a. NNum & NDem & NAdj & NGen & NRel b. NDem & NAdj & NGen & NRel NumN

Transkript

1 Grammatiska hierarkier och implikationella universalier Hierarkier är ytterligare ett mönster hos implikationella universalier o ex. för språk med prepositioner gäller: NNum NDem NDem Ndj Nadj NGen NGen NRel o denna serie av implikationella universalier representerar en kedja i vilken varje implikatum är implikans i nästföljande implikationella universalie o detta leder till en sekvens av grammatiska typer rankade efter deras position i kedjan o denna sekvens kallas för en grammatisk hierarki, i detta fall repositional Noun Modifier Hierarchy (Hawkins 1983) NNum > NDem > Ndj > NGen > NRel Om en modifierare-substantiv-ordföljd i repositional Noun Modifier Hierarchy förekommer i ett prepositionellt språk, så förekommer även alla ordföljder till höger om denna. Om motsatta ordföljden förekommer så förekommer även alla till vänster om denna dvs. följande ordföljder förekommer i språk med prepositioner: efter (huvud-)substantivet a. NNum & NDem & Ndj & NGen & NRel b. NDem & Ndj & NGen & NRel före (huvud-)substantivet NumN c. Ndj & NGen & NRel NumN & DemN d. NGen & NRel NumN & DemN & djn e. NRel NumN & DemN & djn & GenN f. NumN & DemN & djn & GenN & RelN

2 ndra grammatiska hierarkier o ex. numerus o manam a. áine ŋara - kvinna den -3G b. áine ŋara di kvinna den -3L c. áine ŋara di a ru kvinna den -3L BUFF DU d. áine ŋara di a to kvinna den -3L BUFF U o Följande två implikationella universalier gäller för numerus: Om singular kodas med ett visst antal morfem, så kodas plural med minst lika många Om plural kodas med ett visst antal morfem, så kodas dual med minst lika många o Hierarki för numerus: o Båda dual och plural är markerade formar: Ofta markerade med et explisitt morfem, och ibland är dualis lagt till pluralis morfemet, som i Chumash: singular plural dual 1. p. k- k-i- k-i-s 2. p. p- p-i- p-i-s 3. p. s- s-i- s-i-s Också manifesterad i inflectional potential och distributional potential o Frekvens för singular/plural/dual i sanskrit: G L DU substantivböjning 70,3% 25,1% 4,6% verbböjning 71,0% 23,4% 5,6% Hur utökar vi den typologiska markeringsgraden till kategorier med fler än två värden? o relativa egenskaper istället för absoluta: plural är markerad relativt singular, men omarkerad relativt till dual (= plural är mer markerad än singular, men mindre markerad än dual)

3 markeringsgrad tycks alltså vara hierarkisk snarare än ett set av två absoluta värden nimathets- och bestämdhetshierarkier det finns ofta restriktioner för numerusdistinktioner hos substantiv, pronomen m.m. ex: o 1:a och 2:a personpronomen har annan numerusdistinktion än 3:e person guaraní šé 1G yané 1L.IN oré 1L.EX né 2G peẽ 2L haʔé 3G/L o pronomen har annan numerusdistinktion än substantiv usan wo 3G (HE/HE) wuri 3L (THEY) qâb.turin typ av duva (G eller L) (ingen markering för numerus) o pronomen och substantiv som refererar till människor har en numerusdistinktion som inte finns hos andra substantiv tiwi wuɹalaka flicka waliwalini myra/myror wawuɹalakawi flickor o pronomen och substantiv som refererar till animata har en numerusdistinktion som inte finns hos icke-animata kharia biloi katt soreŋ sten/stenar biloiki katter nimathetshierarkin: Utvigjad: 1./2. person pronomen < 3. person pronomen < egennamn < mänskeligt substantiv < icke-mänskligt, animat substantiv < inaminata substantiv Egentligen en kombination av tre dimensioner: erson: 1., 2., < 3. Referens: pronomen < egennamn < substantiv nimathet: mänsklig < animat < inanimat

