Bilagor. Elcertifikatöversyn etapp 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor. Elcertifikatöversyn etapp 2"

Transkript

1 Bilagor Elcertifikatöversyn etapp 2

2 BILAGA 1 REGERINGSUPPDRAG (N2003/9037/ESB) BILAGA 2 PRODUKTIONSKOSTNADER BILAGA 3 POTENTIAL FÖR VINDKRAFT BILAGA 4 POTENTIAL FÖR BIOBRÄNSLEBASERAD KRAFTVÄRME I FJÄRRVÄRMENÄTEN BILAGA 5 POTENTIAL FÖR VATTENKRAFT BILAGA 6 POTENTIAL INDUSTRIELLT MOTTRYCK BILAGA 7 POTENTIAL FÖR SOL, VÅG OCH GEOTERMI BILAGA 8 POTENTIAL FÖR BIOBRÄNSLE BILAGA 9 TORVENS ROLL I ELCERTIFIKATSYSTEMET ANALYS MED MARKAL BILAGA 10 EXEMPEL PÅ AVSTÄMNINGSFAKTURA BILAGA 11 EXEMPEL PÅ PRELIMINÄRFAKTURA BILAGA 12 FÖRNYBAR ELPRODUKTION BILAGA 13 - ANTAL UTFÄRDADE ELCERTIFIKAT DEN 16 AUGUSTI

3 Bilaga 1 Regeringsuppdrag (N2003/9037/ESB) Uppdrag till Statens energimyndighet att göra en översyn av elcertifikatsystemet Regeringens beslut Statens energimyndighet (Energimyndigheten) får i uppdrag att göra en översyn av elcertifikatsystemet. Energimyndigheten skall under arbetet inhämta synpunkter från berörda myndigheter och intresseorganisationer. Energimyndigheten skall redovisa uppdraget i två etapper. Den första etappen skall redovisas senast den 1 maj Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 november Bakgrund Elcertifikatutredningen tillkallades i augusti 2000 för att ta fram ett förslag till ett elcertifikatsystem baserat på kvoter. Under hösten 2001 presenterade utredningen sitt betänkande Handel med elcertifikat (SOU 2001:77). I juni 2002 beslutade riksdagen om energipolitikens inriktning under de närmaste åren. I detta beslut ingick ett mål, för att öka den årliga användningen av el som produceras med användning av förnybara energikällor. Målet var en ökning med 10 TWh från 2002 års nivå till år 2010 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317). I propositionen presenterade regeringen en bedömning av principerna för ett certifikatsystem. I januari 2003 lades ett förslag till elcertifikatsystem fram i propositionen Elcertifikat för att främja förnybara energikällor (prop. 2003/03:40). I propositionen redovisade regeringen bl.a. sin bedömning att en översyn av de framtida kvotnivåerna bör göras vartannat år med start Den första översynen skall göras i samband med kontrollstationen för klimatpolitiken år I översynen skall en utvärdering av systemets funktion och effekter göras samt möjligheten övervägas till en höjning av ambitionsnivån. I propositionen om Torv och elcertifikat (prop. 2003/04:42) bedömde regeringen att den kommande översynen även bör omfatta en helhetsbedömning av den internationellt konkurrensutsatta elintensiva industrins kvotplikt. Vidare angavs att översynen bör värdera både de långsiktiga effekterna av att torv är ett - 4 -

4 certifikatberättigande bränsle samt vilken nivå på torvanvändningen som bör inkluderas när kvotnivåerna för år 2005 och framåt fastställs. Uppdraget Allmän översikt av elcertifikatsystemet (etapp 2) Energimyndigheten bör redovisa en första översikt av hur väl elcertifikatsystemet uppfyller de fastlagda målen för systemet. I det fall brister identifieras bör förslag lämnas på förändringar som gör systemet mer ändamålsenligt. Redovisningen bör ge en beskrivning av utvecklingen under det första året systemet varit i drift, vad som har fungerat väl och vad som fungerat mindre väl i systemet. Redovisningen bör vidare innehålla bedömning av hur systemet inverkat på berörda aktörers agerande vad avser nyinvesteringar och kapacitetsökningar m.m. Statistik om elcertifikatsystemet (etapp 2) Energimyndighetens översyn bör redovisa statistik för den förnybara elproduktionen under kvotåret Statistiken bör bl.a. innehålla sammanställningar av den befintliga förnybara elproduktionskapaciteten, uppdelad på kraftslag. För biobränsleeldade kraftvärmeverk bör biobränslen redovisas. Uppgifter från tidigare år bör inkluderas för att möjliggöra jämförelser av variationer mellan år, t.ex. vad avser nederbörd och temperatur. Energimyndigheten bör vidare redovisa en prognos för den möjliga förnybara elproduktionskapaciteten fram till år Bedömningar av faktisk och planerad utbyggnad bör redovisas liksom en bedömning av produktionskostnaderna för olika kraftslag som är berättigade till elcertifikat. Vidare bör en bedömning av de framtida produktionskostnaderna i relation till den prognostiserade elprisutvecklingen göras. Redovisningen bör också omfatta uppgifter om hur stor andel av den totala elförbrukningen som den från kvotplikt undantagna elintensiva industrin står för uppdelat på relevanta industribranscher. De framtida kvotnivåerna (etapp 2) Regeringens bedömning i proposition Elcertifikat för att främja förnybara energikällor (prop. 2003/03:40) var att möjligheten till en höjning av ambitionsnivån i elcertifikatsystemet skall övervägas. Vid en positiv utveckling av systemet skulle en lämplig justering av målet kunna vara att öka den förnybara elproduktionen från 10 TWh till år 2010 och till 15 TWh till år Energimyndigheten bör bedöma om det finns förutsättningar att kunna öka ambitionsnivån i elcertifikatsystemet. En analys bör ske av hur systemet bör utvecklas över tiden om ambitionsnivån förändras, bl.a. vad avser kvotnivåer och certifikatberättigade energikällor. Energimyndigheten bör vidare bedöma det framtida stödbehovet för de förnybara energikällor som idag ingår i elcertifikatsystemet. Energimyndigheten bör också analysera olika scenarier för elcertifikatsystemets utveckling efter den fastlagda kvotperioden

