Årsredovisning 2015 och förslag till bokslutsdispositioner

Transkript

1 1 (1) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Årsredovisning 2015 och förslag till bokslutsdispositioner Vår beteckning: KS/2016: Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Årets resultat på ,96 balanseras mot eget kapital 2. Årsredovisning 2015 för Vadstena kommun godkänns. Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat årsredovisning för Enligt 3 kapitlet i den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen också innehålla en sammanställd redovisning. Det bolag som ingår i koncernen är, förutom kommunen, även Vadstena Fastighets AB. I detta bolag anses kommunen ha ett väsentligt inflytande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Upprättad årsredovisning för Vadstena kommunen och koncernen 2015 Beslutet expedieras till Samtliga nämnder Ekonomiavdelningen Finansiering Ärendet är kostnadsneutralt. Samråd Samråd har inte skett i ärendet. Kommunstyrelsens förvaltning Marie Hillman Ekonomichef/kommunchef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

2 ÅRSPLAN Antagen av kommunfullmäktige x mån 2016 Ärendebeteckning: KS/2015:363 Ansvarig handläggare: Marie Hillman

3 INNEHÅLL inledning...3 Styrsystem...3 Kommunens beslutade mål...4 Kommunövergripande mål...4 Kommunens åtagande Process - Demokrati...6 Processmål Vadstena kommun har välutvecklade e-tjänster...6 Process Barn och utbildning...7 Processmål Vadstena har hög utbildningsnivå...7 Processmål Vadstena kommuns förskola och skola ger barn och elever ett mervärde...8 Process - Vård och sociala tjänster...8 Processmål Vadstena har individanpassade boenden och stöd inom socialtjänsten och omsorg om funktionsnedsatta...8 Process Kultur och fritid...9 Processmål Vadstena är länets kulturhuvudstad...9 Processmål Vadstena har ett rikt fritidsliv...9 Process Miljö och samhällsbyggnad...10 Processmål Vadstena tar tillvara dess unika värden...10 Processmål Vadstena har attraktiva boenden...10 Åtagande...10 Process - Arbete och näringsliv...10 Processmål - har ett gynnsamt och innovativt näringslivsklimat...10 Processmål - Vadstena har goda kommunikationer och en välutvecklad infrastruktur...11 Process Samhällsskydd och säkerhetsarbete...11 Processmål Vadstena är tryggt och säkert...11 Process Utveckling och förvaltning av organisationen...11 Processmål Vadstena kommun har en effektiv organisation...11 Budget Planeringsförutsättningar...13 Samhällsekonomi...13 Kommunernas ekonomi...14 Förändringar i nämndstrukturen...15 Finansiella nyckeltal...19 God ekonomisk hushållning...21

4

5 3 (23) INLEDNING Årsplanen ska ge en samlad bild av de mål som kommunfullmäktige har beslutat. Årsplanen innehåller också de åtaganden och ekonomiska ramar som nämnderna har att förhålla sig till under planperioden. Årsplanen följs upp i årsredovisningen. Från och med budgetår 2014 utgår budgetarbetet ifrån det av kommunfullmäktige beslutade styrsystemet. Enligt kommunallagen ska kommunen inför varje år upprätta en budget för närmast kommande år och en plan för de därpå följande två åren. 18 november 2015, 182, fattade kommunfullmäktige beslut om budget och plan för åren I december 2015 och januari 2016 beslutade respektive nämnd om sin budget och verksamhetsplan utifrån de ramar och mål som kommunfullmäktige beslutat. STYRSYSTEM Den 21 november 2012, 189 fastställde kommunfullmäktige ett styrsystem för Vadstena kommun. Syftet med styrsystemet är att tydliggöra de av politikerna fastställda mål och strategier, genom hela organisationen från kommunfullmäktige till varje enhet och medarbetare. Målet är att varje enskild medarbetare ska vara väl förtrogen med kommunens mål och strategier, för att kunna föra dessa vidare till medborgarna. En del i kommunens styrsystem är att nå ett verksamhets- och kommunövergripande perspektiv på de processer som bedrivs. Kommunens målstruktur Kommunfullmäktige beslutar om de övergripande målen, politiska prioriteringar, strategiska mål samt processmål. Övergripande m ål Politiska prioriteringar Strategiska mål KF Processmål Nämndsnivå Processnivå Nämnderna åtagand Nämndernas Nämnderna verksamhete Interna Externa Verksamheterna åtagand Figur 1: Målstruktur Nämndernas åtaganden utgår från såväl processmålen enligt kommungemensam nivå, som nämndernas egna verksamhets- och ansvarsområden. Nämndens åtaganden ska avse det kommande året men det kan även finnas åtaganden som sträcker sig över flera år. För att mäta åtagandena ska ett antal indikatorer kopplas till dessa.

