MATERIAL- OCH PRODUKTIONS- STYRNING PÅ SCANIA UNDER 8 SEKLER

Transkript

1 MATERIAL- OCH PRODUKTIONS- STYRNING PÅ SCANIA UNDER 8 SEKLER Förord Inledning Innehållsförteckning 1 Förord Denna uppsats ger en bild av utvecklingen och tillämpningen av metoder för material- och produktionsstyrning (MPS) på Scania från 1930-talet fram till nutid. Jag har gjort denna sammanställning eftersom jag alltid varit intresserad av industrihistoria och har en beundran för många industripionjärer. Detta gäller inte minst för de människor som lagt grunden till Scanias arbetssätt inom många områden, t ex inom området material- och produktionsstyrning. Av utrymmesskäl har jag endast beskrivit planeringen av standardchassier och exkluderat S- order, I/M motorer eller bussar. För tidsepoken före 1990 har jag inte behandlat hur produktionsenheterna utanför Södertälje styrdes och samordnades. Ej heller har jag behandlat kommunikationen mellan fabrik och distributörer/återförsäljare utan koncentrerat mig på att beskriva arbetssättet inom fabriken. För tidsepoken har jag kopierat ett antal sidor från Material- och Produktionsstyrning inom Scaniadivisionen utgiven i september Tidsepoken efter 1990 är mycket övergripande beskriven med några personliga kommentarer. För fördjupade studier hänvisas till dokumentation av Scanias nuvarande MPS-system. Antalet bilagor är stort eftersom jag anser att studiet av dessa ger den bästa bilden av hur verksamheten har bedrivits Dåtida begrepp och benämningar har använts i beskrivningen. (exempel: lastvagn, monteringsdetalj) Mycket av materialet har jag hittat i företagets centrala arkiv och i ett arkiv i källaren på Tekniska kontoret. Min bakgrund är att jag sysslade med utveckling av MPS-system under tidsperioden på Scania i Södertälje. Under perioden har jag haft olika operativa befattningar i Scanias planeringsprocess: Logistikchef i Oskarshamn , planeringschef i Scanias Brasilienfabrik och chef för huvudplaneringen / central planering i Södertälje Slutligen processägare för materialplaneringen

2 En kort tid före min pensionering 2007 vikarierade jag som gruppchef på orderavdelningen i Södertälje. Som operativ linjechef var jag marginellt engagerad i utvecklingen av nya system men jag kände hela tiden att beslutade förändringar var nödvändiga och riktiga. Det fanns en stor samsyn inom företaget om i vilken riktning förändringarna skulle ske men också en frustration av att förändringsprocessen var så trög. System rutiner är bara verktyg. För gott resultat behövs också engagerade och kunniga människor som kan samarbeta både vertikalt och horisontellt i organisationen Jag tackar min chef Per Thulin för att jag de sista månaderna före min pensionering fick ägna mig åt att samla in data och börja skriva denna uppsats som en slutpunkt på 39 års intressant och lustfyllt arbete med att utveckla men framförallt att tillämpa Scanias material och produktionsstyrningssystem i ett företag som för det mesta enbart hade vita problem. Södertälje November 2007 Rolf A Karlsson 2 Inledning Grundläggande orsak för Scanias MPS-utveckling har varit den imponerande volymtillväxten i antalet producerade fordon vilken tvingade fram en ständig utveckling av MPSverksamheten (se bilaga 2-1) Systemen och rutinerna har blivit mer realtidsbaserade. Utvecklingen från manuell databehandling via hålkortsrutiner till sofistikerade IS/IT system har fortgått kontinuerligt. De ökande volymerna har inneburit att tillvekningsprocessen kunde förenklas. Successivt har man kunnat införa en mer flödesorienterad produktion. De så kallade allmänna maskingrupperna ersattes av flödesbaserade maskingrupper i artikeltillverkningen för att slutligen ersättas av liner. På vissa lokala avsnitt har man kunnat införa pull-principen. Men i stort är man fortfarande beroende av systemen som räknar ut de framtida material behoven. Under de tidiga åren var andelen egentillverkade artiklar stort i relation till andelen köpartiklar till skillnad mot dagens situation. Av denna anledning fokuserades det mycket på artikeltillverkningen i MPS-arbetet under de tidiga åren.

3 Jag har delat in beskrivningen i 6 epoker: A Före 1945 Scania var en inhemsk hantverksmässig industri med en produktion av några få chassier per dag B Företagets utveckling till en modern exportindustri påbörjades. MPSverksamheten sågs över och förbättrades C Centrala styrprocesser, ADB-system och cyklisk planering infördes D Nya IS/IT system installerades inklusive nytt produktspecificeringssystem, världens modernaste fabrik för lastbilsmontering invigdes med tillhörande logistiksystem. E Nytt order och faktureringssystem (SMOFS)och nytt produktspecificeringssystem (SPECTRA) installeras F Samordnad självständighet införs som ett begrepp i Scanias styrning. Detta innebar att lokala MPS-system skapas för respektive produktionsenhet (MONA-systemen) och ny organisationsindelning mellan marknad-central planering-inköp och produktionsenheterna infördes. Jag brukar säga att MPS-styrning på Scania är mycket enkel och logisk. Man frågar marknadsansvariga vilka kundorder de har fått in i byrålådorna och hur mycket av respektive produkt de tänker sälja i framtiden. Sedan stämmer man av detta mot tillgänglig kapacitet. Därefter beräknar man med hjälp av produktstrukturen ut vilket material som behövs, beställer detta i egna verkstäder eller hos externa leverantörer. Därefter bevakar man att materialet är framme i tid. Slutligen skickar man ut kundordrarna till monteringslinan som underlag för slutmonteringen av chassierna. Under varje epok har jag behandlat följande avsnitt: Inledning MPS-organisation Produktbeskrivning Produktionsmål-styrning och samordning Materialbehovsberäkning Tillverkningsplanering Materialstyrning av köpt material Monteringsbeordring och lines-försörjning

