Funktionell grammatik I Interlinjär glossning; Det mentala lexikonet; Ordklasser

Transkript

1 Interlinjär glossning; Det mentala lexikonet; Ordklasser Interlinjär glossning språkexempel visas vanligtvis på tre eller fyra rader den översta ger exemplet i sin originalform: skrivspråklig eller transkriberad (denna rad är ibland utesluten) om språket har ett skrivsystem som inte är baserat på det latinska alfabetet brukar en translitterering ges om exemplet är transkriberat brukar IPA-systemet följas (d.v.s. det internationella fonetiska alfabetet; ipachart.html) den andra raden har samma innehåll som den första men med alla ord uppdelade i enskilda morfem (detta är ibland den översta/första raden i exemplen) Interlinjär glossning (2) den tredje raden innehåller en förklaring till betydelsen hos de enskilda morfemen man brukar använda gemener för betydelsen hos lexikala morfem och KAPITÄLER (eller VERSALER) för betydelsen hos grammatiska morfem för att inte förklaringarna ska bli för långa används förkortningar av grammatiska kategorier det finns ingen given standard för dessa förkortningar, men de flesta böcker har en lista inkluderad (dock inte Givón!) ett förslag till standard som man absolut kan följa om man skriver på engelska kan laddas ner från TypAbbrev.pdf

2 Interlinjär glossning (3) den sista raden ger en idiomatisk översättning av hela exemplet (ibland ges en ordagrann (litt.) översättning om en viss poäng vill göras om strukturen) Interlinjär glossning (4) exempel: Ormen bet mannen. (svenska; indoeuropeiskt) orm -en bet man -en orm -SG.UTR.BEST bita.pret man -SG.UTR.BEST Ormen bet mannen. D uyuɡu n ama d ayn yiːy. (yuwaalaraay; pama-nyunganskt) d uyu -ɡu n ama d ayn -Ø yiː -y orm -ERG den.där man -ABS bita -ICKE.FUT Ormen bet mannen. Lexikon huvudkomponenter i mänsklig kommunikation (s. 43) diskurs koherens (sammanhang) satser propositioner (förmedlar information) ord koncept (har betydelse)

3 Lexikon (2) semantiska drag & semantiska fält (s. 44) betydelsen hos lexem/ord/morfem är typiskt (mer eller mindre) komplexa kluster av semantiska drag dessa semantiska drag kopplar ihop betydelsen till semantiska fält Lexikon (3) fågel KLASSIFIKATION däggdjur reptil köttätare FÖDA växtätare elefant musik KULTUR cirkus stor STORLEK liten betar KROPPSDELAR horn Lexikon (4) ord och morfem (s. 44) lexikala ord (innehållsord) icke-lexikala ord (funktionsord) böjningsmorfem avledningsmorfem

4 Lexikon (5) skillnader mellan lexikala ord och morfem (generell) (s. 45) kriterier lexikala ord icke-lexikala morfem a. morfemisk status fri bunden b. fonologisk storlek stor liten c. betoning betonad obetonad d. semantisk storlek komplex enkel specifik generell e. klasstorlek stor liten f. klassmedlemskap öppen sluten g. funktion världstillvänd" grammatisk Lexikon (6) SPECES bestämd obestämd elefant-er sigular NUMERUS plural utrum GENUS neutrum Lexikon (7) morfemisk status (s. 48) all morfologi (alla grammatiska morfem) uppstår historiskt ur lexikala ord genom grammatikalisering detta är en process där lexikala morfem successivt (ofta under en mycket lång tidsperiod) blir mer och mer grammatiska fristående morfem klitiskt morfem affix inflektion

5 Lexikon (8) grammatikaliseringsprocessen innefattar bl.a. att användningen av ordet/konstruktionen blir mer och mer frekvent och till slut obligatorisk i en viss kontext, för en viss betydelse eller för en viss funktion; att den lexikala betydelsen försvagas/förenklas och blir mer allmän; sedan kommer formen att reduceras fonologiskt (blir kortare/mindre komplex) Lexikon (9) vanliga grammatikaliseringsprocesser i språk är t.ex. verb > tempus- och aspektmarkörer verb med betydelsen vilja, vara tvungen, gå, komma > futurum verb med betydelsen avsluta eller göra klart, etc. > perfekt verb med betydelsen vara eller bli, etc. > preteritum substantiv som betecknar kroppsdelar > adpositioner adpositioner > kasusmarkörer demonstrativa pronomen > bestämda artiklar räkneordet en/ett > obestämd artikel personliga pronomen > kongruensmarkörer på verb reflexiva pronomen > passivmarkörer Ordklasser Vad är ordklasser? Finns ordklasser? Har alla språk i grunden samma ordklasser? huvudordklasser (s. 49) universella: substantiv verb icke-universella (men ganska vanliga): adjektiv adverb

