Årsberättelse. Nordöstra förskoleområdet. Läsåret 15/16. Agneta Lindbergh. Förskolechef. Biträdande förskolechefer: Ingeborg Bergvall

Transkript

1 Årsberättelse Nordöstra förskoleområdet Läsåret 15/16 Agneta Lindbergh Förskolechef Biträdande förskolechefer: Ingeborg Bergvall Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy Sofia Olsson Gävle kommun Utbildning Gävle

2 Läsåret 15/16 har varit ett år av utveckling och spännande utmaningar! Men innan den berättelsen kommer här en del fakta kring det geografiskt vidsträckta området som sträcker sig från Stigslund via Bönan till Bergby i norr. Området består av 12 olika förskolor med plats för ca 720 barn. Antal personal är ca 140 inklusive specialpedagog, tal- och språkpedagog, kvalitetsutvecklare samt kockar och ekonomibiträden. Området kan erbjuda en mångfald av förskolor, allt från mindre förskolor i lantlig miljö till större förskolor mer centralt belägna. Fyra biträdande förskolechefer arbetar på området med ansvar för tre förskolor var. De finns nära verksamheten som pedagogiska ledare och är direktansvariga för den inre verksamheten och dess organisation. Förskolechef och biträdande bildar ett gemensamt ledningsteam med mötestid en gång/vecka. Gävle kommuns förskolor arbetar för likvärdighet och utgår från olika styrdokument: Skollag Läroplan för förskolan Utbildning Gävles verksamhetsplan Barnkonventionen Till stöd finns en handlingsplan på varje förskola som beskriver hur man ska arbeta mot uppsatta mål samt en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dokumenten ingår i det systematiska kvalitetsarbetet som leds av biträdande förskolechef samt pedagogiska utvecklingsledare och förskollärare. Området utgår från en barnsyn som bygger på det kompetenta barnet som med glädje och nyfikenhet ges möjligheter att utveckla sitt lärande tillsammans med utbildade och kompetenta pedagoger. Pedagogers kompetens och förtrogenhet med Läroplanen är enligt forskning två mycket betydande faktorer för förskolors kvalitet. Pedagogers förhållningssätt och bemötande är även de viktiga faktorer för allas trygghet och välbefinnande på förskolan. Intressanta aspekter som vi utvecklar i olika sammanhang. Här kommer områdets årsberättelse: Resultat i årets föräldraenkät visar på goda resultat i flertal frågor. Bland annat att barn får det stöd hon/han behöver, att man tryggt kan lämna sina barn, att man har förtroende för personalen och att barnen tycker det är roligt. Den sista, en nog så betydande del, eftersom barnen är den viktigaste målgruppen i vår verksamhet! Ett utvecklingsområde är tydlighet i information vid utvecklingssamtal. Områden som samtliga förskolor har arbetat med är LHU ( lärande för hållbar utveckling) X5000 ( en språkutvecklande arbetsmetod) samt IKT( informations- och kommunikationsteknik). Inom området LHU har man arbetat med olika målområden: jämställdhet, ekologiska fotavtryck, kretslopp, hälsa och livsstil, energiförbrukning och förbrukning av naturresurser. Resultat vi ser; till exempel att barnen stänger av vattenkranar snabbt, släcker lampor, att man tillåts välja kompisar utifrån jämställdhetsarbete där vi ser mer könsöverskridande aktiviteter. I samband med LHU har varje förskola påbörjat ett arbete kring kemikaliesmart förskola där vi inventerar material och byter ut lekmaterial och annat som på sikt inte ska användas i förskolan. Vi har tagit ett beslut om att inte ta emot leksaker som föräldrar vill skänka av ovanstående anledning. Åbyggeby och Bönans förskola har fått Grön Flagg och fler förskolor är på väg. Ekologiskt: Området har fem förskolor med egen matlagning. Där har våra kockar gjort ett mycket bra arbete där man redan i år nått det resultat man skulle uppnå år 2020 kring ekologisk kost. Även de förskolor som har Sodexo som leverantör har ökat antal ekologiska inslag, mycket positivt. Beslut om nötfri förskola har införts under året på samtliga förskolor inom Gävle kommun, ett beslut som även kom att ändra pedagogers villkor kring pedagogisk måltid där nu alla som sitter vid matborden får äta gratis. X5000: i år fick förskolorna göra egna bokval, tidigare har området haft en gemensam bok att utgå från. En hållpunkt var att temaboken skulle knytas ihop med övriga målområden. Som ett exempel har en förskola använt boken Herr Pinnemans äventyr där man har knutit samman arbetet med kretslopp i området LHU.

