Fakulteten för lärande och samhälle. Skolpraktikan. - en dokumentsamling om den verksamhetsförlagda. i lärarutbildningen.

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Skolpraktikan - en dokumentsamling om den verksamhetsförlagda tiden/utbildningen (VFT/VFU) i lärarutbildningen Läsåret 11/12

2

3 Innehållsförteckning Varför en Skolpraktika?... 3 Ny lärarutbildning Ht Struktur lärarutbildning Ht Nyheter i Lärarutbildningen fr o m ant h Lärarutbildning hp... 7 Lärarutbildningens struktur fr om antagning ht Huvudämnen... 9 Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen Arabiska med didaktisk inriktning, 270hp VFT-utlägg h11/v VFU-utlägg h11/v Verksamhetsförlagd tid/utb organisation och arbetsuppgifter Mentor-/VFU-lärar förteckning PM för placering på partnerområde Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret Examenskombinationer för lärare mot de tidigare åren Ramavtal för partnerområde Kompletterande avtal Överenskommelse om resebidrag Ekonomin inom systemet med partnerområden Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT, ant h01-h06) Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT ant fr o m ht 2007).. 38 Omdöme om den verksamhetsförlagda utbildningen (ant fr o m ht2011).. 41 Intyg introduktionsvecka VFY Närvaroblankett för besök på annan skola under VFT/VFU Lärandemål i VFU Bedömning av studenters språk Att underkänna VFT/VFU Examination av VFT under avslutningstermin inom Lärarprogrammet Självständiga arbeten inom lärarprogrammet Studenter på partnerskolor frågor kring vikariat Om tillträdeskrav i utbildningen Studieuppehåll och avbrott Angående registerkontroll, utdrag ur Belastningsregistret Försäkringar Studenter som utsätts för trakasserier Student som skadar sig under VFT Preventiva insatser mot tuberkulos Mötesplatser skola högskola, ht10/vt

4 VARFÖR EN SKOLPRAKTIKA? Syftet med denna skolpraktika är att vara en plats där viktig information samlas lättillgängligt för samordnare och handledare. Här hittar du sådan information som kan vara av vikt för samordnarna/handledarna att känna till, även om det ibland enbart rör högskolans mentorer/vfu-lärare. Den är inte tänkt att vara en samling riktlinjer för hur VFT/VFU ska utformas på de olika skolorna utan det ansvarar partnerskolorna för själv med utgångspunkt från styrdokumenten. Skolpraktikan uppdateras en gång per år. Under året kommer ofta ny information och då får Skolpraktikan kompletteras med lösblad. På vår hemsida under rubriken Dokument och faktablad läggs kontinuerligt viktiga dokument och faktablad ut. Nytt för detta läsår är att vi startar en ny lärarutbildning och att våra nya studenter gör verksamhetsförlagd utbildning (VFU) att jämföra med tidigare verksamhetsförlagd tid (VFT). För de lärare på lärarutbildningen som examinerar VFU för studenter antagna från och med ht2011 byter vi titel från mentor till vfu-lärare. 3

5 Ny lärarutbildning Ht 2011 Det finns fyra olika lärarexmina: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Vid Malmö högskola kan man studera mot samtliga examina. Förskollärarexamen: Utbildningen omfattar 210 högskolepoäng vilket motsvarar en studietid på 3,5 år. Grundlärarexamen Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Utbildningen omfattar 240 högskolepoäng vilket motsvarar en studietid på 4 år. Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. Utbildningen omfattar 240 högskolepoäng vilket motsvarar en studietid på 4 år. Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng vilket motsvarar en studietid på 3 år. Ämneslärare Ämneslärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Utbildningen omfattar 270 högskolepoäng vilket motsvarar en studietid på 4,5 år. Ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Utbildningen omfattar 300/330 högskolepoäng vilket motsvarar en studietid på 5 år/5,5 år. Yrkeslärare Utbildningen omfattar 90 högskolepoäng vilket motsvarar en studietid på 1,5 år. Utbildningen startar våren

6 5

7 Nyheter i Lärarutbildningen fr o m antagning ht07 Lärarutbildningen förändrades i grunden De egna utvärderingarna, Högskoleverkets granskning, ny examensordning och Bolognaprocessen är exempel på analyser och nya propåer som alla medförde förändringar. Revideringsarbetet för lärarprogrammet har bl a resulterat i en ny utbildningsplan, nya kursplaner och en ny utbildningsstruktur fr o m hösten Samtliga kurser inom programmet (liksom alla övriga kurser inom högskolan) klassificeras på grund- respektive avancerad nivå. Den nya utbildningsstrukturen innebär bl a: huvudämnesstudierna startar efter 10 veckor in i den första terminen sidoämnesstudierna startar efter tre terminer det blir en jämnare fördelning av VFT (verksamhetsförlagd tid) över utbildningstiden. Lärandemål för kurser har införts. Dessa beskriver vad studenten ska klara av efter genomförd kurs. Betygskriterierna anger hur väl studenten förväntas uppnå lärandemålen. Särskilda lärandemål har tagits fram för VFT. Ett nytt självständigt arbete (sammanläggningsarbete) har införts på grundnivå. Arbetet ska fördjupa reflektionen kring yrket genom att studenterna gör utvecklingsprojekt/ arbeten som knyter samman hft (högskoleförlagd tid) och VFT. En digital produktion skall ingå i arbetet. Det självständiga arbetet på avancerad nivå (motsvarar det traditionella examensarbetet) ska tydligare än tidigare vara praxisanknutet och fokusera på skolutvecklingsfrågor. Resultatet ska återkopplas till partnerskolorna. Detta möjliggörs genom att kursen ligger som första kurs i terminen återkoppling kan då ske under terminens andra kurs som dessutom innehåller den avslutande VFT-perioden. Förändringarna gäller för studenter fr o m antagning hösten De studenter som är i utbildningen (dvs antagna före ht07) omfattas inte av förändringarna utan följer den utbildningsplan som gällde vid antagningen. Vad innebär den nya utbildningen för partnerskolan? Jämnare fördelning av VFT över utbildningstiden, studenterna har mer VFT längre fram i utbildningen större nytta. Bättre förutsättningar att koppla de självständiga arbetena till lokal skolutveckling Tvärvetenskaplig kurs i slutet av utbildningen Att vara lärare - som är organiserad efter partnerområdet. Kursen ska bl a förbereda för ämnesövergripande arbetssätt och samverkan med andra lärare (arbetslagsliknande). Dessutom: Fr o m höstterminen 2007 läser studenterna högskolepoäng istället för akademiska poäng. Ett akademiskt poäng i det gamla systemet räknas om till 1,5 högskolepoäng. Exempelvis blir 20 akademiska poäng 30 högskolepoäng. 6

8 Lärarutbildning hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp) till 330 hp, vilket innebär 3,5-5,5 års studier beroende på vilken inriktning studenten valt. Svensk lärarexamen ska innehålla minst två ämnen. Huvudämnet är basen i utbildningen. I huvudämnet kombineras ämneskunskaper med hur man gör ämnet begripligt i klassrummet. Här integreras även frågor som är angelägna för alla lärare, t ex barns och ungdomars utveckling och lärande, samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, undervisning och kulturfrågor. Den verksamhetsförlagda tiden (VFT) ingår i och är en viktig del av huvudämnesstudierna. En bit in i utbildningen väljer studenten ett eller flera sidoämnen. På följande sidor finns beskrivning över utbildningens struktur, de olika huvudämnena, möjliga studiespår (åldersspår inom skola) samt andra lärarutbildningar vid Malmö högskola. 7

9 Lärarutbildningens struktur fr o m antagning ht07 Utbildningslängd Termin hp hp hp Antal VFTveckor 90-hp 180-hp Antal VFTveckor 1 G H H G H G H H H 5 Y 8 3 H H H 5 G Y 4 4 S S S * 8 5 S S S Y 6 H S S 8 * G 4 7 H G H H H H 4 8 S 1 H H H H 4 9 H G H 4 10 S 2 H G 4 11 S 4 Förklaringar: Fotnoter: G Gemensamma kurser 1. Endast studenter mot Gt som väljer att förlänga sin H Huvudämneskurser utbildning med en termin. S Sidoämneskurser 2. Endast studenter med sidoämne: Samhällsvetenskap Y Yrkesämneskurser eller svenska och då Gy ingår i studiespåret Gråmarkerade kurser innehåller VFT 3. Endast studenter med huvudämne Samhällsvetenskap De inramade kurserna är på och lärande eller Svenska i ett mångkulturellt samhälle avancerad nivå. då Gy ingår i studiespåret * - fr o m antagning 2009 är kurserna 4. Endast studenter med huvudämne och sidoämne på grundläggande nivå Samhällsvetenskap och lärande och Svenska i ett mångkulturellt samhälle och då Gy ingår i studiespåret 8

