ÅNGSTERILISERINGSPROCESSENS DOKUMENTATION OCH HUR DET SKER I PRAKTIKEN

Transkript

1 ÅNGSTERILISERINGSPROCESSENS DOKUMENTATION OCH HUR DET SKER I PRAKTIKEN Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Serap Corba Handledare: Maria Hansby

2 Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i kurs Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Serap Corba Antal sidor: 14 Titel: Steriliseringsprocessens dokumentation och hur det sker i praktiken Handledare: Maria Hansby Datum: Bakgrund Steriltekniska enheter anställer ofta undersköterskor och under utbildningens tiden till steriltekniker, märkte jag att det egentligen är två helt olika yrkesgrupper med olika utbildningar. Genom att aktivt delta och ställa frågor till personalen, om hur steriliseringsprocessens kontroller går till, på Karolinska Sjukhuset i Solna har jag även lärt mig en del som kompletterar min utbildning. Under delkursen sterilisering och dess praktikperiod observerades vilka kontroller som görs vid steriliseringsprocessen. Efter steriliseringsprocessens dokumentation är ett bevis att godset är sterilt och genom att läsa kurvor vet vi hur processen har gått. I och med den nuvarande utbildningsnivån inom yrket vill jag titta närmare på deras rutiner och undersöka om dessa stämmer överens med det som vi har fått lära oss i utbildningen. Syfte och Mål Mitt syfte med denna studie är att förklara vilka kontroller som ska göras vid steriliseringsprocessen och även titta lite närmare på det vi har fått lära oss under utbildningen och hur det sker i praktiken. Metod I studien har jag använt mig av föreläsningsmaterial från utbildningen och för att få en liten jämförelse mellan sterilteknikerutbildningen med undersköterskeutbildningen har jag tittat på utbildningarnas hemsidor. Vidare har jag för ett bra resultat även frågat om personalen på KS i Solna om vilka kontroller dem gör vid steriliseringsprocessen för att få en bredare bild av hur det ser ut i verkligheten. Resultat Arbetet resulterar i en framtagen manual, på vilka kontroller som görs innan steriliseringsprocessens dokumentation.

3 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 1 Syfte och Mål 3 Metod 3 Resultat 3 Slutsats och Diskussion 8 Källförteckning 10 Bilaga 1 11 Bilaga 2 12

4 Bakgrund Under utbildningen praktiserade jag på steriltekniska enheten på Karolinska Sjukhuset i Solna och har under perioden förstått vikten av vårt arbete och hur viktig utbildningen är. Steriltekniska enheten hanterar och steriliserar operationsinstrument. Instrumenten kommer från operationssal till steriltekniska enheten för. Rengörning och desinfektion. Renhet, funktionskontroll och smörjning. Sterilisering Instrument som används inom Hälso- och sjukvården måste vara rena, höggradigt rena, sterila, beroende på användningsområde. Steriliseringsresultatet beror på mängden av mikroorganismer på godset efter desinfektionsprocessen. Innan steriliseringsprocessen måste rengöring, desinfektion och hantering vara godkända för att kunna uppnå ett sterilt resultat. Vid steriliseringen måste autoklaven programmeras för worst case värsta fall vilket innebär att alla mikroorganismer avdödas och processen måste vara validerad och rutintester måste utföras, som visar att validerat resultat uppnås. Detta görs varje dag, flera gånger om dagen genom kontroll och tolkning(1). Steriliseringsdokumentation är ett bevis på att godset är sterilt. Av den anledningen är det viktigt att läsa parametervärdena och personalen måste vara utbildad för att veta vad de gör. Viktiga sterilparametrarna som man kontrollerar efter varje steriliseringsprocess är 3 T det vill säga: TRYCK + TEMP+ TID Steriliseringsprocessen kan skrivas i tre delar; Förvakuumsfasen Steriliseringsfasen Eftervakuumfasen Förvakuum: Uppgiften är att ta bort luft i kammaren och i godset samt förvärma och befukta. Trycksänkning och höjning upprepas tre gånger för att säkerställa att all luft sugits ut. 1. Högst 10 % luft kvar i kammaren efter första förvakuum. 2. Efter det andra förvakuumet högst 1 % luft kvar i kammaren. 3. Efter det tredje förvakuumet innehåller kammaren högst 0,1 % luft(1). 1

