ÅRSPLAN Beslutsdatum/paragraf / 39. Beteckning 2013/

Transkript

1 ÅRSPLAN Antagen av kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf / 39 Giltighetstid Tills ny årsplan beslutas Beteckning 2013/ Ansvarig handläggare Ekonomichef Marie Hillman Uppföljningsansvar Ekonomichef Marie Hillman

2 INNEHÅLL Inledning... 3 Styrsystem... 3 Kommunens målstruktur... 3 Kommunens beslutade mål... 5 Vision... 5 Kommunövergripande mål... 5 Övergripande mål... 6 Strategiska mål... 6 Processmål... 6 Kommunens åtagande Strukturerade medborgardialoger... 7 Inom planperioden införs servicegarantier... 8 Ökad utbildningsnivå... 9 Skapa goda förutsättningar för eget boende Aktivt folkhälsoarbete Attraktiv miljö Attraktivt boende Skapa förutsättningar för företagande Utveckla en säker och trygg kommun Attraktiv arbetsgivare Planeringsförutsättningar Samhällsekonomi Kommunernas ekonomi beslut förutsättningar Resultatbudget Driftbudget Noter till resultat- och driftbudget Finansieringsbudget... 21

3 Balansbudget Investeringsbudget Specifikation till investeringsbudgeten Finansiella nyckeltal God ekonomisk hushållning... 26

4 3 (28) INLEDNING Årsplanen ska ge en samlad bild av de mål som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen har beslutat. Årsplanen innehåller också de åtaganden och ekonomiska ramar som nämnderna har att förhålla sig till under planperioden. Årsplanen följs upp i årsredovisningen. Från och med budgetår 2014 utgår budgetarbetet ifrån det av kommunfullmäktige beslutade styrsystemet. Enligt kommunallagen ska kommunen inför varje år upprätta en budget för närmast kommande år och en plan för de därpå följande två åren. Den 10 september fattade den gamla fullmäktigeförsamlingen beslut om budget och plan för åren Den 19 november fattade den nya kommunfullmäktigeförsamlingen ett nytt beslut om budget. I januari/februari 2015 beslutade respektive nämnd om sin budget och verksamhetsplan utifrån de ramar kommunfullmäktige beslutade. STYRSYSTEM Den 21 november 2012, 189 fastställde kommunfullmäktige ett styrsystem för. Syftet med styrsystemet är att tydliggöra de av politikerna fastställda mål och strategier, genom hela organisationen från kommunfullmäktige till varje enhet och medarbetare. Målet är att varje enskild medarbetare ska vara väl förtrogen med kommunens mål och strategier, för att kunna föra dessa vidare till medborgarna. En del i kommunens styrsystem är att nå ett verksamhets- och kommunövergripande perspektiv på de processer som bedrivs. Kommunens målstruktur Kommunfullmäktige beslutar om de övergripande målen, politiska prioriteringar samt strategiska mål, medan kommunstyrelsen beslutar om processmålen. Övergripande mål Politiska prioriteringar KF Strategiska mål Processmål KS Figur 1: Målstruktur

5 4 (28) Nämndernas åtaganden utgår från såväl processmålen enligt kommungemensam nivå, som nämndernas egna verksamhets- och ansvarsområden. Nämndens åtaganden ska avse det kommande året men det kan även finnas åtaganden som sträcker sig över flera år. För att mäta åtagandena ska ett antal indikatorer kopplas till dessa.