10 Huvudämnen BARNDOMS- OCH UNGDOMSVETENSKAP I huvudämnet Barndoms- och Ungdomsvetenskap studeras och analyseras barns och ungas livsvillkor. Sambanden mellan teori och praktik, dvs. mellan praktiken i förskola och skola och de teoretiska studierna om barns och ungas lärande och utveckling problematiseras och diskuteras. Frågor som när, hur, vad och varför barn och unga lär och utvecklas står i fokus för förståelsen av kunskapsfältet. Ett av kunskapsområdena utgörs av De yngre barnens ämnesdidaktik inom vilket bl a barns och ungas språktillägnande och meningsskapande behandlas liksom omvärlds- och livsfrågor. I huvudämnet används flera olika uttrycksformer som bild, musik, film och drama både som pedagogiska redskap och som möjliga vägar att problematisera, förstå och tolka omvärlden. BILD OCH VISUELLT LÄRANDE Huvudämnet inriktas mot studier av bilders och visualiseringars betydelse för lärande. Utbildningen ska leda till pedagogiskt professionell bildmedvetenhet och didaktisk förmåga att arbeta med bilder. Inom huvudämnet blir därmed valet av olika redskap, metoder och teorier i samband med studier, samtal och produktion av bilder ett angeläget innehåll. I utbildningen ingår gestaltande arbete i olika medier och format. Bildmediernas roll inom ungdomskulturen, men även ungdomars bildspråkliga utveckling i praktiken fokuseras. DEN FRIA TIDENS LÄRANDE Fria tidens lärande är ett huvudämne som tillvaratar, breddar och fördjupar den redan befintliga inriktningen mot fritidspedagogiskverksamhet. Huvudämnet är en fusion av utbildnings- och fritidsvetenskap och har huvudfokus på lärandeprocesser i identitetsskapande och socialisation. ENGELSKA OCH LÄRANDE Engelska och lärande är ett kulturellt heterogent och kommunikativt huvudämne som betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala och kulturella sammanhang. Tre innehållsspår bildar grund för huvudämnets tio 10-poängskurser: Lärande och språkundervisning, Kunskaper om språk samt Kunskaper om texter, medier och kultur. GEOGRAFI, MILJÖ OCH LÄRANDE Ett gränsöverskridande huvudämne som integrerar lärandefrågor med natur och naturförhållanden, kultur och samhälle samt konsekvenser av människors handlande. Inom huvudämnet behandlas didaktiska frågor kopplat till innehåll som bland annat rör plattektonik, klimatfrågor, städers utveckling och struktur samt hållbar utveckling allt i ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. Sambanden mellan människors olika levnadsvillkor och hur naturresurser används/utnyttjas är centrala. 9

11 HISTORIEVETENSKAP OCH LÄRANDE Inom detta huvudämne börjar man i 1900-talets historia och studerar ämnet bl a utifrån sin egen och sin familjs roll i historien. Översikt över världshistorien, källkritik, fördjupning kring svensk historia och bruket av historia i samhället integreras med studier av barns och ungdomars livsvillkor, hinder och möjligheter för lärande och praktisk undervisningsmetodik. IDROTT OCH FYSISK BILDNING Huvudämnet utgår ifrån det vidgade idrottsbegreppet vilket innebär att det är såväl elitidrott och breddidrott, hälsoaktiviteter och upplevelseaktiviteter som studeras och analyseras. Att skapa förståelse för barn och ungas lärande i idrott och hälsa under deras skoltid är grundläggande för huvudämnet. Studierna sker ur olika perspektiv och utifrån ett flervetenskapligt sätt. Utbildningen ger de kunskaper och den kompetens som krävs för att i hela skolans vardag arbeta med idrottsrelaterade frågor och medverka i utveckling och genomförande av skolans hälsofrämjande strategier. KULTUR, MEDIER, ESTETIK - KME Huvudämnet KME är ett språkämne som använder sig av estetisk gestaltning och kommunikation för att utveckla kunskap att arbeta multimodalt (mångspråkligt) med ett kunskapsstoff. I kurserna används en bred repertoar av estetiska praktiker, material, medier och metoder för didaktiska ändamål. Studenterna möter också verktyg i form av kulturteori och kulturanalys. Till detta knyts ämnesdidaktiska frågor och frågor som rör lärandets sociala kontext. Syftet är att kunna förstå och stödja barn och ungas lärande i vår tid. MATEMATIK OCH LÄRANDE Huvudämnet är till för dig som vill öka lusten och lärandet i matematik hos dig själv, barn, ungdomar och vuxna. Här förenas ämneskunskaper med hur man lär ut, förståelse för hur andra tänker och lär sig, och att det finns olika sätt att lösa matematiska problem. I huvudämnet ingår även tvärvetenskapliga studier som sätter matematiken i ett samhälleligt sammanhang. NATURVETENSKAP OCH LÄRANDE Varför är solen röd? Varför är det svårare att öppna kylskåpsdörren andra gången? Ett huvudämne för dig som vill att omvärlden ska förstås även från ett naturvetenskapligt perspektiv. Man läser ämneskurser i biologi, fysik, kemi och teknik. Innehållet är planerat för en fortsatt yrkesverksamhet. Det ingår även tvärvetenskapliga kurser som sätter in studierna i ett samhälleligt sammanhang t ex naturvetenskap på gott och ont, problemen och nyttan av genteknologi mm. RELIGIONSVETENSKAP OCH LÄRANDE Här behandlas aktuella frågor om t.ex. etik, moral, skuld och livets mening. I huvudämnet studeras nutida händelser i relation till vetenskapligt tänkande om religioner och livsåskådningar. Religionsvetenskapen studeras ur ett historiskt såväl som samhälleligt perspektiv och här fokuseras exempelvis etnicitet, ungdomskultur, identitet, genus, miljö, makt, mänskliga rättigheter och globalisering med koppling till skola och lärande. 10

12 SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN OCH BARNS LÄRANDE Detta huvudämne riktar sig mot förskolan och skolans tidigare skolår och innehåller kurser i religion, etik och moral, historia, geografi och samhällsvetenskap. Mångkulturalitet och barns läs- och skrivutveckling är två genomgående perspektiv i alla kurser. SAMHÄLLSVETENSKAP OCH LÄRANDE Samhällsvetenskap och lärande är ett tvärvetenskapligt huvudämne där kurserna spänner över bland annat demokrati och makt, massmediekunskap, samhällsekonomi och kulturgeografi. Här diskuteras frågor om hur man kan göra städer ekologiskt hållbara, massmediernas roll som opinionsbildare, mänskliga rättigeter m.m. I huvudämnet behandlas också gruppsykologiska processer med betoning på konflikthantering, gränssättning och elevmedverkan. SVENSKA I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle har ett innehåll som förbereder studenterna för pedagogisk verksamhet inom både svenska och svenska som andraspråk i förskola, skola och vuxenundervisning. Det nära sambandet mellan språk-, kunskaps- och personlighetsutveckling kommer på olika sätt till uttryck i huvudämnets alla åldersinriktningar. Huvudämnet fokuserar på sambandet mellan språk och kultur samt skolans roll som språklig och kulturell mötesplats. TYSKA OCH LÄRANDE Huvudämnet Tyska och lärande är kommunikativt upplagt och betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala sammanhang. Kurserna i huvudämnet spänner över ett vitt fält av frågor om språk, språkutveckling och språkundervisning. I utbildningen fokuseras också på det starka sambandet mellan språk och kultur samt på lärandet och lärandets villkor. Studenterna lär sig hantera tyskan i klassrummet så att undervisningen blir levande, varierad, innehållsrik och lockande. 11

13 Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen LÄRARUTBILDNING 90 HP Studenter på Lärarutbildning 90 hp har genom tidigare studier t ex fristående högskolekurser eller yrkesinriktad högskoleutbildning tillägnat sig ämneskunskaper. Studierna inriktar sig på ett helhetsperspektiv för lärande och utveckling samt lärarrollens allmänna krav och villkor. De centrala kunskapsområdena i utbildningen behandlar pedagogiska frågor som är angelägna för alla lärare och omfattar t.ex. samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, lärande, undervisning och kulturfrågor. I de tvärvetenskapliga ämnesstudierna uppmärksammas olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap. Studierna bidrar till fördjupning av ämnes- och yrkeskunskaper. VFT är integrerad i utbildningen med totalt 30hp. Lärarutbildningen 90hp ges även som distanskurs. Vad gäller VFT för de studenter som är placerade inom Malmö Högskolas partnerområden är det samma utlägg och krav som för övriga studenter i Lärarutbildning 90hp. ARABISKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Arabiska med didaktisk inriktning kan läsas dels som program, dels som fristående kurs. Ämnesstudierna (90 hp) ger kompetens för att undervisa i och på arabiska och spänner över ett vitt fält av frågor om lärande, språk, språkutveckling och språkundervisning. Centrala kunskapsområden är bl a arabiska språket och dess språktillhörighet, arabisk litteratur i undervisningen, språksituationen i arabvärlden och samhällsförhållandena i de arabiska länderna under olika tidsperioder. Kursen ger djupare insikter i modersmålslärarens arbetsvillkor, uppdrag och modersmålsundervisningens integrerande roll. Under ämnesstudierna tre terminer är 15 hp verksamhetsförlagd utbildning förlagd till grundskola och/eller gymnasieskola. Läs mer på LÄRARUTBILDNING 180 HP, YRKESLÄRARUTBILDNING Detta alternativ vänder sig till studenter som vill bli lärare med inriktning mot gymnasieskolans yrkesförberedande bygg-, fordons-, industri-, el & elektronik-, energi-, hantverks-, livsmedels- och restaurangprogram och har arbetslivserfarenhet från det yrkesområde som motsvarar det yrkesförberedande program mot vilket examen riktas. Denna utbildning är till en del parallell med Lärarutbildning 90 hp men anpassad för blivande yrkeslärare. De yrkesteoretiska studierna inleds med inriktning mot yrkesfacklig breddning. Studierna omfattar frågor av vikt för det egna yrkesområdet men syftar också till att ge kännedom om yrkesområden med nära anknytning till det egna. De yrkesteoretiska studierna fördjupas senare i utbildningen genom att studenterna vidareutvecklar sig inom det egna yrkesområdet där individuella önskemål och behov ges utrymme inom ramen för utbildningen. I denna del av kursen genomförs också analyser av vilken yrkesteori som kan appliceras på olika årskurser inom de yrkesförberedande programmen. Här studeras också samhällets styrning av företagandet samt de juridiska ramarna för verksamheten. 12

