VALIDERING & UPK I AUTOKLAVER MED TORR MÄTTAD ÅNGA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VALIDERING & UPK I AUTOKLAVER MED TORR MÄTTAD ÅNGA"

Transkript

1 VALIDERING & UPK I AUTOKLAVER MED TORR MÄTTAD ÅNGA Foto: Gunnar Nestor Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: DIANA TÖRNVALL Handledare: Maria Hansby 1

2 Sammanfattning: Arbetets art: Projektarbete i kurs Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: DIANA TÖRNVALL Antal sidor: 21 Titel: Validering & Upk i Autoklaver med torr mättad ånga Handledare: Maria Hansby Datum: Sammanfattning: Validering 1 och UPK 2 är ett instrument, för att hålla sin utrustning funktionsdugligt. För att utrustningen ska påvisa reproducerbarhet 3 i processerna 4. Sterilcentralen kan då leverera ett sterilt 5 och säkert gods ut till kunder. En operationsdag kan vara svår att planera. En UPK kan störa, då operationsplanering blir störd och resurser försvinner. En autoklav 6 tas ur bruk, det görs en service och referenslasterna 7 körs. Det är därför viktigt att avdelningen fått information om UPK. Vad som händer och när? Dagens planering kan då anpassas utan alltför mycket störningar på operation. Varför är det dessa instrument/galler 8 som ska användas? Svaret blir: en referenslast ska spegla de dagliga körningarna i autoklaven. Visst kan det användas andra instrument/galler i UPK. Då blir referenslasterna inte korrekta. Om autoklaven inte torkar godset riktigt, då är godset inte sterilt. Det är därför viktigt att instrument/galler som används ofta under en operationsdag är med i UPK. Material reagerar olika i en autoklav, kondenserar 9 ångan olika. Alla material ska därför testas. Autoklavens processer ska anpassas till de olika material som förekommer på operation, avdelningar på sjukhuset och vårdcentraler. Frågor, som ofta uppkommer i samband med dessa kontroller, visar den bristande kunskapen hos personalen. I många situationer ifrågasätts validering och UPK av inte insatt personal och behovet av en manual för validering och UPK kan då kännas viktig. Av denna anledning har en sådan tagits fram i detta arbete. 2

3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Inledning 4-5 Bakgrund 6 8 Syfte och Mål 9 Diskussion Ordlista Källförteckning 16 Bilaga Bilaga 2 19 Bilaga

4 Inledning: Sterilcentralen är en arbetsplats som ska leverera sterila instrument till vårdinrättningar inom landsting, kommuner, privatkliniker mm och är ofta beläget på sjukhus. Sterilcentralen är en del i vårdarbetet och deltar i arbetet med att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Till sterilcentralen kommer orena instrument som diskas i diskdesinfektorer 10 och förpackas på ett korrekt sätt för sterilisering 11 i autoklav. Det är viktigt att autoklaverna hålls uppgraderade. För att sterilcentralen, ska kunna lita på autoklavens förmåga, att avdöda sporer och för att mikroorganismer 12 inte ska förökas. Detta kan bl.a kontrolleras genom årlig UPK. Validering UPK är ett omfattande arbete, där det behövs tid, instrument och resurs i form av personal som är insatt i arbetet på en sterilcentral. Diskussioner, brain storming, med hela avdelningen kring referenslaster är en nödvändighet för att lasterna ska stämma med lasterna som körs dagligen. För att aktualisera lasterna på nytt varje år inför UPK. Om det behöver ske en förändring, pga. att nya instrumentset eller om nytt material har tillkommit. Utbildningen till Instrument och Steriltekniker, en yrkeshögskoleutbildning, som idag har lett till rekommendation att anställa utbildad personal på sterilcentraler. Detta för att garantera goda kunskaper hos personal på sterilcentraler. Utbildningen innefattar standarder 13, lagar, förordningar. Förståelse för hur den maskinella utrustningen fungerar. Utbildningen innehåller också kunskap i mikrobiologi, desinfektion, sterilisation och miljövård. Dagens sterilcentraler använder alltmer teknisk avancerad utrustning Sterilcentralen har ett ansvar i arbetet med att förebygga VRI (MRSA m.fl.) 14 på sjukhus och vårdcentraler. Med validerad utrustning är det svårt för mikroorganismerna att överleva och reproducera sig. För att kunna ge god service, rätt och funktionsdugliga instrument vill sterilcentralen vara med i operationsplaneringen. Där sterilcentraler får vara med och planera blir det en bättre, säkrare service till operation, avdelningar, mottagningar och vårdcentraler m.fl. Sterilcentralen är en del av vården och syns i verksamheten, genom att sterilcentralen sterila och säkra instrument till vårdpersonal. Avdödning av sjukdomsalstrande sporer, bakterier, virus, sker i diskdesinfektor och autoklaver för att patienter och personal inte ska behöva bli sjuka i vårdrelaterade infektioner. Patienter blir lidande med starka antibiotikum och svårläkta sår och med långa vårdtider på sjukhuset. Vårdrelaterade infektioner är också en kostnad för samhället. Kunskap, forskning och utbildning har betydelse för en sterilverksamhet. Att det i en operationssal används säkra och sterila instrumenten är viktigt. Det är sterilcentralens uppgift att med validerad utrustning, rutiner skapa dessa förutsättningar och att dessutom hålla bioburden 15 låg så att utrustning, personal och patienter inte smittas. Att tänka på arbetet i packrummet som en operationssal är en hjälp och att använda basala hygienrutiner är en bra början/förutsättning. 4

5 Det saknas en manual som kan förklara varför, validering och UPK genomförs. Det är ett sätt att hålla diskdesinfektorer och autoklaver funktionsdugliga, för att reproducera godkända processer. Som garanterar att sterilcentraler kan återproducera och leverera sterilt gods. Det är kvalitetsarbete som tillsammans med riskanalyser, handlingsplaner skapar säkra rutiner och instrument. För vad händer om Bowie Dick (BD) test 16 inte godkänts? Hur långt tillbaka ska godset returernas till sterilcentralen för omsterilisering? 5

