KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Barn- och skolförvaltning Lund Öster

2

3 KVALITETSREDOVISNING 2011 för förskola och skola inom Barn- och skolförvaltning Lund Öster

4 INNEHÅLL Dalby 4 Genarp 60 Södra Sandby 86 Veberöd 150 S i d a 1

5 KVALITETSARBETE I UTVECKLING Kvalitetsredovisningarna för förskolor och skolor 2011 innehåller beskrivande data, analyser och slutsatser av läsåret Det är svårt att summera och analysera en verksamhet som omfattar 4500 barn och elever i förskolor och skolor. Det är svårt att få tiden att förstå allt som sker och kanske svårare ändå är att lyckas fånga mångfalden och de snabba skeendena med ord som ger både helheten och det enskilda rättvisa. Kvalitetsredovisningarna har hittills ofta setts som färdiga och lite stela produkter. Något man lägger till handlingarna medan man redan är på gång med annat. Förhoppningsvis kan fler se att de är innehållsrika dokument över förändring och utveckling och att vi har mycket att lära av det som varit. I linje med skollagen som gäller från 2011 flyttas nu fokus från redovisning till systematiskt kvalitetsarbete. I årets kvalitetsredovisningar kan denna förändring ses genom att mer utrymme nu ägnas åt att analysera verksamheten. Välkommen att ta del av Kvalitetsredovisningar för BARN OCH SKOLFÖRVALTNING LUND ÖSTER S i d a 2

6 S i d a 3

7 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY KVALITETSREDOVISNING TEAM DALBY HAGALUNDS ANSVARSOMRÅDE: Hagalundskolan och Torna Hällestad skola Hagens förskola Kattfotens förskola Torna Hällestad förskola Familjedaghemmen NYVÅNGS ANSVARSOMRÅDE: Nyvångskolan Möllebackens förskola Nyvångs förskola Östra Möllagårds förskola Dalby den 21 oktober 2011 Per-Ola Birgersson Ronny Christensson Maggie Holgersson Ragnhild Holmgren Lisbeth Larsson Lisbeth Mårtensson Margaretha Nilsson Carina Olsson Eva-Maria Urkedal Kvalitetsredovisningen finns utlagd på skolornas hemsidor S i d a 4

8 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY DALBY INNEHÅLL Sammanfattning... 6 Verksamhetsbeskrivning team Dalby... 7 HAGALUNDS ANSVARSOMRÅDE... 7 Familjedaghemmen... 7 Hagens förskola Kattfotens förskola Hagalundskolan Torna Hällestad förskola Torna Hällestad skola NYVÅNGS ANSVARSOMRÅDE Nyvångs förskolor Nyvångskolan Skolbarnsomsorg Nyvångskolan S i d a 5

9 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY SAMMANFATTNING Under året har förskolorna, Möllebacken och Östra Mölla gård erhållit utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Därmed har samtliga enheter i Dalby blivit certifierade. Inom Hagalunds ansvarsområde har under året arbetats speciellt med ämnesområdena, naturorientering och teknik.inom familjedaghemsverksamheten och på Hagens förskola har ett tema varit Konsumtion, där barnen bland annat fått arbeta med vatten. Barnen har fått kunskaper om vår miljö, ett ekologiskt förhållningssätt och nyfikenhet och lust att förstå sammanhang och få ett utforskande tankesätt. I Torna Hällestads förskola har temat varit Magiska manicker. Inom alla verksamheter har barnen lärt sig naturvetenskap och teknik, i vardagen. Inom Hagalundskolan och Torna Hällestad skola har temat varit Medier och manicker. I dagens samhälle ställs allt större krav på tekniskt kunnande i arbets- och vardagslivet. För att förstå teknikens roll för individ, samhälle och natur behöver tekniken som omger oss synliggöras. Barnens kunskaper och färdigheter i språk och matematik har också utvecklas under arbetet. All förskolepersonal inom Hagalunds ansvarsområde har fått fortbildning via Naturskolan. Nyvångs förskolor har en god pedagogisk verksamhet med, till allra största delen, nöjda föräldrar. 97 procent av föräldrarna anser att deras barn trivs mycket bra eller bra. Förskolorna har under året målmedvetet arbetat med Målbaserat arbetssätt i förskolan. Detta arbetssätt kommer att förstärka och förtydliga de olika behov som ska tillgodoses och samtidigt ge förståelse varför vi gör det vi gör. Arbetssättet gör det tydligare att kommunicera kring läroplanens mål med barn, föräldrar och medarbetare. I arbetat med Hållbar utveckling har konstaterats hur egna och andras värderingar, ger ökad tolerans för olika synsätt, ger kunskapsfördjupning och engagemang i omvärldsfrågor. Nyvångskolan har fått behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling ytterligare tre år. Det elevdemokratiska arbetet, fler ämnesövergripande arbetsområden liksom internationellt utbyte kring hållbar utveckling har bidragit till beslutet. Under läsåret har tid ägnats åt implementering av Lgr 11 samt formativ bedömning. Detta har medfört skärpning i samtal kring hur våra resurser används och hur vi använder varandras kompetenser för att fördela arbetet. Utvecklingsarbete för att kunna möta fler elever i behov av stöd kommer att fortsätta. Vad är rätt stöd och hur ska det ges är frågor som finns med i vardagen såväl som i den långsiktiga planeringen. Verksamheten har på grund av mindre ekonomiska resurser fått tänka nytt och genomföra organisatoriska förändringar. Inför läsåret 2010/2011 lades en organisatorisk grund för att möta så många elevers behov som möjligt. I en undervisningsstudio, bemannad med resurspedagog och fritidspedagog, har undervisning skett tidvis för vissa elever med långsam inlärningstakt eller för elever som haft svårt att ha undervisning i samtliga ämnen i klass. Planering och upplägg har skett i samråd med klasslärare och specialpedagoger. Arbetet har lett till att elever som regelbundet varit i studion, förbättrat sina resultat i kärnämnena och sannolikt möjligheten att öka måluppfyllelsen i alla ämnen. Samarbetet mellan berörda pedagoger har präglats av stor flexibilitet och många diskussioner om anpassningar av material, innehåll och uppdrag. S i d a 6

10 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY VERKSAMHETSBESKRIVNING TEAM DALBY VERKSAMHETENS ORGANISATION Ledningsorganisation Inom Dalbys ansvarsområde finns 3 skolenheter med fritidshem, 2 fritidsklubbar, 5 förskolor och pedagogisk omsorgsverksamhet. Hagalunds ansvarsområde Förskola, Hagalundskolan F-6 med fritidshem Torna Hällestad förskola Torna Hällestad skola F-3 med fritidshem Hagens förskola Familjedaghem Kattfotens förskola Nyvångs ansvarsområde Förskola, Nyvångskolan F-9 med fritidshem Möllebackens förskola Östra Mölla förskola Nyvångs förskola Nyvångskolan F-1 med fritidshem Nyvångskolan 2-6 Fritidsklubb Nyvångskolan 7-9 Rektor/verksamhetschef Carina Olsson Rektor Ragnhild Holmgren Rektor Lisbeth Larsson Biträdande rektor Margareta Nilsson Rektor/verksamhetschef Ronny Christensson Rektor Lisbeth Mårtensson Rektor Maggie Holgersson Rektor Eva-Maria Urkedal Rektor Per-Ola Birgersson Ledningsteamets arbete Teamet har under året träffats tre timmar var fjortonde dag samt två heldagar. Ärenden som diskuterats har varit organisations- och lokalfrågor, ekonomi, barn med behov av särskilt stöd, gemensamma handlingsplaner, informations- och kommunikationsteknik, arbetsmiljö och andra gemensamma verksamhetsfrågor. Pedagogisk utveckling i 1 16 perspektiv, såsom hållbar utveckling och miljö har återkommit kontinuerligt. Gemensam implementering av förskolans och grundskolans läroplaner har funnits på dagordningen varje möte. Utvecklingsgrupper har bildats för förskolan respektive grundskolan och dessa kommer att fortsätta att vara aktiva läsåret 2011/2012. Planeringssekreterare Linda Hassel har besökt teamet vid ett tillfälle och informerat om handikapplan, systematiskt brandskyddsarbete och försäkringsfrågor. HAGALUNDS ANSVARSOMRÅDE VERKSAMHETSBESKRIVNING FAMILJEDAGHEMMEN Verksamhetens organisation Familjedaghemmen i Dalby bestod av sex dagbarnvårdare och en barnskötare varav en har arbetat med kvälls, natt och helgomsorg. Helg och nattomsorgsbarnet har slutat i april och numera hänvisas barnen till Röda Stugan, då personalens arbetstider har blivit lidande med kvälls och natt barn. Familjedaghemmen har gett service till områdena Dalby och S i d a 7

11 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Bonderup/Björnstorp och arbetet är i hemmiljö samt två dagar i gemensam lokal. Familjedaghemmen har haft ca 4 barn i sin grupp i åldern 1-12 år, vilket har inneburit att en del barn gått i skolan och var endast i verksamheten på morgonen och eftermiddagen. Verksamheten har varit bra med 4 barn i grupperna, då de varje dag har haft poolbarn då någon har haft ledigt för att klara 40 timmars arbetsvecka. Arbetet med kvalitetsredovisningen Familjedaghemmen har på APT redovisat och diskuterat arbetets gång med temat och lämnat utvärdering varje termins slut. Vi har lyft diskussionen om hur vi vet att barnen utvecklat sitt lärande. Rektor har skrivit redovisningen och sammanfattat arbetet och diskussionerna. Kvalitetsredovisningen har redovisats löpande på föräldramötet, miljörådet och skolkonferenserna. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN Årets verksamhet och måluppfyllelse Familjedaghemmen har ingen läroplan men har fått utbildning i den reviderade läroplanen och haft den som en ledstjärna i sitt arbete. Familjedaghemmens verksamhet har både varit i den lilla gruppen eller med någon annan dagbarnvårdare i närheten. Familjedaghemmen har också arbetat två dagar/v i Allégården, där stor del av temaarbetet har genomförts. Vidare har de genomfört utflykter till bland annat Linero i Lund där en underbar lekplats besöktes med fantastiska lekredskap. Familjedaghemmen har arbetat med temat Vatten under hösten och med temat Närmiljön under våren. Matematik Familjedaghemmen ska stimulera barnens språkutveckling och att uppmuntra deras nyfikenhet och förståelse för både skriftspråk och matematik. Redovisning av resultat I arbetet med temat Närmiljön har barnen studerat stora och små djur, skillnaden på tama och vilda djur och barnen har räknat och jämfört hur många mammafår, pappafår och lamm det varit i hagen. Barnen räknade till 13 får och det har kommit lika många lamm. Något barn har undrat om baggen också fått lamm? När kranbilen har lossat timmer förundrades barnen över hur stark klon har varit. Barnen har letat efter saker som har kunnat gripa om saker och har hittat bland annat grilltänger som de har provat och jämfört hur mycket varje tång har kunnat gripa om. Bedömning av måluppfyllelse Barnens förståelse för matematiska begrepp har uppfyllts. Barnen har räknat, benämnt och jämfört både vilda och tama djur, byggnader och griptänger. Analys Dagbarnvårdarna har förvånats över barnens uppmärksamhet, kluriga frågor och hur de har sett samband och jämfört, som vid 13 får och hur många barn. Dagbarnvårdarna har sett, hört diskussionerna och uppmuntrat barnens nyfikenhet för matematik överallt i arbetet med vår Närmiljö. Rektors reflektion är att dagbarnvårdarna har visat stor glädje i sina redovisningar både skriftligt och muntligt. S i d a 8

12 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Språkutveckling Beslutade åtgärder Utbildning i språkutveckling ht-10. Barns utveckling och lärande stimuleras av att de får skapa och kommunicera med olika medel och på olika sätt. Varje barn behöver känna trygghet och se sig som en tillgång i gruppen. Redovisning av resultat Personalen har haft utbildning i språkutveckling med en logoped. Barnen har upptäckt nya ord hela tiden i samband med våra teman Vatten och Närmiljön. Ett barn har berättat om regnet på sin hand och dagbarnvårdaren undrar vad regn är för något? Barnet har svarat: för att blommorna ska växa kunna, annars får vi ta vattenkannan och hälla på blommorna. Barnet har gett uttryck för sambandet mellan ordet regn - vatten samt kopplingen till blomman och vattenkannan. Bedömning av måluppfyllelse Beslutade åtgärder har uppfyllts. Barnens språkutveckling har uppmuntrats och stimulerats i temaarbetet. Analys Dagbarnvårdarna har upplevt att fortbildningen har ökat deras uppmärksamhet på varje barns olika sätt att kommunicera och har tagit vara på detta i barnens lek. En dagbarnvårdare har hört hur många ord barnet har upptäckt och sambandet mellan ordens olika betydelse, när treåringen har berättat om regnet. Dagbarnvårdarna har uppskattat logopedens enkla sätt att uppmärksamma barnens språkutveckling. De har i det praktiska arbetet med barnen tillvaratagit utbildningen i barnens egna berättelser. Rektor har uppmärksammat dagbarnvårdarnas diskussioner om att språket har stor betydelse när barn hamnar i konflikter, vilket logopeden fokuserade mycket på. Åtgärder Fånga barnens berättelser och lyssna av vad barnen verkligen menar och vill. Naturvetenskap och teknik Beslutade åtgärder Arbeta för att få behålla Grön Flagg. Barn utvecklas och lär sig hela tiden och i alla sammanhang. Barnen kan tidigt delta i samspel och lära sig av sina erfarenheter. Det är viktigt att barnen får lära sig att vara rädd om sin närmiljö. Redovisning av resultat Familjedaghemmen har fått behålla Grön Flagg. I temat Konsumtion har barnen fått arbeta med vatten. I leken har ett barn öst länge med vattnet i en ränna och har tittat hur det rinner. Dagbarnvårdaren har undrat varför rann vattnet på det hållet. Barnet vet ej men fortsätter att ösa och plötsligt säger barnet, men det lutar. Sedan fortsätter resonemang om vilket håll vattnet rinner, vad händer om vi håller för och fångar vattnet. I temat Närmiljön har barnen följt grodans parning till det färdiga ynglet. S i d a 9

13 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Bedömning av måluppfyllelse Beslutade åtgärder har uppfyllts. Analys Dagbarnvårdarna slutar aldrig förvånas över barnen nyfikenhet och glädje när de upptäcker nya saker i naturen. Dagbarnvårdarna har lärt sig ställa frågor som ger barnen ett nytt sätt att tänka. De upplever att all fortbildning i dessa svåra ämnen har blivit jätteroliga i arbetet med barnen. De har upplevt hur barnen fått in teknik och naturvetenskap i vardagen genom sitt Grön Flagg arbete. Rektor har hört och sett deras Aha-upplevelse på fortbildningen, som varför har jag trott detta var så svårt Åtgärder Arbeta för att behålla Grön Flagg samt att ställa produktiva frågor. LIKABEHANDLINGSPLAN Beslutade åtgärder Revidera likabehandlingsplanen. Värdegrundsföreläsning till föräldrarna. Enligt skollagen 6 kap. 1. Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. I annan verksamhet ingår annan pedagogisk verksamhet som regleras i 25 kap. Familjedaghemmen har egen likabehandlingsplan. Redovisning av resultat Likabehandlingsplanen har reviderats på arbetsplatsträff. Barnen har vid konflikter och vid måltiderna diskuterat hur vi är en bra kompis, hur var och en upplever olika ord, händelser och hur de ska försöka sätta sig in i varandras upplevelser. Gunlög Roséns föreläsning om tjat och gnat gav många reflektioner till eftertanke från både föräldrar och personal. Föräldrarna har också tagit upp frågan, varför är det så svårt att berömma och uppmuntra. Bedömning av måluppfyllelse Beslutade åtgärder är genomförda. Ingen handlingsplan är upprättad för något barn. Analys Barnen har fortsatt att vara bra på att lösa sina konflikter när de själv fått diskutera sig fram till lösningarna. Dagbarnvårdarna har stor tilltro till den lilla gruppen när det gäller hur barnen har diskuterat. Dagbarnvårdarna har upplevt det mycket positivt att föräldrarna har kommit med frågor och diskuterat dessa efter föreläsningen. Rektors reflektion har varit att föräldrarnas tillit till personalen är hög, när de vill diskutera sitt sätt att hantera diskussionerna med barnen. Åtgärder Revidera likabehandlingsplanen Använda barnintervjuer kontinuerligt i arbetet S i d a 10

14 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY BARNS INFLYTANDE Beslutade åtgärder Hitta samverkansformer med föräldrar, barn och personal. Skollagen 4 kap 9. Barnen ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över verksamheten. Redovisning av resultat Barnen har ofta sagt att de vill gå till den speciella lekplatsen eller att vi vill se grodorna idag igen och detta har genomförts idag eller en annan dag. Barnen får vara med att planera matsedlarna med sina favoriträtter. Barnen har valt och genomfört lekar som passat dem just då oavsett vad andra anser. Föräldrar har tagit initiativ till utflyktsmål som barnen upplevt fantastiskt roliga. Samverkan har enbart varit i trivselform som avlutningsfest med tipsrunda och luciafirande. Bedömning och måluppfyllelse Beslutade åtgärder har delvis genomförts. Barnen har på olika sätt haft inflytande över verksamheten. Analys Personalen har upplevt det svårt att hitta samverkansformer. Ändå har de försökt vara lyhörda för förslag från föräldrarna och var mycket tacksamma om utflykten till Lineros lekplats. Här upplevde de barnens glädje att få själv bestämma över vilka lekredskap de ville använda. Dagbarnvårdarna har fångat upp barnens idéer och nyfikenhet i all verksamhet anser de själva. Rektor instämmer i denna reflektion och anser att detta kan ha att göra med den lilla gruppens arbete. Åtgärder Diskutera frågan på föräldramöte och APT. VERKSAMHETSBESKRIVNING HAGENS FÖRSKOLA Verksamhetens organisation Hagens Förskola tillhör Hagalunds ansvarsområde och har haft samarbete med Hagalundsskolan, Torna Hällestads skola och förskola, Kattfotens förskola och familjedaghemmen i Dalby. Hagens Förskola har sex avdelningar varav fyra syskongrupper i åldern 1-5 år och två småbarnsgrupper i åldern 1-2 år. Avdelning Humlan är en språkförskola med kommunikationssvaga barn inkluderade i syskongruppen. Hagen har i okt -10 haft 22 barn i åldern 1-2 år och 55 barn i åldern 3-5 år samt i april barn i åldern 1-2 år och 57 barn i åldern 3-5 år. Barngruppernas storlek har minskat då Kattfotens förskola har haft lediga platser och ligger mer centralt i Dalby. Vårterminens kö har ökat på grupperna och Hagens jämförtal är ej relevanta då Hagen har haft 1-5 år i syskongrupperna. Målet med 11 barn i åldern 1-2 år och 15/16 barn i syskongrupp har ej uppfyllts och Hagens utbyggnad eller annan översyn behöver påskyndas, då det har varit kö till Hagens förskola. Samtidigt behövs en varnande hand för budgeten, då barnantalet 11/16 ej räcker till 2,75 personal/avd för att budgeten ska vara i balans. Budgeten har lagts helår och verksamheten har styrts av 3-månadersgarantin samt av låg och hög barnpeng där barnens ålder ändras i september. Detta kan medföra att vissa S i d a 11

15 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY månader har vi färre barn och vid andra fler, samtidigt som barnen blir äldre och låg barnpeng. Svårigheter har uppstått när personalen ska regleras efter detta. Personalen har bestått av 25 personer såsom förskollärare, genuspedagog, barnskötare, vaktmästare, administratör, kokerska och ekonomibiträde. Hagen har inte haft specialpedagog längre på språkavdelningen utan har köpt in logopedhandledning, då det har varit svårt att rekrytera specialpedagog med rätt kompetens. Även detta läsår har det varit svårt att rekrytera förskollärare till Hagens vikariat, då det har varit stor tillgång på tillsvidaretjänster i andra kommuner som dessutom ger högre lön. Hagens, Kattfotens och Torna Hällestads Förskolor har haft gemensamma skolkonferenser. Föräldrarna har bjudits in till fem möten under året där en förälder från Torna Hällestads förskola varit ordförande och en förälder från Hagens förskola varit vice ordförande. Ledamöterna har varit engagerade i den nya skollagen och den reviderade Lpfö 98. Personal har regelbundet berättat om förskolornas arbete med bl.a naturvetenskap och teknik, då team Dalby bestämt att kvalitetsredovisa ämnet teknik. Ragnhild har berättat om utvecklingsarbetet i Dalby och att all personal ska läsa boken Lyssnandets pedagogik och hur vi ska lyfta detta under nästa läsår. Föräldrarna har upplevt detta arbete spännande och ser framemot barnen arbete. Nämndsledamöter, föräldrar och personal har upplevt en god stämning och bra diskussioner. Vidare har Förvaltningen kallat till olika möten där några av våra representanter har varit. Arbetet med kvalitetsredovisningen Föräldrarna har involverats i arbetet på skolkonferenserna och genom den årliga trivselenkäten, som redovisas på höstterminens föräldramöte. Barnen har svarat på en barnenkät, där frågorna har ställts om trivseln, inflytandet och arbetet i verksamheten. Dokumentation har skett med hjälp av bildspel, digital fotoram samt foto med barnens kommentarer som har synliggjort barnens arbete utifrån den reviderade Lpfö 98. Hagens personal har arbetat med kvalitetsredovisningen på sina månadsplaneringar och utvärderingstillfällen i december och juni. De har kontinuerligt lämnat sammanställningar om sitt arbete utifrån mål, genomförande, resultat, analys och hur vi går vidare. Personalen har också vid medarbetarsamtalet diskuterat kvalitetsredovisningens olika områden. Rektor har beslutat om beslutade åtgärder och strävansmål är uppfyllda eller ej. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Skola för hållbar utveckling Hagens Förskola har fortsatt sitt arbete med Skola för hållbar utveckling som det stora paraplyet över all verksamhet. Leken och lusten att lära har fortsatt genomsyra verksamheten. Läsårets tema Konsumtion har fått stå modell för värdegrund, matematik, teknik, språklig utveckling och barns inflytande, som har varit årets KR-områden. Barnen har fått hjälp att utveckla sina förmågor genom bl.a Mofflor, pet-flaskor, kameror, hårfönar, fordon, vatten, fåglar, maskar och fjärilar. Naturligtvis har andra områden i den reviderade läroplanen fått en stor del i verksamheten eftersom allt ryms inom Skola för hållbar utveckling. Tvärgruppsarbetet har fortsatt två dagar i veckan för 5 åringarna och en dag för 4 åringarna. 5-åringarnas arbete har utgått mycket från värdegrunden, rörelse och skolbesök. 4- åringarnas Grön Flaggarbete har haft temat Närmiljö. S i d a 12

16 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Personalens arbete med den reviderade läroplanen har gett nya rubriker till Hagens arbetsplan och hur vi ska arbeta för att utveckla barnens förmågor enligt strävansmålen. Matematik Beslutade åtgärder Ta vara på varandras kompetenser genom arbetsbyte. Utveckla matematiken genom teknik och naturvetenskap. Rev.Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, och konstruera med hjälp av tekniker, material och redskap utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Arbetslaget skall ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan. I arbetet med den rev. läroplanen har förskolan kopplat samman matematik med teknik och naturvetenskap. Vi vill väcka barnens nyfikenhet och lust till naturvetenskapliga och matematiska begrepp, förstå sammanhang och få ett utforskande tankesätt med hjälp av olika experiment och undersökningar. Redovisning av resultat Arbetsbyte har genomförts på ett naturligt sätt då personalen har varit korttids frånvarande eller på studier. Personalen har arbetat under hela frånvaron eller en hel vecka och på detta sätt tagit del av planering och genomförande av matematik i vardagen. Vi har fått nya tankesätt av Naturskolans personal samt av egen personal som bl.a har genomgått utbildning med förskollärarlyftet. Verksamheten med Konsumtionstemat har förlagts till både inne och utemiljö där barnen har haft stora möjligheter att räkna och utforska pinnar, bilar, stenar, petflaskor, mjölkkartonger och mycket mer. De har staplat sakerna i olika staplar, byggt med dem, jämfört mjuka och hårda saker, stora och små, bildat par och uppskattat vikt som tung, lätt med mera. Barnen har också arbetat med diagram där barnen har ritat olika väder, klippt ut och klistrat upp i staplar som de mätt och jämfört. Matematik har funnits i all verksamhet och inte minst vid måltiderna. Bedömning av måluppfyllelse Beslutade åtgärder har genomförts med att ta vara på varandras kompetenser. Strävansmålen har uppfyllts med att fläta samman matematik, teknik och naturvetenskap på ett lustfyllt sätt i vardagen. Analys Personalen har entusiastiskt berättat om nya konkreta tips och idéer i arbetet med barnen tex. storylinearbetet, födelsedagsfirandet, konsumtionstemat och har påtalat hur de fått insyn i yngre och äldre barns lärande. Personalen har påtalat att barnen har lärt känna personalen över gränserna på ett enkelt och meningsfullt sätt, vilket har märkts på stora gården, när alla har varit ute. Detta har personalen upplevt positivt, när barnen har önskat hjälp med något. Överskolningarna har också känts enklare enligt personalen, då någon personal redan har S i d a 13

17 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY varit känd. Föräldrar har framfört det blir säkert bra, då barnet redan har träffat personalen där. Personalen med de yngre barnen har sett barnens nyfikenhet för matematikens värld då de letat efter lika saker och hur de har börjat se par. De äldre barnen har resonerat och sett samband och fått en klar bild av stapeldiagram enligt personalen, då barnen har bl.a studerat novembervädret för att kunna hjälpa Mofflorna i skogen. Barnen har på ett tydligt och enkelt sätt kunnat utveckla förmågan att se olika förhållanden, som de uttryckt i vardagen. Barnen har också visat sin glädje över att skapa och konstruera med naturens material. Pedagogerna anser också att resultatet beror på att de har blivit inspirerade till nytt tänk. Rektors reflektion har kanske varit att den största anledningen till resultatet varit arbetet med den lilla gruppen och personalen har ofta framfört vikten av att verksamheten genomförts i delade grupper. Åtgärder Hitta nya utmaningar i matematiken genom bland annat i vårt tema Vi utforskar skogen och låta barnen leka matematik. Vi ska använda oss av mer produktiva frågeställningar och ta vara på dessa svar. Språkutveckling Beslutade åtgärder Ta tillvara den lilla gruppen i vårt temaarbete Konsumtion för att stimulera språkutvecklingen Rev.Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper, och färdigheter. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld I förskolans arbetsplan är målsättningen att språkligt arbete ska följa alla aktiviteter i förskolan, som ett roligt och naturligt inslag. Vi ska ge barnen LUST att kommunicera, upptäcka språket och öka deras självkänsla. Barnen ska få möjlighet att samspela och påverka sin omgivning. Redovisning av resultat Personalen på alla avdelningar har delat in barnen i mindre grupper i det planerade arbetet. Barnen har fått berätta, lyssna, reflektera och samspela med varandra och vuxna i den dagliga verksamheten. Alla barn har bakat pepparkakor och lussebullar i smågrupper, där språkutvecklingen har varit en stor del av arbetet. Barnen har benämnt allt när de mätt med deciliter och litersmått samt räknat måtten, när de blandade degen till bullarna. De har använt nya ord som deg, kavel och bakform. De har också fått dela med sig och vänta på sin tur. Utifrån konsumtionstemat har också diskussioner förts kring att baka själv eller köpa kakorna. Bedömning av måluppfyllelse Målet har uppfyllts att arbeta med den lilla gruppen. Strävansmålen har uppfyllts genom vardagsnära aktiviteter. S i d a 14

18 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Analys All personal har upplevt att arbetet med barnen i mindre grupper utvecklar barnens förmågor på ett bättre sätt, då samspelet mellan barn/vuxna och barn/barn är närmre. Personalen har försökt att arbeta på samma sätt även vid personals frånvaro. Rektor har ingen möjlighet att påverka arbetet med barngruppernas storlek då garantitiden går före 11/16 målet. Rektor har sett konsekvenser speciellt för barn med behov av särskilt stöd som kräver mer tid när de ska ge sina berättelser. De har också haft svårare att vänta på sin tur, när gruppen är stor. Detta är dock ej mätbart. Personalens första reaktion har varit att barnen har varit förväntansfulla och har bakat med glädje. Personalen har upplevt att smågrupperna gett utrymme för en vuxen att sitta med vid varje bord och har kunnat leda och följa barnens resonemang. Personalen har planerat aktiviteten väl och därmed fanns tillräckligt med vuxenstöd. Personalen har också upplevt att de kan se naturvetenskapliga processer och teknik i vardagen samtidigt som de använder matematik, språkutveckling och värdegrund i samma aktivitet. Åtgärder Använda mer bakning som ett verktyg för språkutveckling, matematik, teknik, naturvetenskap och värdegrund. Naturvetenskap och Teknik Beslutade åtgärder Sätta upp nytt tema och mål för Grön Flaggarbetet. Arbeta med temat Konsumtion för alla barnen. Rev. Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Förskolans arbetsplan trycker på att ge barnen goda kunskaper om vår miljö samt ett ekologiskt förhållningssätt samt att väcka barnens nyfikenhet och lust att förstå sammanhang och få ett utforskande tankesätt. Redovisning av resultat Hagens Förskola har fått behålla Grön Flaggcertifieringen. Hagens Indiangrupp, tvärgruppen för 4-åringar, har arbetat med temat Närmiljön. De fem målen har varit att väcka barnens nyfikenhet för daggmasken, allemansrätten, lekplatser, trädets användningsområde och hur vi påverkar naturen där jag bor. Barnen har upptäckt att vi får göra nästan allting i naturen, bara vi är rädd om den. De samlade saker som inte tillhörde naturen, dessa grävdes ner för att grävas upp på våren. Vissa saker har förmultnat och andra inte. Barnen har uttryckt sin förståelse för sambandet mellan skräp och vattnet i jorden som suger upp smuts, när de har gjort experiment med vitsippor som fick stå i färgat vatten som ej var vita längre. Inga gränser har funnits för barnens fantasi när de har upptäckt alla lekplatser som naturen ger i närmiljön. Grön flaggarbetet avslutades med en tipsrunda för barnen S i d a 15

19 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY I Konsumtionstemat har en del barn återanvänt olika apparater i vardagen. Barnen har fått skruva i sönder och undersöka bl.a hårfön, kaffekokare och kamera. De har utforskat vad de har sett inuti apparaterna och har klistrat upp de olika delarna på en tavla som sedan har hängts upp på väggen. Barnen har också fått använda tex. kameran i det dagliga arbetet där de fotograferat olika aktiviteter och sedan tagit fram bilderna på datorn. Bedömning av måluppfyllelse Målet har uppfyllts med nytt tema och nya mål för Grön Flagg. Strävansmålen har uppfyllts genom ett utforskande arbetssätt som gjort barnen nyfikna på naturvetenskap, teknik och konsumtion. Analys Personalen har upplevt att indianbarnen har haft roligt och sett deras nyfikenhet för daggmaskens gångar och att maskarna tycker om regn och inte sol. De har sett barnens uppskattning när de synliggjorde den egna maskkomposten. Återigen har personalen överraskats över allt barnen har förstått, kommit ihåg samt satt ord på när de gick tipsrundan. Personalen tror också att det beror på att barnen fått utforma innehållet inom målområdena. Rektors reflektion har varit att barnen har känt sig motiverade och då är fler närmiljön sinnen öppna för att lära. Personalen har lagt märke till barnens intresse för teknikens värld, då de ofta har sett barnen stå vid tavlan och studerat de olika delarna samt hur de har samtalat kring dess funktion. Personalen upptäckte också hur barnen drog paralleller mellan likheterna i funktionen mellan helikopterns vingar och hårfönens fläkthjul, när en förälder var på besök och delgav hur man gjorde helikoptrar av papper. Personalen har också sett hur barnens entusiasm har smittat av sig till de andra. I och med att föremålen fortfarande har hängt uppe har de hört samtalen fortgå om föremålen. Åtgärder Genom Lyssnandets pedagogik ska vi bli bättre på att ta vara på barnens samtal och funderingar i temaarbetet Utforska skogen och Grön Flagg arbetet. Personalen ska använda barnenkäterna mer i planering av barnens aktiviteter. LIKABEHANDLINGSPLAN Beslutade åtgärder Revidera likabehandlingsplanen och upprätta nya handlingsplaner Rev.Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön,etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell lägginge eller funktionsnedsättning Förskolans värdegrund bygger på demokrati, trygghet, jämställdhet, mångfald och ansvar. Redovisning av resultat Revidering av likabehandlingsplan har genomförts och handlingsplaner har upprättats. Personalen har arbetat med checklistan för Likabehandlingsplanen i olika grupper på arbetsplatsträff. Barnenkäter har genomförts där personalen har försökt läsa av om barn har S i d a 16

20 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY någon aktivitet eller plats, där de har känt sig otrygga. Detta har personalen också varit uppmärksamma på i den dagliga verksamheten. Bedömning av måluppfyllelse Rektor har bedömt att de beslutade åtgärderna uppfyllts. Inga redovisade ärende. Analys Personalen har upptäckt hur det planerade värdegrundsarbetet på Hagen har genomförts på ett tillfredställande sätt. Personalen har också känt att de fått en naturlig uppdatering av likabehandlingsarbetet. De har sett vikten av att information ska komma föräldrarna till del på föräldramötet och skolkonferensen. Rektors reflektion har varit att planering och uppföljning i allt arbete på förskolan upplevs positivt av personalen. Personalen har upplevt det lättare att hitta lösningar och uppmuntra barnen efter föreläsaren Gunlög Roséns inspiration. Enligt barnenkäten har några barn upplevt att de har svårt att gå till förskolan. Personal och rektor har analyserat detta och personalen har upplevt att barnen känner sig trygga och vågar ta upp svårigheter i enkäten även om orsakerna inte varit positiva. Föräldrarna har ändå upplevt att de flesta barnen trivs mycket bra på förskolan enligt deras trivselenkät. Här vet vi aldrig vilka familjer som svarat. då vi ej fått lika många svar med den digitala enkäten, som från andra år. Åtgärder Diskutera med föräldrarna på föräldramötet om likabehandlingsplanen. Revidera likabehandlingsplanen. Arbeta regelbundet med barnenkäten och fånga dessa frågor i vardagen. BARNS INFLYTANDE Beslutade åtgärder Personalen ska visa exempel på hur vi ska förbättra föräldrasamverkan på alla avdelningar. Arbeta med den reviderade Lpfö 98. Arbeta med fler forum för pedagogiska diskussioner. Lpfö 98 Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Alla som arbetar i förskolan ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Redovisning av resultat Föräldrarna har varit engagerade i miljöaktiviteter och fortsatt att ansvara för bilfri vecka. Föräldrar har samverkat genom att hålla i olika aktiviteter på en avdelning. Personalen har varit på föreläsning och arbetat med den reviderade Lpfö 98 på arbetsplatsträffar och avdelningsplaneringar. S i d a 17

21 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Personalen har också träffats i grupper över avdelningarna 1 ggr/mån och diskuterat pedagogiska frågor och delat med sig av sina kunskaper. Genom barnenkäten har barnen gett uttryck för att de haft inflytande i leken, samlingarna, måltiderna, aktiviteter som pyssla och rita samt ett barn som anser att hon fått bestämma över sig själv. Ett yngre barn har önskat hålla i sångsamlingen där hon har uppmärksammat alla barn genom att alla har fått välja sångkort. Bedömning av måluppfyllelse Målen har uppfyllts för de beslutade åtgärderna även om det fortfarande har varit svårt att engagera föräldrarna. Personalen är väl förtrogna med den reviderade läroplanen. Strävansmålen har uppfyllts. Analys Personalen har utvärderat pedagogiska forum och vill fortsätta med detta och kommit med förslag till nya diskussioner. Ingen har analyserat föräldrasamverkan utan vi får ta frågan med oss till föräldramötet. Personal har upplevt att arbetet med den reviderade Lpfö 98 har öppnat upp diskussioner om barnen och deras inflytande i verksamheten. Barnens svar i enkäten, om hur de får vara med och bestämma har varit mer olika än tidigare, kanske som ett svar på vårt nya sätt att tänka. Personalen har tolkat att deras arbetssätt med upprepning samt arbetet med att ge barnen tillit till egna förmågan, har gett barnet trygghet att våga hålla i sångsamlingen. Åtgärder Arbeta mer med barnens svar i barnenkäten. Vi behöver bli bättre på att analysera barnens svar och ta med oss följdfrågor till andra tillfällen. Arbeta med Lyssnandets pedagogik och hitta nya vägar att ge större utrymme för barnens idéer. All personal ska läsa och sedan diskutera boken Lyssnandets pedagogik på pedagogiska forum. VERKSAMHETSBESKRIVNING KATTFOTENS FÖRSKOLA Verksamhetens organisation I augusti 2010 öppnades den nya förskolan Kattfoten på Påskagänget. Nyvångs förskola flyttade in på tre avdelningar och inskolning av barn till den första av de tre övriga avdelningarna började. 2,75 tjänster var besatta och rekryteringsarbetet av fler förskollärare fortsatte hela hösten efterhand som barnen strömmade till. Tre avdelningar är nu igång och på två avdelningar är personaltätheten 2,75 och på en 1,75. På Gläntan finns 13 barn i åldern 1-3 år, på Dungen 6 barn i åldern 1-2 år och på Ängen 13 barn i åldern 2-5 år. På förskolan finns fr.o.m. januari 2011 vik. bitr. rektor på 50%. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN Normer och värden Vi försöker att skapa ett öppet och demokratiskt klimat, där varje barn får uppleva sitt eget och andras värde och få sina behov och intressen respekterade och tillgodosedda. En tydlig värdegrund har arbetats fram och en likabehandlingsplan finns också för förskolan. Kunskaper Den reviderade läroplanen för förskolan är väl förankrad hos personalen och fortbildning pågår då förskolan har valt att arbeta på ett Reggio Emiliainspirerat sätt. Vi vill lägga S i d a 18

22 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY grunden för ett livslångt lärande och erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. På avdelningen med de större barnen arbetar man med Storyline. Det är ett lek- och temainriktat arbetssätt som möjliggör barnets eget utforskande och egna frågeställningar och kan omfatta allt inom natur, kultur och samhälle och som utgår ifrån en berättelse som pedagogen och barnen skapar tillsammans. Pedagogerna kommer att dokumentera barnens utveckling och lärande i ett nyintroducerat program. Barnens ansvar och inflytande Barnen får träna sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter för att kunna påverka sin situation. De tränas också, allt efter förmåga, att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö. Pedagogerna lyssnar på barnen för att få information om barnens önskningar inför planeringen av den pedagogiska verksamheten. Bedömning av måluppfyllelse Det är inte möjligt att göra en bedömning av måluppfyllelse då avdelningarna inte har varit igång så länge, personalen har skiftat under uppbyggnadsskedet och nya barn har inskolats kontinuerligt. Analys Kattfotens förskola har förutsättningar att bli en fantastisk förskola som lever upp till målen i styrdokumenten. Lokalerna ger förutsättningar för många olika aktiviteter och personalen är kompetent och mycket engagerad. VERKSAMHETSBESKRIVNING HAGALUNDSKOLAN Verksamhetens organisation Hagalunds ansvarsområde består av följande verksamheter: Hagalundskolan, Torna Hällestad skola och förskola, Hagens och Kattfotens förskola och familjedaghemmen i dalby/björnstorp. Alla verksamheterna utom Kattfotens förskola är certifierade Skola för hållbar utveckling och några har dessutom Grön Flagg utmärkelsen. Hagalundskolan är en F-6 skola med integrerat fritidshem och fritidsklubb. På skolan finns 192 elever fördelade på 7 klasser. F-klassen har 22 elever, år 1 har 18 elever, år 2 har 26 elever, år 3 har 26 elever. Eleverna som går i Torna Hällestad skola kommer till Hagalundskolan i år 4 och därför ökar elevantalet i år 4-6. År 4 har 30 elever, år 5 har 36 elever och år 6 har 33 elever. I klasserna F-3 arbetar lärare, förskollärare och fritidspedagoger och år 4-6 bemannas med ca 1,5 lärare per klass. På skolan tjänstgör även lärare i de praktiskt-estetiska ämnena och speciallärare/pedagoger. Den 15 mars var 87 barn (94%) inskrivna på fritidshemmet och 20 barn (20%) på fritidsklubben. På skolan arbetar vi tematiskt och ämnesövergripande. Årets tema är Medier och Manicker. Eleverna ska få prova olika möjligheter att hämta och sprida information, utveckla förmågan att tolka, kritiskt granska samt värdera olika källor och budskap. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och naturen behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Temat ska visa hur tekniken har påverkat och påverkar människan, samhället och naturen och göra eleverna förtrogna med den vanliga teknik som omger dem. S i d a 19

