Lärarutbildningen. Skolpraktikan. - en dokumentsamling om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) i Lärarutbildningen. Läsåret 07/08

Transkript

1 Lärarutbildningen Skolpraktikan - en dokumentsamling om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) i Lärarutbildningen Läsåret 07/08

2

3 Innehållsförteckning Varför en skolpraktika?... 3 Nyheter i Lärarutbildningen fr o m ant h Lärarutbildningens struktur antagning ht01-vt Lärarutbildningens struktur fr om antagning ht Huvudämnen... 8 Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen VFT-utlägg h07/v Verksamhetsförlagd tid organisation och arbetsuppgifter Mentorsförteckning PM för placering på partnerområde Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret Examenskombinationer för lärare mot de tidigare åren...24 Examensalternativ antagning Avtal för partnerområde Resebidrag Ekonomin inom systemet med partnerområden Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) i huvudämnet och i Lärarutbildning 90 hp (ant h01-v07) Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) studenter antagna fr o m ht Praxis angående studenters eget arbete på partnerskola under VFT Progression i lärarutbildningens verksamhetsförlagda tid Bedömning av studenter fr o m antagning ht Att underkänna VFT Examination av VFT under avslutningstermin inom lärarprogrammet antagning ht01-vt Självständiga arbeten Studenter på partnerskolor frågor kring vikariat Mötesplatser skola högskola Om tillträdeskrav i utbildningen Studieuppehåll och avbrott Angående belastningsregistret Försäkringar Studenter som utsätts för trakasserier Student som skadar sig under VFT... 59

4

5 MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist Utbildningsledare VARFÖR EN SKOLPRAKTIKA? Sedan den nya lärarutbildningen startat 2001 kom ganska snart propåer från samordnare på skolorna om att få tillgång till ett häfte där viktig information samlas om den nya lärarutbildningen och då i synnerhet om VFT. Man hade upplevt att det var mycket att hålla reda på och har känt behovet av skriftligt underlag. När högskolans mentorer hösten 2003 fick sitt material samlat i en MENTORSPRAKTIKA blev önskemålen från samordnarna allt starkare och vi började prata om en SKOLPRAKTIKA. Här är den nu för tredje gången. Syftet med den är precis det som står ovan, nämligen att vara en plats där viktig information samlas lättillgängligt för samordnarna. Den är absolut inte tänkt att vara en samling riktlinjer för hur VFT ska utformas på de olika skolorna! Det ansvarar partnerskolorna för med utgångspunkt från styrdokumenten Vi har försökt ta med sådan information som kan vara av vikt för samordnarna att känna till, även om det ibland enbart rör högskolans personal/mentorerna. Vi har däremot medvetet valt bort dokument om rutiner för betygsrapportering på högskolan för att inga missförstånd ska ske. Det omdöme om studenten som lämnas från skolan till mentorn på särskild blankett, som finns i häftet, är däremot ett mycket viktigt underlag för högskolans examination. SKOLPRAKTIKAN uppdateras en gång per år. Under året kommer ofta ny information och då får SKOLPRAKTIKAN kompletteras med lösblad. På vår hemsida under rubriken Dokument och faktablad läggs kontinuerligt viktiga dokument och faktablad ut. Synpunkter på SKOLPRAKTIKAN, med önskemål om innehåll mm, lämnas till Marianne Hedstigen Marianne.Hedstigen@mah.se Ingrid Rosenquist 3

6

7 Nyheter i Lärarutbildningen fr o m antagning ht07 Lärarutbildningen förändrades i grunden Nu pågår en omfattande revideringsfas som innebär att utvecklings- och förändringsarbetet fortsätter. De egna utvärderingarna, Högskoleverkets granskning, ny examensordning och Bolognaprocessen är exempel på analyser och nya propåer som alla medför förändringar. Revideringsarbetet har för lärarprogrammet har bl a resulterat i en ny utbildningsplan, nya kursplaner och en ny utbildningsstruktur. Samtliga kurser inom programmet (liksom alla övriga kurser inom högskolan) klassificeras på grund- respektive avancerad nivå. Den nya utbildningsstrukturen innebär bl a: huvudämnesstudierna startar efter 10 veckor den första terminen sidoämnesstudierna startar efter tre terminer jämnare fördelning av VFT över utbildningstiden Lärandemål för kurser införs. Dessa beskriver vad studenten skall klara av efter genomförd kurs. Betygskriterierna anger hur väl studenten förväntas uppnå lärandemålen. Särskilda lärandemål har tagits fram för VFT. Ett nytt självständigt arbete (sammanläggningsarbete) införs på grundnivå (termin 2 och 3). Arbetet skall fördjupa reflektionen kring yrket genom att studenterna gör utvecklingsprojekt/ arbeten som knyter samman hft (högskoleförlagd tid) och VFT. En digital produktion skall ingå i arbetet. Det självständiga arbetet på avancerad nivå (motsvarar dagens examensarbete) skall tydligare än idag vara praxisanknutet och fokusera på skolutvecklingsfrågor. Resultatet skall återkopplas till partnerskolorna. Detta möjliggörs genom att kursen ligger som första kurs i terminen återkoppling kan då ske under terminens andra kurs som dessutom innehåller den avslutande VFT-perioden. Förändringarna gäller för studenter fr o m antagning hösten De studenter som är i utbildningen (dvs antagna före ht07) omfattas inte av förändringarna utan följer den utbildningsplan som gällde vid antagningen. Vad innebär den nya utbildningen för partnerskolan? Jämnare fördelning av VFT över utbildningstiden, studenterna har mer VFT längre fram i utbildningen större nytta. Möjligheter att med digital teknik skapa mötesplatser mellan högskola och skola Bättre förutsättningar att koppla de självständiga arbetena till lokal skolutveckling Tvärvetenskaplig kurs i slutet av utbildningen Att vara lärare - som är organiserad efter partnerområdet. Kursen skall bl a förbereda för ämnesövergripande arbetssätt och samverkan med andra lärare (arbetslagsliknande). Dessutom: Ett nytt huvudämnen: Den fria tidens lärande En ny utbildning: Yrkeslärarutbildning Fr o m höstterminen 2007 läser man högskolepoäng istället för akademiska poäng. Ett akademiskt poäng i det gamla systemet räknas om till 1,5 högskolepoäng. Exempelvis blir 20 akademiska poäng 30 högskolepoäng. 5

8 Lärarutbildningens struktur - antagning ht01-vt07 Utbildning Antal Antal 210 hp 270 hp hp hp hp 4 VFT 90 hp VFT veckor veckor Termin 1 Inled Inled Inled Inled Inled 3 T H H H H H 5 T H H H H H 5 T H H H H H 5 S H H H H 7 6 S S S H H 7 H S S S S 8 S S S S 9 H H S S 5 10 H S 11 H Förklaringar Gråmarkerad ruta = terminen innehåller VFT Inled = Inledande termin H = Huvudämnesstudier S = Sidoämnesstudier 1. Gäller EJ studenter med huvudämne Moderna språk 2. Endast studenter med huvudämne: Moderna språk med inriktning mot undervisning och lärande i engelska eller Moderna språk med inriktning mot undervisning och lärande i tyska 3. Endast studenter med huvudämne: Svenska i ett mångkulturellt samhälle eller Samhällsvetenskap och lärande och då Gy ingår i studiespåret. 4. Endast studenter med huvudämne och sidoämne Svenska i ett mångkulturellt samhälle och Samhällsvetenskap och lärande och då Gy ingår i studiespåret. Avvikelser kan förekomma t ex pga sidoämnesval och tillgodoräkningar.