6 Bakgrund Sterilcentralen är en verksamhet som har till uppgift att sterilisera medicintekniska produkter 17 och att leverera sterila produkter/gods till kund som använder det i sin verksamhet med patienter. Genom att validera och kontinuerlig genomföra UPK på utrustning kan sterilcentralen leverera säkra och sterila produkter i diskdesinfektorer och autoklaver. Sterilcentralen tar hand om dessa produkter dagligen och är del i sjukvårdens kvalitetsarbete då det gäller att förebygga vårdrelaterade infektioner genom riktig desinfektion och sterilisering. Dokumentation 18 ska finnas på varje del i processen. Det finns olika system på marknaden, T-doc 19 är ett sådant system, som signeras för att dokumentera processernas korrekthet. Det är fler parametrar som ska uppfyllas innan godset kan bli godkänt sterilt efter en steriliseringsprocess 20. Man kontrollerar om godset är torrt, förpackningarna hela, rena. Att indikeringstejpen sitter kvar och har ändrat färg. Containrar är låsta och om etiketterna går att läsa. Sterilisering är en process som är svår att mäta. Som inte kan inspekteras visuellt. En viktig detalj är att steriliserade medicintekniska produkter inte är säkra och riskfria att använda, om inte de föregående processerna är utförda riktigt i diskdesinfektor, i funktions kontrollen 20, med packning av instrumenten, under transporter, i lager och hantering. Enligt FYFFE 21 ska det alltså ske en prestanda kvalificering enligt EN ISO 17665: Det är vårdgivarens ansvar att det finns dokumenterade rutiner. Det är verksamhetschefen eller delegerad chefs ansvar att ta fram dokumentation och rutiner för ett säkert användande av medicintekniska produkter. Det står i Medicin Tekniska Direktivet att verksamheten ska vara kvalitetssäkrad och att de medicintekniska produkterna måste vara säkra att använda för alla. Socialstyrelsen har riktlinjer för hur dokumentation och kvalitetssystem kan se ut för den sterila verksamheten. Den produkt som steriliseras ska ha så låg bioburden som möjligt. Detta för att sterilcentralen ska kunna leverera en steril och säker produkt ut till kund. Dokumentation ska ske dagligen efter varje process, korrekt avlästa kurvor där alla parametrar 22 ska uppfyllas som tid, temp och tryck. Ytterligare en kontroll är den dagliga Bowie Dick testen(bd) som visar att ånga tränger in i godset. Minst en gång per vecka autoklutförs också en läcktest 23. Läcktesten visar om det finns några läckage i 6

7 autoklaven ex dörrpackning, UPK görs årligen en med referenslast som motsvarar de dagliga körningarna. Kostnader runt den årliga UPK, en planering är en förutsättning för operationsavdelningen. Patienter kan bli berörda om inte en god planering har gjorts. Det behövs resurser i form av instrument och galler från operationsavdelning. För att inte situationer ska uppstå som stör den dagliga verksamheten, bör validering (sker endast då autoklav är nyanskaffad) och UPK genomföras på ett bra sätt. Därför bör informationen vara genomtänkt. Avdelningen ska vara med i diskussionerna runt och med referenslaster som fungerar på denna sterilcentral. Det är de dagliga lasterna som testas. I diskussioner om lasterna ska det bestämmas vad för referens som ska användas. Är det konceptet med familjelaster 24, worst case 25 eller PCD 26. Vad fungerar och passar verksamheten? Det finns ett lager av protesdelar/ engångsmaterial 27, som också ska hanteras. Det finns ett antal olika fabrikat. Det blir nödvändigt med ett lager. Hur stort det ska vara är ett praktiskt problem. Det behövs lagerplatser på operationsavdelningar. Det blir en kostnad om protesdelarna, engångsmaterialet inte används inom förbrukningstiden. Det innebär att steriltekniska avdelningen, om den reprocessar detta material, i juridisk mening blir egentillverkare. Det finns direktiv som en riktlinje i medicintekniska direktivet. ( se källhänvisningen) Nya instrument för operation och nya behandlingsformer kommer fram. Alla enheter inom en verksamhet anpassas till förändringarna, det är utveckling, förbättring och är en spännande del av vården och arbetet. Det är också en del, att ta med till planering av UPK för att kunna anpassa lasterna. Stora förändringar som nya instrument. Nytt förpackningsmaterial, nytt material på instrument, större reparationer på den maskinella utrustningen. Bör det göras en re-validering 28 enligt standard ISO EN Det är standarder, lagar, förordningar, riktlinjer och operationsplanering som är hjälpmedel och styrverktyg för en sterilteknisk avdelning. En regelbunden UPK är en försäkran om att autoklaven kan re-producera processerna utan att skada eller göra instrumenten oanvändbara. Då tolkningen av parametrarna i dokumentationen visar att instrumenten är sterila till 10-6, 29. En säkerhet för personal och därmed för patienten. Syftet med validering är en kontroll av steriliseringsprocesser. Som en del i ett kvalitetsledningssystem 30. Validering sker i 3 st steg vilka är: IQ 31, OQ 32, PQ 33. Validering: IQ: steg 1. Installationskonroll: Är det rätt autoklav som levererats. Är autoklaven korrekt märkt, Är all dokumentation med vid leverans. Är media vatten, avlopp, luft och ventilation inkopplat, stämmer programmen med det som är beställt. 7

