Lärarutbildningen. Skolpraktikan. - en dokumentsamling om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) i Lärarutbildningen. Läsåret 10/11

Transkript

1 Lärarutbildningen Skolpraktikan - en dokumentsamling om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) i Lärarutbildningen Läsåret 10/11

2

3 Innehållsförteckning Varför en Skolpraktika?... 3 Nyheter i Lärarutbildningen fr o m ant h Lärarutbildning hp... 5 Lärarutbildningens struktur fr om antagning ht Huvudämnen... 7 Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen Arabiska med didaktisk inriktning, 270hp VFT-utlägg h10/v Verksamhetsförlagd tid organisation och arbetsuppgifter Mentorsförteckning PM för placering på partnerområde Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret Examenskombinationer för lärare mot de tidigare åren Möjliga studiespår för de olika huvudämnena och lärarutbildning 90 hp.. 25 Avtal för partnerområde Resebidrag Ekonomin inom systemet med partnerområden Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT, ant h01-h06) Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT ant fr o m ht 2007).. 33 Närvaroblankett för besök på annan skola under VFT 36 Praxis angående studenters eget arbete på partnerskola under VFT Progression i lärarutbildningens verksamhetsförlagda tid Bedömning av studenter fr o m antagning ht Bedömning av studenters språk 44 Att underkänna VFT Examination av VFT under avslutningstermin inom Lärarprogrammet Självständiga arbeten inom lärarprogrammet Studenter på partnerskolor frågor kring vikariat Om tillträdeskrav i utbildningen Studieuppehåll och avbrott Angående registerkontroll, utdrag ur Belastningsregistret Försäkringar Studenter som utsätts för trakasserier Student som skadar sig under VFT Preventiva insatser mot tuberkulos Mötesplatser skola högskola, ht10/vt

4

5 MAH / Lärarutbildningen Marianne Hedstigen Utbildningsledare Rev VARFÖR EN SKOLPRAKTIKA? Sedan den nya lärarutbildningen startat 2001 kom ganska snart propåer från samordnare på skolorna om att få tillgång till ett häfte där viktig information samlas om den nya lärarutbildningen och då i synnerhet om den verksamhetsförlagda tiden, VFT. Man hade upplevt att det var mycket att hålla reda på och har känt behovet av skriftligt underlag. När högskolans mentorer hösten 2003 fick sitt material samlat i en MENTORSPRAKTIKA blev önskemålen från samordnarna allt starkare och vi började prata om en SKOLPRAKTIKA. Syftet med den är precis det som står ovan, nämligen att vara en plats där viktig information samlas lättillgängligt för samordnarna. Den är absolut inte tänkt att vara en samling riktlinjer för hur VFT ska utformas på de olika skolorna! Det ansvarar partnerskolorna för med utgångspunkt från styrdokumenten. Vi har försökt ta med sådan information som kan vara av vikt för samordnarna att känna till, även om det ibland enbart rör högskolans personal/mentorerna. Vi har däremot medvetet valt bort dokument om rutiner för betygsrapportering på högskolan för att inga missförstånd ska ske. Det omdöme om studenten som lämnas från skolan till mentorn på särskild blankett, som finns i häftet, är däremot ett mycket viktigt underlag för högskolans examination. SKOLPRAKTIKAN uppdateras en gång per år. Under året kommer ofta ny information och då får SKOLPRAKTIKAN kompletteras med lösblad. På vår hemsida under rubriken Dokument och faktablad läggs kontinuerligt viktiga dokument och faktablad ut. Synpunkter på SKOLPRAKTIKAN, med önskemål om innehåll mm, lämnas till Marianne Hedstigen: marianne.hedstigen@mah.se Marianne Hedstigen 3

6 Nyheter i Lärarutbildningen fr o m antagning ht07 Lärarutbildningen förändrades i grunden De egna utvärderingarna, Högskoleverkets granskning, ny examensordning och Bolognaprocessen är exempel på analyser och nya propåer som alla medförde förändringar. Revideringsarbetet för lärarprogrammet har bl a resulterat i en ny utbildningsplan, nya kursplaner och en ny utbildningsstruktur fr o m hösten Samtliga kurser inom programmet (liksom alla övriga kurser inom högskolan) klassificeras på grund- respektive avancerad nivå. Den nya utbildningsstrukturen innebär bl a: huvudämnesstudierna startar efter 10 veckor in i den första terminen sidoämnesstudierna startar efter tre terminer det blir en jämnare fördelning av VFT (verksamhetsförlagd tid) över utbildningstiden. Lärandemål för kurser har införts. Dessa beskriver vad studenten ska klara av efter genomförd kurs. Betygskriterierna anger hur väl studenten förväntas uppnå lärandemålen. Särskilda lärandemål har tagits fram för VFT. Ett nytt självständigt arbete (sammanläggningsarbete) har införts på grundnivå. Arbetet ska fördjupa reflektionen kring yrket genom att studenterna gör utvecklingsprojekt/ arbeten som knyter samman hft (högskoleförlagd tid) och VFT. En digital produktion skall ingå i arbetet. Det självständiga arbetet på avancerad nivå (motsvarar det traditionella examensarbetet) ska tydligare än tidigare vara praxisanknutet och fokusera på skolutvecklingsfrågor. Resultatet ska återkopplas till partnerskolorna. Detta möjliggörs genom att kursen ligger som första kurs i terminen återkoppling kan då ske under terminens andra kurs som dessutom innehåller den avslutande VFT-perioden. Förändringarna gäller för studenter fr o m antagning hösten De studenter som är i utbildningen (dvs antagna före ht07) omfattas inte av förändringarna utan följer den utbildningsplan som gällde vid antagningen. Vad innebär den nya utbildningen för partnerskolan? Jämnare fördelning av VFT över utbildningstiden, studenterna har mer VFT längre fram i utbildningen större nytta. Bättre förutsättningar att koppla de självständiga arbetena till lokal skolutveckling Tvärvetenskaplig kurs i slutet av utbildningen Att vara lärare - som är organiserad efter partnerområdet. Kursen ska bl a förbereda för ämnesövergripande arbetssätt och samverkan med andra lärare (arbetslagsliknande). Dessutom: Fr o m höstterminen 2007 läser studenterna högskolepoäng istället för akademiska poäng. Ett akademiskt poäng i det gamla systemet räknas om till 1,5 högskolepoäng. Exempelvis blir 20 akademiska poäng 30 högskolepoäng. 4

7 Lärarutbildning hp Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp) till 330 hp, vilket innebär 3,5-5,5 års studier beroende på vilken inriktning studenten valt. Svensk lärarexamen ska innehålla minst två ämnen. Huvudämnet är basen i utbildningen. I huvudämnet kombineras ämneskunskaper med hur man gör ämnet begripligt i klassrummet. Här integreras även frågor som är angelägna för alla lärare, t ex barns och ungdomars utveckling och lärande, samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, undervisning och kulturfrågor. Den verksamhetsförlagda tiden (VFT) ingår i och är en viktig del av huvudämnesstudierna. En bit in i utbildningen väljer studenten ett eller flera sidoämnen. På följande sidor finns beskrivning över utbildningens struktur, de olika huvudämnena, möjliga studiespår (åldersspår inom skola) samt andra lärarutbildningar vid Malmö högskola. 5

8 Lärarutbildningens struktur fr o m antagning ht07 Utbildningslängd Termin hp hp hp Antal VFTveckor 90-hp 180-hp Antal VFTveckor 1 G H H G H G H H H 5 Y 8 3 H H H 5 G Y 4 4 S S S * 8 5 S S S Y 6 H S S 8 * G 4 7 H G H H H H 4 8 S 1 H H H H 4 9 H G H 4 10 S 2 H G 4 11 S 4 Förklaringar: Fotnoter: G Gemensamma kurser 1. Endast studenter mot Gt som väljer att förlänga sin H Huvudämneskurser utbildning med en termin. S Sidoämneskurser 2. Endast studenter med sidoämne: Samhällsvetenskap Y Yrkesämneskurser eller svenska och då Gy ingår i studiespåret Gråmarkerade kurser innehåller VFT 3. Endast studenter med huvudämne Samhällsvetenskap De inramade kurserna är på och lärande eller Svenska i ett mångkulturellt samhälle avancerad nivå. då Gy ingår i studiespåret * - fr o m antagning 2009 är kurserna 4. Endast studenter med huvudämne och sidoämne på grundläggande nivå Samhällsvetenskap och lärande och Svenska i ett mångkulturellt samhälle och då Gy ingår i studiespåret 6