9 Lärarutbildningens struktur fr o m antagning ht07 Utbildningslängd Termin hp hp Antal VFTveckor 90-hp 180-hp Antal VFTveckor 1 G H G H H H 5 Y 8 3 H H 5 G Y 4 4 S S 8 5 S S Y 6 H S 8 G 4 7 H G H H 4 8 H alt S 1 H H 4 9 H G 4 10 H alt S 2 11 S 3 Förklaringar: G Gemensamma kurser H Huvudämneskurser S Sidoämneskurser Y Yrkesämneskurser Gråmarkerade kurser innehåller VFT dessa Inramade kurser är på avancerad nivå Fotnoter: 1. Endast studenter mot Gt som väljer att förlänga sin utbildning med en termin. 2. Endast studenter med huvudämne: Samhällsvetenskap och lärande eller Svenska i ett mångkulturellt samhälle och då Gy ingår i studiespåret (alternativt något av ämnen som sidoämne och Gy i studiespåret). 3. Endast studenter med huvudämne och sidoämne Samhällsvetenskap och lärande och Svenska i ett mångkulturellt samhälle och då Gy ingår i studiespåret 7

10 Huvudämnen BARNDOMS- OCH UNGDOMSVETENSKAP I huvudämnet Barndoms- och Ungdomsvetenskap studeras och analyseras barns och ungas livsvillkor. Sambanden mellan teori och praktik, dvs mellan praktiken i förskola och skola och de teoretiska studierna om barns och ungas lärande och utveckling problematiseras och diskuteras. Frågor som när, hur, vad och varför barn och unga lär och utvecklas står i fokus för förståelsen av kunskapsfältet. Ett av kunskapsområdena utgörs av De yngre barnens ämnesdidaktik inom vilket bl a barns och ungas språktillägnande och meningsskapande behandlas liksom omvärlds- och livsfrågor. I huvudämnet används flera olika uttrycksformer som bild, musik, film och drama både som pedagogiska redskap och som möjliga vägar att problematisera, förstå och tolka omvärlden. BILD OCH VISUELLT LÄRANDE Huvudämnet inriktas mot studier av bilders och visualiseringars betydelse för lärande. Utbildningen ska leda till pedagogiskt professionell bildmedvetenhet och didaktisk förmåga att arbeta med bilder. Inom huvudämnet blir därmed valet av olika redskap, metoder och teorier i samband med studier, samtal och produktion av bilder ett angeläget innehåll. I utbildningen ingår gestaltande arbete i olika medier och format. Bildmediernas roll inom ungdomskulturen, men även ungdomars bildspråkliga utveckling i praktiken fokuseras. DEN FRIA TIDENS LÄRANDE - Nytt huvudämne Fria tidens lärande är ett huvudämne som tillvaratar, breddar och fördjupar den redan befintliga inriktningen mot fritidspedagogiskverksamhet. Huvudämnet är en fusion av utbildnings- och fritidsvetenskap och har huvudfokus på lärandeprocesser i identitetsskapande och socialisation. ENGELSKA OCH LÄRANDE Engelska och lärande är ett kulturellt heterogent och kommunikativt huvudämne som betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala och kulturella sammanhang. Tre innehållsspår bildar grund för huvudämnets tio 10-poängskurser: Lärande och språkundervisning, Kunskaper om språk samt Kunskaper om texter, medier och kultur. GEOGRAFI, MILJÖ OCH LÄRANDE Ett gränsöverskridande huvudämne som integrerar lärandefrågor med natur och naturförhållanden, kultur och samhälle samt konsekvenser av människors handlande. Inom huvudämnet behandlas didaktiska frågor kopplat till innehåll som bland annat rör plattektonik, klimatfrågor, städers utveckling och struktur samt hållbar utveckling allt i ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. Sambanden mellan människors olika levnadsvillkor och hur naturresurser används/utnyttjas är centrala.

11 HISTORIEVETENSKAP OCH LÄRANDE Inom detta huvudämne börjar man i 1900-talets historia och studerar ämnet bl a utifrån sin egen och sin familjs roll i historien. Översikt över världshistorien, källkritik, fördjupning kring svensk historia och bruket av historia i samhället integreras med studier av barns och ungdomars livsvillkor, hinder och möjligheter för lärande och praktisk undervisningsmetodik. IDROTT OCH FYSISK BILDNING Huvudämnet utgår ifrån det vidgade idrottsbegreppet vilket innebär att såväl elitidrott som breddidrott, hälsoaktiviteter och upplevelseaktiviteter praktiseras, studeras, analyseras och konstrueras. Att skapa förståelse för barn och ungas lärande i idrott och hälsa under deras skoltid är grundläggande. Studierna sker ur olika perspektiv och på ett flervetenskapligt sätt. Utbildningen ger de kunskaper och den kompetens som krävs för att i hela skolans vardag arbeta med idrottsrelaterade frågor och medverka i utveckling och genomförande av skolans hälsofrämjande strategier. KULTUR, MEDIER, ESTETIK Huvudämnet KME är ett språkämne som använder sig av estetisk gestaltning och kommunikation för att utveckla kunskap att arbeta multimodalt (mångspråkligt) med ett kunskapsstoff. I kurserna används en bred repertoar av estetiska praktiker, material, medier och metoder för didaktiska ändamål. Studenterna möter också verktyg i form av kulturteori och kulturanalys. Till detta knyts ämnesdidaktiska frågor och frågor som rör lärandets sociala kontext. Syftet är att kunna förstå och stödja barn och ungas lärande i vår tid. MATEMATIK OCH LÄRANDE Huvudämnet är till för dig som vill öka lusten och lärandet i matematik hos dig själv, barn, ungdomar och vuxna. Här förenas ämneskunskaper med hur man lär ut, förståelse för hur andra tänker och lär sig, och att det finns olika sätt att lösa matematiska problem. I huvudämnet ingår även tvärvetenskapliga studier som sätter matematiken i ett samhälleligt sammanhang. MÄNNISKA, SAMHÄLLE OCH NATURVETENSKAP - Nytt huvudämne INSTÄLLT pga för få sökande! Gud eller Darwin? Biobränsle eller bensin? Magnetiska armband eller magnetröntgen? Piller eller powerwalk? Svaren på frågorna är sällan enkla eftersom de är sammanflätningar av natur, kultur och personliga värderingar. Huvudämnet vänder sig till studerande med samhällsvetenskaplig eller motsvarande bakgrund med intresse av naturvetenskapen och dess roll i samhället. I utbildningen integreras naturoch samhällsvetenskaper. Kurserna är i stor utsträckning projektorienterade och har inslag av nätbaserad undervisning för att lösa problem och bilda kunskap. Huvudämnet ger kompetens att undervisa i naturvetenskap ur ett ämnesövergripande perspektiv, att arbeta problemorienterat och nätbaserat och att använda barns och ungdomars tankar och frågor som utgångspunkt för undervisning. 9