5 Torvens roll inom elcertifikatsystemet (etapp 1) I översynen bör ingå att värdera både effekterna för elcertifikatsystemet och för kvotnivåerna av att torv är ett certifikatberättigande bränsle. Energimyndigheten bör analysera vilken nivå på torvanvändning som kan vara rimlig att anta när kvotnivåerna för år 2005 och framåt ska fastställas. Energimyndigheten bör vidare belysa om det finns mer ändamålsenliga sätt att främja användningen av torv som bränsle i det svenska energisystemet. Kvotpliktsavgiftens utformning (etapp 1) Kvotpliktsavgiften har ett tak under år 2003 och I propositionen om Elcertifikat för att främja förnybara energikällor angavs att takets prisstyrande inverkan noga skulle följas. Vid översynen 2004 skulle behovet av en förlängning och förändring av takets utformning också övervägas. Energimyndigheten bör analysera om taket har prisstyrande effekter på prisbildningen av elcertifikat. En redovisning bör ske av de långsiktiga effekterna av ett tak för kvotpliktsavgiften. Takets prisstyrande inverkan bör också analyseras i relation till framtida elprisutveckling och produktionskostnader. Energimyndigheten bör vidare belysa alternativa modeller för kvotpliktsavgiftens utformning som minskar risken för påverkan på prisbildningen men som ändå behåller kvotpliktsavgiftens incitament. I uppdraget ingår också att belysa om kvotpliktsavgiften kan konstrueras annorlunda för att ytterligare stimulera investeringar i förnybar elproduktion. Villkor för konsumenten (etapp 2) Energimyndigheten bör kartlägga och analysera hur konsumentpriserna på elcertifikat utvecklats. Myndigheten bör bedöma om det behövs kompletterande åtgärder för att förbättra konsumentens villkor och information vad avser elcertifikatsystemet. Fakturans roll som informationsbärare för kunden bör särskilt belysas. Resultat från arbetet med kvotpliktens utformning bör vara en viktig utgångspunkt. kraft (etapp 2) Energimyndigheten bör göra en första analys av vilka effekter elcertifikatsystemet har fått för vindkraftens utveckling i Sverige, i relation till det fastställda planeringsmålet. Analysen bör omfatta en fördjupad kartläggning av de ekonomiska villkoren för befintliga vindkraftsanläggningar och förutsättningarna för framtida utbyggnad. En analys av vindkraftens specifika förutsättningar i jämförelse med övriga förnybara energikällor inom elcertifikatsystemet bör också ske. Detta kan t.ex. gälla att oprövad teknik ger större risker eller att finansieringen av vissa projekt möter särskilda svårigheter. Baserat på erhållna resultat och utifrån övriga insatser inom vindkraftområdet, som Energimyndigheten administrerar bör, förslag lämnas på eventuella ytterligare kompletterande insatser som bedöms relevanta

6 Den elintensiva industrin undantag från kvotplikt (etapp 1) Energimyndigheten bör göra en helhetsbedömning av den internationellt konkurrensutsatta elintensiva industrins kvotplikt och lämna förslag till lämpliga undantagsregler för den elintensiva industrins kvotplikt. Reglerna bör ta hänsyn till rådets direktiv om energibeskattning (2003/96/EG), artikel 17 om nedsättning av energiskatt för energiintensiv industri samt det förslag på definition av elintensiva företag som redovisas i Förslag till program för energieffektivisering i energiintensiva företag (Ds 2003:51). Undantagsreglerna bör beakta behovet att över tiden förutse hur stor andel av den totala elförbrukningen som kommer att undantas kvotplikt. Energimyndigheten skall redovisa uppdraget i två etapper. Den första etappen som särskilt omfattar torv, den elintensiva industrin och kvotpliktavgiftens utformning skall redovisas senast den 1 maj Uppdragets övriga delar skall slutredovisas senast den 1 november På regeringens vägnar Leif Pagrotsky Ulf Sävström Kopia till Finansdepartementet (Fi/BA, Fi/S 6) Jordbruksdepartementet (Vegetabilieenheten, Jo/Ko) Miljödepartementet (M/Mk, M/Na, M/Hm) Svensk Energi Svensk kraftförening Svenska Torvproducentföreningen Föreningen Svenskt Näringsliv Svensk Fjärrvärme kraftens investerare och projektörer kraftsleverantörerna i Sverige - 7 -