3 Förskolan har tolkat läroplansmålet utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra och utgått från det i sin planering. Några förskolor har arbetat med normkritiskt förhållningssätt i sambans med temaboken. X5000 är även en metod för att väva in de estetiska lärprocesserna i förskolan. IKT, där ser vi att användandet har ökat och inspirerat både barn och pedagoger i sitt vardagsarbete. Lärplattor har använts på många olika sätt i det tematiska arbetet. Boken har lagts in på plattan och det har gjorts filmer av olika slag. På en förskola användes lärplattan till att utforma en adventskalender där barnen fick olika uppdrag. Mycket uppskattat inslag! QR-koder har börjat användas i arbete med barn och föräldrar på flera förskolor i området. Ett spännande arbete som kommer att ta fart ännu mer under kommande år. Lärplattor ska användas på förskolorna i ett undervisningssyfte eller med en annan pedagogisk tanke. Det finns föräldrar som kan bli oroade över användningen och det är viktigt att förskolan förklarar hur man arbetar med IKT och visar på de möjligheter det ger. En förskola i Hille har påbörjat ett samarbete med förskoleklass i Bergby rektorsområde där de äldsta barnen får tillfälle att möta elever i skolan med hjälp av IKT och få veta mer om sin start i förskoleklass. Ett axplock av insatser för utveckling av verksamheten under läsåret 15/16: Nätverk för pedagogiska utvecklingsledare, likabehandlingsrepresentanter, IKT-utvecklare och X5000- representanter. Fortsatt arbete för förskollärares ledarskap Utbildning i IKT i olika nivåer Deltagande för pedagoger i ett projekt kring social kommunikation i samarbete med Högskolan Gävle där två pedagoger nu slutför C- respektive D-uppsats. Föreläsning för samtlig personal kring kemikaliesmart förskola Utbildning av digital utvecklingsledare på området, till stöd för övriga förskolor Insats kring flerspråkighet, barn med annat modersmål än svenska och språkutvecklande arbetssätt Förskoleområdet har utvecklats positivt under läsåret! Barn, föräldrar och chefer möter många engagerade pedagoger som har en stark vilja att utveckla sin verksamhet ytterligare. Det finns alltid aktuella frågor att diskutera. Som förälder bjuds du in till gruppsamtal på hösten om förskolans verksamhet och målområden. På våren till ett individuellt utvecklingssamtal som handlar om ditt barns utveckling och lärande på förskolan. Se vår folder Du och ditt barn på förskolan så funkar det! Läggs på alla hemsidor inom kort. Barnen har roligt på våra förskolor, de är även trygga enligt föräldraenkätens svar, där 94% angav att man är nöjd med det arbetet på förskolan. Undervisning i förskolan ska ske på ett sådant sätt att barnen via lek, tematiskt arbete, intresseområden och nyfikenhet får utveckla sitt lärande tillsammans med engagerande pedagoger. Som förskolechef på Nordöstra förskoleområdet har jag en viljeinriktning att alla som vistas på förskolan ska känna glädje och trygghet. Något som gäller barn såväl som vuxna. Våra förskolor ska kännas välkomnande och jag, tillsammans med biträdande förskolechefer, tar gärna emot synpunkter, tankar eller frågor kring vår verksamhet. Mer information om varje förskola finns på Agneta Lindbergh, förskolechef Nordöstra Agneta.lindbergh@gavle.se tel:

4 Mål: Årsberättelse Svangårdens förskola Verksamhetsåret 2015/2016 2:1 Normer och värden jag har rätt att känna mig trygg och må bra Rallarbo: barn födda Alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla sin förmåga att hjälpa andra. Vi har uppmuntrat barnen att hjälpa varandra eller oss vuxna. Vi har varit noga med att sätta ord på det som händer kan du hjälpa X att ta ner mössan från hyllan?, Vad bra att du hjälpte Y att ta på vanten! osv. Vi ser en utveckling hos barnen som visar sig på så vis att de vill prova på mer saker allteftersom tiden gått. De barn som från början mest tittat på under olika moment har börjat prova mer eller mindre då vi erbjudit saker kontinuerligt. Trollebo: barn födda Vi ger barnen möjlighet att visa hänsyn och omtanke om varandra. Vi ställde frågan till varje barn: HUR är en bra kompis? Utifrån den frågan pratar vi om hur man är en bra kompis och vi förstärker bra beteende. Vi pedagoger är goda förebilder hur man är mot varandra samt har ett gemensamt synsätt kring detta. Vi pedagoger "backar" och låter barnen få fundera på hur man ber om hjälp och hur man hjälper andra i hallen. Vi har använt oss av EllaBella från ur.play. Filmerna går ut på att hon på olika sätt hjälper någon.

5 Barnen fick ett brev från EllaBella (precis som EllaBella får i filmen) där hon ber oss om hjälp. Hon vill ha hjälp att ta reda på vad som händer med snön när man tar in den. Detta dokumenterade vi i bilder och barnens egna funderingar som sedan sattes upp på väggen. Där kunde man följa händelseförloppet från början till slut. Vi märkte att barnen tittade mycket på bilderna och berättade om dem för varandra, oss och sina föräldrar. Vi märker att barnen är hjälpsamma mot varandra. De vågar be varandra om hjälp. Vi har även sett detta i svaren från föräldraenkäten att barnen pratar om detta hemma. Barnen är hjälpsamma även hemma. Svanboet: Bilbo barn födda Mål: Färre konflikter och en miljö där vi bryr oss om varandra. Vi har gått in i en fiktiv dramavärld tillsammans med barnen. Där har barnen stiftat bekantskap med Knut-Rut och rymd Elmer. Knut-Rut är ensam och vet inte hur hen ska komma tillbaka till rymden. Vi pratar med barnen hur vi kan hjälpa Knut-Rut. Att barnen känner stolthet i att kunna hjälpa en kompis men också att bli hjälpt. Barnen tycker att det är spännande och roligt att hjälpa vår nya vän Knut-Rut. Svanboet: Svanen barn födda 2010 Vi delar oss i mindre grupper tisdag, onsdag och torsdag med ca 7 barn i varje grupp. Det gör vi för att skapa lugn och harmoni och för att barnen ska få chans att komma till tals samt för att vi pedagoger ska kunna se alla barn. Vi har haft temaarbete: rymden. Vi räknar planeter och vi tränar ordningsföljd: hur står planeterna i förhållande till solen? Vi pratar om tyngdlagen och atmosfären: vilka ämnen finns på

6 planeterna och varför kan vi inte bo där etc? Vi tränar på en rymdramsa där vi räknar baklänges Vi letar och tillverkar egna QR-koder t.ex har vi fått brev i QR form från RymdElmer. Empati/ hur kände sig astronauten och hunden Laika när de var ensam ute i rymden? Vi har jobbat intensivt med konflikthantering genom att belysa det ämnet med hjälp av böcker, drama och filmer. Vi har sett att barnen har anammat de olika verktygen för konflikthantering t.ex. ser vi att barnen i större utsträckning försöker lösa konflikter själva och om inte det fungerar hämtar de en pedagog. Tack vare att vi har delat in oss i tre mindre grupper har barnen kunnat komma till tals och blivit lyssnade på. Det har också gett oss pedagoger möjlighet att se och höra varje barn i större utsträckning. Vi har sett att barnen räcker upp handen och väntar på sin tur. Vi har sett ett otroligt stort intresse för rymden. Barnen svarar på frågor om det vi har introducerat genom både filmer och böcker. Vi ser genom svaren att de lärt sig mycket. Barnen leker rymdlekar när vi har fri lek tex bygger rymdraketer av plus plus. I den fria leken har vi också sett att de snappat upp mycket av det vi pratat om i våra grupper. 2.2 Utveckling och lärande Mål: Identitet och kroppsuppfattning Rallarbo: barn födda Alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla sin motorik. Vi har uppmuntrat och gett barnen möjlighet att prova att klä på sig enstaka plagg själv. Vi har låtit barnen träna på att själva klättra upp och ner för stolar och skötbord och även i ett senare skede i sina vagnar. Finmotoriken har vi utvecklat genom att ha flera skapandeprojekt utifrån vår temabok Promenad. Vi började med Dykar-Berit där vi tillsammans med barnen skapade ett hav i vårt temarum. Vårt stora projekt var att tillsammans göra en stor bläckfisk. Vi

7 använde oss av ballong, hönsnät, papiér maché, färg, ögon osv. Vi gjorde även fiskar, letade skatter mm. Vi har låtit barnen få tid att klättra upp och ner för stolar och skötbord. Vilket har gett resultat som vi kan se i motoriskt säkrare barn som visar tydligt att den ev. osäkerheten som fanns hos några av dem har försvunnit. Vi upplever vår barngrupp som en trygg grupp som samspelar bra tillsammans! Och den viktigaste slutsatsen är att ha roligt tillsammans med varandra och med barnen! Trollebo: barn födda Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin motorik Alla barn ska få möjlighet att prova en skapande aktivitet. Utifrån boken "Promenad" så erbjöd vi olika skapande aktiviteter. Vi började med att skapa i trolldeg samt att måla med svampar. Vi har även skapat med papptallrikar, playdoh och geometriska former. Barnen har haft stort inflytande i sitt eget skapande. Efter de skapande aktiviteterna såg vi ett behov hos barnen att röra sig. Då tittade vi på en film med EllaBella där hon förflyttar sig på olika sätt. Går, springer, cyklar tar hjälp av olika transportmedel. I samband med detta gjorde vi om den pedagogiska miljön och gjorde en hinderbana i ett av rummen. Den blev mycket uppskattad. Barnen fick skapa efter sin egen förmåga och sin egen fantasi. Vi var lyhörda för var barnen befann sig i sin tanke. Vi kunde i samband med vår hinderbana se att alla barnen gärna använder sina grundläggande motoriska färdigheter. Detta såg vi då det alltid var en pedagog närvarande i rummet.

8 Svanboet: Bilbo Vi går till gymnastiksalen där vi ges möjlighet att ha regellekar, drama, avslappning och fri lek. Vi har även avslappning i samband med samlingen före maten. Barnen ges då möjlighet att varva ner innan lunchen. Vi reflekterar med barnen kring hur det känns i kroppen efter en avslappningsövning. Alla barn är med i avslappningsövningarna och frågar efter de lugna låtar vi lyssnar på i samband med övningarna. Barnen uttrycker lugn i gruppen och vi pedagoger upplever att de tycker att det är skönt att utföra avslappningsövningar. Svanboet Svanen: barn födda 2010 Vi har gått varannan vecka till gympasalen där vi alltid börjat med en styrd aktivitet ex. mini-röris, hela havet stormar, hinderbana. Gympasalen är väldigt uppskattad. Det ser vi genom att alla barn vill gå med och i de styrda aktiviteterna deltar alla med stort intresse. I gympasalen har barnen utvecklat förmågan att lyssna på instruktioner.