6 4 (23) KOMMUNENS BESLUTADE MÅL Vision Kommunens vision beslutades av kommunfullmäktige den 18 november 2009, 126 och är: Vadstena livsmiljön för dig Livsmiljöbegreppet spänner över många områden och kan ses som ett uttryck för en helhetssyn på människors livssituation. Ambitionen är att Vadstena kommun ska erbjuda en god livsmiljö. Det skall vara möjligt att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Kommunövergripande mål Växande Vadstena Samhällsplaneringen skapar förutsättningar för en attraktiv livsmiljö för arbete, boende och fritid. En förutsättning för positiv befolkningsutveckling är en god arbetsmarknad, bra näringslivsklimat, välplanerad infrastruktur och välfungerande kommunikationer, ett offensivt bostadsbyggande, god tillgång till byggnadsklara tomter samt möjlighet till aktiv fritid. Ekologiskt hållbart Vadstena når god livskvalitet genom att utvecklas till ett ekologiskt hållbart samhälle enligt kretsloppsprincipen. Vi som lever nu får inte rycka undan förutsättningarna för kommande generationer. Våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra samt ha tid och plats för naturupplevelser. Människan ska inte utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter. Demokrati och hållbarhet Vadstena kännetecknas av att samtliga kommuninvånare och kommunanställda ges möjlighet till inflytande över kommunens verksamheter. Genom samverkan i olika former av enkäter, samverkansavtal eller samrådsgrupper skapas delaktighet. Med medborgarkontor, särskild informatörtjänst, aktuell och tydlig hemsida ges förutsättningar för att lätt hitta, hämta och lämna information. God hushållning med resurser Kommunens resurser används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Detta bygger på lagen om god ekonomisk hushållning och innebär att nästa generation inte ska betala för den verksamhet som bedrivs idag. Med lagens begrepp, god ekonomisk hushållning, avses att resurserna kommer kommuninvånarna till del på bästa tänkbara sätt.

7 5 (23) Övergripande mål Den politiska majoriteten ska redogöra för sina politiska prioriteringar under mandatperioden. Dessa politiska prioriteringar ska utgå från de övergripande målen och genomsyra alla verksamheter. Den 18 november , fattade kommunfullmäktige beslut om att följande mål ska vara det övergripande målet för innevarande mandatperiod Växande Vadstena Strategiska mål De strategiska målen är en konkretisering av majoritetens politiska prioriteringar och ska leda till att de politiska prioriteringarna för mandatperioden förverkligas. Den 18 november , fattade kommunfullmäktige beslut om följande strategiska mål för innevarande mandatperiod. Bygga bostäder Skapa attraktivitet Processmål Processmålen ska utgå från de strategiska målen. Den inre processen ska ge förutsättningar för genomförande av sju externa processer. Den 18 november fattade kommunfullmäktige beslut om följande processmål och indikatorer för innevarande mandatperiod. Process Demokrati Barn och utbildning Vård och sociala tjänster Kultur och fritid Miljö och samhällsbyggnad Arbete och näringsliv Samhällsskydd och säkerhetsarbete Utveckling och förvaltning av organisationen Nya förslag till processmål Vadstena kommun har välutvecklade e-tjänster Vadstena har hög utbildningsnivå Vadstena kommuns förskola och skola ger barn och elever ett mervärde Vadstena har individanpassade boenden och stöd inom socialtjänsten och omsorg om funktionsnedsatta Vadstena är länets kulturhuvudstad Vadstena har ett rikt fritidsliv Vadstena tar tillvara dess unika värden Vadstena har attraktiva boenden Vadstena har ett gynnsamt och innovativt näringslivsklimat Vadstena har goda kommunikationer och en välutvecklad infrastruktur Vadstena är tryggt och säkert Vadstena kommun har en effektiv organisation Vadstena kommunen är en attraktiv arbetsgivare

8 6 (23) KOMMUNENS ÅTAGANDE 2016 Utifrån de strategiska målen och processmålen har nämnderna beslutat om åtaganden. Dessa åtaganden blir kommunens samlade åtaganden för kommande budgetår. Process - Demokrati Processmål Vadstena kommun har välutvecklade e-tjänster Med välutvecklade e-tjänster får medborgarna möjlighet till digitala tjänster som skapar förutsättningar för snabbare och korrekt hantering. Åtagande Ansvarig För att förenkla och utöka möjligheten för medborgarna att anmäla intresse för att använda kommunens fibernät erbjuds under 2016 fastighetsägare i Vadstena kommun en ny tjänst att anmäla intresse på kommunens hemsida. Före 2018 års utgång ska nämnden ha två (2) e-tjänster Införande av e-tjänster ska påbörjas under 2016 Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden

9 7 (23) Process Barn och utbildning Processmål Vadstena har hög utbildningsnivå Processmålet hög utbildningsnivå handlar bland annat om att ungdomarna ska få en trygg, stimulerande och lärande uppväxt och att deras föräldrar ska vara trygga i utvecklingsmöjligheterna. En av kommunens viktigaste uppgifter är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare. Processmålet handlar också om att kommunen ska erbjuda goda möjligheter till bra skolgång och därmed bidra till att vara attraktiv för inflyttare. Utveckla stöd till företagare när det gäller mottagande av praktik/sysselsättningsplatser och introduktion till nyanlända. Genom ett kommunövergripande samarbete skapa förutsättningar för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Åtagande Ansvarig Vadstena ska ha en hög utbildningsnivå En ny plan för det systematiska kvalitetsarbetet för den kommunala förskolan, särskolan, grundskolan, fritidshemmen och gymnasieskolan ska fastlås Elever ska stimuleras att nå så långt som möjligt i sin utbildning och lockas att stanna i kommunen eller återanvända efter högre studier IT-miljön inom nämndens samtliga verksamheter ska rustas upp

10 8 (23) Processmål Vadstena kommuns förskola och skola ger barn och elever ett mervärde Utnyttja den unika potential som finns inom Vadstena och dess omgivningar gällande kultur, fritid och föreningslivet. Genom att utveckla samarbetet mellan förskola/skolan och dessa parter gynnas elevernas lärande. Åtagande Ansvarig En kulturgaranti för alla barn och elever i förskolan och i fritidshemmen ska införas En kulturgaranti för alla elever i grundskolan ska införas Alla barn och elever ska ges möjlighet att ta del av kommunens frilufts- och fritidsaktiviteter Vadstenagymnasiet ska tillsammans med externa aktörer bidra till att hela området kring gymnasieskolan och folkhögsskolan utvecklas till ett campusområde. s verksamhet ska ha tillgång till moderna och ändamålsenliga lokaler Process - Vård och sociala tjänster Processmål Vadstena har individanpassade boenden och stöd inom socialtjänsten och omsorg om funktionsnedsatta Ett bra boende är en viktig pusselbit i människors grundtrygghet, detta oavsett ålder eller andra förutsättningar, ungdomar när de önskar eget boende, äldre som önskar bo kvar i eget boende. Medborgare som är i behov Åtagande Ansvarig Tidigt stöd i samverkan, intern och externt. Antal personer som får stöd via Samordningsförbundets insatser ska öka med 5 procent per år. Socialnämnden

11 9 (23) Process Kultur och fritid Processmål Vadstena är länets kulturhuvudstad Genom att utveckla den kapacitet som finns i Vadstena kommun och i närområde ökar tillgängligheten till kulturupplevelser, vilket gynnar människors deltagande och bejakar nyskapande och kreativitet. Ett rikt kulturliv är viktigt för tillväxt och näringslivsutveckling samt för den regionala och kommunala profileringen. Vadstena ska vara kommunen där historien möter framtiden. Åtagande Ansvarig En tjänst som kulturstrateg, som ska utveckla och stärka kulturens roll i kommunen, ska tillsättas Immateriella värden ska lyftas fram i kulturarvsplanen. Spetsknyppeltraditionen ska speciellt lyftas fram. Processmål Vadstena har ett rikt fritidsliv Kommunens roll är att skapa förutsättningar för medborgarna att ha ett rikt och aktivt fritidsliv vilket skapas genom goda relationer och samverkan med externa aktörer. Åtagande Ansvarig ska erbjuda ett rikt och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter ska stödja föreningslivet Ett centrum för fritidsaktiviteter vid Kungsvalla ska skapas