9 Huvudämnen BARNDOMS- OCH UNGDOMSVETENSKAP I huvudämnet Barndoms- och Ungdomsvetenskap studeras och analyseras barns och ungas livsvillkor. Sambanden mellan teori och praktik, dvs mellan praktiken i förskola och skola och de teoretiska studierna om barns och ungas lärande och utveckling problematiseras och diskuteras. Frågor som när, hur, vad och varför barn och unga lär och utvecklas står i fokus för förståelsen av kunskapsfältet. Ett av kunskapsområdena utgörs av De yngre barnens ämnesdidaktik inom vilket bl a barns och ungas språktillägnande och meningsskapande behandlas liksom omvärlds- och livsfrågor. I huvudämnet används flera olika uttrycksformer som bild, musik, film och drama både som pedagogiska redskap och som möjliga vägar att problematisera, förstå och tolka omvärlden. BILD OCH VISUELLT LÄRANDE Huvudämnet inriktas mot studier av bilders och visualiseringars betydelse för lärande. Utbildningen ska leda till pedagogiskt professionell bildmedvetenhet och didaktisk förmåga att arbeta med bilder. Inom huvudämnet blir därmed valet av olika redskap, metoder och teorier i samband med studier, samtal och produktion av bilder ett angeläget innehåll. I utbildningen ingår gestaltande arbete i olika medier och format. Bildmediernas roll inom ungdomskulturen, men även ungdomars bildspråkliga utveckling i praktiken fokuseras. DEN FRIA TIDENS LÄRANDE Fria tidens lärande är ett huvudämne som tillvaratar, breddar och fördjupar den redan befintliga inriktningen mot fritidspedagogiskverksamhet. Huvudämnet är en fusion av utbildnings- och fritidsvetenskap och har huvudfokus på lärandeprocesser i identitetsskapande och socialisation. ENGELSKA OCH LÄRANDE Engelska och lärande är ett kulturellt heterogent och kommunikativt huvudämne som betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala och kulturella sammanhang. Tre innehållsspår bildar grund för huvudämnets tio 10-poängskurser: Lärande och språkundervisning, Kunskaper om språk samt Kunskaper om texter, medier och kultur. GEOGRAFI, MILJÖ OCH LÄRANDE Ett gränsöverskridande huvudämne som integrerar lärandefrågor med natur och naturförhållanden, kultur och samhälle samt konsekvenser av människors handlande. Inom huvudämnet behandlas didaktiska frågor kopplat till innehåll som bland annat rör plattektonik, klimatfrågor, städers utveckling och struktur samt hållbar utveckling allt i ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. Sambanden mellan människors olika levnadsvillkor och hur naturresurser används/utnyttjas är centrala. 7

10 HISTORIEVETENSKAP OCH LÄRANDE Inom detta huvudämne börjar man i 1900-talets historia och studerar ämnet bl a utifrån sin egen och sin familjs roll i historien. Översikt över världshistorien, källkritik, fördjupning kring svensk historia och bruket av historia i samhället integreras med studier av barns och ungdomars livsvillkor, hinder och möjligheter för lärande och praktisk undervisningsmetodik. IDROTT OCH FYSISK BILDNING Huvudämnet utgår ifrån det vidgade idrottsbegreppet vilket innebär att det är såväl elitidrott och breddidrott, hälsoaktiviteter och upplevelseaktiviteter som studeras och analyseras. Att skapa förståelse för barn och ungas lärande i idrott och hälsa under deras skoltid är grundläggande för huvudämnet. Studierna sker ur olika perspektiv och utifrån ett flervetenskapligt sätt. Utbildningen ger de kunskaper och den kompetens som krävs för att i hela skolans vardag arbeta med idrottsrelaterade frågor och medverka i utveckling och genomförande av skolans hälsofrämjande strategier. KULTUR, MEDIER, ESTETIK - KME Huvudämnet KME är ett språkämne som använder sig av estetisk gestaltning och kommunikation för att utveckla kunskap att arbeta multimodalt (mångspråkligt) med ett kunskapsstoff. I kurserna används en bred repertoar av estetiska praktiker, material, medier och metoder för didaktiska ändamål. Studenterna möter också verktyg i form av kulturteori och kulturanalys. Till detta knyts ämnesdidaktiska frågor och frågor som rör lärandets sociala kontext. Syftet är att kunna förstå och stödja barn och ungas lärande i vår tid. MATEMATIK OCH LÄRANDE Huvudämnet är till för dig som vill öka lusten och lärandet i matematik hos dig själv, barn, ungdomar och vuxna. Här förenas ämneskunskaper med hur man lär ut, förståelse för hur andra tänker och lär sig, och att det finns olika sätt att lösa matematiska problem. I huvudämnet ingår även tvärvetenskapliga studier som sätter matematiken i ett samhälleligt sammanhang. NATURVETENSKAP OCH LÄRANDE Varför är solen röd? Varför är det svårare att öppna kylskåpsdörren andra gången? Ett huvudämne för dig som vill att omvärlden ska förstås även från ett naturvetenskapligt perspektiv. Man läser ämneskurser i biologi, fysik, kemi och teknik. Innehållet är planerat för en fortsatt yrkesverksamhet. Det ingår även tvärvetenskapliga kurser som sätter in studierna i ett samhälleligt sammanhang t ex naturvetenskap på gott och ont, problemen och nyttan av genteknologi mm. RELIGIONSVETENSKAP OCH LÄRANDE Här behandlas aktuella frågor om t.ex. etik, moral, skuld och livets mening. I huvudämnet studeras nutida händelser i relation till vetenskapligt tänkande om religioner och livsåskådningar. Religionsvetenskapen studeras ur ett historiskt såväl som samhälleligt perspektiv och här fokuseras exempelvis etnicitet, ungdomskultur, identitet, genus, miljö, makt, mänskliga rättigheter och globalisering med koppling till skola och lärande. 8

11 SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN OCH BARNS LÄRANDE Detta huvudämne riktar sig mot förskolan och skolans tidigare skolår och innehåller kurser i religion, etik och moral, historia, geografi och samhällsvetenskap. Mångkulturalitet och barns läs- och skrivutveckling är två genomgående perspektiv i alla kurser. SAMHÄLLSVETENSKAP OCH LÄRANDE Samhällsvetenskap och lärande är ett tvärvetenskapligt huvudämne där kurserna spänner över bland annat demokrati och makt, massmediekunskap, samhällsekonomi och kulturgeografi. Här diskuteras frågor om hur man kan göra städer ekologiskt hållbara, massmediernas roll som opinionsbildare, mänskliga rättigeter m.m. I huvudämnet behandlas också gruppsykologiska processer med betoning på konflikthantering, gränssättning och elevmedverkan. SVENSKA I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle har ett innehåll som förbereder studenterna för pedagogisk verksamhet inom både svenska och svenska som andraspråk i förskola, skola och vuxenundervisning. Det nära sambandet mellan språk-, kunskaps- och personlighetsutveckling kommer på olika sätt till uttryck i huvudämnets alla åldersinriktningar. Huvudämnet fokuserar på sambandet mellan språk och kultur samt skolans roll som språklig och kulturell mötesplats. TYSKA OCH LÄRANDE Huvudämnet Tyska och lärande är kommunikativt upplagt och betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala sammanhang. Kurserna i huvudämnet spänner över ett vitt fält av frågor om språk, språkutveckling och språkundervisning. I utbildningen fokuseras också på det starka sambandet mellan språk och kultur samt på lärandet och lärandets villkor. Studenterna lär sig hantera tyskan i klassrummet så att undervisningen blir levande, varierad, innehållsrik och lockande. 9

