Lärarutbildningen. Skolpraktikan. - en dokumentsamling om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) i Lärarutbildningen. Läsåret 09/10

Transkript

1 Lärarutbildningen Skolpraktikan - en dokumentsamling om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) i Lärarutbildningen Läsåret 09/10

2

3 Innehållsförteckning Varför en Skolpraktika?... 3 Nyheter i Lärarutbildningen fr o m ant h Lärarutbildning hp... 6 Lärarutbildningens struktur fr om antagning ht Huvudämnen... 8 Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen Arabiska med didaktisk inriktning, 270hp VFT-utlägg h09/v Verksamhetsförlagd tid organisation och arbetsuppgifter Mentorsförteckning PM för placering på partnerområde Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret Examenskombinationer för lärare mot de tidigare åren...25 Examensalternativ antagning h Avtal för partnerområde Resebidrag Ekonomin inom systemet med partnerområden Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT, ant h01-h06) Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) studenter antagna fr o m ht Praxis angående studenters eget arbete på partnerskola under VFT Progression i lärarutbildningens verksamhetsförlagda tid Bedömning av studenter fr o m antagning ht Bedömning av studenters språk Att underkänna VFT Examination av VFT under avslutningstermin inom Lärarprogrammet Självständiga arbeten inom lärarprogrammet Studenter på partnerskolor frågor kring vikariat Om tillträdeskrav i utbildningen Studieuppehåll och avbrott Angående registerkontroll, utdrag ur Belastningsregistret Försäkringar Studenter som utsätts för trakasserier Student som skadar sig under VFT Preventiva insatser mot tuberkulos Mötesplatser skola högskola... 60

4

5 MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist Utbildningsledare Rev av Marianne Hedstigen VARFÖR EN SKOLPRAKTIKA? Sedan den nya lärarutbildningen startat 2001 kom ganska snart propåer från samordnare på skolorna om att få tillgång till ett häfte där viktig information samlas om den nya lärarutbildningen och då i synnerhet om den verksamhetsförlagda tiden, VFT. Man hade upplevt att det var mycket att hålla reda på och har känt behovet av skriftligt underlag. När högskolans mentorer hösten 2003 fick sitt material samlat i en MENTORSPRAKTIKA blev önskemålen från samordnarna allt starkare och vi började prata om en SKOLPRAKTIKA. Syftet med den är precis det som står ovan, nämligen att vara en plats där viktig information samlas lättillgängligt för samordnarna. Den är absolut inte tänkt att vara en samling riktlinjer för hur VFT ska utformas på de olika skolorna! Det ansvarar partnerskolorna för med utgångspunkt från styrdokumenten. Vi har försökt ta med sådan information som kan vara av vikt för samordnarna att känna till, även om det ibland enbart rör högskolans personal/mentorerna. Vi har däremot medvetet valt bort dokument om rutiner för betygsrapportering på högskolan för att inga missförstånd ska ske. Det omdöme om studenten som lämnas från skolan till mentorn på särskild blankett, som finns i häftet, är däremot ett mycket viktigt underlag för högskolans examination. SKOLPRAKTIKAN uppdateras en gång per år. Under året kommer ofta ny information och då får SKOLPRAKTIKAN kompletteras med lösblad. På vår hemsida under rubriken Dokument och faktablad läggs kontinuerligt viktiga dokument och faktablad ut. Synpunkter på SKOLPRAKTIKAN, med önskemål om innehåll mm, lämnas till Marianne Hedstigen: marianne.hedstigen@mah.se Marianne Hedstigen

