Instrument Containrar kontra Packskynken

Transkript

1 Instrument Containrar kontra Packskynken Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Lena-Marie Lundberg Handledare: Maria Hansby 0

2 Sammanfattning Arbetets art: Projektarbete Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2011 Författare: Lena-Marie Lundberg Antal sidor: 19 Titel: Fördelar/Nackdelar med Instrument Containrar kontra Packskynken Handledare: Maria Hansby Datum: Bakgrund Under den tid som jag tjänstgjort på sterilcentraler innan min utbildning och under praktiken har jag arbetat med att slå in instrumentgaller i packskynken och enskilda instrument i papper plast och även arbetat en del med containers. Blev intresserad av att undersöka fördelar/nackdelar med att hantera instrument i containrar istället för packskynken runt instrumentgallerna där hål har uppstått pga. att gallerna tas upp & ner i korgarna/hyllorna för att sedan staplas på varandra. Observationen om containrar har gjorts på Linköping Steril Tekniska Enhet där jag har arbetat och även gjorde min praktik. Min nuvarande arbetsplats är Norrköping Steril Teknisk Enhet som kommer att bygga ut en disksektion inom en snar framtid och med det eventuellt starta upp med containrar. Där av mitt intresse med att skicka ut ett frågeformulär till Steril Teknisk- & Operation Enheter med olika utgångar som har arbetat med container systemet sedan några år eller nyligen har startat upp. Det finns en Lagstiftning och Europadirektiv omkring Medicinsk Tekniska Produkter som visar att det är viktigt hur vi hanterar och vad vi steriliserar våra instrument i. Syfte och Mål Att ta reda på, via enkät, om tillfrågade avdelningar anser att det är för- eller nackdelar med att använda containers kontra packskynken Metod Skickade ut ett frågeformulär efter överenskommelse till 10 Steril Tekniska Enheter & 10 Operations Enheter som använder sig av containrar. Har även studerat litteratur och lagar. 1

3 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 1 Syfte och Mål 1 Metod 1 Historik 3 Containrar 4 Pappskynken 5 Steril Teknisk Enhet styrs av: 6 Resultat 7 Diskussion 9 Referenser 10 Bilaga 1 Steril Teknisk Enheters svar på containrar 11 Bilaga 2 Operation Enheters svar på containrar 16 2

4 Historik Den första operationen gjordes 2000 före Kristus och vid medeltiden kom den första steriliseringsmetoden med hjälp av vatten och eld. En utav grundarna till vetenskapen av uppkomsten om infektioner och aspektisk (förhindra uppkomsten av sjukdomsframkallande mikroorganismer genom rengöring & sterilisering) teknik 1865 var Engelsmannen Joseph Lister ( ) som reducerade dödligheten från 43 % till 15 % genom att använda karbolsyra (antiseptiskt avdödningsmedel av mikroorganismer) under sterila förhållanden. Även den ungerska läkaren Ignaz Semmelweis ( ) hade en stor del av aseptikens betydelse, genom att införa handtvätt med klorerad kalklösning. Den moderna och aseptiska tekniken inom autoklaverna (en s.k. ugn) började omkring 1900-talet av amerikanen Georg Emerson Brewer ( ), som fick infektionerna att sjunka från 39 % till 3,2 %. Det sjönk ytligare vid byte av rockar mellan patienterna. För instrument, förband mm användes textilier som förpackningsmaterial i början av 30-talet, för att sedan gå över till olika papper t ex tidningspapper för emballering. Steriliseringspapper utvecklades Krom-pläterade trummor och instrumentlådor var de första som användes i början av 1900-talet och fram till 1970 som ett sterilt förvar i en metall låda. På 40-talet utvecklades aluminium containrar från Tyskland pga. att hygienkraven höjdes. I slutet på 1980-talet så lanserades Sveriges första containrar från Tyskland. Papperspåsar kom till 1950, genomskinliga påsar och rullar som kunde värmeförslutas, tillverkades1960 och non-woven packskynken infann sig Packskynken, Papper/Plast och Containrar är de materiel som används idag. Förpackningsmaterialet är en barriär mot mikroorganismer för att uppnå en steril hållbarhet för instrumenten vid sterilisering, förvaring, transport, till användaren och fram till patienten. 3