14 Arabiska med didaktisk inriktning, 270 hp Fr o m antagning h08 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 Allmänt utbildningsområde Arabiska med didaktisk inriktning Arabiska med didaktisk inriktning Arabiska med didaktisk inriktning Sidoämne Sidoämne Sidoämne Allmänt utbildningsområde Allmänt utbildningsområde VFT som studenter i långa utbildningen. Mentor inom inom mentorsorg. Särskilt utlägg för VFT. Mentor besöker. VFT examineras inom kurs Särskilt utlägg för VFT. Mentor besöker. VFT examineras inom kurs Särskilt utlägg för VFT. Mentor examinerar VFT (mål: T3 långa utb). Mentorsdag 2 o 3 tills med 90 hp, T1. Ingen VFT Ingen VFT Ingen VFT Läser inom lärarutbildning 90hp, T2 och även VFT utlägg för Lut90. VFT placering i sidoämne. Mentor inom mentorsorg. Läser inom lärarutbildning 90hp, T3 och även VFT utlägg för Lut90. VFT placering i sidoämne. Mentor inom mentorsorg. 13

15 HÖSTTERMIN 2011 VFT-utlägg h11/v12 för LUT2007 BESLUT VFT- VFT- Utlagt som Terminstider: Ht 11 Termin hp veckor fältdag central fältdag period Mentorsdagar LÄRARUTBILDNING HÖGSKOLEPOÄNG T3 T3:1 3,8 2,5 2 2 v Må v 37, Ti v 43 T3:2 3,8 2,5 2 24/11 2 v Ti v 51 T7 1 T7:1 0 (210 hp) T7: ) 4 v To v 45, Må v 3 T7 2 T7: ) 3 v To v 38, Må v 44 (270 hp) T7:2 0 T9 2 T9:1 0 (270 hp) T9: ) 4 v Tillsammans T7, 210 hp T7 1 /T9 T7/T9: ) 4 v Fre v 37, To v 43 T7/T9: LÄRARUTBILDNING 90 HÖGSKOLEPOÄNG T1-90hp 90:T1:1 5,4 3,6 3 v 40 (5 dagar) 2 v Ti v 39 T2-90hp T3-90hp 90:T1: v Ti v 44, To v 2 90:T2: v Tillsamans med T3 90:T2: /11 3 v 90:T3:1 0 90:T3: ) 4 v Tillsammans T7/T VÅRTERMIN 2012 VFT- VFT- Vt 12 Termin hp veckor fältdag central fältdag period Mentorsdagar LÄRARUTBILDNING HÖGSKOLEPOÄNG T6 1 T6: ) 3 v Fre v 7 (210 hp) T6: ) 4 v To v 15, Fre v 21 T8 T8:1 0 ( hp) T8: ) 4 v Tillsammans m T6 (nr 2 och 3) T10 3 T10:1 0 ( hp) T10: ) 4 v Må v 16, To v 22 T10 3 T7/T9/T10: ) 4 v To v 4, Må v 12 T7 1 /T9 T7/T9/T10: :T2: ) 3 v To v 21 90:T3:1 0 Utlagt som Terminstider: LÄRARUTBILDNING 90 HÖGSKOLEPOÄNG T2-90 hp 90:T2: v Må v 12 T3-90 hp 90:T3: ) 4 v Tillsamans med T Gäller endast studenter i 210hp utbildning Gäller endast studenter i 270 hp utbildning Gäller endast studenter i 300 hp utbildning 4) Central fältdag läggs in under sammanhängande period vid behov 14 Studenter antagna före h07 VFT-seminarier för pedagogisk personal på partnerskolor: H11: 24/11, 29/11 V12: 3/5, 8/5 För ytterligare information och anmälningsmöjligheter se:

16 VFU-utlägg h11/v12 för LUT2011 VFU-utlägg lå 11/12 LUT2011 Höstterminen 2011 Terminstider: BESLUT Termin VFU-hp VFU-veckor Introdagar VFU-lärardagar Förskollärarutbildning, 210 hp T1 v 40 (4 dagar) Ti v 39, Fr v 40 Grundlärarutbildning inr fritidshem, 180 hp T1 v 40 (4 dagar) Ti v 39, Fr v 40 Grundlärarutbildning, 240 hp T1 v 40 (4 dagar) Ti v 39, Fr v 40 Ämneslärarutbildning, hp T1 v 40 (4 dagar) Ti v 39, Fr v 40 Vårterminen 2012 Terminstider: Termin VFU-hp VFU-veckor Introdagar VFU-lärardagar Förskollärarutbildning, 210 hp T2 * 6 4 Ti v 5, Fr v 9 Grundlärarutbildning inr fritidshem, 180 hp T2 * 6 4 Ti v 5, Fr v 9 Grundlärarutbildning, 240 hp T2 * 6 4 Ti v 5, Fr v 10 Ämneslärarutbildning, hp T2 * 6 4 Ti v 5, Fr v 10 Yrkeslärarutbildning, 90 hp, halvfart T1 6 4 Fre v 18 Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp T1 * 12 8 Ti v 6, Fre v 18 * Central fältdag läggs in under VFU-period vid behov VFU-seminarier för pedagogisk personal på partnerskolor: H11: 24/11, 29/11 V12: 3/5, 8/5 För ytterligare information och anmälningsmöjligheter se: 15

17 MALMÖ HÖGSKOLA Fakulteten lärande och samhälle Verksamhetsförlagd tid/utbildning - organisation och arbetsuppgifter Organisation VFT/VFU-organisationen är uppbyggd kring 13 olika partnerområden 1 med ett antal mentorer/vfu-lärare knutna till varje område. I varje partnerområde (mentorslag/vfu-lärarlag) finns en kontaktmentor/vfu-kontaktlärare. Det finns även inom varje enhet på lärarutbildningen en mentor som är VFT/VFU-ansvarig för enheten. Utbildningskoordinator med ansvar för VFU har regelbundna möten med de VFT/VFU-ansvariga och kontaktmentorer/vfu-lärare. UTSAM Myrtel Berggren (VFT/VFU-koordinator), Maria Mäkinen (utbildningshandläggare), Lotte Larsen (studieadministratör), Gunilla Löfström (partnerområdesdagar etc), Britt-Louise Hansson (konferensadministration etc) Kontaktmentorer för P1-P14 VFT-ansvariga BUS Liselotte Dahlbeck P1 Bjuv Båstad Högan Klippan Ängelh Åstorp P8 Lund N Lomma + Gy P2 Kävlinge Landskr Svalöv P9 Lund Ö Staffanst +Gy P3 Helsingborg P10 Lund S Burlöv + Gy P11 Husie S Inners Centrum + Gy P5 Svedala Trelleb Vellinge P12 Fosie Oxie + Gy P6 Simrish Sjöbo Skurup Tomelill Ystad P13 Kirseb Hyllie V Inners + Gy P7 Eslöv Hörby NÖ Skåne P14 Bunkef Limham Roseng + Gy IDV Myrtel Berggren IS Lena Bååth KSM Annika Åhlander NMS Annette Zeidler SOL Pähr Hansson Arbetsuppgifter för mentorer/vfu-lärare - delta i möten med egna mentorsgruppen/vfu-lärargruppen - delta i partnerskoledagarna. - delta i utbildningsdagar för mentorer/vfu-lärare - vägleda nya mentorer/vfu-lärare i arbetsslaget i mentors/vfu-läraruppdraget Skolansvar: samordnare och arbetslag - hjälpa till vid inventering av platser - placera studenter tillsammans med samordnare - informera om utbildningen - samla och samtala med arbetslagen - utforma bedömningsrutiner 1 Partnerområde 3 och 4 är sammanslagna till ett partnerområde (P3). 16