6 4

7 Nyheter i Lärarutbildningen fr o m antagning ht07 Lärarutbildningen förändrades i grunden De egna utvärderingarna, Högskoleverkets granskning, ny examensordning och Bolognaprocessen är exempel på analyser och nya propåer som alla medför förändringar. Revideringsarbetet har för lärarprogrammet har bl a resulterat i en ny utbildningsplan, nya kursplaner och en ny utbildningsstruktur fr o m hösten Samtliga kurser inom programmet (liksom alla övriga kurser inom högskolan) klassificeras på grund- respektive avancerad nivå. Den nya utbildningsstrukturen innebär bl a: huvudämnesstudierna startar efter 10 veckor den första terminen sidoämnesstudierna startar efter tre terminer jämnare fördelning av VFT över utbildningstiden Lärandemål för kurser har införts. Dessa beskriver vad studenten skall klara av efter genomförd kurs. Betygskriterierna anger hur väl studenten förväntas uppnå lärandemålen. Särskilda lärandemål har tagits fram för VFT. Ett nytt självständigt arbete (sammanläggningsarbete) har införts på grundnivå. Arbetet skall fördjupa reflektionen kring yrket genom att studenterna gör utvecklingsprojekt/ arbeten som knyter samman hft (högskoleförlagd tid) och VFT. En digital produktion skall ingå i arbetet. Det självständiga arbetet på avancerad nivå (motsvarar det traditionella examensarbetet) skall tydligare än idag vara praxisanknutet och fokusera på skolutvecklingsfrågor. Resultatet skall återkopplas till partnerskolorna. Detta möjliggörs genom att kursen ligger som första kurs i terminen återkoppling kan då ske under terminens andra kurs som dessutom innehåller den avslutande VFT-perioden. Förändringarna gäller för studenter fr o m antagning hösten De studenter som är i utbildningen (dvs antagna före ht07) omfattas inte av förändringarna utan följer den utbildningsplan som gällde vid antagningen. Vad innebär den nya utbildningen för partnerskolan? Jämnare fördelning av VFT över utbildningstiden, studenterna har mer VFT längre fram i utbildningen större nytta. Bättre förutsättningar att koppla de självständiga arbetena till lokal skolutveckling Tvärvetenskaplig kurs i slutet av utbildningen Att vara lärare - som är organiserad efter partnerområdet. Kursen skall bl a förbereda för ämnesövergripande arbetssätt och samverkan med andra lärare (arbetslagsliknande). Dessutom: Fr o m höstterminen 2007 läser man högskolepoäng istället för akademiska poäng. Ett akademiskt poäng i det gamla systemet räknas om till 1,5 högskolepoäng. Exempelvis blir 20 akademiska poäng 30 högskolepoäng.

8 Lärarutbildning hp Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp) till 330 hp, vilket innebär 3,5-5,5 års studier beroende på vilken inriktning studenten valt. Svensk lärarexamen ska innehålla minst två ämnen. Huvudämnet är basen i utbildningen. I huvudämnet kombineras ämneskunskaper med hur man gör ämnet begripligt i klassrummet. Här integreras även frågor som är angelägna för alla lärare, t ex barns och ungdomars utveckling och lärande, samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, undervisning och kulturfrågor. Den verksamhetsförlagda tiden (VFT) ingår i och är en viktig del av huvudämnesstudierna. En bit in i utbildningen väljer studenten ett eller flera sidoämnen. På följande sidor finns beskrivning över utbildningens struktur, de olika huvudämnena, möjliga studiespår (åldersspår inom skola) samt andra lärarutbildningar vid Malmö högskola. 6

9 Lärarutbildningens struktur fr o m antagning ht07 Utbildningslängd Termin hp hp hp Antal VFTveckor 90-hp 180-hp Antal VFTveckor 1 G H H G H G H H H 5 Y 8 3 H H H 5 G Y 4 4 S S S * 8 5 S S S Y 6 H S S 8 * G 4 7 H G H H H H 4 8 S 1 H H H H 4 9 H G H 4 10 S 2 H G 4 11 S 4 Förklaringar: Fotnoter: G Gemensamma kurser 1. Endast studenter mot Gt som väljer att förlänga sin H Huvudämneskurser utbildning med en termin. S Sidoämneskurser 2. Endast studenter med sidoämne: Samhällsvetenskap Y Yrkesämneskurser eller svenska och då Gy ingår i studiespåret Gråmarkerade kurser innehåller VFT 3. Endast studenter med huvudämne Samhällsvetenskap De inramade kurserna är på och lärande eller Svenska i ett mångkulturellt samhälle avancerad nivå. då Gy ingår i studiespåret * - fr o m antagning 2009 är kurserna 4. Endast studenter med huvudämne och sidoämne på grundläggande nivå Samhällsvetenskap och lärande och Svenska i ett mångkulturellt samhälle och då Gy ingår i studiespåret 7