6 5 (28) Kommunens beslutade mål Vision Kommunens vision beslutades av kommunfullmäktige den 18 november 2009, 126 och är följande: Vadstena livsmiljön för dig Livsmiljöbegreppet spänner över många områden och kan ses som ett uttryck för en helhetssyn på människors livssituation. Ambitionen är att ska erbjuda en god livsmiljö. Det skall vara möjligt att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Kommunövergripande mål Växande Vadstena Samhällsplaneringen skapar förutsättningar för en attraktiv livsmiljö för arbete, boende och fritid. En förutsättning för positiv befolkningsutveckling är en god arbetsmarknad, bra näringslivsklimat, välplanerad infrastruktur och välfungerande kommunikationer, ett offensivt bostadsbyggande, god tillgång till byggnadsklara tomter samt möjlighet till aktiv fritid. Ekologiskt hållbart Vadstena når god livskvalitet genom att utvecklas till ett ekologiskt hållbart samhälle enligt kretsloppsprincipen. Vi som lever nu får inte rycka undan förutsättningarna för kommande generationer. Våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra samt ha tid och plats för naturupplevelser. Människan ska inte utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter. Demokrati och hållbarhet Vadstena kännetecknas av att samtliga kommuninvånare och kommunanställda ges möjlighet till inflytande över kommunens verksamheter. Genom samverkan i olika former av enkäter, samverkansavtal eller samrådsgrupper skapas delaktighet. Med medborgarkontor, särskild informatörtjänst, aktuell och tydlig hemsida ges förutsättningar för att lätt hitta, hämta och lämna information. God hushållning med resurser Kommunens resurser används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Detta bygger på lagen om god ekonomisk hushållning och innebär att nästa generation inte ska betala för den verksamhet som bedrivs idag. Med lagens begrepp, god ekonomisk hushållning, avses att resurserna kommer kommuninvånarna till del på bästa tänkbara sätt.

7 6 (28) Övergripande mål Den politiska majoriteten ska redogöra för sina politiska prioriteringar under mandatperioden. Dessa politiska prioriteringar ska utgå från de övergripande målen och genomsyra alla verksamheter. Den 17 april , fattade kommunfullmäktige beslut om att följande mål ska vara det övergripande målet för innevarande mandatperiod Växande Vadstena Strategiska mål De strategiska målen är en konkretisering av majoritetens politiska prioriteringar och ska leda till att de politiska prioriteringarna för mandatperioden förverkligas. Den 17 april , fattade kommunfullmäktige beslut om följande strategiska mål för innevarande mandatperiod. Bygga bostäder Skapa attraktivitet Processmål Processmålen ska utgå från de strategiska målen. Den inre processen ska ge förutsättningar för genomförande av sju externa processer. Den 12 juni 2013, 167 fattade kommunstyrelsen beslut om följande processmål och indikatorer för innevarande mandatperiod. Process Processmål Indikator Strukturerade medborgardialoger Finns eller ej? Demokrati Barn och utbildning Vård och sociala tjänster Kultur och fritid Miljö och samhällsbyggnad Inom planperioden införs servicegarantier Ökad utbildningsnivå Skapa goda förutsättningar för eget boende Aktivt folkhälsoarbete Attraktiv miljö Attraktivt boende Finns eller ej? Fler med eftergymnasial utbildning Finns eller ej? Förbättrad folkhälsa Genomförd omgestaltning Nybyggda alternativ Arbete och näringsliv Samhällsskydd och säkerhetsarbete Utveckling och förvaltning av organisationen Skapa förutsättningar för företagande Utveckla en säker och trygg kommun Attraktiv arbetsgivare Lokaler och byggklara industritomter Upplevd ökad trygghet jämfört med 2011 (medborgarundersökning) Ökad medarbetarnöjdhet Minst två lämpliga kandidater ska finnas till varje ledig befattning

8 7 (28) Kommunens åtagande 2015 Utifrån de strategiska målen och processmålen har nämnderna beslutat om åtaganden. Dessa åtaganden blir kommunens samlade åtaganden för kommande budgetår. Strukturerade medborgardialoger Den dialog som förs med medborgarna måste vara meningsfull och utgå ifrån ett verkligt intresse av att vilja veta vad medborgarna tycker i en viss fråga. Att medborgaren blir en medspelare i utvecklingen av vår kommun. Det kan både handla om att se det som en rättighet för medborgarna att delta i beslut som rör den kommun vi lever i, eller som en möjlighet för att göra egna val eller som en utmaning att ta eget ansvar. Medborgaren blir en medspelare i samhällsutvecklingen. Det handlar om att se medborgarnas kunskaper som en tillgång för att forma framtidens kommun. Det handlar också om att genom systematiska dialoger både stärka demokratin och öka effektiviteten. Indikator Finns eller ej? För att det ska bedömas som medborgardialog i processmålets syfte ingår inte de regelbundna kontakter kommunens personal har med brukare eller anhöriga utan här avses särskilt arrangerade dialoger med särskilda syften. Åtagande Utveckla dialogen med medborgarna Utveckla arbetssättet/delaktigheten för ledamöterna Genomföra träffar med föreningar, myndigheter och andra organisationer Årliga enkäter i lovärenden till alla lovsökande samt utvärdering Genomföra årliga enkäter bland elever, föräldrar och brukare Genomföra skolråd både på enhetsnivå och central nivå Genomföra träffar med föreningar och andra organisationer för att utveckla kulturlivet Ansvarig Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd

9 8 (28) Inom planperioden införs servicegarantier En servicegaranti talar om vad kommuninvånarna kan förvänta sig av kommunens service och tjänster. En servicegaranti är såväl ett löfte som en upplysning om vad du kan förvänta dig av oss. Kvaliteten på våra tjänster ska vara god och på lika villkor för alla. Exempel på servicegarantier är: rätt att få besked om bygglov eller ekonomiskt bistånd inom en viss tid, att barn får barnomsorgsplats och att alla barn över sex år har rätt att delta i sommarsimskola. Indikator Finns eller ej? Har vi infört eller påbörjat arbetet med att införa servicegarantier. Åtagande Införa servicegarantier inom kommunstyrelsens område Samtliga tillstånd behandlade inom fyra veckor Snabb behandling av inkomna och kompletta lovansökningar Ansvarig Kommunstyrelse Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd

10 9 (28) Ökad utbildningsnivå Processmålet höjd utbildningsnivå handlar bland annat om att ungdomarna ska få en trygg, stimulerande och lärande uppväxt och att deras föräldrar ska vara trygga i utvecklingsmöjligheterna. En av kommunens viktigaste uppgifter är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare. Processmålet handlar också om att kommunen ska erbjuda goda möjligheter till bra skolgång och därmed bidra till att vara attraktiv för inflyttare. Utveckla stöd till företagare när det gäller mottagande av praktik/sysselsättningsplatser och introduktion till nyanlända. Indikator Fler med eftergymnasial utbildning Kan följas genom reguljär statistik. Åtagande Ansvarig Öka andelen elever som blir godkända i samtliga ämnen Kultur- och utbildningsnämnd Utveckla vuxenutbildningen Kultur- och utbildningsnämnd Ge folkbiblioteket en central roll när det gäller att ge kommuninvånarna tillgång till litteratur och annan media Att främja och utveckla kulturlivet för alla medborgare Erbjuda barn och elever möjlighet att delta i musikskolans aktiviteter Under mandatperioden förbereda och starta en kulturskola Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd

11 10 (28) Skapa goda förutsättningar för eget boende Ett bra boende är en viktig pusselbit i människors grundtrygghet, detta oavsett ålder eller andra förutsättningar, ungdomar när de önskar eget boende, äldre som önskar bo kvar i eget boende. Indikator Finns eller ej? Bedömer vi att behoven är tillgodosedda? Åtagande Utvecklingen av stöd och boendealternativ för psykiskt funktionsnedsatta ska vara prioriterat under 2015 och planperioden Alla insatser ska vara evidensbaserade och modellen Individens behov i centrum, IBIC, ska tillämpas Verka för alternativa boendeformer för äldre Möjligheten att nyttja välfärdsteknologi/ehälsa inom verksamheterna ska prövas vid verkställighet att lämpliga insatser Ansvarig Socialnämnd Socialnämnd Socialnämnd Socialnämnd

12 11 (28) Aktivt folkhälsoarbete Med folkhälsa avses att stärka hälsan hos en befolkning genom att till exempel arbeta preventivt med folkbildning och att förhindra ohälsosam livsstil. Folkhälsoarbete är systematiska insatser för att förbättra människors livsvillkor i syfte att uppnå god och jämlikt fördelad hälsa. Därtill ingår arbete för att ge kunskap om och underlätta hälsosamma levnadsvanor. Kommunen kan stödja samverkan mellan offentliga, privata och ideella verksamheter som bidrar till det gemensamma folkhälsoarbetet genom nätverk av olika slag. Indikator Förbättrad folkhälsa Uppföljning görs genom officiell statistik. Åtagande I samverkan ge tidigt stöd till medborgarna Trygga medborgarnas möjligheter att få uppleva och delta i ett brett kulturellt utbud Tillhandahålla utbudet av fritidsoch motions- och sportanläggningar Tidigt stöd i samverkan, internt och externt, för varje kommuninvånare Arbetet som bedrivs inom samtliga verksamheter ska ha fokus på förebyggande arbete och rehabiliterande insatser samt att insatserna ska tillgodoses i så hög utsträckning som möjligt på hemmaplan. Ansvarig Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnd Socialnämnd