18 - ha möten med samordnare/arbetslag under terminerna kring studenternas prestationer - diskutera lösningar med arbetslagen vid U på VFT/VFU - meddela studieuppehåll och avbrott till skolor respektive administrationen. Studentansvar: 1. utöva mentorsskap genom att följa och följa upp studenternas utveckling 2. examinera studenternas VFT/VFU genom att besöka studenterna i undervisning/pedagogisk verksamhet. Alla studenter ska ha besök varje termin (undantag T1, studenter i lärarutbildning hp) - möta studenter på mentorsdagar/vfu-lärardagar och vara samtalspartner för VFT/VFUerfarenheter - följa upp studenterna under deras sammanhängande veckor för VFT/VFU genom besök, samtal, samling mm - särskilt uppmärksamma studenter där arbetslagen signalerar om problem - bedöma i samråd med partnerskolan - samla in omdömen från partnerskolan - göra en samlad bedömning av och examinera studenternas VFT samt meddela dem betyg - informera studenten vid U om hur omtentamen skall gå till och dokumentera detta (Vid åtgärder som samtal kring studiesituationen eller avrådan kontaktar mentorn respektive enhetsledning.) 3. hålla i mentorsdagar/vfu-lärardagar enligt utlägg. Observera att dessa dagar ingår i examinationen, är obligatoriska och får alltså inte ställas in. 4. varje termin informera om kriterier för terminens VFT/VFU. 5. ha överblick över sina studenter, deras val av huvudämnen och studiespår. (För studenter med flera åldersinriktningar inom studiespåret, se dokument: Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret i detta häfte.) Arbetsuppgifter för kontaktmentorer/vfu-kontaktlärare - vara informationslänk mellan mentorslag och utbildningsledning i VFT/VFU-frågor. - vid behov lämna/sammanställa uppgifter för och från mentorsgruppen. - leda möten inom mentorsgruppen. - samordna verksamheten mot mentorer/vfu-lärare på så sätt att de grundläggande idéerna med partnerskolesystemet omvandlas till konkret planering för mottagandet av studenterna på partnerskolorna, för planering av deras VFT/VFU, för uppföljning och bedömning. - delta i möten kontaktmentorer/vfu-kontaktlärarna VFT/VFU-ansvariga utbildningsledning. Arbetsuppgifter för VFT/VFU-ansvariga - informera nya mentorer/vfu-lärare på institutionen - informera de nyantagna studenterna på sin institution - placera institutionens nyantagna studenter - informera om VFT/VFU-frågor på instutionen - delta i möten kontaktmentorer/vfu-kontaktlärare VFT/VFU-ansvariga utbildningsledning. Arbetsuppgifter hos Utsam - policyfrågor utforma, informera om och förtydliga regler och riktlinjer - samordna VFT/VFU-verksamheten och partnerområdesorganisationen - avtal med kommuner 17

19 - samordna placering av nyantagna studenter - inventering av platser för nya studenter - platstilldelning till respektive partnerområde - löpande placeringar av studenter (t ex studenter som återkommer efter studieuppehåll, omplaceringsärenden) - föra register över studenternas placeringar och mentorer - föra register över partnerskolor och kontaktpersoner - utlägg av VFT/VFU (läsårsplanering) - ta fram underlag för utbetalning av ersättning till partnerområden - handlägga studentärenden, t ex ansökningar om byte av partnerområde (se nedan) - samordna och utveckla mötesplatser skola - högskola - leda möten kontaktmentorer/vfu-kontaktlärare VFT/VFU-ansvariga utbildningsledning. Arbetsgång vid omplacering av studenter De bärande idéerna för partnerskolesystemet är ömsesidig nytta och djup. Därför ska en student vara placerad på samma skola/verksamhet under hela utbildningstiden. För att inte en urholkning av systemet ska ske gäller följande: Mentorn/vfu-läraren placerar endast om studenter inom partnerområdet i följande fall: - om skolan inte längre har plats för studenten (p g a förändring i tjänstefördelning, lärares sjukdom e dyl) - om skolan inte kan tillgodose studentens studiespår eller huvudämne eller om det handlar om att tillgodose placering inom det andra studiespåret ( hp) I sådana fall försöker man i första hand placera om på det ursprungliga rektorsområdet och om detta inte går i den kommun/stadsdel detta tillhör. Först därefter vänder man sig till andra rektorsområden/stadsdelar/kommuner inom partnerområdet. Inga omplaceringar får göras av mentorn/vfu-läraren om en student vill vara på en skola med t ex en annan profil. I sådana fall får önskemålen tillgodoses genom besök under enstaka fältdagar på andra partnerskolor. Är mentorn/vfu-läraren tveksam angående en eventuell omflyttning av student kontaktas VFT/VFU-koordinator. Samma gäller för de studenter som mentorn/vfu-läraren inte kan placera inom det egna området. Studenter som inte är nöjda med sin placering hänvisas till samrådsgruppen för VFT/VFUplaceringar. Särskilda skäl för speciell placering Studenter som anser sig ha särskilda skäl för speciell placering eller som är missnöjda med beslut fattade av mentorer/vfu-lärare lämnar sina synpunkter skriftligen till utbildningshandläggare Maria Mäkinen (kan lämnas i postlådan utanför studerandeexpeditionen), för vidarebefordran till VFT/VFU-samrådsgruppen. Blankett för ansökan om särskilda skäl för placering finns på VFT/VFU-koordinator med ansvar för VFT/VFU är beslutsfattare, men samråder med samrådsgruppen innan beslut fattas. I gruppen ingår representanter från Utsam som arbetar med VFT/VFU-placeringar, representanter från institutionsledningar samt studentrepresentanter. Denna grupp sammanträder två gånger/termin. 18

20 Mentor/VFU-lärare HT-11 Verksamhetsförlagd tid/utbildning Partnerområde 1, 2, 3 Bjuv, Båstad, Höganäs, Klippan, Ängelholm, Åstorp, Kävlinge, Landskrona, Svalöv och Helsingborg VFUkontakt-lärare: Carl-Erik Blomberg Kontaktmentor VFT: Hans-Åke Hansson o Hans-Åke Hansson IS o Karin Embro Larsson IS o Anders Lindh IS o Bodil Cronquist IS o Niklas Gustafson IS o Therese Vincenti Malmgren IS o Vanja Lozic (ej VFU) IS o Björn Lundgren SOL o Inger Mauritzson SOL o Jan Härdig SOL o Eva Nyblom KSM o Carl-Erik Blomberg KSM o Jan Nilsson KSM o Monika Kristiansson BUS o Pia Skrake (ejvfu) BUS o Bengt Hermansson IDV o Eva Leiegård (ej VFU) NMS Partnerområde 5, 6 Svedala, Vellinge, Trelleborg, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad VFUkontakt-lärare: Myrtel Berggren Kontaktmentor VFT: Lilian Waldenström o Lilian Waldenström IS o Laid Bouakaz IS o Elisabeth Söderquist SOL o Helena Malm KSM o Ulrika Bohlin (ej VFU) KSM o Mats Olsson BUS o Pia Nilsson (ej VFU) BUS o Myrtel Berggren IDV o Bengt Hermansson (ej VFU)IDV o Linda Liljedahl (ej VFU) IDV o Maria Sandström NMS o Pesach Laksman NMS o Mats Lundström NMS o Troels Lange NMS Partnerområde 7 Eslöv, Hörby och nordöstra Skåne VFUkontakt-lärare: Bengt Cederberg Kontaktmentor VFT: Bengt Cederberg Partnerområde 8, 9, 10 Lund Stad, Lund Ö, Lomma, Staffanstorp och Burlöv VFUkontakt-lärare: Elisabeth Jennfors Kontaktmentor VFT: Elisabeth Jennfors o Bengt Cederberg IS o Jan-Anders Andersson IS o Anna Nordqvist IS o Pähr Hansson SOL o Astrid Boström KSM o Lotta Nyrén BUS o Peter Persson IDV o Birgitta Pettersson NMS o Anna Wernberg NMS o Stefan Nyzell IS o Kajsa Hallstedt IS o Maja Nordenanka IS o Ann-Christin Sahlning IS o Elisabeth Jennfors KSM o Ulrika Bohlin KSM o Per Dahlbeck KSM o Annika Cederberg Scheike KSM o Bodil Svensson KSM o Rehan Taha BUS o Anna Fabir IDV o Mikael Londos (ej VFU) IDV o Anette Zeidler NMS o Karin Nilsson NMS o Jesper Sjöström NMS o Agneta Rehn NMS

