Olika eller lika sätt att få sina instrument rena

Transkript

1 Olika eller lika sätt att få sina instrument rena en jämförelse mellan human- och djursjukvården. Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Helen Andréasson Handledare: Maria Hansby 1

2 SAMMANFATTNING Inom humansjukvården utförs olika operationer, det görs också på ett djursjukhus. Så även där används kirurgiska instrument, som måste göras rena och sterila. Djursjukvården lyder under Jordbruksverket och humansjukvården under Socialstyrelsen. Att det är olika myndigheter som sätter reglerna, har det någon påverkan på hur man arbetar? Resistenta bakterier finns nu även bland våra husdjur sen några år tillbaks. Det har gjort att djursjukvården tagit efter de hygienrutiner som man har inom humansjukvården. Skillnaderna på hur de olika sjukhusen jobbar, har märkts mest på hur man gör olika arbetsmoment och lokalernas utformning. Sättet att tänka på sina patienters bästa är densamma, utifrån sina förutsättningar. Arbetets art: Projektarbete i kurs Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Helen Andréasson Antal sidor: 10 Titel: Olika eller lika sätt att få sina instrument rena en jämförelse mellan human- och djursjukvården. Handledare: Maria Hansby Datum:

3 INNEHÅLL Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Mål... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Inom humansjukvården... 6 Arbetsrutiner... 6 Förvaring... 6 Basala hygienrutiner... 6 Kvalitet... 7 Så gör man på Strömsholms regiondjursjukhus... 7 Arbetsrutiner... 7 Förvaring... 7 Provtagning... 7 Basala hygienrutiner... 8 Kvalitet... 8 Diskussion... 8 Källförteckning

4 BAKGRUND Hösten 2006 upptäcktes MRSA-smitta på en hund för första gången i Sverige. Februari 2009 var det dags för den första smittade katten, efter det har man också hit det på hästar 1. Utomlands har man nu även upptäckt MRSA på grisar, nötkreatur mm 2. Inom djursjukvården precis som inom humansjukvården utförs olika operationer. Så även på ett djursjukhus används kirurgiska instrument, som måste göras rena och sterila. Hur är reglerna för dem finns det några? Humanvården styrs av lagar och förordningar som Socialstyrelsen, som är en tillsynsmyndighet, har fått i uppdrag av riksdag och regering att se till att de följer. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 3 är en ramlag som är grundläggande för hur human sjukvård ska bedrivas. Den är bara en av många lagar som humanvården måste följa. På sterilcentralerna (STC) inom humansjukvården använder man sig även av standarder, de har man gemensamt med alla Eu-länder. Standarderna är knutna till svensk lag. De är till för att alla STC ska göra på liknande sätt, när de ska rengöra och sterilisera kirurgiska instrument. Den 14 juni 2011 fanns det 233 standarder under området sterilisering på Swedish Standards Institute s hemsida, sis.se. För hela området Hälso- och sjukvård var det 3268 standarder. Det finns standarder för dem som tillverkar maskiner, maskiner som användas vid desinfektion och sterilisering av kirurgiska instrument. Där finns beskrivet vad maskinerna måste klara av vad gäller temperatur, tid och ångkvalité osv. För att uppnå rätt resultat måste maskinerna genomgå en validering, både vid tillverkning och på plats på STC. Hur den går till finns beskrivet i standarden SS-EN ISO för disk- och spoldesinfektorer och SS-EN ISO och -2 för sterilisering med fuktig värme. 4 Djursjukvården däremot har tillsyn från Jordbruksverket och Länsstyrelsen. De har i sin tur fått uppdraget från regeringen, att se till att det går till på rätt sätt inom djurvården. Jordbruksverket ger ut föreskrifter och allmänna råd, som personalen på ett djursjukhus måste följa. De är skrivna efter lagar som regeringen stiftat. En av dessa lagar är 2009:302, den beskriver vad man ska ha för utbildning för att få göra olika moment på ett djursjukhus. Man måste vara legitimerad veterinär och djurhälsopersonal, för att få göra olika operativa ingrepp och injektioner. Inom vissa