7 Bilaga 2 Produktionskostnader Bilaga 2 presenterar de förutsättningar och antaganden som legat till grund för beräkningarna. Teknikbeskrivning Beräkningarna för elproduktionskostnaderna utgår från Elforsks rapport El från nya anläggningar 2003 där en vidare detaljerad beskrivning av respektive teknik återfinnes. För dagens kommersiella teknikalternativ har de bästa möjliga tekniska, ekonomiska och miljömässiga data som kan anses gälla på dagens nationella och internationella marknad antagits. Av de studerade teknikalternativen i studien har vi valt att enbart studera tekniker för förnybar elproduktion: Bio 80 Biobränsleeldad kraftvärme 80 MW el Bio 30 Biobränsleeldad kraftvärme 30 MW el Bio 10 Biobränsleeldad kraftvärme 10 MW el land 5 - kraft 5x1 MW el landbaserat land 20 - kraft 10x2 MW el landbaserat hav 90 - kraft 30x3 MW el havsbaserat låg - kraft med låg kostnadsnivå hög kraft med hög kostnadsnivå Studien fokuserar i huvudsak på utvecklingspotentialer för befintlig teknik. Vidare studeras också ny intressant teknik som kan komma att få en stark utveckling under perioden fram till år I flera fall är dessa tekniker inte direkt nya men har fått nytt intresse då marknaden förändrats och applikationerna blir nya. Utgångspunkten är att inkludera några av de tekniker som ligger närmast till hands för att kunna kommersialiseras fram till år Avgörande faktorer för bedömning av teknikers möjlighet att nå en kommersiell status är: Status idag Konkurrenskraft i jämförelse med andra tekniker Marknad år 2015 Begreppet kommersiellt tillgänglig avses teknik för vilken leverantören kan lämna kommersiella garantier, vad avser prestanda och funktion. För att en teknik ska vara kommersiellt tillgänglig bör den vara demonstrerad i full skala innan dess

8 Beräkningsförutsättningar Nedan följer en genomgång av de olika ingående variabler som vi utgår ifrån i beräkningarna samt resonemang kring avväganden och ställningstaganden som gjorts. Kalkylränta Vid beräkning av elproduktionskostnaderna utgår detta arbete från ränteberäkningar enligt annuitetsmetoden 1. De facto förefaller det vara så att olika investeringar i olika teknik återspeglar olika risk beroende grad av utveckling av tekniken i fråga samt övriga riskfaktorer på den marknad det är frågan om. I liknande beräkningar som görs (Elforsk, Energiframsyn och Nordleden) utgår man oftast från ett normalfall med 6 % kalkylränta och 20 års avskrivningstid med ett antal olika känslighets alternativ på 4 % respektive 12 %. Vi har valt att räkna med flera känslighetsalternativ för kalkylräntan; 6 %, 8 %, 10 %, 12 % och 14 %. Då en av huvudfrågorna är vad som krävs för att nyproduktion och investeringar ska komma till stånd så bör våra beräkningar även innefatta den riskbedömning som marknaden gör. Denna åskådliggörs med en riskpremie som läggs till och måste betalas för den del av kapitalet som är lånefinansierad. De olika teknikerna har olika förutsättningar varför varje anläggning återspeglar en unik riskexponering vid investering. Nedan resonemang är et försök att närma sig en generell nivå för den ränta för alla tekniker som krävs för att investeringen skall komma till stånd. Med utgångspunkt i en s.k riskfri ränta vilken motsvaras av statsobligationer/statsskuldsväxlar (5 år) på cirka 3,6 % lägger man till det avkastningskrav som investeraren har på mellan 3 till 4 %. Marknaden bedömer att det tidigare varit en låg riskbedömning på investeringar för elproduktion men att den har stigit med åren. Risktillägget brukar generellt kunna visas med ett s.k. beta-värde som tidigare låg på mellan 0,2 till 0,5 men som idag ligger på cirka 1,5 vilket är betydligt högre. Bland annat beror detta på den politiska risk som finansiella aktörer upplever i energipolitiken. Beta-värdet är att betrakta som en riskjusterande faktor som ska multipliceras med avkastningskravet, vilket ger riskpremien. Sammantaget blir den nominella räntan för lånat kapital till dessa investeringar som följer: Nominell låneränta = riskfri ränta + ( beta-värdet x avkastningskravet) 1 Vid annuitetsmetoden räknas det belopp annuiteten som, om det betalas vid varje amorteringstillfälle, räcker till både ränta på restskulden och en amortering så att lånet är slutbetalat i samma period som kredittiden går ut. Då det belopp som betalas är lika stort vid varje tillfälle, utgörs detta vid kredittidens början till en större del av ränta och en mindre del av amortering. Efterhand som skulden amorteras ned, minskar räntedelen och det blir större utrymme för amortering

