VATTENS PÅVERKAN PÅ INSTRUMENT Vad sker med ytskiktet när man använder olika vattenkvalitet?

Transkript

1 VATTENS PÅVERKAN PÅ INSTRUMENT Vad sker med ytskiktet när man använder olika vattenkvalitet? Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Helén Graf Leseth, Åsa Jansson. Handledare: Maria Hansby. 1

2 Sammanfattning I detta projekt har vattens påverkan på instrument undersökts. Frågeställningen uppkom under praktikperiod på en sterilteknisk enhet där ytförändringar och angrepp av bland annat korrosion kunde ses på flera olika instrument. Projektarbete / Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Helén Graf Leseth, Åsa Jansson. Antal sidor: 14 Titel: Vattens påverkan på instrument. Vad sker med ytskiktet när man använder olika vattenkvalitet? Handledare: Maria Hansby Datum: Bakgrund: Sett många instrument med ytskador och korrosion. Syfte och mål: Syfte och mål med denna studie är att jämföra och kontrollera om något instrumentmaterial är bättre eller sämre beroende på vilken vattenkvalitet man använder. Metod: Sex stycken glasbehållare som fylldes vardera med tre olika sorters vatten: EDI, RO och H2O användes. I varje glasbehållare med vatten lades pincetter från två olika tillverkare ned. Resultat: Vatten och kvalitet spelar roll. 2

3 Innehållsförteckning Sida Bakgrund..4 Syfte och Mål...4 Metod 5 Resultat 10 Diskussion 13 Bilaga 14 3

4 Bakgrund Under praktikperiod på en Sterilteknisk enhet upptäcktes att många av de instrument som kom in för rengöring och desinfektion var angripna av korrosion. Detta gällde såväl internt cirkulationsgods som externt gods. Korrosionsangripna instrument blir både försvagade och svåra att rengöra. Det kan bli sprickbildningar och porer med korrosion som underminerar ytorna på instrumentet och gör det skört. Det blir även svårt att rengöra då korrosionens yta är skrovlig och proteinrester kan fastna i den ojämna ytan. Då det är en säkerhetsrisk med korrosion på instrument som kan leda till skador på både instrument och i värsta fall även patienten kan detta vara värt att uppmärksamma. När korrosionsangripna instrument upptäcks så kasseras dessa eller sänds på reparation. Detta i sin tur leder till stora kostnader då instrument kan vara dyra att köpa in och att reparera. Funderingar uppstod då om det kan vara påverkan av en viss vattenkvalitet som orsakar skadorna. På denna Steriltekniska enhet används EDI- vatten i såväl diskdesinfektorerna som autoklaverna. Detta blev inkopplat vid ombyggnation och renovering. Då det nu passerat en viss tid efter renoveringen och det har gått att påvisa att vissa instrument har skador som kan vara spår efter EDI-vattnet. Eftersom detta vatten är aggressivt kan det finnas en risk att det skadar det passiva lagret i både maskiner och på instrument. Det som kom att kontrolleras i denna studie var om vattenkvalitén kan ha något med det som orsakat skadorna att göra. Tre olika vattenkvalitéer användes i studien: Kommunalt vatten: Dricksvatten, vanligt renat grundvatten. Detta vatten är den kvalitet som lägst ska hållas i en diskdesinfektor enligt SS-EN ISO RO-vatten: Vatten där mineraler och salter är borttagna genom omvänd osmos. Detta betyder att det pressats genom ett membran där endast H 2 O kan passera membranet. (eng. reverse osmosis). EDI-vatten: superrent vatten som är helt fritt från salter, mineraler och joner. Detta har genomgått samma procedur som RO-vattnet men genom går även ett filter med olikladdade poler som drar till sig de sista jonerna i vattnet. Detta vatten strävar alltid efter att bli mättat på joner, salt och mineraler igen. Vilket gör det högaggressivt. Syfte och mål Syfte och mål med denna studie är att jämföra och kontrollera om något instrumentmaterial är bättre eller sämre beroende på vilken vattenkvalitet som används. 4