23 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Klasserna är åldershomogena men i verkstadsarbetet arbetar eleverna i åldersblandade grupper, F, 1-2, 3-4 och 5-6. Alla elever samlas vid återkommande tillfällen för att berätta/visa för varandra vad de har lärt sig. Klasserna F-3 sjunger tillsammans en gång per månad. Det finns fyra arbetslagsledare på skolan som tillsammans med rektor driver skolans utvecklingsarbete framåt, bl.a. genom att planera kompetensutveckling och utveckling av det tematiska arbetet och fritidshemsverksamheten. Pedagogerna är aktiva i olika grupper som träffas ett par gånger per termin för att vara uppdaterade och utveckla vår verksamhet inom bl.a. IKT, likabehandling, kultur, hälso- och friskvård samt yttre och inre miljö. Det finns även friskvårdsinspiratörer på skolan och Hagalundskolan är en Hälsofrämjande arbetsplats. I varje klass har man regelbundet klassråd och rektor leder skolans trivselråd som består av elevrepresentanter från varje klass. Under året har vi arbetat med frågor som varit aktuella på skolan. Skolavslutningen, innehåll och plats, har diskuterats i alla klasserna och på trivselrådet. Föräldrarna från Hagalundskolan och Torna Hällestad skola har ett gemensamt föräldraråd som leds av en förälder och rektor kallar till skolkonferens två respektive tre gånger per termin. Skolkonferensen är gemensam för de båda skolorna. Förskolorna på Hagalundsområdet har också en gemensam skolkonferens. Skolkonferensens deltagare gör årligen en enkät som delas ut till föräldrarna med barn på Hagalundskolan och Torna Hällestad skola. Genom svaren på enkäten får skolkonferensen information om vad föräldrarna tycker om skolans verksamhet och vilka frågor som övriga föräldrar tycker är viktiga att arbeta med i skolkonferensen. Resultatet diskuteras också på arbetsplatsmöten och under medarbetarsamtal. Arbetet med kvalitetsredovisningen Tillsammans med eleverna följer lärarna regelbundet upp och utvärderar olika delar av verksamheten. Under läsåret har vi använt en gemensam mall för de olika områdena som skall utvärderas. Lärarna har skrivit upp mål, beskrivit arbetsformer och resultat som de sen har analyserat. De har också gett förslag på förbättringsåtgärder. Detta har sedan diskuterats på arbetsplatsmötena. Eleverna bedöms löpande under året, uppföljningar görs på elevvårdsteamsmöten, där också beslut tas om eventuella utredningar och fördelning av resurser. Arbetslagsledarna och skolledningen träffas regelbundet och planerar utvecklingsinsatser på skolorna. I slutet av höstterminen och på utvärderingsdagen i juni diskuterar, analyserar och skriver lärarpersonalen om skolans verksamhet utifrån givna rubriker i kvalitetsredovisningen. Därefter sammanställs de olika texterna av rektor. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN Lpo 94 Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser och trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Normer och värden Målet för Hagalundskolans ansvarsområde är att ingen ska utsättas för mobbning, diskriminering eller annan kränkning. Varje termin görs en nulägesanalys på skolan. Resultatet ligger till grund för fortsatt arbete i de olika klasserna. Likabehandlingsgruppen är en resurs för klassläraren och tar också beslut om gemensamma åtgärder för skolan. Vi arbetar för att alla barn ska vara delaktiga i leken. I de lägre åldrarna förekommer S i d a 20

24 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY organiserade lekpass. Personalen observerar barnens lek och kan se och agera om konflikter uppstår. Eleverna förväntas ha förståelse för varandra och vara lyhörda och ha tilltro till varandra. Detta tränas bl.a. genom grupparbeten i olika varianter och läraren utser gruppdeltagarna. Eleverna byter emellanåt platser i matsal och klassrum och arbetar och samtalar med olika klasskamrater. I förebyggande syfte har varje klass etiska samtal och i början av varje termin samtalar lärarna och eleverna om skolans värdegrund Hjerta. Exempel på en förebyggande lek är hemlig vän i klassen där det gäller att vara extra vänlig mot en kamrat utan att avslöja sig. Samarbetsövningar förekommer i alla klasser och en särskild satsning har gjorts i år sex. En extern drama- och specialpedagog, har arbetat med klassen under tio timmar. Klassen har tillsammans med honom haft diskussioner, dramaövningar och forumspel. Forumspel är ett sätt att öva konflikthantering. Eleverna kommer med förslag på lösningar och kan bryta in i spelet och ändra det. Avsikten med detta är att få eleverna att se sin egen roll i samspelet med andra och öka deras medvetenhet om att alla tillsammans skapar och påverkar klimatet i klassen. Under läsåret har eleverna i år sex agerat kamratstödjare under rasterna. Att vara kamratstödjare innebär att vara en positiv förebild för de yngre eleverna. Som kamratstödjare försöker man se till att alla har någon att vara med och lära ut och ta initiativ till olika lekar. Under vårterminen lär blivande treor från Hagalundskolan och Torna Hällestad skola känna varandra genom att de samarbetar vid återkommande tillfällen. Eleverna i år fem utbildas till kamratstödjare under vårterminen och på hösten börjar deras uppdrag som förebild och stöd för övriga elever på skolan. Fritidshemmet ger barnen möjlighet att utveckla sin sociala kompetens genom samarbetsövningar och lägger mycket tid på att förebygga konflikter på olika sätt. Bedömning av måluppfyllelse Personalens uppfattning är att stämningen på skolan är god. De äldre barnen har förståelse för de yngre. Även eleverna har svarat i skolans trivselenkät att de trivs på skolan och i sina respektive klasser. Alla har kamrater på skolan och någon att vara med på rasterna. I år två har barnen lärt sig att möta kompisar som de vanligtvis inte skulle ha valt. Det har gett en bättre klassammanhållning. I år fem har eleverna (35) svarat på frågor (LUNK) om stämningen på skolan. Majoriteten av eleverna upplever att det är en positiv stämning på skolan, att lärarna bemöter eleverna med respekt och att eleverna bemöter lärarna med respekt. De anser att pojkar och flickor behandlas lika. De upplever också att lärarna bryr sig om vad de säger. De känner sig trygga och trivs i skolan. De anser att det inte förekommer rasism på skolan. En elev känner sig kränkt av en personal på skolan och två elever anser sig ha blivit kränkt eller trakasserad av en annan elev under läsåret. På fritidshemmet tycker många av de äldre barnen att det är roligt att vara med de yngre och leka eller visa hur man gör. Goda förebilder underlättar mycket i verksamheten. I leken utvecklar barnen i hög grad sin sociala kompetens. Barnen gör framsteg då de diskuterar sig fram till hur leken ska fungera genom att ta hänsyn till varandras önskemål. Analys De vuxna är synliga på rasterna och stöttar och hjälper till att lösa konflikter när det behövs. Lyhörda och engagerade pedagoger gör eleverna trygga på skolan. Olika gruppkonstellationer gynnar klimatet. Forumspel gör eleverna medvetna om hur situationer S i d a 21

25 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY upplevs av andra och att det kan vara svårt att hitta enkla lösningar. Alla vet vilka regler som gäller på skolan men en del elever har svårare än andra att följa dem. De äldre barnen är oftast goda förebilder för de yngre, men en del behöver påminnas om att tänka på vilket språk de använder och hur de uppträder. Lärarna uppfattar att satsningen i år sex inte gav det genomslag som de hade hoppats på. Men arbetet som var riktat mot att ta eget ansvar för sig själv och samspela med andra var positivt och eleverna refererar ofta till det som sagts vid detta tillfälle. Lekdagarna som arrangerats av kamratstödjarna har uppskattats mycket av de yngre eleverna. Åtgärder Vi fortsätter med vårt förebyggande värdegrundsarbete som främjar att alla är med i gemenskapen. Vi ska medvetet arbeta för att stärka elevernas självkänsla och påminna dem om att deras delaktighet är viktig för klassgemenskapen och vikänslan på skolan. Det är viktigt att belysa konflikter när de inte är brännheta och viktigt att samtalsledaren ser till att det blir en konstruktiv diskussion. Kunskaper Lpo 94 Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Redovisning av resultat Resultat i skolår 3 (26 elever) Antal elever som uppnått målen i respektive ämne Bild 26 Engelska 26 Idrott och hälsa 23 Matematik 19 Musik 26 Naturorienterade ämnen och teknik 26 Samhällsorienterade ämnen 26 Slöjd 26 Svenska 19 S i d a 22

26 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Resultat i år 5 (36 elever) Antal elever som uppnått målen i respektive ämne. Bild 36 Engelska 35 Hem- och konsumentkunskap 36 Idrott och hälsa 34 Matematik 36 Modersmål 4/4 Musik 36 Naturorienterade ämnen 36 Samhällsorienterade ämnen 36 Slöjd 36 Svenska 35 Teknik 36 Bedömning av måluppfyllelse Fler elever än beräknat uppnådde inte målet i matematik i år tre. Några elever i år tre behöver visa att de förstår och kan använda skrivreglerna i sina texter. Analys Arbetet med räknesättet division visade sig inte vara befäst hos flertalet elever i år tre. Där behöver inlärningsprocessen starta tidigare. För en del elever behöver modellen för skriftliga uträkningar förtydligas och brytas ner i flera steg. I ämnet svenska i år tre behöver eleverna mer träning Eleverna som inte uppnått målet i Idrott och hälsa har inte klarat målet för orientering eller simning. Detta får de möjlighet att träna kommande läsår. Åtgärder De elever som ej uppnått målen i de olika ämnena får vid behov riktad undervisning av speciallärare. De moment som inte är befästa arbetar klasslärarna vidare med kommande läsår Fortsatt simundervisning och orienteringsövningar tränas kommande läsår. Naturvetenskap teknik Lpo 94 Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling och om hur tekniken påverkat och påverkar människan, samhället och naturen, utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss, utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika teknikval, utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstagande och praktisk handling, utvecklar intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera tekniska frågor. S i d a 23

27 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Redovisning av resultat I årets tema har vi arbetat mycket med teknik och eleverna har fått många tillfällen att laborera, konstruera och analysera. Klasserna har arbetat med olika områden. I förskoleklassen ville man skapa ett intresse och kunskap kring vardagstekniken. Man använde sig av film och diskussioner som utmynnade i en teater. År ett gjorde tillbakablickar i tiden och funderade kring vilken teknisk utrustning som fanns för 50 år sedan och för 100 år sedan. År två fick träna på att följa en enkel instruktion och tillverka en människoliknande figur efter arbetsschema med hjälp av kulor och piprensare. De har även spelat in en film som sedan redigerats på datorn. I år tre har varje elev gjort ett filmmanus och spelat in med digitalkamera. De har också studerat innandömet i apparater och gjort ritningar. År fyra har arbetat med elektricitet, men också studerat innandömet i apparater och gjort ritningar. År fem har byggt ett rum i skala 1:10 i anslutning till matematiken, studerat innandömet i apparater och gjort ritningar. De har också gjort egna uppfinningar som de presenterat inför publik. De har arbetat med block och talja, hävstång och friktion och arbetat fram tekniska ritningar av fiktiva uppfinningar. De har också arbetat med lödning och gängning. År 6 har arbetat med balansvåg, elektricitet och de har byggt solur och vindflöjel. De har studerat innandömet i apparater och gjort ritningar och arbetat fram tekniska ritningar av fiktiva uppfinningar. De har också arbetat med lödning och gängning. Eleverna i år tre till sex har gjort tekniska konstruktioner i olika tekniker och svårighetsgrad t.ex. lego mindstorm och harmonografer. De har också tillverkat hållfasta tidningsrör med hjälp av rörmangel och byggt olika konstruktioner. Eleverna har varit mycket entusiastiska till det undersökande arbetssättet och visat på stor kreaktivitet. En del av eleverna har fortsatt arbetet hemma. Även under fritidshemstid har eleverna haft tillfälle att arbeta med Naturvetenskap/teknik och matematik. Både under planerade aktiviteter såsom Bingo, julkalender med problemlösning och olika sorters spel och under spontana aktiviteter såsom byggnation och konstruktion på olika sätt med olika material. Bedömning av måluppfyllelse Varierad undervisning och trevliga redovisningsformer har gett ökad förståelse för vardagstekniken. Eleverna har förstått teknikens snabba utveckling och har fått en insikt i hur Sveriges välstånd har byggts upp. Eleverna har genom mediet film fått insikt i den tekniska traditionen och utvecklingen av samhället. Eleverna är engagerade och stolta över sitt arbete och de får en god självkänsla när de redovisar. Filminspelningarna gav en tydlig insikt i det komplicerade arbetet med handhavande av kameran. Analys Att diskutera och prata om vad de upptäckt eller konstruerat fungerar bra men det är mycket svårare att få dem engagerade i en skriftlig analys och utvärdering. Det är först i år fem och sex som eleverna själv klarar av att utvärdera sin arbetsprestation på ett mer konstruktivt sätt. Möjligheterna till elevinflytande har gett förväntat engagemang. Arbetet var väl anpassat efter elevernas nivå. Barnens nyfikenhet, motivation och lust styrde processen. Både elever och pedagoger tycker att det undersökande arbetssättet fungerar. Projektorerna i klassrummen är en tillgång och har använts flitigt i undervisningen. Med grupper på tolv till tretton elever ges större möjlighet till praktiskt och laborativt arbete som gynnar inlärningen. Då kan även alla ges möjlighet att reflektera och dra slutsatser för de avslutande diskussionerna. S i d a 24

28 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY På fritidshemmet har det varit lätt att väcka barnens intresse. När de spelar spel, planerar och konstruerar samt löser problem i samband med skapande aktiviteter eller lek tänker de inte på att det handlar om matematik. När julkalendern presenterades med problemlösning möttes personalen först av besvikelse eftersom barnen förväntat sig paket. Uppdragen var dock varierande och roliga och uppskattades. Problemlösningen innebar en del samarbete och det skapade nya kontakter barnen emellan. Åtgärder Vi behöver hitta ett sätt för de elever som inte var intresserade av sina redovisningar. Ett sätt kan vara att förtydliga målen och lärprocessen individuellt. Vi behöver träna utvärdering och ge eleverna språk och tid för detta. En reflektionsstund med pedagogen som sekreterare kan i andra fall ersätta elevernas skriftliga utvärderingar. På fritidshemmet kommer barnen även fortsättningsvis att få möta teknik och matematik i olika lekar, spel och skapande aktiviteter. De flesta barn, både pojkar och flickor, tycker om att bygga och konstruera. Idag använder pojkarna oftare lego, jovo, brio-mec eller andra färdiga material. Flickorna bygger hellre skokartongshus som de inreder. Vi vill utveckla barnens intresse för matematik och teknik genom att tillhandahålla nya, spännande material och presentera nya aktiviteter. En så enkel sak som att få lov att använda en limpistol kan få pojkarna att intressera sig för ett skokartongsbygge. Byggmaterial med beskrivningar lockar flickorna. Elevernas ansvar och inflytande Lpo 94 De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 ). Redovisning av resultat Övergripande mål i arbetsplanen för Hagalundskolans ämnesövergripande och tematiska arbetssätt som rör elevers ansvar och inflytande är: Eleverna ska ha inflytande över skolarbetet. Eleverna skall ta ansvar för sitt lärande. Eleverna ska ges möjlighet att använda olika sinnen och strategier vid inlärning. Eleverna skall lära sig att söka information och kunna omvandla denna till en egen kunskap. Eleverna skall bekanta sig med samhällets demokratiska processer Till varje tema kopplas även aktuella mål rörande temats innehåll, grundat på elevernas önskemål om arbetsområden och arbetssätt. Lärarna planerar undervisningen utifrån läroplanens mål och elevernas tankar och idéer. Eleverna tränas efter hand att ta ett allt större ansvar för planeringen av sitt arbete. Bland de yngre barnen kan det handla om att välja mellan ett antal presenterade aktiviteter eller att komma ihåg att ta med sig en sak till skolan som skall användas i undervisningen. De äldre eleverna ansvarar för en större del av arbetsprocessen. Pedagogerna öppnar möjligheten för olika inlärningsstrategier dels genom att variera innehåll och arbetssätt under temats inspirationsdagar, dels genom att utnyttja olika typer av undervisningsplatser, t.ex. uteklassrum eller närmiljö som främjar lärande på ett varierat sätt. S i d a 25

29 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Eleverna ges möjlighet att använda olika tekniska hjälpmedel för att individualisera inlärningen. Eleverna har också möjlighet att individualisera sina hemuppgifter. Varje klass har klassråd inlagt på schemat. Eleverna turas om att vara klassrådets ordförande. Trivselrådet, med representanter från år ett till sex, har fast form där möten hålls regelbundet och är inlagda i skolans kalendarium. Mötet har stor dignitet genom rektors medverkan. Ärenden behandlas snabbt för att elevernas inflytande ska bli tydligt för dem själva. Återrapportering till klasserna sker snabbt genom protokoll. På fritidshemmet tränas eleverna att ta ansvar för sina kläder och sin plats i hallen. Eleverna anmäler sig då de kommer till fritidshemmet, skriver upp sig på whiteboardtavlan om de är inne, ute, i tysta rummet o.s.v. och talar om när de går hem. De tränas att ta ansvar för gemensamma spel och leksaker och att plocka in uteleksaker när de lekt färdigt. Bedömning av måluppfyllelse Lärarna bedömer att planeringen utifrån elevernas tankar och idéer har fungerat bra. Eleverna ser tydligt sin medverkan i lektionsplaneringen och de uppställda målen för arbetet. I slutet av terminen går man också igenom listan över elevernas förslag och ser om alla idéer kom med och om inte, resonerar kring varför det inte kunde realiseras. Eleverna har tagit ansvar utifrån de krav som ställts på dem. Eleverna i år fem (35) anser (enl. LUNK) att arbetet i skolan gör dem nyfikna och ger dem lust att lära mer. Lärarna tar reda på vad de lärt sig om det nya området innan de börjar på något nytt. Lärarna ger dem utmaningar så att de hela tiden utvecklas och de blir informerade om vad som krävs för att nå målen i de olika skolämnena. Olika inlärningsstilar anpassas till eleverna. De tycker dock inte att de får vara med och planera undervisningen. Eleverna vill vara med och påverka schema, skolarbetets innehåll och arbetssätt mer än vad de gör idag. Enligt personalen på fritidshemmet är de yngre barnen bättre på att ta ansvar för sina saker än de äldre. Barnen tar stort ansvar för att tala om vart de går. Analys Lärarna på skolan och eleverna i år fem har inte samma uppfattning om elevernas möjlighet att påverka planeringen av undervisningen. Lärarna anser att de lägger stor vikt vid att eleverna skall känna verkligt inflytande och ansvar och bedömer att de uppsatta ramarna för elevernas egna val har varit rätt satta och att den pedagogiska ledningen är viktig eftersom eleverna har olika förutsättningar och befinner sig på olika mognadsnivåer. Att vi har skapat olika undervisningsrum har medfört en bra verksamhetsanpassning. Det undersökande arbetssättet i verkstadsarbetet ligger helt i linje med våra intentioner. Analysen av elevernas ansvarstagande från fritidshemmet är att både föräldrar och personalen hjälper de små barnen vid av- och påklädning och därför är de yngre bättre på att hålla ordning. Eftersom barnen går hem vid olika tidpunkter överlåter de städningen till dem som är kvar. Systemet med whiteboardtavlan har eleverna själv arbetat fram och därför fungerar det bra. Åtgärder Återkommande tydliggöra målen både för elever, föräldrar. Fortsätta arbeta för att elevernas inflytande över skolarbetet skall ökas. När eleverna visar intresse för olika områden ska lärarna ta tillvara deras tankar och idéer och försöka få in det i den pedagogiska planeringen. Inom de områden vi har god måluppfyllelse fortsätter vi att arbeta på samma sätt som tidigare. S i d a 26

30 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY På fritidshemmet ska eleverna få delta vid beställning av lekredskap så de får en uppfattning om kostnaderna. För att få ordning i kapprummen ska vi arbeta fram rutiner med barnen som gäller hela dagen. VERKSAMHETSBESKRIVNING TORNA HÄLLESTAD FÖRSKOLA Verksamhetens organisation Torna Hällestad förskola består av tre avdelningar med sammanlagt 33/37 barn i åldrarna 1-5 år. Barnens tillhörighet till de tre avdelningarna utgår från deras ålder; de yngsta barnen är på Junibacken, de äldsta barnen är på Katthult och mittemellangruppen är på Bullerbyn. I Torna Hällestad är de flesta barn som börjar på förskolan ca 1,5-2 år. För att ha en verksamhet med hög kvalitet fördelar vi barnen jämnt på avdelningarna. Varje verksamhetsår bildas nya grupper efterhand som barnen byter avdelning. Inga avdelningar har fulla barngrupper. Förskolan arbetar med Reggio Emilia pedagogik och vi har därför valt att dela in barngrupperna efter deras utveckling, mognad men även efter deras ålder för att skapa lämpliga pedagogiska miljöer och kunna utmana barnen. Personalen arbetar i fasta arbetslag bestående av förskollärare och barnskötare. Föräldrarna inom Hagalunds ansvarsområde; förskolorna Hagen, Kattfoten och Torna Hällestad har gemensam skolkonferens med representanter från varje avdelning Arbetet med kvalitetsredovisningen Detta året har Team Dalby valt en annan modell för att samla in underlag från samtliga verksamheter för att bättre kunna följa upp arbetet med kvalitetsredovisningen. Under hela året har personalen löpande fyllt i en mall och därmed regelbundet kunna göra uppföljningar av sitt pedagogiska arbete. Därför har jag valt att följa mallen i min redovisning. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Normer och värden Vår likabehandlingsplan har reviderats för att uppfylla de krav som Skolinspektionen ställt. Vi skall lägga mer fokus på genusperspektivet. Likabehandlingsplanen är nu reviderad och har en aktuell handlingsplan för Torna Hällestad förskola. Att lägga fokus på genusperspektivet handlar inte bara om att balansera pojkars och flickors olika intresse. Det är viktigt att pedagogerna redan på planeringsstadiet är medvetna om hur man kan skapa samverkan mellan barnen. I det tematiska arbetet med Magiska Manicker har man arbetat med pojkar och flickor på ett sätt så att deras intresse och nyfikenhet återspeglades i deras arbete med manickerna. På avdelningen Katthult, med få flickor, bildade pedagogerna en tjejgrupp och två killgrupper. På avdelningen Bullerbyn var man noga med att få en balans i grupperna så att flickorna också kunde få ta plats i arbetet. S i d a 27

31 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Barns inflytande Genom att dokumentera barnens lärande och utveckling är det lättare att sätta barnets inflytande i fokus. Under vårterminen har vi lagt mycket tid på att förbereda utformandet av den arrenderade ängen, utanför skolans område. Jag har träffat barn på två av förskolans avdelningar för att höra vad de vill göra på ängen. Detta tar tid, men är viktigt och alla är väldigt engagerade. Kunskap Vi behöver utveckla det matematiska arbetet för att bättre kunna utmana barnen. Vi behöver utmana dem mera med matematiskt begreppsbildande. På en av avdelningarna har matematiken blivit ännu mera synliggjord. Detta efter en personal har gått på förskolelyftet. Arbetet fortsätter med att få detta implementerat på de andra avdelningarna. ÅRETS VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSEN I FÖRSKOLA Kunskaper- NO, teknik Mål Mål för det pedagogiska arbetet har varit att arbeta med teknik-tema på samtliga avdelningar. Val av tema grundades dels på att det var 100 år sedan det första tåget stannade i Torna Hällestad, dels på att Lund bygger ESS-anläggningen och inte minst att det är ett nytt mål i läroplanen för förskolan.. För att tidigt väcka ett intresse för teknik hos våra barn och elever har vi valt att arbeta med det i alla våra verksamheter Under året har vi utvärderat det arbetet och även inventerat personalens kompetens, samt eventuellt kompetensutvecklingsbehov. Temat fick heta Magiska Manicker och mottogs väl på alla tre avdelningarna. Målet med temat var att väcka teknikintresse och nyfikenhet hos barnen. Redovisning av resultat På Junibacken har barnen tagit med sig manicker hemifrån. De har visat varandra vad det är. På Bullerbyn erbjuds barnen material av olika slag som skapar nyfikenhet och bygglust. Sen får de fritt använda det och tillverka saker. Manicker blev det stora men blev efterhand mycket annat. På Katthult arbetar barnen i stationer och då bildades en ny station - teknikstation. Personalen samlar ihop lite trasiga manicker, skruvmejslar och andra verktyg. Detta presenteras för barnen, att man får skruva isär sakerna och se hur de ser ut inuti. Bedömning av måluppfyllelse Barnen tyckte att det var väldigt kul och intressant. De skapar med det material som använts och lärde sig att man kan bygga och sedan se vad det blir. Analys Vi hade lyckats väcka nyfikenheten hos barnen. Detta är ett tema som är intressant. Barnen inspirerar varandra intresset smittar. Barnen gav varandra idéer och även oss vuxna om vad de tycker är intressant. De olika materialen gjorde att det blev bra och nyttiga pratstunder om hur och varför det blev som det blev. Personalen var engagerad i tekniktemat, de fick fortbildning av Naturskolan. Den enskilda kompetensen följdes upp i medarbetarsamtalen. Det som behövs är en mera teoretisk utbildning i NO-teknik. S i d a 28

32 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Åtgärder Vi kommer att arbeta vidare med NO-teknik och skall se till att personalen får mer teoretisk kunskap. Normer och värden Mål Målet var (och är) att alla skall respektera varandra. Redovisning av resultat På avdelningarna Katthult och Bullerbyn finns en sol där solstrålarna som visar vad man skall göra för att vara en bra kamrat. Då blir det tydligt för barnen hur man skall göra och de påminner varandra om vad som behövs för att solen skall kunna lysa med sina solstrålar. I samtal mellan barnen och i barnintervjuer kommer det ofta upp exempel från Katthults sol. Analys Personalen uppfattar det är viktigt att konkret visa att solen lyser när barnen gör positiva saker för att förstärka positivt beteende. Stor vikt lägges på att skapa positivt klimat på varje avdelning. Åtgärder Personalen funderar på en stopp/sluta regel - en extra solstråle. Personalen är uppmärksam på sitt förhållningssätt mot barnen och mot varandra. Viktigt att skapa en miljö som utstrålar gemenskap och där det finns plats för alla. BARN OCH ELEVERS INFLYTANDE Mål På samtliga avdelningar går man från barnens intressen, både vilka stationer/aktiviteter som skall finnas och vad man vill göra. Redovisning av resultat Under året har personalen på Junibacken/Bullerbyn försökt att skapa stationer med olika aktiviteter, sagotema, tekniktema, musik/rörelse och matematiktema. På Katthult har man anpassat sina stationer efter barnens intresse och önskemål. Personalen har introducerat de olika materialen tydligt. Skola och förskola har en bit mark utanför skolgården som skall inredas för att locka till flera aktiviteter. Rektor träffat barn från två avdelningar förskolan för att höra vad de vill göra på ängen. Detta tar tid, men är viktigt och alla är väldigt engagerade På Junibacken/Bullerbyn blev det svårt att blanda barngrupperna. När barnen kommer till Katthult på morgonen går de direkt och väljer station. De leker ofta långa stunder innan de byter aktivitet. Analys Pedagogerna på Junibacken/Bullerbyn återgick till att erbjuda stationerna avdelningsvis eftersom barnen var så olika mogna och att de minsta inte förstod hur det skulle gå till. Barnen på Katthult är intresserade och fokuserade på aktiviteten och materialet. De har själva varit delaktiga i val av aktivitet. I gruppen har barnen och fått påverka hur många man kan vara på varje station. S i d a 29

33 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Åtgärder Vi kommer att fortsätta att lyssna in vad barnen är intresserade av. Man byter ut materialet så att stationerna fortsätter att vara spännande. Viktigt att pedagogerna erbjuder aktiviteter som barnen kan förstå och klara av. Åtgärder för förbättring Skapa nya manicker. Ta tänket med oss in i våra ateljéer. Vi behöver öka personalens kompetens i teknikämnet. VERKSAMHETSBESKRIVNING TORNA HÄLLESTAD SKOLA Verksamhetens organisation Torna Hällestad skola ingår i Hagalunds ansvarsområde som består av följande verksamheter: Hagalundskolan, Torna Hällestad skola och förskola, Hagens förskola och familjedaghem i Dalby/Björnstorp och Kattfotens föskola. Torna Hällestad skola har 57/53 elever från F-klass till årskurs 3. Skolan är uppdelad i 2 arbetslag F-klass/åk 1 och åk 2-3. Fritidshemmet är integrerat i skolan och har 53/50 av skolans barn och 1 fritidsklubbs-barn (tillhörande Hagalundskolan) inskrivna i verksamheten. Varje dag börjar med gemensam frukost för de skolbarn som önskar det och slutar med att avdelningar slås samman. Vi har gemensam stängning med förskolan. Personalen är organiserad i arbetslag bestående av lärare och fritidspedagoger som arbetar med eleverna under hela skoldagen och på fritidshemstid. På skolan tjänstgör en specialpedagog. Eleverna har också tillgång till elevvårdpersonal såsom skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och socialsekreterare. Varje vecka kommer skolornas bibliotekarie till Torna Hällestad skola. Det finns en arbetslagsledare som tillsammans med rektor regelbundet träffar Hagalundskolans arbetslagsledare och rektor och driver skolutvecklingsarbete på skolorna. På skolan finns ett elevråd, Miljörådet på Torna Hällestad skola, som träffas var fjortonde dag och tar upp frågor som rör alla på skolan. Rådet består av 2 representanter från varje klass samt rektor. Föräldrarna i Torna Hällestad skola ingår i Hagalunds ansvarsområdes föräldraråd och skolkonferens. Dessa träffas med 5 möten per läsår. Skolkonferensens deltagare gör årligen en enkät bland de båda skolornas föräldrar. Genom enkätsvaren får skolkonferensen information om vad föräldrarna tycker om skolans verksamhet och vilka frågor som övriga föräldrar tycker är viktiga att arbeta vidare med. Arbetet med kvalitetsredovisningen Detta året har Team Dalby valt en annan modell i samtliga verksamheter för att bättre kunna följa upp arbetet med kvalitetsredovisningen. Under hela året har personalen löpande kunna fylla i en mall och därmed regelbundet kunna göra uppföljningar av sitt pedagogiska arbete. Därför har jag valt att använda mallen i min redovisning. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Normer och värden Inför nästa läsår skall likabehandlingsplanen revideras. Vi skall fortsätta med rast-loggbok. S i d a 30

34 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Under läsåret har vi reviderat likabehandlingsplanen. Planen är presenterad i skolans miljöråd och på personalens APT. Kopplad till likabehandlingsplanen är även rastloggboken där det skrivs det in händelser som inträffar på rasterna. Detta gör vi för att kunna samla in kunskap om vad som sker på rasterna och lättare kunna följa upp olika incidenter. Kunskaper Genom en övergripande målbeskrivning blir det tydligare för oss vad vi vill uppnå av läroplanens mål. Lärarna arbetar vidare på att skriva tydligare mål för vår undervisning. De behöver träna mera och utvärdera det. Det blir tydligt för eleverna vilka mål som skall uppnås. Språklig utveckling Vi skall fortsätta med att uppmuntra eleverna till läsning Vi skall fortsätta att delta i LitteraLunds aktiviteter. Det skrivna ordet skall prioriteras Eleverna fortsätter med daglig läsning efter lunchrasten. Under hösten har klasserna deltagit i PoemExpress och hämtat inspiration till mer skrivande i klasserna. Under året har bibliotekarien köpt in fler böcker som eleverna efterfrågat. För att man skall slippa att vänta länge på sin önskade bok har vi köpt in flera exemplar av de mest önskade. Även bokserier med lättlästa böcker har prioriterats. Matematik Vi vill ge de elever som behöver det större utmaningar genom särskilda lektioner. Vi vill lägga upp undervisningen utifrån diagnoser. Vi vill färdigställa vår Matematikverkstad och underlätta för alla att hitta variation i undervisningen. Vi behöver fördjupa vårt arbete med laborativ matematik för att hjälpa elever att bättre förstå matematik. Under läsåret har det funnits en matematikgrupp i åk 3 med högpresterande elever. Varje vecka har de haft en lektion i egen grupp och därefter arbetat vidare i klassen med sina uppgifter. Vi har också fått vår Matematik-verkstad installerad. En fritidspedagog har deltagit i matematik-cirkel för att bättre kunna arbeta med laborativ matematik och erbjuda ett komplement till klasslärarens undervisning. Elevernas ansvar och inflytande Vi försöker uppmuntra elevernas idéer för att de skall förstå och lära sig att framföra sina åsikter, att lyssna på varandra, att respektera andras åsikter och att följa fattade beslut. Skolans Miljöråd har haft möten 2 gånger i månaden under hela läsåret. Vi har pratat mycket om hur skolans trivselregler skall utformas. Miljörådet har också varit delaktiga i skolan trivselregler samt skolans Likabehandlingsplan. Under vårterminen har vi lagt mycket tid på att förbereda utformandet av den arrenderade ängen, utanför skolans område. Jag har även träffat barn på förskolan för att höra vad de vill göra på ängen. Detta tar tid, men är viktigt och alla är väldigt engagerade. S i d a 31

35 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY ÅRETS VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSE I SKOLA OCH FRITIDSHEM Normer och värden Mål Alla elever på Torna Hällestad skola ska känna att de har en trygg arbetsplats där arbetsro råder. Alla elever och all personal på skolan ska: ha förståelse för varandra, vara lyhörda och ha tilltro till varandra. vara ärliga mot varandra, stötta och hjälpa varandra mötas av respekt för sin person och sitt arbete vårda sitt språk känna sig trygga och accepteras för den man är känna att de får lov att vara med i gemenskapen tillsammans ta ansvar för lärandet och göra sitt bästa tillsammans skapa studiero Att ge meningsfulla fritidshemsaktiviteter. Att varje lov erbjuda minst en större aktivitet. Att hjälpa barnen att bli socialt kompetenta. Arbete Pedagogerna har filmat situationer som kan uppstå och barnen har dramatiserat lösningar på situationerna. Pedagogerna har visat filmerna Vem bestämmer från UR om demokrati och diktatur och diskuterat. Vi har läst bilderboken Nej, sa lilla P av Inger och Lasse Sandberg och diskuterat att det är viktigt att inte följa med utan välja själv Varje vecka arbetar klasserna med materialet Livsviktigt, SET-material, värderingsövningar, kompissamtal Vi har även arbetat med rollspelsövningar om värdegrunden Under både höst och vår har vi låtit eleverna fylla i enkäter om hur de trivs på skolan. Enkäterna har reviderats och en utökning av frågor har gjorts bl.a. beträffande trygghetsplatser på skolgården och även vuxnas förhållningssätt till barn.vårt dagliga arbete består av att skapa miljöer där barnen kan skapa, vara kreativa i sin lek och träna sina sociala färdigheter. På fritidshemmet gör vi det genom att vara på olika platser inne och utomhus, inspirera till olika former av skapande så som ateljé, snicken, kojbygge på ängen, växthus med tillhörande byggsandlådor och bäcken. Förutom detta har vi en inspirerande skolgård för fysisk aktivitet. Vi har även lämnat skolgården en dag i veckan för aktiviteter i naturen. Under inomhussäsongen har vi i perioder satsat en hel del på spel, en pågående kreativ process och skapande arbete genom våra pysselaktiviteter. Under året har vi satsat på LEGO Mindstorm till vårt tekniktema. Detta kommer även fritidshemmet att erbjuda eleverna. Resultat Enkäterna visar att barnen överlag trivs på skolan och fritids och känner sig trygga både i skolmiljön och med sina kamrater. Vi ser att eleverna utvecklas och till stor del själva klarar att lösa de få konflikter som uppstår. De blir också bättre på att stå upp för varandra. S i d a 32

36 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Analys Pedagogerna uppträder lugnt och går opartiskt in som medlare när konflikter uppstår, berömmer eleverna för att de pratat igenom vad som hänt. Vi fokuserar på att tänka framåt, hur vi kan lära av situationen och gör det bättre nästa gång. Förslag till åtgärder Vi kommer att fortsätta med materialet Livsviktigt regelbundet. Vi skall bygga mer på hur man skall vara mot varandra och inte fastna i man-får-inte-regler Nästa läsår vill vi lägga fokus på att skapa studiero då denna inte varit fullt tillfredsställande i år. Barn och elevers inflytande Mål Barnen skall delta i klassråd. Eleverna skall vara delaktiga i planering. Att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Arbete Klassråd i samband med samlingar i klassrummet Eleverna har ansvar för att rätt material kommer med till skolan. Eleverna har ansvar för att deras material kommer ner i deras lådor efter lektionerna. Eleverna har ansvar för att medverka till arbetsro i klassrummet. De olika klasserna får önska mat var sin vecka varje läsår. Resultat Vi har haft regelbundna klassråd i samband med Miljörådet och spontana klassråd när eleverna har haft frågor att diskutera. Barnens frågor och förslag har tagits upp och diskuterats och skickats vidare när det har behövts. Rätt material kommer i de flesta fallen med till skolan. Eleverna visar en ambition att ha en god arbetsmiljö, både fysisk och psykisk, i klassrummet. Analys Det har varit bra att ta upp aktuella ämnen när de har behövts, men barnen behöver mer träning att ta upp frågor i rätt forum. När man valde aktiviteter blev det inte så många kompisval utan man valde efter intresse. Dagen togs mer på allvar. En tydlig struktur på tavlan, tydliga veckobrev på It s learning, elevernas skoldagbok och påminnelser från oss och föräldrar. Det ligger i elevernas intresse att hålla ordning på sitt arbetsmaterial eftersom det blir ett merarbete för dem själva att inte ha rätt material tillgängligt i skolan. Pedagogerna har lyssnat på föräldrar och utökat uteverksamheten på fritids. Förslag till åtgärder Nästa år kommer vi att använda åk 1 för att skola in F-klassen i klassrådsarbete. De tydliga veckobreven kommer från och med höstterminen att skickas per mail enligt föräldrars önskemål. Elever på fritidshem skall regelbundet ha en utedag. S i d a 33

37 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY KUNSKAPER Val av tema grundades dels på att det var 100 år sedan det första tåget stannade i Torna Hällestad och dels på att Lund bygger ESS-anläggningen. För att väcka ett intresse för teknik hos våra barn och elever har vi valt att arbeta med det i alla våra verksamheter. Mål Mål för NO-tekniktemat sattes upp i ämnena biologi, fysik (magnetism, ljus och ljud ) samt i teknik Eleven skall kunna redogöra för hur en stor uppfinning t.ex. hjulet har påverkat utvecklingen av människan och samhället. Arbete Eleverna gjorde bl a färgsnurror, undersökte mörkerseende, djupseende, synvillor, lyste med ficklampor och upptäckte att ljus går rakt fram, undersökte eko (i klassrum toalett) och diskuterade skillnaden, pratade om ljudvågors utbredning i vatten, luft och i rymden (vakuum) och ultra-/infraljud. Eleverna har också arbete med stora maskiner; tåg båtar och flygplan. Under året köptes också Mind storm in, det är ett datorrelaterat lego som man bygger upp och programmerar med olika kommandon. De har också fått kunskap om vardagsteknik såsom en hiss, en dragkedja, glödlampan ett kugghjul, kulspetspenna och plockat isär elektriska apparater, sortera, använda verktyg. Resultat Eleverna fick de kunskaper som förväntades. När det gäller teknik så var eleverna engagerade och intresserade och lärde sig mycket. De ställde många följdfrågor, ville gärna fortsätta att göra fler experiment och visade att de gärna ville lära sig mer. Resultat från Nationella prov år 3 Resultat i skolår 3 (16 elever) Antal elever som uppnått målen i respektive ämne Matematik 15 Svenska 14 Svenska som 0 andraspråk Analys De praktiska experimenten engagerade eleverna. Barnen har med glädje skruvat isär och analyserat prylarnas innehåll. Man har lärt sig att använda olika verktyg och kan namnge delar som man hittat inne i vardagsprylarna. Detta har varit ett stort och nytt område för alla och intresset för teknik har väckts hos våra elever. Personalen har kompetens för att arbeta med området. Förslag till åtgärder Nästa gång ska vi be skolsyster delta i arbetet och dra nytta av hennes kunskaper (bi). Nästa gång vill vi få tillgång till anatomiska modeller att visa eleverna.(bi). Vi vill kunna göra ännu fler experiment och till det behöver vi mer material (fy-te). Legoskola ska knyta ihop skola och fritidshem. S i d a 34