9 Vilket i dagens läge motsvaras av 3,6 % + (1,5 x 3 4 %) Utifrån dessa resonemang skulle den nominella räntan på lånat kapital till investeringen hamna i intervallet 8,1 % till 9,6 %. 2 Utifrån de olika känslighetsalternativ som beräknats antar vi alternativet med 8 % real kalkylränta. Efter tillägg på 1,5 2 % inflation på denna kalkylränta hamnar vi i intervallet för nominell ränta ovan. Det generella antagandet ovan bygger på en projektfinansierad investering i elproduktion med ett eget kapital på mellan % eget kapital och resterande andel lånat kapital. Vanligt förekommande låneperiod för dessa typer av investeringar är mellan år. Det förekommer olika typer av investeringssituationer i dessa fall. Ett fall är den ovan beskrivna projektfinansierade investeringssituationen. Ett annat alternativ är då exempelvis ett kommunalt bolag gör en investering i elproduktion då det kan antas utgöras av 50 % eget kapital och 50 % lånat kapital. En ytterligare alternativ investeringssituation är när de största energibolagen kan i princip finansiera allt kapital från egen balansräkning. Därför varierar den ränta som man bör räkna på för att se vad som krävs för att investeringar skall komma till stånd. Vi finner anledning att välja alternativet med 20 års avskrivningstid och 8 % real kalkylränta för samtliga teknikalternativalternativ. Samtliga beräkningsalternativ återfinnes i bilagan för vidare undersökning av känslighetsalternativen som beräknats. Antagande om värmekreditering har satts till 0,17 öre/kwh värme. På liknande sätt beror värmekrediterings storlek på vilken investeringssituation det handlar om. Denna skiljer sig åt beroende på om det är en nyinvestering eller olika typer av mer eller mindre omfattande reinvesteringar i befintliga anläggningar. Avskrivningstid Anläggningars ekonomiska livslängd är inte enbart beroende av teknisk kvalitet och skötsel, utan i hög grad även av omvärldsfaktorer såsom teknisk utveckling, bränslepriser, skatteeffekter, miljökostnader m.m. Olika avskrivningstiders inverkan på produktionskostnaden är därför intressant att studera. Vi tycks i Sverige närma os den kontinentala inriktningen att i samhällsekonomiska beräkningar välja avskrivningstider på år för att därmed få en mer företagsekonomisk värdering av investeringsprojekten. Olika avskrivningstiders inverkan på produktionskostnaderna kommer därför att göras. I beräkningarna utgår vi från 40 års avskrivningstid för vattenkraften i samtliga fall. För övriga tekniker räknar vi avskrivningstider på 15 år, 20 år respektive 30 år som olika känslighetsalternativ. 2 Riskpremiens nivå för dessa investeringar baseras på intervju med en större svensk finansiär på området

10 Bränslepriser För beräkningarna krävs bränslepriser på biobränslen. Dels de idag rådande priserna, dels de framtida priserna i perspektivet år För dagens rådande priser utgår vi ifrån 2003-års statistik vad gäller vägda årsgenomsnitt för respektive bränsle från Energimyndighetens Prisblad för biobränslen, torv m.m. Vi räknar på genomsnittspriset för skogsflis för år 2003, vilket är 12,7 öre/kwh. För de framtida bränslepriserna utgår vi ifrån de gällande förutsättningarna till Energimyndighetens och Naturvårdsverkets Kontrollstation Dessa förutsättningar är att betrakta som framskridningar av pristrender utifrån historiska data med samtida kvalitativa resonemang om framtida utveckling på biobränslemarknaderna. Då avsaknad av bränsleprisprognoser för biobränslen föreligger är detta bästa tillgängliga information för ändamålet. Vi räknar för år 2020 på ett skogsflispris på 15,2 öre/kwh. Utnyttjningstider Beräkningarna utgår från följande utnyttjningstider för olika anläggningar: Kraftvärmeanläggningar tim/år kraftanläggning, hav tim/år kraftanläggning, land, större tim/år kraftanläggning, land, mindre tim/år kraft tim/år Effektvärdering Olika kraftslag har olika egenskaper som innebär att förmågan att producera el kan variera beroende på faktorer såsom väderlek (vind, solstrålning, nederbörd), värmeunderlag eller underhållsbehov. Detta brukar uttryckas som att olika kraftslag har olika effektfaktor, dvs olika förmåga att leverera installerad effekt vid ett givet ögonblick. Elsystemet som helhet måste kunna regleras för att i varje ögonblick möta aktuell elförbrukning. Detta innebär att kraftslag med hög effektfaktor ur denna aspekt är mer värda än kraftslag med låg effektfaktor, de har ett högre effektvärde. Praktiskt innebär detta att en omfattande användning av kraftslag med låg effektfaktor ställer högre krav på reglerförmåga och reservkapacitet i det övriga elsystemet, något som kan medföra extra kostnader. Detta har inte värderats i beräkningen av elproduktionskostnaden för de olika anläggningstyperna. Skatter, avgifter och bidrag För detta uppdrag beräknas elproduktionskostnaderna utan skatter, avgifter och bidrag. Detta i syfte att visa på de rena elproduktionskostnaderna, dvs vad är de faktiska produktionskostnaderna för elproduktion i olika typer av anläggningar