12 10 (23) Process Miljö och samhällsbyggnad Processmål Vadstena tar tillvara dess unika värden Utveckla Vadstenas läge och historiska förutsättningar inför framtida utvecklingsområden. Att även använda kulturella resurser i samhällsplaneringen skapar förutsättningar för att ta tillvara kommunens unika värden. Rent vatten och frisk luft tillhör de unika värden som Vadstena är stolta över. Vadstena är en plats med tillgänglighet för alla. Åtagande Ansvarig Minskat antal hinder i allmänna lokaler (tillgänglighet) Samhällsbyggnadsnämnden En kulturarvsplan ska tas fram under Muséer och historiska miljöer vid klosterområdet ska samordnas Processmål Vadstena har attraktiva boenden Attraktivt boende innebär att alla medborgare ges möjlighet till boende som för dem uppfyller kriterier för god boendemiljö. Det innebär att medborgare har ett boende som är anpassat för deras behov och önskemål vad det gäller närhet till kommunal service och andra faciliteter. Åtagande Ansvarig Planberedskap för småhustomter Samhällsbyggnadsnämnden Planberedskap för byggande av lägenheter Samhällsbyggnadsnämnden Utsläppen från enskilda avlopps ska minskas Samhällsbyggnadsnämnden Process - Arbete och näringsliv Processmål - har ett gynnsamt och innovativt näringslivsklimat Att skapa förutsättningar för företagande i kommunen kan innebära att aktivt söka upp företag som letar orter att etablera sig på. Kommunen kan ha beredskap för nyetablering av företag genom att snabbt kunna bereda de önskemål som eventuella nya företag och nyetableringar efterfrågar. Ett kontaktnät i kommunen ökar förutsättningarna för nya företag att få god kontakt med kommunen såväl som med det lokala näringslivet. Åtagande Ansvarig Planberedskap för industritomter inom alla typer av industri- och verksamheter Samhällsbyggnadsnämnden Ökad kunskap i Vadstena Samhällsbyggnadsnämnden kommuns företag om de regler som är styrande inom samhällsbyggandsnämnden Processmål - Vadstena har goda kommunikationer och en välutvecklad infrastruktur

13 11 (23) Genom ett aktivt samarbete med regionen driva frågan om bra kommunikationer för att bland annat ha goda möjligheter för in- och utpendling till kommunen. En välfungerande kollektivtrafik för kommunens samtliga delar är viktigt. Att arbete för medborgarnas tillgång till bredband är en del i en välutvecklad infrastruktur. Åtagande Ansvarig Vadstena ska under 2016 ha tagit i bruk minst en (1) e-tjänst baserad på e-tjänstesamverkans plattform och därefter öka med en e-tjänst per år. Kommunstyrelsen Process Samhällsskydd och säkerhetsarbete Processmål Vadstena är tryggt och säkert Att Vadstena är en säker och trygg kommun kan innebära ett samarbete kring säkerhetsfrågor mellan kommunens sektorer och mellan kommunen och andra myndigheter och intresseorganisationer. Det kan också innebära att skapa utomhusmiljöer med bra belysning, öppna ytor och annat skadeförebyggande arbete såsom bra cykel- och gångvägar, säkra övergångsställen, farthinder samt breda trottoarer och god snöröjning. Åtagande Ansvarig Öka tryggheten i stadsmiljön genom trygghetsvandringar. Samhällsbyggnadsnämnden s alla verksamheter ska erbjuda en trygg och stimulerande miljö Process Utveckling och förvaltning av organisationen Processmål Vadstena kommun har en effektiv organisation Att kommunen arbetar processorienterat inom samtliga delar. Att det finns tydliga roller och uppdrag inom alla nivåer och att använda kommunens resurser ändamålsenligt. Åtagande Ansvarig Under 2016 ska 20 förbättringsförslag tas fram och för efterföljande år ska antalet förslag öka med minst 10 procent Kommunstyrelsen Socialnämnden Alla klagomål som kommuner in till miljöavdelningen ska utredas inom tre månader. Samhällsbyggnadsnämnden ska verka för att sjukskrivningstalet går ner inom alla verksamheter Processmål Vadstena kommun är en attraktiv arbetsgivare

14 12 (23) Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för att behålla och locka nya medarbetare. Att ha en plan för kompetensförsörjning är en del av det. Ledarskapet ska vara närvarande och synligt och det ska finnas möjligheter till alternativa karriärvägar. Åtagande Ansvarig Det ska finnas minst 2 (två) kvalificerade ansökande till varje tjänst Kommunstyrelsen En kompentensförsörjnings- och rekryteringsplan som säkrar tillgången på utbildad och behörig personal ska tas fram En plan för det systematiska kvalitetsarbetet för förvaltningens verksamheter (exklusive skola) ska tas fram Trygga anställningsformer ska eftersträvas. Fler vikarier ska erbjudas månadsanställning i vikariepool. Antalet månadsanställda vikarier ska öka med 10 procent per år. Socialnämnden