13 12 (28) Attraktiv miljö Med attraktiv innerstadsmiljö avses att ge förutsättningar för en innerstadsmiljö som är attraktiv för både medborgare och besökare. Det kan handla om att vårda, bevara men även utveckla vissa delar för att öka attraktiviteten. Det handlar om gestaltning av befintlig miljö men även omgestaltning av till exempel genomfarten när den nya förbifarten är klar. Indikator Genomförd omgestaltning Är omgestaltning gjord? Åtagande Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar Miljöfarliga verksamheter som är anmälningspliktiga ska ha tillsyn. Tillsyn till övriga miljöfarliga verksamheter ska öka. Översyn av stadsmiljöprogram ska ske Ansvarig Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljönämnd

14 13 (28) Attraktivt boende Attraktivt boende innebär att alla medborgare ges möjlighet till boende som för dem uppfyller kriterier för god boendemiljö. Det innebär att medborgare har ett boende som är anpassat för deras behov och önskemål vad det gäller närhet till kommunal service och andra faciliteter. Indikator Nybyggda alternativ Antal nybyggnationer av småhus, lägenheter och bostadsrätter. Åtagande Genomföra minst en marknadsföringskampanj riktad till potentiella inflyttare Ansvarig Kommunstyrelse

15 14 (28) Skapa förutsättningar för företagande Att skapa förutsättningar för företagande i kommunen kan innebära att aktivt söka upp företag som letar orter att etablera sig på. Kommunen kan ha beredskap för nyetablering av företag genom att snabbt kunna bereda de önskemål som eventuella nya företag och nyetableringar efterfrågar. Ett kontaktnät i kommunen ökar förutsättningarna för nya företag att få god kontakt med kommunen såväl som med det lokala näringslivet. Indikator Lokaler och byggklara tomter Antal lokaler och byggklara tomter Åtagande Planera och exploatera nya industriområden Ansvarig Kommunstyrelse

16 15 (28) Utveckla en säker och trygg kommun Att utveckla en säker och trygg kommun kan innebära ett samarbete kring säkerhetsfrågor mellan kommunens sektorer och mellan kommunen och andra myndigheter och intresseorganisationer. Det kan också innebära att skapa utomhusmiljöer med bra belysning, öppna ytor och annat skadeförebyggande arbete såsom bra cykel- och gångvägar, säkra övergångsställen, farthinder samt breda trottoarer och god snöröjning. Indikator Upplevd ökad trygghet jämfört med 2011 (medborgarundersökning) Mätbart i jämförelse mellan 2011 och Åtagande Skapa en meningsfull fritid för framförallt unga Ansvarig Kultur- och utbildningsnämnd

17 16 (28) Attraktiv arbetsgivare Att vara en attraktiv arbetsgivare kan innebära att arbetsgivaren ger förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete i verksamheterna. Det kan vara att erbjuda kompetensutveckling och annan utveckling för personalen. Det kan också vara att aktivt arbeta med frånvaro och ohälsotal. Indikator Ökad medarbetarnöjdhet Mäts med medarbetarenkät. Indikator Minst två lämpliga kandidater ska finnas till varje ledig befattning Resultat av urval vid tjänstetillsättning. Åtagande Öka andelen nöjda medarbetare utifrån resultat i medarbetarenkäter Genomföra minst en gemensam rekryteringsinsats tillsammans med övriga arbetsgivare i kommunen Medarbetare ska få kontinuerlig kompetensutbildning relaterad till krav i uppdraget Trygga anställningsformer ska eftersträvas och alternativa arbetstidsmodeller ska erbjudas Ansvarig Kommunstyrelse Kommunstyrelse Socialnämnd Socialnämnd