10 Huvudämnen BARNDOMS- OCH UNGDOMSVETENSKAP I huvudämnet Barndoms- och Ungdomsvetenskap studeras och analyseras barns och ungas livsvillkor. Sambanden mellan teori och praktik, dvs mellan praktiken i förskola och skola och de teoretiska studierna om barns och ungas lärande och utveckling problematiseras och diskuteras. Frågor som när, hur, vad och varför barn och unga lär och utvecklas står i fokus för förståelsen av kunskapsfältet. Ett av kunskapsområdena utgörs av De yngre barnens ämnesdidaktik inom vilket bl a barns och ungas språktillägnande och meningsskapande behandlas liksom omvärlds- och livsfrågor. I huvudämnet används flera olika uttrycksformer som bild, musik, film och drama både som pedagogiska redskap och som möjliga vägar att problematisera, förstå och tolka omvärlden. BILD OCH VISUELLT LÄRANDE Huvudämnet inriktas mot studier av bilders och visualiseringars betydelse för lärande. Utbildningen ska leda till pedagogiskt professionell bildmedvetenhet och didaktisk förmåga att arbeta med bilder. Inom huvudämnet blir därmed valet av olika redskap, metoder och teorier i samband med studier, samtal och produktion av bilder ett angeläget innehåll. I utbildningen ingår gestaltande arbete i olika medier och format. Bildmediernas roll inom ungdomskulturen, men även ungdomars bildspråkliga utveckling i praktiken fokuseras. DEN FRIA TIDENS LÄRANDE Fria tidens lärande är ett huvudämne som tillvaratar, breddar och fördjupar den redan befintliga inriktningen mot fritidspedagogiskverksamhet. Huvudämnet är en fusion av utbildnings- och fritidsvetenskap och har huvudfokus på lärandeprocesser i identitetsskapande och socialisation. ENGELSKA OCH LÄRANDE Engelska och lärande är ett kulturellt heterogent och kommunikativt huvudämne som betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala och kulturella sammanhang. Tre innehållsspår bildar grund för huvudämnets tio 10-poängskurser: Lärande och språkundervisning, Kunskaper om språk samt Kunskaper om texter, medier och kultur. GEOGRAFI, MILJÖ OCH LÄRANDE Ett gränsöverskridande huvudämne som integrerar lärandefrågor med natur och naturförhållanden, kultur och samhälle samt konsekvenser av människors handlande. Inom huvudämnet behandlas didaktiska frågor kopplat till innehåll som bland annat rör plattektonik, klimatfrågor, städers utveckling och struktur samt hållbar utveckling allt i ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. Sambanden mellan människors olika levnadsvillkor och hur naturresurser används/utnyttjas är centrala. 8