5 Idag Containrar Det finns olika märken/typer av containrar som är tillverkade av metal (oftast härdad aluminium som är stark, lätt, rep- & stöttålig och leder/fördelar värmen bra och är pressad i ett enda stycke utan nitar & skarvar för att inte mikroorganismerna skall kunna tränga in) med metall/plast lock med utbytbara/flergångs filter. De ska kunna rengöras och desinfekteras i 90 grader i 1 minut i en diskdesinfektor för att avdöda mikroorganismerna och använda rätt diskmedel som ska vara Ph-neutralt, milt alkaliskt eller enzym medel och med rätt diskprogram & tid. Sedan inspekteras att inga skador finns för inträngande av mikroorganismer då det inte blir sterilt efter ångautoklavering (en s.k. ugn) som steriliserar i 134 grader i minst 3 minuter och med rätt ångprogram & tid. Containern stängs med knäpplås och med en multifunktionell indikatorplombering som visar om godset har blivit steriliserat eller ej. Fördelar Diskbar Små driftkostnader Nästan inget avfall Inga hål God barriär Fuktskyddad Mindre luftcirkulation vid uppdukning Staplingsbara Handtag Nackdelar Max 8,1 kg gods (EN 868 för 60x30x21 cm) Hög investeringskostnad Steriliseras endast i ångautoklaver Kan vara svårare att öppna för Operation Byta packningar Behöver mer/större utrymme Mer rengöringskapacitet Fler diskmaskiner / kabinettdiskdesinfektorer Lång torktid för plastlock 6 månaders hållbarhet eller längre med en riskanalys Mindre slitage på instrumenten Avtorkningsbar Optimalt skydd vid transport 4

6 Packskynken De är släta eller kräppat papper, non-woven (textilier i dubbla lager används ytterst sällan idag). För att hindra mikroorganismernas passage genom packskynket så viker man kanterna flera gånger i dubbla papper eller allt i ett papper. Fördelar Små anskaffningskostnader Engångs Ingen rengöring Ingen överflödig vikt Nackdelar Större driftkostnader Bör inte staplas Kan inte desinfekteras Mottaglig för fukt Inga handtag Ökat pappersavfall och förvaringsutrymme Hål i pappret, tejp/etikett har släppt Ej optimalt vid transport 1 månads hållbarhet (eller längre med en riskanalys) 1 månad med packskynke + papper/plast 6 mån. Packskynken innehåller syntetiskt material och kan inte brytas ner i naturen. 5

7 Steril Teknisk Enhet styrs av: Vetenskap och beprövad erfarenhet. Läkemedelsverket (LVFS) Socialstyrelsen (SOSFS) Arbetsmiljöverket (AFS) Standarder (SS-EN-ISO) För att uppnå ett gott slut resultat så krävs det utbildad personal, basal hygien (handhygien, hanskar, skyddskläder, handsprit mm), rena, hela och validerade maskiner, rätt lufttemperatur i alla rum, korrekt mottagande från tillverkaren/godset från oren mottagning/diskrum och att man lastar rätt i en disk/ kabinett desinfektor innan diskning som ska diskas med rätt, diskmedel, program & desinficeras i 90 grader i 1 minut, för att avdöda mikroorganismerna. När disken är färdig så får godset svalna till rumstemperatur för att sedan tas emot med basal hygien för att sedan göra en visuell kontroll, smörjning och funktionskontroll (även containrar) innan packning med rätt emballage som sedan körs i en ångautoklav med rätt program & steriliseras 134 grader i minst 3 minuter. Efter autoklaveringen ska godset svalna i ca 20 minuter innan man gör en kontroll att den är torr, hel och ren med basal hygien för att sedan låta den stå till rumstemperatur innan man ställer godset i sterilförrådet eller skickar ut till en korrekt transport för att sedan tas upp aseptiskt på operation men även hos andra interna & externa kunder. Steril Teknisk Enhet är hjärtat inom Vårdsektorn och utan den så skulle ett förebyggande av vårdrelaterande infektioner inte kunna göras! 6