5 De olika procentsatserna beror på olika modeller och programmeringar, ofta beroende på autoklaver tillverkningsår. Detta kan innebära att en 15 år gammal modell och en ny modell kan skilja i förvakuumsystem. Ovan nämnda procentsatserna gäller autoklaver som Getinge AB tillverkar. Andra företag som tillverkar autoklaver kan ha olika förvakuumsystem. Det är däremot absolut viktigt att tillverkaren bevisar att förvakuumsystemet fungerar som det ska och att det är max 0,1 % luft kvar, eftersom detta inte går att ändra på i efterhand. Trycksänkningen kontrollerades vid valideringen under min praktik på KS autoklaven för 0,100 Bar (100 mbar) Det vill säga att det i varje förvakuum, ska det finnas ett värde under 0,100 Bar (100 mbar). Tryckhöjningen genom ånginsläpp går upp till 0 Bar (manometervärde) eller 1,013 mbar (absolut tryck). Viktiga parametervärden i förvakuumfasen, som kontrolleras och dokumenteras efter sterilisering, är att det måste finnas ett värde under 0,100 Bar (100mBar) Steriliseringsfasen: Under den här fasen sker egentligen själva steriliseringen. Godset värms från rumstemperatur upp till steriliseringstemperatur (till 134 o C) genom att den tillförda ångan kondenserar på alla ytor som är kallare än 134 o C (2). Steriliseringsfasen kontrolleras med TRYCK+TEMP+TID Tid: Den säkraste metoden är ångsterilisering vid 121 o C hålltiden 15 minuter eller vid 134 o C i 3 minuter enligt standard SS-EN -285 (Beskriver funktioner och maskinkrav samt tester för stora ångautoklaver). I KS var steriliseringstiden validerad vid 121 o C 20 min och vid 134 o C 7 min. Trycket under steriliseringen skall överensstämma med ångtabellen. Steriliseringen vid C, ska trycket vara Manometer Tryck Absolut Tryck Temperatur , , , , , , , ,4 Steriliseringen vid 134 o C ska trycket vara; Manometer Tryck Absolut Tryck Temperatur , , , , , , , , , , , ,98 Eftervakuumfasen: Uppgiften är att torka godset. Hur många pulsar och hur länge trycksänkningar- och höjningar skall pågå, beror på valideringsresultatet. Trycksänkningsvärden ska vara samma som för vakuumvärden. KS har ett värde som är under 0,100 Bar (100 mbar) d.v.s. man ska kontrollera första trycksänkning och finna ett värde under 0,100 Bar (100 mbar) 2

6 Syfte och Mål Mitt syfte med denna studie är att förklara vilka kontroller som ska göras efter steriliseringsprocessen och även titta lite närmare på det vi har fått lära oss under utbildningen och hur det sker i praktiken. Metod I studien har jag använt mig av föreläsningsmaterial från utbildningen och för att få en liten jämförelse mellan sterilteknikerutbildningen med undersköterskeutbildningen har jag tittat på utbildningarnas hemsidor. Vidare har jag för ett bra resultat även frågat om personalen på KS i Solna om vilka kontroller dem gör vid steriliseringsprocessen för att få en bredare bild av hur det ser ut i verkligheten. Resultat Enligt standard SS-EN ISO ,2 (Validering och rutinkontroll av processer samt vägledning) ska steriliseringsprocessens kontrolleras efter båda steriliseringsstegen. Första delen utgår från att läsa i autoklavkurvans parameter TRYCK+TEMP+TID. Det är viktigt för varje fas och det måste registreras och tolkas. Andra delen för frisläppande av gods ska det göras en visuell kontroll av förpackningarna för att se att är de hela, rena, torra och att indikatorn på förpackningarna ändrat färg. Att de här två delarna är korrekt gjorda är bevis på att det är sannolikt att det är sterilt. Se Bilaga 1 för att se manualen för steriliseringsprocessens dokumentationskontroll för KS. På KS finns 5 autoklaver. Autoklav 1 och 2 som har program1 och är validerat för allmän last. Autoklav 3,4 och 5 är validerat för thorax galler och tunga laster. 3

7 Lastningen är; 1 litet galler 2 litet galler Mellangaller 2 mellangaller 2 små galler Mellangaller Löspackade instrument Mellangaller Löspackade instrument Mellangaller Mellangaller Stort med många instrument galler Processen ser ut så här; På dokumentationen måste det stå sjukhusets namn, datum, tid, autoklavsnummer, serienummer och cykelräknare(1). Det som måste stå på parametrarna är; steriliseringstemp, steriliseringstid och tid för eftervakuum, efterpuls ånga och efterpuls luft(1). 4