12 NATURVETENSKAP OCH LÄRANDE Varför är solen röd? Varför är det svårare att öppna kylskåpsdörren andra gången? Ett huvudämne för dig som vill att omvärlden ska förstås även från ett naturvetenskapligt perspektiv. Man läser ämneskurser i biologi, fysik, kemi och teknik. Innehållet är planerat för en fortsatt yrkesverksamhet. Det ingår även tvärvetenskapliga kurser som sätter in studierna i ett samhälleligt sammanhang t ex naturvetenskap på gott och ont, problemen och nyttan av genteknologi mm. RELIGIONSVETENSKAP OCH LÄRANDE Här behandlas aktuella frågor om t.ex. etik, moral, skuld och livets mening. I huvudämnet studeras nutida händelser i relation till vetenskapligt tänkande om religioner och livsåskådningar. Religionsvetenskapen studeras ur ett historiskt såväl som samhälleligt perspektiv och här fokuseras exempelvis etnicitet, ungdomskultur, identitet, genus, miljö, makt, mänskliga rättigheter och globalisering med koppling till skola och lärande. SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN OCH BARNS LÄRANDE Detta huvudämne riktar sig mot förskolan och skolans tidigare skolår och innehåller kurser i religion, etik och moral, historia, geografi och samhällsvetenskap. Mångkulturalitet och barns läs- och skrivutveckling är två genomgående perspektiv i alla kurser. SAMHÄLLSVETENSKAP OCH LÄRANDE Samhällsvetenskap och lärande är ett tvärvetenskapligt huvudämne där kurserna spänner över bland annat demokrati och makt, massmediekunskap, samhällsekonomi och kulturgeografi. Här diskuteras frågor om hur man kan göra städer ekologiskt hållbara, massmediernas roll som opinionsbildare, mänskliga rättigeter m.m. I huvudämnet behandlas också gruppsykologiska processer med betoning på konflikthantering, gränssättning och elevmedverkan. SVENSKA I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle har ett innehåll som förbereder studenterna för pedagogisk verksamhet inom både svenska och svenska som andraspråk i förskola, skola och vuxenundervisning. Det nära sambandet mellan språk-, kunskaps- och personlighetsutveckling kommer på olika sätt till uttryck i huvudämnets alla åldersinriktningar. Huvudämnet fokuserar på sambandet mellan språk och kultur samt skolans roll som språklig och kulturell mötesplats. TYSKA OCH LÄRANDE Huvudämnet Tyska och lärande är kommunikativt upplagt och betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala sammanhang. Kurserna i huvudämnet spänner över ett vitt fält av frågor om språk, språkutveckling och språkundervisning. I utbildningen fokuseras också på det starka sambandet mellan språk och kultur samt på lärandet och lärandets villkor. Studenterna lär sig hantera tyskan i klassrummet så att undervisningen blir levande, varierad, innehållsrik och lockande.

13 Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen LÄRARUTBILDNING 90 HP Studenter på Lärarutbildning 90 hp (fd Lärarutbildning 60p) har genom tidigare studier t ex fristående högskolekurser eller yrkesinriktad högskoleutbildning tillägnat sig ämneskunskaper. Studierna inriktar sig på ett helhetsperspektiv för lärande och utveckling samt lärarrollens allmänna krav och villkor. De centrala kunskapsområdena i utbildningen behandlar pedagogiska frågor som är angelägna för alla lärare och omfattar t.ex. samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, lärande, undervisning och kulturfrågor. I de tvärvetenskapliga ämnesstudierna uppmärksammas olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap. Studierna bidrar till fördjupning av ämnes- och yrkeskunskaper. VFT är integrerad i utbildningen med totalt 30hp. Lärarutbildningen 90hp ges även som distanskurs. Vad gäller VFT för de studenter som är placerade inom Malmö Högskolas partnerområden är det samma utlägg och krav som för övriga studenter i 90hp-utbildningen. ARABISKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Arabiska med didaktisk inriktning kan läsas dels som program, dels som fristående kurs. Ämnesstudierna (90 hp) ger kompetens för att undervisa i och på arabiska och spänner över ett vitt fält av frågor om lärande, språk, språkutveckling och språkundervisning. Centrala kunskapsområden är bl a arabiska språket och dess språktillhörighet, arabisk litteratur i undervisningen, språksituationen i arabvärlden och samhällsförhållandena i de arabiska länderna under olika tidsperioder. Kursen ger djupare insikter i modersmålslärarens arbetsvillkor, uppdrag och modersmålsundervisningens integrerande roll. Under ämnesstudierna tre terminer är 15 hp verksamhetsförlagd utbildning förlagd till grundskola och/eller gymnasieskola. Läs mer på LÄRARUTBILDNING 180 HP, YRKESLÄRARUTBILDNING Ny utbildning Detta alternativ vänder sig till studenter som vill bli lärare med inriktning mot gymnasieskolans yrkesförberedande bygg-, fordons-, industri-, el & elektronik-, energi-, hantverks-, livsmedels- och restaurangprogram och har arbetslivserfarenhet från det yrkesområde som motsvarar det yrkesförberedande program mot vilket examen riktas. Denna utbildning är till en del parallell med 90 hp utbildningen men anpassad för blivande yrkeslärare. De yrkesteoretiska studierna inleds med inriktning mot yrkesfacklig breddning. Studierna omfattar frågor av vikt för det egna yrkesområdet men syftar också till att ge kännedom om yrkesområden med nära anknytning till det egna. De yrkesteoretiska studierna fördjupas senare i utbildningen genom att studenterna vidareutvecklar sig inom det egna yrkesområdet där individuella önskemål och behov ges utrymme inom ramen för utbildningen. I denna del av kursen genomförs också analyser av vilken yrkesteori som kan appliceras på olika årskurser inom de yrkesförberedande programmen. Här studeras också samhällets styrning av företagandet samt de juridiska ramarna för verksamheten. 11

