4/10/2015 Logistik 1

Transkript

1 Logistik 1

2 Information & Prognoskvalitet 2

3 Materialbehovsplanering (MRP) MRP börjar på försäljningsavdelningen genom att man tar fram en försäljningsplan och tillhandahåller en uppskattad försäljningsvolym. MRP är indata till systemet för tillverkningsplanering och styrning som består av: Huvudplanering Planer på nivån produktfamiljer (produktgrupper) etableras. Kundorder, försäljningsplan, lagerplaner eller färdigprodukter samt produktions och köpplaner knyts samman. Tillverkningsresursplanering Registrerar de tillverkningsresurser som behövs för att genomföra huvudplaneringen. Materialbehovsplanering Material och produktionsstyrning (MPS) Omsätter huvudplaneringen till specifika materialbehov. MPS ger indata för att beräkna nettomaterialbehoven. Allmänna kapacitetstest MPS:en bör testas med avseende på kapacitetsbegränsningar och detta bör göras för alla potentiella flaskhalsar. Materialbehovsplanering Stegvis bryts materialbehovsplaneringen, veckovis, ned behoven från MPS nivå enligt materiallistan. Kapacitetsstyrning Konceptuellt sett jämförbart med materialbehovsplanering. Aktuella och planerade tillverkningsorder från materialbehovsplaneringen utgör indata till den detaljerade planeringen i produktionslinjen: Materialbehovsplanering Frisläppning av beställningar Frisläppning av beställningar förändrar tillverkningsordrarnas status från planerad till frisläppt. Beslutet att frisläppa är baserat på tillgängligheten av anmodade material och kapacitet. Prioritetsstyrning Prioriteter härleds direkt från material och behovsstyrningen. Varje enhet får en prioritetslista som omfattar alla tillverkningsorder i den linjen eller maskingruppen. Kapacitetsstyrning Väntetider per processgrupp måste styras. Rapporter över in och utdata är viktiga: för att jämföra verkställt resultat med planerat.. 3

4 Tillverkningsplanering och kontrollsystem Utkast till kapacitetsplanering Material- och produktionsstyrning Resursplanering Produktionsplanering Behovsstyrning Framkant Operationsregister Produktstruktur Planering för materialbehov Data för lagerstatus Detaljerad kapacitetsplanering Tidsjusterade behovsförteckningar Material- och kapacitetsplaneringar Drivkraft Frisläppning av beställning Inköp Bakkant Styrning på verkstadsgolvet System för leverantörsuppföljning Vollman et al. (1984) Styrning & Planering Grundläggande logistikstrukturer Fem grundläggande strukturer för tillverkning och logistik 1. Tillverka och sända till lager 2. Tillverka mot lagerbehov Produkter tillverkas och distribueras till distributionspunkter som är utspridda och lokaliserade nära kunderna. Exempelvis livsmedel och dryck, drivmedel, papper,. Efter produktion hålls färdiga produkter i lager och därifrån skeppas de till geografiskt utspridda kunder. Exempelvis mejeriprodukter. 3. Montering mot kundorder 4. Tillverka mot order 5. Konstruera och tillverka mot order Endast systemkomponenter, moduler eller delmonteringar hålls i lager vid tillverkningsplatsen. Slutmontering sker först efter en unik kundorder. Exempelvis bilar och datorer. Endast råvaror och komponenter hålls i lager. Varje kund är ett specifikt projekt. Exempelvis byggmaterial, flygplan,... Inget lager alls. Inköp och orderläggning sker först efter unik kundorder. Exempelvis byggentreprenader och varvsorder. 4

5 Konceptet för kundorderpunkter Leverantör IV Komponent- PA Montering tillverkare SP Installation SP Kund Produktion Försäljning/marknadsföring Exempel Tillverka och sända till lager (MSS) KP1 Tillverka mot lagerbehov (MTS) KP2 Dator system KP3 Montering mot kundorder (ATO) Exklusiva möbler KP4 Tillverka mot order (MTO) Dieselmotorer som driver fartyg IV= Inkommande varor SP= Slutprodukter PA= Pågående arbeten KP= Kundorderpunkt KP5 Konstruera och tillverka mot order (ETO) = Lager =Orderdriven =Prognos Kökstillbehör Skeppsbyggnad Hoekstra and Romme (1985) Inköpsflexibilitet Inköpsflexibilitet 5