11 HISTORIEVETENSKAP OCH LÄRANDE Inom detta huvudämne börjar man i 1900-talets historia och studerar ämnet bl a utifrån sin egen och sin familjs roll i historien. Översikt över världshistorien, källkritik, fördjupning kring svensk historia och bruket av historia i samhället integreras med studier av barns och ungdomars livsvillkor, hinder och möjligheter för lärande och praktisk undervisningsmetodik. IDROTT OCH FYSISK BILDNING Huvudämnet utgår ifrån det vidgade idrottsbegreppet vilket innebär att det är såväl elitidrott och breddidrott, hälsoaktiviteter och upplevelseaktiviteter som studeras och analyseras. Att skapa förståelse för barn och ungas lärande i idrott och hälsa under deras skoltid är grundläggande för huvudämnet. Studierna sker ur olika perspektiv och utifrån ett flervetenskapligt sätt. Utbildningen ger de kunskaper och den kompetens som krävs för att i hela skolans vardag arbeta med idrottsrelaterade frågor och medverka i utveckling och genomförande av skolans hälsofrämjande strategier. KULTUR, MEDIER, ESTETIK - KME Huvudämnet KME är ett språkämne som använder sig av estetisk gestaltning och kommunikation för att utveckla kunskap att arbeta multimodalt (mångspråkligt) med ett kunskapsstoff. I kurserna används en bred repertoar av estetiska praktiker, material, medier och metoder för didaktiska ändamål. Studenterna möter också verktyg i form av kulturteori och kulturanalys. Till detta knyts ämnesdidaktiska frågor och frågor som rör lärandets sociala kontext. Syftet är att kunna förstå och stödja barn och ungas lärande i vår tid. MATEMATIK OCH LÄRANDE Huvudämnet är till för dig som vill öka lusten och lärandet i matematik hos dig själv, barn, ungdomar och vuxna. Här förenas ämneskunskaper med hur man lär ut, förståelse för hur andra tänker och lär sig, och att det finns olika sätt att lösa matematiska problem. I huvudämnet ingår även tvärvetenskapliga studier som sätter matematiken i ett samhälleligt sammanhang. NATURVETENSKAP OCH LÄRANDE Varför är solen röd? Varför är det svårare att öppna kylskåpsdörren andra gången? Ett huvudämne för dig som vill att omvärlden ska förstås även från ett naturvetenskapligt perspektiv. Man läser ämneskurser i biologi, fysik, kemi och teknik. Innehållet är planerat för en fortsatt yrkesverksamhet. Det ingår även tvärvetenskapliga kurser som sätter in studierna i ett samhälleligt sammanhang t ex naturvetenskap på gott och ont, problemen och nyttan av genteknologi mm. RELIGIONSVETENSKAP OCH LÄRANDE Här behandlas aktuella frågor om t.ex. etik, moral, skuld och livets mening. I huvudämnet studeras nutida händelser i relation till vetenskapligt tänkande om religioner och livsåskådningar. Religionsvetenskapen studeras ur ett historiskt såväl som samhälleligt perspektiv och här fokuseras exempelvis etnicitet, ungdomskultur, identitet, genus, miljö, makt, mänskliga rättigheter och globalisering med koppling till skola och lärande. 9

12 SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN OCH BARNS LÄRANDE Detta huvudämne riktar sig mot förskolan och skolans tidigare skolår och innehåller kurser i religion, etik och moral, historia, geografi och samhällsvetenskap. Mångkulturalitet och barns läs- och skrivutveckling är två genomgående perspektiv i alla kurser. SAMHÄLLSVETENSKAP OCH LÄRANDE Samhällsvetenskap och lärande är ett tvärvetenskapligt huvudämne där kurserna spänner över bland annat demokrati och makt, massmediekunskap, samhällsekonomi och kulturgeografi. Här diskuteras frågor om hur man kan göra städer ekologiskt hållbara, massmediernas roll som opinionsbildare, mänskliga rättigeter m.m. I huvudämnet behandlas också gruppsykologiska processer med betoning på konflikthantering, gränssättning och elevmedverkan. SVENSKA I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle har ett innehåll som förbereder studenterna för pedagogisk verksamhet inom både svenska och svenska som andraspråk i förskola, skola och vuxenundervisning. Det nära sambandet mellan språk-, kunskaps- och personlighetsutveckling kommer på olika sätt till uttryck i huvudämnets alla åldersinriktningar. Huvudämnet fokuserar på sambandet mellan språk och kultur samt skolans roll som språklig och kulturell mötesplats. TYSKA OCH LÄRANDE (ingen antagning h07 och h08 pga för få sökande) Huvudämnet Tyska och lärande är kommunikativt upplagt och betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala sammanhang. Kurserna i huvudämnet spänner över ett vitt fält av frågor om språk, språkutveckling och språkundervisning. I utbildningen fokuseras också på det starka sambandet mellan språk och kultur samt på lärandet och lärandets villkor. Studenterna lär sig hantera tyskan i klassrummet så att undervisningen blir levande, varierad, innehållsrik och lockande. 10