14 VFT-utlägg h07/v08 HÖSTTERMIN 2007 Beslut VFT- VFT- Utlagt som Vecka Terminstider: Ht 07 Termin hp veckor fältdag central fältdag period Mentorsdagar LÄRARUTBILDNING HÖGSKOLEPOÄNG (fd p) T1 T1:1 2,25 1,5 2 v 40 (5 dagar) 25/9 T1:2 2,25 1,5 2 11/1 1 v 15/11, 11/12 T3 T3:1 3,75 2,5 2 2v 17/9, 6/11 T3:2 3,75 2,5 2 14/11 2v 17/12 T5 1 T5:1 5,25 3,5 3 6 ) 3v 19/9, 29/10 T5:2 5,25 3,5 2 6 ) 3v 14/12 T7 2 /T9 T7/T9: ) 4 v 6/9, 22/10 T7/T9:2 1,5 1 5 LÄRARUTBILDNING 90 HÖGSKOLEPOÄNG (fd 60p) T1-90hp 3 90:T1: v 25/9, 6/11 90:T1: /1 3v 17/12 T2-90hp 90:T2:1 5,25 3,5 2 3 v 19/9, 29/10 90:T2:2 5,25 3,5 2 11/1 3 v 14/12 T3-90hp 90:T3:1 7,5 5 6 ) 5 v 6/9, 22/10 90:T3:2 1,5 1 5 VÅRTERMIN 2008 VFT- VFT- Utlagt som Vecka Terminstider: Vt 08 Termin hp veckor fältdag central fältdag period Mentorsdagar LÄRARUTBILDNING HÖGSKOLEPOÄNG (fd p) T2 T2:1 3,75 2,5 2 2 v 4/2 T2:2 3,75 2,5 2 28/4 2 v 1/4, 26/5 T4 4 T4:1 5,25 3,5 3 6 ) 3 v 24/1, 3/3 T4:2 5,25 3,5 2 6 ) 3 v 8/5 T10 T7/T9/T10: ) 4 v 29/1, 25/3 T7 5 /T9 5 T7/T9/T10:2 1,5 1 5 LÄRARUTBILDNING 90 HÖGSKOLEPOÄNG (fd 60p) T1-90 hp 90:T1: ) 3 v 4/2 90:T1: ) 3 v 1/4, 26/5 T2-90 hp 90:T2: v 24/1, 3/3 90:T2: /4 3 v 8/5 T3-90 hp 90:T3:1 7,5 5 6 ) 5 v 29/1, 25/3 90:T3:2 7, Gäller endast de studenter som läser huvudämne moderna språk (tyska eller engelska) 4 Gäller de studenter som inte läser huvudämne tyska eller engelska och lärande 2 Gäller endast studenter i 210 hp utbildning 3 Gäller även studenter i Lärarutbildning 180 hp (Yrkeslärarutbildning) 5 Gäller endast ett fåtal studenter som gör avslutande termin i förväg 6 Central fältdag läggs in under sammanhängande period vid behov Enl Bologna VFT-seminarier för pedagogisk personal på partnerskolor: H07: 20/11, 29/11 V08: 10/4, 15/4 För ytterligare information och anmälningsmöjligheter se:

15 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Göran Levin/Ingrid Rosenquist rev Verksamhetsförlagd tid - organisation och arbetsuppgifter Organisation VFT-organisationen är uppbyggd kring 13 olika partnerområden 1 med ett antal mentorer knutna till varje område. Totalt c:a 100 mentorer. I varje partnerområde (mentorslag) finns en kontaktmentor. Det finns även inom varje enhet på lärarutbildningen en mentor som är VFTansvarig för enheten. Utbildningsledare med ansvar för VFT har regelbundna möten med de VFT-ansvariga och kontaktmentorerna. Även enheternas huvudämnesansvariga/företrädare inbjuds till mötena. Detta för att öka möjligheterna att integrera HFT och VFT. UTSAM Ingrid Rosenquist och Marianne Hedstigen (utbildningsledare), Maria Bajuk (utbildningshandläggare), Mari Bergqvist (mötesplatser skola högskola), Anders Eskilsson och Monica Roth (studieadministratörer), Britt-Louise Hansson (konferensadministration etc), Nils Johansson (KSM), Lena Bååth (IS) Kontaktmentorer för P1-P14 VFT-ansvariga BUS Annika Kraft P1 Bjuv Båstad Högan Klippan Ängelh Åstorp P2 Kävlinge Landskr Svalöv P3 Helsingborg P5 Svedala Trelleb Vellinge P6 Simrish Sjöbo Skurup Tomelill Ystad P7 Eslöv Hörby IDV Myrtel Berggren IS Lena Bååth KSM Christer Elfversson P8 Lund N Lomma + Gy P9 Lund Ö Staffanst +Gy P10 Lund S Burlöv + Gy P11 Husie S Inners Centrum + Gy P12 Fosie Oxie + Gy P13 Kirseb Hyllie V Inners + Gy P14 Bunkef Limham Roseng + Gy NMS Lisbeth Ringdahl SOL Pähr Hansson Arbetsuppgifter för mentorer - delta i möten med egna mentorsgruppen - delta i partnerskoledagarna. - delta i utbildningsdagar för mentorer - vägleda nya mentorer i mentorslaget i mentorsuppdraget Skolansvar: samordnare och arbetslag - hjälpa till vid inventering av platser - placera studenter tillsammans med samordnare - informera om utbildningen - samla och samtala med arbetslagen - utforma bedömningsrutiner 1 Partnerområde 3 och 4 är sammanslagna till ett partnerområde (P3). 13

16 - ha möten med samordnare/arbetslag under terminerna kring studenternas prestationer - diskutera lösningar med arbetslagen vid U på VFT - meddela studieuppehåll och avbrott till skolor respektive administrationen. Studentansvar: 1. utöva mentorsskap genom att följa och följa upp studenternas utveckling 2. examinera studenternas VFT genom att - besöka studenterna i undervisning/pedagogisk verksamhet - möta studenter på mentorsdagar och vara samtalspartner för VFT-erfarenheter - följa upp studenterna under deras sammanhängande veckor för VFT genom besök, samtal, samling mm - särskilt uppmärksamma studenter där arbetslagen signalerar om problem - bedöma i samråd med partnerskolan - samla in omdömen från partnerskolan - göra en samlad bedömning av och examinera studenternas VFT samt meddela dem betyg - informera studenten vid U om hur omtentamen skall gå till och dokumentera detta (Vid åtgärder som studievägledande samtal eller avrådan kontaktar mentorn respektive enhetsledning.) 3. hålla i mentorsdagar enligt utlägg. Observera att dessa dagar ingår i examinationen, är obligatoriska och får alltså inte ställas in. 4. ha överblick över sina studenter, deras val av huvudämnen och studiespår. (För studenter med flera åldersinriktningar inom studiespåret) Arbetsuppgifter för kontaktmentorer - vara informationslänk mellan mentorslag och utbildningsledning i VFT-frågor - vid behov lämna/sammanställa uppgifter för och från mentorsgruppen - leda möten inom mentorsgruppen - samordna verksamheten mot mentorer på så sätt att de grundläggande idéerna med partnerskolesystemet omvandlas till konkret planering för mottagandet av studenterna på partnerskolorna, för planering av deras VFT, för uppföljning och bedömning - delta i möten kontaktmentorer VFT-ansvariga utbildningsledning. Arbetsuppgifter för VFT-ansvariga - informera nya mentorer på enheten - informera de nyantagna studenterna på sin enhet - placera enhetens nyantagna studenter - informera om VFT-frågor på enheten - delta i möten kontaktmentorer VFT-ansvariga utbildningsledning. Arbetsuppgifter hos Utsam - policyfrågor utforma, informera om och förtydliga regler och riktlinjer - samordna VFT-verksamheten och partnerområdesorganisationen - avtal med kommuner - samordna placering av nyantagna studenter - inventering av platser för nya studenter - platstilldelning till respektive partnerområde