15 13 (23) BUDGET Arbetet med budget började med en gemensam budgetupptakt i december Då samlades politiker från respektive parti, samtliga chefer samt övrig personal som är involverad i budgetprocessen. Planeringsförutsättningar Till budgetupptakten togs de s.k. planeringsförutsättningarna fram. Syftet med dokumentet är att utgöra grunden för kommunfullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan i det kommunövergripande perspektivet. Syftet med planeringsförutsättningarna är också att ge en enhetlig och objektiv bild av förutsättningarna för kommunen, minska osäkerhet i beslutsfattandet samt stödja det strategiska målarbetet. För att kunna planera för den framtida användningen av kommunens samlade resurser behövs en helhetsbild av vad som går att förvänta av utvecklingen i samhället, folkmängdsförändringar, kommuninvånarnas behov med mera. Omvärldsbevakning är den del av planeringsförutsättningarna där man följer omvärlden i relation till den egna kommunen. Nyckeltalsjämförelser är ett bra och effektivt stöd i att analysera och skapa förutsättningar till organisationens styrning. Det ska leda till att kommunen relaterar sig till omvärlden och sätter sig själv i ett större sammanhang samt vilka goda exempel som finns att lära av m.m. Detta bidrar till ett bredare beslutsunderlag som skapar större förutsättningar för en mer långsiktig hushållning med resurserna. Samhällsekonomi I planeringsförutsättningarna inför budgetarbetet 2016 återgavs Sveriges Kommuner och Landsting:s bedömning (SKL) från sin Ekonomirapport i december 2014: Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi under 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraft har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. SKL:s prognostiserar att arbetslösheten successivt minskar ned till omkring 6,5 procent Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt. De skatteunderlagsprognoser som budgeten utgick från var följande: SKL, dec ,4 3,3 5,2 4,7 4,5 4,2 28,0 SKL, okt ,5 3,5 5,1 5,1 4,8 4,5 29,5 SKL, aug ,5 3,5 4,7 4,9 4,8-23,5 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 14:59, Den senaste prognosen som Sveriges Kommuner och Landsting tog fram i oktober 2015 visar att skatteunderlaget beräknas växa med 5,4 procent 2016, d.v.s. något mer än prognosen som låg till grund för budgeten Den senaste prognosen för 2017 och 2018 var 4,4 procent respektive 4,6 procent.

16 14 (23) Kommunernas ekonomi Resultatnivån i kommunerna har varit god under de senare åren, men förklaras till stor del av tillfälliga poster som återbetalning från AFA Försäkring och rejäla tillskott i form av tillfälligt konjunkturstöd. Kommunerna står dock inför ett antal utmaningar de kommande åren. Behovet av anpassningar som följer av demografiska förändringar och stora investeringsbehov är fortfarande aktuellt för Sveriges kommuner. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioritering mellan verksamheter. Budgetbeslut Budgeten för år beslutades av fullmäktige 18 november 2015, 182. Budgetförutsättningar Utdebitering 22,80 22,80 22,80 Folkmängd 1/11 året innan Inflationspåslag, procent 1,7 1,9 1,7 Till 2016 beslutade kommunfullmäktige att höja skatten med 1,25.

17 15 (23) Resultatbudget Bok slut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter Kostnader Avskrivning Verk sam hetens nettok ostnader Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före ex traordinära poster Extraordinära intäkter Årets resultat Avstäm ning Balansk ravet Årets resultat enl balansräkningen avgår realisationsvinster Årets res. eft. balansk ravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv Medel från resultatutjämningsreserv Årets balansk ravsresultat Återställande neg. resultat Su m m a Driftbudget Bok slut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunfullmäktige Valnämnd Överförmyndare Kommunala revisorer Kommunstyrelse Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Sum m a näm nder och sty relser Finansförvaltning Not Su m m a Förändringar i nämndstrukturen Kommunfullmäktige beslutade under 2015 att bilda den nya nämnden samhällsbyggnads-nämnden från 1 januari Den nya nämnden hanterar samtliga frågor som fanns inom bygg- och miljönämnden samt fastighetsfrågorna som tidigare fanns inom kommunstyrelsen. Siffrorna för ovan är inte omräknade. Däremot är budgetförändringarna inlagda för

18 16 (23) Noter till resultat- och driftbudget Bok slut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Not 1 Sk a ttein tä k ter Skatteintäkter Skatteväxling kollektivtrafik Mellankommunal utjämn. hemsjukvård Skatteavräkning Sum m a Not 2 Generella statsbidrag och utjäm ning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Su m m a Not 3 Finansförvaltning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Ränta VA-anläggningar VA-nämnd Pensionskostnader Löneökningsanslag Kapitalkostnader nya investeringar Interna ränteersättningar Friskvård Övrigt Återbetalning AFA-försäkringar Su m m a