38 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY NYVÅNGS ANSVARSOMRÅDE Nyvångs ansvarsområde består av Nyvångskolan, med verksamhet från förskoleklass till årskurs 9 samt tre förskolor, Möllebacken, Nyvångs förskola och Östra Mölla gård. Totalt finns tolv förskoleavdelningar inom Nyvångs ansvarsområde. Under läsåret har avdelningarna inom Nyvångs förskola haft sin verksamhet förlagd till Kattfotens förskola, då nybyggnation pågått. På Möllebacken finns fem avdelningar, två avdelningar 1-3 år och tre avdelningar 3-5 år. På Nyvångs förskola finns tre avdelningar, två avdelningar med 1-3 år och en avdelning med 3-5 år. På Östra Mölla gård finns det fyra avdelningar, två avdelningar med 1-3 år och två avdelningar med 3-5 år. Antalet barn placerade på förskolor inom Nyvångs ansvarsområde var i oktober 2010, i medel 14,2 barn och i april 2011, i medel 15,2 barn. Personalen var 45 till antalet och består av barnskötare, förskollärare och ekonomibiträde. VERKSAMHETSBESKRIVNING NYVÅNGS FÖRSKOLOR Nyvångs ansvarsområde består av Nyvångskolan, med verksamhet från förskoleklass till årskurs 9 samt tre förskolor, Möllebacken, Nyvångs förskola och Östra Mölla gård. Totalt finns tolv förskoleavdelningar inom Nyvångs ansvarsområde. På Möllebacken finns det fem avdelningar, två avdelningar 1-3 år och tre avdelningar 3-5 år. På Nyvångs förskola finns det tre avdelningar, två avdelningar med 1-3 år och en avdelning med 3-5 år. På Östra Mölla gård finns det fyra avdelningar, två avdelningar med 1-3 år och två avdelningar med 3-5 år. Antalet barn placerade på förskola inom Nyvångs ansvarsområde var i oktober åringar inskrivna och åringar. I april 2011 var åringar inskrivna och åringar. Gruppstorleken för de yngre är cirka barn per avdelning och för de äldre barn per avdelning. Personalen är 41 till antalet och består av 14 barnskötare, 23 förskollärare och 4 ekonomibiträde. Utvecklingsarbete Nyvångs förskoleområde Målbaserat arbetssätt i förskolan MaF Målbaserat arbetssätt i förskolan MaF, har vi valt att kalla vårt påbörjade gemensamma arbetsverktyg. Verktyget som är baserat utifrån strävansmålen i Lpfö 98 har arbetats fram i olika gruppkonstellationer, av medarbetare ledda av en förskollärare som är huvudansvarig. Under förskolornas utvecklingsdagar och en del arbetsplatsträffar, har alla medarbetare arbetat igenom det material utvecklingsgruppen har förberett. Under dessa möten har diskuterats kring; dokumentation ( barnens pärm ), utvärdering, planeringsunderlag med mera som förankrats ner i organisationen. Alla dokument som ska ingå är inte färdiga, men arbetet fortsätter under nästa läsår. Detta arbetssätt kommer att förstärka och förtydliga de olika behoven som ska tillgodoses och samtidigt ge förståelse för varför vi gör vad vi gör. Arbetssättet gör det tydligare att kommunicera runt läroplanens mål med föräldrar, barn och medarbetare. Arbetet med kvalitetsredovisningen Arbetet med att ta fram en kvalitetsredovisning på förskolorna har under detta verksamhetsår fungerat bra. Alla arbetslag har vid sina terminsutvärderingar använt rubriker och frågeställningar som är direkt kopplade till kvalitetsredovisningen. På så sätt har alla medarbetare varit delaktiga i kvalitetsredovisningen. Efter att rektor sammanställt texten har ett utkast till kvalitetsredovisningen, kunnats kommenteras och ändrats av några pedagoger. Utkastet har skickats och diskuterats vid höstens första Förskolekonferens. S i d a 35

39 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Årets verksamhet och måluppfyllelsen i förskola Föräldrasamverkan Föreslagna åtgärder i 2010 års kvalitetsredovisning Frågan om önskat inflytande behöver diskuteras mer och bör tas upp på höstens föräldramöten. Det vore fördelaktigt att ha en gemensam föräldraenkät för Lund Öster. Enkäterna behöver också översättas till olika språk. Målområde/ åtgärder Den enkät som skapades under förra läsåret och användes våren 2010, har diskuterats och uppdaterats vid höstterminens första Förskolekonferens. Föräldrar och personal kom med förslag till förändringar och förbättringar som delvis har genomförts inför utskicket av enkäten våren Översättning till engelska och arabiska är gjord. Svarsfrekvensen är i år 78 %, jämfört med förra årets 55 %. Målbild i verksamheten I Lpfö 98 finns följande text: Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. BSN Lund Östers mål: Skolkonferenser, elevdemokrati och annan närdemokrati ska utvecklas Skolans/förskolans verksamhet ska så långt möjligt motsvara elevers och föräldrarnas förväntningar. Målet är att de föräldrar som vill och är intresserade ska se och förstå hur de kan ha inflytande i verksamheten. Redovisning av resultat Under läsåret 2010/2011 har 4 förskolkonferenser genomförts. Representationen avseende föräldrar, personal och politiker har varit relativt god. Kallelse har gått ut skriftligt via e-post i god tid. Innehållet har handlat om det pedagogiska utvecklingsarbetet som Nyvångs förskolor arbetar med; Målbaserat arbetssätt i förskolan. Kvalitetsredovisning enkäter och hållbar utveckling är andra ämnen som informerats omkring och diskuterats vid konferenserna. Pedagoger har gett föräldrarna insyn genom olika beskrivningar av arbetet på våra förskolor. Det har exempelvis handlat om ett specifikt ämne/ teman eller ett förhållningssätt. Genusfrågor och rörelse/rytmik är ett par av de områden som beskrivits under detta läsår. Påståendet i enkäten som lyder jag kan påverka verksamheten genom till exempel förskolekonferensen har förbättrats något. Resultatet av de som svarat vet ej har minskat med 5 %. En marginell ökning har skett av svaren alltid eller ofta. En del föräldrar vet fortfarande inte vilket innehållet är på förskolekonferenserna Vi behöver fortsätta att utveckla våra kommunikativa verktyg och bli mer informativa för att få ett ännu bättre resultat. Den pedagogiska personalen på förskolorna får gott betyg på påståendet: Personalen på förskolorna är ofta/alltid (91 %) lyhörda för föräldrars önskemål och synpunkter. Fortsatta åtgärder Förbättra informationsvägarna till de föräldrar som inte är närvarande vid förskolekonferenserna. Aktualisera förskolornas hemsidor kontinuerligt. S i d a 36

40 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Normer och värden Föreslagna åtgärder i 2010 års kvalitetsredovisning Arbetet runt likabehandlingsplanen fortsätter som ett kontinuerligt arbetssätt. I de grupper där barnens föräldrar kommer från flera olika länder och kulturer, behövs arbetssättet utvecklas mer, så att förskolans mål och metoder blir tydliga och förståeliga. Den gemensamma värdegrunden ska diskuteras vid flera tillfällen under året, så att alla pedagoger får möjlighet att fundera själva och höra hur andra tolkar innebörden. Målområde/ åtgärder Likabehandlingsplanen är ett gemensamt levande dokument som används direkt i verksamheten. Värdegrunden finns med som ett av de instrument som förskolan använder tillsammans med läroplanen och personalpolicyn, med medskapande för att hela tiden förstärka och utveckla ett gemensamt synsätt och ett demokratiskt förhållningssätt. Nyvångs förskolors gemensamma arbetssätt Målbaserat arbetssätt i förskolan MaF håller på att genomföras och förankras inom alla avdelningar. Detta arbetssätt kommer att förstärka och förtydliga de olika behoven som ska tillgodoses och samtidigt ge förståelse för varför vi gör vad vi gör. Arbetssättet gör det tydligare att kommunicera runt läroplanens mål med föräldrar, barn och medarbetare. Målbild i verksamheten Målbeskrivningarna i avdelningarnas grovplaneringar under Normer och värden skiljer sig inte mycket från förra läsåret. Detta är ett av resultaten av vårt enträgna arbete för att förstärka den pedagogiska medvetenheten. Så stora rubriker som vi använder i våra utvärderingar/kvalitetsredovisningar behöver finnas under lång tid och skolledningens upplevelse är att fler och fler pedagoger på ett mer konkret sätt vet hur de ska arbeta för att nå sina beskrivna mål: Att under hela förskoledagen vägleda barnen i deras utveckling att förstå människors lika värde, respektera varandra och vår omgivning, visa hänsyn och empati. Arbeta så att barnen känner sitt eget värde, upplever integritet och att de får uppleva en demokratisk process. Arbeta med kompistema. Ha handlingsplaner för hantering av olika situationer och hur enskilda barn hjälps i sin utveckling. Utarbeta ett konkret sätt att arbeta i barngruppen med likabehandlingsplanen. Erbjuda barn olika modeller för konfliktlösning. Uppmärksamma och stimulera barns nyfikenhet och respekt för djur och natur. Redovisning av resultat Redan förra läsåret märktes en större tydlighet i arbetet runt likabehandlingsplanens innehåll. Detta har utvecklats mer och nedan följer utdrag från avdelningarnas utvärderingar/kvalitetsredovisningar som beskriver resultatet av pedagogernas arbete. Vi har arbetet mycket med att hitta individanpassade metoder och strategier tillsammans med vår specialpedagog. Vi har genom dokumentationer och reflektioner både tillsammans med barnet och i arbetslaget följt det enskilda barnets sociala utveckling. S i d a 37

41 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Genom att använda dialogen som ett redskap barn/vuxen, barn/barn, hittar vi nya metoder och strategier för ex konfliktlösning, vägledning och förståelse av andras behov. Arbetslaget har en öppen dialog där vi ger och tar och lär av varandra. Vara förebilder för barnen och verka för likabehandling i samtal, konfliktlösning med mera med barnen. Arbete med normer och värden dokumenteras under fliken Jag leker eller Jag gör i Barnens pärm, som vårt dokumentationsmaterial heter. I föräldraenkätens påstående nummer 11, personalen arbetar medvetet så att mitt barn utvecklar förståelse för att människor är olika. har 54 % svarat alltid, 40 % ofta och 6 % sällan. Bedömning av måluppfyllelse och analys De uppsatta målen för Normer och värden är i stor utsträckning uppfyllda. Pedagogerna är mycket kunniga och medvetna om att se och stärka det positiva och goda beteendet hos barnen. Många avdelningar beskriver hur deras utvecklade arbetssätt och hittade metoder, stärker barnens egenvärde och lär dem att förstå begrepp som demokrati, majoritet och minoritet. Barnen beskrivs som duktiga på att stötta varandra, hjälper varandra i vardagen, ser varandras behov och att de gärna leker tillsammans oavsett kön, kultur eller ålder. Fortsatta åtgärder Det gemensamma arbetssättet Målbaserat arbetssätt i förskolan MaF, är fortfarande under utveckling. Efter hand kommer fler gemensamma dokument, metoder och med det samsyn runt det pedagogiska arbetet att skapas. Dokumentationen i barnens pärm och samtal med föräldrar, om hur verksamheten arbetar för att stärka barnens förståelse för alla människors lika värde och de andra målen i arbetet runt Normer och värde, kommer troligtvis att bidra till att ännu fler föräldrar och pedagoger blir än mer medvetna om hur stor betydelse förskolans pedagogiska arbete har för barnens fortsatta kunskaper i livet. Barns inflytande Föreslagna åtgärder i 2010 års kvalitetsredovisning Arbetet med att förtydliga och bryta ned läroplanens strävansmål fortsätter som en röd tråd i utvecklingsarbetet inom Nyvångs förskoleområde. Utvecklingsarbetet ska leda till ett gemensamt arbetssätt med planerings- och dokumentations material som utgår helt från läroplanen. Där ska också ingå material för utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner, utvärdering och kvalitetsredovisning. Målområde/ åtgärder Nyvångs förskolors gemensamma arbetssätt Målbaserat arbetssätt i förskolan MaF håller på att genomföras och förankras inom alla avdelningar. Detta arbetssätt kommer att förstärka och förtydliga de olika behoven som ska tillgodoses och samtidigt ge förståelse för varför vi gör vad vi gör. Arbetssättet gör det tydligare att kommunicera runt läroplanens mål med föräldrar, barn och medarbetare. Målbild i verksamheten Strävansmålen i läroplanen beskriver bland annat: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. S i d a 38

42 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Utifrån barngruppens förutsättningar,( ålder/antal barn) prioriterar pedagogerna vissa mål och förstärker sina metoder för att erbjuda barnen en miljö och ett synsätt som gör att barnen har möjlighet att utvecklas på det sätt läroplanen beskriver. Här följer några exempel på målbeskrivningar tagna direkt från avdelningarnas grovplaneringar. Vi ska vara extra lyhörda för barnens önskemål och intresse genom att ha mindre styrd verksamhet. Ge barnen olika möjligheter, för att göra egna val. Ge barnen stöd i att ta konsekvenserna av sina val. Låta verksamheten baseras på barnens delaktighet med förankring i läroplanens strävansmål. Öka barnens inflytande och delaktighet genom att ha strategier vid olika aktiviteter och för hur vi lär barnen att se vad de vill lära sig. Ge utrymme för barnens planer, fantasier och kreativitet i lek och lärande. Redovisning av resultat Barnen har varit delaktiga i utformandet av sin dag på förskolan, t.ex. vid utedagar, val av aktiviteter och materialval mm. Flera barn har lärt sig att ta konsekvenserna av sina egna och andras val. I barnintervjuer har barnen ofta svarat att de känner att de är med och bestämmer. Många svar handlar om vad vi har jobbat med och att de har valt att jobba med sådant de vill lära sig. Eftersom barnen fått större möjlighet till mer inflytande, har de också tagit för sig och nyttjat situationen att kunna bestämma. Förändringar i barnens lekmiljöer har gett dem möjlighet till att göra egna val på ett konkret sätt. Önsketavlor, där barnens tankar och önskemål dokumenterades, gjorde det lättare att sedan genomgöra förändringar i både miljö och rutiner för att få igenom barnens inflytande. Arbetet runt barns inflytande/ansvar dokumenteras under flikarna Det här är jag, Jag pratar skriver och läser, Jag och matematiken, Jag rör på mig, Djur och natur runt om mig Jag leker eller Jag gör. Bedömning av måluppfyllelse och analys Målen är delvis - i stor utsträckning uppfyllda. Pedagogerna beskriver att ett mer utvecklat tillåtande förhållningssätt och medvetenhet ger barnen bättre möjlighet och förutsättning för större delaktighet och inflytande. Många beskrivningar i utvärderingarna vittnar om en större medvetenhet att det förändrade arbetssättet att t.ex. säga ja till fler saker den nya innemiljön gör det fysiskt lättare för barnen att välja och styra sin verksamhet vi bekräftar barnens initiativ vi har ett tillåtande förhållningssätt vi tar hänsyn till barnens olikheter gör att barnen växer och känner ansvar med att få inflytande över sin vardag, vilket ger en ökad självkänsla. Barnens egna mål tillsammans med barngruppens behov har legat som grund för den struktur vi utarbetat och på det sättet har barnen deltagit i styrningen av verksamheten. Barnen växer i sin identitet då de förstår att deras val, åsikter och tankar är betydelsefulla. Nedan redovisas svaren på de två frågor i föräldraenkäten som handlar om barns inflytande: S i d a 39

43 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Jag känner att personalen bryr sig om mitt barns idéer och berättelser och att de tycker att de är värdefulla att ta del av 97% svarar alltid/ofta, 3% svarar sällan. Jag känner att personalen utformar verksamheten utifrån mitt barns intresse 92 % svarar alltid/ofta, 8 % svarar sällan. Fortsatta åtgärder Fortsatta satsningar på fortbildning som riktas mot större inflytande för barnen. Alla medarbetare ska läsa Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi. Fortsätta arbeta med utvecklingsgrupperna Nyvångs förskolor, utvecklingsgruppen Förskola2011. Fortsatt arbete med dokumentationsmaterialet. Barnens pärmar ska ge föräldrar och barn en tydligare upplevelse av att barnen har stort inflytande på sin vardag. Kunskap/Utveckling och lärande Språk, matematik, hållbar utveckling Föreslagna åtgärder i 2010 års kvalitetsredovisning Medvetenheten hos pedagogerna när det gäller språkutveckling och arbetet runt detta är mycket hög. Medvetenheten hos pedagogerna när det gäller matematik och arbetet runt detta är under utveckling. Det diskuteras mycket runt hur verksamheten ska erbjuda lärande miljöer och rika tillfällen till övning och lek. Fortsatt arbete runt nedbrytning av läroplanens strävansmål kommer att bidra till ännu högre kvalité och större arbetsglädje. Temat (Måltiden ur ett pedagogiskt syfte) fortsätter och vid pedagogiska träffar kommer vi att diskutera och utbyta kunskaper, tips och erfarenheter. Arbeta för att göra barnen mer delaktiga i det praktiska som rör natur och miljö. Under 2011 ska alla tre förskolorna certifieras för Lärande för hållbar utveckling. Målområde/ åtgärder Målbaserat arbetssätt i förskolan MaF, har vi valt att kalla vårt påbörjade gemensamma arbetssätt. Verktyget som är baserat utifrån strävansmålen i Lpfö 98 har arbetats fram i olika gruppkonstellationer, av medarbetare ledda av en förskollärare som är huvudansvarig. Under förskolornas utvecklingsdagar och en del arbetsplatsträffar, har alla medarbetare arbetat igenom det material utvecklingsgruppen har förberett. Alla dokument som vi tänker ska ingå är inte färdiga, men arbetet fortsätter under nästa läsår. Temat (Måltiden ur ett pedagogiskt syfte) har fortsatt och också utvecklats. Alla medarbetare har deltagit vid en fortbildningskväll tillsammans med en kock, som lagade grön mat vegetariskt och ekologiskt. Detta för att ge oss större kunskap och lust för ekologiskt tänkande och smak för vegetarisk mat. Alla Nyvångs förskolor är nu certifierade för Skola för hållbar utveckling. Målbild i verksamheten Exempel på hur mål för barnens kunskapsutveckling i språk, matematik och hållbar utveckling beskrivs i avdelningarnas grovplaneringar: Våga tala i grupp, utveckla barnens språk och intresse för skriftspråket, våga uttrycka sina tankar och behov både i grupp och enskilt. I flera grupper anges mål som beskriver att ta vara på och stärka andra modersmål Få tilltro till det egna tänkandet. Utveckla sin förmåga att resonera, dra slutsatser, bli medvetna om matematiken i vardagen. Lära barnen att de kan vara med och påverka/värna i miljö och natur. S i d a 40

44 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Synliggöra och samtala om var maten kommer ifrån och vilka olika matkulturer som finns. Både språk, lust till språk och metod att kommunicera anges som viktiga utvecklingsområden i de flesta avdelningars målbeskrivningar. Barnen ska kunna följa den egna utvecklingen i sin pärm. Redovisning av resultat Målen är delvis - i stor utsträckning uppfyllda. Även föräldrarnas uppfattning är att barnen tillgodoses med lek och inlärning. På frågan om föräldrarna tycker att vi tillgodoser barnen när det gäller lek och inlärning, svarar 95 % av föräldrarna bra eller mycket bra, 4 % mindre bra och 1 % svarar vet ej. Det område som är mest utvecklat från föregående år är kunskapen, både hos vuxna och barn, runt Lärande för hållbar utveckling. Alla avdelningar har arbetat med ett gemensamt tema Måltiden ur ett pedagogiskt syfte. Temats syfte är att lyfta fram kopplingen mellan mat och lärande för hållbar utveckling som ett konkret exempel på hur de sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållandena är sammanvävda i vår vardag. Detta har hjälpt oss att hitta former och språk för det vardagliga med Hållbar utveckling. Många tydliga exempel på detta beskrivs i avdelningarnas utvärderingar hur barn och vuxna lär sig hur mat, dukning, näring, samtal, färg, form, odling, transport, förhållningssätt och mycket mer, hör ihop. Hur våra egna och andras värderingar, ger ökad tolerans för olika synsätt, ger kunskapsfördjupning, engagemang i omvärldsfrågor och ökar självförtroendet för barnens förmåga att framträda och göra sin åsikt hörd. Arbetet runt barns kunskapsutveckling dokumenteras under flikarna Det här är jag, Jag pratar skriver och läser, Jag och matematiken, Jag rör på mig, Djur och natur runt om mig Jag leker eller Jag gör. Svaren från föräldraenkäten visar som beskrivs ovan, höga procenttal på hur föräldrarna upplever att vi tillgodoser barnen när det gäller lek och inlärning. Däremot ser vi att det är ganska många föräldrar som upplever att det inte vet hur vi tillgodoser barnen när frågan ställs runt ett mer specifikt kunskapsområde. Se tabell nedan: område alltid/ofta sällan/nästan aldrig mindre bra/dålig vet ej kultur 67% 7% 26% miljö/hållbar utv. 59% 4% 37% matematisk tänkande 67% 4% 29% likabehandling/genus 59% 7% 34% Bedömning av måluppfyllelse och analys De mål från läroplanen som prioriteras och de beskrivningar hur man som pedagog ska arbeta för att nå målen, visar att det finns en klar medvetenhet om att pedagogens bemötande, miljöns utformning och återkoppling till barnen, har mycket stor betydelse för barns lärande. I analyserna som gjorts av pedagogerna beskrivs det ofta att de metoder som man använt har varit framgångsrika. Beskrivningarna på vad barnen har lärt sig, blivit uppmärksamma på och vill göra mer av tyder på att barnen också uppfattar att det är viktigt att värna om natur, miljö, varandra och sig själva; Hållbar utveckling. S i d a 41

45 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Fler och fler föräldrar vill inte ha information på förskolans traditionella sätt; lappar, utan vill kunna informera sig via datorn på olika sätt. En avdelning på Östra Möllagård har använt IT.s learning och skapat en föräldrablogg där vissa testföräldrar deltagit och varit mycket positiva till den, men visat lite intresse för att uppdatera sig kring händelser och aktiviteter på avdelningen. Fortsatta åtgärder Det sätt vi har arbetat med när det gäller grovplanering, MaF och utvärdering och enkät till föräldrar, visar att det blir tydligare att följa upp verksamhetens innehåll, resultat och vidare utveckling. De olika avdelningarna har kommit olika långt i detta arbete och fortsatta åtgärder ser därför också olika ut. Som tabellen ovan visar, har vi ett viktigt uppdrag i att informera, förklara och ge föräldrarna en tydligare bild av förskolans uppdrag. Efterhand som arbetet med MaF och Barnens pärmar utvecklas, kommer fler och fler föräldrar att uppleva att de känner till hur vi tillgodoser barnen med olika aktiviteter och kunskap. Sammanfattningsvis Nyvångs förskolor har en god pedagogisk verksamhet med till allra största delen nöjda föräldrar, 97 % tycker att deras barn trivs mycket bra eller bra. Bra kan bli bättre! Vi fortsätter att arbeta för att höja kvalitén, få allt fler föräldrar att uppleva att deras barn får mycket kunskap, lek, personlig utveckling, trygghet och att de trivs och har roligt på våra förskolor. Det finns en stor utmaning för oss att förtydliga vad det kan innebär att t.ex. träna matematik på en småbarnsavdelning, berätta hur vi tänker och arbetar för likabehandling och arbeta för att föräldrarna ska få mer insyn i verksamheten. På frågan Jag har insyn i verksamheten och känner till planering/utvärdering svarar föräldrarna: 68 % alltid/ofta och 32 % sällan, nästan aldrig eller vet inte. Förskolan arbetar oftast utifrån en väl genomtänkt grundtanke, som allt för många föräldrar inte är medvetna om. Ännu en utmaning är att ge fler föräldrar en bild av vad planeringstiden används till och hur det kommer barnen till rätta. Vi använder relativt mycket tid till planering, trots detta är det många pedagogers uppfattning att tiden aldrig räcker till. Alla medarbetare har fått inventera och redogöra för hur tiden används och vad de upplever att de hinner och inte hinner. Under hösten 2011 kommer hela förskoleverksamheten i Lund Öster att föra diskussioner om hur Den pedagogiska utvecklingstiden ska användas, fördelas och vilket innehåll den ska ha. Vidare behöver förskoleverksamheten bli bättre på att använda fler kommunikations former. Kanske kan inloggning till alla föräldrar på It s learning samt uppdaterade hemsidor vara en del av lösningen på informationsfrågan. VERKSAMHETSBESKRIVNING NYVÅNGSKOLAN Nyvångskolan är fortfarande en relativt stor F-9 skola med i medel 624 inskrivna elever under läsåret 2010/2011, nio fritidshemsavdelningar och en fritidsklubb. Antalet barn i fritidshem: 2010: juli 196, augusti 196, september 222, oktober 220, november 221 och december 221 Medelvärde hösten 2010: 213 barn/månad 2011: januari 222, februari 222, mars 221, april 220, maj 218 och juni 205. Medelvärde våren 2011: 218 barn/månad Antalet barn i fritidsklubb: Medelvärde hösten 2010: 35 barn/månad Medelvärde våren 2011: 29 barn/månad S i d a 42

46 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Totala antalet elever har varit ganska konstant under några år, men då antalet yngre barn har ökat upplevs lokalerna som trånga. Vi ser fram emot, att den nya delen av skolan kan tas i bruk vårterminen I årskurserna F-6 är klasserna åldershomogena. I årskurs 7 blandas elever från Hagalundskolan, Nyvångskolan och Skrylleängskolan. En effekt av att antalet elever reducerats i de senare årskurserna har varit, att befintliga lokaler har omdisponerats för nya verksamheter. Trots dessa åtgärder har medarbetare, år F-6 inte några funktionella arbetsrum, vilket påverkar möjligheten att utföra de flesta arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Klassrummen används till fritidshemsverksamhet, modersmåls- och musikundervisning under senare delen av dagen. Detta kommer förhoppningsvis att lösas när den nya delen av Nyvångskolan kan tas i bruk Personalen på skolan består av ca 100 personer, där ganska många arbetar deltid. All personal är organiserad i arbetsenheter och arbetslag, Pedagogisk personal bildar fyra arbetsenheter och ett antal arbetslag. Lokalvårdare och fastighetstekniker bildar en arbetsenhet. Administratörer, elevvårdspersonal och bibliotekarie bildar en arbetsenhet. Ledningen består av rektor/verksamhetschef och 4 rektorer. Elevdemokrati Eleverna har under läsåret varit organiserade i ett antal elevdemokratiska råd: Antimobbingråd, Biblioteksråd, Bussråd, Esko/miljöråd, Internationellt råd, Jämställdhetsråd, Kamratstödjare, Kulturråd, Matsalsråd, Sportråd, Trivselråd och Undervisningsråd. Eleverna i årskurserna F-3 har haft ett eget Trivselråd och dessutom varit representerade i Matsalsråd. Eleverna i årskurserna 4-6 har haft 2 egna råd, Kamratstödjare och Trivselråd. De har dessutom varit representerade i Biblioteksråd, Bussråd och Esko/miljöråd. Årskurserna 7-9 har haft en representant från varje klass i resp. råd. I varje råd har också funnits 1 eller 2 vuxenstöd, som har haft till uppgift att stödja och vägleda barn och ungdomar i demokratiska principer, som att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig. Deltagarna i de olika råden har träffats ca 1 gång/månad. Vid varje möte har minnesanteckningar skrivits och delats ut till klassmentorer, för vidare information till alla elever i respektive årskurs. De elever som blivit valda till ordförande i respektive råd har bildat Nyvångskolans elevråd och elevrådets ordförande har utsetts ur denna grupp. Några av de elevdemokratiska råden har arrangerat uppskattad temaverksamhet kring värdegrunds- och genusfrågor. Varje klass har dessutom träffats varje vecka i Klassråd, för att diskutera, för klassen viktiga frågor. Organisation, struktur och innehåll i dessa träffar är ytterst viktigt, för att det övriga elevdemokratiska arbetet ska fungera. Skolkonferens Förskolan och skolan har haft skilda skolkonferenser. Nyvångskolan har haft 5 skolkonferenser under läsåret. En förälder har varit ordförande och dagordningen har tagits fram i dialog mellan rektor/verksamhetschef och ordförande. Representationen av föräldrar, elever och personal har varit god. Representationen av politiker har varit mindre god. Nyvångskolan Skolledningen har tagit fram ett underlag med målformuleringar från läroplanen, och delat ut till alla lärare. I detta material har tydligt framgått vilka arbetsområden som ska följas upp och redovisas. Uppgifter har gällt arbetslag, ämneslärarlag och speciallärare/specialpedagoger. Samtliga uppgifter som har redovisats har innehållit följande rubriker: detta vill vi, detta gjorde vi, hur blev det, varför blev det så och hur går vi vidare. Inlämnat material har sammanställts och redovisas i årets kvalitetsredovisning. Under hela S i d a 43

47 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY året ha respektive rektor fört samtal med sina medarbetare kring kvalitetsutveckling och kring ramar som styr vår verksamhet. Trivselenkäter har genomförts för alla elever i årskurserna 4-9, LUNK (Lunds ungdomsenkät) för elever i årskurserna 5 och 8 och föräldraenkäter för föräldrar med barn i årskurserna 1, 5 och 8, enligt beslut i skolkonferens mars Trivselenkäter för elever, föräldrar och LUNK har genomförts digitalt. Skolledningen har försökt att göra en analys av resultatet på skolnivå. Vi kommer att ha fortsatta diskussioner med lärare för att följa upp resultaten på klassnivå. Två föräldrarepresentanter i skolkonferensen har läst igenom kvalitetsredovisningen och lämnat synpunkter. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Resultat, bedömning och analys kommer att finnas inom nedan redovisade områden. Årets verksamhet och måluppfyllelse i grundskola Lärande för hållbar utveckling Redovisning av resultat Vårt arbete med lärande för hållbar utveckling vilar på två ben. Gängse definition av hållbar utveckling samt Skolverkets utmärkelse, skola för hållbar utveckling. Målet är, att lärande för hållbar utveckling blir en del av vardagen. Under året har skolledningen arbetat med att åskådliggöra hur vårt uppdrag kring kunskaper och socioemotionell utveckling hänger samman med EU:s nyckelkompetenser. I verksamheten har under året förts samtal kring de mallar som arbetats fram, för att underlätta planering, genomförande, analys etc. Detta arbetssätt har syftat till, att få alla lärare att utgå från utveckling av förmågor hos eleverna och inte från arbetsområden, i enlighet med styrdokumenten. Ett exempel från undervisning i årskurs 6: Målet var att få eleverna mer medvetna om alternativa energikällor. Under arbetsområdet hade lärare och elever som mål att, arbeta tillsammans i grupp och utveckla varje individs förmåga att lyssna till andras idéer. Elever i två klasser deltog i Solracet i Baltiska hallen i Malmö, efter att ha läst om solenergi och tillverkat egna soldrivna bilar. Konkurrenskraftiga bilar tillverkades, många olika konstruktioner och former testades. Förmågan till samarbete mellan elever testades. Bedömning av måluppfyllelse och analys Lärarnas bedömning och analys utifrån ovanstående exempel I slutet av processen förlorade en del av eleverna engagemang, men många talanger blev synliga, både estetiskt oh tekniskt. Klassen har gått vidare med att studera alternativa energikällor och lärarna har försökt att göra den teoretiska delen något enklare. I årskurserna 7-9 har eleverna arbetat med arbetsområden som Mat- Klimat, Energi, Livscykelanalys och Miljödagbok. I årskurs 8 bedrivs ett Comeniusprojekt kring hållbar utveckling tillsamman med elever och lärare i Litauen och Spanien. S i d a 44

48 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Under vårterminen 2011 fick Nyvångskolan behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling ytterligare tre år. Det elevdemokratiska arbetet, fler ämnesövergripande arbeten liksom internationellt utbyte kring hållbar utveckling bidrog till beslutet. Skolledningens bedömning och analys Arbetet pågår kontinuerligt. Att fostra kompetenta demokratiska medborgare och att ge varje barn möjlighet att bli litterat ställer stora krav på vår verksamhet. Detta innebär att verksamheten ska verka för optimal måluppfyllelse för alla barn/elever oavsett förkunskaper och funktionshinder. I verksamheten finns en mycket god kompetens kring dessa barn/elever, men ny evidensbaserad kunskap behöver följas upp, så att behoven för dess barn/elever kan optimeras. Samsyn kring barns/elevers lärande och utveckling behöver diskuteras vidare i olika grupperingar. Vi kan konstatera att när det gäller planering och genomförande av Lgr 11, med ett annat sätt att planera och följa upp är vi på god väg, men det är svårt att bryta inarbetade vanor, så vi kommer att avsätta tid under läsåret 2011/2012 för att fortsätta implementeringen. De nationella proven för årskurs 9, i ämnet Fysik, hade många uppgifter gällande hållbar utveckling och vår bedömning är att eleverna var väl insatta i frågorna. Åtgärder Fortsatta diskussioner kring planering och arbetssätt med det digitala verktyget Unikum som stöd. NORMER OCH VÄRDEN Likabehandlingsplan Redovisning av resultat årskurs F-6 Våra verksamheter ska fostra i enlighet med vår värdegrund. Alla elever ska passera grundskolan med god självtillit oh god självinsikt. Verksamheten har under året arbetat målmedvetet mot kränkningar och mobbning. Värdet av ett gott bemötande och gott språk har lyfts fram. Elevenkäter visar oftast att de flesta elever trivs bra, men det kan också konstateras, att i de klasser där det varit mer konflikter och annan socialt relaterad problematik, är värderingen av trivseln något lägre. Verksamhetsområde: Normer och värden Mål: Alla barn och elever känner sig trygga i verksamheten och känner tillit till varandra och vuxna Arbetsenhet: F-klasser Detta vill vi Detta gjorde vi Hur blev det Varför blev det så Hur går vi vidare Barnen ska äga förmåga att, vara en bra kamrat, kunna ge och ta i det sociala samspelet, respektera varandras olikheter. Regelbundna samtal om värdegrunden. Arbete med Ville Vilse, dramalekar och samarbetsövningar. Det känns som vi har trygga, harmoniska, öppna, nyfikna och glada barn. Småkonflikter förekommer men vi fångar upp dem direkt. Barnen är omtänksamma mot och rädda om varandra. Vi lägger mycket tid på detta arbete. Vi har trygga och samarbetsvilliga barn och föräldrar. Vi är tydliga med att både barn och föräldrar ska ta upp med oss om något känns fel. Vi fortsätter på samma sätt, eftersom det är ett dagligt arbete och gett bra utfall. S i d a 45

49 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Verksamhetsområde: Normer och värden Mål: Alla barn och elever känner sig trygga i verksamheten och känner tillit till varandra och vuxna Arbetsenhet: Årskurserna 4-6 Detta vill vi Detta gjorde vi Hur blev det Varför blev Hur går vi Utveckla elevernas förmåga till gott språk och god attityd både mot kamrater och vuxna. Ge elever trygga och bra raster med möjlighet till lek och rörelse. Vi arbetade med språket. ord som sårar, ord som tröstar, ord som gör ont, ord som lyfter Fyrhörnsövningar Heta stolen Rollspel Filmer och litteratur Information vid konferenser om speciella elever/ ensamma/passiva elever. Ökat antal vuxna ute. Punktinsatser vid behov. Mer utemateriel Skolgårdsdag Bedömning av måluppfyllelse och analys En ökad medvetenhet om hur ord påverkar oss. Ett sanerat språkbruk mellan elever. En ökad förståelse för hur andra kan uppfatta det man säger. Vi fick oftast roliga raster med pigga och svettiga elever, som kom till arbetspassen. det så Vi tog temat på allvar och lät det genomsyra många arbetspass. Vi återkom ofta till tänket snällord/ skällord. Gott om lekmateriel Många vuxna ute vidare Vi tar med oss det vi lärt oss in i nästa års arbete. Upprätthålla det vi uppnått med många vuxna ute. Kontinuerlig uppdatering om specifika elever Lärares och skolledningens bedömning och analys Arbete med normer och värden pågår ständigt men kräver att alla vuxna är med och påverkar. Att som vuxen vara närvarande i det sociala samspelet på raster etc. ökar trivseln och minskar risken för konflikter, mobbing och trakasserier. Det har inte alltid varit lätt att ordna en ökad bemanning under raster, men i längden underlättar det för alla parter, och är bemanningen organiserad och klar vid läsårsstart kommer behovet av brandkårsutryckningar att minska och den allmänna trivseln att öka. Under året har medarbetare blivit mer uppmärksamma på att upptäcka signaler om mobbing. Medarbetare har gjort goda insatser med samtal och uppföljning, vilket medfört att ett antal ärenden retts ut. Att arbeta med konflikthantering upplevs ibland som krävande och tar stor plats i vardagen, framförallt när det gäller elever i de yngre årskurserna., men detta är en viktig del i skolans uppdrag. I enkätsvar från årskurs 5 ( LUNK, Lunds ungdomsenkät ) svarar 96 % av eleverna att de trivs i skolan och 90 % att de trivs på rasterna. De positiva utfallet tyder på en bra beredskap, men det finns elever som fortfarande kan känna sig utsatta och det är naturligtvis nolltolerans som gäller. Åtgärder Fortsatt arbete med språk och attityd och att medvetandegöra alla kring socialt samspel. Befästa en organisation som på ett kompetent sätt tar hand om kränkande behandling, trakasserier och mobbing. S i d a 46

50 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Utökat mentorskap Redovisning av resultat Att kunna arbeta på ett konstruktivt sätt med elever kring normer och värden kräver både tid och förmåga. Det ställer stora krav på pedagoger att genomföra samtal när det uppstått konflikter eller när någon är missnöjd eller ledsen för att det uppstått relationsproblem. I de yngre årskurserna är personaltätheten större och fler kan dela på arbetet. I årskurserna 4-6 har under året gjorts försök med delat klassmentorskap. Syftet är att två vuxna ska kunna genomföra elevsamtal, föräldrasamtal och på så sätt underlätta kontakterna med elev och föräldrar. Av organisatoriska skäl kunde endast årskurserna 4-5 arbeta med mentorer. Tiden fördelades, så att en fritidspedagog knöts till vardera årskurs. Denna organisationsförändring var nödvändig, då vi behöver använda medarbetare på det sätt som är bäst för verksamheten. Bedömning av måluppfyllelse och analys I årskurserna 4-6 har medarbetarnas upplevelse varit positiv. Flera vuxna kring ett antal elever har varit bra, men det har varit svårt att finna bra arbetsformer ibland. Samarbeta och samplanering behöver utvecklas Åtgärder Fortsatt arbete med delat klassmentorskap i samtliga årskurser Utveckla former kring delat klassmentorskap och hitta lösningar som inte alltid är klassbundna. Utveckla samarbete och planering mellan berörda klasspedagoger Redovisning av resultat årskurs 7-9 I de senare årskurserna kan följande resultat avläsas: Svarsfrekvensen för den digitala enkäten för årskurserna 7-9 blev 84 %. Frågor gällande trivsel, kränkningar och diskrimineringar visade på ett medelvärde kring 4 på en 5-gradig skala. Detta ligger i paritet med resultat från tidigare års enkäter. LUNK-enkäten (Lunds ungdomsenkät) för årskurs 8 visar att 76 % trivs alltid eller ofta. Över 80 % av eleverna anser att lärarna bemöter dem med respekt. 80 % svarar att de inte blivit kränkta under läsåret. Emellertid upplever 20 % att de någon gång under läsåret blivit kränkta av andra elever och 12 % att de någon gång blivit kränkta av vuxna. 13 % anser sig någon gång blivit diskriminerade och hela 34 % anser att det finns rasism på skolan. Under läsåret har Claes Smith/Sara Lund haft en föreläsning med uppföljning i form av diskussioner. I årets föräldraenkät var svarsfrekvensen endast 60 %. Det är en betydligt lägre svarsfrekvens än tidigare år. En anledningen till ovanstående låga siffra är bland annat, att svarsfrekvensen i en klass endast var 50 %. När det gäller frågan om trivsel svarar 69 %, att deras barn upplever god eller mycket god trivsel. Det är en något lägre siffra jämfört med föregående undersökning. En liknande tendens, med lägre siffror jämfört med i fjol, kan utläsas i frågor gällande kontakt med klassmentorer och upplevelsen av utvecklingssamtalet. Däremot är siffrorna likvärdiga med tidigare undersökningar, när det gäller personalens förmåga att lyssna på föräldrar när de tar kontakt kring deras barn. S i d a 47