18 17 (28) BUDGET Arbetet med budget började med en gemensam budgetupptakt den 11 december Då samlades politiker från respektive parti, samtliga chefer samt övrig personal som är involverad i budgetprocessen. Planeringsförutsättningar Till budgetupptakten togs de s.k. planeringsförutsättningarna fram. Syftet med dokumentet är att utgöra grunden för kommunfullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan i det kommunövergripande perspektivet. Syftet med planeringsförutsättningarna är också att ge en enhetlig och objektiv bild av förutsättningarna för kommunen, minska osäkerhet i beslutsfattandet samt stödja det strategiska målarbetet. För att kunna planera för den framtida användningen av kommunens samlade resurser behövs en helhetsbild av vad som går att förvänta av utvecklingen i samhället, folkmängdsförändringar, kommuninvånarnas behov med mera. Omvärldsbevakning är den del av planeringsförutsättningarna där man följer omvärlden i relation till den egna kommunen. Nyckeltalsjämförelser är ett bra och effektivt stöd i att analysera och skapa förutsättningar till organisationens styrning. Det ska leda till att kommunen relaterar sig till omvärlden och sätter sig själv i ett större sammanhang samt vilka goda exempel som finns att lära av m.m. Detta bidrar till ett bredare beslutsunderlag som skapar större förutsättningar för en mer långsiktig hushållning med resurserna. Samhällsekonomi Under våren och sommaren före budgetuppstarten hade svensk ekonomi utvecklats svagt och i omvärlden var utvecklingen splittrad. Förhoppningarna om framtiden hade överlag stärkts. Sveriges Kommuner och Landsting bedömde att konjunkturläget i Sverige gradvis skulle förbättras under hösten och vintern men återhämtningen skulle emellertid inte vara särskilt stark. Ett år senare vet man att 2013 avslutades starkt medan svensk ekonomi under 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Skatteunderlagsprognoserna för åren visar att SKL skriver ner skatteunderlagets utveckling i de senare prognoserna under 2014 för åren 2016 och Skatteunderlagsprognos SKL, april ,4 4,7 5,3 4,9 SKL, augusti ,5 4,7 4,9 4,8 SKL, oktober ,5 4,7 4,9 4,8 4,5 Tabell 1 Skatteunderlagsprognos, SKL cirkulär 14:32, samt 14:38, Kommunernas ekonomi Tillfälliga tillskott har under senaste åren inneburit starka resultat i kommunerna. När behoven från demografiska förändringar nu ökar kraftigt medför det ökade kostnader inom nästa alla verksamheter. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaningarna.

19 18 (28) beslut en för år beslutades av fullmäktige 10 september 2014, 125. Styrsystemet möjliggör sedan att kommunfullmäktige kan fatta beslut om att justera finansbudgeten i november om senare skatteprognoser eller annan information visar förändringar. Eftersom det var val i september anger kommunallagen att det är den nya fullmäktigeförsamlingen som ska besluta om kommande års budget och ett nytt budgetbeslut togs därför av kommunfullmäktige 19 november 2014, 194. förutsättningar Utdebitering 21,55 21,55 21,55 Folkmängd 1/11 året innan Inflationspåslag, procent 1,4 1,7 1,7

20 19 (28) Resultatbudget Bokslut Plan 2016 Plan 2017 Intäkter Kostnader Avskrivning Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Driftbudget Bokslut Plan 2016 Plan 2017 Kommunfullmäktige Valnämnd Överförmyndare Kommunala revisorer Kommunstyrelse * Kulturnämnd * Kultur- och utbildningsnämnd * Socialnämnd Fritids- och teknisk nämnd * Bygg- och miljönämnd Summa nämnder och styrelser Finansförvaltning Not Summa * Förändringar i nämndstrukturen Kommunfullmäktige har beslutat att barn- och utbildningsnämnden samt kulturnämnden tillsammans ska bilda en kultur- och utbildningsnämnd. Kommunfullmäktige har vidare beslutat att fritids- och tekniska nämnden ska upphöra. De tekniska delarna förs till kommunstyrelsen och fritidsdelen förs till den nya kultur- och utbildningsnämnden. Den nya nämndstrukturen gäller från och med 1 januari 2015.

21 20 (28) Noter till resultat- och driftbudget Bokslut Plan 2016 Plan 2017 Not 1 Skatteintäkter Skatteintäkter Skatteväxling kollektivtrafik Mellankommunal utjämn. hemsjukvård Skatteavräkning Summa Not 2 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Summa Not 3 Finansförvaltning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Ränta VA-anläggningar VA-nämnd Pensionskostnader Löneökningsanslag Kapitalkostnader nya investeringar Interna ränteersättningar KS anslag för oförutsedda kostnader * Friskvård Övrigt Pensionsavtal förtroendevalda Förväntad intäktsökning Summa * KS anslag för oförutsedda kostnader flyttat till kommunstyrelsen