17 - löpande placeringar av studenter (t ex studenter som återkommer efter stup, omplaceringsärenden) - föra register över studenternas placeringar och mentorer - föra register över partnerskolor och kontaktpersoner - utläggning av VFT (läsårsplanering) - ta fram underlag för utbetalning av ersättning till partnerområden - handlägga studentärenden, t ex ansökningar om byte av partnerområde (se nedan) - samordna och utveckla mötesplatser skola - högskola - leda möten kontaktmentorer VFT-ansvariga utbildningsledning. Arbetsgång vid omplacering av studenter De bärande idéerna för partnerskolesystemet är ömsesidig nytta och djup. Därför ska en student vara placerad på samma skola/verksamhet under hela utbildningstiden. För att inte en urholkning av systemet ska ske gäller följande: Mentorn placerar endast om studenter inom partnerområdet i följande fall: - om skolan inte längre har plats för studenten (p g a förändring i tjänstefördelning, lärares sjukdom e dyl,) - om skolan inte kan tillgodose studentens studiespår eller huvudämne eller om det handlar om att tillgodose placering inom det andra studiespåret ( hp) I sådana fall försöker man i första hand placera om på det ursprungliga rektorsområdet och om detta inte går i den kommun/stadsdel detta tillhör. Först därefter vänder man sig till andra rektorsområden/stadsdelar/kommuner inom partnerområdet. Inga omplaceringar får göras av mentorn om en student vill vara på en skola med t ex en annan profil. I sådana fall får önskemålen tillgodoses genom de sk utflykterna, dvs besöken under enstaka fältdagar på andra partnerskolor. Är mentorn tveksam angående en eventuell omflyttning av student kontaktas utbildningsledare. Samma gäller för de studenter som mentorn inte kan placera inom det egna området. Studenter som inte är nöjda med sin placering hänvisas liksom tidigare till samrådsgruppen för VFT-placeringar. Särskilda skäl för speciell placering Studenter som anser sig ha särskilda skäl för speciell placering eller som är missnöjda med beslut fattade av mentorer lämnar sina synpunkter skriftligen till Maria Bajuk (kan lämnas i postlådan utanför studerandeexpeditionen), för vidarebefordran till VFT-samrådsgruppen. Utbildningsledare med ansvar för VFT är beslutsfattare, men samråder oftast med samrådsgruppen innan beslut fattas. I gruppen ingår representanter från Utsam som arbetar med VFT-placeringar, representanter från enhetsledningar samt studentrepresentanter. Denna grupp sammanträder två-tre gånger/termin. 15

18 Mentorsförteckning ( ) Partnerområdets kontaktmentor är markerad med *. Partnerområde 1, P1 Bjuv, Båstad, Höganäs, Klippan, Åstorp, Ängelholm Christer Elfversson* KSM A 329 Hans-Åke Hansson IS B 434 d Stefan Nyzell IS C 434:01 Per-Eskil Persson NMS F 407 c Marianne Rönnbom NMS F 407:01 Partnerområde 2, P2 Kävlinge, Landskrona, Svalöv Niklas Gustafson IS D 304 Jan Härdig SOL E 422:04 Bitte Johannesson KSM A 329:06 Monika Kristiansson* BUS C 239 Jan Nilsson KSM B 335 b Kerstin Persson NMS E 204:03 Therese Vincenti Malmgren IS D 304 Eva Nyblom KSM Skönadalsskolan, Kävlinge eva.nyblom@edu.kavlinge.se Partnerområde 3, P3 Helsingborg Carl-Erik Blomberg* KSM A 404 d Jyri Backman IDV B 130:17 Karin Embro Larsson IS C 434 Susanne Fajerson KSM A 329 Magnus Grahn IS D 304 Karin Holmberg KSM A 329:14 Karin Lagerholm NMS E 234:03 Pia Skrake BUS C 239

19 Partnerområde 5, P5 Svedala, Trelleborg, Vellinge Jan Anders Andersson IS B 435 c Myrtel Berggren* IDV B 130:29 Ulrika Bohlin KSM B 304:01 Per Hagberg IS C 422 c Måns Holmstedt IS B 434:04 Linda Liljedahl IDV B130:23 Pia Nilsson BUS A 204:02 Mats Olsson BUS C 239:03 Maria Sandström NMS E 234 d Lilian Waldenström IS C 422 c Cecilia Wigerstad SOL D 404 Partnerområde 6, P6 Sjöbo, Simrishamn, Skurup, Tomelilla, Ystad Bengt-Olof Bergfeldt IS C 422:05 Liselotte Dahlbeck* BUS C 278:03 Bengt Hermansson IDV B 130 Agneta Holmberg SOL D 404 d Pesach Laksman NMS E 234b Mats Lundström NMS E 335 b Helena Malm KSM A 404 b Jan Nilsson KSM B 335 b Sven-Göran Ohlsson IS C 422 Cecilia Röstenius NMS F 407:02 Partnerområde 7, P7 Eslöv, Hörby Astrid Boström KSM B 304:04 Bengt Cederberg IS B 434 c Pähr Hansson SOL D 427 b:01 Bitte Johannesson KSM A 329:06 Peter Persson* IDV B 130 Birgitta Pettersson NMS E

20 Partnerområde 8, P8 Lund N, Polhem (Gy), Lomma Lisbeth Borg SOL E 422 Anna Fabri IDV B 130:26 Elisabeth Jennfors* KSM A 329:19 Gunilla Löfström KSM A 329:01 Karin Markholm NMS E 335:01 Karin Nilsson NMS E 335 Maja Nordenankar IS B 404 b Katarina Schenker IDV B 130 Bodil Svensson KSM B 336 b Partnerområde 9, P9 Lund Ö, Spyken (Gy), Vipan (Gy), Staffanstorp, Östervångskolan Fanny Jonsdottir BUS A 204 a Lars Nordstedt KSM B 304 d Agneta Rehn NMS E 335 a Ann-Christin Sahlning IS C 433:01 Birgitta Schultz KSM B 336:03 Annette Zeidler* NMS E 304 Partnerområde 10, P10 Lund S, Katedral (Gy), KomVux Lund, Burlöv Mari Bergqvist* KSM A 329:21 Annika Cederberg-Scheike KSM A 329 Kajsa Hallstedt IS B 435 b Ylva Holmberg* BUS C 239 b Inge-Marie Svensson NMS E 404:04 Pia Thimgren SOL A 329:02 Partnerområde 11, P11 Malmö: Centrum, Husie, S Innerstaden, Petri (Gy), Jögen Kock (Gy), Medie (Gy), KomVux Södervärn, NTI (Gy), Malmö Praktiska (Gy) Bodil Cronquist IS B404 Gisela Hofmann SOL D 404 c Pia Jäderquist KSM A 329:05 Annika Kraft BUS C 228:02 Lisbeth Ringdahl* NMS E 234:01 Thomas Småberg IS C 434 Sanne Vils BUS C 239:06 Annika Åhlander KSM A 329:04