51 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Bedömning av måluppfyllelse och analys Skolledningens bedömning och analys Trots ett intensivt arbete mot mobbing och kränkningar visar enkätresultaten att ett antal elever någon gång under året upplevt att de utsatts för kränkning eller diskriminering. De något lägre siffrorna avseende trivsel i årskurs 8, som avspeglas både i föräldraenkät och i LUNK- enkät, överensstämmer med den verklighet som upplevdes av lärare och skolledning. Det var i årskurs 8 som lärare, elevvårdsteam och rektor lade mycket tid och energi på värdegrundsarbete och föräldrasamtal avseende kunskapsmålen. Vårt intensiva kontinuerliga arbete mot kränkning av olika slag har sannolikt medvetandegjort många elever att vara extra observanta och rapportera till vuxna. Att aktivt arbeta med Likabehandlingsplanen har förbättrat elevernas möjlighet att sätta ord på dagliga händelser, som elever tidigare hade svårt att få gehör för. Idag kan en mindre incident leda till att eleverna själva ber om hjälp för att dokumentera händelsen. Detta tas på allvar. De flesta elever trivs på Nyvångskolan, men det är aldrig rimligt att någon blir kränkt,diskriminerad eller mobbad på sin arbetsplats. En nollvision mot detta och att vi arbetar intensivt med de fall som uppstår är därför självklar. Klasslärare och klassmentorer genomför ett ytterst professionellt arbete. Det är ett viktigt och arbetskrävande arbete, som ofta tangerar andra professioner än pedagogens. Detta engagemang och kunnande är verkligen betydelsefullt för verksamheten. Åtgärder Minska antalet elevenkäter årskurserna 5 och 8 kommer endast att genomföra LUNK - enkäter Elever i Undervisningsrådet kommer att vara delaktiga i utformningen av våra elevenkäter. Förbereda elever bättre inför elevenkäter. Lärare bör gå igenom frågorna för att bättre säkerställa vad frågorna står för och vad ord, som till exempel diskriminering står för. Aktivt arbeta med intentionerna i Likabehandlingsplanen. Fortsätta att erbjuda våra elever upplevelser avseende vår värdegrund. Erbjuda Föräldrarådet att vara delaktiga i utformningen av föräldraenkät. KUNSKAPER Redovisning av resultat årskurserna F-6 I verksamheten görs ett omfattande arbete och stöd satsas på de elever som inte når de uppsatta målen eller som riskerar att inte göra det. LUS-resultat och antal åtgärdsprogram verifierar på sitt sätt detta. Olika former av tester genomförs med regelbundenhet, för att fånga upp avvikelser. Inför läsåret 2010/2011 lades en organisatorisk grund för att möta så många elevers behov som möjligt. I en liten undervisningsstudio, bemannad med resurspedagog, och fritidspedagog, har i samarbete med klasslärare och specialpedagoger undervisningen lagts upp för elever med långsam inlärningstakt och för elever med svårighet att utföra arbete inom klassens ram. Specialpedagoger har varit en stor del ute i klasser och fungerat handledande och riktat mot ett antal elever. Tabell 1: Lärarnas bedömning av måluppfyllelse i årskurs 3 Totalt antal elever i årskurs 3 53 Matematik 43 Svenska 46 S i d a 48

52 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Bedömning av måluppfyllelse och analys Skolledningens bedömning och analys I årskurs 3 kan vi se ett ökat antal elever som ej nått målen, i jämförelse med föregående år. Det är vår upplevelse, att antalet elever med diagnos och med behov av stöd ökat. Elever som ej har nått målen är väl kända och har stöd av speciallärare/specialpedagog. Specialpedgoger har satsat på att vara ute i klasser och fungerat handledande och riktat mot fler elever än tidigare. Några elever har små svårigheter medan andra har mer omfattande svårigheter att nå målen. Elever med stora svårigheter i ämnet svenska får oftast också svårigheter i ämnet matematik. Tabell 2: Lärarnas bedömning av måluppfyllelse i årskurs 5 Totalt antal elever i årskurs 5 52 Bild 51 Engelska 48 Hem- och konsumentkunskap 50 Idrott och hälsa 51 Matematik 50 Modersmål 5 Musik 50 Biologi 50 Fysik 50 Kemi 50 Geografi 50 Historia 50 Religionskunskap 51 Samhällskunskap 52 Slöjd 51 Svenska 49 Svenska som andraspråk - Teknik 52 Bedömning av måluppfyllelse och analys Skolledningens bedömning och analys Under läsåret har det varit två elever som ej uppnått målen i många ämnen. Nationella prov har inte genomförts generellt, men har använts som bedömningsunderlag för att tydliggöra kunskapskraven för elever som varit svårbedömda. Liksom i de allra yngsta åren upplevs antalet diagnoser och antalet elever med behov av särskilt stöd att öka. I årskurs 4 kan behov upptäckas som inte varit så tydliga tidigare, kanske beroende på en hög personaltäthet i årskurserna F-3 eller på att beteende eller oförmåga inte lyfts fram. Verksamheten har på grund av mindre ekonomiska resurser fått tänka nytt och genomföra organisatoriska förändringar. Inför läsåret 2010/2011 lades en organisatorisk grund för att möta så många elevers behov som möjligt. I en liten undervisningsstudio, bemannad med resurspedagog och fritidspedagog, har undervisning skett för vissa elever med långsam inlärningstakt eller för elever som haft svårt att ha undervisning av alla ämnen i klass. Planering och upplägg har skett i samråd med specialpedagoger och klasslärare. Arbetet har lett till att elever som regelbundet varit i studion, förbättrat sina resultat i kärnämnena och sannolikt möjligheten att öka måluppfyllelsen i samliga ämnen. Samarbetet mellan berörda S i d a 49

53 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY pedagoger har präglats av stor flexibilitet och många diskussioner om anpassning av materiel, innehåll och uppdrag. Åtgärder Aktivt använda individuella utvecklingsplaner och vara tydliga med vad som behöver tränas Möjlighet för elever i årskurs 3 att använda undervisningsstudion. Fortsatt satsning på specialpedagoger ute i klasserna, för handledande och riktade uppdrag. Ansöka om ekonomiska medel hos Specialpedagogiska Skolmyndigheten, för att utveckla undervisningsstudion I ansökan ska struktur av innehåll och av målgrupp tydliggöras, för att kunna möta fler elever med svårigheter. Se över organisation av matematikgrupper. Arbeta med läroplan och kursplaner ur ett utvecklingsperspektiv med fokus på nyckelkompetenser och förmågor. Redovisning av resultat årskurserna 7-9 Tabell 3: Lärarnas bedömning av måluppfyllelse i årskurs 9, inkl. elever inskrivna vid Lsr (Lunds skolors resurscentrum). Totalt antal elever i årskurs 9 76 Antal elever som undervisats i modersmål 6 Bild 73 Engelska 70 Hem och konsumentkunskap 75 Idrott och hälsa 71 Matematik 68 Modena språk (inom ramen för språkval ) 51 Modersmål 6 Musik 71 Biologi 67 Fysik 62 Kemi 62 Geografi 72 Historia 69 Religionskunskap 71 Samhällskunskap 72 Slöjd 71 Svenaka 72 Svenska som andraspråk - Teknik 65 Tabell 4: Resultat för elever i årskurs 9 exkl. elever inom LSR Nyvångskolan Genomsnittligt 232,0 233,3 232,4 230,8 229,0 231 meritvärde Andel (%) elever som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) elever som blev behöriga till nationella program S i d a 50

54 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Tabell 5: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 exkl. elever inom LSR Nyvångskolan Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt Engelska Matematik Svenska Inkluderas elever inskrivna inom Lsr blir resultaten följande: Genomsnittligt meritvärde: 215 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen: 80 % Andel elever som blev behöriga till nationella program: 92 %. Elevenkäten för årskurserna 7-9 innehöll två frågor som handlar om tydlighet i undervisningen - vet du vad du ska kunna för att nå betyget G, VG och MVG? - Är läraren tydlig med vad du ska utveckla för kvalitéer för att bli bättre i ämnet? Det fanns möjlighet att svara för varje enskilt ämne. Svarsalternativen var: aldrig, ibland, ofta och alltid. I ett flertal ämnen svarade % att de ofta eller alltid vet vad som gäller för att nå de olika betygen. I ett ämne, bild, svarade 50 % av eleverna föregående år att de aldrig vet vad betygskriterierna står för. Innevarande läsår har en förbättring skett, och det är betydligt färre elever som angett att de aldrig eller bara ibland vet vilka kunskapskriterierna är. Bättre resultat har också uppnåtts när det gäller Hem- och konsumentkunskap liksom för ämnet Kemi. När det gäller frågan kring formativ bedömning svarade elever i de allra flesta ämnen väldigt lika, cirka 70 % ibland eller ofta vet vad ska utveckla för kvalitéer för att öka måluppfyllelsen. I ämnena Bild och Hem- och konsumentkunskap är det markant fler elever som ansett att de inte fått veta vad de ska utveckla för bättre måluppfyllelse. LUNK- enkäten för årskurs 8 visar några intressanta resultat. Över 95 % av eleverna har svarat at lärarna tror på deras förmåga att lära sig mycket bra eller ganska bra. När det gäller att få den hjälp i skolan, som behövs för att klara skolarbetet svarar 85 % att det stämmer ganska bra eller mycket bra. Studerar vi resultatet när det gäller frågan om lärare ger mig möjlighet att lära på ett sätt som passar mig, så är de positiva resultaten under 70 %. På frågan om lärare förklarar hur de bedömer kunskaper så är det endast 60 % som tycker att det stämmer mycket bra eller ganska bra. Bedömning av måluppfyllelse och analys Skolledningen bedömning och analys Kommentarer till tabell 3: Enligt rektor uppvisar elever en relativt god måluppfyllelse. I de allra flesta ämnen har över 90 % av eleverna nått minst uppnåendemålen i respektive ämne. Några ämnen uppvisar något mer negativt resultat och det är de naturorienterande ämnena, fysik, kemi, teknik och i viss mån biologi. Denna årgång elever har haft mindre resurs i de naturorienterande ämnena. Detta har inneburit att berörda elever haft färre timmar i halvklass med laborationer och praktiska övningar än tidigare årgångar av elever. De minskade resurserna har berott på den S i d a 51

55 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY ekonomiska verkligheten. I årets grupp av elever i årskurs 9 har fler elever än tidigare haft sin skolgång inom Lunds skolors resurscentrum. Att bli behöriga till nationella program på gymnasiet har krävt godkända betyg i kärnämnena, engelska, matematik och svenska. Timplanen har därför anpassats för dessa elever och bland annat har de inte undervisats i de naturorienterande ämnena. Det är väsentligt för elevers utveckling att de vet vilka mål de arbetar mot och vad de ska förbättra för att få en bättre måluppfyllelse. Det är en av viktigaste uppgifter i lärares uppdrag. Det kan i viss utsträckning vara ämnesrelaterat, hur enkelt det är att arbeta med dessa frågor, men det är varje lärares uppgift att få våra elever att uppleva, att de ofta eller alltid vet vilka bedömningsgrunderna är och hur de ska utvecklas vidare mot bättre måluppfyllelse. Cirka 40 % av våra elever i årskurs 8 svarade att de inte vet vilka bedömningsgrunder lärare använder. Det får anses som ett mindre bra resultat och ett viktigt utvecklingsområde. Åtgärder Arbeta vidare med att förtydliga kriterier för elever och utöka den formativa bedömningen i undervisningen, Arbete med Lgr 11 och det digitala verktyget, Unikum.. Språklig utveckling Redovisning av resultat LUS-resultat årskurs 5 läsåret 2010/11 LUS-resultat årskurs 6 läsåret 2010/11 LUS-punkt Antal elever LUS-punkt Antal elever a 20 18a 29 18b 1 18b 2 Bedömning av måluppfyllelse och analys Skolledningens bedömning och analys Som framgår av tabellerna ovan har elevernas läsförmåga utvecklats positivt. 84 % av eleverna har uppnått nivå 18a och det får anses som ett relativt gott resultat och en god läsutveckling för berörda elever. Det är samma lärare som gjort bedömningen vid båda tillfällena, vilket minskar tvivlet om olika tolkningar av kriterierna. Åtgärder Avsätta tid för diskussion, för att få en mer överensstämmande bedömning. S i d a 52

56 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY ÅRSKURSERNA 7-9 Nationella prov Bedömning av måluppfyllelse och analys Lärarnas och skolledningens bedömning och analys Lärare i moderna språk anser, att de nationella proven ger bekräftelse på den bedömning som respektive lärare gjort tidigare. Proven är också ett uppskattat stöd vid bedömning av elever, som är på gränsen till godkändnivå. Elever i ämnet engelska har under läsåret haft goda lärarresurser, vilket sannolikt har varit ett av skälen till elevernas goda utveckling från årskurs 7 till 9. Lärare som undervisar i ämnet svenska anser, att det bör inrättas en nationell rättningsinstans, för att få en så likvärdig bedömning som möjligt. Åtgärder Använda nationella prov i alla ämnen som komplement till lärares egen bedömning. Lärare som undervisar i engelska och svenska kommer att bedöma prov tillsammans i större omfattning än tidigare. Ämnesövergripande undervisning Redovisning av resultat Verksamheten i årskurserna 7-9 har under de senaste åren utvecklat ämnesövergripande undervisning till en rimlig nivå. Det finns exempel på samarbete i ämnena svenska, biologi, samhällsorienterande ämnen, engelska och idrott och hälsa. Temaverksamhet som elever arrangerar är också ämnesövergripande. I Ett EU-projekt, avseende hållbar utveckling, samarbetar Nyvångskolan med en skola i Litauen och en skola i Spanien. I detta projekt samverkar engelska, natur- och samhällsorienterande ämnen. Under vårterminen genomfördes också ett ämnesövergripande arbetsområde kring sex och samlevnad, i samarbete med Utbildningsförvaltningen. En funktionell handlingsplan arbetades fram. Strukturen kan användas även i andra ämnesövergripande arbetsområden. Bedömning av måluppfyllelse och analys Skolledningens bedömning och analys Det krävs god möjlighet till samplanering för att ämnesövergripande undervisning ska ske optimalt. Under läsåret 2011/2012 kommer fokus att vara på Lgr 11 och dess kursplaner. Det gäller i första hand att vara uppdaterad och kunna genomföra professionell planering för den egna kursen. En jämförelse mellan kursplaner för att hitta gemensamma beröringspunkter kommer först därefter. Lärare vill följa forskning kring ämnesövergripande undervisning. Åtgärder Bistå med litteratur kring forskning av ämnesövergripande undervisning. Information av Hagalundskolans lärare och deras erfarenheter av denna undervisningsform.. S i d a 53

57 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Demokrati ur barn/elev- personal och föräldraperspektiv Elevinflytande I LPO 94 finns nedanstående mål att sträva mot: Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö och successivt utövar ett större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Elever ges på många olika sätt möjlighet att ta ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Uppdraget att tydliggöra skolans mål, är en del av arbetet med elevers ansvar och inflytande. Hur man lär och varför, är grundläggande, för att goda resultat ska kunna uppnås. Några exempel: veckoplanering, brainstorming och val av arbetsmetod inför ett nytt arbetsområde, val av fördjupningsuppgifter, utvärdering med efterföljande diskussioner. När det gäller att få kunskap om demokratins principer får elever speciella möjligheter till detta vid klassråd och olika demokratiska råd. Under året har våra elever i årskurserna 5 och 8 genomför LUNK (Lunds ungdomsenkät). Vi har också själva genomfört vår årliga trivselenkät. Detta år har den genomförts digitalt. I alla dessa enkäter har funnits frågor gällande inflytande och ansvar. Redovisning av resultat Elevers inflytande och ansvar Mål Barn och elever ska med stigande ålder och mognad förstå och kunna använda sitt inflytande och ansvar. Årskurs 2 Detta vill vi Detta gjorde vi Hur blev det Varför blev det så Medvetandegöra elever om deras ansvar, att nå målen i varje kunskapsområde Synliggjorde kunskapsmålen genom att skriftligt och muntligt presentera dem för elever. Elever genomförde utvärdering av, hur de lyckats nå uppsatta mål. Fortlöpande uppföljning. Elever har blivit mer medvetna varför de ska lära sig olika saker. En del har upptäckt sambandet mellan mål och ansvar. Många elever har blivit mer engagerade, men några har blivit stressade. Målen blev tydligare för elever, men vi har inte arbetat tillräckligt med att koppla mål och ansvar. Hur går vi vidare Vi kommer att vara tydligare med det egna ansvarets betydelse för att uppnå målen. Samtal om hur man kan arbeta om man inte uppnår målen. Bedömning av måluppfyllelse och analys Skolledningens bedömning och analys Elevernas upplevelse av möjlighet till inflytande det egna lärandet har ökat Enligt resultat i LUNK- enkäten för årskurs 5, upplever flertalet elever att de har god S i d a 54

58 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY kännedom om varför de lär, också att lärare är bra på att förmedla insikter om det egna lärandet. Ur föräldraenkäten kan utläsas att de i stort sett är nöjda med den undervisning som erbjuds. De anser också att deras barn erbjuds det stöd som behövs Styrgruppen för elevdemokratiskt arbetet, bestående av rektor åk 7-9 samt två lärare, är nöjda med det elevdemokratiska arbetet. De utvärderingsdagar som genomförts med elever de senaste tre åren har varit mycket bra, och flera konkreta förslag på utvecklingsområden har framkommit. Åtgärder Använda enkätresultaten för diskussion i arbetslag, ämneslag och i enskilda samtal med lärare. Fortsatt arbete med att öka elevers inflytande och ansvar både inom de demokratiska formerna och genom målarbete och insikt om det egna lärandet Personalinflytande All personal är organiserad i arbetsenheter/arbetslag, som har regelbundna möten. Vid dessa tillfällen finns möjlighet att diskutera verksamhetsfrågor och synpunkter kan framföras till skolledningen, för vidare behandling. Arbetsplatsträffar genomförs 8 gånger/år med resp. arbetsenheter. Samverkansmöten med representanter från arbetstagarorganisationer genomförs också 8 gånger/år. Vid två av dessa tillfällen ägnas speciell uppmärksamhet åt arbetsmiljöfrågor. Skyddsronder genomförs 2 gånger/år. Rektor/verksamhetschef träffar dessutom skyddsombuden ytterligare 4 gånger/år. Medarbetarsamtal genomförs med all personal 1 gång/år. Bedömning av måluppfyllelse och analys Skolledningens bedömning och analys Rektorernas uppgift är att leda och fördela arbetet och vår uppfattning är att detta sker efter demokratiska principer. Inga ärenden i vår samverkansgrupp har förts till central förhandling. Åtgärder Resultatet från föregående års medarbetarenkät kommer att användas för att upprätta handlingsplaner. Föräldrainflytande I LPO 94 finns följande text: Skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. BSN Lund Östers mål: Skolkonferenser, elevdemokrati och annan närdemokrati ska utvecklas Skolans/förskolans verksamhet ska så långt möjligt motsvara elevers och föräldrarnas förväntningar. Under läsåret 2010/2011 har 5 skolkonferenser genomförts. Representationen avseende elever, föräldrar, personal och politiker har varit god. En förälder har varit ordförande vid samtliga konferenser. Skolkonferensens föräldrarepresentanter har haft god hjälp av föräldrarådet vid förberedelse av ärenden. Rådet har haft 5 möten under läsåret och skolan har representerats av 2-3 rektorer samt 3 lärare. Verksamheten har skickat hem enkäter till föräldrar med barn i årskurserna 1, 5 och 8. S i d a 55

59 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Bedömning av måluppfyllelse och analys Skolledningens bedömning och analys Vi kan konstatera att en god måluppfyllelse utifrån LPO 94 och utifrån BSN Lund Östers mål. Åtgärder Skolledning och lärare ska även fortsättningsvis vara representerade i föräldrarådet. Föräldrar ska årligen ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter via en enkät. Föräldrarådet ska vara delaktiga i framtagandet av frågeställningar till enkäten. Enkätens innehåll och till vilka föräldragrupper den ska skickas ska beslutas i Forum för smaråd. SKOLBARNSOMSORG NYVÅNGSKOLAN Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. Årets verksamhet Pesonaltätheten har minskat och elevernas utemiljö är inte tillfredställande för de yngre eleverna. Skolan kommer under hösten att vara i samma situation. Däremot kommer utemiljön att bli tillfredställande till årsskiftet då nybyggnationen beräknas bli klar. När det gäller barnantalet har det minskat på fritidsklubben men på fritidshemmet är det samma antal barn som tidigare. Föräldrasamverkan Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Redovisning av resultat Enkätsvaren 2011 kring våra fritidshem är från årskurs 1. Föräldrarna är nöjda med personalkontakten. Kring delaktighet och påverkan av fritidsverksamheten har en del önskat att de får mer inflytande. Största delen av föräldrarna anser dock att de inte känner något behov av att påverka. Eleverna trivs och är nöjda med fritidsverksamheten i årskurs 1. Fortsatta åtgärder Genom föräldramöten redovisas enkätsvaren få till stånd en dialog kring faktorer som föräldrar önska påverka Normer och värden Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, S i d a 56

60 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Redovisning av resultat Elever och personal har gemensamt arbetat med en samstämmighet kring de regler som gäller i verksamheten. Exempel från fritidshem F-klass: Verksamheten utgick från värdegrunden och samtalade med eleverna i helklass för att sedan i halvklass utforma trivselregler. Eleverna gjorde sedan en affisch tillsammans för att lätt kunna se vilka regler de beslutat. Under läsåret är ämnet livskunskap inlagt i schemat där man utgått från materialet Ville Vilse och Att vara en bra kompis. Eleverna har arbetat med lekar och övningar som stärker barnens självkännedom, samarbetsövningar, samtal om känslor, värderingsövningar och reflektioner. Under läsåret har sagans värld funnits med där eleverna fått dramatisera, diskutera och fantisera kring värdegrundsfrågor. Under läsåret upplever vi eleverna som mer mogna och de har större förståelse för varandras olikheter. Grupperna är mer trygga och självständiga och det sociala samspelet utvecklades till det bättre. Eleverna upplevs som tryggare och vågar prata och agera mer. I lekar och samtal har elever varit positiva och engagerade. När en ny elev kommit till ett fritidshem har det bildats nya konstellationer som påverkat gruppen vilket inneburit att vissa processer gjorts om. Bedömning av måluppfyllelse och analys Personalen arbetar på ett medvetet plan med normer och värdegrundsfrågor. Arbetslagen har en tydlighet kring sitt arbete och vilka normer som gäller för barnen. Elever och personal har en samstämmighet och ett likvärdigt förhållningssätt kring trivselregler. Personalen arbetar utifrån likvärdig litteratur vilket blir tydligare för eleverna då de vistas inom samma skolområde. Personalen tar tag i problem direkt och hittar konstruktiva lösningar ibland i samråd med föräldrar. Fortsatta åtgärder livskunskap sagans värld dialog mellan elev, förälder och pedagog Likabehandlingsplanen Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Redovisning av resultat Likabehandlingsplanen ingår i ämnet livskunskap där respekt, allas lika värde och acceptans för olikheter diskuteras och utvecklas. Fritidshemmen arbetar med att varje handling har sin konsekvens. Dramaövningar med kompletterande problemlösning har stärk elevernas lika värde. Arbete kring miljöns sårbarhet, samtal om lika värde, jämlikhet, drama, vänskapsregler och etnisk tillhörighet och respekt för individen har övats kontinuerligt. S i d a 57

61 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Bedömning av måluppfyllelse och analys Personalen arbetar på ett medvetet plan kring likabehandlingsfrågor. När det gäller de yngre eleverna krävs en tydlighet och organiserat arbete kring dessa frågor då dessa är nya konstellationer på skolan. Barns inflytande Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Redovisning av resultat Elever har ett egenansvar för kläder, egna saker, fritidshemmets material och uteleksaker. De har dagligen plockat undan och har ett gemensamt ansvar för att hålla skolan ren och fin. När det gäller aktiviteter på fritidshemmen väljer barnen själv vad de önskar på den fria tiden. Fritidshemmets styrda tid är organiserad av pedagoger, men eleverna har önskningar vad som ska ingå. Uteverksamheten har eleverna fått bestämma olika platser att besöka. Vid olika pyssel och skapande har eleverna fått presenterat material som de kan använda. Bedömning av måluppfyllelse och analys Genom demokratiska processer där barnen blir medvetna, ansvarsfulla och känner att de har inflytande har de lättare att relatera till innehållet och blivit bättre på att ta ansvar för sina handlingar. Pedagogerna har på olika sätt försökt att lyfta fram elevens ansvar ur olika kontexter som ökar förmågan att ta ansvar samt att genom dialog komma till goda lösningar. Fortsatta åtgärder låta elever ha mer inflytande utifrån mognad och ålder. ge elever mer ansvar utifrån mognad och ålder Kunskaper Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Redovisning av resultat De elever som deltagit i sagan har fått ett större ordförråd och stimulerat sin fantasi. Elever som varit på barnyoga har fått lära sig att slappna av genom att använda kropp, själ och tanke. De har fått en större medvetenhet kring kroppens behov och tankens kraft. I skapande har eleverna fått arbeta med olika metoder såsom papier mache, drama, bilder och pyssel. Schack har varit en ny aktivitet där personalen kompetensutvecklats. Fritidshemmen erbjuder ateljéer där elever har möjlighet att välja utifrån sitt intresse. Bedömning av måluppfyllelse och analys Fritidshemmen har många aktiviteter kring utepedagogik och rörelse. De elever som inte har intresse för fysiska aktiviteter och pyssel bör utvecklas ytterligare. Personalen är lyhörd och fritidshemmen förändras kontinuerlig utifrån elevernas önskemål. Nya aktiviteter kommer kontinuerlig upp i ateljéverksamheterna. Stora elevgrupper gör att det ibland blir svårigheter. Dock kan det ges möjligheter under lov, exempelvis att gå till badet, åka och bowla. S i d a 58

62 KVALITESREDOVISNING 2011 DALBY Fortsatta åtgärder Fritidshemmet för åk 1 kommer att delge elever och föräldrar veckoplanering på vår hemsida (projekt) utveckla ateljéer S i d a 59

63 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP KVALITETSREDOVISNING GENARP Enestugans förskola Genathorps förskola Welins förskola Örtagårdens förskola Pedagogisk omsorg (Familjedaghemmen) Genarps skola Häckebergaskolan Alla barn och elever som finns i Genarp är trygga, ansvarskännande, nyfikna och har lust att lära vidare. Nyfiken Lust att lära Ansvarskännande. Trygg Team Genarp Eva Clausson Eva Härstedt-Hansson Karin Jansson Cecilia Strid S i d a 60

64 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP GENARP Innehåll Verksamhetsbeskrivning 62 Utvecklingsområdet En god och trygg lärmiljö 66 Redovisning av resultat skolår 3, 5 och 9 77 Åtgärder för förbättring 83 Sammanfattning 84 Tabellförteckning Tabell 1 antal barn i förskola och i familjedaghem (pedagogisk omsorg) Tabell 2 antal elever i grundskola och med fritidshemsplats Tabell 3 måluppfyllelse skolår 3 Tabell 4 måluppfyllelse skolår 5 Tabell 5 måluppfyllelse skolår 9 Tabell 6 betygsfördelning skolår 9 Tabell 7 resultat LUS, LäsUtvecklingsSchema Förkortningar som används i texten BSF Barn och Skolförvaltning IKT Informations och kommunikationsteknologi IUP Individuell utvecklingsplan KR Kvalitetsredovisning Lpfö 98 Läroplan för förskolan Lpo 94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet LUNK Lunds Ungdomsenkät LUS LäsUtvecklingsSchema SYV Studie och yrkesvägledare TRAS Tidig Registrering Av Språket S i d a 61

65 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING Genarps verksamhetsområde omfattar förskoleverksamhet med fyra förskolor och 14 familjedaghem (pedagogisk omsorg) och två grundskolor med fritidshem samt fritidsklubb. Ledningsteamet för Genarps verksamhetsområde består av fyra skolledare som förutom sitt rektorsansvar har uppdraget att bedriva verksamhet i 1-16-årsperspektiv med ett gemensamt ansvar för hela verksamhetsområdet. Personalen är organiserad i arbetslag med arbetslagsledare. Ledningsteamet har ett nära samarbete med arbetslagsledarna. Större förändringar i verksamhetsområdet under året Ny organisation av F-9 Under en längre tid har planering för en ny organisation på skolorna pågått. Från augusti är F- 2 med fritidshem på Häckebergaskolan och 3-9 med fritidshem för skolår 3 på Genarps skola. Pedagogisk omsorg (familjedaghem) Den lokal som nu används som gemensam lokal ska från nästa läsår användas av Region Skåne. Diskussioner och planering för att hitta en ny lokal har pågått under året. Ombyggnation och renovering Ombyggnation av Genarps skola har inneburit att del av skolgården stängts av samt att lokalerna i ena byggnaden varit byggarbetsplats under höstterminen. Nu finns en ny bildsal, en hemkunskapssal och renoverade lokaler anpassade för skolår 3-5. Skolår 5 har under läsåret använt lokaler i blå vinge i skolans 6-9-del. Detta var en anpassning pga ombyggnationen. Då den var klar inför vårterminen önskade elever och personal att vara kvar både av praktiska skäl men även eftersom det fungerat väl och det blev som en inskolning inför skolår 6. På Häckebergaskolan har ombyggnationen av gamla Häckebergaskolan till ny förskola pågått under hela året. Det har främst påverkat verksamheten för F-2 när det gäller matsal och idrottssal. Ny förskoleavdelning Avdelningen Salvian, en avdelning till Örtagården, startade upp i januari 2011 i tillfälliga lokaler på Genarps skola. Salvian kommer att flytta in i Häckeberga förskola då den är klar. Mediateket Mediateket har under året diskuterats och planering för omorganisation har gjorts för att lokalen ska kunna utnyttjas bättre. Planeringen har gjorts tillsammans med elevråd, pedagoger, vaktmästare och skolledning. Inför nästa läsår kommer Mediateket att finnas i andra lokaler. Ny rektor Cecilia Strid är från vårterminen ny rektor på Genarps skola med ansvar för 3-5 samt Vita Villan. S i d a 62

66 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP 1:1:1 VERKSAMHETSBESKRIVNING, FÖRSKOLA OCH FAMILJEDAGHEM Förskoleverksamheten i Genarp består av 14 familjedaghem (pedagogisk omsorg) och fyra förskolor med totalt elva avdelningar. Vårdnadshavarna har möjlighet att välja omsorg för sina barn. Det finns en ökad efterfrågan på platser i förskolan. Beroende på gruppernas storlek och antalet barn som kan befinna sig i respektive verksamhet, kan inte alltid vårdnadshavarnas önskemål helt tillgodoses. Den nya skollagen innebär att det är föräldrarnas val av omsorg, förskola eller pedagogisk omsorg, som styr. Tabell 1 Förskola antal avdelningar ålder antal barn okt- 10 antal barn april-11 barn i allmän förskola Genathorp Enestugan Welins förskola Örtagården 3 ht och 4 vt Familjedaghem (pedagogisk omsorg) antal avdelningar ålder antal barn okt- 10 antal barn april barn i allmän förskola Under året har inte det politiska målet med 11 barn respektive 16 barn per avdelning uppnåtts, beroende på antalet barn i kö, samt de ekonomiska förutsättningarna. Därför är det istället beräknat 12 barn respektive 18 barn per avdelning. Barn som placeras i verksamheten utöver de politiska målen 11 barn respektive 16 barn sker alltid i dialog med personalen. Ett annat politiskt mål är tre månaders garanti vilket innebär att efter tre månader i kö skall en plats i förskoleverksamheten erbjudas. Det medför att överinskrivningar kan bli aktuella. Personal i verksamheten uppmanas då att beskriva genom t ex riskanalys eller konsekvensbeskrivning på vilket sätt en överinskrivning påverkar arbetet och gruppen. Det är inte alltid så att ytterligare ett barn påverkar den pedagogiska verksamheten. Personalens uppfattning är att vårdnadshavarnas behov av omsorg ökat, vilket innebär att barnen har längre dagar i verksamheten. Skolkonferensen i förskoleverksamheten Vid två tillfällen per termin möts skolkonferensen i förskoleverksamheten. Skolledningen bedömer samarbetet som välfungerande. Veckan innan skolkonferensen träffas föräldrarådet dit alla föräldrar är välkomna. Föräldrarådet diskuterar frågor som är aktuella i föräldragrupperna samt förbereder frågor till skolkonferensen. Ordförande i föräldrarådet och i skolkonferensen har kommunikation med skolledningen. Elevdemokrati i förskolan I förskoleverksamheten finns inte någon representativ organisation för elevdemokrati som exempelvis elevråd. Pedagogernas uppdrag i förskolan ska gynna barnens inflytande. Genom aktivt lyssnande och uppmärksamhet i barnens aktiviteter främjas barnens inflytande. S i d a 63

67 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP 1:1:2 VERKSAMHETSBESKRIVNING, GRUNDSKOLA MED FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB I Genarps verksamhetsområde finns två skolor, Häckebergaskolan och Genarps skola. Vår verksamhet har ett stort geografiskt upptagningsområde vilket innebär att % av eleverna är berättigade till skolskjuts. På Genarps skola finns dessutom en av Lunds skolors resurscentrum (LSR) lokalt integrerad grupp med plats för 4-6 elever med upptagningsområde hela Lunds kommun. Beslut om placering tas av rektor vid LSR. Häckebergaskolan Häckebergaskolan hade cirka 165 elever och omfattar förskoleklass, skolår 1-2 samt tre fritidshemsavdelningar. Den pedagogiska personalen är organiserad i tre arbetslag inom F-2. Genarps skola Genarps skola hade cirka 335 elever och omfattar skolår 3-9 samt en fritidshemsavdelning. Den pedagogiska personalen är uppdelad i tre arbetslag: ett arbetslag skolår 3-5 och två arbetslag skolår 6-9. Fritidshem Fritidshem erbjuds för elever från förskoleklass till och med skolår 3. Fritidshem och skola är inte-grerade i samma lokaler. Fritidshemspersonalen arbetar i båda verksamheterna och ingår i arbetslag tillsammans med grundskolans personal. Fritidsklubb Fritidsklubb erbjuds till elever år. Fritidsklubben är en del av fritidsverksamheten vid Genarps skola och bedrivs i Kultur och Fritids regi i idrottshallens lokaler. Verksamheten bedrivs både i öppen och i inskriven form. Tabell 2 Grundskola antal elever okt 2010 Häckeberga F Häckeberga fritidshem F Genarp Genarp fritidshem skolår Fritidsklubb Genarp Vita villan 6 6 antal elever april 2011 Skolkonferensen i grundskolan Vid två tillfällen per termin är det skolkonferens för skolorna. Skolledningen bedömer att det är ett gott samarbete. Veckan innan skolkonferensen träffas föräldrarådet dit alla föräldrar är välkomna. Föräldrarådet diskuterar frågor som är aktuella i föräldragrupperna samt förbereder frågor till skolkonferensen. Ordförande i föräldrarådet och i skolkonferensen har kommunikation med skolledningen. S i d a 64

68 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP Elevdemokrati i grundskolan Elevråd finns på båda skolorna. Elevråden är organiserade 3-5 och 6-9 på Genarps skola och F-2 på Häckebergaskolan. Övriga representativa råd är Matråd och Miljöråd. E-teamet, elevteamet, består av fyra till fem elever från elevrådet 6-9. E-teamet träffar rektor för 6-9 kontinuerligt eller vid behov. Varje klass/grupp har tid varje vecka för klassråd. Pedagogernas uppdrag i skolan ska främja elevernas inflytande i vardagen. 1.2 ARBETET MED KVALITETSREDOVISNINGEN Arbetet med kvalitetsredovisningen har till största delen skett i arbetslagen. Arbetslagsledarna och skolledning har kommunicerat och diskuterat kring utvecklingsområdet. Skolledningens stöd i processen har varierat beroende på arbetslagens behov. Det har varit en kontinuerlig dialog vid möten med arbetslagsledarna t e x i att formulera mål i arbetslagen. Här kan vi se att förskola och grundskola möts i ett 1-16års perspektiv. Detta har vi sett tydligare i år. Tidsplaneringen som innebär att kvalitetsredovisningen sker över ett läsår är en svårighet. Det är inte alltid möjligt att inom ett år både samla in, redovisa resultat, analysera samt föra diskussioner med alla. Det behövs en flerårig process. I allt utvecklingsarbete krävs långsiktighet. Ett utvecklingsarbete är ett långsiktigt arbete där både processen och resultaten är viktiga. Resultat kan beskrivas på olika sätt. En fråga får oftast olika svar beroende på hur och vem som frågar, så objektiva resultat är inte möjliga. Vi har valt att redovisa en del resultat i form av siffror och tabeller som en grund för den bedömning vi gör. Till stor del ligger utvärderingen och analysen i den pedagogiska bedömningen, som många gånger grundar sig i upplevelsen av en utveckling. Det finns hos personalen en stor erfarenhet och ett stort pedagogiskt kunnande, som ibland upplevs som svår att formulera i text. Genom att strukturera de pedagogiska diskussionerna kan tid avsättas för att reflektera tillsammans i arbetslaget så att analysen av utvecklingsmålen ökas och fördjupas. Vi vill synliggöra den tysta kunskapen, det som pedagogerna gör i vardagen och som får effekt för eleverna, men detta är inte enkelt. Vår ambition är att text och innehåll i kvalitetsredovisningen ska vara meningsfullt för personal, föräldrar, barn/elever, politiker och allmänhet. För att få en hanterbar kvalitetsredovisning som ändå är ett levande utvecklingsredskap, har vi i skolledningen även i år valt att utifrån arbetslagens redovisningar sammanfatta resultaten till ett gemensamt dokument. Det är en balans att göra sammanfattningar där personal, föräldrar och elever känner igen sig. Arbetslagens redovisningar finns som en bilaga. Föräldrar Presentation av och kommunikation kring det valda utvecklingsområdet som ska redovisas i kvalitetsredovisningen ska ske vid t.ex. utvecklingssamtal, föräldramöten och skolkonferenser. Barn och elever I arbetet med utvecklingsområdet En god och trygg lärmiljö med fokus på lärande och kunskaper och metoder som IUP och utvecklingssamtal, blir elevernas delaktighet kopplad till både avdelningens/klassens/gruppens arbete och det egna lärandet. S i d a 65

69 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP 2. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN 2.1 UTVECKLINGSOMRÅDET EN GOD OCH TRYGG LÄRMILJÖ Vår vision är: Att alla barn och elever som finns i Genarp är trygga, ansvarskännande, nyfikna och har lust att lära vidare. UTVECKLINGSOMRÅDE UTIFRÅN VISIONEN Under läsåret 06/07 startade vi ett utvecklingsområde utifrån vår vision med rubriken En god och trygg lärmiljö. Arbetet har under åren fokuserat på exempelvis barnens/elevernas måluppfyllelse och om upplevelsen av inflytande. Årets utvecklingsområde fortsätter utifrån föregående år, målet är att utveckla dokumentation och IUP. Nationella mål Lpfö Utveckling och lärande Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga Lpo Kunskaper Mål skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar sitt eget sätt att lära skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar tillit till sin egen förmåga Skolplan för Lunds kommun Kunskap och kompetens, fullmäktiges mål Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Lokala mål Arbetslagen har formulerat lokala mål. Exempel: Utvecklingssamtal Vid utvecklingssamtalet upplever barnet/eleven och vårdnadshavarna att IUP med skriftliga omdömen samt eventuella åtgärdsprogram är utvecklande e och framåtblickande. Barnets/elevens lärande tydliggörs och delaktigheten i framtida insatser ökar. Stödfunktioner Deltagare i förskollärarlyftet och i lärarlyftet, specialpedagoger, didaktiker, utvecklingssamtal S i d a 66

70 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP Metoder Familjedaghem (Pedagogisk omsorg) Personalen använder TRAS som ett hjälpmedel för att dokumentera barnets utveckling och lärande. Förskolan Personalen utvecklar arbetet med dokumentation för barnets lärande och utveckling. Exempelvis IUP Stödmaterial för förskoleverksamhet förutom styrdokument och allmänna råd, TRAS, boken Lyssnandets pedagogik Grundskolan, skola och fritidshem Personalen utvecklar arbetet med IUP och skriftliga omdömen och åtgärdsprogram. Eleverna får ett ökat inflytande över sitt lärande, blir delaktiga i insatser och tar ett större ansvar. Detta leder i sin tur till ökad måluppfyllelse. Eleven ska uppleva att IUP:n med skriftliga omdömen samt eventuella åtgärdsprogram gör att eleven ser sin egen utveckling mot individuellt och nationellt uppsatta mål och därmed känner lust till fortsatt lärande. Stödmaterial för grundskolan, skola och fritidshem Förutom styrdokument och allmänna råd, finns t ex lathund för åtgärdsprogram, boken Ordlistor - grundpaket för lärarnas professionella språk, projekt Unik ARBETET MED UTVECKLINGSOMRÅDET I ARBETSLAGEN Arbetet i familjedaghemmen (Pedagogisk omsorg) Arbetet i utvecklingsområdet har varit kring TRAS, att använda och diskutera i arbetslag och på arbetplatsträffar. Arbetet i förskolan Förskolans mål för årets kvalitetsredovisningsarbete är att utveckla den pedagogiska verksamheten med hjälp av dokumentation. I samarbete med en av förvaltningens didaktiker har vi under året arbetat med en lokal arbetsplan för förskolan som skall visa på vad som ska vara gemensamt för alla förskolor i Genarp. Arbetsplanen finns att läsa på förskolornas hemsidor. En del av den handlar om IUP, utvecklingssamtal och dokumentation. Personalen har läst boken Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi samt den reviderade Läroplanen för förskolan. Utifrån boken och läroplanen har diskussioner förts. Vi har gjort en satsning på IKT i förskolan som stöd för dokumentation, och nu finns en Smartboard på samtliga avdelningar med barn från 3 år. Kameror, diktafoner och bärbara datorer har köpts in för att underlätta och utveckla dokumentationen. Under vårens utvecklingsdag fortsatte arbetet. Tillsammans med en av förvaltningens didaktiker fördjupade vi oss i de didaktiska frågorna kring arbetet med dokumentation, utvärdering och uppföljning. Arbetet i F-2 Det mål som pedagogerna i F-2 formulerade för årets kvalitetsredovisning är att eleven ska utveckla sina kunskaper och sin sociala trygghet med hjälp av den pedagogiska dokumentationen. De två arbetslagen för F-2 från Genarp och Häckebergaskolan har under året arbetat sig samman till ett arbetslag. Det har inneburit många diskussioner kring verksamhetens innehåll och kring utvecklingsarbetet t. ex tematiskt arbete i grundskolan och på fritidshemmet. S i d a 67