19 17 (23) Finansieringsbudget Bok slut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Den löpande verk sam heten Årets resultat Justering för av- och nedskrivning Justering övr. ej likviditetspåv. Poster Upplösning statlig infrastruktur Ökning/ minskning (-) pensionsskuld Ökning/ minskning (-) avsättning Medel från verksamheten före förändring av röre Ökning (-)/ minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/ minskning (+) exploateringstillgångar Ökning +)/ minskning (-) kortfristiga skulder M ed el fr å n d en lö p a n d e ver k sa m h eten Investeringsverk sam heten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar M edel från finansieringsverk sam heten Finansieringsverk sam heten Nyupptagna lån Nya investeringsbidrag Upplösning investeringsbidrag Amortering av långfristig fordran Amortering av skuld M edel från finansieringsverk sam heten Årets k assaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av lik vida m edel Balansbudget Tillg å n g a r Bok slut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Sum m a Eg et k a p ita l o ch sk u ld er Eget kapital därav årets resultat därav resultatutjämningsreserv Avsättning för pensioner Andra avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Sum m a Panter och ansvarsförbindelse Pensionsåtaganden Borgensåtaganden

20 18 (23) Investeringsbudget Bo k slu t Bu d g et Pr o g n o s Bu d g et Pla n Pla n Kommunstyrelse Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnd Bygg- och miljönämnd Su m m a n ä m n d er o ch sty r elser Specifikation till investeringsbudgeten tkr Kommunstyrelse Lokalförsörjning Infrastruktur Exploatering Gemensamt Summa kommunstyrelse Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnd Samhällsbyggnadsnämnd -150 Summa investeringsbudget

21 19 (23) FINANSIELLA NYCKELTAL Förändring av kostnader och intäkter Förändring i procent Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Verksamhetens nettokostnader 6,9 2,1 8,2 5,0 4,6 Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning 3,5 2,5 9,0 3,8 5,0 En sund ekonomisk utveckling speglas av att nettokostnaderna inte ökar i snabbare takt än vad skatteintäkterna gör. Inför 2016 höjdes kommunalskatten med 1,25 vilket kraftigt ökar skatteintäkterna mellan 2016 och Nettokostnaderna ökar då i lägre takt än skatter och generella statsbidrag gäller det omvända medan skatter och bidrag ökar snabbare än nettokostnaderna Investeringsvolym Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Investeringsvolym, netto mnkr 33,8 36,1 80,8 112,5 99,8 Nettoinvesteringar/avskrivningar, procent Vadstena har haft en låg investeringsnivå under en rad år. Investeringsbehovet är däremot stort och under senare år har investeringstakten ökat och i budget finns medel för ytterligare utökningar. Det utrymme som avskrivningarna ger för att investera är väsentligt lägre än investeringsbehovet. Finansiering av investeringar Bokslu Bokslu t t Kvar av skatteintäkter efter drift, mnkr Självfinansieringsgrad, procent Budget 2016 Budget 2017 Budget ,9 22,8 23,8 21,6 27, Om självfinansieringsgraden har ett värde under 100 betyder det att kommunen inte fullt ut finansierar sina investeringar med egna medel. Så är fallet för Vadstenas investeringsvolymer. Kommunens likviditet är god men under 2015 togs två lån upp på sammanlagt 25 mnkr för att finansiera investeringar. Budgeten för bygger på att kommunen behöver ta upp lån på totalt 230 mnkr under budgetperioden. Balanskravsavstämning Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Årets resultat, mnkr Avgår reavinster Balanskravsresultat Kommunen har klarat det lagstadgade balanskravet sedan det infördes år 2000, med undantag för år 2004 då ett underskott uppstod. Underskottet återställdes med överskotten för 2005 och Bokslutet för 2015 visar ett resultat på 6,2 mnkr men då realisationsvinsterna är 11,3 mnkr blir det ett