21 Partnerområde 12, P12 Malmö: Fosie, Oxie, Borgar (Gy), Rönnen (Gy), Frans Suell (Gy), Mölledal (Gy), John Bauer (Gy) Sverker Aasa NMS E 234 c Lena Andersson NMS F 407:05 Mariann Enö IS B 435:02 Keijo Eriksson IS D304d Ulf Petersson KSM A 404 Gunnel Stjernfeldt* KSM B 336:02 Els-Mari Törnquist KSM B 304:03 Camilla Hodel-Fryzell BUS Lindängeskolan camilla.hodel-fryzell@malmo.se Partnerområde 13, P13 Malmö: Hyllie, Kirseberg, V Innerstaden, Heleneholm (Gy), Universitetsholmen (Gy), Naturhumanistiska Gymnasiet Anna Arnell KSM A 329 Ewa Berg KSM A404:04 Lena Bååth IS C 433 a Jörgen Jensen BUS C 239:05 Joel Rudnert IS B 435 Dora Sallnäs NMS E 234:04 Anette Sköld* IS C 422 Ann Svensson NMS E 324b Marie Thavenius KSM A 329:02 Partnerområde 14, P14 Malmö: Limhamn-Bunkeflo, Rosengård, Agnesfrids (Gy), Latin (Gy), Pauli (Gy), KomVux Kronborg, Ängsdalsskolor Irene Andersson IS C 433 c Stina Block KSM A 329 Agneta Hessel KSM A 329 Mats Johnsson IDV B 130:25 Lars Larheden BUS A 204 d Johan Nelson NMS E 334 d Maria Pålsson* BUS A 228:03 19

22 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist/Marianne Hedstigen PM för placering på partnerområde Text till studenter antagning h07 Partnerskolesystemet En del av studierna på Lärarprogrammet utgörs av Verksamhetsförlagd tid (VFT). På lärarprogrammet i Malmö tillämpas ett system med partnerskolor - partnerskolesystemet. En av de bärande idéerna bakom partnerskolesystemet är att studenterna under VFT befinner sig inom samma partnerområde under hela sin utbildningstid för att ur olika aspekter på ett fördjupat sätt växa i läraryrket. Detta innebär alltså att man som student är placerad på samma partnerskola för hela utbildningstiden. Lärarutbildningen har skrivit avtal med ett antal kommuner (25 st) i Skåne om att placera ett visst antal studenter på respektive område för studenternas hela utbildningstid. Studenterna kan därför aldrig själva ordna platser. Partnerområdena samverkar med högskolan vad gäller studenternas utbildning så som den beskrivs i utbildningsplan och kursplaner samt kring lärares kompetensutveckling. Den verksamhetsförlagda tiden är en starkt integrerad del av utbildningen. VFT ingår i huvudämneskurs och bearbetas i huvudämneskurs. Därför kan VFT inte vara förlagd till andra skolor än partnerskolor till Malmö högskola, Lärarutbildningen 1. Registrering I samband med registreringen inför starten av höstterminen kommer de nyantagna studenterna att på registreringsblanketten ha möjlighet att ange på vilken ort man kommer att bo under studietiden. Studenterna ska också ange vilket/vilka studiespår (åldersspår) som skall ingå i examen (vissa kombinationsmöjligheter finns) i de fall då valmöjlighet finns. Studenter i Lärarutbildning 90 hp är redan antagna till studiespår och skall inte ange något på registreringsblanketten (se antagningsbesked). På blanketten ska också anges vilka skolor man har personlig anknytning till (se nedan Studenters rättssäkerhet). I samband med registreringen finns möjlighet att ansöka om speciell VFT-placering av särskilda skäl (särskilda skäl kan vara t ex medicinska eller starka sociala skäl). Skriftlig ansökan, styrkt med intyg, ska vara VFT-administrationen tillhanda på registreringsdagen eller senast den 31 augusti 2. För mer info se: Särskilda skäl för speciell VFT-placering ( - dokument ). Studenters rättssäkerhet För att studenter ska få en så saklig och opartisk bedömning som möjligt får studenter som har en personlig anknytning till en skola inte placeras där. (Med personlig 1 För studenter i distansutbildning boende i kommuner som inte ingår i partnerskolesystemet kan eventuellt placering närmare hemorten förekomma. 2 Lämnas i brevlådan utanför C223 eller skickas till: Malmö Högskola, Lärarutbildningen, Marianne Hedstigen, Malmö

23 anknytning menas att man t. ex. själv har gått eller arbetat där, har egna barn som går där, eller har släktingar som arbetar där.) Regeln om att studenter inte placeras inom område som man har personlig anknytning till liksom regeln att det är högskolan som ordnar platsen och inte studenten själv, bedöms vara en garanti för att undvika situationer där objektiviteten i en bedömning av en students skolförlagda utbildning kan ifrågasättas. Placering på partnerområde Studieorten Malmö-Lund är utgångspunkt för placeringarna. Att bli placerad på studieorten är naturligt, även för studenter som bor långt från studieorten. Kring studieorten finns ett närområde (Burlöv, Kävlinge, Svedala, Vellinge och motsvarande) och ett ytterområde (Landskrona, Helsingborg, Trelleborg, Skurup, Tomelilla, Ystad, Åstorp och motsvarande). Utgångspunkten för placeringen av studenterna på de olika partnerområdena är det antal platser som finns inom de olika partnerområdena för varje huvudämne/ämne och åldersspår. Utifrån tillgången på platser placeras studenterna så att de får så kort resväg som möjligt till sitt partnerområde kan ta sig till partnerområdet med allmänna kommunikationer att fördelningen av studenter mellan partnerområdena blir så god som möjligt Detta innebär dock att ett stort antal studenter kan komma att placeras så att man får kortare eller längre resor till sitt partnerområde. Studenter som antas som reserver när utbildningen startat, kan inte alltid räkna med att få så korta resor som möjligt. Studenter som bor på studieorten eller i närområdet och placeras i ytterområdet kan erhålla visst bidrag för resor enligt speciella överenskommelser som gjorts med kommunerna. Det är i sådana fall kommunerna som betalar ut bidraget till studenterna. Studenter som bor i ytterområdet erhåller inget bidrag. (För ytterligare info se: dokument, Resebidragsregler.) När den preliminära placeringen gjorts vid terminens början publiceras denna på hemsidan för VFT ( ) samt anslås på plats på Lärarutbildningen som meddelas vid registreringen. När den preliminära placeringen anslagits har studenterna ganska kort tid på sig att sinsemellan göra byten. Sådana byten kan endast göras med student som har samma huvudämne och studiespår (åldersinriktning). Då beslut fattats om möjliga byten anslås de definitiva placeringarna. För datum angående placeringsanslag - se nedan. Datum Händelse 31 aug Sista dag ansökan om speciell placering enligt särskilda skäl 11 sep Preliminära placeringar anslås med start kl sep Sista dag för byte av placering med annan student. 17 sep Definitiva placeringar anslås 25 sep Mentorsdag 1 1 okt VFT startar 21