5 yrkesgrupper räcker det med att man är godkänd i sitt yrke för att få utöva det. Den som jobbat inom humansjukvården som sjuksköterska, sjukgymnast eller tandläkare, kan söka behörighet för att få arbeta med djurvård. Men först måste man gå en tilläggsutbildning på universitetsnivå om djur. 5 Jordbruksverkets föreskrift 2009:83 6 beskriver mer detaljerat innehållet i lagen 2009:302 och 2009:1386, hur man ska vara utbildad för att arbeta inom djursjukvård. I januari 2011 gav Socialstyrelsen ut en föreskrift med rekommendationer, för hur man ska bete sig vid MRSA-smitta hos hund, katt och häst. 7 Man vill även att personal inom djursjukvård använder sig av basala hygienrutiner, som man gör inom humansjukvården. Att man spritar sig före och efter patient, använder handskar i kontakt med sekret och vätskor från djuren. Få in samma rutiner som man har inom humansjukvården för att stoppa smitta, med hjälp av utbildning och bra rutiner. MRSA smittar både mellan djur, och djur till människa och tvärtom. Det kallas för en zoonos. Inom djursjukvården finns inga standarder om hur rengöring, desinficering och sterilisering av kirurgiska instrument ska gå till. SYFTE Även på ett djursjukhus kan man ha en sterilenhet. Jag är nyfiken på om de arbetar på samma sätt som på ett humansjukhus STC. Resistenta bakterier har ju även börjat dyka upp bland djur, så hur noga är de med hanteringen av sina instrument? Vet de om riskerna med instrument som inte blir ordentligt rengjorda, desinfekterade och steriliserade? MÅL Att ha fått reda på om det är lika eller olika inom djursjukvården och humansjukvården för hur man rengör - steriliserar sina instrument. Om det finns ett annat tänk i och med MRSA och hur man ska ta hand om det. Om det finns några standarder och kvalitetsdokumentation som man jobbar aktivt med. METOD Jag har varit på Strömsholms Regiondjursjukhus under två dagar, gått med och tittat på hur de arbetar och ställt frågor. När det uppstått frågor som behövt ett svar har vi haft telefonkontakt. Jag har letat svar på internet om de olika myndigheterna som djurhälsopersonal

6 bevakar att det går rätt till, att lagar och riktlinjer följs. Har även använt mig av det jag lärt mig under lian och under föreläsningar. RESULTAT Jag tycker att jag fått en bra bild av hur de olika sjukhusen fungerar. Att de är olika lagar och regler som styr hur man arbetar, och det beror på att det är olika myndigheter som styr. Skillnaderna är stora samtidigt som det finns likheter i arbetssättet. INOM HUMANSJUKVÅRDEN Här arbetar man i tre olika rum med olika renhetszoner. STC ska helst fungera så att flödet går åt ett håll, för att inte återkontaminera rena sterila instrument. Arbetsrutiner När man tar emot oren disk i diskrummet ska man ha på sig handskar och förkläde av engångstyp och mössa som täcker håret. Alla instrument scannas på en diskbricka, instrumenten är kundbundna för att man ska kunna ha spårbarhet på dem. Brickan följer med gallret som instrumenten ligger på. Instrument som har lumen eller där blod och annat sitter hårt, använder man sig av ett ultraljudsbad eller t.ex. väteperoxid för att lösa upp det. Sedan placeras de i diskdesinfektorn. Instrument med lumen sätts på genomspolning, resten placeras så vattnet kommer åt överallt. Efter rengöring, desinfektion och tork fortsätter instrumenten ut i packsalen. Personal tar gallret och scannar diskbrickan, då får man ut etiketter som ska sitta på den färdiga förpackningen. Du får även ut en gallerlista, om du har ett galler med instrument som är sammansatta till speciella operationer. I packsalen synas och funktionstestas instrumenten, de instrument som ska smörjas oljas in. Sen packas de i antingen papper/plastpåse eller dubbla packskynken, gallerlistan ska ligga med i förpackningen. Paketen placeras i korgar som körs in i autoklaven. Förvaring Efter steriliseringen när paketen svalnat körs de till sterilförråd. Förrådet ska vara planerat efter FYFFE s riktlinjer vad gäller ventilation, hyllornas placering över golvet, material och miljö i rummet mm. (vill du veta mer om FYFFE gå in på sfvh.se, klicka på Dokument). Basala hygienrutiner Naglarna måste vara korta och omålade och man får inte ha lösnaglar. Långt hår ska vara uppsatt. På huvudet ska man ha en mössa, den finns i olika modeller. Kläderna ska ha kort ärm, de ska bytas varje dag eller oftare om de blir blöta eller nedsmutsade. Smycken får inte bäras under arbetet. Viktigt att hålla händerna rena och spritade. 6