8 Autoklaven ska inte visa på läckage. Säkerheten för mekanik och el har det uppfyllts så det inte kan bli elfält mellan autoklaven och andra apparater i närheten. Är autoklavens styrsystem för att indikera och registrera, kalibrerade 34. Allt ska vara dokumenterat och ansvaret är installatörens. OQ steg 2: Funktionskontroll: Står autoklaven på rätt plats, klarar autoklaven alla inställda parametrar i programmen efter installation och transport. Dessa har validerats på fabriken. Det kontrolleras att luft (ånga), vatten(ro-vatten 35 ), el. Är elen kopplad så att ingen vandring av el sker till närliggande apparater. Kontroll av larm sker och fungerar. Autoklaven körs utan last för kontroll av parametrarnas tolerans. Hur är konditionen vid leverans på autoklaven innan sterilisering. Dokumentera alla resultat. Ansvaret är användarens. PQ steg3: Prestanda/ processkontroll. Kommer de kommande åren kallas för UPK (Upprepad Prestanda Kontroll). Visar att produkterna varit utsatta för en godkänd steriliserings process, och att autoklaven klarar en reproducerbarhet av sterilitet, funktion och säkerhet hos produkterna. Denna kontroll upprepas en gång per år hela autoklavens produktions tid. I standarden står: Att alla referenslaster skall var körd inom en 3 års period. Det fungerar att kontrollera en last per år och autoklav. Det är i upk som referenslasternas sammansättning bestäms. Lasterna kan vara i familjer, worst case eller med pcd. Ansvaret är användarens. Kombinationer av material i olika lasterna gör att risken för jonvandring kan öka. Det gör att de olika lasterna kan bli svåra att torka, då en tung last bildar mycket kondens i slutfasen. Frågor som ofta uppkommer i samband med dessa kontroller visar att man inte förstår. Varför är det nödvändigt är frågan framför allt, varför just nu? När det är ett fullt operationsprogram! Kommentarer som hörs är Varför är det just dessa instrument/galler som ska användas under validering och upk? Använd några andra instrument/galler istället spelar det någon roll, det är ju bara något vi ska göra? Ta något annat istället styckförpackade instrument, det kan ju inte spela någon roll, bara det blir klart! Dessa kommentarer visar på okunskap hos personal på operations/sterilcentral som denna manual kan förklara. Det tar tid med validering och UPK då godset måste packas om med nya förpackningar för att mätningarna ska bli korrekta, godset ska kallna mellan körningar och en tung last med containrar tar lång tid att bli kall. 8

9 Syfte: Att lättförståeligt förklara validering och UPK. Mål: Ta fram en manual om Validering och UPK som ett hjälpmedel, ett sätt att underlätta arbetet och redovisa manualen. Manualen riktar sig till all personal på en operations/ sterilteknisk avdelning. Metod: Med hjälp av standard, internet, lagar och litteratur kommer detta att förklara validering och upk för operations och sterilteknisk personal. Samt färdigställa manual som en bilaga. Resultat: Se bilaga nr: 1. En Manual för operations och sterilteknisk personal. En muntlig presentation av manual till operations och sterilteknisk personal har genomförts. 9

10 Diskussion Det är en ständig utveckling av metoder, instrument och teknik i en operationssal med ventilation, ljussättning, metoderna att operera osv. Det går framåt. Arbetet på en sterilteknisk avdelning har fått stora utvecklingsmöjligheter under de senaste åren. Jag har arbetat i många år och upplevt förändringar runt omkring på avdelningar och mottagningar och på den steriltekniska avdelningen jag arbetar. Steriltekniska avdelningen var en omplaceringsplats för personal som inte kunde vara i akutvård på grund tunga lyft, ont i nackar, axlar mm. Nu är det inte en lämplig omplacering -arbetsplats för sådana problem. Här har en förändring ägt rum. Från att vara en del av gruppen osynlig som ex: städerskor, transport - kökspersonal på sjukhusen. Har utbildningen till steriltekniker höjt statusen, för arbetet på en sterilteknisk enhet. Gjort detta arbete synligt. Sterilenheter idag anställer nästan enbart steriltekniker det är en positiv utveckling, då kunskap finns. Förståelsen och betydelsen av de steriltekniska avdelningarnas arbete för hela vårdkedjan med VRI osv har breddats. Sterilenheterna är en del i det förebyggande arbetet med vårdrelaterade infektioner. Utrustning som avdödar dessa små organismer, sterila, fungerande instrument, finns på den steriltekniska enheten. Instrumenten ska inte orsaka skada för patienter på mottagningen, under en operation eller på en vårdcentral. Samtidigt är vi en serviceenhet och vill få ett fungerande bra samarbete med våra kunder. Det blir då en besvikelse när en UPK (validering sker bara då autoklav, diskdesinfektorn är ny) inte går att genomföra riktigt. Operations planeringspersonal förstår inte vad som kommer att hända under UPK. Trots att information givits i god tid. Planeras ett stort operationsprogram. Instrument, galler som behövs i UPK behövs samtidigt under planerad operation. Då får UPK vänta, patienten går först. Patienten ska inte behöva vända hem, med fortsatta problem, i väntan på operation. UPK blir inte korrekt eftersom lasten modifierats med andra instrument galler, vid jämförelse av körningarna i föregående UPK. UPK resultaten ska jämföras år från år. Detta för att upptäcka de justeringar som behövs. Problem med de dagliga lasterna ex: autoklavens efterfas har rubbats, gallerförpackningarna är våta, har fläckar, tejpen lossnar mm och godset är därför osterilt. Detta kan bero på b. la att referenslasten inte varit korrekt, det ersätta godset sammansättning varit för lätt, annat material än i ordinarie gods. Medierna till autoklaven har förändrats osv. Jag vill färdigställa denna manual, ett försök att ge information. För att kunna gå tillbaka till manualen och repetera, vid en UPK. Denna manual ska vara en hjälp och förklaring till vad som sker. Varför det är viktigt att referenslasten ser likadan ut? 10