22 21 (28) Finansieringsbudget Bokslut Plan 2016 Plan 2017 Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivning Justering övr. ej likviditetspåv. Poster Upplösning statlig infrastruktur Ökning/minskning (-) pensionsskuld Ökning/minskning (-) avsättning Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) exploateringstillgångar Ökning +)/minskning (-) kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från finansieringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Nya investeringsbidrag Amortering av långfristig fordran Amortering av skuld Medel från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

23 22 (28) Balansbudget Bokslut Plan 2016 Plan 2017 Tillgångar Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Summa Eget kapital och skulder Eget kapital därav årets resultat därav resultatutjämningsreserv Avsättning för pensioner Andra avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa Panter och ansvarsförbindelse Pensionsåtaganden Borgensåtaganden

24 23 (28) Investeringsbudget Bokslut Plan 2016 Plan 2017 Kommunstyrelse Kulturnämnd * Kultur- och utbildningsnämnd * Socialnämnd Fritids- och teknisk nämnd * Bygg- och miljönämnd Summa nämnder och styrelser Specifikation till investeringsbudgeten Tkr Kommunfullmäktigeprojekt Bredband (KF-projekt) Nybyggnad LSS-boende Kalkhagen Inventarier LSS-boende Kalkhagen Ombyggnad genomfart IT infrastruktur (bredband) Infart Kronängen Exploatering nya områden Skollokalsprojetet Nybyggnad LSS-boende Kalkhagen Summa kommunfullmäktigeprojekt Nämndprojekt Kommunstyrelsen Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Bygg- och miljönämnd Summa nämndprojekt Summa investeringsbudget

25 24 (28) FINANSIELLA NYCKELTAL Förändring av kostnader och intäkter Förändring i procent Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning Bokslut ,7 6,9 2,4 2,1 3,2 3,6 3,2 3,3 3,5 3,3 En sund ekonomisk utveckling speglas av att nettokostnaderna inte ökar i snabbare takt än vad skatteintäkterna gör. en för visar att nettokostnaderna utvecklas i lägre takt än skatteintäkter m.m. gör. Investeringsvolym Bokslut Investeringsvolym, netto mnkr 29,9 56,9 34,6 20,5 14,4 Nettoinvesteringar/avskrivningar, procent Vadstena har haft en låg investeringsnivå under en rad år. Investeringsbehovet är däremot stort och under 2014 ökade investeringarna medan nivån blir lägre kommande år. Finansiering av investeringar Kvar av skatteintäkter efter drift, mnkr Självfinansieringsgrad, procent Bokslut ,6 15,3 21,3 26,1 27, Om självfinansieringsgraden har ett värde under 100 betyder det att kommunen inte fullt ut finansierar sina investeringar med egna medel. Det är fallet fram till 2016 då investeringarna blir lägre. Kommunens likviditet är god och kommunen har inte haft några lån sedan 2012 då sista lånet amorterades av. en bygger på att likviditeten är tillräcklig för att kommunen kan investera utan några nya lån men det är viktigt att följa utvecklingen både vad gäller investeringsnivå och likviditet. Balanskravsavstämning Bokslut Årets resultat, mnkr Avgår reavinster Balanskravsresultat

26 25 (28) Kommunen har klarat det lagstadgade balanskravet sedan det infördes år 2000, med undantag för år 2004 då ett underskott uppstod. Underskottet återställdes med överskotten för 2005 och Prognosen för 2014 visar ett underskott men bokslutet för 2014 är vid framtagandet av denna årsplan inte färdigt. Soliditet PROCENT Bokslut Soliditet, exkl 64,3 61,1 66,0 67,1 67,9 ansvarsförbindelse Soliditet inkl ansvarsförbindelse Tillgångsförändring 4,2 5,7-4,6 4,0 4,0 Förändring eget kapital 8,9 0,5 3,0 5,8 5,3 Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen visar en ökning från och med 2015 beroende ökning av eget kapital. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen visar en förbättring och 2017 är den positiv. Det beror på att fram till dess är eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen negativ. Förändringar av eget kapital påverkas av årets resultat vilket förbättras under planperioden. Kommunalskatt Kommunal skattesats, Vadstena ,33 21,58 21,55 21,55 21,55 Efter en rad av år med oförändrad skattesats har det under senare år varit förändringar av olika slag skedde en skatteväxling med 42 öre till följd av att kollektivtrafiken fördes över till landstinget beslutade majoriteten att höja skatten i Vadstena med 50 öre skatteväxlade kommuner och landsting i Östergötland för hemsjukvården vilket gav kommunerna 25 högre skatt och landstinget 25 öre lägre skatt skedde en informell skatteväxling i och med att regionförbundet Östsam övergick till den nybildade region Östergötland. Det innebar att kommunerna sänkte skatten med 3 öre och regionen ökade den med samma belopp, vilket motsvarade den avgift kommunerna tidigare betalade till Östsam. Pensionsåtagande Pensionsåtaganden inkl. löneskatt, tkr Ansvarsförbindelse Avsättningar pensionsskuld Totala pensionsåtagande Prognosen för kommunens pensionsåtaganden bygger på KPA:s prognos från december Den visar en sänkning av ansvarsförbindelsen medan det är en ökning för avsättning. Avsättningen är den skuld som finns redovisad i balansräkningen och där förändringen mellan åren bokförs som en kostnad i driftbudgeten.

