehållas krävs att trafiken på Frestavägen minskas betydligt alternativt att en skärm med tak över vägen byggs utmed hela Frestavägen. Detta bedöms ej genomförbart varför bedömningen av bullersituationen bör ske utifrån avstegsfall. Att sänka hastigheten till 30 km/h på Frestavägen skulle ge en reduktion av den ekvivalenta ljudnivån med cirka 1 -enhet. En 20% ökning i trafikmängd på Frestavägen skulle istället innebära en ökning av den ekvivalenta ljudnivån med ca 1 - enhet. För att klara gällande riktvärden måste minst en till varje lägenhet tillhörande uteplats alternativt balkong orienteras mot fasaden som vetter från vägen. För hus med fler bullerutsatta fasader behöver planlösning vara sådan att minst hälften av boningsrummen är belägna mot tyst sida. Enligt Naturvårdsverkets riktvärden för trafikbuller vid rekreationsytor skall den ekvivalenta ljudnivån ej överstiga 45-50dBA. En ekvivalent ljudnivå < 50 erhålls först på ett avstånd på ca 75m från Frestavägen och ca170m från Norrortsleden. För friluftsområden gäller enligt Naturvårdsverket riktvärdet 40 vilket man ej uppnår i området norr om bebyggelsen. Vid närbebyggelse på södra sidan av Frestavägen kan ljudnivåer för hus belägna nära vägen komma att öka på grund av reflexer. 6.1 Översiktliga åtgärdsförslag Med nuvarande planområde behöver man tillämpa kommunens olika avstegsfall för bostäder närmast Frestavägen samt Norrortsleden. I vissa fall behöver ljudklassning av bostäderna skärpas från ljudklass C till ljudklass B enligt svensk standard i kombination med att hälften av boningsrum i varje lägenhet är belägna mot tyst sida, L Aeq < 50. Med en bullerskärm vid norrortsleden kan ljudnivå vid fasad sänkas för bostäder belägna i närområdet samt i rekreationsområdet. Ljudnivåer längs med Frestavägen kan möjligen sänkas med tillämpning av bullerskärm beroende på husets höjdläge i förhållande till vägen. För bebyggelse som överskrider riktvärden krävs åtgärder enligt avstegsfall. Framtagning av dessa skall göras innan granskningsskede. För bedömning av om åtgärder krävs skall ljudnivåer som är frifältskorrigerade enligt gällande standard tillämpas.

17 FÖRKLARINGAR KÄLLDATA Se rapport BERÄKNINGSMODELL Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik 1996 (SNV rapport 4653) BERÄKNINGSHÖJD DRIFTFALL 2 m (över mark) Dygn, 24h Ekvivalent ljudnivå L A, eq, Dygn [] REV # ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM BULLERKARTA OMRÅDE NORRA VÄSJÖN BESTÄLLARE SOLLENTUNA KOMMUN AK Tyréns AB, Akustik UPPDRAGSNUMMER [m] RITAD AV J.LINDEBRINK DATUM GRANSKAD AV C.TOREHAMMAR HANDLÄGGARE J.LINDEBRINK LJUDUTBREDNING FRÅN VÄGTRAFIK. DYGNSEKVIVALENT LJUDNIVÅ SKALA NUMMER A3-1:3500 AK01

18 FÖRKLARINGAR KÄLLDATA Se rapport BERÄKNINGSMODELL Nordiska beräkningsmodellen för spårtrafik 1996 (SNV rapport 4935) REV # ÄNDRINGEN AVSER +43 SIGN DATUM BULLERKARTA OMRÅDE NORRA VÄSJÖN BESTÄLLARE SOLLENTUNA KOMMUN AK Tyréns AB, Akustik UPPDRAGSNUMMER RITAD AV J. LINDEBRINK DATUM GRANSKAD AV C.TOREHAMMAR HANDLÄGGARE J.LINDEBRINK LJUDUTBREDNING FRÅN VÄGTRAFIK. [m] BYGGNADER SOM HAR FASAD SOM ÖVERSKRIDER RIKTVÄRDE PÅ SKALA NUMMER A3-1:3500 AK02

19 FÖRKLARINGAR KÄLLDATA Se rapport BERÄKNINGSMODELL Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik 1996 (SNV rapport 4653) BERÄKNINGSHÖJD 2 m (över mark) Maximal ljudnivå L AF, MAX [] REV # ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM BULLERKARTA OMRÅDE NORRA VÄSJÖN BESTÄLLARE SOLLENTUNA KOMMUN AK Tyréns AB, Akustik UPPDRAGSNUMMER [m] RITAD AV J.LINDEBRINK DATUM GRANSKAD AV C.TOREHAMMAR HANDLÄGGARE J.LINDEBRINK LJUDUTBREDNING FRÅN VÄGTRAFIK. MAXIMAL LJUDNIVÅ SKALA NUMMER A3-1:3500 AK03