11 Förändringarna genomförs i samförstånd med det dagliga arbetet på sterilenheten. Det ska vara en rutin, trygghet att allt är korrekt, det visar Upk. Instrument är funktionsdugliga och säkra att använda och för patienten. I en operationssal ska ventilation, ljus operationsbord, narkosapparat mm fungera. Packrummet ska jämföras med en operationssal när det gäller ventilation, ljus och renhet. I packrummet är det höga krav på hygienrutiner. Att bioburden är låg. Inga smycken, långa målade naglar. Klädkoden ska följas, inget hår ska synas. Basala hygienrutinerna! Steriltekniska avdelningen behöver stora utrymmen för packbord, moderna och tillförlitliga maskiner som uppfyller kraven i standarder och direktiv från läkemedelsverk, socialstyrelse och smittskyddsinstitutet. Det gör att behov av ombyggnationer, förbättringar i arbetsmiljön ökar på steriltekniska avdelningen. Kravet (SS EN/ISO 17665: 1, 2) att hålla utrustningen i trim så att den presterar det den ska, leder till den årliga UPK och vid nyinköp till valideringar av autoklaver och diskdesinfektorer. Detta gäller även den utrustning som finns på avdelningar och mottagningar såsom diskdesinfektor och spoldesinfektorer. Jag försöker i denna manual reda ut frågetecken kring UPK. Att se manualen som ett verktyg för att hålla den maskinella utrustningen i trim. Inte ett irritationsmoment som stör den dagliga planeringen. Operationer bör kunna planeras på ett annat sätt de dagar då UPK sker. Det ska inte glömmas bort att akutverksamheten på sjukhus kan och ska kunna ändra planeringen för patienternas bästa. Det är viktigt att all personal får utbildning. All personal ska kunna läsa parametrarna från autoklaver, diskdesinfektorer. Att se om fel i maskinell utrustning är på väg, utrustningen håller på att gå sönder, behöver repareras. Kunna vara trygg i denna kunskap. Det kostar mycket pengar om den maskinella utrustningen fallerar. Om personalen inte har kompetens att tyda parametrarna så att fel kan upptäckas tidigt. Det finns alltid ett behov att hålla kostnaden nere. Vad ska vi göra då om autoklaven använts innan svaren kommit och svaren är positiva? Ska godset kallas tillbaka och validering/upk göras om med nya sporprov? Patienterna som blivit behandlade med godset får en antibiotika kur. Har verksamheten på ett sjukhus råd att vänta upptill en vecka på ett sporprovs svar? En annan aktuell fråga är om BD testen inte kan godkännas hur långt tillbaka ska godset då återkallas för diskdesinfektion och omsterilisering? Svaret blir att en riskanalys och handlingsplan bör göras på den steriltekniska avdelningen. Kvalitetsdokumentation är något som alltid är aktuellt en förändringsprocess. Det finns manualer att göra för diskdesinfektorer, svetsar till påsar, förpackningar mm. Detta är något jag kan tänka mig att jobba vidare med och vara med att utveckla nya 11

12 Ordlista: 1. Validering: Enligt SIS Handbok är: validering är en dokumenterad procedur för anskaffande, registrering och tolkning av data, som krävs för att visa att en process konsekvent uppfyller kraven i de förutbestämda specifikationerna. En process som kontrollerar att autoklavprocessen klarar att leverera återsteriliserbart gods, samlingsnamn på IQ, OQ och PQ. 2. Upk: Upprepad Process Kvalificering är: Omfattar hela eller delar av processkontrollen i validering, jämförs med tidigare resultat. 3. Re-producerbarhet: Ett utryck som talar om att instrument är för flergångs användning. 4. Process: Vägen för att nå fram till målet/ resultatet 5. Sterilt: Ett gods som gått genom en autoklavprocess, så att det inte finns några mikroorganismer kvar (10-6 ) detta ses genom kontroll av parametrarna efter autoklavprocess. 6. Autoklav: Ett instrument som används för att sterilisera utrustning i en ström av vattenånga vid hög temperatur och under högt tryck. Enligt Mikrobiologi uppl. 3: Referenslast: Last som är en kopia av de normala dagliga lasterna som körs varje dag. I en validering körs lasterna 3 gånger och i upk körs lasterna 1 gång. Dokumenterad i bilder och skrivna dokument, i familjelaster, typ av operation osv. 8. Galler: En sammansatt grupp med instrument för en grundtyp av operationer eller för en viss typ av operation ex: fotledsfraktur, bukoperation 9. Kondens: Dimma som bildas då kallt och varmt möts. Ex: efter en dusch. 10. Diskdesinfektor: En utrustning som har till syfte att rengöra gods. 11. Sterilisering: Process som avdödar mikroorganismer och sporer till ett värde av

13 12 Mikroorganismer: Ett samlingsnamn för sjukdomsalstrande bakterier, virus och sporer. Mikroorganismer finns på oss människor naturligt och alla är inte sjukdomsalstrande. 13 Standard: Enligt SIS Handbok 600, 1997 sid 29. Formellt definieras standard som dokument upprättat i konsensus och fastställt av erkänt organ som för allmän och upprepad användning ger regler för aktivitet i syfte att nå största möjliga reda i ett visst sammanhang. 14 VRI/MRSA: VRI är en Vård Relaterad Infektion. Meticillinresistenta Resistent Staff Aureus. En mikroorganism som utverkat resistent mot vanliga antibiotika. 15 Bioburden: Antalet reproducerbara och levande mikroorganismer på/i en produkt eller förpackning. 16 Bowie Dick, BD test: Ett penetrationstest når ångan in i godset, visar att ångan inte är överhettad, om det finns okondenserbara gaser (luft) att ångan inte läcker in eller ut ur autoklaven, är ångan torr, dörrpackningar hela och täta, klarar autoklaven av att nå rätt temperatur i rätt tid, att alla parametra är avlästa. 17 Medicinsk teknisk produkt: Definitionen av en medicinsk teknisk produkt Produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom. Påvisa, övervaka behandla, lindra eller kompensera en skada eller funktionshinder. Undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process eller kontrollera befruktning. Medicinteknisk produkt är allt från plåster, sprutor, kryckor till diskdesinfektorer, autoklaver. 18 Dokumentation: En juridisk handling som talar om att alla parametrar i diskdesinfektor och autoklav är uppfyllda och tyda av en person med kunskap om dess värden. 19 T-DOC. Total Dokumentation: Ett system för total spårbarhet följer patienten genom vårdsystemen, av de som finns på marknaden Funktionskontroll: En kontroll av ett instrument innan packning i ett förpackningsmaterial, och att det fungerar i en patient situation. 13

14 21 FYFFE: Kvalitetssystemen skall säkerställa att kvalitet och säkerhet i patientens vård och omhändertagande tillgodoses. Förrådshantering och transporter av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad ska ske så, att godsets renhetsgrad bevaras ända fram till patienten. 22 Parametrar: Är tid tryck och temp gränsvärden för autoklav ex: minst 134 C i 3 minuter eller minst 121 C i 15minuter i sterilfasen och diskdesinfektor 90 C i 1 minut i desinfektionsfasen. 23 Läcktest: Påvisar att autoklavens dörrpackningar håller tätt, att ånga inte kan tränga in eller ut ur autoklaven någonstans en avvikelse på max 0,013Mbar är godkänd. Luft/okondenserbara gaser isolerar värmen från att nå godset, det bildas ingen kondens och godset är osterilt efter färdig process. Man kontrollerar tid, tryck och temperatur. 24 Familjelast: Innebär att lasten enbart består av ortopedi instrument, textilmaterial eller laporoskopiska instrument osv. Denna form av last kräver ett stort antal av likadana instrument. De olika familjelasterna kan inte blandas, varje last är unik. Kombinationen av olika material i ett galler eller last, gör det svårare att få lasterna torra. De laster som innehåller plast, textil material är svåra att få torra. Det krävs då längre torktider, vilket inte är nödvändigt i en last med ortopedi instrument som innehåller mycket metall. Processerna behöver vara fler i en familjelast situation 25 Worst case: Innebär tillskillnad från familjelasten att olika material och förpackningar blandas i en last. Ex: ortopedi, urologi, laparoskopi, styckförpackade instrument osv. Worst case lasten skall vara den mest svårsteriliserade lasten som går att få på den steriltekniska avdelningen. Worst case lasten är den vanligaste lasten vid upk. Körningarna kan då kombineras i processerna och följer den dagliga verksamheten. 26 PCD(Process Challange Device)/Helix: Ett objekt som simulerar svårast möjliga förhållanden ex minsta katetern med smalaste lumen i en process. Bra vid operationer med laporoskopiska instrument. 27 Protesdelar/ engångsmaterial ex: höftleder, sprutor kanyler finns bara för användning en gång. 14