71 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP Unikum och implementeringen av den nya läroplanen har varit delar i detta arbete. För att eleverna ska trivas och utvecklas samt för att all personal ska vara delaktig i elevernas utveck-ling och lärande har elevvårdsarbetet prioriterats högt Arbetet i 3-9 Det mål som pedagogerna i 3-9 formulerade för årets kvalitetsarbete har varit att eleven ska utveckla sina kunskaper och sin sociala trygghet med hjälp av den pedagogiska dokumentationen. Arbetslagen har fokuserat på att utveckla det goda samtalet. De två arbetslagen för 3-5 från Genarp och Häcke-bergaskolan har under året arbetat sig samman till ett arbetslag. Det har inneburit många diskussioner kring verksamhetens innehåll och kring utvecklingsarbetet i grundskolan och på fritidshemmet. För 3-9 har Unikum och implementeringen av den nya läroplanen har varit delar i arbetet REDOVISNING AV RESULTAT I UTVECKLINGSOMRÅDET Familjedaghemmen (Pedagogisk omsorg) Alla barn har observerats enligt TRAS. Erfarenheter av detta arbete har ännu inte sammanställts. Förskolan Avdelningarna redovisar sitt arbete med hur de utvecklat eller tänkt sig utveckla verksamheten genom dokumentation. Pedagogerna har för att utveckla verksamheten provat olika former av dokumentation t ex fotografier, filmer och ljudinspelningar. F-9 med fritidshem Arbetslagen redovisar hur de arbetar med dokumentation för elevernas utveckling och lärande t ex genom samtal, elevvård och Unikum. Unikum har varit en stor del i utvecklingsarbetet. LUNK (Lunds UngdomseNKät) Eleverna i skolår 5 och 8 har under våren deltagit i LUNK, Här följer en del resultat som berör vårt utvecklingsområde. 1. Jag vet hur det går för mig i skolan I skolår 5 svarar eleverna att de vet hur det går för dem i skolan. I skolår 8 är det färre elever som vet det. Var femte elev svarar att de inte vet hur det går för dem. Kommentarer Många elever vet hur det går, men det måste bli ännu tydligare för eleverna vad de ska lära sig/kunna och förstå. Feedback och formativ bedömning måste bli ett levande verktyg för pedagogerna i vardagen för att få samtliga elever intresserade av sitt eget lärande. Det framgår inte huruvida eleverna INTE vet hur det går i flera eller enstaka ämnen. Unikum kan, när det används fullt ut, ge möjlighet för eleverna att veta hur det går för dem. Pedagogerna kan tydligare förklara betygskriterierna för eleverna. 2. Den bästa informationen om hur det går för mig i skolan får jag på utvecklingssamtalen. I skolår 5 svarar de flesta eleverna att det är vid utvecklingssamtalet som den bästa informationen ges. I skolår 8 är det ca 80% av eleverna som tycker så S i d a 68

72 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP Resultatet stämmer nog i nuläget, men det är ju inte bara vid detta tillfälle som eleverna ska reflektera över sin egen utveckling utan den formativa feedbacken och bedömningen ska vara fortlöpande för att främja elevens utveckling. Resultatet i undersökningen kan vara ett resultat av att Unikum inte använts fullt ut. Det kan hänga ihop med svaret på fråga 1 och det kan finnas en förväntan från elever och föräldrar att tala om betyg medan skolan har en önskan om att tala framåtsyftande om nya utvecklingsmål. Det vore intressant att veta varifrån övriga 20% i skolår 8 får den bästa informationen. 3. Mina lärare tror på min förmåga att lära mig I skolår 5 svarar de flesta elever att de upplever att lärarens tror på deras förmåga. I skolår 8 är det också en stor del, 85% av eleverna, som svarar så. Pedagogerna måste tro på elevernas förmåga bli bättre samt på att bekräfta elevernas förmågor och inte bara kunskaper i det dagliga arbetet. Alla elever upplevs inte som mottagliga för pedagogernas feedback. De som inte upplever att pedagogerna tror på deras förmåga har kanske dålig självkänsla eller upplever stora svårigheter i skolarbetet. Det kan även bero på att eleverna har för stora krav på sig själva. 4. Lärarna bryr sig om vad jag säger. I skolår 5 är det 85% av eleverna som upplever att lärarna lyssnar på dem. I skolår 8 är det drygt 70% av eleverna. Vad svarar eleverna på? Är det undervisningen eller annat utanför skolan de tänker på i svaret? När det rör inflytande är det en fråga som innefattar flera perspektiv. Att ha inflytande är inte alltid att bestämma, men det kan finnas en förväntan om det. 5. Arbetet i skolan gör mig nyfiken och ger mig lust att vilja lära mig mer. I skolår 5 är det ca 90% av eleverna som tycker at skolan ger lust för lärande. I skolår 8 är det färre, ca 50% av eleverna. Det är en intressant skillnad mellan skolår 5 och skolår 8. Kvaliteten i vår verksamhet är grund-stommen till att våra elever behåller sin nyfikenhet och lusten att lära. Kollegialt planeringsarbete öppnar möjligheter till ett vidare perspektiv på undervisningens innehåll. Pedagogerna i skolår 6-9 reflekterar över svaren eftersom de inte vet hur eleverna tolkar ordet lust. De upplever att det finns en jargong av att man inte får uttrycka att skolarbetet är roligt. 6. Mina lärare ger mig nya utmaningar så att jag hela tiden utvecklas I skolår 5 svarar de flesta att de upplever att de får utmaningar av sin lärare. I skolår 8 är det drygt 70% som svarar så. Pedagogerna uttrycker svårigheter i att bedöma alla elevers behov. De reflekterar också över hur eleverna ser/märker att de utvecklas. Tittar de på betygen? Hur ser de sin egen progression? 7. Mina lärare informerar mig om vad som krävs för att nå målen i de olika skolämnena I skolår 5 svarar de flesta eleverna att de får information. I skolår 8 svarar drygt 80% av eleverna detta. Detta kan bli ännu bättre. Målen från kursplanerna blir tydligare för eleverna genom att konkretiseras och levandegöras och genom att målen presenteras mer uppdelat. S i d a 69

73 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP 8. Mina lärare har förklarat för mig hur de bedömer mina kunskaper I skolår 5 svarar drygt 80% av eleverna att läraren förklarat för dem. I skolår 8 är det ca 70% av eleverna som svarar så. Detta kan också bli bättre. Det ska vara en naturlig del av elevens vardag i skolan att hela tiden samtala om Vad vi gör, varför vi gör det och hur vi bedömer resultatet. Det behöver förtydligas hur de ska jobba för att nå målen. FRÅGOR OM UTVECKLINGSSAMTAL OCH IUP (INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN) Vi i skolledningen har under vårterminen ställt frågor om IUP och utvecklingssamtal till ett antal elever och till vårdnadshavarna i föräldraråden. Eleverna har svarat muntligt i samtal medan föräldrarna har lämnat sina svar skriftligt. Syftet har varit att få en överblick av hur IUP och utvecklingssamtal fungerar och upplevs. Elevernas svar 1. Vad är ett utvecklingssamtal Skolledningens reflektion: Eleverna vet vad ett utvecklingssamtal är. De yngre eleverna säger att man pratar om skolan, om hur man har det. De äldre eleverna nämner dessutom omdömen och utveckling i lärandet. Exempel: Man pratar om skolan och man pratar om vad man vill bli bättre på. (Elev i F-2) Mentor, förälder och elev träffas. Läraren berättar vad de tycker hur man utför och ligger till i olika ämnen och hur man ska förbättras. (Elev i 3-5) När eleven, föräldrar och lärare träffas, pratar om eleven, om utveckling, förbättringsområden och om man sköter sig. (Elev 6-9) Arbetslagens kommentarer: Vi upplever att eleverna är väl insatta i vad ett utvecklingssamtal är och det stämmer bra med den bild vi får när vi samtalar med eleverna om utvecklingssamtalen. Orden vill bli bättre på, ska förbättras och förbättringsområden tyder på att eleverna har insikt om att utvecklingssamtalen ska vara framåtsträvande. 2. Vad pratar ni om på ett utvecklingssamtal? Skolledningens reflektion: Eleverna har en god uppfattning och beskriver hur utvecklingssamtalet går till, vilka som är med och vad man gör. Exempel: Man pratar om skolarbetet, hur man beter sig, vad man lär sig och hur en kompis skall vara. (Elev F-2) Att jag behöver jobba mer med matte. (Elev 3-5) Omdömen, läget i klassen. Vad man gör bra, allmänt. Man skriver nya mål, hur man ska utvecklas/utmanas. (Elev 3-5) Om mina omdömen om det hänt något speciellt mest om omdömena i ämnena. (Elev 6-9) Arbetslagens kommentarer: Eleverna är medvetna om att samtalet både handlar om kunskapskrav/mål och sociala mål. Det är viktigt att under utvecklingssamtalet diskutera den sociala utvecklingen och värdegrunden. S i d a 70

74 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP 3. På vilket sätt upplever du att samtalet är för din skull? Skolledningens reflektion: Eleverna uttrycker att de upplever att utvecklingssamtalet är för deras skull. De lyfter både lärandet och välbefinnandet. Exempel: För att jag ska bli bättre. (Elev F-2) För att man pratar tillsammans alla på en gång. (Elev 3-5) För att man ska veta hur man ligger till. Bra att veta vad man är bra på, chansen att säga vad man tycker. (Elev 3-5) Pratar om MINA omdömen, om vad JAG ska förbättra. Vi pratar ihop oss! (Elev 6-9) Om jag t ex inte trivs tas detta vidare, man vet själv vad man är bra på. (Elev 6-9) Arbetslagens kommentarer: Det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga i hela processen och upplever utvecklingssamtalen meningsfulla och att de kretsar kring deras välmående och utveckling. Vi tycker att det är positivt att eleverna talar om delaktighet, t.ex. man pratar tillsammans, chansen att säga vad man tycker och Vi pratar ihop oss!. 4. Hur kan samtalet förbättras? Skolledningens reflektion: Flertalet elever säger att de tycker att utvecklingssamtalet är bra som det är. En del har förslag på förbättringar. Exempel: Bra om man träffades oftare. (Elev F-2) Lite för långa. (Elev 3-5) Utvecklingssamtal ibland utan föräldrar hade varit bra. (Elev 3-5) Inte prata sidospår. Låt eleven styra samtalet, det är elevens tid. (Elev 6-9) Arbetslagens kommentarer Elevernas tankar ska vi ta tillvara. De har bra förslag! Vår förhoppning om god utveckling ska styra samtalet. Vi känner igen det som de yngre eleverna säger, nämligen att samtalen tenderar att bli för långa för dem. Med den möjlighet till förberedelse från allas sida som Unikum ger, borde samtalen kunna bli mer effektiva. Vi tycker att det är en intressant tanke från eleven i 3-5, som föreslår samtal med endast elev lärare. Både denna kommentar och Bra om man träffades oftare visar på ett intresse för utvecklingssamtal från elevernas sida. Ju äldre eleverna är desto mer kan eleverna styra sitt eget utvecklingssamtal. Samtal utan föräldrar har vi ibland, t ex i samband med mentorstid bland de äldre eleverna där vår målsättning är att ha samtal med elever enskilt kontinuerligt under läsåret. 5. Vad är en IUP? Skolledningens reflektion: Flertalet av eleverna vi samtalat med vet inte vad en IUP är. Vi använde förkortningen IUP, inte individuell utvecklingsplan i samtalen. Hade vi gjort det kanske vi hade fått andra svar. Det är främst de äldre eleverna som vet vad en IUP är. Exempel: Nej. (svarar flera elever F-9)) En hemsida. (Elev F-2) Det är en förkortning av individuell utvecklingsplan. Det har vi pratat om i samlingen. (Elev F-2) Vet inte, är det en inloggning?( F-2) Det är väl det som man får efter samtalet. (Elev 3-5) S i d a 71

75 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP Det är väl den man sätter i pärmen man får den efter samtalet. (Elev 3-5) Individuell utvecklingsplan där man skriver hur man ska uppnå mål. (Elev 3-5) Individuell utvecklingsplan. (Elev 6-9) Där man skriver hur det går i skolan i olika ämnen. (Elev 6-9) Arbetslagens kommentarer: Det är bra om vi pedagoger använder IUP tillsammans med våra elever när vi pratar om deras utveckling. Det är anmärkningsvärt att elever i F-5 svarar att det är något som man får, inte som utarbetas tillsammans, samt att det är något som ska sättas i en pärm. Vi bedömer att eleverna i 6-9 har bra koll på vad en IUP är och dess syfte, men en viss sammanblandning sker med omdömena. IUP kan bli mer levande i verksamheten. Att arbeta aktivt med IUP under skoltiden, såväl under mentorstid såväl som ämnestid bör vara ett mål. 6. Har du en IUP? Skolledningens reflektion: Här får vi blandade svar. En del av de yngre eleverna säger att de inte har någon IUP. Dessa har också svarat att de inte vet vad en IUP är, men däremot visste de sina mål från året innan. De av de yngre eleverna som svarar att de har en IUP visar också i övriga svar att de har en god uppfattning av vad en IUP är och syftet med den. De äldre eleverna vet att de har en IUP. Exempel: Ja, men så klart! (Elev F-2) Ja, jag har mål som är mina. (Elev F-2) Nej, vet inte vad det är. (Elev F-2) Ja, fast jag har blivit av med den. (Elev 3-5) Ja (svarar också att han/hon inte vet vad det är eller hur den är till nytta) (Elev 6-9) Arbetslagens kommentarer: Att eleverna vet sina mål, är viktigare för dem än att de vet att de står i en IUP. Målen är ju något som man ska ha med sig i vardagen, inte något som står på ett papper som man kan bli av med, som eleven i 3-5 svarar. Det är viktigt att levandegöra IUP:n samt arbeta med konkreta mål som blir tydliga och lätta att utvärdera. 7. På vilket sätt upplever du att IUP:n är för din skull? Skolledningens reflektion: De elever som vet vad en IUP är, har beskriver konkret hur den kopplas till sin utveckling. En del elever ser också här möjligheten till att själva påverka sin skolsituation. Exempel: Vi skrev att jag skulle bli bra på klockan och engelska och att vi skulle arbeta med det. Nu har jag blivit det! (Elev F-2) Läraren får koll på vad vi vill, vi kan påverka hur vi jobbar. (Elev 3-5) När jag skriver i den känns det bra. De viktigaste sakerna kommer jag ihåg utantill. (Elev 6-9) Där skriver man vad som går bra och vad man behöver förbättra sig i. Det är för utvecklingens skull. (Elev 6-9) Arbetslagens kommentarer: Då eleverna är medvetna om att det är en plan för deras individuella utveckling, har de också möjlighet att påverka utvecklas och utvärdera. De allra flesta elever kommer med egna förslag kring sin utveckling till samtalet. 8. Hur är den till nytta för ditt lärande? Skolledningens reflektion: De elever som vet vad en IUP är, har också en bild av hur den bidrar till deras utveckling på ett tydligt sätt. S i d a 72

76 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP Exempel: Jag får bestämma lite och (lärarens namn) har förslag och bestämmer lite, så det blir bra för mig. (Elev F-2) Målen gör att man vet vad man ska lära sig. (Elev 3-5) Hur jag ska arbeta för att få så bra resultat som möjligt. Det känns bra med IUP. (Elev 6-9) Om man inte vet vad man behöver lära sig kan man inte förbättra sig. (Elev 6-9) Arbetslagens kommentarer: IUP tycks ha en positiv effekt på elevernas lärande och på elevernas medvetenhet om sin egen kunskapsutveckling. Eleverna vet att det finns saker att bli bättre på vilket vi kan formulera med positiv förväntan. Det är positivt att eleverna ger exempel på delaktighet, samt att målen tydliggörs för dem. Vårdnadshavarnas svar 1. Vad är ett utvecklingssamtal? Skolledningens reflektion: De vårdnadshavare som svarat vet vad ett utvecklingssamtal är och vilket syfte det har. Exempel: Ett samtal mellan skola, målsman och elev angående barnets skolgång, utveckling o måluppfyllelse För att man ska kunna få en insyn i barnens skolgång. Hur det går. En mer ingående koll på hur mitt barn utvecklas, en avstämning av att allt står rätt till. Arbetslagens kommentarer: Vårdnadshavarna har god inblick och är pålästa inför samtalet och detta överensstämmer med vår bild. 2. Vad pratar ni om på utvecklingssamtalet? Skolledningens reflektion: Vårdnadshavarnas svar visar att vi kan utveckla samtalen. Samtalen ska vara mer framåtblickande! Exempel: Vi pratar om hur det ser ut i de olika ämnena, om målen är nådda Tyvärr för mycket omdömen. Det räcker nog med att prata om vissa omdömen. De som det inte är några frågetecken kring behöver inte avhandlas. Barnets utveckling, social kompetens, kamrater mm utifrån förälderns och pedagogens perspektiv, språkutveckling teckningar mm. Arbetslagens kommentarer: När det gäller hur mycket man fokuserar på omdömen och lägger tid vid detta under själva samtalet, så kan man ha olika uppfattning om det. Den förälder som menade på att omdömen presenteras lite väl utförligt vid samtalet, kan vi delvis ge rätt: Omdömen finns ju att läsa på Unikum i god tid i förväg. Det är mer eftersträvansvärt att vara framåtblickande vid samtalet. Det här beror så klart på hur väl föräldrarna förberett sig där hemma. 3. På vilket sätt upplever du att utvecklingssamtalet är för ditt barns skull? Skolledningens reflektion: För att utvecklingssamtalet ska vara ett samtal där elev, vårdnadshavare och personal tillsammans samtalar kring elevens skolsituation behövs planering för hur samtalet förbereds, genomförs och utvärderas. Frågan Varför har vi detta samtal? kan ställas och svaret ska vara för barnet/eleven! Exempel: S i d a 73

77 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP Mitt barn tycker inte alls om utvecklingssamtalet, hon/han känner sig utsatt där tre vuxna (mamma, pappa och lärare) pratar om henne/honom och skall tala om vad hon/han gör fel (som hon/han själv uttrycker det). En strukturerad form där föräldern har möjlighet att få insyn i hur ens barn upplevs och utvecklas, kan förmedla sin syn på barnet i dessa situationer. Kan därför ses snarare som för föräldern än barnet. Arbetslagens kommentarer: Det är viktigt att eleven känner sig trygg i situationen och delaktig. Samtalet är ett trepartssamtal. Vi försöker hålla samtalet positivt och fokusera på vad som är bra. Vi är medvetna om att inte alla elever uppskattar utvecklingssamtalen, utan kanske ibland t o m bävar inför desamma. Det är en svår balansgång att dels vara ärlig gentemot vårdnadshavarna och eleverna och visa på vad som sker i skolan, och att dels hålla fokus på att samtalet ska vara framåtblickande och hållet i en positiv anda. 4. Hur skulle utvecklingssamtalet kunna förbättras? Skolledningens reflektion: Vårdnadshavarna lyfter flera områden där vi kan förbättra utvecklings-samtalen. Exempel: För mycket styrt efter dokumentet/iup:n. Samtalet skulle vara lite mer fritt om både styrkor och svagheter hos eleven, förbättringsområden lika väl som starka områden och sidor. Jag tror att både mentorer och elever måste diskutera skolan oftare än vid utvecklingssamtal för en del frågor tror jag måste vara levande hela terminen Jag skulle vilja att läraren utgår mer ifrån att det är eleven som planerar och håller i utv. samtalet, för så är det inte. Alla lärare skriver omdömen. Idag fattas det från några lärare. Om man försökte avdramatisera själva utvecklingssamtalet och ha det i en mysigare miljö. Större aktivitet med frågor och svar på unikum till lärare-elev-förälder innan samtalet. Plocka fram något unikt för varje barn/elev för att bl a stärka självkänslan. Arbetslagens kommentarer: Vi kan utveckla samtalet! Vårdnadshavarnas svar visar på svårigheterna att kunna tillgodose allas olika intressen, önskemål och personlighet. Barn/elever och mentorer ska diskutera mål och utvecklingsområden oftare än enbart vid samtalet. Likaledes ser vi det som en självklarhet att alla lärare ska skriva omdömen. 5. Vet du vad en IUP är? Skolledningens reflektion: Svaren visar att vårdnadshavarna vet vad en IUP är. Ja, Individuell utvecklings plan Framåtsyftande för eleven, något att sträva mot. Arbetslagens kommentarer: Känns tryggt att syftet med IUP är förankrat hos vårdnadshavarna. 6. Har ditt barn en IUP? Skolledningens reflektion: Svaren visar att vårdnadshavarna vet att deras barn har en IUP. Exempel: Ja Tror det, men tydlighet behövs. Arbetslagens kommentarer: Konkreta tydliga IUP är viktiga för samtliga inblandade. Det är möjligt att vi lärare kan bli ännu lite tydligare och vi undrar över vad önskad tydlighet innebär? S i d a 74

78 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP 7. På vilket sätt upplever du att IUP:n är för ditt barns skull? Skolledningens reflektion: Vårdnadshavarna ger bra svar på hur vi kan utveckla arbetet med IUP:n Om det blir tydligare att IUP:n ska vara en del av utvecklingen i vardagen, Ett levande dokument, framgår det tydligt att det ska vara för barnets/elevens bästa. Exempel: Som jag ser det påverkar den inte mitt barns lärande, det är andra faktorer som påverkar lärandet såsom bra arbetsmiljö, hur barnet mår, engagerade lärare/pedagoger, anpassat material med mera. Skolan använder säkert IUPn som ett verktyg i barnens lärande, jag vet inte hur dock. Skulle vara intressant att veta hur mycket de arbetar med IUP:n och hur den används. Den säger ju inget om hur olika individer fungerar när det gäller lärande, om de tar in skriftlig, muntlig eller visuell information. Det gör jag inte. Det är här som eleven har som sitt mål, att kunna utvecklas inom något specifikt. Skrivs utifrån barnets behov. Dock skulle behöva bli ett mer levande dokument. Att man OFTAST tar ett gemensamt beslut vad man behöver utveckla mer samt att man skriver ner och följer upp kommande samtal. I större grad än utvecklingssamtalet då det är saker som uppmärksammas behövs jobbas med tillsammans med barnet och skall följas upp. Arbetslagens kommentarer: Trots att vi haft som ambition att levandegöra elevernas IUP: er, så visar svaren att vi fortfarande har en bit kvar till målet. Detta betyder dock inte att barnen/eleverna inte lär sig, utan precis som den första föräldrakommentaren antyder så finns det även en mängd andra faktorer som påverkar lärandet. Det behövs en strategi för hur vi arbetar med barnens/elevernas IUP och låter den bli ett levande dokument. Det finns vårdnadshavare till barn i förskolan som inte vill att en IUP skrivs för barnet. Detta har vi diskuterat på förskolan och en fundering är om det beror på hur vi presenterar vad en IUP är och hur den används. 8. Hur är den till nytta för ditt barns lärande? Skolledningens reflektion: I svaren framgår att vi behöver utveckla arbetet så att barnen/eleverna upplever nyttan med en IUP. Den borde vara en del av barnets/elevens vardag och påverka verksamheten. Exempel: Det medvetandegör kanske vad som behöver förbättras men det ställer krav på mentorer att stötta eleverna i skolan med Tydliggör. Men ofta bara ett litet mål i det stora hela. Man kan fokusera på förbättringsområden. Arbetslagens kommentarer: Målen ska kunna uppnås! Det är viktigt för att barnet/eleven ska uppleva att den är till nytta. Det positiva är att vårdnadshavarna som svarat använder termer som medvetandegöra och tydliggöra, vilket får anses som delvis syftet med IUP:n. Några av svaren pekar även på saker som kan förbättras, som t.ex. att det kan bli lite väl fragmentariska mål ibland. Detta kan vi till viss del känna igen men samtidigt är det ju av vikt att eleverna kan känna att målen är uppnåeliga. Det senare ser vi som en tänkbar förklaring. S i d a 75

79 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I UTVECKLINGSOMRÅDET Familjedaghemmen (Pedagogisk omsorg) En utveckling i att dokumentera har skett då samtliga barn har observerats enligt TRAS. Än är det för tidigt att se hur det påverkar verksamheten och det enskilda barnet. Förskolan En utveckling i att dokumentera har skett. Än är det för tidigt att se hur det påverkar verksamheten och det enskilda barnet. F-9 och fritidshem Genarp En utveckling i att dokumentera har skett. Vi kan se att detta har påverkat den enskilda elevens lärande och utveckling ANALYS KRING UTVECKLINGSOMRÅDET Engagemanget i arbetslagen har varit större kring utvecklingsområdet detta år. Vi tror att det kan bero dels på att vi fortsätter med samma område att kvalitetsredovisa detta år, dels på att uppdraget tagits emot på annat sätt i arbetslagen. I år har vi kunnat konkretisera uppdraget till arbetslagen bättre och vår planering har varit mer användbar. Vi har arbetat med dokumentation som ett utvecklingsområde en längre tid och det har gjort att arbetslagen har funnit kvalitetsredovisningsarbetet mer konkret, meningsfullt och verksamhetsnära. Skolledningen kan se en process i arbetslagens arbete genom kontinuerliga träffar med arbetslagsledarna. Vi har kunnat följa arbetet med de olika svårigheter och lösningar som arbetslagen ställts inför. På arbetslagsledarmötena har arbetslagsledarna kunnat få inspiration och stöd av varandra. I ambitionen att utveckla verksamheten för barnens/elevernas lärande upplevs målformuleringen som en svårighet. Därför har målformuleringar varit ett hett ämne att diskutera och formuleringarna har förändrats på resans gång. Arbetslagen har närmat sig varandra när det gäller innehåll och tankar kring målet för pedagogisk dokumentation. Fler diskussioner har förts i ett 1-16årsperspektiv. Årets arbete med dokumentation för utveckling har visat att personalen känner ökad trygghet i att dokumentera. Det finns ett stort behov av IKT-utbildning hos många i personalen. Ökad kunskap kommer att underlätta arbetet att dokumentera. Vi har ett professionellt språk för formuleringar i olika dokument, men det behöver utvecklas till ett mer gemensamt professionellt språk. Unikum har tagits emot positivt och har påverkat pedagogernas sätt att dokumentera, och det har därför påverkat utvecklingssamtalets form och innehåll. Vi tror att det fortsatta arbetet med Unikum kommer att utvecklas i ännu större utsträckning, både vad det gäller dokumentationen och elevernas måluppfyllelse. Därmed kommer även barnens/elevernas påverkan över sitt lärande och sin skolsituation att öka. Vårdnadshavarna kommer sannolikt att lättare kunna ta dela av sitt barns lärande. Diskussionerna i arbetslagen tillsammans med svaren från LUNK och samtalen med elever och vårdnadshavare visar att vi har mer att utveckla inom detta område. Därför ska vi fortsätta med samma utvecklingsområde även läsåret S i d a 76

80 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP 2.2 REDOVISNING AV RESULTAT I SKOLÅR 3, 5 OCH 9 Tabell 3 Måluppfyllelse i skolår 3 Antal elever Uppnått målen Matematik Svenska Svenska som andra språk 0 0 Tabell 4 Måluppfyllelse i skolår 5 antal elever uppnått målen Bild Engelska Hem-och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål 1 1 Musik Naturorienterande ämnen (ämnesblock) Samhällsorienterandeämnen (ämnesblock) Slöjd Svenska Svenska som andra språk 0 0 Teknik Tabell 5 Måluppfyllelse i skolår 9 totalt antal elever 53 Antal elever uppnått målen Bild 51 Engelska 52 Hem- och konsumentkunskap 52 Idrott och hälsa 51 Matematik 50 Moderna språk steg 2 (inom ramen för språkval) 31 Moderna språk steg 1 (inom ramen för elevens val) Modersmål 1 Musik 53 Naturorienterande ämnen (ämnesblock) Biologi Fysik Kemi Samhällsorienterande ämnen (ämnesblock) Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd 51 Svenska 50 Svenska som andra språk 0 teckenspråk för hörande 0 Teknik 51 S i d a 77

81 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP Tabell 6 Betygsfördelning skolår 9 Matematik Genarps skola Ej G G VG MVG 2elever, 26 elever 18elever 3,77 % 49,06 % 33,96% 7elever 13,31% Svenska Genarps skola Ej G G VG MVG 2 elever 22elever 23elever 6elever 3,77 % 41,51% 43,40% 11,32% Engelska Ej G G VG MVG Genarps skola - 12elever 22,64% 26elever 49,06% 15elever 28,30% KOMMENTARER TILL MÅLUPPFYLLELSEN I SKOLÅR 3, 5 OCH 9 Skolår 3 och 5 Arbetslagets kommentarer till resultaten I år 3 genomför eleverna nationella prov i svenska och i matematik. Dessa prov utgör ett starkt stöd för läraren vid bedömningen av måluppfyllelsen. Läraren gör dock en helhetsbedömning av eleverna kunskaper och färdigheter. Eftersom pedagogbyte sker inför år 3 krävs ett mycket noggrant över-lämnande mellan avlämnande och mottagande lärare. Detta för att göra bedömningen säkrare. Enligt resultaten har 11 elever av 67 (16 %) inte uppnått målen i matematik. I svenska är motsvarande siffra 17 av 67 (25 %). En förklaring till denna relativt låga måluppfyllelse kan vara att en del elever har svårigheter i sitt skolarbete. Pedagogerna har arbetat för att på bästa sätt tillgodose elevernas behov. Åtgärdsprogram för berörda elever upprättades och kommer att noggrant följas upp. Måluppfyllelsen i skolår /11 är inte anmärkningsvärt låg. Åtgärdsprogram upprättades för de elever som inte uppnådde målen. Noteras kan att i båda årskurserna var det sämst måluppfyllelse i ämnet svenska. Detta kommer att ge upphov till pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Skolår 9 Arbetslagets kommentarer till resultaten Måluppfyllelsen är generellt god. Stora insatser gjordes sista läsåret som gav resultat. Det finns tolv elever med åtgärdsprogram, av dessa är det sju som inte når målen i ett eller flera ämnen. 24 av 43 elever har 200 betygspoäng eller mer (20 ht-10). Tre elever har färre än 100 betygspoäng (fyra ht-10). Kring dessa elever har omfattande åtgärder gjorts. Utifrån antalet åtgärdsprogram och resultat i Nationella prov i skolår 5 har det skett en positiv förändring till skolår 9. Kärnämnena: En: antalet icke betygsatta elever har minskat från åtta till fem. Ma: antalet icke betygsatta elever har minskat från tre till en. S i d a 78

82 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP Sv: antalet icke betygsatta elever har ökat från fyra till fem. Medelvärdet vt-11 är 202,5, medelvärdet ht-10 är 186,8. Majoriteten av eleverna kom in på sitt förstahandsval till gymnasiet SPRÅKLIG UTVECKLING Redovisning av LUS, Läsutvecklingsschema Ett av nämndens mål är att läsutvecklingen ska följas upp med LUS, LäsUtvecklingsSchema. I slutet av vårterminen lämnas en rapport till förvaltningen med en sammanfattning av de LUS-punkter där eleverna befinner sig. Arbetslagen analyserar elevernas läsutveckling, bland annat utifrån LUS. Tabell 7 LUS-resultat från 2005 till 2011 i procent År Årskurs 3 nivå 15 Årskurs 6 nivå 18a Årskurs 9 nivå 18c Årskurs 9 nivå 18b+c ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift Kortfattad beskrivning av LUS 15: Läser flytande med god läsförmåga Kortfattad beskrivning av LUS 18 a: Läser mycket, lustläser. Läser med behållning böcker utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, med omfång på ca 100 sidor eller mer. Kortfattad beskrivning av LUS 18 b: Läser med lätthet böcker, företrädesvis ungdomslitteratur med personteckningar, miljöbeskrivningar och inre monologer. Kortfattad beskrivning av LUS 18 c: Läser mycket, lustläser. Vidgat läsande till olika genrer inom vuxenlitteraturen. Arbetslagens kommentarer Vi har reflekterat över resultaten. Vi kan se att det har skett en förbättring i elevernas läsutveckling genom åren. Det är tydligt utifrån denna statistik att när eleverna i skolår 3 ligger bra till i LUS sker en positiv utveckling i elevernas läsförmåga. Vad kan det bero på: Undervisningen? Elevernas grundförutsättningar? Hur många av dem som har diagnoser av olika slag (läs-och skrivsvårigheter samt dyslexi)? Gruppsammansättningen? Vilka resurser och hjälpmedel har de haft tillgång till? (datorer, specialpedagoger etc) Vi ställer oss frågan varför inte fler elever når målen för skolår 3? När de slutar skolår 2 har flertalet nått vårt lokala mål LUS 13. Har det med läslusten eller läsförståelsen att göra? LUNK (Lunds skolors UngdomseNKät) Eleverna i skolår 5 och 8 har under våren deltagit i LUNK. Frågorna kommer från PISAundersökningen (Programme for International Student Assessment). För mer information om PISA, se Skolverkets hemsida. S i d a 79

83 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP 1. Jag läser bara om jag måste. I skolår 5 svarar en tredjedel av eleverna att de endast läser om de måste. I skolår 8 är det knappt hälften av eleverna som svarar så. 2. Jag tycker om att prata om böcker med andra människor. I skolår 5 svarar mer än en tredjedel av eleverna att de tycker om att prata om böcker. I skolår 8 är det också drygt en tredjedel. 3. Jag tycker det är svårt att läsa klart böcker. I skolår 5 svarar i princip samtliga eleverna att de inte har svårt att läsa klart böcker. I skolår 8 är det knappt hälften som tycker det är svårt. 4. Läsning är en av mina favorithobbyer. I skolår 5 svarar mer hälften av eleverna att det är en favorithobby. I skolår 8 är det drygt en tredjedel som tycker så. Kommentarer från språkutvecklingsgruppen för 1-16 år Frågorna lämnar mycket tolkningsutrymme och undersökningen säger inget om elevernas läs-förståelse. När vi ser på svaren konstaterar vi att vi behöver öka läslusten och läsförståelsen. Vi behöver diskutera resultaten från LUNK mer från våra olika erfarenheter. Vi har diskuterat läsbegreppet i ett vidare perspektiv. Vad läser våra elever när de får välja själv? Är det böcker eller är det läsning på internet, tidningar, faktatexter? Ungdomar har idag mycket större valmöjligheter för att få nya upplevelser, tidigare var man mer hänvisad till att läsa för att komma in i andra världar. Filmen har blivit mer lättillgänglig och har stor betydelse för många ungas läsande. UTBILDNINGSINSATSER OCH UTVECKLINGSARBETE Målet med utbildningsinsatserna och utvecklingsarbetet är att väcka barnens och elevernas lust för språket för att på så vis öka måluppfyllelsen samt att ge ökad möjlighet till entreprenöriellt lärande. TRAS TRAS står för Tidig Registrering Av Språkutveckling. Målet med TRAS är att öka kunskapen om barnens språkutveckling. TRAS tydliggör barnets utveckling och skapar goda förutsättningar vid överlämningar mellan avdelningar och överlämning till grundskolan. Det är ett hjälpmedel vid samarbete med specialpedagog för tidiga insatser och visar en tydlighet för föräldrar vid utvecklingssamtal och upprättande av IUP. TRAS används nu i hela verksamhetsområdet, dvs i förskolan och i familjedaghemmen (Pedagogisk omsorg). Ämnesfördjupning Inom förskolan finns ämnesgrupper för fördjupning utifrån den reviderade läroplanen, bland annat en för språkutveckling. Arbetet har startat under våren -11 och kommer att fortsätta nästa läsår. Språkutvecklingsgrupp I mars 2009 startades en språkutvecklingsgrupp inom Genarps verksamhetsområde med målet att skapa en röd tråd från förskolan upp till skolår 9. Arbetet har gått ut på att presentera hur man arbetar inom förskolan och skolan samt skapa en handlingsplan för hela S i d a 80

84 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP verksamhetsområdet. Språkutvecklingsplanen i perspektivet 1-16 år har under året aktualiserats. Språkutvecklingsplanen ska användas. Målet är en tydlighet i progressionen och helhetsbilden samt att elevernas resultat påverkas positivt. Gruppen har två möten per termin. I nuläget diskuteras vilka nya metoder som finns att testa och sprida i verksamheten. Kanske blir det studiecirkel inom gruppen. Lärarlyftet En pedagog i skolår 6-9 har deltagit i lärarlyftet om språk och kommunikation kopplat till IKT. Utbildningsinsatser med fokus på IKT som stöd för språkutvecklingen för pedagogerna i F-9 har påbörjats och kommer att fortsätta under nästa läsår. En specialpedagog deltog i lärarlyftet för en förstärkning av de specialpedagogogiska insatserna. Punktskrift En pedagog har deltagit i fördjupad utbildning av Spsm (Specialpedagogiska skolmyndigheten) om stöd för elever i behov av punktskrift. Utbildning för arbetslag av Spsm har också genomförts Tecken som stöd Över tid har pedagogerna i förskola och grundskola utbildats i tecken som stöd för att stimulera språkutveckling hos alla elever. Under höstterminen deltog pedagogerna i 3-5 i en kurs. Skolbiblioteket Utgångspunkten för arbetet i skolornas bibliotek är alltid att biblioteket ska vara ett levande och välkomnande rum för såväl elever som pedagoger. Skolbiblioteket ska betona det lustfyllda med läsning och ge eleverna olika ingångar till läsning. Eleverna ska erbjudas litteratur och litteraturformer som är anpassade efter läsförmåga och intresse. Ambitionen är att skolbiblioteken ska integreras i hela skolans verksamhet och på så sätt fungera som en självklar plats för elever och pedagoger att hämta information från. Skola 2011 grundskola I varje lärare ska finnas en svensklärare och språket ska användas i alla ämnen! Under läsåret har vi arbetat med implementeringen av den nya läroplanen bland annat med fokus på språkutvecklingen. Läsa- skrivacirkel Under läsåret 2010/11 har en studiecirkel för pedagoger i skolår 1-3 kring läsning genomförts. Ytterligare en cirkel med fokus på läsförståelse startar ht-11. Poem Express Som en del i läsa-skriva-cirkeln deltog pedagogerna i utbildning för kreativt skrivande. Elever deltog i dikttävlingen Poem Express. Kulturveckan Kulturveckan har ett tydligt 1-16 års perspektiv och ett samarbete med samhället i övrigt. Under årets Kulturvecka fick flera elever möjlighet till att möta författarna Torsten Bengtsson och Mecka Lind. För allmänheten ordnades ett möte med Fredrik Ekelund. Under veckan blev det även biblioteksbesök, bokprat med skolbibliotekarien samt en låtskrivar-verkstad, för att stimulera språket i musiken. S i d a 81

85 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP MATEMATIK Målet med utbildningsinsatserna är att väcka barnens och elevernas lust för matematik för att på så vis öka måluppfyllelsen samt att ge ökad möjlighet till entreprenöriellt lärande. UTBILDNINGSINSATSER Mattecirkel Under läsåret 2010/11 har ytterligare en matematikcirkel kring laborativ matematik för pedagoger i skolår 1-3 genomförts. Förskollärarlyft och Lärarlyft En grundskollärare har deltagit i lärarlyftet för matematik med specialpedagogisk inriktning och två förskollärare har deltagit i förskollärarlyftet med matematik och NO-teknik. Matematikverkstad Häckebergaskolan F-2 På nya Häckebergaskolan har matematikverkstaden färdigställts. I lokalen finns en stor mängd laborativt material, mattespel och olika kluriga uppgifter att lösa. Eleverna uppskattar matematikverkstaden och den används under hela dagen, både under skoltid och på fritidshemstid. Under ht-11 kommer matematikverkstaden att kompletteras med material för matematikundervisning ute, och Naturskolan kommer att delta i utvecklingsarbetet. Plusikum - matematikverkstad Genarps skola Ett rum för laborativ matematik finns på Genarps skola. Rummet är fortfarande under uppbyggnad och används ännu inte fullt ut. Matematik 1-16 En arbetsgrupp med fokus på matematik 1-16 år har startat. I den finns representanter från förskola och grundskola som tillsammans med en didaktiker från förvaltningen arbetar för matematik-utveckling i verksamheten. Gruppen kommer att fortsätta sitt arbete under nästa läsår. Utematte i familjedaghemmen Dagbarnvårdarna har tillsammans med Naturskolan haft en utvecklingsdag om matematik ute. Utvecklingsdagen den 7/3 Den gemensamma utvecklingsdagen kring matematik gav både inspiration och förstärkning. Flera pedagoger från förskolan och grundskolan deltog. Utvecklingsarbetet fortsätter nu digitalt via Publicera mera. Ämnesfördjupning Inom förskolan finns ämnesgrupper för fördjupning utifrån den reviderade läroplanen, bland annat en för matematik. Arbetet har startat under våren -11 och kommer att fortsätta nästa läsår. Schackmatte Några pedagoger i F-9 har utbildats i schackmatte. Eleverna spelar schack både under skoldagen och på fritidshemmen. S i d a 82