8 Innan processen godkänns måste processen kontrolleras; Förvakuumfasen kontrolleras för varje förvakuum. Det ska finnas ett värde under 0,100 Bar (100 mbar). På första förvakuumet hittar man 0,072 Bar, andra vakuum 0,072 Bar och tredje 0,072 Bar då förvakuum fasen är godkänd. När man kollar processens kammartryck är att kontrollera AI27 som har kopplat till super visor som visar tydligare vad som händer i kammaren. Men det är inte direkt fel att kolla AI03 som har kopplat till styrsystemet. Super visor som kontrollerar att systemet går rätt(1). Steriliseringsfasen kontrolleras med TRYCK+TEMP+TID. Steriliseringstiden börjar 00:20:37 och blir klar 00:27:37 och det är exakt 7 min, men temperaturen ska inte vara under 134 o C och inte över 137 o C. Vid 137 grader blir ångan överhettad temperaturbandet överstigit +3 o C och effekten är att lasten inte blir fuktad. Temperaturen under steriliseringstiden skall vara mellan 134 o C och 134,9 för att vara godkänd inte över 137 o C. Trycket måste stämma med ångtabellen, mellan 134 o C- 137 o C är absolut trycket mellan 3,063 3,313 Bar, vidare står det i dokumentationen mellan 3,107-3,169 Bar och det stämmer med ångtabellen är godkänt. 5

9 När man kollar processens kammartemperatur är bästa kontrollera AI24 som har kopplat till super visor. Under eftervakuumfasen ska trycket kontrolleras: Eftervakuumen ska visa ett värde under 0,100 Bar (100mBar). Om valideringen inte har ett annat värde och dokumentationen står 0,087 Bar är det godkänt. Efterpuls luft- tiden är validerad till 25 minuter autoklav 1 och 2 program 1 på KS och om det stämmer, behöver det inte kontrolleras varje gång. Det kan skilja från program till program och last till last. Om det är validerat och autoklaven programmerad till 25 min. måste det vara minst 25 min. Autoklav 3, 4 och 5 är validerad för thorax galler och tunga laster, de behöver extra torktid och efterpuls luft-tid. Blandad och tung last kan orsaka våt last. Av den anledningen är valideringen viktig. Lastningen för thorax galler; 6

10 Lastningen är. Liten container (thorax) Mellangaller (thorax) Löspackade instrument Mellangaller med många instrument (c-op.) Liten container (thorax) Plastlåda (thorax) Löspackade instrument Mellangaller med många instrument (c-op.) Stor container (thorax) Stor container (thorax) Stor galler med många instrument Stor galler med många instrument Autoklav 3,4 och 5 är validerad som det beskrivs ovan. Processen ser ut så här. Alla autoklaver program 1 har samma steriltid och temperatur, skillnaden är att autoklav 3, 4 och 5 eftervakuumtid är 5 min och efterpulslufttid är 35 min. Eftersom tunga och blandade laster kan orsaka våt last, har de inte är tillräcklig torktid. Autoklav 1 och 2 har 0 minuter eftervakuum tid och enbart 25 min efterpulsluft tid för allmän last, max två containrar per körning och inte thorax galler. Båda är validerade och godkända. 7

11 Slutsats och Diskussion Jag har en bakgrund från vården där jag har arbetat som undersköterska i flera år på en vårdavdelning på KS. Steriltekniska enheter anställer ofta undersköterskor när de egentligen har två helt olika utbildningar. Undersköterskornas uppgifter är ofta omvårdnad såsom ta prover, EKG, blodtryck, temperatur och lägga om sår. Under min undersköterskeutbildning har vi inte lärt oss om rengöring, desinfektion eller något om sterilisering, såsom metoder inom sterilisering. När en undersköterska påbörjar sitt nya arbete som steriltekniker får denne ofta en introduktion från sin handledare, som ofta denne själv har fått genom introduktion från sin handledare osv. Många i personalen har, deltagit i kurser, men mycket av instruktionen till yrket har skett via handledning av mer erfaren undersköterska. Detta framgår även i där de skriver att Instrument- och steriltekniker är en utbildning i tiden. Nya operationsmetoder och mer komplicerade instrument ställer högre krav på den personal som arbetar på sterilcentralen i form av tekniska färdigheter och djupare kunskap inom området. Med en utbildning till instrument och steriltekniker får du den kunskap och de färdigheter som branschen efterfrågar. Innan steriliseringsprocessen godkänns har KS en enda rutinkontroll för steriliserings tid och temperatur (Bilaga 2 enkel tabell som jämför ångsteriliseringsprocess i utbildningen och praktiken). De har bestämt den rutinen med autoklav tillverkaren Getinge. Många av personalen visste inte att trycket för vakuum, sterilisering och eftervakuum fasen ska kontrolleras och av den anledningen ser jag hur viktigt det är med utbildning! Det jag har kommit fram till är bl.a. av antalet personal är det mer undersköterskor som är anställda som steriltekniker. Följden av detta resulterar i att arbetet fastnar i rutiner som inte går att bryta. Det är enkelt att fastna i en vardag utan att tänka sig för och kanske fundera på om man borde göra något annat sätt. Även om erfarenhet uppskattas på alla nivåer så tror jag att nytänkande i samband med utbildning är en stor fördel. Det är ett vanligt förekommande beteende att rutinerna tar över arbetet. När detta väl händer blir det svårare för personal med sterilteknikerutbildning att föra fram sina kunskaper. Av den anledningen borde de som har sterilteknikerutbildning, så som i många branscher, få mer ansvar för att utnyttja kunskapen till fullo. 8

