Renhet i leden hos dubbelledade tänger efter diskprocess

Transkript

1 Renhet i leden hos dubbelledade tänger efter diskprocess Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Christina Johansson Handledare: Maria Hansby 1

2 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Christina Johansson Antal sidor : 13 Titel: Renhet i leden hos dubbelledade tänger efter diskprocess. Handledare: Maria Hansby Datum: Dubbelledade tänger såsom benavbitare och gougetänger är ortopediska instrument som används när man klipper i benvävnad. När man ska ta hand om dessa instrument efter operationen så upptäckte jag att alla gjorde olika innan rengöringsprocessen. En del hade mellanlägg i leden av olika material för att leden skulle vara öppen och en del lät instrumentleden vara stängd under rengöringsprocessen. Alla gjorde det som de tyckte var bäst. Frågan är om det blir någon skillnad på renheten i leden? Kommer det in vatten och rengöringsmedel i leden i en oöppnad dubbelledad tång? Hindrar mellanlägget att tången blir riktigt rengjord i leden? Syftet var att ta reda på vilket alternativ som ger det renaste resultatet så att instrumenten hanteras rätt innan rengöringsprocessen. Målet var att få fram ett resultat där det visar sig vilken metod som är bäst ur renhetens synpunkt. Metoden var att använda 5 tänger med olika mellanlägg och testa dessa 3 gånger genom att smutsa ner dem med test soil, så kallat konstgjort blod. Efter rengöringsprocessen gjordes proteintester i leden. Resultatet visade sig att man inte ska diska den dubbelledade tången med stängd led och man ska inte använda ett mellanlägg av silikon. De andra 3 mellanläggen visade inget spår av proteinrester kvar efter rengöringsprocessen. 2

3 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 Syfte och Mål 5 Metod 5 Resultat 8 Diskussion 11 Bilaga 1 12 Bilaga 2 12 Referenser 13 Källförteckning 13 3

4 Bakgrund Dubbelledade tänger såsom benavbitare och gougetänger är ortopediska instrument som används när man klipper i benvävnad. Tack vare den dubbla leden kan kirurgen med bara en hand enkelt klippa i benvävnaden på grund av att den ger mycket större kraft än enkelledade tänger. Det var STILLE som uppfann tången med den dubbla leden redan år Enligt lag ska det strävas efter att patienten får en god och säker vård. För att en medicinteknisk produkt ska kunna bli steril så måste den ha genomgått en korrekt rengöring, desinfektion och sterilisering. Om inte produkten är rengjord riktigt kan den inte bli desinficerad och därmed inte steril. Tester görs för att bevisa vilken metod som ska användas för att få det renaste alternativet. Det finns många instrument och för att ge ett exempel ska saxar och peanger ligga öppna i 90 o vinkel i gallret för att kunna bli genomspolade i boxlåset av vatten och rengöringsmedel under diskdesinfektionsprocessen. På den steriltekniska enheten i Mora när de dubbelledade bentängerna tas omhand för rengöring och desinfektion efter användning på operationsavdelningen, så öppnas de i leden och det sätts i ett mellanlägg av silikon eller plast för att leden ska vara öppen under processerna i diskdesinfektorn. Ibland sätts det inte i något mellanlägg. Det händer också att när gallret med de dubbelledade bentängerna kommer från operationsavdelningen så har operationssköterskorna satt emellan plastskyddet till kanylerna, så kallade kanylhatten i leden. De har även använt gillishaken för att leden ska vara öppen under rengöringsprocessen. Det är delade meningar om vad som ger det renaste alternativet. Efter en diskussion med en steriltekniker så framgick det att de dubbelledade bentängerna behövde ingen åtgärd att öppnas innan de genomgick processerna i diskdesinfektorn. Läser man i Stilles produktinformation om tänger så rekommenderar de att man använder små plastpinnar i leden vid diskning för bättre åtkomst av vatten och rengöringsmedel. Då ställer man sig frågan om det blir någon skillnad på renheten? Kommer det in vatten och rengöringsmedel i leden i en oöppnad dubbelledad tång? Hindrar mellanlägget av silikon, plast och/eller kanylhatten att bentången blir riktigt rengjord i leden? Instrumentet kan vara synligt rent men ändå kan det finnas smuts såsom proteiner och mikroorganismer kvar i leden som kan vara svårt att se. 4