22 20 (23) negativt balanskravsresultat på 5,2 mnkr som måste återställas inom de närmaste tre åren. I tabellen ovan är detta medtaget och håller budgeten för 2016 kan underskottet regleras redan då. Soliditet PROCENT Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Soliditet, exkl ansvarsförbindelse 64,1 59,4 53,9 43,6 38,1 Soliditet inkl ansvarsförbindelse ,9 2,7 3,3 Tillgångsförändring 2,7 1,5 11,7 26,1 16,9 Förändring eget kapital 2,3 4,6 1,3 1,8 2,4 Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen visar en minskning från 2014 och framåt vilket framförallt beror på att tillgångarna ökar i högre takt än eget kapital. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen visar en förbättring och från och med 2016 är den positiv. Det beror på att anvarsförbindelsen har börjat minska. Kommunalskatt Kommunal skattesats, Vadstena ,58 21,55 22,80 22,80 22,80 Efter en rad av år med oförändrad skattesats har det under senare år varit förändringar av olika slag skedde en skatteväxling med 42 öre till följd av att kollektivtrafiken fördes över till landstinget beslutade majoriteten att höja skatten i Vadstena med 50 öre skatteväxlade kommuner och landsting i Östergötland för hemsjukvården vilket gav kommunerna 25 högre skatt och landstinget 25 öre lägre skatt skedde en informell skatteväxling i och med att regionförbundet Östsam övergick till den nybildade region Östergötland. Det innebar att kommunerna sänkte skatten med 3 öre och regionen ökade den med samma belopp, vilket motsvarade den avgift kommunerna tidigare betalade till Östsam. Inför år 2016 beslutade kommunfullmäktige om en skattehöjning på 1,25. Pensionsåtagande Pensionsåtaganden inkl. löneskatt, tkr Ansvarsförbindelse Avsättningar pensionsskuld Totala pensionsåtagande Prognosen för kommunens pensionsåtaganden bygger på KPA:s prognos från december Den visar en sänkning av ansvarsförbindelsen medan det är en ökning för avsättning. Avsättningen är den skuld som finns redovisad i balansräkningen och där förändringen mellan åren bokförs som en kostnad i driftbudgeten.

23 21 (23) GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1 kommunallagen. Det står också att: fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Den 18 november beslutade kommunfullmäktige om följande mål för god ekonomisk hushållning. Övergripande målsättning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning Nivå för årets resultat 1. Årets resultat (före balanskravsutredning) ska årligen uppgå till 7 miljoner kronor (ca 2 procent) av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Skapar utrymme för oförutsedda händelser och risker. Vid planering av kommunens ekonomi måste resultatnivån säkerställa att utrymmet finns för oförutsedda händelser och risker. Överskott behövs även för att skapa förutsättningar att göra investeringar med egna medel. Måluppfyllelse under planperioden 2016 uppnås målet men inte efterföljande år behövs överskottet till att återställa det negativa resultatet från Nivå för eget kapital 2. Kommunens eget kapital ska inflationssäkras. För att upprätthålla nivån på eget kapital ska det minst öka med årets inflation Eget kapital, mnkr Förändring, procent 1 2,1 2,5 Inflation, procent (KPIX) 1,7 1,9 1,7

24 22 (23) Måluppfyllelse under planperioden Under planperioden beräknas målet inte uppnås 2016 men däremot följande år. Nettokostnadsutveckling 3. Verksamhetens nettokostnader ska inte öka i snabbare takt än vad intäkter från skatter, generella bidrag och kommunalekonomisk utjämning gör. Kostnadskontroll är kanske den viktigaste variabeln för att uppnå planerade resultat. Genom att fokusera på kostnadsutvecklingen i den löpande verksamheten i förhållande till intäkternas utveckling skapas ett relationstal som tar hänsyn till detta förhållande, nämligen att verksamhetens nettokostnader på sikt inte kan öka snabbare än kommunens skatteintäkter. procent Förändring verksamhetens 8,2 5,0 4,6 nettokostnader Förändring intäkter från skatter, generella bidrag och utjämning 9,0 3,8 5,0 Måluppfyllelse under planperioden Målet uppfylls 2016 och 2018 men inte Krav på förvaltningar 4. Samtliga nämnder ska hålla tilldelade budgetar. Att den av kommunfullmäktige tilldelade budgeten hålls i ekonomiska termer är ett krav för att övriga riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska kunna hållas. Måluppfyllelse under planperioden Måluppfyllelsen kan endast bedömas vid bokslutstillfället. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Kommunövergripande mål: 1. Den totala sjukfrånvaron i Vadstena kommun ska minska. Måluppfyllelse under planperioden Måluppfyllelsen kan endast bedömas vid bokslutstillfället.