12 Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen LÄRARUTBILDNING 90 HP Studenter på Lärarutbildning 90 hp har genom tidigare studier t ex fristående högskolekurser eller yrkesinriktad högskoleutbildning tillägnat sig ämneskunskaper. Studierna inriktar sig på ett helhetsperspektiv för lärande och utveckling samt lärarrollens allmänna krav och villkor. De centrala kunskapsområdena i utbildningen behandlar pedagogiska frågor som är angelägna för alla lärare och omfattar t.ex. samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, lärande, undervisning och kulturfrågor. I de tvärvetenskapliga ämnesstudierna uppmärksammas olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap. Studierna bidrar till fördjupning av ämnes- och yrkeskunskaper. VFT är integrerad i utbildningen med totalt 30hp. Lärarutbildningen 90hp ges även som distanskurs. Vad gäller VFT för de studenter som är placerade inom Malmö Högskolas partnerområden är det samma utlägg och krav som för övriga studenter i Lärarutbildning 90hp. ARABISKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Arabiska med didaktisk inriktning kan läsas dels som program, dels som fristående kurs. Ämnesstudierna (90 hp) ger kompetens för att undervisa i och på arabiska och spänner över ett vitt fält av frågor om lärande, språk, språkutveckling och språkundervisning. Centrala kunskapsområden är bl a arabiska språket och dess språktillhörighet, arabisk litteratur i undervisningen, språksituationen i arabvärlden och samhällsförhållandena i de arabiska länderna under olika tidsperioder. Kursen ger djupare insikter i modersmålslärarens arbetsvillkor, uppdrag och modersmålsundervisningens integrerande roll. Under ämnesstudierna tre terminer är 15 hp verksamhetsförlagd utbildning förlagd till grundskola och/eller gymnasieskola. Läs mer på LÄRARUTBILDNING 180 HP, YRKESLÄRARUTBILDNING Detta alternativ vänder sig till studenter som vill bli lärare med inriktning mot gymnasieskolans yrkesförberedande bygg-, fordons-, industri-, el & elektronik-, energi-, hantverks-, livsmedels- och restaurangprogram och har arbetslivserfarenhet från det yrkesområde som motsvarar det yrkesförberedande program mot vilket examen riktas. Denna utbildning är till en del parallell med Lärarutbildning 90 hp men anpassad för blivande yrkeslärare. De yrkesteoretiska studierna inleds med inriktning mot yrkesfacklig breddning. Studierna omfattar frågor av vikt för det egna yrkesområdet men syftar också till att ge kännedom om yrkesområden med nära anknytning till det egna. De yrkesteoretiska studierna fördjupas senare i utbildningen genom att studenterna vidareutvecklar sig inom det egna yrkesområdet där individuella önskemål och behov ges utrymme inom ramen för utbildningen. I denna del av kursen genomförs också analyser av vilken yrkesteori som kan appliceras på olika årskurser inom de yrkesförberedande programmen. Här studeras också samhällets styrning av företagandet samt de juridiska ramarna för verksamheten. 10

13 Arabiska med didaktisk inriktning, 270 hp Fr o m antagning h08 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 Allmänt utbildningsområde Arabiska med didaktisk inriktning Arabiska med didaktisk inriktning Arabiska med didaktisk inriktning Sidoämne Sidoämne Sidoämne Allmänt utbildningsområde Allmänt utbildningsområde VFT som studenter i långa utbildningen. Mentor inom inom mentorsorg. Särskilt utlägg för VFT. Mentor besöker. VFT examineras inom kurs Särskilt utlägg för VFT. Mentor besöker. VFT examineras inom kurs Särskilt utlägg för VFT. Mentor examinerar VFT (mål: T3 långa utb). Mentorsdag 2 o 3 tills med 90 hp, T1. Ingen VFT Ingen VFT Ingen VFT Läser inom lärarutbildning 90hp, T2 och även VFT utlägg för Lut90. VFT placering i sidoämne. Mentor inom mentorsorg. Läser inom lärarutbildning 90hp, T3 och även VFT utlägg för Lut90. VFT placering i sidoämne. Mentor inom mentorsorg. 11

14 HÖSTTERMIN 2010 VFT-utlägg h10/v11 BESLUT VFT- VFT- Utlagt som Terminstider: Ht 10 Termin hp veckor fältdag central fältdag period Mentorsdagar LÄRARUTBILDNING HÖGSKOLEPOÄNG T1 T1:1 2,2 1,5 2 v 40 (5 dagar) Ti v 39, Må v 43 T1:2 2,2 1,5 3 5 ) Fre v 50 1 v T3 T3:1 3,8 2,5 2 20/10 2v Ti v 37, Må v 44 T3:2 3,8 2,5 2 2v Fre v 2 T7 1 T7:1 0 (210 hp) T7:2 6 4 T7 3 T7: (270 hp) T7:2 0 T7 1 /T9 5 ) 4 v To v 45, Ti v 2 5 ) 3 v To v 38, Må v 45 T7/T9: ) 4 v Fre v 37, To v 43 T7/T9: LÄRARUTBILDNING 90 HÖGSKOLEPOÄNG T1-90hp 90:T1:1 5,4 3,6 3 v 40 (5 dagar) 2v Ti v 39, Må v 44 T2-90hp T3-90hp 90:T1: v Fre v 2 90:T2: /10 3 v Ti v 37, Må v 44 90:T2: v Fre v 2 90:T3:1 0 90:T3: ) 4 v To v 45, Ti v 2 VÅRTERMIN 2011 VFT- VFT- Utlagt som Terminstider: Vt 11 Termin hp veckor fältdag central fältdag period Mentorsdagar LÄRARUTBILDNING HÖGSKOLEPOÄNG T2 T2:1 3,8 2,5 2 26/1 2 v Ti v 4, To v 12 T2:2 3,8 2,5 1 20/5 2 v To v 21 T6 1 5 T6: ) 3 v Fre v 3 5 (210 hp) T6:2 6 4 ) 4 v Ti v 14, Må v 22 T8 3 T8:1 0 (270 hp) T8: ) 4 v Ti v 14, Må v 22 T10 T7/T9/T10: ) 4 v Fre v 5, Må v 13 T7 1 /T9 2 T7/T9/T10: ) 3 v Ti v 6, To v 12 90:T1: /5 3 v To v 21 90:T2: /1 3 v Fre v 3 90:T2: /5 3 v Ti v 14, Må v 22 T hp (T6-90:T3: hp) 90:T3: Gäller endast studenter i 210hp utbildning 2 3 LÄRARUTBILDNING 90/180 HÖGSKOLEPOÄNG T1-90 hp 90:T1:1 5,4 3,6 3 T2-90 hp Gäller endast ett fåtal studenter som går avslutande termin Gäller endast studenter i hp utbildning 5 ) 4 v Fre v 14, nr 2 bestäms av resp mentor 4 Gäller även studenter i termin 6 i lärarutbildning 180 hp (Yrkeslärarutbildningen) 5 Central fältdag läggs in under sammanhängande period vid behov 2 Studenter antagna före h07 VFT seminarier för pedagogisk personal på partnerskolor: H10: 25/11, 30/11 V11: 3/5, 12/5 För ytterligare information se: 12

15 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Marianne Hedstigen rev Verksamhetsförlagd tid - organisation och arbetsuppgifter Organisation VFT-organisationen är uppbyggd kring 13 olika partnerområden 1 med ett antal mentorer knutna till varje område. Totalt c:a 90 mentorer. I varje partnerområde (mentorslag) finns en kontaktmentor. Det finns även inom varje enhet på lärarutbildningen en mentor som är VFTansvarig för enheten. Utbildningsledare med ansvar för VFT har regelbundna möten med de VFT-ansvariga och kontaktmentorerna. UTSAM Marianne Hedstigen (utbildningsledare), Maria Mäkinen (utbildningshandläggare), Lars Knutsson (studieadministratör), Gunilla Löfström (partnerområdesdagar etc), Britt-Louise Hansson (konferensadministration etc) Kontaktmentorer för P1-P14 VFT-ansvariga BUS Liselotte Dahlbeck P1 Bjuv Båstad Högan Klippan Ängelh Åstorp P2 Kävlinge Landskr Svalöv P3 Helsingborg P5 Svedala Trelleb Vellinge P6 Simrish Sjöbo Skurup Tomelill Ystad P7 Eslöv Hörby IDV Myrtel Berggren IS Lena Bååth KSM Annika Cederberg-S. P8 Lund N Lomma + Gy P9 Lund Ö Staffanst +Gy P10 Lund S Burlöv + Gy P11 Husie S Inners Centrum + Gy P12 Fosie Oxie + Gy P13 Kirseb Hyllie V Inners + Gy P14 Bunkef Limham Roseng + Gy NMS Annette Zeidler SOL Pähr Hansson Arbetsuppgifter för mentorer - delta i möten med egna mentorsgruppen - delta i partnerskoledagarna. - delta i utbildningsdagar för mentorer - vägleda nya mentorer i mentorslaget i mentorsuppdraget Skolansvar: samordnare och arbetslag - hjälpa till vid inventering av platser - placera studenter tillsammans med samordnare - informera om utbildningen - samla och samtala med arbetslagen - utforma bedömningsrutiner - ha möten med samordnare/arbetslag under terminerna kring studenternas prestationer 1 Partnerområde 3 och 4 är sammanslagna till ett partnerområde (P3). 13