7 Kvalitet Validering görs en gång per år på diskdesinfektor och autoklav. Ångalstraren provtrycks också en gång om året. Service på maskinerna görs minst en gång per år, beroende på ålder, riskanalys eller annat som kan påverka att det bör göras oftare. En Bowie & Dick och ett läcktest ska göras varje dag, en per autoklav. Bowie & Dick är ett test man gör för att kontrollera t.ex. ångkvalitet, ångpenetration, tid och temp det görs i en tom autoklav. När det gäller parametervärden håller man sig till 90 i 1 minut vid desinficering och 121 i minst 15 minuter eller 134 i minst 3 minuter vid sterilisering. Det måste finnas ett kvalitetsledningssystem där man jobbar med förbättringar och som hela tiden är levande och revideras så ofta som man har bestämt. SÅ GÖR MAN PÅ STRÖMSHOLMS REGIONDJURSJUKHUS Alla moment på sterilcentralen görs i ett och samma rum. Arbetsrutiner Vid arbete med orena instrument används handskar. Är det mycket blod på instrumenten spolas de av med kallt vatten innan disk. Alla instrument med lumen spolas och borstas igenom med kallt vatten, innan de sätts in i diskdesinfektorn. Utrustning för genomspolning av instrument med lumen saknas. Planer finns för att byta ut befintlig maskin till en ny med genomspolning. Efter rengöring, desinfektion och tork packas instrumenten. Man har ingen avsyning av instrumenten. Men ser man att något instrument är smutsigt, gör man givetvis rent det. Instrumenten placeras i gallret efter en manual. Sedan packas de i antingen papper/plastpåse som svetsas igen eller dubbla packskynken. På förpackningen skrivs datum och innehåll med en penna. I varje galler läggs en kemisk indikator den ska visa att godset blivit utsatt för rätt temp tillräckligt lång tid. Om så har skett ändrar indikatorn färg, hur det ser ut ska visas på bipacksedeln. Förvaring Sterilförrådet är placerat i samma rum som man tar hand om orent, packar och steriliserar. Det är avskiljt med en vägg med öppning utan dörr. Man måste passera platsen där man gör rent orena instrument. Det gör att man även måste passera med orent från operation förbi sterilförrådet. Det är tänkt att man ska placera en ny autoklav i skiljeväggen så man får ut det sterila godset på förrådssidan. Då får man bort ett riskmoment som kan innebära kontaminering. Något krav att ha ett sterilförråd som följer FYFFE, finns inte. Det behövs inte något speciellt rum för sterila produkter inom djursjukvården. Provtagning Smittskyddsenheten från Västmanland eller Södermanland kommer på oanmälda besök, då gör de stickprover på lokalen och instrument. Dessa besök har alltid 7