86 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP Kulturveckan Under årets Kulturvecka deltog eleverna i Kängurutävlingen, en årlig internationell tävling där det är viktigare att delta än att vinna. Utbildning för skolledningen En av rektorerna har deltagit i utbildningsinsats från NCM, Nationellt Centrum för Matematik, samt i den Österövergripande arbetsgruppen för matematikutveckling. Medel från Skolverket För matematikutveckling ansöktes under våren om medel från Skolverket. Grundskolan fick drygt en miljon i tilldelning. Nästa läsår påbörjas utvecklingsarbetet LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Grön flagg finns på båda skolorna, på Örtagårdens förskola, på Welins förskola och på Genathorps förskola. Genathorps förskola har även utnämningen Förskola för hållbar utveckling. Arbete pågår på Enestugans förskola och i familjedaghemmen för att få Grön flagg Hållbar utveckling innebär även arbete kring IKT och ny teknik, värdegrundsarbete och inflytande, delaktighet och ansvar samt en kunskapssyn utifrån de fyra F:n (fakta, förtrogenhet, förståelse och färdighet). Relationen mellan elev och pedagog är av yttersta vikt! NORMER OCH VÄRDEN Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen är reviderad under året utifrån lagförändringar och det arbete med riskanalys som gjorts av personal och elever. Planen finns att tillgå på hemsidan och sedan vidare in under fliken Barn och utbildning. Likabehandlingsplanen har kommunicerats och förankrats hos personal, barn, elever och föräldrar. Detta är ett arbete som ständigt måste pågå, då det avgörande är att varje individ reagerar och agerar. 2:3 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Se även under 2:2.3 och 2:2:4 Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram ska upprättas enligt Skolverkets riktlinjer. En översyn gjordes av de åtgärdsprogram som idag finns i verksamheten. Ansvaret ska förtydligas, dvs vem som ansvarar för att upprätta och följa upp åtgärdsprogram. En kommungemensam mall togs fram samt en lathund till denna. Under arbetets gång blickades det fram mot ny skollag. I verksamheten har vi haft pedagogiska diskussioner kring åtgärdsprogram för att ge en ökad trygghet hos pedagogerna kring upprättandet. Kontinuerligt träffas skolledningen tillsammans med det specialpedagogerna för utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogrammen och måluppfyllelsen. I elevvårdsteamet, bestående av skolledning, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagoger, SYV samt socialsekreterare i skola, följs elever i behov av särskilt stöd upp. Detta gäller oavsett vilket stödbehov det är. Kommunikation kring eleverna förs mellan skolledning, elevvårdsteam och arbetslag samt mentorer. I och med den ökade överblicken över åtgärdsprogrammen och elever i behov av särskilt stöd kan vi bättre tillgodose elevers behov och bättre utnyttja våra resurser. Därför vill vi fortsätta att utveckla detta. I förskolan har vi S i d a 83

87 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP påbörjat en översyn av arbetet med dokumentation kring barnens utveckling och lärande. Vi kommer att fortsätta att utveckla arbetet kring åtgärdsprogram och dokumentation. Reflektioner kring begreppet särskilt stöd behövs, t ex vad särskilt stöd innebär utifrån styrdokumenten. IUP En IUP ska vara ett levande dokument som gynnar barns och elevers lärande. Tydlighet i vad som ska skrivas i IUP med skriftliga omdömen samt ett enhetligt språk måste eftersträvas. Arbetet med implementeringen av den nya läroplanen med nya kursplaner har gynnat de pedagogiska diskussionerna i arbetslagen kring vilka mål eleven ska arbeta mot, vad eleven ska kunna (fakta), förstå och vara förtrogen med samt vilka färdigheter eleven ska ha. Unikum (det digitala verktyget för IUP med skriftliga omdömen) har underlättat arbetet med de skriftliga omdömena. Målet är att IUP:n ska vara ett levande dokument för elevens lärande. Vi säger att IUP:n ska vara levande. Vad innebär det för personalen, för eleven och för vårdnadshavaren? Hur mycket är eleven delaktig under de olika faserna av arbetet med IUP:n som t ex upprättandet och utvärderingen? Hur mycket är det formen som styr istället för innehållet? Vi tror att efterhand som pedagoger, elever och vårdnadshavare har använt Unikum kommer det att bli mer fokus på innehållet, dvs barnets/elevens lärande. 3. SAMMANFATTNING I kvalitetsredovisningen för presenteras följande: Verksamhetsbeskrivning Genarps verksamhetsområde omfattar förskoleverksamhet med fyra förskolor och 14 familjedaghem (pedagogisk omsorg) och två grundskolor med fritidshem samt fritidsklubb. Ledningsteamet för Genarps verksamhetsområde består av fyra skolledare som förutom sitt rektorsansvar har uppdraget att bedriva verksamhet i 1-16-årsperspektiv med ett gemensamt ansvar för hela verksamhetsområdet. Personalen är organiserad i arbetslag med arbetslagsledare. Arbetet med kvalitetsredovisningen Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på mål som upprättats av arbetslagen. Dessa mål är delmål från Lpo 94, Lpfö 98, skolplanen och nämndens mål. Varje enhet äger därför sin del av kvalitets-redovisningens bilaga, vilket innebär att det finns flera skribenter. Kvalitetsarbetet ska ses som en process för att förbättra kvalitet och måluppfyllelse samt verka för att eleverna i skolår nio når de nationella målen. Arbetet ska synliggöra något av det som görs, vad som utvärderas och analyseras. Nästa led är att reflektera över vad som behöver åtgärdas, både på kort och på lång sikt. När ett mål/delmål är nått skrivs nya mål/delmål som utvärderas, analyseras osv. Kvalitetsredovisningen ger endast glimtar av arbetet. I årets kvalitetsredovisning redovisas en verksamhetsbeskrivning, årets arbete med kvalitetsredovisningen och arbetet med utvecklingsområdet inom En god och trygg lärmiljö. Den största delen av kvalitetsredovisningen handlar om vårt utvecklingsarbete. Även detta år har skolledningen valt att utifrån arbetslagens redovisningar sammanfatta resultaten till ett gemensamt dokument. Utvecklingsarbetet En god och trygg lärmiljö har i år fortsatt fokus på dokumentation som IUP och åtgärdsprogram. I år har vi valt att intervjua elever och föräldrar vilket bidrar till att belysa utvecklingsbehov kring IUP med skriftliga omdömen. S i d a 84

88 KVALITESREDOVISNING 2011 GENARP Den pedagogiska verksamheten Skolledningens målsättning är att i förskoleverksamheten och under grundskolan arbeta så att alla elever når utbildningsmålen och blir behöriga till gymnasieskolans program. Eleverna ska också nå målen med hög social kompetens, för att fungera väl individuellt och tillsammans med andra. I detta arbete ska alla elever och all personal vara delaktiga. Ett gott samarbete med föräldrarna är också en förutsättning för goda resultat. Allt arbete sker utifrån visionen: Alla barn och elever som finns i Genarps verksamhetsområde är trygga, ansvarskännande, nyfikna och har lust att lära vidare. I KR 2010 gjorde skolledningen följande analys: Skrivandet av åtgärdsprogram har förbättrats. Trots detta ser vi fortfarande ett behov av utveckling av åtgärdsprogrammen som en del av vår dokumentation. Därför var detta en viktig del av arbetet under utvecklingsdagarna i juni. Åtgärder för förbättring En IUP ska vara ett levande dokument som gynnar barn och elevers lärande. Skolledningen kommer att fortsätta planera in pedagogiska diskussioner i arbetslagen kring mål, medel och processer. Pedagogerna ska avsätta tid där elev och pedagog diskuterar IUP, pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen på ett fördjupat plan. Den regelbundna uppföljningen när det gäller åtgärdsprogrammen är viktig. Fler pedagogiska diskussioner och egna reflektioner kring begreppet särskilt stöd behövs och kommer att planeras in bland annat under utvecklingsdagarna i augusti Resultaten vi presenterar i KR 2011 visar att vi kommit en bit på väg, med dokumentation som IUP med skriftliga omdömen och åtgärdsprogram, men delar återstår i detta arbete. Utvecklingsarbetet fortsätter under läsåret S i d a 85

89 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY KVALITETSREDOVISNING SÖDRA SANDBY A-L Bergenfeldt Magnus Bokelid Eva Grandelius Iréne König Ingela Mellbin Lotta Nordström Gunilla Söderberg Anders Thorssell Per Wickström S i d a 86

90 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY SÖDRA SANDBY Innehåll Sammanfattning 88 Bys ansvarsområde 89 Furets ansvarsområde 104 Fågelsångs ansvarsområde 118 Killebäcks ansvarsområde 132 S i d a 87

91 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY SAMMANFATTNING Årets kvalitetsredovisning visar på goda resultat gällande uppfyllelse av såväl nationella, kommunala samt verksamheternas egna uppsatta mål. Vi kan se att långsiktigt utvecklingsarbete ger resultat. Att uthålligt satsa på ett mindre antal områden under flera år ger verksamheterna möjligheter att genomföra, utvärdera, analysera och vidta framåtsyftande åtgärder. Under en längre tidsperiod hinner nya idéer födas och utvecklingsarbetet förgrenas och fördjupas, samtidigt som resultat kan mätas och bedömas över tid för att kunna analyseras på ett bättre sätt. Exempel på sådana utvecklingsområden är matematik, språk, barns och elevers inflytande samt likabehandlingsarbete. Under arbetets gång inlämnas olika aktiviteter och arbetssätt. Vi ser att nya kontakter tas nationellt och internationellt, att digitala resurser utvecklas alltmer såväl i undervisning som i övrig kommunikation och att arbetet inom utvecklingsområdena kombineras. Att barns språk utvecklas ger större möjlighet att uttrycka vad man vill och tycker och i förlängningen ökat inflytande. Att kunna sätta ord på tankar och känslor förbättrar kommunikationen mellan individer vilket i förlängningen minskar risken för kränkningar. Att det matematiska språket är relativt internationellt kan ge meningsfull kommunikation och givande utbyte med andra länder och kulturer. Satsning på långsiktig kompetensutveckling av personalen ger resultat. Ett exempel på detta är förskolelyftet som på ett tydligt sätt gett skjuts på det pedagogiska utvecklingsarbetet. Fördjupning och kompetensutveckling ger upphov till nya intressanta frågeställningar och identifiering av utvecklingsbehov. Vi ser nu t ex att delar i kvalitetssäkringsarbetet behöver förbättras. Vi behöver bli bättre på att systematisera och analysera. I vårt gemensamma arbete med barns och elevers inflytande avser vi att bli bättre på detta. Arbetet har pågått på ledningsnivå under läsåret 2010/2011. Planen är att sjösätta ett arbetssätt i verksamheterna under hösten 2011 och genomföra insatser, utvärdera samt analysera resultat under våren Under läsåret har implementeringsinsatser gällande nya styrdokument inletts. Personal har deltagit i olika konferenser för att kunna leda insatserna och arbetet har skett såväl inom enheterna som gemensamt inom hela Södra Sandby. De nya styrdokumenten har lett till att frågor och behov uppstått: Var är det bäst att placera eleverna i årskurs 6? Finns behov att använda gemensamma uppföljningsverktyg för eleverna inom förvaltningen (till exempel Diamant för matematik)? Fysisk pedagogisk anpassning behövs på flera enheter. Omvärdera beslutet att använda läsutvecklingsschemat LUS. Bättre verktyg finns, till exempel Nya språket lyfter. Alla läsare tillönskas en trevlig stund! S i d a 88

92 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY BYS ANSVARSOMRÅDE By förskolor Björkbacken, Hallonbacken och Solbacken. Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens organisation Björkbackens förskola Förskolan har en småbarnsgrupp samt en grupp för barn 3-5 år. Förskolan har under läsåret haft mellan barn inskrivna. På förskolan arbetar 10 pedagoger, 2 resurspedagoger för barn med särskilda behov samt 1 lokalvårdare. Antal barn och gruppstorlekar var i oktober barn fördelat på 10/13/21 och i april 2011, 51 barn fördelat 12/17/22. Hallonbacken förskola Barnen i åldrarna 1-5 år var under indelade i två- tre ansvarsgrupper. Dessa ansvarsgrupper benämns som avdelningar i officiell statistik. Förskolan har under läsåret haft mellan barn inskrivna. På förskolan arbetar sju pedagoger samt en lokalvårdare. Antal barn och gruppstorlekar var i oktober barn fördelade 7/9/15 och i april barn fördelade 13/21. Solbackens förskola Förskolan har en småbarnsgrupp samt en grupp för barn 3-5 år. Förskolan har under läsåret haft mellan barn inskrivna. På förskolan arbetar 7 pedagoger, 1 resurspedagog för barn med särskilda behov samt 1 lokalvårdare. Antal barn och gruppstorlekar var i oktober barn fördelade i tre grupper 12/12/10 och i april barn fördelade i tre grupper 15/13/15 För maten i By ansvarsområde ansvarar ett arbetslag bestående av 4 kockar/kokerskor samt ett ekonomibiträde. Förskolornas profil är miljö, hälsa och utepedagogik. Vi arbetar för en hållbar utveckling. Ansvarsområdet har ett gemensamt elevvårdsteam, som består av specialpedagoger med olika kompetenser, de arbetar tillsammans med pedagogerna i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet med kvalitetsredovisningen Förskolorna har under året haft 2 inplanerade tillfällen för gemensam reflektion och utvärdering av verksamheten. Andra gånger då reflektion och utvärdering sker är vid planeringsmöten, APT och andra möten mellan pedagogerna. Dessa tillfällen dokumenteras dock sällan. Pedagogerna har gjort utvärderingar av avdelningsarbetet med utgångspunkt från Lpfö. Barnen i åldrarna 4-5 år har fått svara på 6 trivselfrågor. Vi har under detta år startat upp arbetet med START och StegVis och föräldrarna har haft möjlighet att svara på en enkät gällande detta. Som ett led i vårt utvecklingsarbete Barns inflytande har vi använt skolverkets utvärderingsverktyg BRUK. Vi tycker inte att vårt kvalitetsarbete är systematiskt och kontinuerligt i den omfattning vi önskar. S i d a 89

93 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Nästa läsår, kommer vi att införa fler avstämningsperioder. Under hösten 2011 har vi planerat in fyra tillfällen för reflektion och utvärdering som ska dokumenteras. Vi ska även prova att kontinuerligt dokumentera tema och enskilda aktiviteter i en mall för att sedan ha som underlag i en sammanställning. Den pedagogiska verksamheten Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Under året har alla tre förskolorna använt sig av materialet START och StegVis. Alla pedagogerna har genomgått utbildning och introduktion av materialet och föräldrarna har fått information om arbetet. För att tillgodose behovet av mer tid till pedagogiska diskussioner har två kvällar varit inplanerade för detta. Förskolorna har på olika sätt försökt utveckla arbetet med barns inflytande och skolledarna har startat ett utvecklingsarbete i ämnet. Flera pedagoger har fortbildat sig genom Förskolelyftet och det har startats nätverk inom områdena språk, matematik och natur/teknik. Detta har resulterat i diskussioner om hur vi ska presentera olika material för att utmana och skapa intresse hos barnen. Förändringar i rummen, av materialval och metoder har skett. Årets verksamhet och måluppfyllelsen i förskolorna Normer och värden - Likabehandlingsplan Mål i Lpfö98: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga till empati och omtanke utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp och hantera konflikter. Alla förskolorna har arbetat med START och StegVis, redovisningen är från Björkbackens förskola. All personal var på en heldagsutbildning om START och StegVis. Sen inledde vi inläsning, diskussion och planering i arbetslaget. Vi har även läst annan litteratur i ämnet. Vi informerade föräldrarna via ett hembrev om START - programmet och hur vi skulle arbeta med det. Under våren har vi delat in barnen i smågrupper med 1-2 pedagoger i varje grupp. Vi har utgått från programmet och använt oss av handdockor, sånger, lekar och skapande verksamhet. Vi har varit lyhörda i barnens vardag och uppmärksammat olika situationer för att göra barnen medvetna om sina och andras känslor. Under vårterminen skolades flera barn in på småbarnsavdelningen. Avdelningen bestod då av 1-2 åringar mestadels. Därför har vi inte använt oss av START - materialet, men i vårt dagliga arbete med de yngsta barnen bekräftar vi deras känslor genom att hjälpa dem att sätta ord på dem. I vårt dagliga pedagogiska arbete läggs fokus på social kompetens och empati. Vi har informerat föräldrarna fortlöpande i den dagliga kontakten, på utvecklingssamtalen och på vår anslagstavla. De äldsta barnen har jobbat med Steg Vis. Vi informerade föräldrarna med ett hembrev. Vi följde materialets upplägg, men vi jobbade också praktiskt med att rita, fotografera och dokumentera våra känslor. I den dagliga verksamheten har vi knutit an till det vi pratat om i Steg Vis. Vi delade in barnen i tre grupper. Vi har sett en ökad medvetenhet hos en del av barnen kring olika sätt att gestalta och uttrycka känslor. S i d a 90

94 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Vi uppfattar barnen som empatiska och omtänksamma. Vid konflikter har barnen svårt att förstå konsekvenserna av sitt eget handlande. De uppfattar andras känslor men har svårt att ta hänsyn till dem just då. Då stöttar vi och sätter ord på konflikten och känslorna. Vi har sett att hos de allra yngsta barnen har vi kunnat prata om ex. deras ilska över en situation, de har kunnat berätta varför de blivit arga. Några barn har funderat över vuxnas och barns känslor och undrar är du arg?, eller du är glad! Vi är fortfarande bara i början av START - programmet. Vi har arbetat med det aktivt under några månader och har arbetat med glad och ledsen. Barnen och personalen är positiva till arbetet och vi vill fortsätta arbeta med programmet. Vi tror att vi behöver bli bättre på att låta barnen vara i sin känsla och på att bekräfta att det är tillåtet med olika känslor, men även hjälpa dem att komma vidare. På småbarnsavdelningen vill vi återuppta arbetet med själva materialet under ht-11. Då har en del av barnen blivit äldre och utvecklat språket. Vi har hunnit med fem lektioner, som handlade om glad, arg, ledsen, förvånad, rädd och känna avsmak för. Det var mycket positivt att jobba i små grupper, för alla barn hade lättare för att komma till tals. Barnen har lärt sig lyssna och vänta på sin tur. Åtgärd Vi tänker fortsätta arbetet med START och sedan gå vidare till StegVis. De äldsta barnen kommer att fortsätta jobba med StegVis hösten Enkät Som ett led i vårt kvalitetsarbete gav vi föräldrarna möjlighet att besvara 4 frågor om vårt arbete med START och StegVis. Dessa frågor var: 1. Tycker du/ni att det är bra att vi arbetar med social kompetens? Vi använder ett material eller en metod som heter START för de yngre barnen och StegVis för 3-5 åringarna. 2. Känner du/ni till detta material eller metoden? 3. Har ditt barn berättat hemma om att vi pratar om känslor? 4. Om ni svarat att det stämmer på fråga 3, har det i så fall lett till att ni fortsatt att tala om känslor hemma? Andra synpunkter på vår verksamhet. Resultat Totalt fick vi in 63 svar av 109 möjliga, lite mer än hälften. Alla föräldrar som svarat tycker att det är bra att vi arbetar med social kompetens och det var ett förväntat svar. 40 stycken har svarat att det stämmer mycket bra/stämmer bra på frågan om man känner till materialet/metoden. 14 stycken tycker inte att de fått information. 1/3 av barnen har berättat hemma om att man på förskolan pratat om känslor och enkäten visar att man fortsatt tala om känslor hemma. På frågan om andra synpunkter har vi fått många positiva svar om verksamheten. Man är väldigt nöjd med verksamheten, personalen och samarbetet med föräldrar. 22 negativa synpunkter fanns med och båda gällde att barngrupperna är för stora. Vi känner oss nöjda med resultatet. Vi tolkar det som att föräldrarna är nöjda med arbetsmetoden och med verksamheten i stort. Informationen om metoden till de barn som inskolas bör bli bättre. Att inte alla har berättat hemma beror på att många av barnen ännu inte har ett språk. S i d a 91

95 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY På förslag från föräldrarna i förskolekonferensen provade vi att genomföra enkäten på en föräldrakväll på Hallonbacken, man ville svara gemensamt på frågorna. Detta föll inte väl ut, endast ett fåtal svarade. Vi har också lyssnat på föräldrarnas synpunkter och inte ställt så många frågor och jämfört med förra året har vi fått in fler svar men ändå för få för att utgöra ett kvalitativt bra underlag. Svårigheten med enkäter är att de ofta glöms bort men vi tycker de är en viktig del i vårt kvalitetsarbete. Vi tror, och många föräldrar har sagt, att så länge man är nöjd finns det inte så stort behov av att påverka verksamheten. Åtgärd Vi kommer att fortsätta dialogen med föräldrar om hur deras synpunkter bäst ska tillvaratas. UTVECKLING OCH LÄRANDE Språklig utveckling Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och känslor och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Vi använder oss av bilder (via bland annat digitalkamera), sångsamlingar, lekar, rim och ramsor, sagor i olika former (flanosagor, sagogestaltning, läsning etcetera). Även i våra aktivitetsplaneringar tar vi alltid hänsyn till hur språket kan utvecklas och hur barnen kan reflektera över vad vi gör. Genom att ställa reflekterande frågor till barnen och ge dem utmaningar verbalt, så har barnen utifrån sin ålder utvecklat sitt ordförråd markant. Ettordsmeningar har blivit treordsmeningar för de äldsta barnen och barnen kan uttrycka sina känslor och framföra deras önskemål. Vi pedagoger har varit noga med att utmana barnen, ex genom att inte ställa ledande frågor. Det som inte fungerat fullt ut var att barnens språk inte var tillräckligt utvecklat för att behandla STARTS frågor, så återigen tog vi ner frågorna på barnens nivå, men det hade varit mer lämpat för de äldre barnen. Åtgärd Fortsätta utmana barnen i deras språkliga utveckling. Stora barn Vi har gjort en del förändringar i vårt språkrum och infört nytt utvecklande och inspirerande material. En av läsvilorna har flyttats till en lugnare del av avdelningen. Vi har fortsatt att arbeta i mindre grupper och det kan vi utveckla vidare då barnen får större utrymme. Vi vill ge barnen fler tillfällen till språklig stimulans genom stimulerande lärmiljöer. Vi kommer att fortsätta utveckla vårt språkrum med fler sagor, rim och ramsor som utmanar och inspirerar barnen. I ett av våra rum kommer vi att starta upp en affär där barnen utvecklar socialt samspel, sina språkliga och matematiska förmågor. Matematik Mål Vårt mål var att få in matematik i vardagssituationerna. S i d a 92

96 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Vi använder oss av sagor där vi benämner antal, färg och form. I samlingar räknar vi barnen/pedagogerna. Vi använder även matematik i naturen, i den fria leken, vid matsituationer etc. Vi anpassar matematiken efter vad som intresserar barnen och planerar in det i de aktiviteter som vi har. Ett intresse har väckts hos några av de äldre barnen då de gärna lyssnar på räknesånger och/eller är med i aktiviteter där vi använder oss av siffror. Barnen imiterar när vi räknar, och visar nyfikenhet i att vilja lära sig mer (detta gäller då de äldre barnen födda 2008). Då intresset fanns hos de äldre barnen men inte hos de yngsta så behövs planeringen ses över. Hur ter sig de mindre barnens intresse för matematik? Hur kan vi ta ner matematiken på de yngsta barnens nivå? Har vi tagit ner nivån tillräckligt? Hur kan vi gå vidare med matematiken hos de äldre barnen? Vi reflekterade mycket över detta och har haft diskussioner, men kommit fram till att den nyfikenhet som väckts är hos de äldre barnen. Varför det har blivit så tror vi beror på att barnen har utvecklats och ser detta som en ny utmaning. Vi kommer att fortsätta att arbeta med aktiviteter och vardagssituationer som inbjuder matematiken (planerade och spontana aktiviteter). Åtgärd Integrera matematik som är anpassad för åldersgruppen 2-3 år i det dagliga arbetet med barnen. Stora barn Vi har utvecklat vårt matterum och introducerat nytt material. Vi har anställt en ny pedagog med mycket erfarenhet och intresse för matematik vilket har inspirerat hela arbetslaget. Det har startat en nätverksgrupp(södra Sandby) i matematik som vi hoppas ska tillföra oss tips och idéer. Vi kommer att fortsätta utveckla vårt matterum med nytt inspirerande material och få mer struktur på när och hur rummet ska användas. Vi har insett att det behövs en närvarande vuxen som kan samtala om materialet, vägleda och inspirera barnen och utmana deras tankar. BARNS INFLYTANDE Förskolorna har på olika vis arbetat med att utveckla barnens inflytande. Björkbacken har startat miljöråd som har diskuterat och gett förslag till mål inom Grön Flagg temat. Barnen har också varit delaktiga i framtagandet av matsedel och planerandet av grillfesten där de gjorde ett bildspel som visades för föräldrarna. Barnen har också haft ett större inflytande över utflyktsmål, skapande verksamhet samt dokumentationen i Portfolion. På Solbacken har man i dialog med barnen ställt frågor som hur tänkte du, vad tror du händer för att barnen ska känna större delaktighet i det som sker på förskolan. Man observerar och är lyhörda och använder detta i planeringen samt reflekterar tillsammans med barnen efter en aktivitet. Exempel på en aktivitet från Hallonbackens förskola (4-5 åringar) Målet: Barnen ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Metod: Arbeta tematiskt utifrån barnens intresse. Vi har arbetat med två teman utifrån barnens intresse. Dinosaurietema under hösten och Star Wars och Barbietema under våren. Barnen har fördjupat sig i de olika teman genom egna erfarenheter, letat fakta på nätet och genom olika böcker. Dinosaurie temat blev ganska individuellt där man valde egen dinosaurie som man letade fakta och kunskap om. Star Wars och Barbie temat är de äldre Blåbärs barnen som har jobbat med detta tema. Från början var det en pojkgrupp och en flickgrupp som jobbade med de två teman. Efter ett tag började de S i d a 93

97 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY båda grupperna samarbeta. Flickgruppen kommer att uppträda med pojkgruppen som Star Wars. Star Wars och Barbie grupperna har under resans gång fått arbeta processinriktat, där processen med medbestämmande och acceptans inom gruppen har varit två viktiga delar i projektet. Genom detta arbetssätt främjas gärna samarbetet, vilket resultatet påvisar. Barnen var väldigt intresserade och engagerade i Dinosaurie temat, vi startade upp temat genom att barnen berättade för varandra vad de visste om Dinosaurier och vad de ville få reda på. Barnen blev väldigt intresserad och engagerade att man kunde hitta så mycket fakta i böcker. Vi försökte hitta fakta på datorn. Våra barn kunde inte självständigt hitta fakta på dator eftersom de inte är läskunniga, därför blev barnen mer engagerade i böckerna. Åtgärd: Vi fortsätter att jobba tematiskt utifrån barnens intresse. Enkät Som en del i vårt kvalitetsarbete får alla 4-5 åringar svara på en enkät bestående av 6 frågor. Förra året gjorde vi en analys och utvärdering och beslutade då att vi skulle göra mer än en enkät under läsåret för att få ett bättre underlag samt att den som gjorde enkäten med barnen skulle ställa följdfrågor som skulle dokumenteras. På grund av att kvalitetsarbetet har brister i systematiken så har det även detta läsår endast gjorts en enkät/barn. Däremot har det ställts följdfrågor som i de flesta fall blivit dokumenterade. Årets resultat är positivare än förra året, färre ledsna gubbar. Följdfrågorna har varit bra, barnen har kunnat redogöra för att ibland/ i vissa situationer känner man som en gubbe och ibland som en annan. Eftersom barnen är här och nu är det viktigt att göra flera enkäter för att få en bättre bild av hur barnen upplever aktiviteter på förskolan. Åtgärder för förbättring Vilka åtgärder/förändringar tänker Ni genomföra med anledning av kvalitetsredovisning 2010? Förbättra systematiken och dokumentationen i kvalitetsarbetet. Fortsätta att arbeta med START och StegVis Arbeta vidare med att utveckla barns inflytande. Förskolorna ska använda sig av en för Södra Sandby gemensam matris för att säkerställa ett 1-16års perspektiv. Pedagogerna ska ges möjlighet att implementera den reviderade läroplanen, dels genom nätverk och avsatt tid för diskussioner i arbetslagen. Vi kommer i större utsträckning att arbeta med tema för att få en bättre helhet i arbetet där alla mål i läroplanen integreras. BYSKOLAN Verksamhetsbeskrivning Organisation Byskolan är en F-5 skola med 267 elever som ligger i Södra Sandby tillhörande Barn och SkolFörvaltning Lund Öster. Till ansvarsområdet hör också förskolorna Björkbacken, Hallonbacken och Solbacken med 127 barn inskrivna. Förskolornas profil är miljö/hälsa, skolan lägger därtill fokus på den digitala utvecklingen i samhället. Skolan bedriver sin verksamhet i sex olika arbetslag med åldershomogena grupper. I skolbarnsomsorgen är det 171 barn inskrivna, vilka är uppdelade i sex fritidshem. Barn/elever med särskilda behov får stöd av specialpedagoger, skolpsykolog, skolsköterska, S i d a 94

98 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY socialsekreterare och elevassistenter, vilka är organiserade i By ansvarsområdes elevvårdsteam (By EVT). Inom teamet finns kompetens för att utbilda personal i KOMET (Kommunikationsmetod). I skolans bibliotek tjänstgör en fackutbildad bibliotekarie 10 timmar/vecka. Skolan har även tillgång till en heltidsanställd datatekniker. Byskolan har följande certifieringar: Miljö Grön Flagg (Håll Sverige Rent) och Skola för hållbar utveckling (Skolverket) Byskolans kök, vilket är tillagningskök för hela By ansvarsområde, har tilldelats flera utmärkelser för hög andel ekologiska livsmedel. Antal barn Antal barn Skolbarnsomsorg Skolbarn Kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen har diskuterats på såväl föräldramöten som skolkonferenser. Arbetslagen har utvärderat årets arbete genom fortlöpande samtal, diskussioner och analyser. Sammanställda resultat av utvärderingarna har gått på remiss till respektive arbetslag, därefter diskuterats under arbetsplatsträffar, för att slutligen sammanställas och presenteras på Skolkonferensen. Samtliga kommentarer i enkäterna (bilaga 3, 4 och 5) har delgivits respektive arbetslag och plockats bort ur redovisningen. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN Projekt Wallenbergprojekt Mathematics for the digital generation Wallenbergstiftelsen tilldelade 2009 Byskolans dåvarande förskoleklass, det vill säga nuvarande år 1, medel för att ingå i ett forskningsprojekt kring IKT (Informations- och KommunikationsTeknik) och matematik. Samarbetspartners är Malmö högskola, Lunds universitet, NCM (Nationellt Centrum för Matematik), Svaleboskolans år 4-9 samt gymnasieskolorna Spyken, Polhem och Katedralskolan i Lund. Forskning har under senare år visat att kunskaperna i och intresset för matematik har minskat. Samtidigt har samhället och barnens vardag blivit allt mer digitaliserad. Intentionen är att genom digitala hjälpmedel i undervisningen försöka att öka intresset för och kunskaperna i matematik. Eleverna i år 1 använder inte mattebok i traditionell bemärkelse. Strävan är istället att öva matematiska färdigheter genom att använda Freeware-materiel (gratis dataprogram) över internet. Det finns mängder av materiel på webben och eftersom det matematiska språket i princip är detsamma världen över, så är en stor del av materielen användbara. Genom att använda digitala resurser kan eleverna fokusera på det rent matematiska i stället för att behöva behärska till exempel läsförståelse och motorik för att utföra samma övning. Då det gäller problemlösning ökar de digitala resurserna möjligheterna att tillsammans bygga problem, som eleverna sedan kan finna olika lösningar på i grupper. Projektet syftar även till att sprida resultat och nya rön. Under det gångna läsåret har S i d a 95

99 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Byskolan bidragit till detta genom att vara delaktig i uppbyggnaden av NCM:s (Nationellt Centrum för Matematik) IKT-sida, där det kommer att finnas digitalt materiel, som lärare kan använda i sin undervisning. Byskolan har även tagit emot studiebesök från andra kommuner, som intresserat sig för matematik och IKT. Byskolan kommer att leda en studiecirkel Skriva, läsa, räkna med datorn som hjälpmedel för lärare som undervisar i år F och 1 under kommande läsår. Byskolan har bidragit med en föreläsning på Matematikbiennetten 2011, som arrangerades av Malmö högskola. Comenius Comeniusprojektet Picnic in my neighbourhood med Island, Wales, Turkiet, Grekland och Sverige inleddes i oktober Byskolan tog emot besök från övriga deltagare i projektet, dock ej från Grekland och Turkiet. Vid detta tillfälle planerades de delprojekt, som ska genomföras inför nästa träff. Beslut togs om vilka digitala hjälpmedel som skulle användas i projektet (E-twinning, Twinspace, Flashmeeting och Prezi). Samarbete skedde även med Naturskolan och en halv dag ägnades åt utomhuspedagogik med bland annat geocashing i Skrylle. En väderblogg startades upp, vilken det ska rapporteras till en gång/månad. Flashmeeting med övriga deltagarländer har genomförts. Eleverna har gjort kartor över Södra Sandby och skapat Keynotes över intressanta platser/byggnader/verksamheter, vilka ska kopplas digitalt till en karta med klickbara länkar. I mars åkte två representanter för ledningsgruppen och två pedagoger från år fyra till Wales för nästa möte. Här strukturerades kommande projekt upp och tidigare arbeten utvärderades. Läsa- och Skrivacirkel Barn och SkolFörvaltning Lund Öster (BSF Lund Öster) Cirkeln uppstod för att verka som en plattform för erfarenhetsutbyte inom BSF Lund Öster. Det gavs möjlighet att utifrån goda exempel utvärdera samt formulera ett gemensamt mål i diskussioner om omdöme, Individuell UtvecklingsPlan och matriser. Cirkelns mål var att ge ökad kompetens och möjlighet att utbyta goda exempel och idéer att förmedla en syn på Läsa och Skriva som en helhet ur ett vidare perspektiv att ge deltagarna rollen som aktörer och medskapare Den gemensamma utgångspunkten var Poem Express. Uppstarten på Landskrona museum bjöd på en rundtur i landet Undrien samt ett besök i Ordverkstaden, där fantasins gränser suddades ut. I Poem Express slöt sedan hela skolan upp i en gigantisk konst- och poesivernissage där gästerna minglade med snittar och dryck. Naturskolan bjöd in till Att lära svenska ute, där deltagarna fick flera konkreta tips och idéer på flerdimensionell inlärning. I cirkeln ingick varierande litteratur. Det var framför allt God skrivutveckling av Ingvar Lundberg och Elevers läs- och skrivutveckling av Caroline Liberg, vilka var ständigt återkommande som referenslitteratur. Skolverkets bedömningmateriel Nya språket lyfter samt förslaget till den nya läroplanen genomsyrade alla cirkeltillfällen, vilka var under följande rubriker: Klassrumskultur för vägledande samtal Genreskrivande Skrivprocess Processkrivning Bildpromenad S i d a 96

100 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Det vidgade språkbegreppet Skriva sig till läsning Grön Flagg/ Skola för hållbar utveckling Samtliga årskurser/arbetslag har på olika sätt arbetat med Grön Flagg - Tema vatten samt Skola för hållbar utveckling, till exempel genom artbestämningar av djur i vatten dikter, faktatexter, experiment, bild och form samt musik arbete kring närmiljö och människans påverkan på miljön ur ett historiskt perspektiv praktiskt arbete med renhållning och hushållning av våra resurser med utgångspunkt från barnens vardag (hur man kan minska elförbrukningen och utsläppen av giftiga ämnen) att vid jämförelse mellan Sverige och Zimbabwe förstå att rent vatten är viktigt för alla arbete med sopsortering samt besök från SYSAV Temat avslutades i april med att alla klasser sjösatte sina egenhändigt tillverkade farkoster i bäcken. Målet var att dessa skulle hålla sig flytande mellan start och mål. VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSE Normer och värde Byskolans trygghetsteam (BTT), består av representanter från skolan, skolbarnsomsorgen, skolhälsovården samt rektor. Teamet arbetar fortlöpande med skolans likabehandlingsplan, vilken revideras vid varje läsårsstart. Diskussioner förs kring förebyggande arbete och aktuella händelser. Under året har skolan fortlöpande arbetat för ett bättre språkbruk samt med diskrimineringsgrunden etnicitet. Byskolans trygghetsteam har under läsåret, särskilt under höstterminen, mottagit uppdrag. Dessa ledde till en diskussion i kollegiet kring de riktlinjer vid konfliktlösning, som finns beskrivna i Byskolans likabehandlingsplan. Klassläraren ska i första hand försöka lösa konflikten på ett sådant sätt, att eleverna tydligt upplever stöd och hjälp. Byskolans trygghetsteam har reviderat sitt tillvägagångssätt vid utredning av kränkande behandling. Årets och fjorårets kartläggning med hjälp av Kompisrådets trygghetsenkät visar att eleverna behöver stärkas i att våga ta ställning till kränkande behandling. Byskolans trygghetsteam och kompisrådet kommer att lägga upp en strategi för arbetet kring detta under nästa läsår. År F-5 Vid föräldramöten under höstterminen informerades det om likabehandlingsplanen, vilken även delades ut. Fokus har under detta läsår lagts på empati, trygghet samt att bli respekterad för den man är. Arbetet bland eleverna har genomförts med hjälp av: samarbetsövningar Nalletema filmen Äpplet och masken samt efterföljande diskussion Sila snacket - kampanj dramaövningar etiska gruppsamtal temaarbeten kring diskrimineringsgrunderna S i d a 97

101 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY klassråd filmer om olika funktionshinder kill- och tjejsnack vänskapstema klassrumsmassage filmserien My house om barn med olika etnicitet boken Bli en bra kompis i serien Livsgnistor för barn förväntansdokument Likabehandlingsplanen aktualiseras dessutom dagligen till exempel vid konflikter. Arbete har skett utifrån devisen Man får tycka och tänka vad man vill, men man får inte säga och göra någonting som kränker någon annan. Eleverna har stöttats i att våga ta avstånd, när kompisar gör/säger dumma saker. Vid särskilda fall av kränkande behandling och trakasserier används Bilaga 2. ( Kunskaper 2011 Ämne uppnått målen ej uppnått målen År 3 Bild elever Engelska 50 Idrott 50 Matematik 44 6 Musik 50 No 50 So 50 Svenska 40 7 Svenska som andra språk 2 1 År 5 Bild elever Engelska 36 Idrott 34 2 Matematik 35 1 Musik 36 No Teknik 35 1 So 35 1 Svenska 35 1 De överlag goda resultaten, som skolans elever presterar, kan bero på följande: riktade insatser, till exempel Läsa och Skriva - satsning år F-3 tillgång till Matemateket tillgång till integrerat skolbibliotek studiemotiverade elever utvecklingsinriktad ledning och pedagoger god personaltäthet god digital beredskap Strävan är att alla elever utvecklas individuellt och uppnår de nationella målen. Måluppfyllelsen är beroende av flera olika variabler. Då misstanke finns, att någon elev inte kommer att uppnå målen, upprättas åtgärdsprogram. S i d a 98

102 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY SPRÅKLIG UTVECKLING Svenska Läsa Läsundervisningen har skett utifrån olika metoder: Bornholmsmodellen LTG-metoden (Läsning på Talets Grund) STL (Skriva sig Till Läsning) För eleverna i årskurs 1, vilka ingår i Wallenbergprojektet, ligger Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning som grund, vilket kräver datorer som skrivverktyg. Läsutvecklingen kontrollerades bland annat med hjälp av ett särskilt läsutvecklingsschema (LUS) samt Skolverkets bedömningsmateriel Nya språket lyfter. I Byskolans bibliotek har eleverna valt böcker utifrån intresse och läsförmåga. Eleverna har utvecklat sin läsning genom till exempel läsförståelseövningar läsning av olika genrer muntliga recensioner av böcker högläsning i mindre grupper skriftliga instruktioner vid praktiskt arbete textanalys och reflektion Skriva Eleverna har utvecklat sitt skrivande på olika sätt genom till exempel språklekar texter med olika syften såsom fakta, prosa, dikt och kommunikation grammatik och ordkunskap textbearbetning enskilt och i grupp datorer och interaktiva lärtavlor skrivnyckel (skrivtips, skrivregler) Tala/Lyssna Strävan är att eleverna utvecklar god argumentationsförmåga. De har tränats i att tillgodogöra sig innehåll och ge respons. Muntliga redovisningar, grupparbeten, samtal och diskussioner har genomförts, där eleverna har getts möjlighet att både lyssna och tala. Engelska Under året har eleverna utvecklat engelska på olika sätt till exempel via att Läsa textbok skönlitteratur läsförståelse Skriva varierade skrivuppgifter skrivprojekt under längre tid korsord S i d a 99