8 Resultat Utifrån tjugo utskick så fick jag sju svar från Steril Teknisk Enhet & fem svar från Operation Enheter. Steril Teknisk- & Operation Enheters svar på Containrar 1. Vad var första tanken hos Er när ni hörde talas om att containrar skulle införas? Positivt 9 Negativt 1 Vet ej 1 Inget svar 1 2. Hur såg Steril Teknisk/Operations Enheten ut innan ni fick containrar? Var det byggt för det? Ja 4 Nej 8 3. Har ni fått bygga om/nytt för att uppnå gott resultat? Ja 5 Nej 6 Inget svar 1 4. Är byggnationen väl planerad med dess inredning av diskdesinfektorer, kabinett/er, autoklaver, förråd, ytor att röra sig på och även vid på & avlastning och till hyllplanen? Ja 6 Nej 5 Vet ej 1 5. Finns bra hjälpmedel, t ex lift, containervagn, värmehandskar? Ja 7 Nej 1 Behövs fler 4 6. Förväntade/förväntar ni Er att containrarna skulle/ska vara t ex. lätthanterliga Ja 10 Nej 1 Vet ej 1 stapelbara Ja 11 Nej Vet ej 1 ge mindre slitage på instrumenten Ja 8 Nej 3 Vet ej 1 säkrare sterilhantering vid urtagning av innergallret i containerlådan Ja 8 Nej 3 Vet ej 1 7

9 7. Har det blivit tyngre? Ja 12 Nej 8. Hur ser arbetet med flödet ut idag jämfört med igår? Långsammare 1 Snabbare 3 Ingen skillnad 6 Vet ej 2 9. Hur stor är kunskapsnivån om hanteringen av containrar? Låg Medel 5 Hög Fanns det förståelse från samtliga verksamheter för förändring? Ja 8 Nej 3 Vet ej Lever Containrarna upp till förväntningarna? Ja 9 Nej Vet ej Vad innebar/innebär förändringen? Positivt 10 Negativt Ingen skillnad Vet ej Hur länge har Ni använt Er av instrument containrar? Olika svar, se bilagor! 14. Vill ni gå tillbaka till packskynken? Ja 2 Nej 8 Vet ej 2 8

10 Diskussion Utifrån svaren så var införande av containrar positiv och har mer fördelar än packskynken fastän byggnaderna inte var planerad för containrar från början av de flesta användare men som har hittat andra lösningar för en fungerande hantering av de större och tyngre emballagen, genom att möblera om, inköp av liftar (slippa lyfta), t.ex. en till kabinett och andra hjälpmedel. De tycker att det är en säkrare hantering vid transport/förvaring som inte ger hål som packskynket kunde göra och framför allt ge ett mindre arbetsmoment och att man arbetar ergonomiskt rätt dvs. allt blir klart vid arbetsbordet där containern står på en vagn som rullas fram till autoklaven t ex. Flödet idag är densamma som tidigare vid packskynken för dem flesta men när kunskapsnivån på hanteringen av containrar når sin topp så tror jag att flödet kommer att gå snabbare. En viktig diskussion idag är Lean-tänkandet och det menas att hela kedjan måste vara hel utan något slöseri med tid som kostar ekonomi och ständigt förbättra med uppföljning och mål som kan göras inom tre månader. Detta räknas från leverantör/diskprocess packning sterilisering transport/förvaring operation (även andra interna & externa kunder) och fram till användaren. Mitt eget tyckande så välkomnar jag containrar. 9

11 Referenser Socialstyrelsen (SFVH) Att förebygga vårdrelaterade infektioner SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SFS 1993:584 Lagen om medicintekniska produkter SFVH (FYFFE) Lagerhållning och transport av medicinska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso- sjukvård SIS HB 600 Steriliseringsprocesser: validering och rutinkontroller inom svensk sjukvård-, sjuk- och tandvård SS EN 285 Standard för Stora ångsterilisatorer SS EN ISO ,2 Validering av diskdesinfektion SS EN ISO Mikrobiologiska metoder SS EN ISO Information som skall åtfölja medicinska produkter som skall återsteriliseras SS EN ISO ,2 Förpackningar SS EN Krav för märkning med symbolen STERILT SS EN ISO Fuktig värme SS EN ISO Kemiska indikatorer SS EN ISO Ledningssystem för kvalitet SS EN ISO Krav på material, sterilbarriär och förpackningssystem SS EN 554 Validering och rutinkontroll av sterilisering med fuktig värme SS EN Förpackningsmaterial (pappskynken) DIN EN Användning av steriliseringsbehållare med rätt förvaring DIN EN Återanvändbara steriliseringsbehållare för autoklavering 10