16 - diskutera lösningar med arbetslagen vid U på VFT - meddela studieuppehåll och avbrott till skolor respektive administrationen. Studentansvar: 1. utöva mentorsskap genom att följa och följa upp studenternas utveckling 2. examinera studenternas VFT genom att - besöka studenterna i undervisning/pedagogisk verksamhet. Alla studenter ska ha besök varje termin (undantag T1, studenter i lärarutbildning hp) - möta studenter på mentorsdagar och vara samtalspartner för VFT-erfarenheter - följa upp studenterna under deras sammanhängande veckor för VFT genom besök, samtal, samling mm - särskilt uppmärksamma studenter där arbetslagen signalerar om problem - bedöma i samråd med partnerskolan - samla in omdömen från partnerskolan - göra en samlad bedömning av och examinera studenternas VFT samt meddela dem betyg - informera studenten vid U om hur omtentamen skall gå till och dokumentera detta (Vid åtgärder som samtal kring studiesituationen eller avrådan kontaktar mentorn respektive enhetsledning.) 3. hålla i mentorsdagar enligt utlägg. Observera att dessa dagar ingår i examinationen, är obligatoriska och får alltså inte ställas in. 4. varje termin informera om kriterier för terminens VFT 5. ha överblick över sina studenter, deras val av huvudämnen och studiespår. (För studenter med flera åldersinriktningar inom studiespåret, se dokument: Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret i detta häfte.) Arbetsuppgifter för kontaktmentorer - vara informationslänk mellan mentorslag och utbildningsledning i VFT-frågor - vid behov lämna/sammanställa uppgifter för och från mentorsgruppen - leda möten inom mentorsgruppen - samordna verksamheten mot mentorer på så sätt att de grundläggande idéerna med partnerskolesystemet omvandlas till konkret planering för mottagandet av studenterna på partnerskolorna, för planering av deras VFT, för uppföljning och bedömning - delta i möten kontaktmentorer VFT-ansvariga utbildningsledning. Arbetsuppgifter för VFT-ansvariga - informera nya mentorer på enheten - informera de nyantagna studenterna på sin enhet - placera enhetens nyantagna studenter - informera om VFT-frågor på enheten - delta i möten kontaktmentorer VFT-ansvariga utbildningsledning. Arbetsuppgifter hos Utsam - policyfrågor utforma, informera om och förtydliga regler och riktlinjer - samordna VFT-verksamheten och partnerområdesorganisationen - avtal med kommuner - samordna placering av nyantagna studenter 14

17 - inventering av platser för nya studenter - platstilldelning till respektive partnerområde - löpande placeringar av studenter (t ex studenter som återkommer efter studieuppehåll, omplaceringsärenden) - föra register över studenternas placeringar och mentorer - föra register över partnerskolor och kontaktpersoner - utläggning av VFT (läsårsplanering) - ta fram underlag för utbetalning av ersättning till partnerområden - handlägga studentärenden, t ex ansökningar om byte av partnerområde (se nedan) - samordna och utveckla mötesplatser skola - högskola - leda möten kontaktmentorer VFT-ansvariga utbildningsledning. Arbetsgång vid omplacering av studenter De bärande idéerna för partnerskolesystemet är ömsesidig nytta och djup. Därför ska en student vara placerad på samma skola/verksamhet under hela utbildningstiden. För att inte en urholkning av systemet ska ske gäller följande: Mentorn placerar endast om studenter inom partnerområdet i följande fall: - om skolan inte längre har plats för studenten (p g a förändring i tjänstefördelning, lärares sjukdom e dyl) - om skolan inte kan tillgodose studentens studiespår eller huvudämne eller om det handlar om att tillgodose placering inom det andra studiespåret ( hp) I sådana fall försöker man i första hand placera om på det ursprungliga rektorsområdet och om detta inte går i den kommun/stadsdel detta tillhör. Först därefter vänder man sig till andra rektorsområden/stadsdelar/kommuner inom partnerområdet. Inga omplaceringar får göras av mentorn om en student vill vara på en skola med t ex en annan profil. I sådana fall får önskemålen tillgodoses genom de sk utflykterna, dvs besöken under enstaka fältdagar på andra partnerskolor. Är mentorn tveksam angående en eventuell omflyttning av student kontaktas utbildningsledare. Samma gäller för de studenter som mentorn inte kan placera inom det egna området. Studenter som inte är nöjda med sin placering hänvisas till samrådsgruppen för VFTplaceringar. Särskilda skäl för speciell placering Studenter som anser sig ha särskilda skäl för speciell placering eller som är missnöjda med beslut fattade av mentorer lämnar sina synpunkter skriftligen till utbildningshandläggare Maria Mäkinen (kan lämnas i postlådan utanför studerandeexpeditionen), för vidarebefordran till VFT-samrådsgruppen. Blankett för ansökan om särskilda skäl för placering finns på Utbildningsledare med ansvar för VFT är beslutsfattare, men samråder oftast med samrådsgruppen innan beslut fattas. I gruppen ingår representanter från Utsam som arbetar med VFT-placeringar, representanter från enhetsledningar samt studentrepresentanter. Denna grupp sammanträder två gånger/termin. 15

18 Mentorsförteckning ( ) Partnerområdets kontaktmentor är markerad med *. Partnerområde 1, P1 Bjuv, Båstad, Höganäs, Klippan, Åstorp, Ängelholm Hans-Åke Hansson* IS B 434 d Anders Lindh IS C 422:06 Annika Welinder KSM A 329:22 Marianne Rönnbom NMS E 234 Lisbeth Amhag SOL E 422:05 Partnerområde 2, P2 Kävlinge, Landskrona, Svalöv Therese Vincenti Malmgren* IS D 304 Vanja Lozic IS E 433 c Jan Härdig SOL E 422:04 Jan Nilsson KSM B 335 b Monika Kristiansson BUS C 239:02 Eva Nyblom KSM Skönadalsskolan, Löddeköpinge eva.nyblom@edu.kavling.se Partnerområde 3, P3 Helsingborg Carl-Erik Blomberg* KSM A 404 d Karin Embro Larsson IS C 434 Pia Skrake BUS C 239 Niklas Gustafson IS D304:03 Björn Lundgren SOL D446:03 Eva Leiegård NMS Larödsskola, Helsingborg eva.leiegard@helsingborg.se Inger Mauritzson SOL Holstagårdskolan, Helsingborg inger.mauritzson@helsingborg.se Partnerområde 5, P5 Svedala, Trelleborg, Vellinge Ulrika Bohlin* KSM B 304:01 Jan Anders Andersson IS B 435 c Lilian Waldenström IS C 422 c Linda Liljendahl IDV B 130:23 Maria Sandström NMS E 234 d Mats Olsson BUS C 239:03 Myrtel Berggren IDV B 130:29 Pia Nilsson BUS A 204:02 16

19 Partnerområde 6, P6 Sjöbo, Simrishamn, Skurup, Tomelilla, Ystad Helena Malm* KSM A 404 b Bengt Hermansson IDV B 130 Elisabeth Söderquist SOL E 422 Jan Nilsson KSM B 335 b Mats Lundström NMS E 335 b Pesach Laksman NMS E 234b Laid Bouakaz IS C 422 Partnerområde 7, P7 Eslöv, Hörby Bengt Cederberg* IS B 434 c Astrid Boström KSM B 304:04 Birgitta Pettersson NMS E 334 Peter Persson IDV B 130 Pähr Hansson SOL D 427 b:01 Partnerområde 8, P8 Lund N, Polhem (Gy), Lomma Elisabeth Jennfors* KSM A 329:19 Anna Fabri IDV B 130:26 Bodil Svensson KSM B 336 b Karin Nilsson NMS E 335 Maja Nordenankar IS B 404 b Partnerområde 9, P9 Lund Ö, Spyken (Gy), Vipan (Gy), Staffanstorp, Östervångskolan Ann-Christin Sahlning* IS C 433:01 Annette Zeidler NMS E 304 Agneta Rehn NMS E 335 a Ann-Christin Sahlning IS C 433:01 Camilla Ekberg KSM A 329:09 Mikael Londos IDV B130:11 Stefan Nyzell IS C434:01 17

