Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy

Transkript

1 UTBILDNING GÄVLE Årsberättelse Läsåret 14/15 Nordöstra förskoleområdet Agneta Lindbergh Förskolechef Biträdande förskolechefer: Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy Gävle kommun Utbildning Gävle Besök Växel

2 Nordöstra förskoleområdet ht 2014/vt augusti 2014 slogs Norra och Stigslund/Strömsbros förskoleområden ihop till ett större område som fick namnet Nordöstra. Det är ett geografiskt vidsträckt område i Gävle kommun med 12 olika förskolor. Förskoleområdet har 720 platser och ca 140 personal. Vi kan erbjuda små förskolor i lantlig miljö till stora enheter mer centralt. Specialpedagog, tal & språkpedagog och uppdragspedagog finns anställda som stöd till verksamheten. De arbetar handledande och fortbildande till de olika förskolorna i samarbete med chefsteamet. Gävle kommuns förskolor utgår från olika styrdokument: Skollagen Läroplanen Utbildning Gävles verksamhetsplan Handlingsplaner för det systematiska kvalitetsarbetet Likabehandlingsplan Barnkonventionen Samtliga förskoleområden i Gävle kommun arbetar för en likvärdig förskola med hög kvalité och har ett nära samarbete. På området finns ett ledningsteam bestående av förskolechef samt fyra biträdande förskolechefer.

3 Vi utgår från en barnsyn som bygger på det kompetenta barnet som med glädje och nyfikenhet får utveckla sitt lärande tillsammans med utbildade pedagoger. Miljön ska utformas på ett lustfyllt och utmanande sätt som stimulerar till lek och lärande. Personalens förhållningssätt och bemötande betyder mycket för förskolornas kvalité och det är något vi lägger stor vikt kring. De resultat vi får på den föräldraenkät som skickas ut varje år följs alltid upp för att utveckla verksamheten på bästa sätt. Glädjande nog ser vi i det senaste resultaten att förskoleområdet har höjt sin kvalité. Bland annat har barnen fått mer inflytande över den dagliga verksamheten, vårdnadshavare kan tryggt lämna sina barn och barnen har roligt på våra förskolor. Förtroendet för verksamheten och dess pedagoger är högt och det är en utmaning att ytterligare förbättra kommande resultat våren Föräldrar ska inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten på förskolan. Förskolechefens ansvar är att formerna för samarbete mellan förskola och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta citat Läroplanen.

4 Nordöstra förskoleområdet har en modell som bygger på ett gruppsamtal om förskolans mål på hösten och ett individuellt samtal om barnets utveckling och lärande på våren. Den modellen har varit uppskattad av föräldrar, det är viktigt att känna till vilka prioriterade målområden förskolorna har och hur mitt barn utvecklats under året. En folder för att förtydliga samarbetet mellan förskola hem introduceras hösten-15 på varje förskola. Ett axplock av insatser för utveckling av verksamheten 14/15: Föreläsning Problemskapande beteende med Bo Hejlskov för samtlig personal IKT (information och kommunikationsteknik) olika insatser för både pedagoger och barn. Bland annat arbete kring lärplattor Fortbildning kring likabehandling Fortbildning för kockar i våra tillagningskök kring ekologisk mat X5000; utveckling av läsmiljöer och estetiska lärprocesser. Se varje förskolas egen årsberättelse Utveckling kring det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med varje förskolas pedagogiska utvecklingsledare Fortbildningsinsats för förskollärare kring ledarskap

5 Varje förskolområde har prioriterade målområden utifrån identifierade behov i kvalitetsarbetets utvärderingar. På Nordöstra har språk och kommunikation varit prioriterat under de senaste åren. Det arbetet har integrerats i vårt tematiska arbete i X5000 med boken Promenad på samtliga förskolor. Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter citat Läroplan. Som förskolechef på Nordöstra förskoleområdet har jag en viljeinriktning att alla som vistas på förskolan ska känna glädje och trygghet. Det gäller både barn och vuxna. Våra förskolor ska kännas välkomnande och jag, tillsammans med biträdande förskolechefer, tar gärna emot synpunkter, tankar eller frågor om vår verksamhet. Ni hittar mer information om respektive förskola på Varmt välkomna till Nordöstra förskoleområdet!