12 Bilaga 1 Steril Teknisk Enheters svar på Containrar 1. Vad var första tanken hos Er när ni hörde talas om att containrar skulle införas? Positivt 4 Negativt 1 Vet ej 1 Inget svar 1 -skeptiskt till en början då det inte fanns tillräckligt med hjälpmedel på avd för dem. Tanken som var att lägga ihop flera galler i samma container resulterade i väldigt tunga containrar. -redan infört när jag kom. -både + och-. Kommer att starta upp under sommaren-hösten med 35 containers till akuta ortopedinstrumentarier. -tidigare positiv erfarenhet av containers. 2. Hur såg Steril Teknisk/Operations Enheten ut innan ni fick containrar? Var det byggt för det? Ja 2 Nej 5 -vid ombyggnation 2009 fanns tanken med containers med. 3. Har ni fått bygga om/nytt för att uppnå gott resultat? Ja 4 Nej 3 Ev. Kommentar: -bl.a kabinetten samt montering av förråds hyllor. -vi har möblerat om. -nytt hyllsystem. -vi har till en del inhandlat speciella vagnar för containrar. -ingen ombyggnad av lokal men ingrepp i lokal för att införa ytterligare en kabinettdisk för rengöring samt inköp av hyllsystem/transportvagnar/liftar. 11

13 4. Är byggnationen väl planerad med dess inredning av diskdesinfektorer, kabinett/er, autoklaver, förråd, ytor att röra sig på och även vid på & avlastning och till hyllplanen? Ja 4 Nej 2 Vet ej 1 -ja nu är den det. Men det kan ju alltid bli bättre. -tar mycket disk kapacitet. Plastlocken måste gå i ett eget program utan sköljmedel. -nu är det bra men det var inte helt bra i början. -diskdesinfektorer och kabinettdiskdesinfektor och autoklaver är anpassade till en mindre mängd containers. -både ja och nej. Vi bygger just nu om avdelningen. -lokalytor från början dåligt planerade. För trånga ytor. 5. Finns bra hjälpmedel, t ex lift, containervagn, värmehandskar? Ja 5 Nej Behövs fler 2 -ja men vi skulle behöva fler och bättre vagnar att t.ex. skicka containrar till operation med. -vi har tänkt på detta inför ombyggnaden. 6. Förväntade/förväntar ni Er att containrarna skulle/ska vara t ex. lätthanterliga Ja 5 Nej 1 Vet ej 1 stapelbara Ja 6 Nej Vet ej 1 ge mindre slitage på instrumenten Ja 3 Nej 3 Vet ej 1 säkrare sterilhantering vid urtagning av innergallret i containerlådan Ja 3 Nej 3 Vet ej 1 -kan inte kommentera eftersom jag inte var här och därmed inte kunde ha några förväntningar. -har svarat på dom förväntningar som funnits. 12

14 7. Har det blivit tyngre? Ja 7 Nej -nja. Inte sedan vi nu har delat upp innehållet i flera containrar så att max vikten nu ligger på 10 kg, men till en början ja. Dessutom så väger ju containrarna isig en del. Så om man jämför med ett packskynke så är det ju tyngre. Å andra sidan så slipper vi hantering av packskynken som ska packas upp ur kartong m.m. -lite tyngre, men bullrigare. Fast bra med handtagen. -ja, det kommer att bli ett par kilo tyngre, men man skall inte glömma att vid packning med packskynke så använder vi alltid en autoklavkorg och den väger ett par kilo. -många upplever det men det är ett nytt arbetssätt så efter en inskolningsperiod kan man utvärdera detta. Min tidigare erfarenhet är att det inte är tyngre om man arbetar rätt och använder de hjälpmedel som finns. 8. Hur ser arbetet med flödet ut idag jämfört med igår? Långsammare 1 Snabbare 1 Ingen skillnad 4 Vet ej 1 -flödet fungerar bra efter inköp av kabinett. -vet inte, har inget att jämföra med. -troligen ingen större skillnad. -har nyligen infört containers så 100% utvärdering kan ej göras. 9. Hur stor är kunskapsnivån om hanteringen av containrar? Låg Medel 2 Hög 5 -låg från början. Hög nu. -har haft leverantörs information, men kan behövas upprepas. -hos personalen på sterilen. 13

15 10. Fanns det förståelse från samtliga verksamheter för förändring? Ja 5 Nej 2 -vi tycker om förändringar men inte säkert containrarna. -sterilcentralens personal var lite negativt i början, men efter att en riskanalys har genomförts, så har det blivit mer positivt. -ortoped operation är väl medvetna om fördelarna med containrar. -initiativ från operationsavdelningen. 11. Lever Containrarna upp till förväntningarna? Ja 5 Nej Vet ej 2 -de är lite klumpiga men bättre än packskynke. -troligen kommer de att göra det. -missnöje med att torktiden för plastlocken är lång. 12. Vad innebar/innebär förändringen? Positivt 5 Negativt Ingen skillnad Vet ej 2 -fler arbetsmoment, lite tyngre, men samtidigt ett säkrare system. Minskat ompack rejält. -vet ej -både och!, + mindre hanteringshål & lite tyngre hantering. -tyvärr har hanteringen blivit tyngre men i gengäld slipper vi en hel del ompack pga. trasiga papper. 14