20 Partnerområde 10, P10 Lund S, Katedral (Gy), KomVux Lund, Burlöv Pia Thimgren* SOL A 329:02 Annika Cederberg-Scheike KSM A 329 Jesper Sjöström NMS E 334 Kajsa Hallstedt IS B 435 b Siv Benn BUS C 239 Partnerområde 11, P11 Malmö: Centrum, Husie, S Innerstaden, Petri (Gy), Medie (Gy), KomVux Södervärn, NTI (Gy), Malmö Praktiska (Gy), Cyber (Gy) Annika Åhlander* KSM A 329:04 Bodil Cronquist IS B 404 Lisbeth Ringdahl NMS E 234:01 Lotta Johansson BUS A 204 Sanne Vils BUS C 239:06 Thomas Småberg IS C 434 Mikael Björk BUS C239a Partnerområde 12, P12 Malmö: Fosie, Oxie, Borgar (Gy), Rönnen (Gy), Frans Suell-Jörgen Kock (Gy), Mölledal (Gy), John Bauer (Gy) Ulf Petersson* KSM A 404:01 Anna-Karin Svensson IS B 404:02 Els-Mari Törnquist KSM B 304:03 Ingrid Hillborg IS B 404 d Lena Rubinstein-Reich IS B 404: 01 Liselotte Dahlbeck BUS C 278:03 Sverker Aasa NMS E 234 c 18

21 Partnerområde 13, P13 Malmö: Hyllie, Kirseberg, V Innerstaden, Heleneholm (Gy), Universitetsholmen (Gy), Einar Hansen (Gy), Kunskapsgymnasiet Anna Arnell* KSM A 329 Joel Rudnert IS B 435 Jörgen Jensen BUS C 239:05 Lena Bååth IS C 433 a Marie Thavenius KSM A 329:02 Gunnilla Welwert KSM A 404a Mia Carlsson IS 665 B 435:02 Bernt Gunnarsson IS B 431 Partnerområde 14, P14 Malmö: Limhamn-Bunkeflo, Rosengård, Agnesfrids (Gy), Latin (Gy), Pauli (Gy), Ängsdalsskolor, Humfryskolan, Sveaskolan Agneta Hessel KSM A 329 Charlotte Paggetti IS B 404:03 Irene Andersson IS C 433 c Johan Nelson NMS E 334 d Lars Larheden BUS A 204 d Mats Johnsson IDV B 130:25 Pernilla Björemark SOL E

22 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Marianne Hedstigen PM för placering på partnerområde, ht10 Partnerskolesystemet En del av studierna på Lärarprogrammet utgörs av Verksamhetsförlagd tid (VFT). På lärarprogrammet i Malmö tillämpas ett system med partnerskolor - partnerskolesystemet. En av de bärande idéerna bakom partnerskolesystemet är att studenterna under VFT befinner sig inom samma partnerområde under hela sin utbildningstid för att ur olika aspekter på ett fördjupat sätt växa i läraryrket. Detta innebär alltså att man som student är placerad på samma partnerskola för hela utbildningstiden. Lärarutbildningen har skrivit avtal med ett antal kommuner (25 st) i Skåne om att placera ett visst antal studenter på respektive område för studenternas hela utbildningstid. Studenterna kan därför aldrig själva ordna platser. Partnerområdena samverkar med högskolan vad gäller studenternas utbildning så som den beskrivs i utbildningsplan och kursplaner samt kring lärares kompetensutveckling. Den verksamhetsförlagda tiden är en integrerad del av utbildningen. VFT är en integrerad del av kurs och bearbetas i kurs. Därför kan VFT inte vara förlagd till andra skolor än partnerskolor till Malmö högskola, Lärarutbildningen 1. Registrering I samband med registreringen inför starten av höstterminen kommer de nyantagna studenterna att på registreringsblanketten ha möjlighet att ange på vilken ort man kommer att bo under studietiden. Studenterna ska också ange vilket/vilka studiespår (åldersspår) som skall ingå i examen i de fall då valmöjlighet finns. Studenter i Lärarutbildning 90 hp är redan antagna till studiespår och skall inte ange något på registreringsblanketten (se antagningsbesked). På blanketten ska också anges vilka skolor man har personlig anknytning till (se nedan Studenters rättssäkerhet). I samband med registreringen finns möjlighet att ansöka om speciell VFT-placering av särskilda skäl (särskilda skäl kan vara t ex medicinska eller starka sociala skäl). Skriftlig ansökan, styrkt med intyg, ska vara VFT-administrationen tillhanda på registreringsdagen eller senast den 1 september 2. För mer info se: Särskilda skäl för speciell VFT-placering ( - dokument ). Studenters rättssäkerhet För att studenter ska få en så saklig och opartisk bedömning som möjligt får studenter som har en personlig anknytning till en skola inte placeras där. (Med personlig anknytning menas att man t ex själv har gått eller arbetat där, har egna barn som går där, eller har släktingar som arbetar där.) 1 För studenter i distansutbildning boende i kommuner som inte ingår i partnerskolesystemet kan eventuellt placering närmare hemorten förekomma. 2 Lämnas i brevlådan utanför C223 eller skickas till: Malmö högskola, Lärarutbildningen, Maria Mäkinen, Malmö 20

23 Regeln om att studenter inte placeras inom område som man har personlig anknytning till liksom regeln att det är högskolan som ordnar platsen och inte studenten själv, bedöms vara en garanti för att undvika situationer där objektiviteten i en bedömning av en students skolförlagda utbildning kan ifrågasättas. Placering på partnerområde Studieorten Malmö-Lund är utgångspunkt för placeringarna. Att bli placerad på studieorten är naturligt, även för studenter som bor långt från studieorten. Kring studieorten finns ett närområde (t ex Burlöv, Kävlinge, Svedala och Vellinge) och ett ytterområde (t ex Landskrona, Helsingborg, Trelleborg, Skurup, Tomelilla, Ystad och Åstorp). Utgångspunkten för placeringen av studenterna på de olika partnerområdena är det antal platser som finns inom de olika partnerområdena för varje huvudämne/ämne och åldersspår. Utifrån tillgången på platser placeras studenterna så att de kan ta sig till partnerområdet med allmänna kommunikationer att fördelningen av studenter mellan partnerområdena blir så god som möjligt Detta innebär dock att ett stort antal studenter kan komma att placeras så att man får kortare eller längre resor till sitt partnerområde. Studenter som bor på studieorten eller i närområdet och placeras i ytterområdet kan erhålla visst bidrag för resor enligt speciella överenskommelser som gjorts med kommunerna. Det är i sådana fall kommunerna som betalar ut bidraget till studenterna. Studenter som bor i ytterområdet erhåller inget bidrag. (För ytterligare info se: dokument, Resebidragsregler.) När den preliminära placeringen gjorts vid terminens början publiceras denna på hemsidan för VFT ( samt anslås på plats på Lärarutbildningen som meddelas vid registreringen. När den preliminära placeringen anslagits har studenterna ganska kort tid på sig att sinsemellan göra byten. Sådana byten kan endast göras med student som har samma huvudämne och studiespår (åldersinriktning). Då beslut fattats om möjliga byten anslås de definitiva placeringarna. För datum angående placeringsanslag - se nedan. Datum Händelse 1 sep Sista dag ansökan om speciell placering enligt särskilda skäl 14 sep, kl 9.00 Preliminära placeringar anslås 17 sep, kl Sista dag för byte av placering med annan student 20 sep, kl Definitiva placeringar anslås 28 sep Mentorsdag 1 - studenter träffar sin mentor på högskolan 4-8 okt Första VFT-veckan. Utdrag ur belastningsregister ska uppvisas för rektor på partnerskolan 21