11 Värmekreditering För att kunna beräkna elproduktionskostnaden i en kraftvärmeanläggning, där både el och värme produceras, måste vid beräkning av elproduktionskostnaden den samtidigt producerade nyttiggjorda värmen åsättas ett värde. Beroende på vilken investeringssituation som föreligger bör olika antaganden göras för värmekreditering. Beroende på om exempelvis befintlig hetvattenpanna och fjärrvärmenät och värmeunderlag finns eller ej, samt i vilken utsträckning, bör olika nivåer på värmekreditering antas. Vi har i beräkningarna räknat med följande nivåer på värmekreditering; 0,15 öre/kwh värme, 0,17-, 0,19 respektive 0,21 öre/kwh värme. Investeringsdata Investeringarna består av samtliga delar för en komplett anläggning, och kan delas upp enligt följande för samtliga anläggningar förutom vindkraft: Processutrustning Platsbunden utrustning och servicesystem Markarbeten och byggnader Projektering, administration Drifttagning Ränta under byggtid Investeringen för respektive anläggning avser ett standardläge. Med detta menas att hänsyn inte tagits till speciella lokaliseringsanknutna kostnader som exempelvis kan utgöras av: Anslutning till kraftnätet Långa kylvattenkanaler Nya anslutningsvägar Tomt/markarrende Noteras bör att avvecklingskostnader inte beaktas i beräkningarna. För vindkraft gäller följande omfattning och uppdelning av investeringskostnaden: kraftverk inklusive transport och montage av dessa Fundament. För havsfallet förutsätts monopilefundament. För landbaserat förutsätts att ett fundament gjuts. För de bägge landbaserade parkerna förutsätts att en befintlig väg finns, men att nya vägar måste dras vinkelrät mot denna väg ut till verken. Internt elnät. Här inkluderas kostnader för kabel, kabeldragning, nedgrävning (nedspolning till havs) och inkopling i verken Utrustning för styrning och övervakning Administration Projektering (motsvarande 4 % av investeringskostnaden) Tillstånd och myndighetskontakter

12 Anslutning till elnät, vilken ej kan medtas i dessa beräkningar då den varierar mycket från fall till fall. För att möjliggöra en jämförelse med andra kraftslag inkluderas inte kostnaden för nätanslutning i dessa beräkningar. Denna varierar kraftigt från plats till plats, beroende på avstånd till det lokala nätet och dess möjlighet att ta emot ytterligare produktion. För de bägge landparkerna inkluderas kostnader fram till och med det sista vindkraftverket, i vilket det sitter en brytare och reläskyddsutrustning. För havsparken inkluderas kabel till land samt transformatoranläggning för transformering till 130 kv. Denna anläggning producerar 90 MW, vilket inte kan matas ut på et lokalt 10- eller 20 kv-nät. Drift- och underhållskostnader Drift- och underhållskostnaden presenteras (för de större anläggningarna) enligt schabloner som en fast och en rörlig del för de olika anläggningarna. Den fasta delen uttrycks som en procentsats på anläggningskostnaden, och består till exempel av: Personalkostnader Försäkring Reparationer och underhållsarbeten Den rörliga delen uttrycks som en kostnad per MWh bränsle och består exempelvis av: Förbrukningsmaterial Tillsatsmedel, kemikalier, el Kostnad för restprodukthantering inklusive skatt Kostnaden för vattenkraft är i mycket hög grad beroende av de lokala förutsättningarna i form av dammbyggnader, vattendom etc. varför det är svårt att beskriva kostnaderna i generella termer. Av detta skäl har beräkningar gjorts i två olika anläggningskostnadsnivåer: kraft-låg 3 kr/årskwh kraft-hög 5 kr/årskwh Enligt SOU 1996:115 täcks 85 % av den utbyggbara vattenkraftpotentialen i landet inom dessa kostnader. De biobränsleeldade kraftvärmeverken är utrustade med rökgaskondensering då detta är lönsamt med dagens förhållande mellan värdet på producerad el respektive värme. Det visar sig att det krävs ett elpris på öre/kwh för at det inte ska vara lönsamt med rökgaskondensering

13 Anläggningsdata Några av de viktigaste anläggningsdata som använts för beräkningarna visas i tabellerna nedan. Tabell 1 Teknisk data för dagens teknik Bränsle Cykel Storlek Elverkningsgrad Totalverkningsgrad Alfavärde (MWe) (%) (%) Biobränsle Ångcylkel ,32 kraftvärme , ,46 kraft Land, liten Land, stor Hav Tabell 2 Ekonomisk data för dagens teknik Bränsle Cykel Storlek Spec. anläggnings- Fast D & U Rörlig D & U (MWe) kostnad (kr/kwe) (% av invest) (kr/mwh, br) Biobränsle Ångcylkel kraftvärme kraft Land, liten Land, stor Hav Tabell 3 Teknisk data för vidareutveckling av dagens teknik Bränsle Cykel Storlek Elverkningsgrad Totalverkningsgrad Alfavärde (MWe) (%) (%) Biobränsle Ångcylkel 10 28, ,34-0,37 kraftvärme 30 32, ,40-0, , ,46-0,51 kraft Hav Ekonomisk data för vidareutveckling av dagens teknik Bränsle Cykel Storlek Spec. anläggnings- Fast D & U Rörlig D & U (MWe) kostnad (kr/kwe) (% av invest) (kr/mwh, br) Biobränsle Ångcylkel kraftvärme kraft Hav För vidareutveckling av dagens teknik har medelvärden använts för beräkningarna för de variabler som ges i form av osäkerhetsintervall i tabellerna ovan