13 Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen LÄRARUTBILDNING 90 HP Studenter på Lärarutbildning 90 hp har genom tidigare studier t ex fristående högskolekurser eller yrkesinriktad högskoleutbildning tillägnat sig ämneskunskaper. Studierna inriktar sig på ett helhetsperspektiv för lärande och utveckling samt lärarrollens allmänna krav och villkor. De centrala kunskapsområdena i utbildningen behandlar pedagogiska frågor som är angelägna för alla lärare och omfattar t.ex. samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, lärande, undervisning och kulturfrågor. I de tvärvetenskapliga ämnesstudierna uppmärksammas olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap. Studierna bidrar till fördjupning av ämnes- och yrkeskunskaper. VFT är integrerad i utbildningen med totalt 30hp. Lärarutbildningen 90hp ges även som distanskurs. Vad gäller VFT för de studenter som är placerade inom Malmö Högskolas partnerområden är det samma utlägg och krav som för övriga studenter i Lärarutbildning 90hp. ARABISKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Arabiska med didaktisk inriktning kan läsas dels som program, dels som fristående kurs. Ämnesstudierna (90 hp) ger kompetens för att undervisa i och på arabiska och spänner över ett vitt fält av frågor om lärande, språk, språkutveckling och språkundervisning. Centrala kunskapsområden är bl a arabiska språket och dess språktillhörighet, arabisk litteratur i undervisningen, språksituationen i arabvärlden och samhällsförhållandena i de arabiska länderna under olika tidsperioder. Kursen ger djupare insikter i modersmålslärarens arbetsvillkor, uppdrag och modersmålsundervisningens integrerande roll. Under ämnesstudierna tre terminer är 15 hp verksamhetsförlagd utbildning förlagd till grundskola och/eller gymnasieskola. Läs mer på LÄRARUTBILDNING 180 HP, YRKESLÄRARUTBILDNING Detta alternativ vänder sig till studenter som vill bli lärare med inriktning mot gymnasieskolans yrkesförberedande bygg-, fordons-, industri-, el & elektronik-, energi-, hantverks-, livsmedels- och restaurangprogram och har arbetslivserfarenhet från det yrkesområde som motsvarar det yrkesförberedande program mot vilket examen riktas. Denna utbildning är till en del parallell med Lärarutbildning 90 hp men anpassad för blivande yrkeslärare. De yrkesteoretiska studierna inleds med inriktning mot yrkesfacklig breddning. Studierna omfattar frågor av vikt för det egna yrkesområdet men syftar också till att ge kännedom om yrkesområden med nära anknytning till det egna. De yrkesteoretiska studierna fördjupas senare i utbildningen genom att studenterna vidareutvecklar sig inom det egna yrkesområdet där individuella önskemål och behov ges utrymme inom ramen för utbildningen. I denna del av kursen genomförs också analyser av vilken yrkesteori som kan appliceras på olika årskurser inom de yrkesförberedande programmen. Här studeras också samhällets styrning av företagandet samt de juridiska ramarna för verksamheten. 11

14 Arabiska med didaktisk inriktning, 270 hp Fr o m antagning h08 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 Allmänt utbildningsområde Arabiska med didaktisk inriktning Arabiska med didaktisk inriktning Arabiska med didaktisk inriktning Sidoämne Sidoämne Sidoämne Allmänt utbildningsområde Allmänt utbildningsområde VFT som studenter i långa utbildningen. Mentor inom inom mentorsorg. Särskilt utlägg för VFT. Mentor besöker. VFT examineras inom kurs Särskilt utlägg för VFT. Mentor besöker. VFT examineras inom kurs Särskilt utlägg för VFT. Mentor examinerar VFT (mål: T3 långa utb). Mentorsdag 2 o 3 tills med 90 hp, T1. Ingen VFT Ingen VFT Ingen VFT Läser inom lärarutbildning 90hp, T2 och även VFT utlägg för Lut90. VFT placering i sidoämne. Mentor inom mentorsorg. Läser inom lärarutbildning 90hp, T3 och även VFT utlägg för Lut90. VFT placering i sidoämne. Mentor inom mentorsorg. 12