24 MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist/Marianne Hedstigen Utbildningsledare rev rev Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret Följande principer är vägledande för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret. Mentorer och samordnare inom respektive partnerområde beslutar tillsammans om placering. Detta sker, om möjligt, efter samråd med studenten. 1. Studenter med studiespår mot förskola (Fö), fritidspedagogisk verksamhet (Fp) och grundskolans tidigare år (Gt) a Studenter antagna h01-h06: Kontinuitetsperspektivet i partnerskolesystemet ska tillgodoses: Det ska finnas en sådan kontinuitet i placeringen att studenterna kommer rejält på djupet inom den ena studiespåret och skolans nytta av studenterna blir tydlig. Urholkning av partnerskolesystemet behöver motverkas. Detta innebär att studenten alltid har en huvudplacering på en skola/verksamhet. Studenterna har alltså sin huvudplacering inom ett studiespår, men måste också skaffa sig erfarenhet från ytterligare studiespår. I normalfallet innebär det att minst en termins vft ska förläggas till det andra spåret. Vid kombinationen FpGt rekommenderas, där så är möjligt, parallelläggning av Fp och Gt. Annars gäller även samma princip för Fp som för Fö och Gt. Termin ett (T1) är inte tillräcklig som enda erfarenhet för något studiespår. Förskoleklass ingår som del av både Fö och Gt. Placering i förskoleklass är alltså inte tillräcklig som enda erfarenhet för något av studiespåren. Studenter med mer än ett studiespår bör inte omplaceras till ny verksamhet först under T7. Under den avslutande terminen ska studenten kunna arbeta på ett självständigt och ansvarsfullt sätt, vilket försvåras om verksamheten är helt ny för studenten. b. Studenter antagna från och med ht07: Studenter antagna fr o m ht07 med åldersspår FöGt har den placering de fått i T1 under T1 och T2. I T3 skall de vara på det andra åldersspåret. Studenten får önska vilket av åldersspåren de önskar all sin placering under avancerad nivå. I de fall där man som mentor hyser tveksamheter har man alltid sista ordet. Då förskoleklass ingår som del av både Fö och Gt och placering i förskoleklass inte är tillräcklig som enda erfarenhet för något av studiespåren och båda spåren ska tillgodoses under de tre första terminerna är det lämpligt att vänta med placering i förskoleklass till de slutet av utbildningen.

25 2. Studenter med studiespår som kombinerar examen mot grundskolans senare år (Gs) och gymnasieskola (Gy) Studenterna har sin placering på ett studiespår under hela utbildningstiden. Utifrån placering bedöms studenternas förmåga att arbeta inom de valda åldersspåren. Om tveksamheter om studentens förmåga att klara av den andra verksamhetsformen föreligger måste studenten ha placering även inom det andra åldersspåret. 23

26 Examenskombinationer för lärare mot de tidiga åren Den samlade lärarutbildningen som startade 2001 öppnade upp för examenskombinationer mot lärare i förskola (Fö), fritidpedagogisk verksamhet (Fp) och grundskolans tidigare år (Gt) på ett sätt som inte var möjligt enligt den tidigare examensordningen. Studierna för att bli lärare mot tidigare åren har sedan dess huvudsakligen skett inom ett samlat studiespår där studenter med olika examensinriktningar ryms mot Fö, Fp, Gt eller tvåkombinationer av dessa. Respektive verksamhetsområde synliggörs inom utbildningen, dels genom placeringen på den verksamhetsförlagda tiden, dels genom val av litteratur, särskilda seminarier, projektarbeten o.s.v. inom den högskoleförlagda tiden. Det stora antalet examenskombinationer inom ett huvudämne (upp till sex varianter) har ibland inneburit att studenterna inte upplevt att just deras examensinriktning varit tillräckligt synliggjord. I syfte att tydliggöra ingångarna för lärare mot Fö och Fp och för att förstärka dessa perspektiv ännu mera i huvudämnena kommer vi därför från och med antagningen ht 2007 att minska antalet examenskombinationer. Studievägar för lärare med inriktning mot förskola För att vara mera flexibla och anställningsbara väljer allt fler studenter examenskombinationen FöGt. Vi har tagit fasta på detta och i de flesta huvudämnen kommer därför lärarutbildningen om 210/240-högskolepoäng att ha inriktning mot FöGt. Det innebär samtidigt att det inte finns studiespår enbart mot Gt i dessa huvudämnen. I Barndoms- och ungdomsvetenskap finns det även studiespår riktat enbart mot Fö för att möta det stora behov som finns av lärare i förskolan. Se vidare tabell på nästa sida. Studievägar för lärare med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet Många studenter som vill inrikta sig mot fritidspedagogisk verksamhet har haft svårt att se tydliga ingångar och studievägar i den nya lärarutbildningen. Detta har vi åtgärdat genom att utveckla ett nytt huvudämne exklusivt för Fp-studenter Den fria tidens lärande som utgör huvudalternativet för den lärarstudent som vill inrikta sig mot examen avsedd för fritidspedagogisk verksamhet. Kombinationsexamina med Fp är begränsade till två huvudämnen Kultur, medier, estetik samt Barndoms- och ungdomsvetenskap enligt tabellen på nästa sida. De studenter som siktar mot kombinationsexamen där Fö, Fp eller Gt ingår ska ha minst en termins VFT (termin 2 eller 3) inriktad mot den del i kombinationen där man inte har sin huvudplacering. I Lärarutbildning 90hp finns spår mot Fö, Fp respektive Gt, men inga kombinationsmöjligheter, eftersom den VFT som genomförs under utbildningens tre terminer ska kunna genomföras inom samma verksamhet.

27 Examensalternativ antagning hp hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Fö FöGt FpGt Bild och visuellt lärande Gs GsGy Den fria tidens lärande Fp Engelska och lärande Gs GsGy Geografi, miljö och lärande FöGt Gs GsGy Historievetenskap och lärande Gt Gs GsGy Idrott och fysisk bildning FöGt Gs Kultur, medier, estetik FöGt FpGt FöFpGt GsGy Gs FpGs FöGtGs Matematik och lärande FöGt Gs GsGy Naturvetenskap och lärande FöGt Gs GsGy Religionsvetenskap och lärande Gt Gs GsGy Samhällsorienterande ämnen och barns FöGt lärande Samhällsvetenskap och lärande Gt Gs GsGy Svenska i ett mångkulturellt samhälle FöGt Gs GsGy Tyska och lärande Lärarutbildning 90 hp Fö Fp Gt Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i: Fö Förskola och förskoleklass Fp Fritidspedagogisk verksamhet Gt Grundskolans tidigare år och förskoleklass Gs Grundskolans senare år Gy Gymnasieskolan och vuxenundervisning Gs GsGy Gs Gy GsGy 25