15 28 RE-Validering: En validering som sker vid större förändringar ex: Media, Produkt, Förpackning eller Teknik : Ett värde för att kunna mäta reproducerbarhet hos mikroorganismer i sterilitets sammanhang, får vara 1 mikroorganism på st objekt för att det ska räknas som sterilt. 30 Kvalitetsledningssystem: System för att säkerställa kvaliteten(kvalitetssäkring) på ett företag/organisation, produkter tjänster omfattar organisatorisk struktur, ansvar och aktiviteter. 31 Kalibrera: Mätinstrument som ser till att värden stämmer överens med varandra i loggar och autoklav. 32 RO vatten: Ett vatten utan mineraler som är extremt rent och skadar instrumenten mindre. 33 Luft/ångpuls: För att godset ska torka i eftervacuum 35 tillsätts olika pulser, sterilluft eller torr mättad ånga, det hjälper autoklaven att få ner trycket till samma värde som i förvacuum Givare/logg: Mätinstrument som mäter parametrar i godset inuti förpackningarna, ska var inom ett temperaturband mellan 134 C C i sterilfasen en differens på under hålltiden som i 134 C är 3 minuter. Se bilaga 35 TST: En klass 6 (Emulating indikator) indikator som reagerar på de kritiska värdena vid godkänd sterilisation. 36 Hålltid: När autoklaven når 134 C i hela lasten börjar steriltiden räknas den ska vara minst 3 minuter i 134 C och inte sjunka under 134 C och inte över 135 C 37 Innovation: Förändring i rutinmässigt arbete. 15

16 Källförteckning: Socialstyrelsen:(http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2008:1 2). Medicin tekniska direktivet: (SFS 1993: 584 Att förebygga vårdrelaterade sjukdomar- ett kunskapsunderlag, 4:e upplagan FYFFE: SFVH.se Svensk förening vårdhygien SOSFS 2008:1(http://www.socialstyrelsen.se/SOSFS/2008-1) om medicin teknisk produkt. Mikrobiologi. Linda och Magnus Ekenstierna uppl3: Steriliseringsprocesser, SIS handbok 600 validering och rutinkontroll inom svensk hälso-, sjuk- och tandvård 2007 Huys Jan: Sterilization of Medical supplies by steam volume 1.3: dje upplagan 2010 Standard SIS EN Socialstyrelsenstidskrift SOSFS: 2005:12 Hälso och sjukvårdslagen: 1982: 763 Nestor Gunnar: Jag vill tacka följande personer: Nestor Gunnar. Validerare Getinge: För support och svar på tusen frågor. Fotograf. Carlsson Gunilla. Lärare. För korrekturläsning och puff ups Törnvall Gunnar. Make. För korrekturläsning och puff ups Granberg Alexandra. Operationssjuksköterska. För korrekturläsning Hansby Maria. Handledning. 16

17 Bilaga 1: Manual 1. Tekniker från levererande företag anländer med validerings/upk utrustning som kalibreras och kalibreras även mot den autoklav som ska genomgå validering/upk. En service genomförs t ex byte av dörrpackning. Installation av givare i avlopp, kallaste punkt, temperatur och en fristående. En BD och läcktest körs och ska vara godkända innan UPK kan startas. 2. Nu ska den steriltekniska avdelningen bestämt vilka laster som är aktuell/a i validering/upk. Detta görs med referenslaster som kan vara worst case, familje och med pcd (se ordlista). Sammansättningen av lasterna är viktig för olika material beter sig olika i processen, kallnar snabbt, långsamt. Torkar snabbt eller torkar långsamt. Det händer att det behövs flera omkörningar än bara de 3 st som rekommenderas i standard ISO EN 17665:1, för en godkänd körning. Justeringarna sker i efterfasen, torkprocessen, där det går att lägga till eller ta bort luftpulser eller ångpulser 34. Mellan 5 12 st biologiska sporprover (Geobacillus stearothermophillus bacillus) körs med lasten. Sporproverna körs bara med första omgången av varje last st sensorer som mäter parametrarna inuti lasten ska vara med, sitter på ett instrument ex: skaftet på en hammare i varje galler i hela lasten. Det sitter 15 st givare/loggar 35 i avloppet och på kammarväggarna. Packning av godset och lastning i autoklav är personal på den steriltekniska enheten behjälplig med. Den ska vara på samma sätt som i den dagliga körningen: Det tyngsta godset längst ner. Förpackat på normalt vis för den aktuella steriltekniska avdelningen. Papper/papper, papper/plastpåse, containrar. Alla varianter med ex 2 st påsar skall också vara med i referenslasten. Dokumentera resultaten. Dokumentationen kommer numera på CD skiva. Dokumentationen är verksamhetschefens underlag för att kunna frisläppa autoklav i drift kontinuerligt. Ansvaret är användarens. 3. När processen är klar lastas godset ut. Förpackningarna öppnas och sporprover, givare plockas ur. Godset kontrolleras att det är torrt i förpackningen och att det inte skadats under processen. Givarna ska kallna och kalibreras om innan nästa körning, godset ska också kallna till nästa körning. Nu behöver det inte vara med några sporprover i lasten. Lasten ska köras 3 ggr i rad. Alla laster som den steriltekniska avdelningen bestämt ska behandlas med samma process. Till alla laster är klara. Teknikern gör en ny kalibrering för att kontrollera utrustningens värden stämmer. Sedan körs en BD test som ska godkännas. Det är inte lika viktigt med en läcktest efter en UPK eller validering eftersom de nya loggarna inte påverkar kammaren på samma vis. Nu plockas givare bort från autoklaven. 17