14 Beräkningsresultat I denna bilaga presenteras samtliga resultat från beräkningarna som gjorts. Olika nivåer på avskrivningstider, kalkylräntor och nivå på värmekreditering visas med resulterande elproduktionskostnader. Vidare visas differensen mellan dessa elproduktionskostnader och prognostiserat systempris på el (29 öre/kwh) vilket visar på det stödbehov som respektive teknik har. Positivt värde (+) i kolumnen Stöd visar på en elproduktionskostnad som är högre än förväntat elpris, respektive negativt värde (-) visar på en elproduktionskostnad som är lägre än förväntat elpris. Värmekrediteringsnivåerna 1 till 4 som räknats med är 0,15, 0,17, 0,19 samt 0,21 öre/kwh värme. Tabell 4 a: Dagens teknik 20 år, 6 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,393 0,103 0,490 0,200 0,599 0,309 Värmekr 2 0,349 0,059 0,436 0,146 0,537 0,247 Värmekr 3 0,306 0,016 0,382 0,092 0,475 0,185 Värmekr 4 0,262-0,028 0,328 0,038 0,413 0,123 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK 0,395 0,105 0,370 0,080 0,398 0,108 0,229-0,061 0,372 0,082 Tabell 4 b: Dagens teknik 20 år, 8 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,432 0,142 0,544 0,254 0,668 0,378 Värmekr 2 0,388 0,098 0,490 0,200 0,606 0,316 Värmekr 3 0,345 0,055 0,436 0,146 0,544 0,254 Värmekr 4 0,301 0,011 0,382 0,092 0,482 0,192 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK 0,450 0,160 0,420 0,130 0,452 0,162 0,282-0,008 0,459 0,

15 Tabell 4 c: Dagens teknik 20 år, 10 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,473 0,183 0,601 0,311 0,742 0,452 Värmekr 2 0,430 0,140 0,547 0,257 0,680 0,390 Värmekr 3 0,386 0,096 0,493 0,203 0,618 0,328 Värmekr 4 0,343 0,053 0,439 0,149 0,556 0,266 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK 0,508 0,218 0,474 0,184 0,509 0,219 0,337 0,047 0,551 0,261 Tabell 4 d: Dagens teknik 20 år, 12 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,517 0,227 0,660 0,370 0,819 0,529 Värmekr 2 0,474 0,184 0,606 0,316 0,757 0,467 Värmekr 3 0,430 0,140 0,552 0,262 0,695 0,405 Värmekr 4 0,387 0,097 0,498 0,208 0,633 0,343 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd Vaten hög Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK 0,569 0,279 0,531 0,241 0,569 0,279 0,394 0,104 0,647 0,357 Tabell 4 e: Dagens teknik 20 år, 14 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,563 0,273 0,723 0,433 0,900 0,610 Värmekr 2 0,519 0,229 0,669 0,379 0,838 0,548 Värmekr 3 0,476 0,186 0,615 0,325 0,776 0,486 Värmekr 4 0,432 0,142 0,561 0,271 0,714 0,424 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK 0,633 0,343 0,589 0,299 0,631 0,341 0,452 0,162 0,744 0,

16 Tabell 5 a: Dagens teknik 15 år, 6 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,435 0,145 0,548 0,258 0,673 0,383 Värmekr 2 0,391 0,101 0,494 0,204 0,611 0,321 Värmekr 3 0,348 0,058 0,440 0,150 0,549 0,259 Värmekr 4 0,304 0,014 0,386 0,096 0,487 0,197 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK 0,454 0,164 0,424 0,134 0,456 0,166 0,229-0,061 0,372 0,082 Tabell 5 b: Dagens teknik 15 år, 8 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,472 0,182 0,598 0,308 0,739 0,449 Värmekr 2 0,428 0,138 0,544 0,254 0,677 0,387 Värmekr 3 0,385 0,095 0,490 0,200 0,615 0,325 Värmekr 4 0,341 0,051 0,436 0,146 0,553 0,263 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK 0,505 0,215 0,472 0,182 0,507 0,217 0,282-0,008 0,459 0,169 Tabell 5 c: Dagens teknik 15 år, 10 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,511 0,221 0,652 0,362 0,808 0,518 Värmekr 2 0,467 0,177 0,598 0,308 0,746 0,456 Värmekr 3 0,424 0,134 0,544 0,254 0,684 0,394 Värmekr 4 0,380 0,090 0,490 0,200 0,622 0,332 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK 0,560 0,270 0,522 0,232 0,560 0,270 0,337 0,047 0,551 0,

17 Tabell 5 d: Dagens teknik 15 år, 12 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,552 0,262 0,708 0,418 0,880 0,590 Värmekr 2 0,508 0,218 0,654 0,364 0,818 0,528 Värmekr 3 0,465 0,175 0,600 0,310 0,756 0,466 Värmekr 4 0,421 0,131 0,546 0,256 0,694 0,404 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK 0,617 0,327 0,575 0,285 0,616 0,326 0,394 0,104 0,647 0,357 Tabell 5 e: Dagens teknik 15 år, 14 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,594 0,304 0,766 0,476 0,955 0,665 Värmekr 2 0,551 0,261 0,712 0,422 0,893 0,603 Värmekr 3 0,507 0,217 0,658 0,368 0,831 0,541 Värmekr 4 0,464 0,174 0,604 0,314 0,769 0,479 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv. (år) Ränta (%) EPK 0,677 0,387 0,630 0,340 0,674 0,384 0,452 0,162 0,744 0,454 Tabell 6 a: Dagens teknik 30 år, 6 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,354 0,064 0,437 0,147 0,531 0,241 Värmekr 2 0,310 0,020 0,383 0,093 0,469 0,179 Värmekr 3 0,267-0,023 0,329 0,039 0,407 0,117 Värmekr 4 0,223-0,067 0,275-0,015 0,345 0,055 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK 0,341 0,051 0,320 0,030 0,345 0,055 0,229-0,061 0,372 0,