4

5 Innehåll 1 Förord 2 Inledning Bilaga 2-1 Fordon per dag Åren före 1946 Bilaga 3-1 Planeringsunderlag Åren Inledning 4.2 MPS-organisation 4.3 Produktbeskrivning 4.4 Produktionsmål - styrning och samordning 4.5 Materialbehovsberäkning 4.6 Tillverkningsplanering 4.7 Materialstyrning köpt material 4.8 Monteringsbeordring och lines-försörjning Utdrag ur Scania-Vabis styrelseprotokoll 27/ PM om grupptillverkning 28/ Produktionsschema vid Scania-Vabis 1/ Organisationsschema Inköp/planering 15/ Nyckellista 10/ Detaljlista 13/ Ändringsmeddelande 22/ Utdrag ur utredning om ändringsorder till verkstaden Marknadsprognos och förslag till produktionsvolym 10/ Årsprogram 1/ Kvartalsuppläggsdata 15/ Rutin för expressorder Maskinbelastningsschema Förseningsrapport Utplockslista Utplocksorder 11/ Bristrapport Monteringsorder Åren Inledning 5.2 MPS-organisation 5.3 Produktbeskrivning

6 5.4 Produktionsmål - styrning och samordning 5.5 Materialbehovsberäkning 5.6 Tillverkningsplanering 5.7 Materialstyrning köpt material 5.8 Monteringsbeordring och lines-försörjning Detaljlista 13/ Impulsblankett 1/ Planeringens specifikationsregister Hålkort Exempel på poster i planeringens specifikationsregister Protokoll, planeringssammanträde 7/ Utdrag ur protokoll, planeringssammanträde 4/ Protokoll, planeringssammanträde 8/ Order och leveranssituation 1/ Planeringsprogram 9/ Indataunderlag till materialbehovsberäkningen Tillverkningsplanering i växellådsverkstaden 15/ (PM) Periodindelning Produktionstidtabell Tillverkningsorder Chassiorder 5/ Monteringsorder 3/ Åren Inledning 6.2 MPS-organisation 6.3 Produktbeskrivning 6.4 Produktionsmål - styrning och samordning 6.5 Materialbehovsberäkning 6.6 Tillverkningsplanering 6.7 Materialstyrning köpt material 6.8 Monteringsbeordring och lines-försörjning Översikt av MPS-systemen Produktgruppsindelning Produktspecifikationsregistret Gruppspecifikation Nyckellista Scaniadivisionens produktspecifikationssystem Ändringsorder Artikelimpuls Revidering och fastställande av produktionsprogram Internkalender Bruttobehovslista Bruttobehovsberäkning System för tillverkningsplanering Tillverkningsplan Beläggningsplan

7 6.7-1 Leveransplanesystem Leveransplan Materialredovisning Informationsåtervinning av förrådssaldon Tidsschema monteringsbeordring Flödesschema monteringsbeordring Orderblankett 1968, koncept Monteringsorder Följesedel ( utplockskort, materialrekvision) Flödesschema inleverans och bristhantering Ankomsthandling (kontrollavi) 7 Åren Inledning 7.2 MPS-organisation 7.3 Produktbeskrivning 7.4 Produktionsmål-styrning och samordning 7.5 Materialbehovsberäkning 7.6 Tillverkningsplanering 7.7 Materialstyrning köpt material 7.8 Monteringsbeordring Översikt av MPS-systemen 7.3-1Produktspecifikationsregister Ändringsorder revidering och fastställande av produktionsprogram Bruttobehovsberäkning Bruttobehovslista Tillverkningsplanering Tillverkningsplan Produktionstidtabell Materialredovisningssystemet Materialredovisning Förrådssaldolista SMOFS-nytt datasystem (veckonytt 1979) Chassibeställningsblankett Tidsschema monteringsbeordring Beordringssystemet Monteringsorder Framställning av utplocksunderlag Leveranssedel 8 Åren Inledning Informationsplanering - Samordnad självständighet Scanias lokala MPS-system (MONA)

8 8.1.4 Projekt Bristfri produktion Informations- och logistiksystem mellan fabrikerna och slutkunderna 8.2 Organisation och ansvarsfördelning 8.3 Produktbeskrivning och införandet av nya produkter och produktändringar 8.4 Produktionsmål-styrning och samordning 8.5 Materialbehovsberäkning 8.6 Tillverkningsplanering 8.7 Materialstyrning köpt material 8.8 Orderallokering, monteringsbeordring och leveransstyrning 8-1 Informationsplanering; Produktionsplanering 8-2 Informationsplanering; Material- och produktionsstyrning 8-3 The MONA application systems 8-4 MONA Overview