24 MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist/Marianne Hedstigen Utbildningsledare rev rev rev rev Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret Följande principer är vägledande för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret. 1. Studenter med studiespår mot förskola (Fö), fritidspedagogisk verksamhet (Fp) och grundskolans tidigare år (Gt) Mentorer och samordnare inom respektive partnerområde beslutar tillsammans om placering. Detta sker, om möjligt, efter samråd med studenten. a Studenter antagna h01-h06: Kontinuitetsperspektivet i partnerskolesystemet ska tillgodoses: Det ska finnas en sådan kontinuitet i placeringen att studenterna kommer rejält på djupet inom den ena studiespåret och skolans nytta av studenterna blir tydlig. Urholkning av partnerskolesystemet behöver motverkas. Detta innebär att studenten alltid har en huvudplacering på en skola/verksamhet. Studenterna har alltså sin huvudplacering inom ett studiespår, men måste också skaffa sig erfarenhet från ytterligare studiespår. I normalfallet innebär det att minst en termins vft ska förläggas till det andra spåret. Vid kombinationen FpGt rekommenderas, där så är möjligt, parallelläggning av Fp och Gt. Annars gäller även samma princip för Fp som för Fö och Gt. Termin ett (T1) är inte tillräcklig som enda erfarenhet för något studiespår. Förskoleklass ingår som del av både Fö och Gt. Placering i förskoleklass är alltså inte tillräcklig som enda erfarenhet för något av studiespåren. Studenter med mer än ett studiespår bör inte omplaceras till ny verksamhet först under T7. Under den avslutande terminen ska studenten kunna arbeta på ett självständigt och ansvarsfullt sätt, vilket försvåras om verksamheten är helt ny för studenten. b. Studenter antagna från och med ht07: Studenter antagna fr o m ht07 med åldersspår FöGt har den placering de fått i T1 under T1 och T2. I T3 skall de vara på det andra åldersspåret. Studenten får önska vilket av åldersspåren de önskar all sin placering under avancerad nivå. I de fall där man som mentor hyser tveksamheter har man alltid sista ordet. 22

25 Då förskoleklass ingår som del av både Fö och Gt och placering i förskoleklass inte är tillräcklig som enda erfarenhet för något av studiespåren och båda spåren ska tillgodoses under de tre första terminerna är det lämpligt att vänta med placering i förskoleklass till de slutet av utbildningen. 2. Studenter med studiespår som kombinerar examen mot grundskolans senare år (Gs) och gymnasieskola (Gy) Studenterna har sin placering på ett studiespår under hela utbildningstiden. Utifrån placering bedöms studenternas förmåga att arbeta inom de valda åldersspåren. Om tveksamheter om studentens förmåga att klara av den andra verksamhetsformen föreligger måste studenten ha placering även inom det andra åldersspåret. a. Studenter antagna från och med ht07: Studenter antagna från och med ht07 med åldersspår GsGy bör under VFT på avancerad nivå (T7-T9) få göra del av VFT inom det andra ämnet. Detta ska i första hand ske på egna partnerskolan. Endast i de fall där ämnet inte finns på egna skolan kan VFT genomföras på annan skola - detta sker i sådana fall på VFT i T8. Det handlar alltså inte om att studenter byter placering, utan om en tillfällig placering. En förutsättning är att placering går att ordna inom lärarutbildningens partnerområden och att det andra ämnet är ett undervisningsämne i skolan. För studenter i lärarutbildning 90 hp med studiespår GsGy gäller motsvarande för studenter antagna från och med ht08. VFT som genomförs på annan skola görs under del II av T2. 23

26 Examenskombinationer för lärare mot de tidiga åren Den samlade lärarutbildningen som startade 2001 öppnade upp för examenskombinationer mot lärare i förskola (Fö), fritidpedagogisk verksamhet (Fp) och grundskolans tidigare år (Gt) på ett sätt som inte var möjligt enligt den tidigare examensordningen. Studierna för att bli lärare mot tidigare åren har sedan dess huvudsakligen skett inom ett samlat studiespår där studenter med olika examensinriktningar ryms mot Fö, Fp, Gt eller tvåkombinationer av dessa. Respektive verksamhetsområde synliggörs inom utbildningen, dels genom placeringen på den verksamhetsförlagda tiden, dels genom val av litteratur, särskilda seminarier, projektarbeten o.s.v. inom den högskoleförlagda tiden. Det stora antalet examenskombinationer inom ett huvudämne (upp till sex varianter) har ibland inneburit att studenterna inte upplevt att just deras examensinriktning varit tillräckligt synliggjord. I syfte att tydliggöra ingångarna för lärare mot Fö och Fp och för att förstärka dessa perspektiv ännu mera i huvudämnena har vi därför från och med antagningen ht 2007 minskat antalet examenskombinationer. Studievägar för lärare med inriktning mot förskola För att vara mera flexibla och anställningsbara väljer allt fler studenter examenskombinationen FöGt. Vi har tagit fasta på detta och i de flesta huvudämnen har därför lärarutbildningen om 210/240-högskolepoäng inriktning mot FöGt. Det innebär samtidigt att det inte finns studiespår enbart mot Gt i dessa huvudämnen. I Barndomsoch ungdomsvetenskap finns det även studiespår riktat enbart mot Fö för att möta det stora behov som finns av lärare i förskolan. Se vidare tabell på nästa sida. Studievägar för lärare med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet Många studenter som vill inrikta sig mot fritidspedagogisk verksamhet har haft svårt att se tydliga ingångar och studievägar i den nya lärarutbildningen. Detta har vi åtgärdat genom att utveckla ett nytt huvudämne exklusivt för Fp-studenter Den fria tidens lärande som utgör huvudalternativet för den lärarstudent som vill inrikta sig mot examen avsedd för fritidspedagogisk verksamhet. Kombinationsexamina med Fp är begränsade till två huvudämnen Kultur, medier, estetik samt Barndoms- och ungdomsvetenskap enligt tabellen på nästa sida. De studenter som siktar mot kombinationsexamen där Fö, Fp eller Gt ingår ska ha minst en termins VFT (termin 2 eller 3) inriktad mot den del i kombinationen där man inte har sin huvudplacering. I Lärarutbildning 90hp finns spår mot Fö, Fp respektive Gt, men inga kombinationsmöjligheter, eftersom den VFT som genomförs under utbildningens tre terminer ska kunna genomföras inom samma verksamhet. 24

27 Malmö högskola Lärarutbildningen Möjliga studiespår för de olika huvudämnena och Lärarutbildning 90 hp Antagning 03, 04, 05, 06 Antagning 07 Antagning 08, 09, 10 Arabiska med didaktisk inriktning GtGs, Gs, GsGy GtGs, Gs, GsGy GtGs, Gs, GsGy Barndoms- och ungdomsvetenskap Fö, Fp, Gt, FöFp, FöGt, FpGt, Fö, FöGt, FpGt Fö, FöGt, FpGt Barndoms- och ungdomsvetenskap (distans) Fö Bild och visuellt lärande Gs, GsGy Gs, GsGy Gs, GsGy Den fria tidens lärande Fp Fp Engelska och lärande Gs, GsGy Gs, GsGy Gs, GsGy Geografi, miljö och lärande Fö, Fp, Gt, FöFp, FöGt, FpGt, Gs, GsGy FöGt, Gs, GsGy FöGt, Gs, GsGy Historievetenskap och lärande Fö, Fp, Gt, FöFp, FöGt, FpGt, Gs, GsGy Gt, Gs, GsGy Gt, Gs, GsGy Idrott och fysisk bildning Gt Gs, GsGy FöGt, Gs, GsGy FöGt, Gs, GsGy Kultur, medier och estetik Fö, Fp, Gt, FöFp, FöGt, FpGt, FöFpGt, FpGs, GtGs, FöGt, FpGt, FöFpGt, Fö, FöGt, FpGt, GtGs, FpGs, Gs FöGtGs, FpGtGs, Gs, FöFpGtGs Gs, FpGs, FöGtGs Matematik och lärande Fö, Fp, Gt, FöFp, FöGt, FpGt, Gs, Gy, GsGy** FöGt, Gs, GsGy FöGt, Gs, GsGy Naturvetenskap och lärande Fö, Fp, Gt, FöFp, FöGt, FpGt, Gs, GsGy FöGt, Gs, GsGy FöGt, Gs, GsGy Religionsvetenskap och lärande Fö, Fp, Gt, FöFp, FöGt, FpGt, Gs, GsGy Gt, Gs, GsGy Gt, Gs, GsGy Samhällsorienterande ämnen och barns lärande (Fö, Fp, Gt, FöFp,)* FöGt, FpGt FöGt FöGt Samhällsvetenskap och lärande Fö, Fp, Gt, FöFp, FöGt, FpGt, Gs, GsGy Gt, Gs, GsGy Gt, Gs, GsGy Samhällsvetenskap (internationell variant) GsGy Svenska i ett mångkulturellt samhälle Fö, Fp, Gt, FöFp, FöGt, FpGt, Gs, GsGy FöGt, Gs, GsGy FöGt, Gs, GsGy Tyska och lärande Gs, GsGy Gs, GsGy Lärarutbildning 90 hp Fö, Fp, Gt Gs, GsGy Fö, Fp, Gt, Gs, GsGy, Gy** Fö, Fp, Gt, Gs, GsGy, Gy*** * Gäller endast antagning 03 och 04 ** Tillagt som möjligt studiespår v07 för studenter antagna h06 *** Studiespår Gy är endast möjligt vid yrkesämnen 25