6 Årsberättelse Bönans förskola För tredje året i rad har förskolorna på vårt område arbetat temainriktat utefter en bok. Och i år var det Promenad av Lotta Olsson och Maria Jönson som temaarbetet utgick ifrån. I boken figurerar karaktärerna: Glitter-Kenneth, Elmer, Jenny, Sop- Gunilla, Dykar-Berit, och frilufts-berra och de har vid olika tillfällen besökt förskolan eller skickat brev till barnen under året. Genom karaktärerna har vi försökt att få in läroplanens alla delar och arbetsprocessen för våra prioriterade mål. Dessa är de prioriterade målen för ht-14 och vt-15: 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1. Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin Etniska tillhörighet, religion och trosuppfattning Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Likabehandlingsarbetet ur barnkonventionen: Jag har rätt att känna mig trygg och må bra. För att barnen ska få möjlighet att utveckla och bredda sin kunskap om olika kulturer, religioner men också att bredda normer som finns omkring oss och i oss har vi bland annat använt oss av Elmer. Elmer har visat filmer från andra länder, skapat på japanskt vis och introducerat vårt samarbete med Gambia. Vi har också använt oss av grodan grön bland de yngre barnen och bland de äldre barnen har vi arbetat med mångkulturella almanackan för att bredda normer. Vi har ett brett utbud av böcker som vi har mycket samtal med tillsammans med barnen. Origami: Har sitt ursprung i Japan och betyder vika papper Genus och jämställdhet har en självklar och central roll i vår verksamhet och genomsyras i hela vårt arbete. Känslor är en viktig del i detta arbete då det är genom dessa vi lär känna oss själva och förstå hur våra känslor påverkar vårt handlande. Med detta som utgångspunkt har vi dramatiserat med små spöken som var och en bär på en känsla såsom rädd, glad, arg och ledsen. Här har barnen fått varit med och diskuterat kring den känslan för att på så sätt kunna sätta ord på och bearbeta sin egen när de hamnar i dessa. Vi har också använt oss av böcker för att skapa samtal om känslor.

7 2.1 Utveckling och lärande Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Under detta mål har vi arbetat med att försöka skapa en spänning och en nyfikenhet till fortsatt lek hos barnen genom att karaktärerna med jämna mellanrum har hälsat på. Genom karaktärerna har vi försökt att få in det mesta utifrån läroplanen. Sop- Gunilla har haft en stor del av hållbar utveckling då hon samlat på skräp som hon sedan återanvänt till olika former av skapande. Jenny har haft djur, natur och omsorg som centralt. Jenny har bland annat besökt barnen och bett dem skapa leksaker till sina djur varpå barnen har tillsammans med Sop-Gunilla gjort detta av skräp eller skatter som Sop-Gunilla kallar det. Glitter-Kenneth har haft dans, musik och rörelse. Dykar-Berit natur och teknik. Bland de yngre barnen arbetar vi med babblarna vilket är en språkutvecklingsmodell som är framtaget av språkforskare och helt bygger på ljudet i deras namn. Vi läser också mycket tillsammans med barnen, även om de allra yngsta inte sitter med så lång stund är de runt omkring, genom böckerna skapas många diskussioner. I dessa får vi både lyssna på varandra och berätta vår tanke. Bland de yngre barnen använder vi oss till viss del av TAKK vilket är en förstärkning till det talande ordet. Vi är närvarande med barnen i de vardagliga situationerna, lyssnar in och sätter ord på känslor, saker och görandet etc. 2.2 Barns inflytande Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter För att barnen ska få känna att de kan påverka och vara delaktiga i förskolans vardag måste de få möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Detta försöker vi bland

8 annat göra genom olika former av uttryckssätt exempelvis så frågar vi barnen kring deras skapande. Vi uppmuntrar barnen att berätta för varandra om saker de erfarit. Diskussioner kring böcker är även under detta mål en viktig del. Vi försöker också låta barnen vara med och bestämma i så många vardagssituationer som är möjligt. När tillfälle ges röstar vi om olika saker med barnen. Exempelvis så röstar vi fram ett nytt gruppnamn varje hösttermin då det skapas en ny grupp med barn. Vi är närvarande och diskuterar och reflekterar med barnen i lekar, matsituationer och om dokumentation kring saker vi gjort tillsammans. De äldre barnen är med och skapar regler kring lekar, spel, trivsel samt övriga situationer som uppstår i vardagen. Både bland de yngre och de äldre barnen har vi en inflytande tavla där vi sätter upp lappar på de saker barnen önskar att göra men som inte går att genomföra för tillfället. När den önskade aktiviteten går att genomföra tas lappen ner. Här har ett barn skapat ett djurbo Av papper till en liten mus. Det ska vara ett fint hus säger barnet och limmar fast pärlor. Barnet berättar att dom ska äta på ett burklock. Som avslutning på terminen har vi haft en sommarfest där barnen har bjudit på vernissages där de visat från årets skapande där fanns också ett bildspel med foton från året som gått. De blivande skolbarnen har som tradition några år i rad fått besöka polisen och åka med lotsbåten vilket har varit mycket uppskattat. Vi har ju också en fantastisk närmiljö omkring Bönans förskola. Denna använder vi oss flitigt av genom att göra utflykter till både skog och hav. Vi odlar också en del tillsammans med barnen främst i syfte att få ta del av och förstå processen.