5 Syfte Syftet är att ta reda på vilket alternativ som ger det renaste resultatet så att instrumenten hanteras rätt innan rengöringsprocessen. Mål Målet är att få fram ett resultat där det visar sig vilken metod som är bäst ur renhetens synpunkt. Genom att undersöka om instrumentet blir rengjort med eller utan mellanlägg i leden, alltså öppen eller stängd led. Metod Förberedelser För att kontrollera om det finns proteinrester i leden på dubbelledade tänger efter diskprocessen kommer testet att bestå av 5 tänger varav 4 tänger kommer att ha ett mellanlägg och 1 tång kommer att vara stängd. Testet kommer att utföras 3 gånger under samma förutsättningar, samma mellanlägg, samma diskprogram och rengöringsmedel, tillsammans med samma typ av galler och på samma plats på diskinsatsen. Det första som görs under testet är att smutsa ner höggradigt rena eller steriliserade tänger och då särskilt leden. Till det används Washer Disinfector Test Soil (bilaga 2) som finns att införskaffa från företaget Valimed i Umeå. 5

6 Man tillsätter vatten upp till det svarta strecket på burken. Därefter ska burken skakas kraftigt till innehållet blandats väl. Blandningen ska stå i ca 10 minuter. Det appliceras generöst i tängernas leder och låt torka i minst 30 minuter upp till 2 timmar. Det ska synas att blandningen torkats riktigt även där det är lite tjockare lager. Tilläggas kan att det finns en pensel i burken som sitter fast i locket. Rengöringsprocessen Nu ska instrumenten rengöras i diskdesinfektorn. Märket på den är Miele och diskprogrammet är Des Var TD som är programmerat att ta in rengöringsmedlet Neodisher FA. Det är ett alkaliskt diskmedel utan tensider och oxidationsmedel. Neutraliseringsmedlet är Neodisher Z som är surt och utan tensider och fosfater. Programmet tar 1 timme och 8 minuter. 6

7 När rengöringsprocessen är klar ska den godkännas. Sen synar man tängerna visuellt med spritade händer. Om de är visuellt rena är det dags att göra proteintesterna. Proteintester Proteintesten görs av 3M Clean-Trace: Surface Protein, High Sensitivity. Det är proteintestpennor som består av 2 delar. Den ena delen är en tops som dras ur från den andra delen själva pennan, teströret. 7

8 För att eventuella proteinrester ska fastna på topsen blandas 1 del 70% instrumentsprit med 13 delar sterilt vatten. Det dras upp med en steril kanyl och blandas i en steril rondskål för att vara säker på att det inte kontamineras innan testet. Sen droppar man 3-5 droppar på topsen med hjälp av en spruta utan kanyl. Därefter svabbar man ytan med ett ganska hårt tryck under ca 10 sekunder, i det här fallet instrumentleden. Använd spritade händer och var noga med att inte komma åt topsen med fingrarna. Topsen stoppas tillbaka i teströret och så trycker man till hårt. Då tränger topsen igenom ett membran och hamnar i lösningen (bilaga 1). Pennan skakas lite grand så att det blandas riktigt. Resultatet visar sig efter minuter. Om lösningen är ofärgad betyder det att det inte finns proteinrester kvar. Blir lösningen grå så är det lite proteinrester kvar, ljus lila lite mer och mörk lila mycket proteinrester. Resulterar det i att det finns proteinrester kvar på instrumentet ska det diskas manuellt innan det körs i en diskdesinfektionsprocess igen och nytt test kan göras. Resultat Samtliga dubbelledade tänger har behandlats på samma sätt 3 gånger var för att få ett repeterbart resultat. Enda skillnaden är torktiden som skiljer några minuter och test 2 fick torka med öppen led och test 1 och 3 med stängd led innan mellanläggen sattes dit. Allt för att efterlikna hur det kan bli efter en operation innan instrumenten diskas. 8