21 VFU-lärare HT-11 Verksamhetsförlagd utbildning Partnerområde 11, 12 Malmö: Centrum, Husie, Sö Inn, Fosie och Oxie VFUkontakt-lärare: Annika Åhlander Kontaktmentor VFT: Annika Åhlander o Thomas Småberg IS o Johan Lundin IS o Vanja Lozic IS o Ingrid Hillborg IS o Lena Rubinstein Reich (ej VFU) IS o Anna-Karin Svensson IS o Annika Åhlander KSM o Ulf Petersson KSM o Els-Mari Törnquist KSM o Anneli Einarsson KSM o Liselott Dahlbeck BUS o Sanne Vils BUS o Mikael Björk BUS o Pia Skrake BUS o Linda Liljedahl IDV o Sverker Aasa NMS Partnerområde 13, 14 Malmö: Kirseberg, Hyllie, Vä Inn, Rosengård och Limhamn -Bunkeflo VFUkontakt-lärare: Anna Arnell Kontaktmentor VFT: Anna Arnell o Mia Carlsson (ej VFU) IS o Joel Rudnert IS o Irene Andersson IS o Charlotte Pagetti IS o Anette Hultén IS o Lena Bååth IS o Bernt Gunnarsson IS o Pernilla Björemark SOL o Anna Arnell KSM o Marie Thavenius KSM o Agneta Hessel KSM o Pia Jäderquist KSM o Ewa Berg KSM o Jörgen Jensen BUS o Pia Nilsson BUS o Siv Benn BUS o Mats Johnsson IDV o Mikael Londos IDV o Johan Nelson NMS VFUkontaktlärare/kontaktmentor VFT P 1, 2, 3: VFUkontakt-lärare: Carl-Erik Blomberg Kontaktmentor VFT: Hans-Åke Hansson P 5, 6: VFUkontakt-lärare: Myrtel Berggren Kontaktmentor VFT: Lilian Waldenström P 7 VFUkontakt-lärare: Bengt Cederberg Kontaktmentor VFT: Bengt Cederberg VFU-lärare i historia o Per Eliasson IS o Ulf Zander IS o Cecilia Axelsson IS o Karin Embro Larsson IS o Irene Andersson IS o Thomas Småberg IS VFU-ansvariga P 8, 9, 10 VFUkontakt-lärare: Elisabeth Jennfors Kontaktmentor VFT: Elisabeth Jennfors P 11, 12 VFUkontakt-lärare: Annika Åhlander Kontaktmentor VFT: Annika Åhlander P 13, 14 VFUkontakt-lärare: Anna Arnell Kontaktmentor VFT: Anna Arnell IS: SOL: KSM: BUS: IDV: NMS: Lena Bååth Pähr Hansson Annika Åhlander Liselotte Dahlbeck Myrtel Beggren Annette Zeidler 20

22 PM för placering på partnerområde ht11 Partnerskolesystemet En del av studierna på Lärarprogrammet utgörs av Verksamhetsförlagd tid/utbildning (VFT/VFU). På lärarprogrammet i Malmö tillämpas ett system med partnerskolor - partnerskolesystemet. En av de bärande idéerna bakom partnerskolesystemet är att studenterna under VFT/VFU befinner sig inom samma partnerområde under hela sin utbildningstid för att ur olika aspekter på ett fördjupat sätt växa i läraryrket. Detta innebär alltså att man som student är placerad på samma partnerskola för hela utbildningstiden. Lärarutbildningen har skrivit avtal med ett antal kommuner i Skåne om att placera studenter på respektive område för studenternas hela utbildningstid. Studenterna kan därför aldrig själva ordna platser. Partnerområdena samverkar med högskolan vad gäller studenternas utbildning så som den beskrivs i utbildningsplan och kursplaner samt kring lärares kompetensutveckling. Den verksamhetsförlagda tiden/utbildningen är en starkt integrerad del av utbildningen. VFT/VFU ingår i huvudämneskurs och bearbetas i huvudämneskurs. Därför kan VFT/VFU inte vara förlagd till andra skolor än partnerskolor till Malmö högskola, lärarutbildningen 1. Registrering I samband med registreringen inför starten av höstterminen kommer de nyantagna studenterna att på registreringsblanketten ha möjlighet att ange på vilken ort man kommer att bo under studietiden. På blanketten ska också anges vilka skolor man har personlig anknytning till (se nedan Studenters rättssäkerhet). I samband med registreringen finns möjlighet att ansöka om speciell VFT/VFU-placering av särskilda skäl (särskilda skäl kan vara t ex medicinska eller starka sociala skäl). Skriftlig ansökan, styrkt med intyg, ska vara VFT-administrationen tillhanda på registreringsdagen eller senast den 1 september 2. För mer info se: Särskilda skäl för speciell VFT/VFU-placering ( - dokument ). Studenters rättssäkerhet För att studenter ska få en så saklig och opartisk bedömning som möjligt får studenter som har en personlig anknytning till en skola inte placeras där. (Med personlig anknytning menas att man t. ex. själv har gått eller arbetat där, har egna barn som går där, eller har släktingar som arbetar där.) Regeln om att studenter inte placeras inom område som man har personlig anknytning till liksom regeln att det är högskolan som ordnar platsen och inte studenten själv, bedöms vara en garanti för att undvika situationer där objektiviteten i en bedömning av en students skolförlagda utbildning kan ifrågasättas. 1 För studenter i distansutbildning boende i kommuner som inte ingår i partnerskolesystemet kan eventuellt placering närmare hemorten förekomma. 2 Lämnas i brevlådan utanför C223 eller skickas till: Malmö Högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, Maria Mäkinen, Malmö 21

23 Placering på partnerområde Studieorten Malmö-Lund är utgångspunkt för placeringarna. Att bli placerad på studieorten är naturligt, även för studenter som bor långt från studieorten. Kring studieorten finns ett närområde (Burlöv, Kävlinge, Svedala, Vellinge och motsvarande) och ett ytterområde (Landskrona, Helsingborg, Trelleborg, Skurup, Tomelilla, Ystad, Åstorp och motsvarande). Utgångspunkten för placeringen av studenterna på de olika partnerområdena är det antal platser som finns inom de olika partnerområdena för varje huvudämne/ämne och åldersspår. Utifrån tillgången på platser placeras studenterna så att de får så kort resväg som möjligt till sitt partnerområde kan ta sig till partnerområdet med allmänna kommunikationer att fördelningen av studenter mellan partnerområdena blir så god som möjligt Detta innebär dock att ett stort antal studenter kan komma att placeras så att man får kortare eller längre resor till sitt partnerområde. Studenter som antas som reserver när utbildningen startat, kan inte alltid räkna med att få så korta resor som möjligt. Studenter som bor på studieorten eller i närområdet och placeras i ytterområdet kan erhålla visst bidrag för resor enligt speciella överenskommelser som gjorts med kommunerna. Det är i sådana fall kommunerna som betalar ut bidraget till studenterna. Studenter som bor i ytterområdet erhåller inget bidrag. (För ytterligare info se: dokument, Resebidragsregler.) När den preliminära placeringen gjorts vid terminens början publiceras denna på hemsidan för VFT/VFU ( ) samt anslås på plats på lärarutbildningen som meddelas vid registreringen. När den preliminära placeringen anslagits har studenterna ganska kort tid på sig att sinsemellan göra byten. Sådana byten kan endast göras med student som har valt att läsa mot samma examen. Då beslut fattats om möjliga byten anslås de definitiva placeringarna. För datum angående placeringsanslag - se nedan. Datum Händelse 1 sept Sista dag ansökan om speciell placering enligt särskilda skäl 13 sep Preliminära placeringar anslås med start kl sep Sista dag för byte av placering med annan student. 19 sep Definitiva placeringar anslås 27 sep VFU-lärardag 1: Träff med den högskolelärare (VFUlärare) som följer och examinerar studentens VFU genom utbildningen 3-6 okt VFU Introduktionsdagar på partnerskolan 7 okt VFU-lärardag 2 22

24 Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret Följande principer är vägledande för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret. 1. Studenter med studiespår mot förskola (Fö), fritidspedagogisk verksamhet (Fp) och grundskolans tidigare år (Gt) Mentorer och samordnare inom respektive partnerområde beslutar tillsammans om placering. Detta sker, om möjligt, efter samråd med studenten. a Studenter antagna h01-h06: Kontinuitetsperspektivet i partnerskolesystemet ska tillgodoses: Det ska finnas en sådan kontinuitet i placeringen att studenterna kommer rejält på djupet inom den ena studiespåret och skolans nytta av studenterna blir tydlig. Urholkning av partnerskolesystemet behöver motverkas. Detta innebär att studenten alltid har en huvudplacering på en skola/verksamhet. Studenterna har alltså sin huvudplacering inom ett studiespår, men måste också skaffa sig erfarenhet från ytterligare studiespår. I normalfallet innebär det att minst en termins vft ska förläggas till det andra spåret. Vid kombinationen FpGt rekommenderas, där så är möjligt, parallelläggning av Fp och Gt. Annars gäller även samma princip för Fp som för Fö och Gt. Termin ett (T1) är inte tillräcklig som enda erfarenhet för något studiespår. Förskoleklass ingår som del av både Fö och Gt. Placering i förskoleklass är alltså inte tillräcklig som enda erfarenhet för något av studiespåren. Studenter med mer än ett studiespår bör inte omplaceras till ny verksamhet först under T7. Under den avslutande terminen ska studenten kunna arbeta på ett självständigt och ansvarsfullt sätt, vilket försvåras om verksamheten är helt ny för studenten. b. Studenter antagna från och med ht07: Studenter antagna fr o m ht07 med åldersspår FöGt har den placering de fått i T1 under T1 och T2. I T3 skall de vara på det andra åldersspåret. Studenten får önska vilket av åldersspåren de önskar all sin placering under avancerad nivå. I de fall där man som mentor hyser tveksamheter har man alltid sista ordet. 23