6 Just in time styrning (JIT) JIT styrningens egenskaper: JIT Alla material och produkter görs tillgängliga vid det tillfälle då de behövs i produktionsprocessen, inte tidigare, inte senare utan exakt i rätt tid och exakt rätt kvantitet. Huvudsakligt syfte Kontinuerligt fånga upp och lösa flaskhalsar inom produktionen och dess gränssnitt, samt efterföljande processteg. Just in time styrning (JIT) Orderkvantiteter och partistorlekar Ekonomisk orderkvantitet: när summan av lagerkostnader och orderläggningskostnader är som lägst Wilsonformeln: Q o = ((2S x C o )/C i ) S= fast förbrukning per tidsperiod Q o = orderkvantitet C o =kostnader per order C i = lagerkostnader för en enhet under en tidsperiod Just in time styrning (JIT) Villkor för Wilsonformeln: Den givna förbrukningen är relativt stabil Förbrukningen är jämnt utspridd över tiden Leveranstiden är fast och fluktuerar inte Orderläggningskostnaden per order är fast Lagerkostnaderna beror inte på den beställda kvantiteten Men JIT utmanar alla dessa antaganden. Exempelvis: orderrelaterade kostnader analyseras med avseende på: Förhandlingar med leverantören Administrativ hantering Uppföljning och bevakning av ordrar Inleverans och kvalitetsbesiktning 6

7 Just-in-time-styrning (JIT) Kostnad På väg mot en reducering av den ekonomiska orderkvantiteten Totalkostnader = Q/2 x C i + S/Q x C 0 C Lagerkostnader = Q/2 x C i C Orderläggningskostnader = S/Q x C 0 Q 0 Q 0 Orderkvantitet Just in time styrning (JIT) JIT produktion och planering kan inte införas på ett framgångsrikt sätt utan en nollfelsfilosofi JIT och nollfel måste gå hand i hand: Mindre partistorlekar gör det nödvändigt att ridigt identifiera kvalitetsbrister JIT måste stödjas av alla funktioner på företaget Införande av JIT tar tid (Det tog Toyota 15 år att införa kanbanfilosofin) Just-in-time-styrning (JIT) JIT och inköpsfunktionen Inköpsaktivitet Traditionell metod JIT metod Leverantörsval Minst 2 leverantörer; pris är centralt Oftast en lokal leverantör; täta leveranser Ändringsorder Orderuppföljning Ankomstkontroll Leverantörsbedömning Leveranstid och kvalitet ändras ofta i sista stund Många telefonsamtal för att lösa leveransproblem Kontroll av kvalitet och kvantitet i stort sett varje levererad order Kvalitetsbedömning; upp till 10% leveransavvikelse tolereras Fast leveranstid och kvalitet; kvantiteter justeras inom fördefinierade intervall Få leveransproblem tack vare bra avtal; kvalitet och leveransproblem tolereras inte. Utfallsprov; senare, besiktningar krävs inte Avvikelser accepteras inte, fast pris baserat på en öppen kalkyl Fakturering Betalnings per order Fakturor samlas och regleras månatligen 7

8 Konsekvenser för leverantörer JIT:s fördelar för en leverantör Leverantörer kan planera sin produktion bättre eftersom den regelbundet informeras om de kvantiteter som ska levereras. Administrativa besparingar: Leverantörs och kunds produktion och materialplanering är förbundna genom ett elektroniskt informationssystem, Kontinuerlig kommunikation avseende kvalitet och kostnadsbesparingar, vilka kan leda till process och produktutveckling Investeringspolicy: JIT avtal ingås för långa tidsperioder och garanterar en viss volym och omsättning över tidsperioden Konsekvenser för leverantörer Nackdelar med JIT för en leverantörs Det kan resultera i en pyramidformad struktur med en stark hierarki i försörjningskedjans olika grenar. Stora tillverkare på toppen av pyramiden trycker obehärskat ned sina krav på de mindre förstaledsleverantörerna Det krävs tid (och pengar) att leverera noll fel eller att producera noll fel. Dessa investeringar är leverantörens utgifter Leverantörer kan bli beroende av endast en tillverkare. Detta kan bli ett hot mot dess framtid. Produktionsflexibilitet 8

9 Leverans 9

10 Slutsatser Logistikprocessen är komplex Processen kan delas upp i delprocesser Varje delprocess kan styras med hjälp av delmål Samarbetet mellan inköp, materialplanering och logistik bör resultera i ett effektivt och oavbrutet produktflöde. Optimerandet av materialprocesser genom hela försörjningskedjan kan ske med hjälp av MRP och JIT. Fem olika strukturer ligger bakom företagets produktions och logistikaktiviteter, dessa är: tillverka och sända till lager tillverka mot lagerbehov montering mot kundorder tillverka mot order konstruera och tillverka mot order. 10