28 Avtal för partnerområde Lärarutbildningen Datum Kontrakt om partnerområden mellan XXX kommun med Barn- och Utbildningsnämnden jämte XXX-gymnasiet med däri ingående skolformer samt Vuxenutbildningen (nedan benämnda skolan) och Malmö högskola, området för lärarutbildning, (nedan benämnd högskolan) Samarbetet kring partnerområden har som mål att utveckla former för ett fördjupat samarbete mellan högskolan och skolan i syfte att förstärka lärarutbildningens kvalitet, studenternas yrkesutveckling och skolpersonalens kompetensutveckling. Detta kontrakt är upprättat för att ange intentioner och ramar angående samarbetet kring partnerområden mellan ovanstående parter. Parterna förbinder sig genom detta kontrakt till ett fördjupat samarbete mellan lärarutbildningen/högskolan och skolan. Samarbetet skall vara till nytta för båda parters verksamheter. Det omfattar skolans medverkan i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen och högskolans medverkan i kompetensutveckling för skolans lärare. Parterna har att utse ansvarig personal som samarbetar för att utforma verksamheten så att planering, genomförande och uppföljning sker på ett fullgott sätt. Högskolan - ansvarar för lärarutbildningen i dess helhet och examinationen - ansvarar för att ta fram och fastställa utbildningsplaner och kursplaner utifrån de förordningar som gäller för lärarutbildningen - arbetar fram en grundorganisation för den verksamhetsförlagda tiden med bl a fördelning av studenter mellan olika partnerområden - har huvudansvaret för att följa studenterna genom utbildningen och därvid bl a deras utveckling till reflekterande praktiker - samråder med respektive område om kompetensutveckling för skolans personal Partnerområdet - tar emot ca xx studenter per år med början vid antagningen höstterminen 2001 och ansvarar för studenternas utbildning under hela den verksamhetsförlagda tiden. Utbyten av studenter kan komma att ske under utbildningstiden. - ansvarar för att ett flertal studenter placeras i arbetslag på samma skola, för att studenternas val av ålders- och ämnesinriktning tillgodoses och för att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen präglas av kvalitet och progression - har utifrån utbildningens styrdokument och i samarbete med högskolan ett huvudansvar för genomförandet av den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen samt medverkan i examinationen. Studenterna 26

29 - hör till en partnerskola under hela sin utbildning - genomför sin verksamhetsförlagda del av utbildningen på partnerskolan med kontinuerliga fältdagar och längre sammanhängande perioder Omfattningen av kontraktet regleras utifrån de ersättningsnivåer, som regleras i avtal mellan staten och svenska kommunförbundet ( ) och - baseras på antaganden om studentgenomströmning - regleras terminsvis efter studentregistrering vid mitterminsskifte Kommunen bidrar enligt särskild överenskommelse till studenternas reskostnader. 1 Konkreta överenskommelser om åtgärder av olika slag specificeras terminsvis i löpande överenskommelser utifrån intentioner och ramar i kontraktet. Om förutsättningarna för kontraktet väsentligen förändras skall nya förhandlingar upptas, om endera parten begär detta. För skolan: För högskolan: Förvaltningschef xxx kommun Olle Holmberg Områdeschef 1 Denna mening finns endast i avtal med kommuner ytterområde se text om resebidrag. 27

30 MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist Rev , Resebidrag Studieorten, närområden och ytterområden Studieorten Malmö-Lund är utgångspunkt för placeringarna. Att bli placerad på studieorten måste anses vara naturligt, även om studenten bor långt från studieorten, eftersom utbildningen är förlagd hit. I många fall kan placering på studieorten vara enda möjligheten att placera en student som bor längre bort. Kring studieorten finns ett närområde (Burlöv, Lomma, Kävlinge, Svedala, Vellinge (- utom Skanör-Falsterbo), Staffanstorp och ett ytterområde (Bjuv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Hörby, Klippan, Landskrona, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svalöv, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge (Skanör-Falsterbo), Ystad, Åstorp och Ängelholm). (Närområdet definieras i ekonomitermer som det område med utgångspunkt från Malmö, där kostnaden med allmänna kommunikationsmedel motsvarar kostnaden för resor mellan Malmö kommun Lunds kommun.) Bor studenten på studieorten eller i närområdet och placeras i ytterområdet kan han/hon erhålla visst bidrag för resor. Riktmärket är priset för resa med allmänna kommunikationsmedel mellan Malmö kommun och Lunds kommun. Den del av kostnaden för resor med allmänna kommunikationsmedel som överstiger kostnaden för resor med allmänna kommunikationsmedel Malmö-Lund betalas av kommunen där partnerskolan är belägen. Speciella överenskommelser har gjorts med berörda kommuner. Bor studenten däremot i ytterområdet utgår inget bidrag. 28

31 MAH / Lärarutbildningen Marianne Hedstigen Bil Rev Ekonomin inom systemet med partnerområden Som framgår av kontraktet mellan högskolan och partnerområdet regleras ersättningsnivåerna utifrån avtalet mellan staten och svenska kommunförbundet ( ). Mera konkret innebär detta följande penningnivåer. Nedanstående resonemang har vi fört muntligt i våra informationsmöten med partnerområdena. 1. Som beräkningsgrund använder vi den modell som finns inom det partnerskolesystem som påbörjades hösten På denna grund (9 900:- /student under hela utbildningen) har vi lagt en pris- och löneomräkning. För innevarande år (2010) innebär det en uppräkning med 3,35 %. 2. Ersättningen blir med denna beräkningsmodell för en hel utbildning :- per student (ovanstående uppräkning inkluderad) innevarande år (2010). 3. Denna summa delar vi sedan upp på antal studieterminer inom en examen. Utbetalning sker alltså även under terminer då studenter inte har verksamhetsförlagd tid, men är registrerade i utbildningen. Detta innebär för hp och däröver (9 terminer) kr/student och termin hp (7 terminer) kr/student och termin 2-90 hp (3 terminer) kr/student och termin 3 4. I mitten av varje termin avläser vi antal registrerade studenter på respektive partnerområde och det utgör underlaget för beräkningen. Ovanstående har ingenting att göra med hur partnerområdena (och de olika kommunerna) väljer att hantera lönesättningen för sina lärare, utan utgör enbart en beräkningsgrund för att visa vilken ekonomi som uppstår i systemet. För studenter som gör om VFT utbetalas ersättning med 550:-/ vecka. 1 För studenter som finns i utbildningen mer än nio terminer, utbetalas ersättning de åtta första terminerna, samt den termin de gör sin avslutande VFT. 2 För studenter som finns i utbildningen mer än sju terminer, utbetalas ersättning de sex första terminerna, samt den termin de gör sin avslutande VFT. 3 För studenter i Lärarutbildning 180 hp (yrkeslärarutbildning) utbetalas ersättning de terminer som studenten har VFT, dvs termin 1, 4 och 6. 29