8 resulterat i negativa svar, inte visat någon tillväxt. Den egna laboratoriepersonalen tar också prover regelbundet. Hygienläkare och hygiensköterskor håller också i utbildningar och berättar hur man ska gå tillväga för att göra ett säkert arbete. Basala hygienrutiner Långa naglar, nagellack eller lösnaglar är inte tillåtet. Inte heller smycken på händer och armar, däremot förekommer örhängen och halsband. Man behöver inte använda mössa när man jobbar på sterilcentralen, men långt hår ska vara uppsatt. Personalklädseln har kort ärm och byts dagligen eller oftare om den blir smutsig. Man byter skor när man går in till operation och sterilcentral. I och med att patienterna är en del på golvet så måste det hållas rent. Viktigt även här att hålla händerna rena och spritade. Kvalitet Man har ett kvalitetsarbete man kallar QC(quality check). Där har man arbetat fram olika handlingsplaner. T.ex. hur man ska gå till väga vid olika akuta situationer, som kan uppkomma i arbetet. Även hur olika rutiner ska göras i det vardagliga arbetet. Dokument för hygienrutiner vid olika moment, finns på deras hemsida 8. Man har ingen validering av maskiner, det finns inget krav att det ska göras. Service har man på maskinerna en gång om året. Ungefär med 1,5 års mellanrum kommer Det Norske Veritas och provtrycker autoklavens säkerhetsventil, den ska lösa ut om det blir för högt tryck i kammaren. En Bowie & Dick körs ett par gånger i veckan per autoklav. När det gäller parametervärden har man samma som inom humansjukvården. DISKUSSION Skillnaden i arbetssätt beror på att man styrs av olika myndigheter. Jordbruksverket är mer styrt mot djurhållning än mot djursjukvård. Medan Socialstyrelsen fokuserar på lagar och regler koncentrerat mot sjukvården. Som reglerna är nu kan man handdiska kirurgiska instrumenten inom djursjukvården. För ca 15 år sedan var det ingen bestämd person som hade hand om STC på Strömsholm. Då fick den som hade tid ta hand om disken. Men då hade man heller inte lika stor verksamhet som man har idag, med sövningar per dag. Har man personal som ska springa emellan, är det nog lätt att hygienen glöms. Men nu är man två stycken fast anställda som har ansvaret och fokuset bara på STC. Att ha alla arbetsmoment i ett rum verkade fungera bra. Mycket beroende av att man inte är så många som arbetar där. Man måste se till så att man har samma rutiner, 8 8

9 ha en bra logistik i det lilla. Alla måste veta var man kan placera sterila produkter, så att de inte blir återkontaminerade. Vid planering av inköp av nya instrument på Strömsholm, var en av personalen från STC med. Det tyckte jag var bra. Hon är med och påverkar vad som köps in, genom att tala om sin erfarenhet av vad som fungerar att få rent och sterilt. Det vore inte så dumt om det kunde vara så inom humansjukvården också. Oftast får man se nya instrument först när de redan är inköpta. Inom humansjukvården är det viktigt att alla gör på samma sätt. I och med att det ofta är större enheter så måste alla jobba mot samma mål. En sak som är säker är att alla behöver utbildning, både inom humansjukvården och inom djursjukvården. Dels det här med vikten av att det är rent innan det steriliseras och att väl servade instrument håller längre. 9

10 KÄLLFÖRTECKNING /MRSA-hos-djur-internationellt/ för att se olika standarder välj rubrik djurhälsopersonal pdf pdf - hygien rutiner vid MRSA-smitta hos djur Strömsholms Regiondjursjukhus hemsida om man vill läsa mer om vårdhygien lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård Förordning (2009:1394)med instruktion för Statens Veterinärmedicinska anstalt Arbetsmiljöverket besiktning av tryckkärl Personalen på sterilcentralen på Västmanlands sjukhus Västerås Maria Hansbys föreläsningar Birgitta Nissander undersköterska på Strömsholms Regiondjursjukhus öga mot öga , , telefon