18 4. Nu ska graferna läsas av. Se bilaga 3 sid 21. Detta hjälper den tekniker som är med under validering/upk till med. Temperaturen får inte sjunka under 134 C och inte stiga över 137 C eller sjunka under 121 C eller stiga över 124 C. Kurvorna i grafen ska vara jämna och ingen grov avvikelse får noteras. Det får inte vara en avvikelse under steriltiden på C. 5. När alla laster är avlästa och validering/upk är klar. Alla värden stämmer och allt är ok. Går det att ta autoklaven i bruk. Godset ska genomgå diskdesinfektion, funktionstestas, oljas med paraffinolja, förpackas, autoklaveras för att kunna användas i verksamheten. 6. I och med att validering/upk gjorts så är godset inte per automatik sterilt. Är de föregående processerna som beskrivits ovan inte korrekta. Så är godset osterilt även om validering/upk godkänts. Godset ska hanteras så att bioburden behålls låg. De basala hygienrutiner som gäller för sterilcentralen ska finnas dokumenterade. Rent, kontrollerat, oljat och funktionstestat, dokumenterade processer som signerats och godkänts innan godset får frisläppas och lagras. Personalen ska kunna bedöma om godset är sterilt med hjälp av parametrarna, tid, tryck och temperatur. Med visuellkontroll är godset helt, rent och torrt, går etiketten att läsa, sitter indikeringstejpen 40 kvar på pappersförpackningarna och är containrarna 41 låsta. Sporprovssvaret bör väntas in innan autoklaven tas i bruk, det kan ju vara så att sporproverna visar ett positivt svar. Efter validering eller UPK bör inte autoklaven tas i drift innan provsvaren kommit och visat ett negativt svar. Svaret kan ta upptill en vecka. Så praktiskt är det inte genomförbart med att vänta. 18

19 Bilaga 2 Bild på givare/logg Foto Gunnar Nestor. 19

20 Bilaga 3 Bild över graf. Den inrutade delen är hålltiden. Bilderna gjorda av Gunnar Nestor. 20

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning 2014-11-28 1 (6) Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning avtalskunder inom Närhälsan i område V6, V7, M5, M6 och M7 Denna

Läs mer

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien.

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. 1 Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare:Tanja Mladenovic Handledare:

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Olika eller lika sätt att få sina instrument rena

Olika eller lika sätt att få sina instrument rena Olika eller lika sätt att få sina instrument rena en jämförelse mellan human- och djursjukvården. Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Helen Andréasson

Läs mer

ÅNGSTERILISERINGSPROCESSENS DOKUMENTATION OCH HUR DET SKER I PRAKTIKEN

ÅNGSTERILISERINGSPROCESSENS DOKUMENTATION OCH HUR DET SKER I PRAKTIKEN ÅNGSTERILISERINGSPROCESSENS DOKUMENTATION OCH HUR DET SKER I PRAKTIKEN Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Serap Corba Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Vem är du, Steriltekniker?

Vem är du, Steriltekniker? Vem är du, Steriltekniker? Steriltekniker utbildning, Sollefteå Lärcenter 300 YHp, 2014 Författare: Lana Nika Daragan Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR FRISLÄPPANDE AV GODS PÅ STERILENHETEN UTAN DIGITAL SPÅRBARHETSSYSTEM

HANDLINGSPLAN FÖR FRISLÄPPANDE AV GODS PÅ STERILENHETEN UTAN DIGITAL SPÅRBARHETSSYSTEM HANDLINGSPLAN FÖR FRISLÄPPANDE AV GODS PÅ STERILENHETEN UTAN DIGITAL SPÅRBARHETSSYSTEM 1 Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Lotta Stojanovski Handledare:

Läs mer

Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011. Författare: Annette Börjesson. Handledare: Maria Hansby

Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011. Författare: Annette Börjesson. Handledare: Maria Hansby Hur vi kan skapa bra rutiner och god kommunikation när det gäller T-DOC systemet och dess kodetiketter när de används till kunderna utanför den egna enheten. Instrument och steriltekniker utbildningen

Läs mer

PÅ STERILCENTRUM SÖDERSJUKHUSET

PÅ STERILCENTRUM SÖDERSJUKHUSET LÅNEINSTRUMENTHANTERING PÅ STERILCENTRUM SÖDERSJUKHUSET Instrument och steriltekniker utbildning Sollefteå Lärcenter 300 YH P 2012 Författaren: Marceline Pallay Mindana, melinemindana@hotmail.com Handledare

Läs mer

Proteinresttest på instrument från thoraxgaller

Proteinresttest på instrument från thoraxgaller Proteinresttest på instrument från thoraxgaller Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Linda Fransson och Sara Johansson Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

INFEKTIONSKONTROLL diskdesinfektor - autoklav. Birte Oskarsson Enhetschef Steriltekniska enheten SUS

INFEKTIONSKONTROLL diskdesinfektor - autoklav. Birte Oskarsson Enhetschef Steriltekniska enheten SUS INFEKTIONSKONTROLL diskdesinfektor - autoklav Birte Oskarsson Enhetschef Steriltekniska enheten SUS Antikens instrument London 1666 Regelverk Ansvar Brukare -Diskdesinfektor -Autoklav -Förpackningar -Förråd

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR 4.1.6 DISKDESINFEKTORER INOM TANDVÅRDEN

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR 4.1.6 DISKDESINFEKTORER INOM TANDVÅRDEN Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR 4.1.6 DISKDESINFEKTORER INOM TANDVÅRDEN ISBN 978-91-633-8059-4 2(13) 1 INLEDNING I Sverige har er, d.v.s. automatiska apparater

Läs mer

Instrument Containrar kontra Packskynken

Instrument Containrar kontra Packskynken Instrument Containrar kontra Packskynken Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Lena-Marie Lundberg Handledare: Maria Hansby 0 Sammanfattning Arbetets

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

STERILCENTRALENS KUNDHANDBOK

STERILCENTRALENS KUNDHANDBOK 2014-10-31 1(6) STERILCENTRALENS KUNDHANDBOK Berörda enheter Sterilcentralen Piteå Sjukhus, samt interna och externa sjukvårdande enheter inom upptagningsområdet. Syfte Kvalitetssäkra rutiner för interna

Läs mer

Handlingsplan för instrumenthantering på Länssjukhuset i Kalmar.