12 Under praktikperioden märkte jag att autoklaverna har olika eftervakuumtid. Autoklav 1-2 program 1 har 0 min., 3-4 och 5 program 1 har 5 min. Det kan vara skillnad eftersom autoklav 1-2 är validerad för allmän last, autoklav 3-4 och 5, program 1 för thorax galler och även allmän last. Thorax galler validerad Jag kontrollerade installationspärmen för autoklav och UPK pärmen där jag kom fram till att det i installationspärmen står att alla maskiner har 5 min eftervakuumtid fastän autoklav 1 och 2 program 1 har 0 minuter eftervakuum. Detta har jag kontrollerat i UPK pärmarna år efter år, men det finns inga skillnader i torktiderna där heller. Jag frågade personalen, men de kunde heller inte svara på hur ett sådant misstag kunnat ske. Jag fick kontakt med en Medicinteknisk ingenjör i KS, som har varit med under UPK kontroller. Hon beskrev att eftervakuumtiden måste stämma med valideringen. Dagen efter kom hon och kontrollerade alla pärmar, men vi fick inte någon dokumentation som stämmer med nuvarande eftervakuum tid. Hon förklarade att man kan ändra på tiderna eftersom autoklav 1och 2 för allmänna laster och under UPK är godkända med de här parametrarna värdena och det är bara bra att tiden blir förkortad. Denna möjliga förklaring borde enligt min mening finnas med i UPK pärmen för att det inte ska behöva orsaka vidare förvirring. Jag, som student kände att jag inte kunde fråga mer, men uttryckte att det måste göras en ändring i UPK pärmen och den ska vara tillgänglig för framförallt personalen. I samband med detta vill jag påstå att dokumentationen inte bara är viktig i steriliseringsprocessen utan i hela arbetet. I och med min praktik insåg jag att vare sig man är utbildad till steriltekniker eller inte, så blir det dagliga arbetet, som ovan nämnt, till rutin. Allting görs på samma sätt dag efter dag utan att ens tänka på varför det görs på det viset. Av den anledningen anser jag att det är av stor vikt med kontinuerlig utbildning inom sterilteknik i form av kurser eller certifikat förnyelse för att undkomma de rutinerade misstagen. Min mening med detta, är framförallt att utbildningen, som absolut är nödvändig, inte är tillräcklig på lång sikt. Jag tror att något sådant skulle även ha en positiv verkan på personalen i och med att de förnyar sin kunskap, kommer ur sina rutiner och får möjlighet till en social interaktion sinsemellan. Jag upplevde under utbildningen att enda vägen för att bevisa att godset är sterilt är genom att kontrollera kurvorna i ångsteriliseringsdokumentationerna. I praktiken förverkligas inte dessa kontroller alltid, vilket ofta beror på brist på kunskap och för hög tilltro på att maskinerna larmar vid fel. 9

13 Källförteckning Muntliga källor: Anders Bostedt, Steriltekniker, KS i Solna. April 2011 Ingmar Hulden, Jobbar i utlämningen i KS i Solna. April 2011 Margareta Öbrant, Steriltekniker i KS. April Bella Kajtazi, Medicinteknisk ingenjör i KS i Solna. April, Maj Skriftliga källor: 1) Maria Hansby, Föreläsningar under utbildningen och kontakt 2)En handlednings bok av Getinge AB, Sterilisation med ånga, 1996 ( 3)Bengt Ternström, Utdrag ur Referensmetodikhandboken, Getinge AB ( Elektroniska källor: 10

14 Bilaga 1: Manualen för steriliseringsprocessens dokumentationskontroll för KS: För vakuum fasen: Varje för vakuum skall finnas ett värde under 0,100 bar. Sterilisering fasen: Kontrollera steriliseringstiden och temperaturen minst 20 min i 121 o C och 7 min. 134 o C. Trycket och temperaturen måste överensstämma med ångtabellen. Kontrollera! Efter vakuum fasen: Första efter vakuum skall finnas ett värde under 0,100 bar. Innan du godkänner steriliseringsprocessen ska du göra en visuell kontroll på förpackningarna. Om allt stämmer som det ska. Godkänd! 11

15 Bilaga 2: Enkel tabell som jämför ångsteriliseringsprocess i utbildningen och praktiken Hur vi har lärt oss i skolan Förvakuum fasen: Tryck Hur det sker i praktiken på KS Steriliseringsfasen: Temp+ tid Steriliserings fasen: Tryck+ temp+ tid Eftervakuum fasen: Tryck 12