27 26 (28) GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1 kommunallagen. Det står också att: fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Den 19 november beslutade kommunfullmäktige om följande mål för god ekonomisk hushållning. Övergripande målsättning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning Nivå för årets resultat 1. Årets resultat (före balanskravsutredning) ska över en rullande sjuårsperiod uppgå till 7 miljoner kronor (ca 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning). Den rullande sjuårsperioden består av innevarande år (prognostiserat/slutligt resultat), föregående tre års redovisade resultat samt kommande tre års budgeterade/planerade resultat. Vid planering av kommunens ekonomi måste resultatnivån säkerställas så att utrymmet finns för oförutsedda händelser och risker. Syftet med ett positivt resultat är främst att skapa sådant utrymme, men också för att skapa förutsättningar att göra investeringar med egna medel. Måluppfyllelse under planperioden Under planperioden beräknas målet uppnås

28 27 (28) Nivå för eget kapital 2. Kommunens eget kapital ska inflationssäkras. För att upprätthålla nivån på eget kapital ska det minst öka med årets inflation Eget kapital, mnkr 186,4 197,1 207,6 Förändring, procent 3,0 5,8 5,3 Inflation, procent 0,9 1,8 1,9 Måluppfyllelse under planperioden Under planperioden beräknas målet uppnås respektive år Nettokostnadsutveckling 3. Verksamhetens nettokostnader ska inte öka i snabbare takt än vad intäkter från skatter, generella bidrag och kommunalekonomisk utjämning gör. Kostnadskontroll är kanske den viktigaste variabeln för att uppnå planerade resultat. Genom att fokusera på kostnadsutvecklingen i den löpande verksamheten i förhållande till intäkternas utveckling skapas ett relationstal som tar hänsyn till detta förhållande, nämligen att verksamhetens nettokostnader på sikt inte kan öka snabbare än kommunens skatteintäkter. procent Förändring verksamhetens 2,4 2,1 3,2 nettokostnader Förändring intäkter från skatter, generella bidrag och utjämning 3,3 3,5 3,3 Måluppfyllelse under planperioden Målet uppfylls respektive år. Nivå för skattesats 4. Kommunens relativa skattesats ska inte öka i förhållande till den genomsnittliga skattesatsen för jämförbara kommuner i Östergötland. Kommunens skattesats har inverkan på attraktiviteten för boende och inflyttning. För att jämförelsen ska ta hänsyn till jämförbara kommuner ska jämförelsen göras med kommuner i Östergötland som har färre än invånare. Måluppfyllelse under planperioden Målet om kommunens relativa skattesats beror på andra kommuners beslut och därför kan inte måluppfyllelsen bedömas vid budgettillfället.

29 28 (28) Krav på förvaltningar 5. Samtliga övergripande organisatoriska enheter ska hålla tilldelade budgetar. Att den av kommunfullmäktige tilldelade budgeten hålls i ekonomiska termer är ett krav för att övriga riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska kunna hållas. Måluppfyllelse under planperioden Måluppfyllelsen kan endast bedömas vid bokslutstillfället. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Kommunövergripande mål: 1. Den totala sjukfrånvaron i ska minska. Måluppfyllelse under planperioden Måluppfyllelsen kan endast bedömas vid bokslutstillfället.