6 Ordklasser (2) kriterier för ordklassmedlemskap (s. 49) semantiska kriterier syntaktiska kriterier morfologiska kriterier The most universally predictive criteria are semantic. Syntactic criteria are also highly universal. It is morphological criteria that show the highest degree of cross-language diversity. (s. 49) Ordklasser (3) översikt över semantiska kriterier (s. 50ff) substantiv verb temporal stabilitet prototypiskt temporalt stabila ( hus, lingvistik ), vissa något mindre ( barn ) komplexitet komplexa komplexa konkrethet prototypiskt konkreta mindre konkreta prototypiskt instabila ( slå, prata ), men jfr. statiska verb ( sova, drömma, sitta ) kompakthet övrigt prototypiskt kompakta spatialt men temporalt varaktiga prototypiskt räknebara, men jfr. massubstantiv ( sand ) motsatsen till substantiv: temporalt kompakta men spatialt diffusa prototypiskt agentiviska, medvetna handlingar ( gå, ta ); mental aktivitet ( veta, ångra ); andra saknar handling/mental aktivitet ( ramla, vara ) Substantiv markeringshierarki för viktiga semantiska drag hos substantiv (s. 56): entitet (substantiv) abstrakt temporal icke-spatial spatial (konkret) inanimat animat djur mänsklig feminin maskulin

7 Substantiv (2) eller uttrycks som en markeringshierarki: t.ex. feminin mänsklig animat spatial temporal entitet exempel: abstrakt: frihet, storlek, vägran icke-spatial: tisdag, april, kväll inanimat: naturlig: solros, gräs, berg artefakt: spade, slott, trampolin icke-mänsklig animat: zebra, bofink, klippyton etc. Substantiv (3) exempel på grammatiska konsekvenser av markeringshierarkin (s. 56): a. den skrattande kvinnan b. *den skrattande solrosen c. Kvinnan mördade sitt barn. d. *Zebran mördade sitt föl. e. *Kvinnan mördade zebran. f. Mannen blev överraskad. g.? Dörren blev öppnad. h. Oscar den förste i. *Elizabeth den förste (Obs! med asterisk * menas här inte nödvändigtvis att konstruktionen är ogrammatisk, utan att den antagligen inte, eller mycket sällan, förekommer (jmf. det vi sagt om frekvens och kreativ manipulering)) Substantiv (4) räknebara och konkreta (s. 57f) räknebara oräknebara konkreta människa, sten, droppe sand, vatten, luft abstrakta rättighet, kärlek, händelse frihet, kärlek

8 Substantiv (5) räknebara eller oräknebara? jmf.: Jag dricker helst öl Jag dricker helst en/två öl Jag dricker helst ett/två öl (från Tjeckien) Här finns en bok Här finns två/många böcker Här finns mycket böcker? Här finns en sand *Här finns två/många sand Här finns mycket sand Substantiv (6) generalitet och referens (s. 58f) (vanliga) substantiv refererar inte till enskilda entiteter utan till typer av entiteter personnamn refererar till enskilda entiteter eller specifika grupper Substantiv (7) storlek, form etc. kan påverka klassifikationen av substantiv i vissa språk (s. 59), t.ex. bantuspråk utöver genus kan andra sociokulturella faktorer påverka klassifikationen av substantiv i vissa språk (s. 59)

9 Substantiv (8) syntaktiska egenskaper (s. 59f) två huvudsakliga egenskaper (hos NP) syntaktisk funktion i satsen (kasus) syntaktisk roll inom NP (kap. 11 i vol. II) syntaktisk funktion i satsen subjekt: Den gamle gubben gav en present till tjejen direkt objekt: Den gamle gubben gav en present till tjejen indirekt objekt: Den gamle gubben gav en present till tjejen predikativ: Det där är en present Substantiv (9) morfologiska egenskaper: grammatisk morfologi (s. 60ff) klass/genus (Obs! ingen böjningskategori) klassificerare klass/genus numerus singularis pluralis dualis trialis species bestämd obestämd kasus semantisk roll (agent, patient, recipient, instrument, lokativ, etc.) grammatisk roll (subjekt, direkt objekt, indirekt objekt) possessiv Substantiv (10) morfologiska egenskaper: avledningsmorfologi (s. 67) verb substantiv (nominalisering): t.ex. ge givande/gåva adjektiv substantiv: t.ex. snabb snabbhet substantiv substantiv: t.ex. barn barndom etc.