15 HÖSTTERMIN 2009 VFT-utlägg h09-v10 BESLUT , rev VFT- VFT- Utlagt som Terminstider: Ht 09 Termin hp veckor fältdag central fältdag period Mentorsdagar LÄRARUTBILDNING HÖGSKOLEPOÄNG T1 T1:1 2,2 1,5 2 v 40 (5 dagar) Ti v 39, Må v 42 6 T1:2 2,2 1,5 3 ) 1 v Må v 51 T3 T3:1 3,8 2,5 2 2v Fre v 38, Ti v 45 T7 1 /T9 T3:2 3,8 2,5 2 13/11 2v To v 51 6 T7/T9:1 6 4 ) 4 v Må v 37, Ti v 44 T7/T9:2 1 5 LÄRARUTBILDNING 90/180 HÖGSKOLEPOÄNG T1-90hp 2 90:T1:1 5,4 3,6 3 v 40 (5 dagar) 2v Ti v 39, Ti v 45 (T1-180hp) 90:T1: v To v 51 T2-90hp 90:T2: v To v 37, Fre v 43 T3-90hp 90:T2: v Fre v 50 90:T3:1 Må v :T3:2 6 4 ) 4 v Ti v 2 VÅRTERMIN 2010 VFT- VFT- Vt 10 Termin hp veckor fältdag central fältdag period Mentorsdagar LÄRARUTBILDNING HÖGSKOLEPOÄNG T2 T2:1 3,8 2,5 2 27/1 2 v Fre v 3, To v 11 T2:2 3,8 2,5 1 19/5 2 v Må v 20 T6 1 6 T6: ) 3 v Ti v 4 6 T6:2 6 4 ) 4 v Må v 13, Ti v 22 6 T10 T7/T9/T10:1 6 4 ) 4 v To v 5, Fre v 12 T7 1 /T9 3 T7/T9/T10: LÄRARUTBILDNING 90/180 HÖGSKOLEPOÄNG T1-90 hp 90:T1:1 5,4 3,6 3 T hp (T4-180hp) T hp (T6-180hp) 6 ) 3 v Må v 6, To v 11 90:T1: /5 3 v Må v 20 90:T2: /1 3 v Ti v 4 90:T2: /5 3 v Må v 13, Ti v 22 90:T3:1 To v :T3:2 6 4 ) 4 v Ti v 21 Gäller endast studenter i 210hp utbildning Gäller även studenter i termin 1 i lärarutbildning 180hp (Yrkeslärarutbildning) Gäller endast ett fåtal studenter som går avslutande termin Utlagt som Terminstider: Gäller även studenter i termin 4 i lärarutbildning 180 hp (Yrkeslärarutbildningen) 6 5 Gäller även studenter i termin 6 i lärarutbildning 180 hp (Yrkeslärarutbildningen) Central fältdag läggs in under sammanhängande period vid behov Studenter ant före h07 VFT-seminarier för pedagogisk personal på partnerskolor: H09: 3/12, 8/12 V10: 15/4, 20/4 För ytterligare information och anmälningsmöjligheter se: 13

16 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Marianne Hedstigen rev Verksamhetsförlagd tid - organisation och arbetsuppgifter Organisation VFT-organisationen är uppbyggd kring 13 olika partnerområden 1 med ett antal mentorer knutna till varje område. Totalt c:a 100 mentorer. I varje partnerområde (mentorslag) finns en kontaktmentor. Det finns även inom varje enhet på lärarutbildningen en mentor som är VFTansvarig för enheten. Utbildningsledare med ansvar för VFT har regelbundna möten med de VFT-ansvariga och kontaktmentorerna. UTSAM Marianne Hedstigen (utbildningsledare), Maria Mäkinen (utbildningshandläggare), Anders Eskilsson (studieadministratör), Gunilla Löfström (partnerområdesdagar etc), Britt-Louise Hansson (konferensadministration etc) Kontaktmentorer för P1-P14 VFT-ansvariga BUS Liselotte Dahlbeck P1 Bjuv Båstad Högan Klippan Ängelh Åstorp P2 Kävlinge Landskr Svalöv P3 Helsingborg P5 Svedala Trelleb Vellinge P6 Simrish Sjöbo Skurup Tomelill Ystad P7 Eslöv Hörby IDV Myrtel Berggren IS Lena Bååth KSM Annika Cederberg-S. P8 Lund N Lomma + Gy P9 Lund Ö Staffanst +Gy P10 Lund S Burlöv + Gy P11 Husie S Inners Centrum + Gy P12 Fosie Oxie + Gy P13 Kirseb Hyllie V Inners + Gy P14 Bunkef Limham Roseng + Gy NMS Dora Sallnäs SOL Pähr Hansson Arbetsuppgifter för mentorer - delta i möten med egna mentorsgruppen - delta i partnerskoledagarna. - delta i utbildningsdagar för mentorer - vägleda nya mentorer i mentorslaget i mentorsuppdraget Skolansvar: samordnare och arbetslag - hjälpa till vid inventering av platser - placera studenter tillsammans med samordnare - informera om utbildningen - samla och samtala med arbetslagen - utforma bedömningsrutiner - ha möten med samordnare/arbetslag under terminerna kring studenternas prestationer 1 Partnerområde 3 och 4 är sammanslagna till ett partnerområde (P3). 14