Handlingsplan för instrumenthantering på Länssjukhuset i Kalmar. Handlingsplan för instrumenthantering på Länssjukhuset i Kalmar. Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Johanna Eriksson Handledare: Maria Hansby 1 Författare: Johanna

Läs mer

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

GETINGE AssurEd ProdukTEr för kontroll Av rengöring och sterilisation

GETINGE AssurEd ProdukTEr för kontroll Av rengöring och sterilisation GETINGE ssured Produkter för kontroll av rengöring och sterilistion 2 Getinge ssured Getinge SSURED Varje dag rengörs många olika slags instrument och verktyg. Kanske under olika tider, temperaturer och

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

Kvalitetssäkring av. steriliseringsprocessen. Last- och förpackningskontroll 3M Comply kemiska indikatorer. SteriGa. Comply TM T. SteriGage.

Kvalitetssäkring av. steriliseringsprocessen. Last- och förpackningskontroll 3M Comply kemiska indikatorer. SteriGa. Comply TM T. SteriGage. Co EO Last- och förpackningskontroll M kemiska indikatorer EO ACCEP Blue bar must enter Kvalitetssäkring av steriliseringsprocessen TM T REJEC TM SteriGa EO Chemic Integrat Lastkontroll Eftersom sterilisering

Läs mer

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Läs mer

Följande språk ingår i detta paket:

Följande språk ingår i detta paket: SV HANTERING AV MICROPORT PROPHECY SPECIALTILLVERKADE INSTRUMENT FÖR ENGÅNGSBRUK 150807-0 Svenska (sv) Följande språk ingår i detta paket: Besök vår hemsida på www.ortho.microport.com för ytterligare språk.

Läs mer

Sterilservice. Kundhandbok

Sterilservice. Kundhandbok Sterilservice Kundhandbok Oktober 2015 Sterilservice... 1 1 Sterilservice... 3 1.1 Organisation... 3 1.2 Sterilservice (länsgemensamt)... 3 2 Sterilcentraler... 3 2.1 Sterilcentralen Sollefteå... 3 2.2

Läs mer

Getinge 46-serien Diskdesinfektorer

Getinge 46-serien Diskdesinfektorer Getinge 46-serien Diskdesinfektorer Välj exakt den kapacitet du behöver. Varken mer eller mindre. Getinges nya diskdesinfektorer i 46-serien är anpassade exakt efter dina behov, oavsett vilken verksamhet

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Avgränsning... 4 Utförande och metod... 5 Resultat... 5 Allmänt... 5 Utformning av

Läs mer

Instrumentsterilisering inom primärvården

Instrumentsterilisering inom primärvården TLT-info 1/2005 Instrumentsterilisering inom primärvården Val, validering och övervakning av effekten av små autoklaver INSTRUMENTSTERILISERING INOM PRIMÄRVÅRDEN Val, validering och övervakning av effekten

Läs mer

Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2

Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2 Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 2 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Jessica Nilsson 019-21 14 16 Box 33200,

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Styrelsen. Svensk Förening för Vårdhygien. Mari Banck (Sekr.) mari.banck@liv.se, Steriltekniska avdelningen, Centralsjukhuset Karlstad

Styrelsen. Svensk Förening för Vårdhygien. Mari Banck (Sekr.) mari.banck@liv.se, Steriltekniska avdelningen, Centralsjukhuset Karlstad SFVH Styrelsen Svensk Förening för Vårdhygien Mari Banck (Sekr.) mari.banck@liv.se, Steriltekniska avdelningen, Centralsjukhuset Karlstad Jeanette Charpentier jeanette.charpentier@mmm.com Health Care divisionen,

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Funktionskontroller. Vilken information tillhandahålls av tillverkaren? Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012

Funktionskontroller. Vilken information tillhandahålls av tillverkaren? Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Funktionskontroller Vilken information tillhandahålls av tillverkaren? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Författare: Alinde Gren Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Vårdgivarnas arbete med vårdhygien Nationell verksamhetstillsyn 2011 Socialstyrelsen Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för

Läs mer

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =

Läs mer

Tänk om. En studie baserad på fiktion, applicerad på Sunderby Sjukhus. Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011

Tänk om. En studie baserad på fiktion, applicerad på Sunderby Sjukhus. Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Tänk om En studie baserad på fiktion, applicerad på Sunderby Sjukhus Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Charlotte Berndts Handledare: Maria Hansby

Läs mer

Validering av små autoklaver ett led i kvalitetssäkringen av det smittförebyggande arbetet

Validering av små autoklaver ett led i kvalitetssäkringen av det smittförebyggande arbetet vetenskap & klinik edwardsson et al edwardsson et al stig edwardsson, professor em., Avdelningen för oral biologi, odontologiska fakulteten, Malmö högskola, Malmö. nils bäckman, övertandläkare, Socialstyrelsen,

Läs mer

Nya Karolinska Solna (NKS)

Nya Karolinska Solna (NKS) Nya Karolinska Solna (NKS) Inbjudan att delta i dialog Förstudie avseende försörjning av sterilteknik till Nya Karolinska Solna 2013-01-14 År 2008 beslutades att Nya Karolinska Solna (NKS) skulle byggas

Läs mer

Per Johansson Förvaltningschef

Per Johansson Förvaltningschef Landstingsservice Stab Per Johansson 2014-06-23 Dnr 2011/0573 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Kompletterande information gällande igångsättningsbeslut för investeringar överstigande 1 mnkr för fastigheter

Läs mer

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet

Läs mer

AD Medical Academy presenterar

AD Medical Academy presenterar presenterar Kurs Matachana Autoklav Modell SC500 Kapacitet SPRI /STE från 2/2 till 4/8 Modell S1000 Kapacitet SPRI /STE från 3/4 till 15/12 AlessandroToneguzzi Kurs om spoldesinfektor Steelco Bp100HE-BP100HSER

Läs mer

GETINGES DA VINCI-LÖSNING

GETINGES DA VINCI-LÖSNING GETINGES DA VINCI-LÖSNING 2 GETINGES DA VINCI-LÖSNING TOPPMODERN LÖSNING, VALIDERAD OCH KLAR FÖR ROBOTASSISTERAD KIRURGI I mer än 100 år har Getinge genomgående levererat högeffektiva produkter för behandling

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Validering och rutinkontroll inom svensk hälso-, sjuk- och tandvård Version 2013-01-18

Validering och rutinkontroll inom svensk hälso-, sjuk- och tandvård Version 2013-01-18 Steriliseringsprocesser Validering och rutinkontroll inom svensk hälso-, sjuk- och tandvård Version 2013-01-18 SIS Handbok 600 Remissutgåva (Tryckortsida) Innehållsförteckning 1. Terminologi i denna handbook...