103 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Tala/Lyssna lekar, övningar och spel tea-time med samtalsövningar hörövningar film MATEMATISK UTVECKLING Eleverna har fortsatt sitt arbete med förklarande och argumenterande matematik. De har getts möjlighet att använda sina matematikkunskaper både ute och inne i till exempel slöjd, praktiskt arbete och idrott. Med hjälp av konkret materiel, spel, lek, matematikbok, datorer och andra digitala hjälpmedel samt freeware från webben har följande kunskaper tränats Geometri och mönster geometriska former area och omkrets kartor och ritningar vinklar Aritmetik och bråk de fyra räknesätten decimaltal naturliga tal algoritm/skriftlig huvudräkning Statistik och mätning olika typer av diagram tabeller volym, massa och längd tid Elevernas redovisningsformer i alla ämnen På Byskolan har eleverna använt olika sätt att redovisa sina arbeten till exempel genom redovisning enskilt eller i grupp samtal och diskussion muntlig framställning skriftlig framställning digital presentation med hjälp av PowerPoint, Keynote, Photo Story, Movie Maker bildpresentation dramapresentation musikalisk presentation ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Rådsverksamhet Råden träffas varannan vecka. Biblioteksrådet Biblioteksrådet har skapat en blogg, främst avsedd som sökmotor för bokrecensioner skrivna S i d a 100

104 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY av skolans elever. De har bland annat önskat litteratur samt föreslagit en tävling. Hälsorådet Årets arbete har varit inriktat på lek, hälsa och rörelse. Eleverna har röstat fram en gemensam önskerätt för respektive klass. Kökspersonalen fördelade därefter barnens önskemål under höstterminen. Under vårterminen planerade och genomförde hälsorådet en rörelsevecka. Den bestod av fyra olika aktiviteter, som barnen ansvarade för. Kompisrådet Under läsåret har eleverna i rådet arbetat för att utveckla ett bättre språkbruk på skolan till följd av resultat från förra årets trivselenkät. De har varit delaktiga i att tillverka ett häfte, om hur vi ska använda språket. Häftet kommer att delas ut till alla elever. Under vårterminen genomfördes Kompisrådets dag med diskussioner kring språkbruk, eget diktskrivande, teaterframträdande samt eldning av lappar med fula ord. Matematikrådet Målet var bland annat, att eleverna skulle få prova och ta del av olika matematikaktiviteter, som de sedan förde vidare till sina klasser. Rådet har ansvarat för en gemensam matematikdag med olika stationer såväl utomhus som inomhus. Miljörådet Fokus har legat på praktiskt arbete, där alla har getts möjlighet att hjälpa till. Det här året har rådet bland annat planerat, skissat och byggt en modell av ett uteklassrum. F-5 Eleverna har givits inflytande över sin skoldag utifrån ålder och förmåga och de har haft möjlighet att påverka följande: innehåll vid temaarbete veckoplanering skrivande av egna veckoblad redovisningsformer arbetsformer innehåll i Elevens val innehåll i vissa idrottspass val av sånger till sångstund aktiviteter vid klassens timme Strävan är att eleverna tar ansvar för följande: eget lärande ansvarssysslor veckoplanering redovisning handlingar och ordval fysisk miljö Vid klassråd, som infaller varje vecka, får eleverna träna sig i att ta ansvar och genom detta ansvarstagande kan de också påverka. Analys Analys av teamets valda utvecklingsområden utifrån föregående års Kvalitetsredovisning. S i d a 101

105 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Skola Matematik arbetslagen ska schemalägga sina tider i Matemateket för att öka användandet av detta - åtgärden har genomförts men kan vidareutvecklas. del av lärartjänst bör avsättas för att Matemateket ska fungera och utvecklas - åtgärden har genomförts. matematikrådet har behov av två pedagoger - åtgärden har genomförts. Normer och värden arbeta aktivt för att få ett bättre språkbruk på skolan ( Sila snacket ) - under hela läsåret har kompisrådet arbetat med skolans språkbruk. Klasserna har fått uppgifter att arbeta med och redovisa. Årets trygghetsenkät visar, att de flesta eleverna nu upplever ett bättre språkbruk och att fula ord endast hörs ibland. Eleverna har fått verktyg för hur de kan bemöta ett ovårdat språkbruk. stärka eleverna så att de vågar ta ställning mot kränkande handlingar och ord samt be vuxna om hjälp - under hela läsåret har det arbetats med värdegrundsfrågor (se normer och värden ovan). Resultatet från trivselenkäten visar dock att det krävs ett fortsatt arbete med fokus på just detta. ta ställning till huruvida en skolavslutningsceremoni i Södra Sandby kyrka strider mot kravet på en icke-konfessionell undervisning - Byskolans ställningstagande resulterade i att, skolan inte kan garantera en icke-konfessionell undervisning om skolavslutningar förläggs i kyrkan. Därav har jul- och sommaravslutning genomförts i idrottshallen under ledning av årskurs ett och två. Den nya formen av avslutning har mottagits överlag positivt av såväl elever och föräldrar som personal. förebygga att någon känner sig retad på grund av specialkost trots arbete mot detta mål så finns det fortfarande elever som upplever specialkosten som ett bekymmer, arbetet fortsätter. synliggöra vilka elever som är kamratstödjare med hjälp av gula kepsar - kepsar har inhandlats men inte varit tillräckligt synliga ute på skolgården. Ansvar och inflytande Övrigt elever i F-klass ges delaktighet i rådsverksamhet under vårterminen - åtgärden har genomförts. föräldrar har påtalat att mängden information är alltför vidlyftig i de skriftliga omdömena, diskussioner bör hållas kring ämnet - diskussioner har genomförts och då en ny läroplan implementeras hamnar ämnet synnerligen i fokus. organisationen vid och innehållet i mellanmålet bör ses över organisationen är förbättrad men behov av variation av innehållet kvarstår. vidareutveckling av utepedagogik Byskolan har köpt in sig i Belsebo, flera klasser har under året fortlöpande arbetat med utepedagogik, utvecklingen av detta fortsätter. vidareutveckling av arbete med digital lärtavla - den digitala lärtavlan används dagligen men arbetet kan utvecklas. mer tid till gemensam planering - tiden är tillräcklig med behöver användas mer S i d a 102

106 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY effektivt, en dagordning kan underlätta effektiviteten. schemaläggning av ansvar för uteverksamhet på eftermiddagarna skolbarnsomsorgen erbjuder schemalagd verksamhet för såväl uteverksamhet som inomhusaktiviteter. resursfördelning för elever med särskilda behov bör ses över - den nya organisationen av elevvårdsteamet har fallit mycket väl ut. Dels är det en trygghet, dels blir kommunikationen rakare när man har, i huvudsak, en specialpedagog knuten till sin klass. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Skola Projekt utse en ansvarig för Comeniusprojektet och knyta ännu en klass till projektet önskemål om fortsättning av Läsa och Skriva cirkeln ge fler pedagoger möjlighet till fortbildning inom metoden Läsa Skriva Räkna med Datorn som verktyg nytt tema i Grön Flagg Normer och värden ökad kontinuitet gällande bemanning i skolbarnsomsorgen för att öka elevernas trygghet trygghetsenkäten visar fortsatt behov av arbete med empati, trygghet samt att bli respekterad för den man är Svenska kompetensutveckling med Läsa och Skriva - cirkel kompetensutveckling i ASL (Att Skriva sig till Läsning) behov av språkstöd vid annat modersmål än svenska Matematik återkommande matematikdag kompetensutveckling i matematik med digitala hjälpmedel Ansvar och inflytande Utveckla Unikum till ett mer levande dokument för både elever och pedagoger. ÖVRIGT utvärdering av modersmålsundervisning materiel för musik- och teknikundervisning behöver uppdateras i enlighet med Lgr11 se över kompetenser i arbetslagen i enlighet med Lgr11 organisationen vid och variationen av mellanmålet bör ses över organisationen är förbättrad men behovet av variation kvarstår kompetensutveckling i digitala hjälpmedel och lärtavlor kompetensutveckling i bedömning kompetensutveckling i skriftlig pedagogisk planering S i d a 103

107 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY ÖVRIGA SYNPUNKTER utreda var det är bäst att placera eleverna år 6 utifrån nya läroplanen, kursplanerna, nationella proven och betygen förslag till åtgärd kvarstår pedagogisk anpassning behövs till dagens verksamhet med grupprum, kapprum och arbetsplatser för såväl elever som personal - förslag till åtgärd kvarstår omvärdera beslutet om användandet av det nuvarande läsutvecklingsschemat LUS för att finna mer komplexa metoder till exempel Nya språket lyfter för BSF Lund Öster - förslag till åtgärd kvarstår undersöka möjligheten att använda Skolverkets matematikverktyg Diamant för BSF Lund Öster högre prioritering av skola och skolbarnsomsorg vid budgetering förslaget kvarstår FURETS ANSVARSOMRÅDE Förskolorna Nyponbacken och Stinsen samt Österskolan Samtliga Kvalitetsredovisningar finns i sin helhet. Förskolorna Nyponbacken och Stinsen Verksamhetsbeskrivning Förskolan Nyponbacken Antal barn okt 2010: 96 Gruppstorlekar genomsnitt okt 2010: 12,12,18,17,19,18 Antal barn april -11: 102 Gruppstorlekar genomsnitt april 2011: 13,13,18,18,20,20 Personaltäthet: ca: 5,5 barn per pedagog. Förskolan Stinsen Antal barn okt 2010: 62 Gruppstorlekar genomsnitt okt 2010: 14, 13, 18, 17 Antal barn april 2011: 67 Gruppstorlekar genomsnitt april 2011: 14, 14, 19, 19 Personaltäthet: ca: 5,5 barn per pedagog. Verksamhetens organisation Förskolan Nyponbacken 16 förskollärare och 8 barnskötare, sammanlagt 17st 100 % tjänster och för hela förskolan 200 % pooltjänster med 2 förskollärare och 1 barnskötare. Kokerska och ekonomibiträde med sammanlagt 230 %, städ inkluderat med ca: 30 %. Städning av stora huset har utförts av personal från Lundafastigheter, serviceförvaltningens städenhet. Förskolan Stinsen På förskolan arbetar 13 pedagoger, barnskötare och förskollärare, fördelade på 12 st100% tjänster. Där arbetar också en lokalvårdare och en kock, förskolan har ett eget tillagningskök. Gemensamt Specialpedagog delas 60/40 mellan förskolorna och administratör 75 % arbetar för hela Furet. S i d a 104

108 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Verksamheterna leds av 2 rektorer varav en är verksamhetschef för Furets ansvarsområde som inkluderar Österskolan. Sammanfattning Under läsåret har pedagogerna på Nyponbacken i studiecirkelform läst Lyssnandets pedagogik (Åberg, Lenz-Taguchi, 2005). Den handlar om att med pedagogisk dokumentation som verktyg erövrar pedagoger och barn tillsammans en etisk medvetenhet som leder fram till ett mer demokratiskt arbetssätt. Grunden i arbetssättet är en strävan efter att hålla det pedagogiska arbetet i ständig förändring. På arbetsplatsträffar (APT) har innehållet diskuterats under ledning av specialpedagog och en pedagog som under förskolelyftet inspirerades av denna bok. Frågeställningarna har kopplats till utvärdering av verksamheten. För att aktivt börja arbeta med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö-98/10) startade Stinsen i ett tidigt skede tre grupper i språk, natur/teknik/fysik och matematik. Pedagogerna valde intressegrupp som sedan träffades 3 gånger under vårterminen. Arbetet har genererat i lärotillfällen där barnen delats in efter intressen i planerade aktiviteter. Varje tillfälle dokumenterades och utvärderades. Pedagogerna uttrycker generellt att det finns en stor motivation i att erövra ny kunskap vilket avspeglar sig i verksamheten på olika sätt. Många väljer att uppdatera sig via olika utbildningar/fortbildningar och kollegorna stöttar och backar upp då det blir behövligt. Diskussioner om systematisk uppföljning av verksamheterna för att skapa bra underlag för framtida planering pågår kontinuerligt. För att kunna det behövs ny kunskap, tid och ett genuint intresse för sitt yrke. Arbetet med kvalitetsredovisningen Redovisningen är baserad på avdelningarnas utvärdering och grovplanering samt på det fortlöpande arbetet där emellan. Planeringen för året har utgångspunkt i Lpfö -98/10 och för Nyponbackens del även i deras lokala arbetsplan. Arbetslagen har under utvecklingsdagarna arbetat med utvärderingen av läsåret 2010/2011. Sammanställning är gjord på Stinsen genom att en förskollärare och specialpedagogen arbetat vidare med avdelningarnas dokumentation och på Nyponbacken har 1 pedagog från varje avdelning sammanställt tillsammans med rektor. Resultaten gick sedan ut på remiss till kollegorna i arbetslagen för godkännande. Kvalitetsarbete - Likabehandlingsplanen Föräldrar i skolkonferensen har diskuterat likabehandlingsplanen och förskolan Nyponbacken bjöd i januari in till ett föräldramöte med fokus på likabehandling. Resultatet blev att endast ca 3 föräldrar per avdelning kom till mötet och följaktligen finns få synpunkter. Summerat från diskussionerna på mötet är dock att föräldrar upplever en trygg miljö för barnen och därför har svårt att se vilka risker som kan finnas i förskolan gällande likabehandling. På Stinsen har en förälder gjort iakttagelser kring riskerna och hänsyn har tagits till dessa vid årets revidering av likabehandlingsplanen. Skolkonferensens deltagare förespråkar att ämnet behandlas på föräldramöten som ett återkommande inslag för att det skall bli en naturlig del av samtalen som förs kring verksamheten i förskolan. I juli har specialpedagog och rektor gjort en sammanställning av förskolornas respektive kvalitetsredovisning (KR) till Team Södra Sandby (TSS) gemensamma kvalitetsredovisning. Kvalitetsarbete Lpfö-98/10 Som ett led i implementeringen av nya Lpfö-98/10 och ny skollag (2010:800) har alla pedagoger på förskolorna i Södra Sandby lyssnat på en föreläsning av Michael Hellstadius från Utbildningsdepartementet. Under våren har förskolepedagogerna bildat nätverk kring 1) Matematik 2) Naturorienterande ämnen/teknik 3) Språk och kommunikation. Nätverken har träffats var för sig 2 gånger och gemensamt 1 gång. Alla förskolor har en representant i varje S i d a 105

109 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY nätverk och på varje enhet finns grupper i respektive ämnesområde. Till varje nätverk har knutits en rektor. Specialpedagogerna har deltagit i viss utsträckning. Summerat har nätverken bidragit till utbyte av erfarenheter och konkreta tips. Skolverkets diskussionsfrågor har använts vid träffarna och matriser håller på att upprättas i syfte att underlätta måluppfyllelse. Förskolelyftet framhålls som en stor inspirationskälla, ett flertal av nätverksdeltagarna har gått utbildningen. Behov anses finnas för mer ämneskunskaper, fördjupning, upprepning och diskussioner mellan och inom enheterna. Nätverken har beslutats att fortsätta i samma form under hösten En utvärdering av arbetet kommer att göras innan beslut fattas om vidare insatser. Den pedagogiska verksamheten Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Grön Flagg Båda förskolorna har arbetat med temat vattenresurser under perioden. För en detaljerad beskrivning av förskolornas arbete läs på: Stinsens arbete presenteras mer utförligt nedan: Redovisning av resultat Vi hade som mål att barnen skulle få: 1. Kännedom om vattnets kretslopp. 2. Undersöka livet i vattnet, både djur och växter. 3. Skapa med och vid vatten. 4. Kunskap om vattnets mångfalt beträffande vattnets egenskaper. 5. Undersöka vart vattnet tar vägen från kranen. På Kullerbyttan har barnen i sina olika grupper fått skapa delarna i kretsloppet för att avslutningsvis sammanfoga dem till en helhet. På Kurragömman har barnen pratat om vilka djur som lever i vattnet, studerat fiskar, lånat böcker i ämnet och skapat i olika material. Kulans avdelning har tillverkat fiskar och placerat dem i ett egentillverkat akvarium. Kojans avdelning har uppmärksammat att allt som lever behöver vatten. Barnen har satt vita tulpaner i olika vaser, hällt på karamellfärg och fått se förändringen. Avslutningsvis gjorde barnen på avdelningen båtar som de släppte i bäcken. Under vintern arbetade alla avdelningarna undersökande med snö och is på olika sätt. Vi anser att vi har arbetat mycket väl mot vårt mål i Grön flagg. Tidig registrering av språkutveckling (TRAS) Verktyget TRAS används i liten utsträckning på Nyponbacken och rutinen kring användandet har inte prioriterats. Litteraturen anses ändå vara ett stöd i verksamheten för utvecklandet av barns språk enligt pedagogerna. En avdelning på Stinsen har arbetat mer frekvent med materialet och vidare utveckling pågår. En strävan är att använda TRAS mer medvetet på båda förskolorna. Vi anser att våra mål ej är uppnådda. S i d a 106

110 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY ÅRETS VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSEN Normer och värden Redovisning av resultat Varje dag har vi arbetat med ambitionen att möta barnen på deras nivå och efter deras individuella behov. Vi arbetar aktivt för att stärka vårt demokratiska förhållningssätt barn barn, vuxen barn, vuxen vuxen. Detta sker bl.a. genom att stödja barnen i meningsskiljaktigheter och utveckla deras språk. En metod som har använts är grupplekar som stärker barnens sociala samspel, ömsesidighet och turtagande. Minst en gång per termin erbjuds utvecklingssamtal och upprättande av IUP med vårdnadshavare. Under året har förskolorna erhållit en barnsmassage fortbildning och litteratur samt kompendier finns i ämnet. Några pedagoger har deltagit i fortbildningen Stegvis som är ett undervisningsprogram som har till syfte att främja utvecklingen av social och känslomässig kompetens hos barn. Vi strävar efter att vår verksamhet ska genomsyras av arbetet med att utveckla barnens möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter, detta anser vi är ett av våra viktigaste uppdrag. Bedömning av måluppfyllelse Vi anser att barnens empati och samarbetsförmåga har ökat genom målinriktat och tydligt förhållningssätt från pedagogerna. Strävans mål för samtliga arbetslag är att utarbeta fasta rutiner där man arbetar utifrån likvärdiga värderingar. Vissa pedagoger upplever att barnen är mer avslappnade och finner större ro i leken efter massagen. Vi anser att vi har sett en förändring över tid med mer samtal och mindre knuffar. Vi anser att våra mål är uppföljda. Analys Genom att vi är delaktiga i barnens lek eller observerande i närheten har vi möjlighet att stödja dem i deras socialiseringsutveckling. Vi anser att detta är en förutsättning för god måluppfyllelse, det låter självklart men är inte alltid lätt att uppnå. Betydande faktorer i detta arbete är pedagogernas kompetens och närvaro. En gemensam fortbildning i barnmassage med Sara Wikander (Stinsen ) utfördes. Syftet var att utveckla kunskap om beröring som ökar barns lugn, empati, kreativitet och självkänsla. Vi kan se att gemensam fortbildning för flera pedagoger som ger likvärdig kunskap ger större genomslagkraft och gagnar barnen mer direkt. Åtgärder för fortsatt måluppfyllelse Konsekvens och samstämmighet är viktiga ingredienser i verksamheten kring normer och värden. Några pedagoger gick utbildning i materialet Stegvis, kontentan blev att materialet köptes in på Stinsen och introduktionen för barnen är att vänta under nästa läsår. Medvetenheten kring demokrati är en ständigt pågående process som vi fortsättningsvis ska arbeta aktivt med tillsammans med barnen. Utveckling och lärande Redovisning av resultat Matematik En avdelning på Nyponbacken har arbetat med tema: Matte på burk ( En arbetsmetod för förskolan, Annika Thisner, 2007). I arbetet har barnen tränat taluppfattning, sortering och andra grundläggande begrepp. Ett exempel är frågan Hur många par blir det av åtta skor? S i d a 107

111 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Stinsen arbetar aktivt med barnen i matterummet som en naturlig del i vardagen. Rummet används både i vuxenstyrda och i den fria leken. Det är viktigt för pedagogerna att rummet är en plats där barnen finner lekro. Genom pedagogiska dokumentationer kan vi se barnens matematiska lärande och genom reflektion kan vi utmana barnet till nya kunskaper. Språk Språket bearbetas konstant i alla delar av verksamheten. Ett exempel är sagor som återberättas och dramatiseras både planerat och spontant av barnen. På Nyponbacken beskriver man arbetet kring barn med annat modersmål, deras språk används i vardagen i viss utsträckning vilket ses som en tillgång. Vårt mål i förra Kvalitetsredovisningen var att öka samarbetet med modersmålspedagogerna och integrera deras verksamhet mer i vårt dagliga arbete. Natur/teknik En gemensam utbildning i naturvetenskap genomfördes under året på en APT (arbetsplatsträff) i lokalerna på Nyponbacken. Ansvariga för kvällen var en pedagog som deltagit i Tankesmedjan, en pedagog som fortbildat sig via förskolelyftet samt specialpedagogen. Pedagogerna fick innehållet presenterat med tips, idéer och litteratur i ett kompendium. Stinsen har arbetat med Bertas Experimentbok (Anna Gunnarsson och Karin Södergren 2008) som är speciellt framtagen för barn i åldrarna 4-8 år. Tanken är att väcka barnens intresse för kemi och naturvetenskap redan när de är i förskoleåldern. Varje kapitel i boken innehåller en fristående saga om Bertas upptåg. Kapitlet avslutas med ett experiment som är lätt att genomföra. Barnen har analyserat, dokumenterat och gjort egna hypoteser kring experimenten Barnen har gett uttryck för ett stort intresse och gett positiv respons på ett fortsatt arbete i ämnet. I vårt Grön Flagg arbete har barnen fått kunskap om vatten och kretsloppet genom att undersöka och laborera. Informations och kommunikationsteknik (IKT) Lunds kommun har satt upp mål och förskolorna har egna planer. Se mer: Lunds kommuns mål för förskolan: Varje barn bör kunna; sätta på och stänga av datorn, hantera mus och tangentbord, använda individanpassade pedagogiska program, använda digitalkamera för att fotografera, filma och föra över bilder till datorn, använda multimedia (bild, ljud och text) i kreativt skapande, använda enkla sökstrategier. Nyponbacken har inte gjort någon satsning med inköp av datorer. Barnen använder avdelningarnas kameror i viss utsträckning och deltar vid bildhanteringen. På en avdelning har man arbetat målmedvetet med att barnen komponerat och dokumenterat egna sagor med datorn som verktyg. En grupp har forskat om vulkaner med datorns hjälp. Stinsen har uppdaterat den tekniska utrustningen för att skapa möjlighet att uppnå målen. IKT har blivit en mer naturlig del i verksamheten. Barnen får lära sig att använda digitalkameran och hur man överför/skriver ut bilder som sedan hamnar i deras portfolio. Barnen lär sig att använda mus/tangetbord/piltangenter genom att det ges tillfälle att spela spel tillsammans. Matråd På Nyponbacken har det under VT-11 startats ett matråd bestående av 2 barn från varje syskonavdelning. Kokerskan har bl.a. pratat om våra vanligaste örter, och barnen har fått göra egen färskost att smaksätta samt grönsaksdippa som de berättat om och serverat på sin avdelning. S i d a 108

112 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Föräldraaktiv inskolning Satsningen på föräldraaktiv inskolning under året har fallit mycket väl ut enligt pedagogerna och föräldrarna på Nyponbackens förskola. Det innebär att föräldrarna/vårdnadshavarna är med under tre hela dagar och sköter blöjbyten, vila samt övriga bestyr med sitt/sina barn. Föräldraaktiv inskolning innebär framför allt att barnen tränas på att vara i förskolan istället för att tränas på att säga hejdå till föräldrarna. Bedömning av måluppfyllelse Användandet av ett färdigt material eller anpassade miljöer underlättar pedagogernas förberedelser och igångsättande av aktiviteter. Detta är tidsbesparande för pedagogerna i förberedelserna vilket ökar möjligheterna för lärandet. Utifrån bl.a. detta anser vi att vi att målen är uppfyllda. Gällande integreringen av modersmålsstöd i verksamheten anser vi att den har utvecklats till viss del då pedagogerna upplever att ett ökat ömsesidigt arbete skapats. Nyponbacken anser sig ha uppnått sina mål inom språk, matematik och natur/teknik. Gällande IKT målen så anser vi dem ej uppfyllda. Stinsen anser sig ha uppnått samtliga mål i barns utveckling och lärande. Analys Barnen får möjlighet att reflektera kring sitt lärande då pedagoger, och i matrådet kokerskan, intresserar sig och ställer följdfrågor i samtalen som förs tillsammans med barnen. Detta ger i sin tur möjlighet att skapa nya utmaningar för barnen. Varje pedagog har ett ansvar att integrera den digitala tekniken i det dagliga pedagogiska arbetet med barnen så att den blir ett naturligt inslag i verksamheten. Det är viktigt att arbeta fram goda metoder kring pedagogisk dokumentation av barns lärande där barnen är mer delaktiga. Nyponbackens pedagoger upplever att den föräldraaktiva inskolningen ger barn och föräldrar en helhet och en bra inblick i verksamheten vilket ger samtliga inblandade en större trygghet inför starten i förskolan. Pedagogernas förmåga att skapa struktur i verksamheten har haft stor betydelse då vi haft vikarier i verksamheten, både kortare och längre perioder, för att bibehålla en utvecklande planerad läromiljö. Åtgärder för fortsatt måluppfyllelse En bra planering och en god kommunikation mellan pedagogerna är viktigt. I synnerhet då vi har vikarier i verksamheten är stabilitet nödvändig. En fortsatt dialog med modersmålsstödsenheten kommer att ske i syfte att ytterligare utveckla samarbetet. Planen är att materialet Stegvis kommer att introduceras på Stinsen under nästa läsår. De föräldraaktiva inskolningarna kommer att fortgå även under nästa läsår på Nyponbacken. Nätverksgrupperna Lpfö -98/10 inom förskolorna och i TSS nätverken skall få utrymme fortsättningsvis i verksamheterna. BARNS INFLYTANDE Redovisning av resultat Bilder, både ordbilder och foto, har använts för att hjälpa barnen att på egen hand orientera sig på olika platser i miljön. Vi har stöttat barnen i deras kommunikation med varandra och hjälpt dem att förmedla att ett nej är ett nej, och att andra måste respektera det, detta gäller både barn och vuxna. Barnen har fått ett större utrymme i verksamheten vilket bl. a. har genererat i att barnen själva ansvarar för samling. I temaarbeten har barnen varit med och format lärandet genom att uttrycka sina önskemål om nya kunskaper i ämnet vilka har tagits S i d a 109

113 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY tillvara. I det vardagliga arbetet finns utrymme för barnens åsikter vilka vi anammar i största mån vilket i sin tur stärker barnen i sin självbild. Vi är lyhörda för barnens lek och ser vår miljö som föränderlig efter barnens intresse samt att vi ger den utrymme i tid. En gång per termin görs intervjuer med barnen kring deras vistelse på förskolan. Dessa sätts in i barnets portfolio. Utifrån barnens svar kan vi utvärdera vår verksamhet från barnens synvinkel. Bedömning av måluppfyllelse Barnen visar lust och glädje att vara delaktiga och lära tillsammans. Vi kan se en förändring över tid mot mer samtal och mer inflytande från barnen. Vi anser vårt mål som uppfyllt. Analys Att föra dialoger mellan barn och pedagoger kräver tid. När vi kan ge barnen tid att få ställa frågor, fundera och avsluta sina aktiviteter ser vi att det ger en trygghet för varje barn och i förlängningen lugn i gruppen. Genom utbildningar och litteratur får vi ta del av ny forskning som vi sedan kan tillgodose i vårt praktiska arbete tillsammans med barnen. Under läsåret har pedagogerna på Nyponbacken i studiecirkelform läst litteraturen Lyssnandets pedagogik (Åberg,odyLenz-Taguchi, 2005). Den beskriver hur pedagogerna kan utveckla det demokratiska arbetet i verksamheten och där grunden är att det pedagogiska arbetet är i ständig förändring/utveckling. På arbetsplatsträffar (APT) har innehållet diskuterats och frågeställningar har besvarats och diskuterats i mindre grupper. Frågeställningarna har vidare kopplats till utvärdering av verksamheten. Omgivningen har stor betydelse och har i möjligaste mån anpassats efter barnens lekar och behov. Exempel på detta är: frisörhörna, sjörövarskepp och vårdcentral. Ute i ett förråd på Nyponbacken har det inretts ett snickeri där barnen, enskilt eller i liten grupp, tillsammans med en pedagog haft möjlighet att skapa. Hit har barnen varit välkomna då skylten öppet suttit på dörren. Åtgärder för fortsatt måluppfyllelse Planera utrymme för samtal mellan barn och pedagoger i syfte att stödja utveckling av inflytande och ansvar. Målen som rör barns inflytande sätter pedagogernas kompetens på prov, att se barn som aktiva, engagerade, intresserade och delaktiga i förskolans vardag är inte alltid självklart. Vi måste ha tid och tilltro för att verkligen lyssna på barnen och ta in och våga forma verksamheten därefter. Förskolan ska sträva efter att varje barn (Läroplanen för förskolan 98/10, s. 12): Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. ÖSTERSKOLAN Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens organisation Österskolan har elever från F-klass till årskurs 4. Österskolan ingår i Furets ansvarsområde tillsammans med förskolan Stinsen och förskolan Nyponbacken. S i d a 110

114 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY På skolan arbetar 15 pedagoger som är utbildade lärare, fritidspedagoger och förskollärare, varav 1,75 % som resurs till barn med behov av särskilt stöd. På skolan arbetar också en specialpedagog som handleder pedagogerna, deltar i undervisning och ingår i elevvårdsteam tillsammans med skolsköterska och rektor tillika verksamhetschef. Det finns också lokalvårdare, måltidsbiträde och vaktmästare. Rektor tillika verksamhetschef ansvarar för verksamheten som ingår i Furets ansvarsområde. 98 elever i skolverksamhet (oktober 2010 till april 2011) 77 elever i fritidshem (oktober 2010 till april 2011) Arbetet med kvalitetsredovisning Redovisningen är baserad på pedagogernas utvärdering och grovplanering samt på det fortlöpande arbetet där emellan. Pedagogerna har under en planeringsdag arbetat med utvärderingen av läsåret Vidare har Rektorn tillika verksamhetschefen tillsammans med arbetslagsledarna skola/fritidshem sammanställt pedagogerna och föräldrarnas utvärderingar. Resultatet har sedan gått ut på remiss till kollegorna i arbetslagen. Diskussioner förs och eventuella ändringar görs tills dokumentet godkänns av alla. Därefter går kvalitetsredovisningen på remiss till skolkonferensen varpå den fastställs. Föräldrars delaktighet i Kvalitetsredovisningen diskuterades på skolkonferensen den 2 december Då engagemanget inte varit så stort tidigare år beslöt man att ge tillfälle till diskussion under föräldramöte på våren. Diskussionsfrågor utifrån barns och elevers inflytande skickades ut till skolkonferensens representanter som skulle hålla i diskussionerna, sammanställa och redovisa till skolkonferensen. Den pedagogiska verksamheten Uppföljning av tidigare beslut, åtgärder och pågående projekt Mål och utveckling för 2010/2011 Mål 1 Skapa förutsättningar att matematik/naturorienterade ämnen, svenska/samhällsorienterade ämnen lärare arbetar i två klasser så att varje lärares kunskaper kan tas tillvara på bästa sätt. Analys Målet har delvis uppnåtts men inte fullt ut. Schematekniskt fungerade det inte i alla klasser under läsåret. Inför nästa läsår är det viktigt att i första hand hålla sig till enstaka ämnen som byts fullt ut. Mål 2 Utveckla varje pedagogs speciella ämnes kunskaper. Analys Fritidspedagogerna har arbetat mindre tid i arbetslag med lärare. Istället har de arbetat i flera klasser med ett specialiserat område till exempel rytmik, bild, livskunskap. Fritidspedagogerna har upplevt det positivt att få koncentrera sig på ett område vilket har inneburit att planeringstiden har räckt till bättre. Några av pedagogerna har upplevt att det varit splittrat att vara i så många grupper. Fyra pedagoger har gått Naturskolans utbildning i utepedagogik. Detta har inneburit att vi har haft fler undervisningstimmar ute, i huvudsak mattematik och svenska. S i d a 111

115 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Mål 3 Upprätta personliga utvecklingsplaner för pedagogerna. Analys Varje pedagog har efter egna behov fått se över sin kompetens och möjlighet till vidareutbildning. Detta arbete fortgår. Projekt under 2010/2011 Unikum Under läsåret har pedagogerna arbetat fram Österskolans Unikum modell. Två nyckelpersoner har varit drivande, informerat och visat de övriga pedagogerna. Målet var att alla pedagoger som skriver skriftligt omdömen skulle använda sig av Unikum vid utvecklingssamtalen under vårterminen. Detta mål uppfylldes. Grön Flagg Grön Flagg arbetet för 2009/2010 har fortsatt under höstterminen Arbetet lämnades in och godkändes i maj Temat för 2009/2010 var kretslopp. Mål Väcka elevernas intresse och nyfikenhet för olika kretslopp Anordna städdagar på skolgården och i närområdet Skapa konst av skräp Källsortera Bygga ett miljöhus för källsortering Skola 2011 Arbetet med implementeringen av nya läroplan/kursplan 2011, Lgr11, har pågått under läsåret. Pedagoger har ingått i nätverk tillsammans pedagoger från andra skolor i Södra Sandby under höstterminen Under höstterminen 2011 arbetade varje skola för sig. årets verksamhet och måluppfyllelse i grundskola och skolbarnomsorg Likabehandlingsplan Varje hösttermin går pedagogerna klassvis igenom likabehandlingsplanen med alla eleverna. Målet är att eleverna ska ha en god kunskap om likabehandlingsplanen när de lämnar årskurs 4. I förskoleklassen, årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3 har livskunskap varit schemalagt. Under lektionstillfällena har eleverna haft massage, värderingsövningar, kompissamtal, samarbetsövningar, hemlig kompis med mera. I livskunskap får elever uttrycka känslor lära känna sig själva och få en ökad förståelse för andra. Det är viktigt att på ett tydligt sätt visa på likabehandlingsplanen och att det är den vi arbetar efter. Detta tydliggörande är viktigt både för elever och för personal. När ett arbete med eleverna genomförts kan man plocka fram likabehandlingsplanen och knyta an till den. S i d a 112

116 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY År 2 Vara vänner Mål Syftet med temat var att förebygga kränkningar och mobbning bland eleverna genom att skapa diskussion om rätten att vara den man är och skyldigheten att respektera alla oavsett utseende, bakgrund eller personlighet. Vi ville också ge eleverna mod att stå upp både för sig själva och för andra, ge mod att skrika NEJ! ända från tårna, eller att gå till en vuxen och berätta om det är något som känns fel. Uppstartsvecka, vanligt skolarbete lades åt sidan. Veckan innehöll diskussioner kring Utbildnings radions TV program Vara vänner, värderingsövningar, dramaövningar (samarbetsövningar), lekar, dagens uppdrag (vänliga saker mot kompisar), promenadkompisar (morgon promenad då eleverna får ett samtalsämne som de ska diskutera). Temat fortsatte kontinuerligt under hela terminen med promenadkompisar, dagens uppdrag, värderingsövningar och det hela avslutades med en teaterföreställning då hela klassen deltog. Teaterföreställningen spelades upp för elever på skolan samt föräldrar. Bedömning av måluppfyllelse Målen är delvis uppfyllda men arbetet måste fortsätta under nästa läsår. Redovisning av resultat/analys Vi har fått bättre sammanhållning i klassen och många elever har fått en säkrare roll. Elever har yttrat att de har lärt känna fler kompisar och vågar prata och arbeta med alla. Under en period satt eleverna med sin promenadkompis i klassrummet, det vill säga de bytte platser varje vecka. Detta var ett önskemål som kom från eleverna själva. Vi provade det och utvärderade det efter några veckor. Vi var överens om att det blev lite stökigare än vanligt och att det kunde vara lite svårt att koncentrera sig. Teaterföreställningen gick bra men tyvärr ville inte alla vara med på scen. Det löste sig genom att de fick andra uppgifter som scenskötare och textförfattare. Alla kände sig delaktiga. Vi har insett att detta är ett arbete som måste fortsätta. Det förekommer fortfarande att elever kränker varandra och alla känner inte sig lika trygga. Resultat i skolår 3 Nationella prov skolår 3 Totalt 19 elever i klassen varav 16 uppnådde samtliga mål i matematik, 13 uppnådde samtliga mål i svenska. Åtgärder kommer att sättas in för att alla ska nå samtliga mål Språklig utveckling Den språkliga utvecklingen går från språklig medvetenhet i form av återberättande av sagor och en första kontakt med läsning med lättare böcker i förskoleklassen till svårare läs- och skrivuppgifter och ordklassträning i skolår 4. F-klass språklig medvetenhet Mål Att lära elever i förskoleklassen hur bokstäverna i alfabetet ser ut, vad de heter och hur de låter som ljud. S i d a 113

117 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Metod En gång i veckan under läsåret har barnen fått se ett avsnitt ur filmen Fem myror är fler än fyra elefanter. I filmen lär man ut bokstäver, en i taget både som versaler och gemener. Barnen får lära sig hur man skriver bokstaven på rätt sätt, vad den heter och hur den låter när den ljudas fram. I filmen ges även många olika exempel på ord där bokstaven ingår. Varje avsnitt varade i ca 30 minuter. Efter filmen försökte vi gemensamt hitta i vilka av barnens namn som bokstaven ingick i samt andra ord vars begynnelsebokstav var densamma. För att tydliggöra skrevs namnen och orden på tavlan. Bedömning av måluppfyllelse Alla barnen gjorde framsteg. Från början kunde 25 % av eleverna alla bokstäverna, efter ca sex månader hade nästan 75 % samma kunskaper. Redovisning av resultatet/analys Filmerna var mycket humoristiska och barnen tyckte de var roliga. Även de barn som redan hade kunskaperna hade glädje av dem. Avsnitten för varje bokstav var lagom långa och allt fungerade mycket bra. År 3 Utesvenska Mål Eleverna ska kunna ordklassen adjektiv Metod Utomhuspedagogik i smågrupper. Ordormen: Klassen arbetade i smågrupper med adjektiv och skulle göra en ordorm med hjälp av naturföremål. Den andra saken i ordormen skulle börja på det sista ljudet i första saken osv. Exempel rak (pinne) krokig (gren) grön (blad). Motsatsord i äggkartong: Grupperna fick var sin äggkartong med motsatsord/ adjektiv till exempel lång/kort, nytt/gammalt och mjukt/hårt. I gruppen gick barnen ut och letade efter saker i naturen som passade in på adjektiven. Sedan gissade de andra barnen vilka adjektiven var. Bedömning av måluppfyllelse Eleverna uppnådde målen. Redovisning av resultat/analys Eleverna fick på ett roligt sätt bekanta sig med adjektiv. Ibland kunde det vara svårt att få alla elever att lyssna på när alla skulle gissa och samtala vid redovisningen Positivt att vara ute i naturen och arbeta med barnen. Materialurvalet är obegränsat, bara fantasin sätter gränserna. Till en annan gång kan man tänka på att inte ha så långa samlingar/redovisningar. Kanske dela klassen vid redovisning. År 3 Engelska Mål Eleverna ska kunna räkna till 10, färgerna, veckodagarna, några kroppsdelar samt kunna presentera sig, ställa enkla frågor och svara. S i d a 114

