Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Helen Sörliden,

Transkript

1 Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Helen Sörliden, Handledare: Maria Hansby 1

2 Sammanfattning Arbetets art: Projekt instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2011 Författare: Helen Sörliden Antal sidor: 13 Titel: Packskynke i container för förlängd hållbarhet. Handledare: Maria Hansby Datum: Bakgrund På operationsavdelningen/sterilcentralen vid Centralsjukhuset i Kristianstad skedde en övergång från sprigaller och packskynke som förpackningsmaterial för sterila instrumentgaller till att istället börja använda containers som sterilförpackning för galler. Valet blev containermodellen Genesis som säljs i Sverige av företaget Mediplast. Rekommenderad hållbarhetstid för sterilt gods är från leverantören en månad på dessa containers vilket är samma hållbarhetstid som idag är rekommenderat på galler packade i packskynke. För att i vissa galler som inte används ofta få längre hållbarhet, valdes att slå ett enkelt packskynke om gallret före placering i containern. Detta är ett merarbete, en ökad kostnad och innebär ett försvårat sätt att öppna gallret. Önskan fanns slippa packskynket samt förlängs hållbarheten på galler i enbart container. Mycket tid går idag till att packa om galler med utgånget gods och det medför en ökad materialförbrukning som man skulle kunna slippa om hållbarheten var fem månader utan packskynke. Syfte Att kunna slopa packskynke i containrar och få en hållbarhet på fem månader vid Kristianstad steriltekniska enhet Mål Hållbarheten för sterilt gods som förvaras i containrar, ska kunna förvaras i fem månader istället för en månad. Metod Använder TSA-plattor för odling på ytor för att kunna se mikroorganismers tillväxt. 2

3 Innehållsförteckning sida Bakgrund.5 Syfte 6 Mål 6 Metod 6 Resultat 8 Diskussion 11 Källförteckning 12 3

4 Bakgrund Historik Containrar som förpackningsalternativ för sterilt gods kom i slutet av 50- talet. De uppfanns för att skydda instrument och utrustning från kontaminering då förpackningar av papper och packskynke har lättare för att bli trasiga vid hantering, transport och förvaring. Spara miljön var även ett skäl till att man uppfann containrarna. Viktigt är att containrarna är lätta, enkla att stänga och täta. De måste ha en säker stängning, hållbar innerkorg, ett bra filtersystem som skyddar godset under transport och förvaring. Bra ergonomiska handtag att lyfta containern med är också en viktig del. Containrar är oftast tillverkade i aluminium men finns även i rostfritt stål och plast/ komposit. Det pressas i ett stycke utan genomgående nitar vilket förhindrar glapp mellan delarna och minimerar risken av bakterievandring. Leverantören av den container modell som används vid den sterilcentral jag jobbar på rekommenderar en månads hållbarhet och att det är upp till användaren och dennes hantering och förvaring att i övrigt länga hållbarheten. För att förlänga hållbarheten till sex månader infördes rutinen att slå in gallret i ett enkelt packskynke innan det sedan placerades i en container. Önskan fanns att förlänga hållbarheten en månad i container utan att man skulle behöva ha packskynke om gallret, som försvårar packningen betydligt och förändrar den tidigare produkten. Kan det påvisas att containern håller gods sterilt längre än en månad, kan man minska ompaketering på utgånget gods, spara på miljön, tid och pengar. I Standarden ISO 14937: 2000, även gällande som svensk standard, kan läsas vad som gäller Sterilisering av medicintekniska produkter. I SS EN ISO :2 009 beskrivs kraven på material, sterilbarriär- och förpackningssystem. 4

5 Ett galler är grund instrument som man använder till en viss sorts operationer. Galler kan bestå av en korg i rostfritt, aluminium eller plastmaterial som är perforerad. Ytterförpackningen kan vara packskynke dubbla one step, Sterilpåse eller container. Syfte Syftet med denna undersökning är förlänga hållbarheten för sterilgods placerat enbart i container till 5 månader, vid operation och sterilcentralen i Kristianstad. Mål Undersöka om hållbarheter för container går att förlänga till fem månader, med befintlig hanterings/förvarings rutin som idag är gällande vid teknisk enhet i Kristianstad. Metod. Odling med TSA(Tryptic Soil Agar) plattor på containerlock och packskynke i containern efter att fem månader passerat, men innan hållbarhetstiden på sex månader passerat. Alla tester utförs på Genesis container system med engångs filter. Provtagning togs genom att två provplattor togs på packskynke (bild1,sid 8) under provtagningstillfälle mellan till , Enligt container tillverkarens önskan förändrades provtagningssätt för provplattor tagna efter till att en provplatta tas på locket (bild 2,sid 8). Man öppnar container genom att bryta upp indikationspilarna som sitter vid låsanordningarna, på den ser man även om den varit igenom autoklaven och att det inte varit uppbrutet. Sedan lyfts locket av rakt upp och det placeras åt sidan, Händerna spritavtorkas. Den andra provplattan tas mot ovansidan på packskynket. Prov plattan trycks lätt mot underlaget i ca sekunder. På remiss noteras var, när och på vilket galler provets tas och hur länge containern förvarats. Provet sänds sedan till Klinisk mikrobiologisk för analys - bakteriologisk steril kontroll. Förvaringsutrymmen där containrarna varit placerade är ett rum nere på steril teknisk enhet i sterilförråd. Placeringen där är i en hörna utan direkt solljus men det är dags ljus i rummet. Containrar förvaras även i sterilförråd på centraloperation där är containrarna placerade på hyllor längs en vägg, indelade i 5