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport maj 2013 Sida 1 av 8 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod...

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

DOM 2014-11-06 Stockholm

DOM 2014-11-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060201 DOM 2014-11-06 Stockholm Mål nr M 12021-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-12-17 i mål M 3826-13, se bilaga KLAGANDE Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

Boazuls rullmanschetter är ett komplett system för att åstadkomma och bibehålla blodtomhet i armar och ben vid operationer i blodtomt fält.

Boazuls rullmanschetter är ett komplett system för att åstadkomma och bibehålla blodtomhet i armar och ben vid operationer i blodtomt fält. 1 2 Innehållsförteckning sid 1. Introduktion 2 2. Innehåll 2 3. Säkerhetsanvisningar 2 4. Komma igång 3 5. Rengöring 5 6. Desinfektering 5 7. Sterilisering 5 8. Förpackning och lagring 7 9. Garanti 7 1.

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Rubrik specificerande dokument Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Omfattar

Läs mer

Sterilisator Melag 75

Sterilisator Melag 75 Bruksanvisning Sterilisator Melag 75 En avancerad hetluftssterilisator med inbyggd fläkt Bäste kund, Vi tackar för det förtroende som Du visat genom att köpa denna hetluftsterilisator. Under nära 50 år

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!! Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter

Läs mer

Getinge Quadro Bordsautoklav

Getinge Quadro Bordsautoklav Getinge Quadro Bordsautoklav Steriliserar så mycket mer, på så mycket mindre utrymme Getinge Quadro är en bordsautoklav som utvecklats för tandläkarkliniker och läkarmottagningar som kräver högsta möjliga

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

2015-09-21 PRODUKTKATALOG. Sterilisering. Avtal 1401561, 2015-01-01--2016-12-31 Avtal 1302057, 2014-05-01--2016-04-30

2015-09-21 PRODUKTKATALOG. Sterilisering. Avtal 1401561, 2015-01-01--2016-12-31 Avtal 1302057, 2014-05-01--2016-04-30 2015-09-21 PRODUKTKATALOG Sterilisering Avtal 1401561, 2015-01-01--2016-12-31 Avtal 1302057, 2014-05-01--2016-04-30 Kontakt produktfrågor Vid produktfrågor kontaktar du materialkonsulent Irina Haeger på

Läs mer

T-DOC ENDOCYCLE DOKUMENTERA DINA ENDOSKOPPROCESSER

T-DOC ENDOCYCLE DOKUMENTERA DINA ENDOSKOPPROCESSER T-DOC ENDOCYCLE DOKUMENTERA DINA ENDOSKOPPROCESSER 2 T-DOC EndoCycle DIGITAL DOKUMENTATION LAGRA PROCESSPARAMETRAR De ökande kraven på dokumentation av rengörings- och desinfektionssprocesser för endoskop

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Sektorsgrupp Hygien. Inventering av spol- och diskdesinfektorer i Sverige

Sektorsgrupp Hygien. Inventering av spol- och diskdesinfektorer i Sverige Sektorsgrupp Hygien - Basal hygien och aktiv desinfektion Inventering av spol- och diskdesinfektorer i Sverige Peter Ekolind Sektorsgrupp Basal Hygien Gruppen bildades för två år sedan och består av följande

Läs mer

Vårdhygienska aspekter

Vårdhygienska aspekter Sidan 1 (18) September 2015 Vårdhygienska aspekter - för mottagningsverksamhet för vårdvalsområden inom somatisk specialistvård Lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Utarbetad av Nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar Omarbetad 2008 Bygger på SFSS protokoll från 1998, utarbetat av

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Anvisningens inehåll Tyngdpunkten för tillsynsprogrammet

Läs mer

Getinges förslutningssortiment en helt ny standard för högkvalitativa förslutningsmaskiner

Getinges förslutningssortiment en helt ny standard för högkvalitativa förslutningsmaskiner Getinges förslutningssortiment en helt ny standard för högkvalitativa förslutningsmaskiner Förslutning för alla behov Effektiv, pålitlig och användarvänlig Hela cirkulationen av sterilgods måste tas i

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Hygien i tandvården 4. Basala hygienrutiner 5. Munnens mikrobiologiska normalflora 7. Skötsel av instrument 14. Tandtekniska arbeten 21

Hygien i tandvården 4. Basala hygienrutiner 5. Munnens mikrobiologiska normalflora 7. Skötsel av instrument 14. Tandtekniska arbeten 21 Hygien i tandvården Innehåll: Sida Förord Hygien i tandvården 4 Basala hygienrutiner 5 Munnens mikrobiologiska normalflora 7 Vattenkvalitet 11 Skötsel av instrument 14 Tandtekniska arbeten 21 Avfall 22

Läs mer

Hygieniska verksamheter

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Stickande eller skärande Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet stickande eller skärande Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds

Läs mer

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. SOSFS 2011:16 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT

DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT Effektivt skydd LM-ProColor är ett nytt aldehydfritt desinfektionsmedel för handinstrument. Medlet kombinerar ett brett effektspektrum,

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Diarienummer ALN-2013-0246 NHO-2013-0201 Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande ÄLN och NHO

Läs mer

Användarhandledning Droppställning Ronda 160-00100-00

Användarhandledning Droppställning Ronda 160-00100-00 Operationsbord RiEye 100-00101-0n Användarhandledning Droppställning Ronda 160-00100-00 2009-0057 utgåva 2 Tel +46- Innehållsförteckning 1. Introduktion droppställning Ronda... 3 2. Registrering... 3 3.

Läs mer