18 Tabell 6 b: Dagens teknik 30 år, 8 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,397 0,107 0,496 0,206 0,607 0,317 Värmekr 2 0,353 0,063 0,442 0,152 0,545 0,255 Värmekr 3 0,310 0,020 0,388 0,098 0,483 0,193 Värmekr 4 0,266-0,024 0,334 0,044 0,421 0,131 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK 0,401 0,111 0,376 0,086 0,404 0,114 0,282-0,008 0,459 0,169 Tabell 6 c: Dagens teknik 30 år, 10 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,443 0,153 0,559 0,269 0,688 0,398 Värmekr 2 0,399 0,109 0,505 0,215 0,626 0,336 Värmekr 3 0,356 0,066 0,451 0,161 0,564 0,274 Värmekr 4 0,312 0,022 0,397 0,107 0,502 0,212 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK 0,465 0,175 0,435 0,145 0,467 0,177 0,337 0,047 0,551 0,261 Tabell 6 d: Dagens teknik 30 år, 12 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,491 0,201 0,625 0,335 0,773 0,483 Värmekr 2 0,448 0,158 0,571 0,281 0,711 0,421 Värmekr 3 0,404 0,114 0,517 0,227 0,649 0,359 Värmekr 4 0,361 0,071 0,463 0,173 0,587 0,297 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK 0,533 0,243 0,497 0,207 0,533 0,243 0,394 0,104 0,647 0,

19 Tabell 6 e: Dagens teknik 30 år, 14 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,541 0,251 0,693 0,403 0,861 0,571 Värmekr 2 0,497 0,207 0,639 0,349 0,799 0,509 Värmekr 3 0,454 0,164 0,585 0,295 0,737 0,447 Värmekr 4 0,410 0,120 0,531 0,241 0,675 0,385 Teknik land 5 Stöd land 20 Stöd hav 90 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK 0,602 0,312 0,561 0,271 0,601 0,311 0,452 0,162 0,744 0,454 Tabell 7 a: Vidareutveckling av dagens teknik 20 år, 6 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,426 0,136 0,517 0,227 0,629 0,339 Värmekr 2 0,383 0,093 0,463 0,173 0,567 0,277 Värmekr 3 0,339 0,049 0,409 0,119 0,505 0,215 Värmekr 4 0,296 0,006 0,355 0,065 0,443 0,153 Teknik hav 500 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK 0,300 0,010 0,229-0,061 0,372 0,082 Tabell 7 b: Vidareutveckling av dagens teknik 20 år, 8 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,461 0,171 0,565 0,275 0,692 0,402 Värmekr 2 0,418 0,128 0,511 0,221 0,630 0,340 Värmekr 3 0,374 0,084 0,457 0,167 0,568 0,278 Värmekr 4 0,331 0,041 0,403 0,113 0,506 0,216 Teknik hav 500 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK 0,342 0,052 0,282-0,008 0,459 0,

20 Tabell 7 c: Vidareutveckling av dagens teknik 20 år, 10 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,499 0,209 0,615 0,325 0,758 0,468 Värmekr 2 0,455 0,165 0,561 0,271 0,696 0,406 Värmekr 3 0,412 0,122 0,507 0,217 0,634 0,344 Värmekr 4 0,368 0,078 0,453 0,163 0,572 0,282 Teknik hav 500 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK 0,387 0,097 0,337 0,047 0,551 0,261 Tabell 7 d: Vidareutveckling av dagens teknik 20 år, 12 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,538 0,248 0,668 0,378 0,828 0,538 Värmekr 2 0,495 0,205 0,614 0,324 0,766 0,476 Värmekr 3 0,451 0,161 0,560 0,270 0,704 0,414 Värmekr 4 0,408 0,118 0,506 0,216 0,642 0,352 Teknik hav 500 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK 0,434 0,144 0,394 0,104 0,647 0,357 Tabell 7 e: Vidareutveckling av dagens teknik 20 år, 14 % Teknik Bio 80 Stöd Bio 30 Stöd Bio 10 Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK Värmekr 1 0,579 0,289 0,723 0,433 0,900 0,610 Värmekr 2 0,536 0,246 0,669 0,379 0,838 0,548 Värmekr 3 0,492 0,202 0,615 0,325 0,776 0,486 Värmekr 4 0,449 0,159 0,561 0,271 0,714 0,424 Teknik hav 500 Stöd låg Stöd hög Stöd Avskriv.(år) Ränta (%) EPK 0,483 0,193 0,452 0,162 0,744 0,

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Översyn av elcertifikatsystemet

Översyn av elcertifikatsystemet Översyn av elcertifikatsystemet Delrapport etapp 2 - Allmän översikt av elcertifikatsystemet - De framtida kvotnivåerna - Villkor för konsumenten - Effekter för vindkraften - Statistik om elcertifikatsystemet

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Elcertifikatsystemet - Nya möjligheter för elproducenterna Jenny Hedström Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ÅF värme och kraftkonferensen 11 november 2009 Agenda Ny tilldelningsperiod för

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Anders Vikström Tfn: 08-786 59 21 PM 2012-02-27 Dnr 2012:689 INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA Hur mycket el och annan energi

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft Särskild satsning på havsbaserad vindkraft April 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning och sammanfattning... 3 2. Goda skäl för en särskild satsning på havsbaserad vindkraft... 4 2.1 Försörjningstrygghet...