17 - diskutera lösningar med arbetslagen vid U på VFT - meddela studieuppehåll och avbrott till skolor respektive administrationen. Studentansvar: 1. utöva mentorsskap genom att följa och följa upp studenternas utveckling 2. examinera studenternas VFT genom att - besöka studenterna i undervisning/pedagogisk verksamhet. Alla studenter ska ha besök varje termin (undantag T1, studenter i lärarutbildning hp) - möta studenter på mentorsdagar och vara samtalspartner för VFT-erfarenheter - följa upp studenterna under deras sammanhängande veckor för VFT genom besök, samtal, samling mm - särskilt uppmärksamma studenter där arbetslagen signalerar om problem - bedöma i samråd med partnerskolan - samla in omdömen från partnerskolan - göra en samlad bedömning av och examinera studenternas VFT samt meddela dem betyg - informera studenten vid U om hur omtentamen skall gå till och dokumentera detta (Vid åtgärder som samtal kring studiesituationen eller avrådan kontaktar mentorn respektive enhetsledning.) 3. hålla i mentorsdagar enligt utlägg. Observera att dessa dagar ingår i examinationen, är obligatoriska och får alltså inte ställas in. 4. varje termin informera om kriterier för terminens VFT 5. ha överblick över sina studenter, deras val av huvudämnen och studiespår. (För studenter med flera åldersinriktningar inom studiespåret, se dokument: Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret i detta häfte.) Arbetsuppgifter för kontaktmentorer - vara informationslänk mellan mentorslag och utbildningsledning i VFT-frågor - vid behov lämna/sammanställa uppgifter för och från mentorsgruppen - leda möten inom mentorsgruppen - samordna verksamheten mot mentorer på så sätt att de grundläggande idéerna med partnerskolesystemet omvandlas till konkret planering för mottagandet av studenterna på partnerskolorna, för planering av deras VFT, för uppföljning och bedömning - delta i möten kontaktmentorer VFT-ansvariga utbildningsledning. Arbetsuppgifter för VFT-ansvariga - informera nya mentorer på enheten - informera de nyantagna studenterna på sin enhet - placera enhetens nyantagna studenter - informera om VFT-frågor på enheten - delta i studentråd - delta i möten kontaktmentorer VFT-ansvariga utbildningsledning. Arbetsuppgifter hos Utsam - policyfrågor utforma, informera om och förtydliga regler och riktlinjer - samordna VFT-verksamheten och partnerområdesorganisationen - avtal med kommuner 15

18 - samordna placering av nyantagna studenter - inventering av platser för nya studenter - platstilldelning till respektive partnerområde - löpande placeringar av studenter (t ex studenter som återkommer efter studieuppehåll, omplaceringsärenden) - föra register över studenternas placeringar och mentorer - föra register över partnerskolor och kontaktpersoner - utläggning av VFT (läsårsplanering) - ta fram underlag för utbetalning av ersättning till partnerområden - handlägga studentärenden, t ex ansökningar om byte av partnerområde (se nedan) - samordna och utveckla mötesplatser skola - högskola - leda möten kontaktmentorer VFT-ansvariga utbildningsledning. Arbetsgång vid omplacering av studenter De bärande idéerna för partnerskolesystemet är ömsesidig nytta och djup. Därför ska en student vara placerad på samma skola/verksamhet under hela utbildningstiden. För att inte en urholkning av systemet ska ske gäller följande: Mentorn placerar endast om studenter inom partnerområdet i följande fall: - om skolan inte längre har plats för studenten (p g a förändring i tjänstefördelning, lärares sjukdom e dyl,) - om skolan inte kan tillgodose studentens studiespår eller huvudämne eller om det handlar om att tillgodose placering inom det andra studiespåret ( hp) I sådana fall försöker man i första hand placera om på det ursprungliga rektorsområdet och om detta inte går i den kommun/stadsdel detta tillhör. Först därefter vänder man sig till andra rektorsområden/stadsdelar/kommuner inom partnerområdet. Inga omplaceringar får göras av mentorn om en student vill vara på en skola med t ex en annan profil. I sådana fall får önskemålen tillgodoses genom de sk utflykterna, dvs besöken under enstaka fältdagar på andra partnerskolor. Är mentorn tveksam angående en eventuell omflyttning av student kontaktas utbildningsledare. Samma gäller för de studenter som mentorn inte kan placera inom det egna området. Studenter som inte är nöjda med sin placering hänvisas till samrådsgruppen för VFTplaceringar. Särskilda skäl för speciell placering Studenter som anser sig ha särskilda skäl för speciell placering eller som är missnöjda med beslut fattade av mentorer lämnar sina synpunkter skriftligen till utbildningshandläggare Maria Mäkinen (kan lämnas i postlådan utanför studerandeexpeditionen), för vidarebefordran till VFT-samrådsgruppen. Utbildningsledare med ansvar för VFT är beslutsfattare, men samråder oftast med samrådsgruppen innan beslut fattas. I gruppen ingår representanter från Utsam som arbetar med VFT-placeringar, representanter från enhetsledningar samt studentrepresentanter. Denna grupp sammanträder två-tre gånger/termin. 16

19 Mentorsförteckning ( ) Partnerområdets kontaktmentor är markerad med *. Partnerområde 1, P1 Bjuv, Båstad, Höganäs, Klippan, Åstorp, Ängelholm Hans-Åke Hansson* IS B 434 d Anders Lindh IS C 422:06 Annika Welinder KSM A 329:22 Marianne Rönnbom NMS F 407:01 Per-Eskil Persson NMS F 407 c (tj ledig ht09) Partnerområde 2, P2 Kävlinge, Landskrona, Svalöv Bitte Johannesson* KSM A 329:06 Bodil Liljefors Persson IS C 422 d Jan Härdig SOL E 422:04 Jan Nilsson KSM B 335 b Monika Kristiansson BUS C 239:02 Therese Vincenti Malmgren IS D 304 Partnerområde 3, P3 Helsingborg Carl-Erik Blomberg* KSM A 404 d Karin Embro Larsson IS C 434 Karin Nyström IS C 422:04 Karin Lagerholm NMS E 234:03 Pia Skrake BUS C 239 Vakant Partnerområde 5, P5 Svedala, Trelleborg, Vellinge Ulrika Bohlin* KSM B 304:01 Jan Anders Andersson IS B 435 c Lilian Waldenström IS C 422 c Linda Liljendahl IDV B 130:23 Maria Sandström NMS E 234 d Mats Olsson BUS C 239:03 Myrtel Berggren IDV B 130:29 Pia Nilsson BUS A 204:02

20 Partnerområde 6, P6 Sjöbo, Simrishamn, Skurup, Tomelilla, Ystad Helena Malm* KSM A 404 b Bengt Hermansson IDV B 130 Elisabeth Söderquist SOL E 422 Jan Nilsson KSM B 335 b Mats Lundström NMS E 335 b Pesach Laksman NMS E 234b Sven-Göran Ohlsson IS C 422 Partnerområde 7, P7 Eslöv, Hörby Bengt Cederberg* IS B 434 c Astrid Boström KSM B 304:04 Birgitta Pettersson NMS E 334 Peter Persson IDV B 130 Pähr Hansson SOL D 427 b:01 Partnerområde 8, P8 Lund N, Polhem (Gy), Lomma Elisabeth Jennfors* KSM A 329:19 Anna Fabri IDV B 130:26 Bodil Svensson KSM B 336 b Karin Nilsson NMS E 335 Maja Nordenankar IS B 404 b Partnerområde 9, P9 Lund Ö, Spyken (Gy), Vipan (Gy), Staffanstorp, Östervångskolan Annette Zeidler NMS E 304 Agneta Rehn NMS E 335 a Ann-Christin Sahlning IS C 433:01 Birgitta Schultz KSM B 336:03 Camilla Ekberg KSM A 329:09 Lars Nordstedt KSM B 304 d Mikael Londos IDV B130:11