10 Substantiv (11) sammansättningar substantiv + substantiv: husbåt adjektiv + substantiv: snabbkaffe verb + substantiv: springnota partikel + verb: avleda etc. Verb semantiska egenskaper (kapitel 3) syntaktiska egenskaper (kapitel 3) morfologiska egenskaper tempus, aspekt, modalitet (kapitel 6, 7) negation (kapitel 8) pronomen och kongruens (kapitel 9) Adjektiv semantiska egenskaper (s. 81ff) hos prototypiska adjektiv (temporalt stabila, konkreta) storlek: stor/liten, vid/smal, tjock/tunn, hög/låg, lång/kort färg/nyans: ljus/mörk, svart/vit, röd, blå ljudkvalitet: starkt/svagt, skarpt/mjukt form: endimensionellt: rak, böjd, sned tvådimensionellt: rund, kvadratisk, oval tredimensionellt: kubisk, cylindrisk smak: söt, sur, salt, bitter taktil: grov/slät, hård/mjuk, vass/slö

11 Adjektiv (2) semantiska egenskaper hos mindre prototypiska adjektiv (mindre temporalt stabila/konkreta) utvärderande: bra/dålig, snygg/ful övergående tillstånd: arg, trött, glad, ledsen, upptagen, smutsig/ren, snabb/långsam, varm/kall levnadsstadier: ung/gammal, ny/gammal, frisk/sjuk observera att Givóns semantiska kriterier (s. 50ff och ovan under Ordklasser ) inte nödvändigtvis korresponderar till vilka adjektiv som återfinns i språk med liten adjektivklass (jmf. R.M. Dixon. Where have all the adjectives gone? Studies in Language 1(1): 19-80). Adjektiv (3) antonympar: kvalitet positiv negativ storlek stor liten längd lång kort vidd vid smal tjoklek tjock tunn/smal höjd hög låg längd lång kort hastighet snabb långsam vikt tung lätt Adjektiv (4) syntaktiska egenskaper (s. 84f) predikativ modifierare (attribut)

12 Adjektiv (5) morfologiska egenskaper (s. 85ff) komparation: positiv komparativ superlativ delar ofta morfologisk markering med substantiv, både i predikativ och modifierande funktion avledningar: adjektiv substantiv: t.ex. snabb snabbhet adjektiv verb: t.ex. gul gulna adjektiv adjektiv: bekväm obekväm substantiv adjektiv: sten stenig adjektiv adverb: t.ex. snabb snabbt Adverb av de fyra stora ordklasserna är adverben den minst homogena och minst universella klassen Obs! Givón gör ingen nämnvärd skillnad på adverb och adverbial i detta kapitel semantik: sättsadverb: a. Han sprang fort b. De slogs hårt c. Han smög försiktigt Adverb (2) andra sättsadverbial: a. Han slogs som en tiger b. Hon gjorde det med flit c. Han slängde den av misstag d. De gjorde det utan att tänka sig för instrumentala adverbial, jmf.: a. Hon öppnade dörren med nyckeln (instrument) b. Hon öppnade dörren med handen c. Hon öppnade dörren med lätthet (sätt)

13 Adverb (3) tid och aspektualitet: a. Hon kommer hit ofta b. De missar sällan hemmamatcher c. Igår regnade det d. Han kommer imorgon e. Gör det nu! Adverb (4) epistemiska adverb(ial): a. Han har säkert fel b. Kanske kommer hon imorgon c. Detta är möjligen det sista han gjorde d. De kommer antagligen att köpa den deontiska adverb: a. Han har lyckligtvis fel b. Förhoppningsvis kommer hon imorgon Adverb (5) adverb som modifierare till adjektiv: a. Han är mycket snäll b. en väldigt snabb häst