28 Avtal för partnerområde Lärarutbildningen Datum Kontrakt om partnerområden mellan XXX kommun med Barn- och Utbildningsnämnden jämte XXX-gymnasiet med däri ingående skolformer samt Vuxenutbildningen (nedan benämnda skolan) och Malmö högskola, området för lärarutbildning, (nedan benämnd högskolan) Samarbetet kring partnerområden har som mål att utveckla former för ett fördjupat samarbete mellan högskolan och skolan i syfte att förstärka lärarutbildningens kvalitet, studenternas yrkesutveckling och skolpersonalens kompetensutveckling. Detta kontrakt är upprättat för att ange intentioner och ramar angående samarbetet kring partnerområden mellan ovanstående parter. Parterna förbinder sig genom detta kontrakt till ett fördjupat samarbete mellan lärarutbildningen/högskolan och skolan. Samarbetet skall vara till nytta för båda parters verksamheter. Det omfattar skolans medverkan i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen och högskolans medverkan i kompetensutveckling för skolans lärare. Parterna har att utse ansvarig personal som samarbetar för att utforma verksamheten så att planering, genomförande och uppföljning sker på ett fullgott sätt. Högskolan - ansvarar för lärarutbildningen i dess helhet och examinationen - ansvarar för att ta fram och fastställa utbildningsplaner och kursplaner utifrån de förordningar som gäller för lärarutbildningen - arbetar fram en grundorganisation för den verksamhetsförlagda tiden med bl a fördelning av studenter mellan olika partnerområden - har huvudansvaret för att följa studenterna genom utbildningen och därvid bl a deras utveckling till reflekterande praktiker - samråder med respektive område om kompetensutveckling för skolans personal Partnerområdet - tar emot ca xx studenter per år med början vid antagningen höstterminen 2001 och ansvarar för studenternas utbildning under hela den verksamhetsförlagda tiden. Utbyten av studenter kan komma att ske under utbildningstiden. - ansvarar för att ett flertal studenter placeras i arbetslag på samma skola, för att studenternas val av ålders- och ämnesinriktning tillgodoses och för att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen präglas av kvalitet och progression - har utifrån utbildningens styrdokument och i samarbete med högskolan ett huvudansvar för genomförandet av den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen samt medverkan i examinationen. Studenterna

29 - hör till en partnerskola under hela sin utbildning - genomför sin verksamhetsförlagda del av utbildningen på partnerskolan med kontinuerliga fältdagar och längre sammanhängande perioder Omfattningen av kontraktet regleras utifrån de ersättningsnivåer, som regleras i avtal mellan staten och svenska kommunförbundet ( ) och - baseras på antaganden om studentgenomströmning - regleras terminsvis efter studentregistrering vid mitterminsskifte Kommunen bidrar enligt särskild överenskommelse till studenternas reskostnader. 1 Konkreta överenskommelser om åtgärder av olika slag specificeras terminsvis i löpande överenskommelser utifrån intentioner och ramar i kontraktet. Om förutsättningarna för kontraktet väsentligen förändras skall nya förhandlingar upptas, om endera parten begär detta. För skolan: För högskolan: Förvaltningschef xxx kommun Olle Holmberg Områdeschef 1 Denna mening finns endast i avtal med kommuner ytterområde se text om resebidrag. 27

30 MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist Rev , Resebidrag Studieorten, närområden och ytterområden Studieorten Malmö-Lund är utgångspunkt för placeringarna. Att bli placerad på studieorten måste anses vara naturligt, även om studenten bor långt från studieorten, eftersom utbildningen är förlagd hit. I många fall kan placering på studieorten vara enda möjligheten att placera en student som bor längre bort. Kring studieorten finns ett närområde (Burlöv, Lomma, Kävlinge, Svedala, Vellinge (- utom Skanör-Falsterbo), Staffanstorp och ett ytterområde (Bjuv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Hörby, Klippan, Landskrona, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svalöv, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge (Skanör-Falsterbo), Ystad, Åstorp och Ängelholm). (Närområdet definieras i ekonomitermer som det område med utgångspunkt från Malmö, där kostnaden med allmänna kommunikationsmedel motsvarar kostnaden för resor mellan Malmö kommun Lunds kommun.) Bor studenten på studieorten eller i närområdet och placeras i ytterområdet kan han/hon erhålla visst bidrag för resor. Riktmärket är priset för resa med allmänna kommunikationsmedel mellan Malmö kommun och Lunds kommun. Den del av kostnaden för resor med allmänna kommunikationsmedel som överstiger kostnaden för resor med allmänna kommunikationsmedel Malmö-Lund betalas av kommunen där partnerskolan är belägen. Speciella överenskommelser har gjorts med berörda kommuner. Bor studenten däremot i ytterområdet utgår inget bidrag.

31 MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist Rev Ekonomin inom systemet med partnerområden Som framgår av kontraktet mellan högskolan och partnerområdet regleras ersättningsnivåerna utifrån avtalet mellan staten och svenska kommunförbundet ( ). Mera konkret innebär detta följande penningnivåer. Nedanstående resonemang har vi fört muntligt i våra informationsmöten med partnerområdena. 1. Som beräkningsgrund använder vi den modell som finns inom det partnerskolesystem som påbörjades hösten På denna grund (9 900:- /student under hela utbildningen) har vi lagt en pris- och löneomräkning. För innevarande år (2007) innebär det en uppräkning med 0,8 %. 2. Ersättningen blir med denna beräkningsmodell för en hel utbildning :- per student (ovanstående uppräkning inkluderad) innevarande år (2007). 3. Denna summa delar vi sedan upp på antal studieterminer inom en examen Utbetalning sker alltså även under terminer då studenter inte har verksamhetsförlagd tid, men är registrerade i utbildningen. Detta innebär för hp och däröver (9 terminer) kr/student och termin hp (7 terminer) kr/student och termin 2-90/180 hp 3 (3 terminer) kr/student och termin 4. I mitten av varje termin avläser vi antal registrerade studenter på respektive partnerområde och det utgör underlaget för beräkningen. Ovanstående har ingenting att göra med hur partnerområdena (och de olika kommunerna) väljer att hantera lönesättningen för sina lärare, utan utgör enbart en beräkningsgrund för att visa vilken ekonomi som uppstår i systemet. För 2008 kommer uppräkning att ske med 0,77%. Detta innebär ersättning enligt nedanstående under 2008: hp och däröver (9 terminer) kr / student och termin hp (7 terminer) kr / student och termin 2-90/180 3 hp (3 terminer) kr / student och termin För studenter som gör om VFT utbetalas ersättning med 550:-/ vecka. 1 För studenter som finns i utbildningen mer än nio terminer, utbetalas ersättning de åtta första terminerna, samt den termin de gör sin avslutande VFT. 2 För studenter som finns i utbildningen mer än sju terminer, utbetalas ersättning de sex första terminerna, samt den termin de gör sin avslutande VFT. 3 För studenter i Lärarutbildning 180 hp (yrkeslärarutbildning) utbetalas ersättning de terminer som studenten har VFT, dvs termin 1, 4 och 6. 29