25 1 (1) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Årsplan Vadstena kommun Vår beteckning: KS/2015:363 Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: 1. Årsplan för godkänns. Sammanfattning I styrsystemet som beslutades av kommunfullmäktige den 21 november , beskrivs de olika dokument som ska tas fram inför och under ett budgetår. Årsplanen är ett av dessa och ska ge en samlad bild av de mål som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen har beslutat. Årsplanen innehåller också de åtaganden och ekonomiska ramar som nämnderna har att förhålla sig till under planperioden. Årsplanen följs upp i årsredovisningen. Beslutsunderlag Årsplan Beslutet expedieras till Ekonomichef Revisorer + årsplan Samråd Samråd har inte skett i den här frågan. Kommunstyrelsens förvaltning Marie Hillman Ekonomichef/kommunchef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

26 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS/2015:363 Årsplan Vadstena kommun tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: 1. Årsplan för godkänns. Sammanfattning I styrsystemet som beslutades av kommunfullmäktige den 21 november , beskrivs de olika dokument som ska tas fram inför och under ett budgetår. Årsplanen är ett av dessa och ska ge en samlad bild av de mål som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen har beslutat. Årsplanen innehåller också de åtaganden och ekonomiska ramar som nämnderna har att förhålla sig till under planperioden. Årsplanen följs upp i årsredovisningen. Beslutsunderlag Årsplan Beslutet expedieras till Ekonomichef Revisorer + årsplan

27

28 1 (2) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Utökad borgensram för Vadstena Fastighets AB Vår beteckning: KS/2016:17 Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: 1. Vadstena kommun tecknar borgen för Vadstena Fastighets AB:s låneförpliktelser såsom för egen skuld upp till ett högsta belopp om kronor att gälla tills vidare. 2. Till kommunen ska Vadstena Fastighets AB erlägga en avgift på kronor vilket motsvarar 1 procent av den utökade ramen enligt gällande regelverk. Sammanfattning Vadstena Fastighets AB kommer att uppföra ett nytt LSS-boende omfattande sex lägenheter under Utgiften beräknas till kronor. Vadstena Fastighets AB har därför inkommit med en begäran om att Vadstena kommun ska teckna borgen såsom för egen skuld motsvarande kronor. Idag är den kommunala borgen för bolaget kronor och föreslagen utökning skulle innebära en ökning med kronor. Vid kommunfullmäktiges sammanträde 23 januari 2008, 9 beslutade kommunfullmäktige att om Vadstena Fastighetsbolag AB önskar få borgensramen utökad ska besluta om detta fattas av kommunfullmäktige, varvid bolaget till kommunen ska erlägga en avgift som motsvarar 1 procent av det utökade borgensåtagandet. Den föreslagna utökningen av borgensramen innebär en intäkt till kommunen på kronor. Beslutsunderlag Skrivelse från Lars Larenius, VD, Vadstena Fastighets AB daterad 19 januari 2016 Beslut i kommunfullmäktige 23 januari 2008, 9 Beslutet expedieras till Ekonomichef Vadstena Fastighets AB Finansiering Borgensavgiften innebär en intäkt till kommunen och ska bokföras som en finansiell intäkt på finansförvaltningen. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

29 2 (2) Samråd Samråd har inte skett i det här ärendet. Kommunstyrelsens förvaltning Marie Hillman Ekonomichef/kommunchef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

30 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS/2016:17 Utökad borgensram för Vadstena Fastighets AB Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: 1. Vadstena kommun tecknar borgen för Vadstena Fastighets AB:s låneförpliktelser såsom för egen skuld upp till ett högsta belopp om kronor att gälla tills vidare. 2. Till kommunen ska Vadstena Fastighets AB erlägga en avgift på kronor vilket motsvarar 1 procent av den utökade ramen enligt gällande regelverk. Sammanfattning Vadstena Fastighets AB kommer att uppföra ett nytt LSS-boende omfattande sex lägenheter under Utgiften beräknas till kronor. Vadstena Fastighets AB har därför inkommit med en begäran om att Vadstena kommun ska teckna borgen såsom för egen skuld motsvarande kronor. Idag är den kommunala borgen för bolaget kronor och föreslagen utökning skulle innebära en ökning med kronor. Vid kommunfullmäktiges sammanträde 23 januari 2008, 9 beslutade kommunfullmäktige att om Vadstena Fastighetsbolag AB önskar få borgensramen utökad ska besluta om detta fattas av kommunfullmäktige, varvid bolaget till kommunen ska erlägga en avgift som motsvarar 1 procent av det utökade borgensåtagandet. Den föreslagna utökningen av borgensramen innebär en intäkt till kommunen på kronor. Beslutsunderlag Skrivelse från Lars Larenius, VD, Vadstena Fastighets AB daterad 19 januari 2016 Beslut i kommunfullmäktige 23 januari 2008, 9

31 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Beslutet expedieras till Ekonomichef Vadstena Fastighets AB