9 TEST 1 Inget Lite Mer Mycket protein protein protein protein Ofärgat Grå Ljus lila Mörk lila Öppen led med plastkoppling i leden x Öppen led med gillishake i leden x Öppen led med kanylskydd (kanylhatt) i leden x Stängd led x Öppen led med silikonmellanlägg i leden Inget Lite Mer Mycket protein protein protein protein TEST 2 Ofärgat Grå x Ljus lila Mörk lila Öppen led med plastkoppling i leden x Öppen led med gillishake i leden x Öppen led med kanylskydd (kanylhatt) i leden x Stängd led Öppen led med silikonmellanlägg i leden x x 9

10 TEST 3 Inget protein Ofärgat Lite protein Grå Mer protein Ljus lila Mycket protein Mörk lila Öppen led med plastkoppling i leden x Öppen led med gillishake i leden x Öppen led med kanylskydd (kanylhatt) i leden x Stängd led x Öppen led med silikonmellanlägg i leden x 10

11 Diskussion Idén till testet kom upp under min praktiktid på en sterilteknisk enhet då jag upptäckte att alla gjorde olika med de dubbelledade tängerna innan rengöringsprocessen. Några satte i olika mellanlägg i leden och några ansåg att det inte behövdes. Nyfikenheten och intresset steg om att ta reda på vilket som var det bästa rengöringsalternativet. Förväntningarna var höga om att kunna påvisa vilket alternativ som var bäst. Förstår också att det behövs många tester för att komma fram till ett säkert resultat om det nu finns några säkra resultat. Fast jag bara gjorde 3 tester så tycker jag att mina tester visar vad man inte ska göra för säkerhetsskull. Man ska inte använda silikonmellanlägg och man ska inte ha den stängd. De små plastpinnarna som Stille rekommenderade att ha i leden fick jag veta om efter mina tester, annars skulle ju de också ha ingått i testerna. De är en teflonpinne på 0,5x25 mm och följer inte med tängerna vid beställning men går att köpa separat, 10 st för 78 kr i dagsläget. Figur 1 Då gillishaken är tunn och operationssköterskorna sätter emellan dem i leden så tänker jag så här i efterhand att det motsvarar nog resultatet av en teflonpinne. Att använda gillishaken som är av metall i en metalled är inte att rekommendera då de nöts mot varandra och kan i längden orsaka korrosion. Nyfikenheten om gillishaken, då den är så tunn, gjorde ett renare resultat än de andra mellanläggen gjorde att den fick vara med i testerna. 11

12 Bilaga 1 Lösningen i proteinteströret innehåller % vatten och 1-5% natriumkarbonat. Resterande ämnen är det < 1% av: dikarboxylsyra dinatruimtartratdihydrat natriumbikarbonat dinatriumtetraborat natriumhydroxid Bilaga 2 Test soil är utformad för att simulera nedsmutsning av instrument som de blir under en operation. Kan kallas för konstgjort blod. Pulvret i burken består av proteiner, lipider och polysackarider. 12

13 Referenser Kjell Rehn 3M (skickade Clean-Trace proteintester) Stefan Dannelöv Företag: Valimed i Umeå stefan.dannelov@valimed.se (skickade Test Soil) Stille företaget tel.nr: Källförteckning O8tGPvV8O17zHvu9lxUb7SSSSSS-- Figur 1: Mejl från anställd på företaget Stilles kundtjänst. 13