Läs mer

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund Gröna certifikat för el konsekvenser för fj ärrvärm en Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 I nnehåll Gröna certifikat i allmänhet RECS Svensk fjärrvärmes mål KVV och förnybart Svenska systemet När är certifikat

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Stockholm 2010-12-15. Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Er referens: N2010/2438/E

Stockholm 2010-12-15. Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Er referens: N2010/2438/E Stockholm 2010-12-15 Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Er referens: N2010/2438/E Yttrande över Energimyndighetens rapporter Åtgärder för att skydda elkunden mot för höga elcertifikatpriser, Gemensamt

Läs mer

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Konsekvenser för elkunden av en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet

Konsekvenser för elkunden av en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet Konsekvenser för elkunden av en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet Delredovisning 2. Uppdraget att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet mm. ER 2009:35 Böcker och rapporter utgivna av Statens

Läs mer

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Eolus Vind AB (publ) Eolus Vind AB är Sveriges ledande vindkraftprojektör med branschens längsta erfarenhet. Vi projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftanläggningar

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund

VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund Sammanlagt har över 70 mdr SEK investerats i landbaserad vindkraft sedan 2008 och ytterligare minst lika mycket måste

Läs mer

Behovet av snabbreglerad elkraft

Behovet av snabbreglerad elkraft Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Energivetenskaper MVKN10 Energitransporter Behovet av snabbreglerad elkraft Författare: Axel Andell Hansén Christian Kempe Handledare: Svend

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Havsbaserad vindkraft i Östersjön

Havsbaserad vindkraft i Östersjön Havsbaserad vindkraft i Östersjön Inventering av frågeställningar och analys av förutsättningar för lönsamhet Henrik Malmberg 2012-12-10 Innehåll INLEDNING... 2 SYFTE... 2 OM FÖRFATTAREN... 2 INVENTERING

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har etablerat fler än 200 vindkraftverk Ca 35 anställda Kontor i Hässleholm, Vårgårda, Falun, Halmstad, Motala och Sundsvall.

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009 Avdelning och verksamhetsområde Marknad RAPPORT Datum 2008-04-29 Beteckning/Dnr 455/2008/PL10 Den svenska kraftbalansen RAPPORT TILL NÄRINGSDEPARTEMENTET Redovisning av hur kraftbalansen på den svenska

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Frågor och svar från informationsmöte

Frågor och svar från informationsmöte Frågor och svar från informationsmöte Nedan listas de frågor som har dokumenterats från informationsmötet den 12 juni. Svaren har i vissa fall utvecklats med mer information än vad som gavs muntligt på

Läs mer

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked Martin Johansson Handläggare Enheten för operativa styrmedel Bakgrund om elcertifikatsystemet Elcertifikat infördes den

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens samrådsinformation kring kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens samrådsinformation kring kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Till: Energimyndigheten Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens samrådsinformation kring kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Svensk Vindenergi välkomnar Energimyndighetens översyn

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Bilaga 1 - Förutsättningar i respektive land

Bilaga 1 - Förutsättningar i respektive land Bilaga 1 - Förutsättningar i respektive land För att få en förståelse för hur en gemensam marknad kan komma att fungera är det intressant att studera Sveriges respektive Norges förutsättningar. Därför

Läs mer

Nedan följer synpunkter våra och förslag Skälen till att Sverige kan få svårt att uppnå målet är flera.

Nedan följer synpunkter våra och förslag Skälen till att Sverige kan få svårt att uppnå målet är flera. Här kommer Svensk Vindkraftförening och SERO:s remissvar på Energimyndighetens skrivelse Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 N2014/734/E Vi delar i stort Energimyndighetens identifiering av vilka

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:42

Regeringens proposition 2003/04:42 Regeringens proposition 2003/04:42 Torv och elcertifikat Prop. 2003/04:42 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 november 2003 Göran Persson Leif Pagrotsky (Näringsdepartementet)

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk Sven Ruin EXEMPEL PÅ VÄRDET AV ELENERGI El man köper från nätet kr/kwh El* 0,40 Energiskatt 0,29 Elnätsöverföring 0,16 Moms 0,21 SUMMA 1,06 Lantbruk som

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning. Arbetsplan Svenska kraftnät

Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning. Arbetsplan Svenska kraftnät Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning Arbetsplan Svenska kraftnät Vad är tröskeleffekten? Regionnät 150 MW ledig kapacitet 50 MW 100 MW 50 MW 25

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 205 Tentamen juni 205, 8:00 2:00, Q2 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt

Läs mer

Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden

Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden De nordiska länderna har mycket att vinna på att samarbeta kring vindkraft och dra nytta av varandras erfarenheter.

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer