Årsberättelse. Nordöstra förskoleområdet. Läsåret 15/16. Agneta Lindbergh. Förskolechef. Biträdande förskolechefer: Ingeborg Bergvall

Transkript

1 Årsberättelse Nordöstra förskoleområdet Läsåret 15/16 Agneta Lindbergh Förskolechef Biträdande förskolechefer: Ingeborg Bergvall Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy Sofia Olsson Gävle kommun Utbildning Gävle Läsåret 15/16 har varit ett år av utveckling och spännande utmaningar! Men innan den berättelsen kommer här en del fakta kring det geografiskt vidsträckta området som sträcker sig från Stigslund via Bönan till Bergby i norr. Området består av 12 olika förskolor med plats för ca 720 barn. Antal personal är ca 140 inklusive specialpedagog, tal och språkpedagog, kvalitetsutvecklare samt kockar och ekonomibiträden. Området kan erbjuda en mångfald av förskolor, allt från mindre förskolor i lantlig miljö till större förskolor mer centralt belägna. Fyra biträdande förskolechefer arbetar på området med ansvar för tre förskolor var. De finns nära verksamheten som pedagogiska ledare och är direktansvariga för den inre verksamheten och dess organisation.

2 Förskolechef och biträdande bildar ett gemensamt ledningsteam med mötestid en gång/vecka. Gävle kommuns förskolor arbetar för likvärdighet och utgår från olika styrdokument: Skollag Läroplan för förskolan Utbildning Gävles verksamhetsplan Barnkonventionen Till stöd finns en handlingsplan på varje förskola som beskriver hur man ska arbeta mot uppsatta mål samt en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dokumenten ingår i det systematiska kvalitetsarbetet som leds av biträdande förskolechef samt pedagogiska utvecklingsledare och förskollärare. Området utgår från en barnsyn som bygger på det kompetenta barnet som med glädje och nyfikenhet ges möjligheter att utveckla sitt lärande tillsammans med utbildade och kompetenta pedagoger. Pedagogers kompetens och förtrogenhet med Läroplanen är enligt forskning två mycket betydande faktorer för förskolors kvalitet. Pedagogers förhållningssätt och bemötande är även de viktiga faktorer för allas trygghet och välbefinnande på förskolan. Intressanta aspekter som vi utvecklar i olika sammanhang. Här kommer områdets årsberättelse: Resultat i årets föräldraenkät visar på goda resultat i flertal frågor. Bland annat att barn får det stöd hon/han behöver, att man tryggt kan lämna sina barn, att man har förtroende för personalen och att barnen tycker det är roligt. Den sista en nog så betydande del eftersom barnen är den viktigaste målgruppen i vår verksamhet! Ett utvecklingsområde är tydlighet i information vid utvecklingssamtal. Områden som samtliga förskolor har arbetat med är LHU (lärande för hållbar utveckling) X5000 ( en språkutvecklande arbetsmetod) samt IKT( information och kommunikationsteknik). Inom området LHU har man arbetat med olika målområden, jämställdhet, ekologiska fotavtryck, kretslopp, hälsa och livsstil, energiförbrukning och förbrukning av naturresurser. Resultat vi ser till exempel att barnen stänger av vattenkranar snabbt, släcker lampor, att man tillåts välja kompisar utifrån jämställdhetsarbete där vi ser mer könsöverskridande aktiviteter. I samband med LHU har varje förskola påbörjat ett arbete kring kemikaliesmart förskola där vi inventerar material och byter ut lekmaterial och annat som på sikt inte ska användas i förskolan. Vi har tagit ett beslut om att inte ta emot leksaker som föräldrar vill skänka av ovanstående anledning. Åbyggeby och Bönans förskola har fått Grön Flagg och fler förskolor är på väg. Ekologiskt: Området har fem förskolor med egen matlagning. Där har våra kockar gjort ett mycket bra arbete där man redan i år nått det resultat man skulle uppnå år 2020 kring ekologisk kost. Även de förskolor som har Sodexo som leverantör har ökat antal ekologiska inslag, mycket positivt. Beslut om nötfri förskola har införts under året på samtliga förskolor inom Gävle kommun, ett beslut som även kom att ändra pedagogers villkor kring pedagogisk måltid där nu alla som sitter vid matborden får äta gratis. X5000: i år fick förskolorna göra egna bokval, tidigare har området haft en gemensam bok att utgå från. En hållpunkt var att temaboken skulle knytas ihop med övriga målområden. Som ett exempel har en förskola använt boken Herr Pinnemans äventyr där man har knutit samman arbetet med kretslopp i området LHU. Förskolan har tolkat läroplansmålet utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra och utgått från det i sin planering. Några förskolor har arbetat med normkritiskt förhållningssätt i sambans med temaboken. X5000 är även en metod för att väva in de estetiska lärprocesserna i förskolan. IKT, där ser vi att användandet har ökat och inspirerat både barn och pedagoger i sitt vardagsarbete.

3 Lärplattor har använts på många olika sätt i det tematiska arbetet. Boken har lagts in på plattan och det har gjorts filmer av olika slag. På en förskola användes lärplattan till att utforma en adventskalender där barnen fick olika uppdrag. Mycket uppskattat inslag! QR-koder har börjat användas i arbete med barn och föräldrar på flera förskolor i området. Ett spännande arbete som kommer att fart ännu mer under kommande år. Lärplattor ska användas på förskolorna i ett undervisningssyfte eller med en annan pedagogisk tanke. Det finns föräldrar som kan bli oroade över användningen och det är viktigt att förskolan förklarar hur man arbetar med IKT och visar på de möjligheter det ger. En förskola i Hille har påbörjat ett samarbete med förskoleklass i Bergby rektorsområde där de äldsta barnen får tillfälle att möta elever i skolan med hjälp av IKT och få veta mer om sin start i förskoleklass. Ett axplock av insatser för utveckling av verksamheten under läsåret 15/16: Nätverk för pedagogiska utvecklingsledare, likabehandlingsrepresentanter, IKT-utvecklare och X5000- representanter. Fortsatt arbete för förskollärares ledarskap Utbildning i IKT i olika nivåer Deltagande för pedagoger i ett projekt kring social kommunikation i samarbete med Högskolan Gävle där två pedagoger nu slutför C respektive D-uppsats. Föreläsning för samtlig personal kring kemikaliesmart förskola Utbildning av digital utvecklingsledare på området till stöd för övriga förskolor Insats kring flerspråkighet, barn med annat modersmål än svenska och språkutvecklande arbetssätt Förskoleområdet har utvecklats positivt under läsåret! Barn, föräldrar och chefer möter många engagerade pedagoger som har en stark vilja att utveckla sin verksamhet ytterligare. Det finns alltid aktuella frågor att diskutera. Som förälder bjuds du in till gruppsamtal på hösten om förskolans verksamhet och målområden. På våren till ett individuellt utvecklingssamtal som handlar om ditt barns utveckling och lärande på förskolan. Se vår folder Du och ditt barn på förskolan så funkar det! Läggs på alla hemsidor inom kort. Barnen har roligt på våra förskolor, de är även trygga enligt föräldraenkätens svar där 94% angav att man är nöjd med det arbetet på förskolan. Undervisning i förskolan ska ske på ett sådant sätt att barnen via lek, tematiskt arbete, intresseområden och nyfikenhet får utveckla sitt lärande tillsammans med engagerande pedagoger. Som förskolechef på Nordöstra förskoleområdet har jag en viljeinriktning att alla som vistas på förskolan ska känna glädje och trygghet. Något som gäller barn såväl som vuxna. Våra förskolor ska kännas välkomnande och jag, tillsammans med biträdande förskolechefer, tar gärna emot synpunkter, tankar eller frågor kring vår verksamhet. Mer information om varje förskola finns på Agneta Lindbergh, förskolechef Nordöstra Agneta.lindbergh@gavle.se tel:

4 Årsberättelse för Bönans förskola I år var det hållbar utveckling som Gävle Kommuns förskolor hade som övergripande mål och som genomsyrade vårt arbete. Vi på Bönans förskola valde då att dela in hållbar utveckling i tre delar: Social-, ekonomisk- och ekologisk hållbar utveckling. Vi bestämde oss också för att arbeta för att bli en Grön flagg- förskola och det innebar att: Med verktyget Grön Flagg blir arbetet med hållbar utveckling en del av det dagliga skol- och förskolearbetet I uppstarten av läsåret arbetade vi för att fläta ihop vårt hållbara utvecklingsarbete med grön flaggarbetet så att de bildade en helhet. Vi valde också att arbeta med normer som finns i samhället och framförallt att bredda barnens normer i de lekar och aktiviteter som pågår i vardagen. Detta för att skapa en öppenhet och nyfikenhet inför nya möten, vilket är en viktig del i det sociala hållbarhetsarbetet. I detta arbete fick vi även in läroplanens övriga mål som en naturlig del. För fjärde året i rad har vi också arbetat temainriktat genom en bok som vi bundit in i vårt hållbara utvecklingsarbete. Boken heter Krokodilen som inte gillade vatten och är skriven av Gemma Merino. Dessa är de prioriterade målen för vår förskola ht-15 och vt-16: NORMER OCH VÄRDEN Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin Etniska tillhörighet, religion och trosuppfattning Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Likabehandlingsarbetet ur barnkonventionen: Jag har rätt att känna mig trygg och må bra. Under detta mål har vi arbetat mycket med social hållbarhet genom att bredda barnens medvetenhet kring normer och de olika kulturer som finns bland oss. Under höstens gruppsamtal med föräldrarna frågade vi om deras barn hade någon anknytning till något annat land, kultur eller religion. Vår tanke var att vi under året ville göra en kulturvandring tillsammans med barnen. Under året har vi hunnit fördjupa vår medvetenhet i några av dessa bland annat Sri Lanka och Finland. När vi fördjupat oss i en kultur har Louise (vår kock) lagat mat som är typiskt för den kulturen och vi har googlat på det barnen ville veta om landet och tittat på bilder därifrån. Genus och jämställdhet har en självklar och central roll i vår verksamhet och genomsyrar hela vårt arbete. Känslor är en viktig del i detta arbete och genom att ge barnen redskap att förstå känslorna, sätta ord på dem samt förstå hur de påverkar andra ger vi dem möjlighet att behandla varandra med respekt. Vi har använt oss av böcker om känslor samt är noga

5 med att benämna känslor som uppkommer i vardagen. Med detta som utgångspunkt har vi tillsammans diskuterat mycket kring känslor för att på så sätt kunna sätta ord på och bearbeta sina egna känslor när de hamnar i konflikter eller diskussioner. Vi har även använt oss av krokodilen Kroko som normbrytare, från vår temabok i vårt jämställdhetsarbete. Utveckling och lärande Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, Under dessa mål har alla tre delar i hållbarhetsarbetet varit i fokus. Vi har bland annat arbetat med olika uttryckssätt för att alla barn ska få möjlighet att hitta ett forum där de nyfiket och lustfyllt kan leka och lära. Vi har bland annat skapat en dockteater av en kartong och lite återvinningsmaterial. Vid teatertillfällena har en krokodil figurerat och lockat till normkritiska diskussioner där olika dilemman uppkommit och där vi tillsammans spunnit vidare på deras idéer till lek, skapande och vidare lärande. Bland de äldsta barnen har Kroko (en handdocka) hälsat på med jämna mellanrum. Kroko har kommit med olika uppdrag till barnen men också följt med på olika upptåg för att locka med sig barnen, samt som stöd om det känns lite nervöst. Matematik använder vi oss av i samtliga situationer i verksamheten. Vi sätter ord på matematiska begrepp i vardagen använder oss av symboler och lockar till användande av matematik såsom antal, mätning, tid osv. Bland de yngre barnen har vi arbetat med babblarna, vilket är en språkutvecklingsmodell som är framtaget av språkforskare och helt bygger på ljudet i deras namn. Vi har också läst mycket tillsammans med alla barnen och genom böckerna skapas många diskussioner. I dessa får vi både lyssna på varandra och berätta våra tankar. Bland de yngre barnen har vi även använt oss av TAKK vilket är en förstärkning till det talande ordet. Vi har försökt att vara mycket närvarande med barnen i de vardagliga situationerna, lyssnat in och satt ord på känslor, saker och göranden etc. På förskolan har vi en återvinningsateljé där vi återbrukar och skapar med trasiga leksaker såsom pussel som det fattas bitar i, pennor som är slut, skivor, metallock med andra ord allt som ska kastas. Barnen har skapat de allra mest kreativa och spännande saker man kan tänka sig. I ateljén är materialet sorterat och symbolerna

6 för respektive material väl synligt. Vi har också varit vid återvinningscentralen här i Bönan och sorterat skräp, samt deltagit i skräpplockardagarna. Vi har även planterat olika frön med barnen i krukor samt i pallkragar ute på gården. Detta för att de ska få syn på och förstå hela odlingsprocessen. Tillsammans med barnen har vi också placerat olika föremål i skogen för att gå tillbaka med jämna mellanrum och se om det har hänt något. Detta för att få syn på hur lång tid det tar för naturen att bryta ner olika material. Vi har också tittat på ett program på UR som heter Barr och Pinne räddar världen som i korthet handlar om att man ska kasta rätt skräp på rätt plats. Genom filmerna har det skapats många diskussioner och spekulationer om vad de olika materialen kan återanvändas till. Barnen har kommit med egna förslag och teorier kring detta. Genom detta hållbarhetsarbete kan vi se en stor utveckling och ett förändrat lärande bland barnen. De benämner de olika materialen och känner igen de olika återvinningssymbolerna och har stor kunskap kring odling och kompostering. Barns inflytande Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter För att barnen ska få känna att de kan påverka och vara delaktiga i förskolans vardag måste de få möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Detta har vi bland försökt att göra genom att låta barnen vara med och bestämma i så många vardagssituationer som är möjligt. Vi bestämmer regler tillsammans med barnen, vad som är rimligt och vad som känns bra för alla. Ibland röstar vi demokratiskt exempelvis så startade vi upp höstterminerna med att låta barnen rösta fram deras nya gruppnamn. Ibland blir resultatet oavgjort och då kan det behövas omröstning. Vi uppmuntrar barnen att berätta för varandra om saker de erfarit. Vi försöker ge barnen möjlighet till olika former av uttryckssätt, så att alla barn har möjlighet att uttrycka sig. Exempelvis så frågar vi barnen kring deras skapande, rörelse, konstruerande m.m. I vardagen är vi noga med att bekräfta de val barnen gör och uppmuntrar till att ställa frågor och berätta för kamraterna. Vi ger också barnen möjlighet att i mindre grupper diskutera och berätta olika saker. Vi är närvarande och diskuterar och reflekterar med barnen i lekar, matsituationer och våra gemensamma dokumentationer. Både bland de yngre och de äldre barnen har vi en inflytandetavla där vi sätter upp lappar på de saker barnen önskar att göra men som inte går att genomföra för tillfället. När den önskade aktiviteten går att genomföra tas lappen ner.

7 Lärplattorna har en stor del i vårt arbete på förskolan. Barnen gör bl. a egna piccolage där de beskriver och reflekterar det de erfarit, skapat, konstruerat eller byggt. Vi har också börjat introducera QR-koder för barnen och de har pratat in hälsningar och berättat om experiment vi gjort. Som avslutning på terminen har vi haft en sommarfest där barnen har bjudit på vernissages över årets skapande och där föräldrarna har fått prova på de aktiviteter barnen arbetat med under året. Barnen gick tillsammans med sina föräldrar och de berättade om sina förändrade kunskaper kring hållbar utveckling. Vi hade även ett bildspel med foton från året som gått. De blivande skolbarnen åkte med lotsbåten, vilket har varit tradition flera år i rad, och har blivit mycket uppskattat. Vi har ju också en fantastisk närmiljö omkring Bönans förskola. Denna använder vi oss flitigt av genom att göra utflykter till både skog och hav. Förskolan har också egen matlagning där vår kock lagar god och näringsriktig mat och vi lägger stor vikt vid ekologiskt och närproducerat och i dagsläget handlar vi 89% ekologisk mat. Som avslutning i vår årsberättelse vill vi stolt meddela att den 28:e april fick vi vårt Grön Flagg- certifikat efter att ha arbetat med handlingsplanen under året och slutligen skickat in en Grön Flagg-rapport. Jippi!! Säger vi! Vi pedagoger på Bönans förskola ser fram emot ett nytt spännande läsår med nya upptäckter och utmaningar!