16 13. Hur länge har Ni använt Er av instrument containrar? Kommentar: -sedan 2000 ungefär. -de första började vi med ca 1993 och 2006 gjordes en utökning och byte till annat fabrikat. -mer än 10 år, men bara delvis fortfarande mest vanliga galler. -sedan innan jag började har sedan tidigare haft 5-8 containers i ca 10 år. -sen ung började hösten 2010 och har nu maj-11 infört samtliga 900 containers. 14. Vill ni gå tillbaka till packskynken? Ja 2 Nej 3 Vet ej 2 -vi kommer att fortsätta att använda packskynke i väldigt stor utsträckning eftersom det endast är 35 st. containers som har köpts in för akuta ortopedinstrumentarium. -vi har både packskynken och containrar. 15

17 Bilaga 2 Operationsenheters svar på Containrar 1. Vad var första tanken hos Er när ni hörde talas om att containrar skulle införas? Positivt 5 Negativt 2. Hur såg Steril Teknisk/Operations Enheten ut innan ni fick containrar? Var det byggt för det? Ja 2 Nej 3 -när sterilcentralen byggdes om, tog man med i beräkningen att det skulle bli containrar. 3. Har ni fått bygga om/nytt för att uppnå gott resultat? Ja 1 Nej 3 Vet ej 1 Ev. Kommentar: -vi bygger inte om av den anledningen, utan för att ortopedin kräver större lagerutrymme som helhet. 4. Är byggnationen väl planerad med dess inredning av diskdesinfektorer, kabinett/er, autoklaver, förråd, ytor att röra sig på och även vid på & avlastning och till hyllplanen? Ja 2 Nej 3 -ologisk placering av diskmaskiner och vask för handdisk, blir mycket extra spring fram och tillbaka. -saknas kabinett (kommer bli en till under sommaren). Det är trångt på sterilcentralen i Linköping. 5. Finns bra hjälpmedel, t ex lift, containervagn, värmehandskar? Ja 2 Nej 1 Behövs fler 2 -kan inte svara för sterilcentralen, men hos oss på operation är det bra. -vi har inga hjälpmedel. 16

18 6. Förväntade/förväntar ni Er att containrarna skulle/ska vara t ex. lätthanterliga Ja 5 Nej stapelbara Ja 5 Nej ge mindre slitage på instrumenten Ja 5 Nej säkrare sterilhantering vid urtagning av innergallret i containerlådan Ja 5 Nej -kan inte svara för stc, men hos oss på operation är det bra. -främst ökar vi säkerheten för att minimera ev. hål pga. av slitage och yttre påverkan, kvalitetssäkring. 7. Har det blivit tyngre? Ja 5 Nej -lite tyngre. -jag tycker inte det, då ergonomin är bättre. Bättre handtag och hyllsystem och lift. 8. Hur ser arbetet med flödet ut idag jämfört med igår? Långsammare Snabbare 2 Ingen skillnad 2 Vet ej 1 -behöver inte kolla att packskynkena är hela. Behöver aldrig hämta nytt galler pga. hål. - kan inte svara på det ännu då vi inte är igång helt med containrar ännu. 9. Hur stor är kunskapsnivån om hanteringen av containrar? Låg Medel 3 Hög Fanns det förståelse från samtliga verksamheter för förändring? Ja 3 Nej 1 Vet ej 1 17

19 11. Lever Containrarna upp till förväntningarna? Ja 4 Nej Vet ej 1 -för kort tid ännu att uttala sig om det. 12. Vad innebar/innebär förändringen? Positivt 5 Negativt Ingen skillnad -kvalitetssäkring och förhoppningsvis snabbare flöde. 13. Hur länge har Ni använt Er av instrument containrar? Kommentar: -minst 10 år. -sedan sept/okt vi är i uppstartsfas. 14. Vill ni gå tillbaka till packskynken? Ja Nej 5 -absolut inte!!!! -vi har även förpackningar där vi fortfarande kommer att använda packskynken. Alla våra grund galler ligger vanligen i packskynken. Dessa har vi dock så många av att det inte innebär några större problem ifall ett inte är ok. 18