5 Metod I denna studie användes instrument som motsvarar normalskick. Ett av okänt märke som är inköpt centralt samt ett mer känt märke. Det kända märket har en stålsammansättning som betecknas 4021, ett så kallat martensitiskt stål. En del av den sammansättningen består av 0.20 % Kol, 12-14% Krom, 0.75% Nickel och 0,2 % Molybden. Det andra märket är inköpt centralt av landstinget och därför kan inte materialsammansättningen redovisas på grund av att tillverkare är okänd. Instrumenten har under studiens gång genomgått exakt samma process för att få ett så rättvist resultat som möjligt. Studien fortskred genom att instrumenten lades i behållare av glas och täckes helt av vatten. Instrumenten låg sammanlagt 10 veckor i behållarna med vattenbyte och kontroll varannan vecka. I studien ingick EDI-vatten, RO-vatten och vanligt kommunalt vatten. Detta för att undersöka hur det påverkar instrumenten beroende på vilket vatten som användes. EDI RO H2O 5

6 Behållarna stängdes med tättslutande lock. Efter två veckor rengjordes pincetter och glasbehållare. Vattnet byttes ut mot nytt och pincetterna lades åter i behållarna. Innan pincetterna lades ner fick vattnet stå i behållarna tills rumstemperatur uppnåddes. Pincetterna var torra innan de lades tillbaka i behållarna. Vid kontroll av pincetterna visade det sig att de centralt inköpta pincetterna som låg i EDI-vatten samt RO-vatten påvisade början till ytförändring i käftarna och i springorna. En mörkare ton i ytskiktet har också uppstått. 6

7 Efter ytterligare två veckor kunde skillnad ses på pincetterna i RO och kommunalt vatten. På de centralt inköpta pincetterna kunde korrosion ses på insidorna och i springorna. De uppvisade även oxidation. På denna bild syns pincetter som legat i kommunalt vatten. Känt märke överst, respektive centralt inköpt, närmast i bild. Efter totalt 3 månader avslutades testet med att pincetterna lades i galler som märktes upp med nummerbricka. 1=EDI, 2=RO och 3=H2O. Pincetterna rengjordes i diskdesinfektor med program Oxivario plus (se bilaga1). Detta är det starkaste programmet på den Steriltekniska enhet där projektet har utförts. Efter genomgånget program synades och kontrollerades pincetterna för att se om det fanns någon påverkan. Pincetter som legat i EDI-vatten före process 7

8 Pincetter som legat i RO-vatten före process. Pincetter som legat i kommunalt vatten före process. Resultat EDI-vatten Känt märke: Inga synbara angrepp. Känt märke nederst i bild. Centralt inköpt märke: Mörk blank beläggning med fläckar vid fogen. Korrosionsangrepp på de räfflade ytorna samt på insidan av länken. 8

9 RO-vatten Känt märke: Inga synbara angrepp. Centralt inköpt märke: Ytförändring i form av ormmönster samt lite korrosionsangrepp. Vid hopfästningen på pincetten är lödningen angripen av korrosion. H 2 O: Känt märke: Inga synbara angrepp. Centralt inköpt märke: Korrosionsangrepp på insidan av länken och i sammanfogningen. 9

10 Diskussion Under denna utbildning till Steriltekniker har vi pratat mycket om vatten och dess påverkan på instrument. Den uppfattning vi har fått är att EDI-vatten är aggressivt och väldigt skadligt för all metall. Som vi har upplevt det här testet så har inte EDI-vatten varit så aggressivt som man skulle kunna tro. Det vi har kommit fram till är att kvalitén på instrumenten är viktig. Vatten spelar också roll. Har man en bra vattenkvalitet tar instrumenten mindre skada. Det vatten som har gjort mest påverkan i vårt test är faktiskt vanligt kranvatten. Orsaken är antagligen att det innehåller mineraler och salter som angriper metallens passiva lager. Det här lilla testet har bara skrapat på ytan. Man kan säkert fördjupa det genom att göra vattenodling före och efter vattenbyte. Man kan förlänga testtiden eller använda värme och/eller ljus för att se hur detta påverkar helheten. 10

11 Bilaga 1. 11