4 Förutan att spella en stor roll i numerusmarkeing och indexation, spelar aminathetshierarkin en stor roll i uttryck av subjekt och objekt i många språk: ofta samsvarar verbet med det mest animata argumentet, oavhängig av om det är subjekt eller objekt. Et annat hierarki, som ofta värkar sammen med animatshetshierarkin, är bestämdhetshirerakin: Definit < spesifik < icke-spesifik I flera språk (olska, Tyrkiska) markeras akkusativ bara på definita objekt, inte på indefinita. Denne hierarkin samvärkar med animatshetshierarkin i veldigt många fall. emantic map model en djupare förklaring till hierarkier och kategorier (s. 133) En vanlig fråga vilken relation finns mellan universalier och enskilda språks grammatik/den grammatiska kunskapen hos talarna? Ett typologiskt sätt att visa detta är semantic map models Dessa diagram visar på vad som är universellt i språks grammatik och vad som är språkspecifikt guaraní 1:a/2:a pers 3:e pers mänskig subst animat subst inanimat subst usan 1:a/2:a pers 3:e pers mänskig subst animat subst inanimat subst tiwi 1:a/2:a pers 3:e pers mänskig subst animat subst inanimat subst kharia 1:a/2:a pers 3:e pers mänskig subst animat subst inanimat subst engelska 1:a/2:a pers 3:e pers mänskig subst animat subst inanimat subst Det underliggande diagrammet kallas Conceptual space/konceptuell rymd Det begränsar de språkspecifika distributionsmönster: språk gruppeara i hop bara verdier som hänger i hop i conceptuial space : o emantic Map Connectivity Hypothesis: any relevant langauge-specific and/or construction specific category should map onto a connected region in conceptual space Konceptuell rymd kan förklara inte bara en-dimensjonella hierarkier, men också multidimensjonella distributionsmönster:

5 o Haspelmaths undersökning av indefinita pronomen i 40 språk o Ungerska (s ) o den konceptuella rymden är konstruerad på empiriska grunder o enl. Haspelmath: strukturen hos den konceptuella rymden för indefinita pronomen är motiverad av de semantiska relationerna hos funktionerna (i fig. 5.2) specific specific irrealis known unknown nonspecific question indirect direct negation negation conditional comparative free choice 5 semantiska drag: bestämdhet, specificitet, en pragmatisk skala, omkastning av skala (alla unntagen free choice), räckvidd hos negation bara den till vänster är känd för talaren bara de två längst till vänster har specifik referent alla utom de tre längst till vänster definierar pragmatiska skalor Men vad är Konceptuell rymd? o enl. Croft: en universell struktur av konceptuell kunskap för mänsklig kommunikation o den representerar basen för jämförande typologi o strukturen hos den konceptuella rymden begränsar språkliga typer och exkluderar språk med grammatiska kategorier eller distributioner som inte är länkade i den konceptuella rymden (NB: page 141: fel i hierarki: singular < plural < dual) Grammatiska relationshierarkier (s. 142ff) Grammatical relations hierarchy är viktig eftersom den rangordnar grammatiska relationer mellan huvudverb och dess argument Grammatiska relationer representerar den syntaktiska kodningen av deltagarroller ( participant roles ) dessa kan markeras genom o kasus o indexering o ordföljd intransitiv: transitiv: ditransitiv: T (=DO) G (=IO)

6 Jämförande studier måste göras på basis av externa kategorier, t.ex. semantiska deltagarroller Deltagare som,, etc. är dock inte möjliga att enkelt kategorisera semantiskt o dessa är snarare participant role clusters ttested semantic maps of syntactic roles defined by case-marking : Nom-acc, erg-abs, no distinction and all distinct (tripartite) Ergativt exempel (Baskiska): Ergative Language entence: Gizona etorri da. Gizonak mutila ikusi du. Word: gizon-a etorri da gizon-ak mutil-a ikusi du Gloss: man-b has arrived man-erg boy-b saw Function: VERB intrans O VERB trans Translation: The man has arrived. The man saw the boy. Tripartita system är ovaliga utom i vissa speciella konstruktioner --system skulle bryta mot den semantiska kartan

7 o Croft har hittat ett sådant språk: Rushan (s. 146), men bara i pronomen och demonstratives, och det håller på att försvinna (bli nom-acc) GR-hierarkin uttrycks vanligen som: o subjekt < (direkt) objekt) < oblik o Vad händer då om kategorier som subjekt och objekt inte är universella? i nom-ack + / o i erg-abs + / o nominativ är omarkerad absolutiv är omarkerad o Frekvensstudier bekräftar hierarkin: i nom-ack + (nom) mer frekvent (både i transitiva och intransitiva satser) i erg-abs + (abs) mer frekvent (både i transitiva och intransitiva satser) N ccessibility hierarchy: o Vilka sorts argument kan bli relativiserad? ubjekt < direkt objekt < indirekt objekt < oblik o Detta är GR-hierarkin manifesterad i en annan del av grammatiken! Objekt: direkt, indirekt, primär, sekundär o i tandard verage European DO = + T IO = G o i många andra språk (oftast i indexering) primärt objekt = + G sekundärt objekt = T ex. yoruba/yokuts (s. 153) Konceptuell rymd för grammatiska relationer: T G