25 Då förskoleklass ingår som del av både Fö och Gt och placering i förskoleklass inte är tillräcklig som enda erfarenhet för något av studiespåren och båda spåren ska tillgodoses under de tre första terminerna är det lämpligt att vänta med placering i förskoleklass till de slutet av utbildningen. 2. Studenter med studiespår som kombinerar examen mot grundskolans senare år (Gs) och gymnasieskola (Gy) Studenterna har sin placering på ett studiespår under hela utbildningstiden. Utifrån placering bedöms studenternas förmåga att arbeta inom de valda åldersspåren. Om tveksamheter om studentens förmåga att klara av den andra verksamhetsformen föreligger måste studenten ha placering även inom det andra åldersspåret. a. Studenter antagna från och med ht07: Studenter antagna från och med ht07 med åldersspår GsGy bör under VFT på avancerad nivå (T7-T9) få göra del av VFT inom det andra ämnet. Detta ska i första hand ske på egna partnerskolan. Endast i de fall där ämnet inte finns på egna skolan kan VFT genomföras på annan skola - detta sker i sådana fall på VFT i T8. Det handlar alltså inte om att studenter byter placering, utan om en tillfällig placering. En förutsättning är att placering går att ordna inom lärarutbildningens partnerområden och att det andra ämnet är ett undervisningsämne i skolan. För studenter i lärarutbildning 90 hp med studiespår GsGy gäller motsvarande för studenter antagna från och med ht08. VFT som genomförs på annan skola görs under del II av T2. 24

26 Examenskombinationer för lärare mot de tidiga åren för studenter antagna före ht11 Den samlade lärarutbildningen som startade 2001 öppnade upp för examenskombinationer mot lärare i förskola (Fö), fritidpedagogisk verksamhet (Fp) och grundskolans tidigare år (Gt) på ett sätt som inte var möjligt enligt den tidigare examensordningen. Studierna för att bli lärare mot tidigare åren har sedan dess huvudsakligen skett inom ett samlat studiespår där studenter med olika examensinriktningar ryms mot Fö, Fp, Gt eller tvåkombinationer av dessa. Respektive verksamhetsområde synliggörs inom utbildningen, dels genom placeringen på den verksamhetsförlagda tiden, dels genom val av litteratur, särskilda seminarier, projektarbeten o.s.v. inom den högskoleförlagda tiden. Det stora antalet examenskombinationer inom ett huvudämne (upp till sex varianter) har ibland inneburit att studenterna inte upplevt att just deras examensinriktning varit tillräckligt synliggjord. I syfte att tydliggöra ingångarna för lärare mot Fö och Fp och för att förstärka dessa perspektiv ännu mera i huvudämnena har vi därför från och med antagningen ht 2007 minskat antalet examenskombinationer. Studievägar för lärare med inriktning mot förskola För att vara mera flexibla och anställningsbara väljer allt fler studenter examenskombinationen FöGt. Vi har tagit fasta på detta och i de flesta huvudämnen har därför lärarutbildningen om 210/240-högskolepoäng inriktning mot FöGt. Det innebär samtidigt att det inte finns studiespår enbart mot Gt i dessa huvudämnen. I Barndomsoch ungdomsvetenskap finns det även studiespår riktat enbart mot Fö för att möta det stora behov som finns av lärare i förskolan. Se vidare tabell på nästa sida. Studievägar för lärare med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet Många studenter som vill inrikta sig mot fritidspedagogisk verksamhet har haft svårt att se tydliga ingångar och studievägar i den nya lärarutbildningen. Detta har vi åtgärdat genom att utveckla ett nytt huvudämne exklusivt för Fp-studenter Den fria tidens lärande som utgör huvudalternativet för den lärarstudent som vill inrikta sig mot examen avsedd för fritidspedagogisk verksamhet. Kombinationsexamina med Fp är begränsade till två huvudämnen Kultur, medier, estetik samt Barndoms- och ungdomsvetenskap enligt tabellen på nästa sida. De studenter som siktar mot kombinationsexamen där Fö, Fp eller Gt ingår ska ha minst en termins VFT (termin 2 eller 3) inriktad mot den del i kombinationen där man inte har sin huvudplacering. I Lärarutbildning 90hp finns spår mot Fö, Fp respektive Gt, men inga kombinationsmöjligheter, eftersom den VFT som genomförs under utbildningens tre terminer ska kunna genomföras inom samma verksamhet. 25

27 Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE VFU Ramavtal om samverkan mellan kommunerna i Skåne och Lunds Universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola gällande verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i lärarutbildningen. Ramavtalet följs av kompletterande avtal enligt bilagor 1-3. Gymnasieförbund likställs med kommuner i avtalstexten. 1 Parter Överenskommelse tecknas mellan Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga samt Östra Göinges kommuner, Sydskånska Gymnasieförbundet och Gymnasieförbundet Bromölla-Sölvesborg, nedan kallad kommunerna och Lunds Universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola, nedan kallad lärosätena. 2 Syfte Överenskommelsen reglerar samarbetet mellan lärosätena och kommunerna avseende den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU). De verksamhetsförlagda och högskole-/universitetsförlagda delarna är en integrerad del av utbildningen. Samarbetet syftar till att förstärka lärarutbildningens kvalitet, studenternas yrkesutveckling och stimulera till gemensamma forsknings- och utvecklingsarbeten. Lärosätena och kommunerna förbinder sig att verka för ett fördjupat samarbete, vilket skall leda till att lärarstudenterna under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ges möjlighet att utveckla en yrkeskompetens. Vidare skall det ges möjlighet för deltagande skola/förskolas lärare samt lärare från lärosätena att utveckla sina respektive yrkeskompetenser. Det fördjupade samarbetet skall bidra till lokal skolutveckling. Syftet är också att parterna under hela utbildningstiden skall möjliggöra för studenterna att upprätthålla en regelbunden kontakt med kommunernas förskole- och skolverksamhet. 26

28 3 Organisation Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen styrs av de riktlinjer som anges i detta ramavtal samt respektive lärosätes bilagor. Parterna skall sträva efter att använda sig av gemensamma begrepp och tydliggöra rollerna för de som är delaktiga i den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätenas ansvar Lärosätena har det övergripande ansvaret för lärarutbildningen samt examinationsansvar. Lärosätena ansvarar för att ta fram och fastställa utbildningsplaner, kursplaner och bedömningskriterier utifrån de förordningar som gäller för lärarutbildningen Respektive lärosäte ansvarar för central administration och samordning av den verksamhetsförlagda utbildningen. Samråd ska ske med respektive kommun. Lärosätena placerar studenterna i kommunen. Lärosätena utser särskilda kontaktpersoner med uppdrag om att informera om VFU. Lärosätena ansvarar för att kontinuerlig och aktuell information ges till lärarutbildare på fältet, arbetslag, rektor och kommunal samordnare. Den verksamhetsförlagda utbildningens tidsmässiga placering under terminerna meddelas kommunerna senast i februari månad. Lärosätenas preliminära behov av VFUplatser meddelas kommunerna i april respektive oktober månad. Kommunernas ansvar Kommunerna förbinder sig att ta emot lärarstudenter och har ett utbildningsansvar i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen. Kommunen har utifrån lärarutbildningens styrdokument och i samarbete med lärosätena ett huvudansvar för genomförandet av den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen samt ansvar för att lämna underlag inför examinationen. Kommunerna planerar i samverkan med lärosätena den verksamhetsförlagda utbildningen samt tar ansvar för att denna är möjlig. Ett antal VFU-platser utses inom kommunen. Kommunen utser samordnare inom kommunen som ansvarar för att placera studenter inom enheter. Kommunen skall på förvaltnings-, skoloch arbetslagsnivå ta del av information som ges vid informationstillfällen samt på lärosätenas hemsidor. Detta gäller även för enskilda lärarutbildare på fältet. Kommunen meddelar lärosätena antalet tillgängliga VFU-platser för varje lärosäte per skolform och ämne första veckan i juni respektive första veckan i december. 27

29 4 Kvalitetssäkring/Kvalitetsutveckling Parterna är överens om att gemensamt verka för att en likvärdig bedömning sker av den verksamhetsförlagda delen av såväl lärarutbildare på fältet som lärarutbildare på lärosätet. Bedömningskriterierna skall vara tydliga och ansvars- och rollfördelningen hos dem som är delaktiga i bedömningen skall klart definieras. Dessa skall vara väl kända hos alla berörda. Lärosätenas ansvar Lärosätena skall erbjuda utbildning i handledarskap inom VFU och introduktionsperiod 7,5 hp för kommunernas lärare. Kommunernas ansvar Kommunerna skall bereda de av VFU berörda lärarna möjlighet att delta i utbildning i handledarskap inom VFU och introduktionsperiod 7,5 hp. Lärare som är erfarna och uppfyller krav för lärarlegitimation ska i första hand utses som lärarutbildare på fältet. Lärarutbildare på fältet skall erbjudas kontinuerlig möjlighet att samtala om pedagogiska och didaktiska frågeställningar. Lärosätena ska regelbundet erbjuda ämnesdidaktiska forum. Lärarutbildare på fältet ska ges möjlighet att kontinuerligt få diskutera pedagogiska och didaktiska frågor. Kommunerna säkerställer att de ämnesdidaktiska forumen kan genomföras med deltagare som utgör en kontinuitet. Lärosätena tillser att erbjuda studenterna VFU som till huvuddelen motsvarar vald inriktning, ålder, skolform/verksamhet, ämne eller ämnesområden. Lärosätena har ansvaret för att följa studenterna genom utbildningen. Kommunerna verkar för att studenternas val av ålders-, skolform/verksamhet och ämnesinriktning huvudsakligen tillgodoses. VFU:n ska präglas av progression och kvalitet där ämneskunskap, lämpliga didaktiska val samt förmåga till kommunikation och relationsskapande är viktiga utgångspunkter. Under VFU:n ska studenterna få erfarenhet av lärararbetet i sin helhet. För lärarutbildare på fältet som genomgått 7,5 hp utbildning inom VFU och introduktionsperiod erbjuds en påbyggnadsutbildning om 7,5 hp, oavsett lärosäte. Kommunerna skall bereda lärare som genomgått 7,5 hp utbildning i handledarskap inom VFU och introduktionsperiod möjlighet att delta i en påbyggnadsutbildning om 7,5 hp. 28