32 Används fr o m ht06 Lärarutbildningen Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) - Att använda för studenter antagna h01-h06 Studentens namn: Personnummer: Huvudämne: Termin: Skola/verksamhet: Studiespår: Lärare/arbetslag: Ansvarig högskolementor: OBS Blanketten skall vara mentorn (examinator på högskolan) tillhanda senast en vecka före terminens sista mentorsdag. Arbetsgång: - omdöme ges av skolorna (lärare/arbetslag). Detta ska inte ges i form av betyg - vid samtal mellan representanter för skolan och mentorn görs bedömning av studenten - mentorn sätter därefter betyg Mentorn är betygsättare och ansvarig för betygsrapporteringen. Mentorn sätter betyg utifrån examensordningens mål så som de uttrycks i På väg mot läraryrket, rev Ht2003 sid 9. Betyget grundar sig dels på sådant som sker inom ramen för mentorskontakterna (aktiviteter, samtal och skrivande), dels på sådant som sker i samband med verksamheten/skolan. Nedan följer de dimensioner som arbetslagets/lärarnas omdöme ska utgå från. Se vidare i På väg mot läraryrket s Det omdöme som ges behöver också relateras till var i utbildningen (början/slutet) studenten befinner sig. Studentens förmåga att reflektera kring och analysera olika situationer och verksamheter kommunicera med barn/ungdomar, föräldrar och personal att utöva ett tydligt demokratiskt ledarskap organisera den pedagogiska verksamheten/undervisningen så att det blir meningsfulla lärandesituationer för barn/ungdomar omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnet så att alla barn/ungdomar lär och utvecklas visa ett förhållningssätt som vilar på den värdegrund som uttrycks i läroplanen använda informations- och kommunikationsteknik bedöma, värdera och stärka barns/ungdomars lärande och utveckling 30

33 Sammanfattande omdöme från lärarna/arbetslaget om studentens VFT inom huvudämnet med utgångspunkt i frågeställningarna på föregående sida (Se även På väg mot läraryrket sid ) Kommentera antingen varje punkt eller försök ge ett sammanfattande omdöme. Försök härvid ange vilka som är studentens starka sidor och vilka områden som kan behöva förbättras. Antal fullgjorda fältdagar: Fullgjort sammanhängande VFT (antal veckor): Denna blankett ingår som en del av lärarutbildningen och är inte avsedd att användas som referens vid ansökan om tjänst. 31

34 Studentens utvärdering av sina insatser under VFT:n (utgå gärna från arbetslagets omdöme) Underskrift avser dels att man tagit del av det som motparten skrivit, dels signering av det man själv skrivit. Datum Underskrift Namnförtydligande Datum Skola/verksamhet Befattning Tel nr Studentens underskrift OBS Blanketten skall vara mentorn (examinator på högskolan) tillhanda senast en vecka före terminens sista mentorsdag. Denna blankett ingår som en del av lärarutbildningen och är inte avsedd att användas som referens vid ansökan om tjänst. 32

35 Används fr o m ht08 Lärarutbildningen Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) - studenter antagna fr o m ht 2007 Studentuppgifter (ifylles av studenten) Namn: Personnummer: Utbildningslängd (hp) Termin Huvudämne/Ämne: Ansvarig högskolementor Uppgifter om verksamhet/skola (ifylles av lärare/representant för arbetslaget) Skola/verksamhet: Partnerområde: Verksamhetsform (t ex Förskola, Grundskola etc): Lärare/arbetslagets representant: Tel uppgiftslämnare: OBS Blanketten skall vara mentorn (examinator på högskolan) tillhanda senast en vecka före terminens sista mentorsdag. Arbetsgång: - omdöme ges av skolorna (lärare/arbetslag). Detta ska inte ges i form av betyg - vid samtal mellan representanter för skolan och mentorn görs bedömning av studenten - mentorn sätter därefter betyg Mentorn är betygsättare och ansvarig för betygsrapporteringen. Mentorn sätter betyg utifrån de lärandemål och betygskriterier som finns för VFT. Betyget grundar sig dels på sådant som sker i samband med verksamheten/skolan, dels på sådant som sker inom ramen för mentorskontakterna (aktiviteter, samtal och reflektion). I skriften På väg mot läraryrket, Ht 2007 finns lärandemålen för VFT som bygger på examensordningens mål. Lärandemål finns efter den inledande terminen samt efter de avslutande terminerna på grund- respektive avancerad nivå. Efter övriga terminer/kurser med VFT ska studenten ha visat en tydlig utveckling på väg mot lärandemålen för avslutande terminer på grund- respektive avancerad nivå utifrån skrivningarna i Från novis till professionell. För lärarutbildning 90 respektive 180 hp finns särskilda lärandemål. 33

36 Sammanfattande omdöme från lärarna/arbetslaget om studentens VFT med utgångspunkt från de förmågor som beskrivs i På väg mot läraryrket, Ht 2007 (avsnittet Från novis till professionell) Omdömet bör omfatta de tre aspekterna i progressionsmatrisen Från novis till professionell: IDENTITET progression mot en egen praktisk teori och därmed läraridentitet KUNSKAP progression mot en didaktisk medvetenhet KOMMUNIKATION progression mot ett kommunikativt, demokratiskt ledarskap (se bilaga 2 i På väg mot läraryrket). Ange vilka som är studentens starka sidor och vilka områden som kan behöva förbättras. Antal fullgjorda fältdagar: Fullgjort sammanhängande VFT (antal veckor): Denna blankett ingår som en del av lärarutbildningen och är inte avsedd att användas som referens vid ansökan om tjänst. 34

37 Studentens utvärdering av sina insatser under VFT:n (utgå gärna från arbetslagets omdöme) Datum Lärares/repr från arbetslaget underskrift Datum Studentens underskrift OBS Blanketten skall vara mentorn (examinator på högskolan) tillhanda senast en vecka före terminens sista mentorsdag. Denna blankett ingår som en del av lärarutbildningen och är inte avsedd att användas som referens vid ansökan om tjänst. 35

38 tbildningen Närvaroblankett för besök på annan skola under VFT Studentens namn Huvudämne Termin Studenten fyller i skola, datum för fältdag samt skolår. Någon i arbetslaget bekräftar med underskrift. Skola / förskola Datum Skolår Underskrift av lärare OBS Besök ska vara förankrade med mentor samt berörda skolor i förväg. Blanketten lämnas till handledande lärare innan omdömesblanketten fylls i. 36

39 MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist Anders Olsson 1(2) Rev Praxis angående studenters eget arbete på partnerskola under VFT Vi har medvetet undvikit att ange några riktmärken för hur mycket en student själv ska ansvara för av egen verksamhet under VFT på partnerskolan. Dock har någon form av praxis utvecklats under årens lopp. När man söker fånga in denna praxis i skrift blir det tydligt varför vi tidigare undvikit att fästa den på pränt: det ser så absolut ut i skrift! Därför kan vi inte tala annat än om riktmärken som behöver hanteras med varsamhet av mentorn där man väger in partnerskolans möjligheter, studentens behov och olika andra omständigheter. Auskultation får t ex inte underskattas långt fram i utbildningen, förutsatt givetvis att studenten aktivt diskuterar och problematiserar det man ser tillsammans med läraren. Ibland förekommer samverkansprojekt mellan skola och högskola där vissa studenter deltar. En sådan verksamhet är viktig men kanske inte alltid kan beskrivas enligt gängse mallar. Varje enskild situation behöver alltså beaktas utifrån detta resonemang. Dock bör nedanstående kunna ses som ett riktmärke för vad studenten minst behöver svara för. Lärarutbildning hp Första terminen kan vara prövande. Det handlar mycket om vilka erfarenheter studenten har från tidigare av arbete med barn och ungdomar, liksom om mod och vilja att ge sig i kast med uppgifter. Allra senast under den första VFT-perioden termin 2 måste studenten aktivt finnas i ledar-/lärarroll inför grupp/klass. Därefter sker en upptrappning av studentens eget arbete i verksamheten/skolan Under de två avslutande VFT-terminerna (studenter ant ht01-ht06) resp VFTterminer på avancerad nivå (studenter fr om ant ht07) måste studenten på ett ansvarsfullt och självständigt sätt kunna arbeta med de olika uppgifter som ingår i läraruppdraget. Studenten är nära sin lärarexamen och kraven bör ställas efter det. 37