6 sektioner för respektive område. I denna lokal finns dagsljus, solljus, fönstren är försedda med solskydds film, men hög temperatur kan trots detta uppstå i rummet. 6

7 Bild 1. Bild 2 7

8 Resultat Totalt odlades det i 36 stycken contaniers. 11 är odlade enbart på packskynke och 25 är odlade både på lock och packskynke. Resultat för odlingar tagna på containers som enbart odlats på packskynke till Odlings fynd Contanier nr Växt av KNS X Ingen Växt X X X X X X X X X X X Elva stycken contanier är här odlade på packskynke, två odlingar är tagna i varje container. Av de odlade contanierna fanns det växt av KNS i endast en och då på en platta av de två tagna på samma packskynke. KNS är en förkortning på Koagulas-Negativa Stafylokocker. Dessa finns i hudens normalflora och är vanliga kontaminator vars sjukbomsalstrande förmåga är låg. Växt av KNS vid en av de två plattorna i en container är troligen en kontaminering från provtagaren. 8

9 Antal containerslock Resultatet för odlingar tagna på containers som odlas både på lock och packskynke till Odlingsresultat på containerslock KNS KNS Bacillusart, mögelsvamp KNS Mögelsvamp Gram positiv kocker Microkock KNS mögelsvamp Ingen växt Odlingsfynd från container lock, visar att flera lock bar växt av mer än en kontameninering. Det vanligaste fyndet är KNS: 9

10 Antal packskynken Odlingsresultat på packskynken KNS Ingen växt KNS Ingen växt Odlingar tagna på packskynken i container där även locken först odlats. Växt fanns enbart på en platta/en container, KNS på denna container var det även KNS på locket., övriga 24 odlingar tagna på packskynke är fria från växt. Bacillus-art är en gram positiv aeroba bakterier som är vanligt förekommande och omfattar många arter, av vilka få är sjukdomsalstrande. Mikrokock-art är en gram positiv kocker som är en miljöbakterie Mögelsvamp finns i flera olika arter i vår omgivning och fynd beror på kontaminering genom personal. Gram positiva kocker är ett samlingsnamn för flertalet bakterier, flera av dess ingår i människans normalflora blad annat på hud, i munhåla och svalg. KNS är en förkortning på Koagulas-Negativa Stafylokocker. Dessa finns i hudens normalflora och är vanliga kontaminator vars sjukbomsalstrande förmåga är låg. 10

11 Resultatet visar att containern har förblivit tillräckligt tät för att hålla sterilitet i minst fem månader. Odlingar som tagits på locket visar på att de fynd som hittats där inte tagit sig igenom sterilfilter och kontaminerat innehållet i containern. Ett korrekt hanterande vid öppningsförfarandet gör att den kontaminering som finns på locket inte förs med ner till packskynket. Resultatet på odlingarna gäller endast för contaniers som används på steriltekniska enheten och på centraloperation i Kristianstad, med de idag gällande rutiner för hantering och förvaring av dessa. Resultatet är inte överförbart till andra steriltekniska enheter eller på andra operationsavdelningar. Hantering och omgivning liksom utförda riskanalyser spelar en stor roll. Diskussion Efter utförda odlingar har jag dragit slutsatsen att det borde gå lika bra att utesluta packskynket och lägga hållbarhet på containers på fem månader. Om de förutsättningar som varit under den tiden jag tagit proverna bibehålls. Endast på två packskynken var det KNS. Troligtvis beror odlingsfynden på ett handhavande fel vid provtagningen, eftersom alla containrar har behandlas likvärdigt. Vid fortsatta odlingar skulle kunna vara av intresse att även notera var och hur den odlade container förvarats för att se om detta spelar roll. Odling på container som förvarats upp till ett år skulle också vara intressant att odla på för att se hur lång hållbarhet som går att få i en contanier. Fler antal odlade container är önskvärt då det ger större underlag för en slutsats. Odlingar tagna på container av annat märke, förvarade i miljö hos tillverkaren har klarat att bibehålla sterilitet i ett år. Operations/steril tekniska enheten vid Eskilstuna sjukhus har i deras miljö och med Genesis container valt hållbarhets tid sex månader utan packskynke efter utförda kontroll odlingar. Att utföra odlingar är kostsamt och tidkrävande, det borde vara av intresse för containerleverantören att undersökningar genomförs. 11

12 Källförteckning 1. Arbetsgrupp FYFFE, svensk förening för vårdhygien 2. Material från Lars Sundkvist. Mediplast Ett stort tack för all hjälp och stöd under mitt projekt arbete till Lena Fransson Kristianstad steriltekniska enhet Alla Snälla medarbetare på Steriltekniska enheten i Kristianstad Maria Hansby Handledare 12