30 5 Skolutveckling Parterna är överens om att det fördjupade samarbetet kring lärarutbildningen och den verksamhetsförlagda delen skall bidra till lokal skolutveckling. Lärosätena och kommunerna skall årligen konkretisera i vilken utsträckning och på vilket sätt man under läsåret kan bidra till gemensamma utvecklingsområden. Lärosätenas ansvar Kommunernas ansvar Samråder med kommunen/enheterna om och erbjuder kompetensutveckling för skolans lärare. Lärosätena anordnar, utan kostnad för kommunerna, kompetensutveckling för arbetslag inom ramen för lärarutbildningsuppdraget i form av fristående kurser samt seminarier kring lärarutbildningsfrågor. Lärosätena ska verka för att studenternas examensarbete knyts till utbildningsområden samt kommunernas verksamhet. Lärosätena verkar för att examensarbeten sprids. Lärosätena strävar efter att samverka med kommunerna kring utvecklingsprojekt baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Samverkan ska också ske med FoU inom Kommunförbundet Skåne ( En skola på vetenskaplig grund ). 1 Kommunerna skall bereda de av VFU:n berörda lärarna möjlighet att delta i utbildning. Kommunerna ansvarar för att studenten under VFU kan betrakta förskolan/skolan som en arbetsplats och därmed ges tillgång till erforderligt arbetsmaterial. Kommunerna skall verka för att ta fram underlag till studenternas examensarbete. Kommunerna tar aktivt del av och underlättar spridningen av examensarbeten. Kommunerna samverkar med lärosätena kring utvecklingsprojekt och förmedlar aktivt utvecklingsområden. Lärosätena bidrar till att kommunerna får information om adekvata forsknings- och utvecklingsprojekt 1 Under förutsättning att kommunerna ansluter sig till FoU-enheten inom Kommunförbundet Skåne. 29

31 6 Ersättningsvillkor För den verksamhetsförlagda utbildningen erhåller kommunerna ekonomisk ersättning. Ersättningen: - regleras terminsvis efter studentregistrering utifrån antalet genomförda VFUveckor - år 2011 utgår ett belopp på 580 kr per student och VFU-vecka. Ersättningen räknas årligen upp i relation till lärosätenas statliga ersättningsbelopp inom utbildningsområdet Undervisning. Utbetalning av ersättningen sker i slutet av varje termin. Lärosätenas ansvar Kommunernas ansvar Lärosätena ansvarar för att avräkning sker. 7 Samrådsorgan Parterna träffas två gånger årligen i gemensamma möten mellan kommuner och lärosätena för att diskutera för VFU aktuella frågor. I samrådsorganet är någon av de ingående kommunerna ordförande och därmed sammankallande. Samrådsorganets frågor: Uppföljning och utvärdering av avtalets intentioner. Dimensionering ur ett regionalt perspektiv. 8 Avtalstid Detta avtal gäller från och med den 1 juli 2011 till den 30 december Om avtalet inte sägs upp före den 30 september årligen förlängs det automatiskt att gälla med ett år i sänder med uppsägningstid av sex månader. Uppsägning ska ske i skriftlig form. Om förutsättningarna för avtalet förändras väsentligt under avtalsperioden skall nya förhandlingar upptas, om endera parten begär det. Om avtalet sägs upp från kommunernas sida och inget annat överenskommits har kommunerna likväl ett ansvar för att lärarstudenterna som påbörjat sin utbildning kan fullgöra denna i enlighet med villkoren i detta avtal. Om avtalet sägs upp från lärosätenas sida har kommunerna inget sådant ansvar. 30

32 För Lunds universitet Helsingborg, Håkan Sandgren Utbildningschef, Ämneslärarutbildningen För Högskolan Kristianstad Kristianstad, Henrik Svensson Sektionschef, Sektionen för Lärarutbildning För Malmö Högskola Malmö, Johan Elmfeldt Dekan Lärarutbildningen För Östra Göinge kommun Ort och datum Christer de la Motte Produktionschef 31

33 Malmö högskola / Lärarutbildningen Utbildningssamordning Johan Elmfeldt Dekan 1(1) Dnr Mah Bilaga 2: Kompletterande avtal mellan XX-kommun och Malmö högskola Utöver den överenskommelse som framgår av Ramavtal för verksamhetsförlagd utbildning i Skåne tecknar XX-kommun och Lärarutbildningen vid Malmö högskola följande partneravtal: Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 20 veckor fördelade över hela utbildningen. För dessa VFU-veckor utgår ersättning enligt ramavtal. Därutöver ingår introduktionsdagar på partnerskolan under utbildningens första termin. Lärandemål, bedömningskriterier samt examinationsformer regleras av fastställda kursplaner för verksamhetsförlagd utbildning och förtydligas i dokumentet På väg mot läraryrket. I lärarutbildningens högskoleförlagda kurser bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Varje lärarstudent tilldelas en högskoleanställd VFU-lärare som följer och stödjer studentens professionsutveckling samt examinerar varje VFU-period. VFU-läraren är också samtalspartner till lärarutbildare på fältet och partnerskolans ledning i frågor som rör verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna placeras företrädesvis på en partnerskola under hela utbildningen. På partnerskolan ska studenten möta olika arbetslag och lärare under sin utbildning och ska ta del av allt arbete som ingår i lärarprofessionen. Partnerskolan strävar efter att ta emot flera studenter i samma antagningsomgång fördelade över samtliga skolformer. Avtalstid för detta kompletterande avtal följer samma principer som anges i Ramavtal för verksamhetsförlagd utbildning i Skåne. För Malmö Högskola För.kommun Ort och datum Ort och datum Namnteckning Befattning Namnteckning Befattning Postadress Besöksadress Tel Internet E-post Malmö högskola Nordenskiöldsgatan johan.elmfeldt@mah.se Lärarutbildningen S-S Malmö 32

34 Överenskommelse om resebidrag Studieorten Malmö/Lund är utgångspunkt för placeringarna. Att bli placerad på studieorten måste anses vara naturligt, även om studenten bor långt från studieorten, eftersom utbildningen är förlagd hit. I många fall kan placering på studieorten vara enda möjligheten att placera en student som bor längre bort. Kring Malmö finns ett närområde (Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala, Vellinge (- utom Skanör-Falsterbo) och ett ytterområde (Bjuv, Bromölla, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Landskrona, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svalöv, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge (Skanör- Falsterbo), Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga och Östra Göinge). Närområdet definieras som det område med utgångspunkt från Malmö där kostnaden med allmänna kommunikationsmedel motsvarar sex av Skånetrafikens zoner. Bor studenten på studieorten eller i närområdet och placeras i ytterområdet kan han/hon erhålla visst bidrag för resor. Riktmärket är priset för resa med allmänna kommunikationsmedel mellan Malmö kommun och Lunds kommun. Den del av kostnaden för resor med allmänna kommunikationsmedel som överstiger kostnaden för resor i sex zoner med allmänna kommunikationsmedel betalas av kommunen där partnerskolan är belägen. Bor studenten däremot i ytterområdet utgår inget bidrag. 33

35 Ekonomisk ersättning avseende verksamhetsförlagd utbildning För den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) erhåller kommunen alternativt den fristående skolan/förskolan ersättning enligt Ramavtal om verksamhetsförlagd utbildning i Skåne, Dnr: LUT /874 VFU omfattar totalt 20 veckor fördelade över hela utbildningen. För dessa VFU-veckor utgår ersättning enligt nedan. Samma ersättning utgår för omtentamen av VFU. Därutöver ingår introduktionsdagar på partnerskolan under utbildningens första termin. För introduktionsdagarna utgår ingen ersättning. Ersättningen regleras terminsvis efter studentregistrering utifrån antalet genomförda VFU-veckor. År 2011 utgår ett belopp på 580 kr per student och VFU-vecka. Ersättningen regleras årligen i relation till lärosätenas statliga ersättningsbelopp inom utbildningsområdet Undervisning. Utbetalningen av ersättningen sker i slutet av varje termin. Malmö högskola ansvarar för att avräkning sker. Denna beräkningsgrund tillämpas från och med höstterminen 2011 och gäller samtliga lärarstudenter oavsett när de antogs och ersätter tidigare överenskommelse enligt dokumentet Ekonomin inom systemet med partnerområden Ovanstående har ingenting att göra med hur partnerområdena (och de olika kommunerna eller skolorna) väljer att hantera lönesättningen för sina lärare, utan utgör enbart en beräkningsgrund för att visa vilken ekonomi som uppstår i systemet. 34

36 Används fr o m ht06 Lärarutbildningen Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) - Att använda för studenter antagna h01-h06 Studentens namn: Personnummer: Huvudämne: Termin: Skola/verksamhet: Studiespår: Lärare/arbetslag: Ansvarig högskolementor: OBS Blanketten skall vara mentorn (examinator på högskolan) tillhanda senast en vecka före terminens sista mentorsdag. Arbetsgång: - omdöme ges av skolorna (lärare/arbetslag). Detta ska inte ges i form av betyg - vid samtal mellan representanter för skolan och mentorn görs bedömning av studenten - mentorn sätter därefter betyg Mentorn är betygsättare och ansvarig för betygsrapporteringen. Mentorn sätter betyg utifrån examensordningens mål så som de uttrycks i På väg mot läraryrket, rev Ht2003 sid 9. Betyget grundar sig dels på sådant som sker inom ramen för mentorskontakterna (aktiviteter, samtal och skrivande), dels på sådant som sker i samband med verksamheten/skolan. Nedan följer de dimensioner som arbetslagets/lärarnas omdöme ska utgå från. Se vidare i På väg mot läraryrket s Det omdöme som ges behöver också relateras till var i utbildningen (början/slutet) studenten befinner sig. Studentens förmåga att reflektera kring och analysera olika situationer och verksamheter kommunicera med barn/ungdomar, föräldrar och personal att utöva ett tydligt demokratiskt ledarskap organisera den pedagogiska verksamheten/undervisningen så att det blir meningsfulla lärandesituationer för barn/ungdomar omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnet så att alla barn/ungdomar lär och utvecklas visa ett förhållningssätt som vilar på den värdegrund som uttrycks i läroplanen använda informations- och kommunikationsteknik bedöma, värdera och stärka barns/ungdomars lärande och utveckling 35

37 Sammanfattande omdöme från lärarna/arbetslaget om studentens VFT inom huvudämnet med utgångspunkt i frågeställningarna på föregående sida (Se även På väg mot läraryrket sid ) Kommentera antingen varje punkt eller försök ge ett sammanfattande omdöme. Försök härvid ange vilka som är studentens starka sidor och vilka områden som kan behöva förbättras. Antal fullgjorda fältdagar: Fullgjort sammanhängande VFT (antal veckor): Denna blankett ingår som en del av lärarutbildningen och är inte avsedd att användas som referens vid ansökan om tjänst. 36

38 Studentens utvärdering av sina insatser under VFT:n (utgå gärna från arbetslagets omdöme) Underskrift avser dels att man tagit del av det som motparten skrivit, dels signering av det man själv skrivit. Datum Underskrift Namnförtydligande Datum Skola/verksamhet Befattning Tel nr Studentens underskrift OBS Blanketten skall vara mentorn (examinator på högskolan) tillhanda senast en vecka före terminens sista mentorsdag. Denna blankett ingår som en del av lärarutbildningen och är inte avsedd att användas som referens vid ansökan om tjänst. 37

39 Används fr o m ht08 Lärarutbildningen Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) - studenter antagna fr o m ht 2007 Studentuppgifter (ifylles av studenten) Namn: Personnummer: Utbildningslängd (hp) Termin Huvudämne/Ämne: Ansvarig högskolementor Uppgifter om verksamhet/skola (ifylles av lärare/representant för arbetslaget) Skola/verksamhet: Partnerområde: Verksamhetsform (t ex Förskola, Grundskola etc): Lärare/arbetslagets representant: Tel uppgiftslämnare: OBS Blanketten skall vara mentorn (examinator på högskolan) tillhanda senast en vecka före terminens sista mentorsdag. Arbetsgång: - omdöme ges av skolorna (lärare/arbetslag). Detta ska inte ges i form av betyg - vid samtal mellan representanter för skolan och mentorn görs bedömning av studenten - mentorn sätter därefter betyg Mentorn är betygsättare och ansvarig för betygsrapporteringen. Mentorn sätter betyg utifrån de lärandemål och betygskriterier som finns för VFT. Betyget grundar sig dels på sådant som sker i samband med verksamheten/skolan, dels på sådant som sker inom ramen för mentorskontakterna (aktiviteter, samtal och reflektion). I skriften På väg mot läraryrket, Ht 2007 finns lärandemålen för VFT som bygger på examensordningens mål. Lärandemål finns efter den inledande terminen samt efter de avslutande terminerna på grund- respektive avancerad nivå. Efter övriga terminer/kurser med VFT ska studenten ha visat en tydlig utveckling på väg mot lärandemålen för avslutande terminer på grund- respektive avancerad nivå utifrån skrivningarna i Från novis till professionell. För lärarutbildning 90 respektive 180 hp finns särskilda lärandemål. 38

40 Sammanfattande omdöme från lärarna/arbetslaget om studentens VFT med utgångspunkt från de förmågor som beskrivs i På väg mot läraryrket, Ht 2007 (avsnittet Från novis till professionell) Omdömet bör omfatta de tre aspekterna i progressionsmatrisen Från novis till professionell: IDENTITET progression mot en egen praktisk teori och därmed läraridentitet KUNSKAP progression mot en didaktisk medvetenhet KOMMUNIKATION progression mot ett kommunikativt, demokratiskt ledarskap (se bilaga 2 i På väg mot läraryrket). Ange vilka som är studentens starka sidor och vilka områden som kan behöva förbättras. Antal fullgjorda fältdagar: Fullgjort sammanhängande VFT (antal veckor): Denna blankett ingår som en del av lärarutbildningen och är inte avsedd att användas som referens vid ansökan om tjänst. 39

41 Studentens utvärdering av sina insatser under VFT:n (utgå gärna från arbetslagets omdöme) Datum Lärares/repr från arbetslaget underskrift Datum Studentens underskrift OBS Blanketten skall vara mentorn (examinator på högskolan) tillhanda senast en vecka före terminens sista mentorsdag. Denna blankett ingår som en del av lärarutbildningen och är inte avsedd att användas som referens vid ansökan om tjänst. 40

42 Omdöme om den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) - studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Studentuppgifter (ifylles av studenten) Namn: Personnummer: Lärarexamen: Kurs: Antagen år: Ämne: Ansvarig VFU-lärare: Uppgifter om verksamhet/skola (ifylles av lärare/representant för arbetslaget) Skola/verksamhet: Partnerområde: Inriktning (t ex Förskola, Grundskola etc.): Lärare/arbetslagets representant: e-post, uppgiftslämnare: OBS Blanketten skall vara VFU-läraren (examinator på högskolan) tillhanda senast fredagen i avslutande VFU vecka Arbetsgång: - Omdöme ges av skolorna (lärare/arbetslag). Detta ska inte ges i form av betyg. - Vid samtal mellan representanter för skolan och VFU-läraren görs bedömning av studenten. - VFU-läraren sätter därefter betyg. VFU-läraren är betygsättare och ansvarig för betygsrapporteringen. VFU-läraren sätter betyg utifrån de lärandemål och betygskriterier som finns för VFU. Betyget grundar sig dels på sådant som sker i samband med verksamheten/skolan, dels på sådant som sker inom ramen för VFU-kontakterna (aktiviteter, samtal och reflektion). I skriften På väg mot läraryrket, Ht 2011 finns lärandemål för VFU vilka bygger på examensordningens mål. Lärandemål finns för de fem olika delkurserna inom den verksamhetsförlagda undervisningen utifrån skrivningarna i Från novis till professionell. 41

43 Sammanfattande omdöme från lärarna/arbetslaget om studentens VFU med utgångspunkt från de förmågor som beskrivs i På väg mot läraryrket, Ht 2011 (avsnittet Från novis till professionell) Omdömet bör omfatta de tre aspekterna i progressionsmatrisen Från novis till professionell: Progression gällande analys och reflektionsförmåga Progression mot en didaktisk kompetens Progression mot ett kommunikativt, demokratiskt ledarskap Ange vilka som är studentens starka sidor och vilka områden som behöver utvecklas. Fullgjort sammanhängande VFU (antal veckor): 42

44 Studentens utvärdering av egna insatser under VFU (utgå gärna från arbetslagets omdöme) Datum Lärares/representant från arbetslaget underskrift Datum Studentens underskrift OBS Blanketten skall vara VFU-läraren (examinator på högskolan) tillhanda senast fredagen i avslutande VFU vecka. 43

45 Intyg om den verksamhetsförlagda utbildningen studenter antagna fr.o.m. ht 2011 termin 1, introduktionsvecka V.40 måndag t.o.m. torsdag Studentuppgifter Namn: Personnummer: Lärarexamen: Antagen år: VFU-lärare: Uppgifter om verksamhet/skola Skola/verksamhet: Partnerområde: Inriktning: Lärare/arbetslagets representant: E-post: Tel: Studenten har fullgjort introduktionsveckan Studenten har inte fullgjort introduktionsveckan Övrigt: Datum: Underskrift: Blanketten ska tas med och lämnas till VFU-läraren fredag v