118 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Metod Vi har tränat räkneorden, färgerna och veckodagarna genom att sjunga sånger, spela bingo och övat två och två. Vi har repeterat engelska fraser genom att skriva, prata, sjunga och leka. Eleverna har tillverkat sin egen bok i engelska där de skrev och klistrade in det materiel vi jobbade med. Vi tittade på enkla filmer när vi jobbade med traditioner. Bedömning av måluppfyllelse En del elever har lärt sig räkna till 20 men alla kan räkna till 12. Målet var att alla skulle kunna räkna till 10. Alla kan grundfärgerna på engelska och många har även lärt sig de flesta andra färgerna. De flesta eleverna kan veckodagarna men några behöver träna mer. Alla kan ställa och besvara enklare frågor, en del har lärt sig mycket engelska och är intresserad av att lära sig mer. Eleverna uppnådde målen. Redovisning av resultat/analys Eleverna har tyckt att vi haft för lite engelska i veckan och vill ha mer nästa läsår. De aktiva momenten såsom sånger, lekar och spel gick bra och var lustfyllda. Eleverna lär sig mer genom praktiska övningar. Vi har haft delad grupp vid nästan alla tillfälle. Det har varit bra för eleverna dels för att de vågar prata i mindre grupp och i lekarna har alla kunnat delta. År 4 Tea time Mål Eleverna ska kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen på engelska. De ska lära sig att kunna använda enkla artighetsfraser och andra vanliga uttryck på engelska. De ska våga kommunicera med kompisarna på engelska. Metod Spela olika spel och göra olika samtalsövningar på engelska parvis eller i mindre grupper under gemytliga former då vi dricker te och äter något gott till. Försöka att prata engelska med varandra hela tiden. Träna artighetsfraser i samband med att man hämtar te och kaka. Bedömning av måluppfyllelse Alla eleverna uppnådde målen, i olika hög grad. Redovisning av resultat/analys Eleverna har varit mycket positiva till Tea-time, inte enbart på grund av alla goda kakor De har fått in mer vana i att prata engelska och har lärt sig nya ord och uttryck. De har gjort uppgifterna bra. De har varit indelade i grupper och på så sätt samarbetat med olika personer. Ibland har de haft svårt att inte prata svenska. Lektionerna har varit lite röriga och med hög volym men oftast med god aktivitet. Det har ibland varit svårt att samla eleverna till lektionen efter Tea-time. Det har blivit rörigt och stimmigt, kanske delvis på grund av lite högt sockerintag. Det hade varit mer optimalt att ha lektionen sist på dagen. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE På Österskolan har vi haft ett sammanslaget elev-/kompis/miljöråd där elever från alla klasser deltagit. För att förbereda inför de olika råden har varje klass klassråd där eleverna har möjlighet att ta upp saker som de vill förbättra/förändra i skolan. Österskolan har haft fadderverksamhet där elever i år 4 är faddrar till eleverna i förskoleklassen. S i d a 115

119 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Skolbarnsomsorg Mål Eleverna ska få ökat inflytande under sin tid på fritidshemmet. Metod Inför varje lov har vi samlat elever från olika åldrar till ett fritidsråd. Där har eleverna fått planera aktiviteter och utflykter som genomförts under lovet. Ett tema per termin har eleverna fått vara med och bestämma i ett fritidsråd. Redovisning av resultat/analys I tidigare utvärderingar har fritidspedagogerna upptäckt att eleverna haft för lite inflytande av de organiserade aktiviteterna. Pedagogerna har därför aktivt arbetat med att utveckla elevernas inflytande över sin fritidstid. Eleverna har varit engagerade och kommit med bra förslag på aktiviteter som uppskattats av de andra eleverna. Föräldrarnas samverkan i Kvalitetsredovisningen Föräldrarna fick frågor angående Elevernas inflytande som diskuterades vid föräldramöte. På vilket sätt upplever ni att barnen/eleverna har inflytande över sin skoldag? Följande exempel togs upp: Elevråd. Här var det dock lite åsikter om att eleverna kanske inte alltid är medvetna om hur det faktiskt fungerar. Viktigt att tydliggöra när och hur de kan påverka. Välja läsebok Välja extra uppgifter i mattebok Elever i årskurs 1 som gick till rektorn för att tala om att dem tyckte ljudnivån var för hög. Detta togs på allvar och följdes upp på ett bra sätt. På vilket sätt upplever ni att barnen/eleverna har inflytande över fritidsverksamheten? Följande exempel togs upp: Rösta inför Tema veckor Olika stationer att välja mellan vid Temaverksamhet Vara med och välja aktiviteter till lovverksamheten Hur kan skolan utveckla förutsättningarna för barns/elevers inflytande? Det vi diskuterade mest var vikten av att tydliggöra när och hur eleverna kan påverka. Även viktigt med uppföljning så att eleverna blir medvetna om att de har varit med och påverkat. Eleverna behöver ibland bli mer upplysta om att förändringar som sker ibland har med deras påverkan att göra. Vad anser ni att eleverna kan ha inflytande över? Vi var överens om att eleverna borde ha större inflytande över fritidsverksamheten än över skolan. Även i skolan bör eleverna till viss del kunna påverka hur de når målen. Att olika arbetssätt används och presenteras är viktigt så att eleverna kan få en uppfattning om hur de lär sig bäst SKOLBARNOMSORG Under läsåret har vi arbetat med utvecklingsmålet Den fria leken. S i d a 116

120 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Mål Eleverna ska lära sig nya lekar som de kan leka utan vuxenstöd på raster och fritidshemstid. Skapa bättre förutsättningar för rollekar Anpassa lokalerna så de inspirerar till fri lek. Metod Under början av höstterminen planerades ett tema med nya lekar. Vi lärde ut nya lekar under temat. Lekarna var anpassade till utelek, att kunna lekas utan vuxenstöd och med lite eller inget material. Vi gjorde leklådor med material för rollekar till exempel affär, café, sjukhus, fantasidjur med mera. Allt material som behövs för leken ska finnas i lådor som eleverna kan plocka fram och börja leka. Redovisning av resultat/analys Eleverna lärde sig nya lekar och använde dem mycket under raster och utevistelse vilket resulterade i att fler barn var med och lekte i större grupper än tidigare. Leklådorna har används ofta men vi behöver utöka dem lite med fler rollekslådor. Detta kan vi utveckla under nästa höst. Temaarbete Mål Eleverna ska vara delaktiga i planering och val av tema Vi ska ha ett eller två större teman per termin som sträcker sig över flera veckor Tema ska vara varierande för att alla eleverna ska vilja medverka aktivt i något tema under läsåret. Metod Inför planeringen av tema, lyssna på vad eleverna vill och är intresserade av just då, få med eleverna i planeringen genom att ha fritidsråd. Planeringen av tema ska utgå från våra verksamhetsmål, Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller likabehandlingsplanen. Redovisning av resultat/analys Vi har haft fritidsråd och lyssnat på eleverna i planeringen. Dock kunde eleverna ha varit mer delaktiga under själva planeringen av temat. De flesta eleverna har varit aktiva i något tema. Det har varit bra att ett tema sträckt sig över en längre tid, upp till tre veckor, så alla hunnit bli färdiga och fått möjlighet att vara med. Elevernas Monstertema utmynnade i en utställning som blev mycket trevlig med många besökare. Det är viktigt att visa upp elevernas arbete. Förslag till åtgärder/utvecklingsmål 2011/2012 Fortsätta arbetet med Grön Flagg Arbeta vidare med barns och elevers inflytande Utveckla arbetet i No/Teknik Arbeta med projektet Skriva, Läsa, Räkna med datorn som verktyg i Förskoleklassen och i årskurs 1 Påbörja arbetet med Skola för hållbar utveckling Förslag till åtgärder för nämnden Genomföra planerad utbyggnad av Österskolan där pedagogerna är delaktiga i projektet. S i d a 117

121 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY FÅGELSÅNGS ANSVARSOMRÅDE Inledning Införandet av den nya skollagen samt revideringen av läroplanen för förskolan inneburit att förskolorna Almbacken och Fågelsång har påbörjat ett stort förändringsarbete. Arbetet har växelvis skett tillsammans på båda förskolorna eller enskilt ute på vardera förskola. Vi tror att den kunskapssyn som finns i läroplanen även omfattar oss vuxna det vill säga att vi lär av varandra i ett sammanhang. Under arbetets gång har vi analyserat och utvärderat vår verksamhet samt genomfört de åtgärderna vi kommit fram till. Arbetet kan kort beskrivas enligt följande: Efter vår analys av vad den nya skollagen och den reviderade läroplanen betyder för våra verksamheter trädde tre olika områden för förbättring fram. Det ena området handlar om ämneskunskaper i språk och kommunikation, natur och teknik samt matematik. Vår fråga var: Hur får vi syn på de olika målområdena (språk, natutvetenskap och så vidare.) i det vardagliga arbetet? Vår analys visade att pedagogerna behövde ha en djupare kunskap kring ämnena språk och kommunikation, natur och teknik samt matematik. Åtgärderna som vi satte in var att två förskollärare deltog i förskolelyftet, vi har skapat nätverksgrupper i de olika ämnena med representanter från alla förskolorna i Team Södra Sandby samt en från varje avdelning har deltagit i Naturskolans utbildning Naturvetenskap i förskolan. Det andra området handlar om det systematiska kvalitetsarbetet. Vår analys visade att det systematiska kvalitetsarbetet består av olika delar, planering/målformulering, genomförande/dokumentation, utvärdering/analys samt resultat/åtgärder. Dessa går inte att separera från varandra eftersom vad vi gör i ena delen påverkar vårt arbete i andra delar. Detta lyfte frågan: Hur ska vi organisera verksamheten så att den står på de tre benen barnens intresse, målen i styrdokumenten samt helhet vid genomförandet? De tre benen måste vara med i planeringen och vi har kommit fram till att vi troligen måste arbeta med tema. Det tredje området handlar om underlag för utvärdering. Vilka underlag behöver vi och har vi kunskap att analysera dem? Detta ledde till att all personal nu har börjat en kurs i pedagogisk dokumentation. Detta har lett fram till att arbetssättet håller på att förändras och de olika målområdena har integrerats i en helhet, vilket har påverkat förskolornas redovisning detta år. Förskolorna Fågelsång och Almbacken har i följande avsnitt redovisat delar av sitt arbete utifrån olika tema som de arbetat med. Vår förhoppning är att våra analyser vid nästa redovisning ska bli bättre. Åtgärder för förbättring på förskolan Fågelsång och förskolan Almbacken Att förbättra våra underlag samt öka vår skicklighet i att analysera våra resultat. Förskolan Fågelsång Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens organisation På Förskolan Fågelsång finns det en avdelning med de yngsta barnen samt två avdelningar med de äldre barnen. Personalen som arbetar med de äldre barnen bildar det ena arbetslaget och personalen som arbetar med de yngsta barnen bildar det andra arbetslaget. Från höstterminen har verksamheten som tidigare fanns i förskolans paviljong bedrivit sin verksamhet på förskolan Almbacken. S i d a 118

122 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Arbetet med kvalitetsredovisning Arbetslagen har utvärderat sitt arbete med barnen mot de målen i läroplanen för förskolan som rör områdena Normer och värden, Utveckling och lärande samt Barns inflytande. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Tillsammans i Fågelsångs ansvarsområde har vi arbetat fram en värdegrund som gäller i hela ansvarsområdet för alla barn och elever, medarbetare, föräldrar och besökare. Värdegrunden har fem ord, Respekt, Jämlikhet, Ansvar, Empati och Trygghet. Till varje ord finns det en kort mening och en bild. De allra yngsta barnen har värdegrunden som bilderbok, de äldre använder både bild och text. Förändringarna i förskolans läroplan samt den nya skolplanen har präglat de pedagogiska diskussionerna och vår kompetensutveckling. Vi är mitt uppe i en förändring av vårt sätt att tänka kring vårt uppdrag. Detta kommer troligen att resultera i ett förändrat arbetssätt samt förändrade metoder kring vårt kvalitetsarbete. Något som redan påverkats är vårt arbetssätt med inskrivna barn med ett annat modersmål än svenska. Ett exempel på detta är när det på vårterminen började barn med ett annat modersmål än svenska hos oss. Då flyttade en personal till det arbetslag där barnet började eftersom den personalen talade detta språk. Detta gjorde att vi samtidigt förändrade vår organisation i enlighet med de pedagogiska diskussioner samt det resultat vi fick av höstens utvärdering. Utvärderingen av höstterminen gav följande resultat: Det ökade samarbetet har gett flera resultat inom olika områden. Att skapa fler relationer med både andra barn och vuxna är utvecklande. Det har gett ökat självförtroende, stärkt den sociala kompetensen. Det är en rikedom att vara fler vuxna som ser varje enskilt barn och dess förmåga. Barnen har öppnat upp och tagit in och upptäckt nya förmågor i samspel med flera. Nu har vi ett arbetslag för de yngre barnen och ett arbetslag för de äldre barnen. Bland de äldre barnen har vi en avdelning där en del är inredd för de äldsta barnen och en del är inredd för de barn som är mittemellan. Vår hypotes är att det är lättare att möta barnens behov. Årets verksamhet och måluppfyllelse Inflytande och delaktighet Målet som varit prioriterat hela läsåret är barns delaktighet och inflytande. En utgångspunkt har varit att barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer bäst i leken. Bland de yngre barnen har leken varit central. Den har initierats av de vuxna eller av barnen, varit planerad eller spontan men alltid med närvarande vuxna som försökte avläsa och stödja barnens egna idéer och initiativ. De äldre barnen har ofta varit indelade i mindre grupper eftersom de då har större möjlighet att göra sina röster hörda. Vi har ställt produktiva frågor som inte stänger in svaren. Vi har gett barnen uppmärksamhet, bekräftat och uppmuntrat till att våga svara. Inga svar är fel. Eftersom vi lyssnar mycket på barnen har detta lett till olika teman som exempelvis: Star wars, Rymden och raketer. Vi har lånat böcker, både fakta och skönlitterära, och sökt information på tema via Internet. Barnen har byggt en stor raket. Barnens intresse för exempelvis hästar har resulterat i att personalen har byggt trähästar att ha på förskolan Vi har fångat barnens intresse eftersom vi har fokuserat på att lyssna på barnen. Barnen har varit engagerade och tyckt det var roligt och det menar vi är för att vi har utgått från deras intressen. Hästarna är ett exempel på att leken har utvecklats. Många barn har fått vara med i leken och nya relationer har utvecklats. S i d a 119

123 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Språk och kommunikation Även här har leken en viktig plats. Att röra på kroppen är bra för språkutvecklingen varför de yngre barnen ofta har lekt rörelselekar där ord, ljud och rörelse bildar en helhet. Det har märkts att barnen varit intresserade och när de förstått ord och mening har de varit så engagerade och förväntansfulla och velat göra det gång på gång. De äldre barnen har varit indelade i smågrupper. Specialpedagogen på förskolan har varit involverad i vårt arbete. Vi har arbetat med övningar och lekar som tränat munmotorik, ordförståelse och begrepp. I våra smågrupper har vi gett alla barn möjlighet att få synas och höras. Detta har gynnat både barn som är lite tysta och de barn som har haft svårt att vänta på sin tur. Ibland har vi använt oss av en magisk sten. Den som har stenen i sin hand är den som får prata. Flera barn och personal på förskolan är tvåspråkiga vilket vi tagit tillvara på. De vuxna har introducerat och använt nya ord och begrepp som barnen har tagit till sig och börjat använda. Under lunchen har barnen återberättat och reflekterat över vad som har hänt under förmiddagen, under helgen, när de varit på semester etc. Vi upplever att barnen velat berätta vad de har varit med om. Vi upplever att deras språk har utvecklats och deras förmåga att lyssna och berätta blivit bättre. Barnen är nyfikna på andra språk. Vi tror att arbeta i smågrupper är nyckeln till att våga göra sig hörd, att kunna vänta på sin tur och att använda sitt språk vid berättandet. Barnens perspektiv vidgas när vi pratar olika språk och lyfter fram olikheter. Matematik Även för att utveckla de yngsta barnens förmågor kring matematik har leken varit viktig. Vi har utnyttjat varje tillfälle i barnens lekar att tillföra olika grundläggande matematiska begrepp. Vi har upptäckt att matematik ligger nära barnens intresse. De älskar att lägga pussel, bygga torn, sortera duploklossar. De äldre av de yngsta barnen kan räkneramsan till tio och förstår och kan urskilja cirkel, triangel och raka kanter. Vår uppgift är att göra matematiken till något naturligt i barnens vardag. Bland de äldre barnen har vi använt oss av situationsanpassad matematik exempelvis har barnen fått välja knäckebröd (vi har cirkelformade och rektangulära). Vi har använt olika material på temat matematik, som konstruktion och geometriska former. Vi har också använt Naturskolans material. Tillsammans med barnen bjöd vi in föräldrarna till en drop-in på temat matematik och naturvetenskap. Barnen utformade olika stationer med experiment på temat. Barnen ansvarade och visade besökarna sin station och förklarade vad det var som hände i experimentet. Barnen har använt matematiska begrepp, hittat geometriska former både ute och inne, jämfört och gjort uträkningar som exempelvis Jag vet vad 10*10 är. Barnen har uppskattat och använt mycket av det nya materialet som vi har köpt in. Vi upplever att barnen har utvecklats men vi upplever att vi inte har tid att följa upp varje barn och ta tillvara på varje pedagogs kunskaper. Detta tror vi beror på att vi har för lite tid till planering och reflektion. Barnens frågor och intresse har inspirerat oss i vårt arbete. För att möta det hos varje barn känner vi otillräcklighet. Ibland frågar vi oss om vi ger tillräcklig uppmärksamhet till de barnen som inte hörs så mycket. Tar vi vara på all personals kompetens? Hur ser vår ansvarsfördelning ut? Hur kan vi kommunicera för att nå bästa resultat? Värdegrundsarbetet Vi har som nämnts en ny värdegrund som blev klar tidigt under hösten och den har vi utgått från när vi har arbetat. Med hjälp av bilderna har barnen lättare kunnat förstå och relatera till innebörderna i värdegrunden. Bilderna sitter uppe väl synligt för både barn och vuxna. Bilderna är lättillgängliga så att de snabbt kan hämtas och visas och diskuteras med barnen då S i d a 120

124 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY en situation uppstår. Barnen känner igen bilderna och begreppen och refererar ibland själva till bilderna i olika situationer. Barnen har blivit mer medvetna om innebörden av orden. Bilderna är tydliga och texten är enkel vilket gör dem lätta att referera till för barnen. Den sociala träningen upptar en stor del av vårt viktiga arbete med barnen. Vissa bilder har vi använt mer än andra eftersom dessa situationer ofta har förekommit i vår vardag. De olika bilderna går hand i hand och vi känner det som en utmaning att arbeta med alla bilderna och alla begreppen. Åtgärder för förbättring Förtydliga begreppen i värdegrunden ännu mer, både för oss vuxna och för barnen. Detta kan vi göra genom att arbeta med teater och tillitsövningar. Arbetslagen behöver mer tid till planering och reflektion. Detta tror vi är viktigt inte minst för det fortsatta arbetet med den reviderade läroplanen för förskolan. FÖRSKOLAN ALMBACKEN Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens organisation Förskolan Almbacken är uppdelad på två arbetslag. Ett arbetslag för de yngre barnen och ett för de äldre. Varje arbetslag har lokaler motsvarande två avdelningar. Från höstterminen finns hela förskolan Fågelsångs Paviljongs verksamhet på förskolan Almbacken. Arbetet med kvalitetsredovisning Arbetslagen har utvärderat sitt arbete med barnen mot de målen i läroplanen för förskolan som rör områdena Normer och värden, Utveckling och lärande samt Barns inflytande. Den pedagogiska verksamheten Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Tillsammans i Fågelsångs ansvarsområde har vi arbetat fram en värdegrund som gäller i hela ansvarsområdet för alla barn och elever, medarbetare, föräldrar och besökare. Värdegrunden har fem ord, Respekt, Jämlikhet, Ansvar, Empati och Trygghet. Till varje ord finns det en kort mening och en bild. De allra yngsta barnen har värdegrunden som bilderbok, de äldre använder både bild och text. Vi har varit med ett projekt om förskolebibliotek under handledning av barnbibliotikarien på Södra Sandbys bibliotek. Detta har resulterat i att vi nu har ett förskolebibliotek på förskolan som barnen gärna använder vilket har ökat deras språkliga och kommunikativa förmåga. Det finns bokpåsar för barn och föräldrar att låna hem. Det finns även både bokpåsar och böcker i biblioteket på de olika modersmål som barnen har. Genom att föräldrarna är involverade ökar barnens möjligheter till en bra språk- och läsutveckling. Förskolan Almbacken deltar också i projekt Unik vilket handlar om digitala utvecklingsplaner. Detta kommer att avslutas under nästa läsår. Förändringarna i förskolans läroplan samt den nya skolplanen har präglat de pedagogiska diskussionerna och vår kompetensutveckling. Vi är mitt uppe i en förändring av vårt sätt att tänka kring vårt uppdrag. Detta kommer troligen att resultera i ett förändrat arbetssätt samt förändrade metoder kring vårt kvalitetsarbete. Detta arbete kommer att vara prioriterat nästa år. S i d a 121

125 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Årets verksamhet och måluppfyllelse Förskolan Almbacken har haft barns inflytande och delaktighet som prioriterat mål. För ögonen har också funnits läroplanens text som säger att verksamheten ska uppfattas som intressant och rolig för barnen samt att de olika målen i läroplanen ska ges till barnen i en helhet. Därför har vi valt att arbeta med tema. Exempel på olika teman är Från jag till vi, Fjärilstemat, Vatten (en del i Grön Flagg), Kojan, Konstverket och Fågelmatartävlingen. Eftersom varje tema innehåller många olika mål är det svårt att redovisa resultatet uppdelat i områdena normer och värden, språklig och matematisk utveckling samt barns inflytande och delaktighet. Följande blir en kort beskrivning av några av temana samt en koppling till några av de mål som barnen utmanades kring i temaarbetet. Från jag till vi Från jag till vi var namnet på det tema som handlade om barns inflytande och delaktighet. Temat valdes eftersom det var barn och pedagoger från två olika förskolor vid höstterminens början. Båda arbetslagen arbetade med detta tema. I temat förekom det många små underteman. Nedan är en beskrivning av två av dem. En grupp barn fick först arbeta med sitt eget och varandras namn på olika sätt. De gjorde självporträtt. Barnen gjorde en gemensam målning. Därefter fick de välja en del av målningen. De ritade av sin hand som de klippte ut och klistrade på målningen. Under vårterminen har vi använt Vännerna i Kungaskogen som utgångspunkt. Vi dramatiserade avsnitt ur boken för barnen. Det blev naturligt att komma in på känslor och vi valde att främst arbeta med glad och ledsen. Vi pratade med barnen och de fick berättat vad som gjorde dem glada/ledsna. Tillsammans gjorde vi en sol med många glada strålar där barnen hade tankar om vad de kunde säga som gjorde kompisen glad. De fick också måla till glad och sorgsen musik. Barnen fick ta ställning till olika känslomässiga avsnitt ur boken som handlade om vännerna i Kungaskogen. Barnen uppmärksammar sina namn i olika sammanhang. De flesta av barnen utvecklade sitt intresse för skriftspråk samt sin förståelse för symboler och deras kommunikativa funktion. Genom olika aktiviteter har barnen från Fågelsång och Almbacken funnit varandra. Barnen har lätt för att relatera känslor till djuren i boken. Detta kan vi höra när barnen pratar med varandra om Kungaskogen men i den egna verkligheten är det fortfarande svårt. Vännerna i Kungaskogen har varit ett bra komplement till likabehandlingsplanen och mycket lättare för barnen att förstå. Vi utgick från tanken att genom att stärka jaget kommer samhörigheten i gruppen att öka. I början valde många av barnen att leka med de barn de redan kände från respektive förskolor. Genom planerade aktiviteter har barnen sedan fått möjligheter att lära känna varandra mer, vilket resulterat i att barnen numera gärna leker tillsammans. Men alla barnen har inte haft lika lätt att finna sin plats i gruppen samt att knyta nya kontakter. Detta kan bero på barnens personligheter, behov, intressen eller dagsformen. I några av de planerade aktiviteterna valde en del barn att inte delta. Detta kan bero på att barnen inte var intresserade, valde som kompisen, var upptagna med annat eller helt enkelt inte ville vara med. Det kan också bero på hur vi pedagoger erbjöd aktiviteten. Vi har sett en förändring samhörigheten i gruppen har blivit bättre. Det är en lång process att få barn att sätta ord på sina egna känslor. Konstverket Pedagogerna ville ge barnen möjligheter att måla vid upprepade tillfällen och med olika tekniker. Barnen målade i mindre grupper ett gemensamt konstverk. Barnen har fått måla på papper som klistrats på golvet. Det var roligt att se hur barnen angrep situationen. Om det skulle bli konflikter, om de resonerade med varandra eller samarbetade. Konstverket var ett undertema i temat Från jag S i d a 122

126 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY till vi som handlade om barns inflytande och delaktighet. Barnen valde var de skulle sitta när de målade. En pedagog rådde dem att sitta två vid varje sida. En del barn fick inspiration och fortsatte spontant måla vid andra tillfällen. Alla barnen ville inte vara med. De barnen har bemötts med respekt och har fått vara med vid sidan av. Varje barn gjorde sitt eget konstverk i ett stort gemensamt konstverk. Barnen intresserade sig för vad de andra kamraterna målade. Även de som inte målade intresserade sig för och samspelade med de barns som målade. Efteråt hängdes konstverket upp varav barnen kommenterade det de hade gjort. Vår analys är att det är viktigt att ge barnen positivt uppmuntran i det de gör. Barnen får en bättre självkänsla och känner att det duger. Att barnen satt så länge som de gjorde berodde på gruppens sammansättning, antal barn i gruppen samt att de fick arbeta ostört. Vi pedagoger förväntade oss konflikter i samband med aktiviteten, att barnen skulle rita på varandras konstverk, men det hela förlöpte utan konflikter. Detta kan bero på att de var så koncentrerade. De barn som inte ville vara med tror vi är barn som gärna iakttar länge och som behöver lång tid att förbereda sig på att delta. Andra kanske inte intresserar sig för aktiviteter i grupp eller inte ville just när pedagogerna hade bestämt. Något barn var intresserat men valde ändå att avstå. Det kan bero på att barnet inte visste hur uppgiften skulle göras och först ville ta reda på det genom att iaktta de andra barnen. En intressant tanke är om vi inte hade sagt något till barnen utan bara satt fram sakerna och sedan låtit barnen själva ta initiativet, vad hade hänt då. Det kanske hade blivit en helt annan aktivitet. Kojan Barnen var mycket intresserade av kojan i Kungaskogen och därför fick de göra en egen ritning på en koja som de sedan fick bygga med klossar och kaplastavar. Barnen tyckte det var spännande och blev nyfikna på ritningar och kartor. Några barn har gjort ritningar på egen hand och har upptäckt att en ritning eller en karta kan vara en mindre bild av verkligheten. Detta ledde till att vi behövde en världskarta, vilket vi fick av Uggleskolan, som barnen använde mycket. Ett sidospår i detta var att vi använde byggmaterialet till sorterings- och mätövningar. Det märkte vi utmanade barnens tänkande. Det var nytt för barnen att använda byggbrädor till mer än att just bygga med. Att göra en ritning och sedan bygga efter den ger barnen en begynnande förståelse i sin matematiska utveckling. Eftersom barnen redan var intresserade av kojor var de positiva och engagerade. De tog också kojbyggandet med sig ut i den fria leken. Det är viktigt att koppla matematiken till barnens vardag, nyfikenhet och intresse. Fjärilstemat I Fjärilstemat gjorde barnen en film. Den handlade både om hur fjärilar lever och om barnens tankar kring fjärilar. De tog reda på vad fjärilar äter, gjorde egen mat, läste om dem, tittade noga på deras mönster, kom överens om vad som skulle vara med i filmen, hjälptes åt att göra filmen. Barnens förmågor i att visa respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö ökade. Deras förmågor att samarbeta, lyssna på varandra ökade, De utvecklade tillit till sin egen förmåga. De använde och fördjupade sin matematiska förmåga. Ett exempel är när de undersökte färger och form på fjärilarnas vingar. En fjäril har två helt lika vingar, fast spegelvända. En prick på ena vingen finns på motsvarande sida på andra vingen. De utvecklade även sin förmåga att urskilja, utforska, ställa frågor och samtala om naturvetenskap. Barnen fick också utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att samarbeta i framställningen av fjärilsfilmen. Dessutom tyckte alla barnen att det var roligt och intressant! S i d a 123

127 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Åtgärder för förbättring För att göra det tydligare för barnen i arbetet med likabehandlingsplanen ska vi illustrera innehållet i likabehandlingsplanen. Även den behöver sättas i ett för barnen meningsfullt sammanhang för att de ska kunna utveckla ett kunnande kring den. När vi väljet tema ska vi ytterligare förstärka kopplingen till barnens vardag, nyfikenhet och intresse. I vårt fortsatta arbete med förändringarna i förskolans läroplan och vårt sätt att tänka kring vårt uppdrag är detta en viktig del. UGGLESKOLAN Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens organisation Personalen på Uggleskolan består av 38 personer. Skolan bedriver sin verksamhet i 6 olika arbetslag i åldershomogena grupper från förskoleklass till år 5. Elevantalet uppgår till 226 elever varav 32 är berättigade till skolskjuts. Skolbarnsomsorgen omfattar fyra fritidshemsavdelningar. Elever med särskilda behov får hjälp av specialpedagoger och elevassistenter. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska, specialpedagoger, samt skolpsykolog. I skolbiblioteket tjänstgör en skolbibliotekarie 10 timmar/vecka. Skolan är organiserad i 5 årskurser om vardera 2 grupper, med en lärare per grupp. Varje årskurs bildar ett arbetslag. I årskurserna 1-3 finns även fritidspedagoger med i arbetslaget; 2 fritidspedagoger i varje arbetslag. 2 stycken 50 % vaktmästare, 2 stycken lokalvårdare, 1 stycken köksföreståndare och 1 stycken köksbiträde svarar för att arbetsmiljön är god och att skolmåltider serveras dagligen. Totalt lärare o. skolledare/ rektor* Skolledare/ rektor Lärare kvinnor % Lärare män % Lärare med pedagogisk högskoleexamen (%) Lärare med specialpedagogisk högskoleexamen (%) Lärare per 100 elever Lärare Mars ,5 1 14,5 79,3 20,7 93,8 18,6 7,6 191 * Observera att det inte framgår i ovanstående tabell att 2,65 % fritidspedagogtjänst arbetar i årskurserna 1-3. Förskoleklassen består av 40 elever uppdelade på grupper. Lärare med pedagogisk högskole- Lärare per 100 Antal Totalt lärare examen (%) elever elever Mars , ,3 35 Tabellen nedan visar på personal sysselsatta på fritidshemmet Fritidspedagoger, med pedagogisk Totalt Fritidspedagoger högskoleexamen (%) Fritidspedagoger per 100 elever Antal Barn Mars , ,2 138 Antal elever S i d a 124

128 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Uggleskolans tre specialpedagoger arbetar med elever från förskoleklass tom år 5. Arbetet bedrivs både på individ- och gruppnivå med elever. En viktig och stor del av arbetet innebär samverkan med pedagogerna i berörda arbetslag samt pedagogiska kartläggningar/bedömningar som ligger till grund för åtgärder och externa bedömningar. Fortbildning under läsåret 2010/11 "Körkortsutbildning" på Kulturen. Föreläsning om röris uppdatering Grundutbildning röris Gunnar Höistad föreläsning Att upptäcka och stoppa mobbning. Konferens mot nya och fler mål. Om förskolans läroplan. Sorgens olika ansikten Föreläsning AnnKristin Lundmark Specialarrangemang Glimmingehus Pedagoger F-klass Pedagoger F-klass och fritidshem Pedagoger fritidshem Pedagoger skola Pedagog F-klass Skolsköterska Pedagoger fritidshem Arbetet med kvalitetsredovisningen Kvalitetsarbetet har bedrivits av personalen på skolan: I arbetslagen har pedagogerna arbetat med att utvärdera sin egen verksamhet. I gemensamma träffar har övergripande frågor utvärderats. Arbete har bedrivits under hela läsåret med kontinuerliga uppföljningar för hela personalen. Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Läsår 10/11 har dominerats av implementeringsåtgärder inför införandet av läroplan 2011 och införandet av digital IUP med skriftliga omdöme. Förändrad organisation Under läsåret har Uggleskolan delvis fått en ny organisation. Förändringen har berört arbetslagens utformning, tid för planering och struktur för interna konferenser. Arbetslagen har vidgats till att bestå av två årskurser, F-1, 2-3 och 4-5. Detta för att öka den totala kompetensen i varje arbetslag. Att arbetslagen blivit större har även förbättrat arbetslagets förmåga att lösa kortare frånvaro av personal. Strukturen på de interna konferenserna har ändrats så att rektor och elevhälsoteamet kontinuerligt har möten med varje arbetslag. Genom denna organisationsförändring syftar vi till att göra skolan till en sammanhängande enhet där barnens hela dag, lektioner, raster fritidshemsvistelse blir lika viktiga delar av barnens lärande. Uppföljande arbete med anledning av omorganisation av fritidspedagogernas verksamhet under skoltid Mål Ökad planeringstid för arbetslagen. Metod Förändrad schemaläggning och samordning av mellanmål S i d a 125

129 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Resultat Genom att förlägga all mellanmål till skolmatsalen frigörs tid för gemensam planering i arbetslagen. Sammanslagning av arbetslag till större enheter skapar större flexibilitet i organisationen. All planering schemaläggs i konferensplanen och ersättare sätts in med befintlig personal. Den ökade planerings- och konferenstiden upplevs i det inledande skedet som stressande och belastande för verksamheten med barnen/eleverna. De positiva effekterna med en mer strukturerad verksamhet kommer att framträda efter hand. Positiva erfarenheter Mer tid för gemensam planering. Ökad möjlighet att tillvarata skolans samlade kompetens, att alla hittar sin roll i organisationen. Negativa erfarenheter Då mer tid används till planering och konferenser upplever personalen att tiden med barnen blir lidande. Analys och åtgärder Det är för tidigt att säga något om huruvida förändringarna de facto innebär att mer arbetstid läggs på planering och konferenser. Den fortlöpande förändringen av organisationen måste följas upp ytterligare en period och successivt anpassas till förändrade krav som ställs på skolan, t ex avseende införandet av Lgr 11 och arbete med en gemensam kunskapsbedömning. Framförallt hur arbetslagen kan tillfredsställa behoven hos elever med särskilda behov av olika slag. Här är förskjutningen mot fler handledande specialpedagoger i stället för undervisande speciallärare särskilt viktig. Utedagsprojekt uppföljning Innevarande år har utepedagogiken fortsatt och de åtgärder som föreslogs i KR-10 har genomförts. Utepedagogens roll har tonats ner och tjänsten har upphört. Fritidshemspersonal, som har lång erfarenhet av utepedagogik och kontinuerlig fortbildning, är ett gott stöd åt klasslärarna vid planering av uteverksamheten. De positiva erfarenheterna kvarstår Barnen lär sig vara ute i alla väder. Variation i lärstilar och skolarbetet. Socialt samspel och samarbete uppmuntras. Mycket rörelse, särskilt positiv för elever med spring i benen. Eleverna får konkret undervisning i framförallt SO och NO. ÅRETS VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN OCH SKOLBARNOMSORG Likabehandlingsplan Mål Alla elever skall känna sig trygga på Uggleskolan Alla elever skall känna till innebörden av begreppen värdegrund och likabehandling Eleverna skall genom ökad självkänsla bättre kunna hantera sin skolsituation och undvika att hamna i konflikter S i d a 126

130 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Metod Kontinuerligt arbete varje vecka i år 1 3 med olika samarbetsövningar, klassrumsmassage, pojk- och flicksamtal, värderingsövningar och grupparbeten (80 minuter./vecka) tillsammans med fritidspedagogerna. Arbetat både individuellt, parvis och i små grupper. Barnen har blivit mer medvetna om de olika delarna i värdegrunden. De har fått ökad självkänsla. Kontinuerlig uppföljning sker på klassråd och samlingar. Personalen har dagliga samtal om värdegrunden med barnen som medvetandegjort innebörden av ordet värdegrund så att: Eleverna lär sig att umgås och respektera varandra för den man är. Eleverna visar hänsyn och bryr sig om varandra. Eleverna kan ta ansvar för sig själv och hantera sina egna känslor. Eleverna känner empati för och aktivt lyssna på varandra. Fadderverksamheten på Uggleskolan har bedrivits under många år. Vid olika tillfällen träffar de äldre eleverna sina yngre fadderbarn. Exempel på aktiviteter är: utflykter, tomterunda, lek, dans samt vid spontan lek på raster. Detta samarbete har utfallit på ett bra sätt då de äldre eleverna verkligen tar ansvar för sina fadderbarn. Alla elever ser fram emot dessa tillfällen då de ska träffas. Rastvaktsverksamheten har setts över och bemanningen har utökats. Samtliga rastvakter sköts av pedagogisk personal. Skola och förskola har fått en gemensam värdegrund. Under vårterminen 2010 genomfördes en enkätundersökning som omfattade samtliga elever F-5. Enkäten riktade in sig på frågor om trygghet och likabehandling. Enkäten är inte färdiganalyserad men resultatet pekar preliminärt på att de allra flesta eleverna känner sig trygga på Uggleskolan och att likabehandlingsprinciper omfattas av de flesta. Dock finns det ett litet antal elever som inte känner sig helt trygga på vår skola (se bilaga 1). Även om det är ett fåtal så är det viktigt att veta att vi måste anstränga oss mer för att alla skall känna trygghet. Analys Ökad bemanning med rätt kompetens har skapat ett lugnare klimat på rasterna. Gemensamma aktiviteter på skolan ger en större känsla av samhörighet och trygghet. Under året skall projekt Onsdagslek återupptas. Att leka över tillsammans över åldersgränserna har tidigare gett mycket gott resultat med avseende på trygghet i skolan. Åtgärder Under läsåret skall rutiner för gemensam lek upprättas. Rutinerna skall utformas i samråd med elevrådet och eleverna i år 5. Uppföljande undersökning om bemanning på raster. Följa upp enkäten om trivsel och trygghet på Uggleskolan. S i d a 127

131 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY KUNSKAPER Resultat i skolår 3 och skolår 5 i alla ämne Skolår 3 Totalt antal elever i skolår 3 35 Särskoleintegrerade elever 1 Antal elever som undervisats i modersmål 1 Antal elever som i huvudsak undervisats ämnesövergripande i NO 35 Antal elever som i huvudsak undervisats ämnesövergripande i SO Antal elever som uppnått målen i: matematik 29 modersmål 1 svenska 30 Skolår 5 Totalt antal elever i skolår 5 41 Antal elever som undervisats i modersmål 2 Antal elever som i huvudsak undervisats ämnesövergripande i NO 41 Antal elever som i huvudsak undervisats ämnesövergripande i SO 41 Antal elever som uppnått målen i: bild 41 engelska 39 hem- och konsumentkunskap ingen uppgift idrott och hälsa 41 matematik 41 modersmål 2 musik 41 naturorienterande ämnen (ämnesblock) 41 samhällsorienterande ämnen (ämnesblock) 41 slöjd 41 svenska 40 svenska som andraspråk - teknik 41 Språklig utveckling Eleverna ska tycka det är roligt att läsa skönlitteratur Eleverna skall utveckla sitt skrivande båda skönlitterära texter och faktatexter Eleverna skall utveckla sin förmåga till berättande i tal och skrift Eleverna skall utveckla ett rikt och nyanserat språk samt förstå betydelsen av att vårda sitt språk Metod I läs- och skrivutvecklingen är de flesta elever igång vid läsårsstarten, dock på olika nivåer. Vi följde upp detta genom att eleverna fick individuella uppgifter utifrån sina förutsättningar. S i d a 128

132 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Varje dag startar eleverna med 20 minuter bänkboksläsning. Eleverna använder också datorerna 40 minuter varannan vecka. Många av dem har ett mycket bra resultat och några få nådde inte målen. Dessa elever har åtgärdsprogram. De lever som haft svårigheter har fått hjälp både av specialpedagog och av pedagogerna i klassen. Alla barnen läser i år två. Vi har haft regelbunden lästräning (barnlitteratur). Dessutom har de läst faktatexter och instruktioner i arbetsuppgifter. Skrivningen har utvecklats genom att skriva fantasiberättelser och faktatexter. Där har också ingått arbete med stavning, meningsbyggnad och ordförståelse. De har också använt datorn för att skriva texter. Många av eleverna i år 3-5 är intresserade av böcker och läsning. De utnyttjar biblioteket i hög grad. Vi stimulerar deras läsning genom olika aktiviteter såsom högläsning, bokprat, läsning av instruktioner i slöjden, kontinuerligt arbete med läsförståelse, samtal och diskussioner, redovisningar av olika slag (muntligt, skriftligt och för år 5 PowerPoint och Photostory). Vi följer elevernas utveckling i samtliga årskurser genom bland annat LUS. Vi arbetar aktivt för ett gott språkbruk bland eleverna vilket vi tycker ger resultat. Samtlig personal arbetar aktivt för att stävja olämpligt språkbruk ute på rast. Skolan har ett skolbibliotek som sköts av en fackbibliotekarie. Bibliotekarien är anställd på 25%. Bibliotekarien har bokprat med eleverna. Varje klass har haft möjlighet till en bibliotekstimme per vecka. Tillsammans med författaren Tony Manieri började eleverna att arbeta med en bok under läsåret 09/10. Boken skrevs klart höstterminen Att få sin egen bok, skriven av alla elever gemensamt var en stor upplevelse och en utmärkt inspiration till både skrivande och läsande. Den fria skrivningen har ett stort utrymme i undervisningen, både i svenskämnet och andra ämnen, framförallt i samhällsorienterade ämnen. Under vårterminen har pedagogerna i förskoleklassen påbörjat en försöksverksamhet med Att skriva sig till läsning. Försöket har utfallit väl och verksamheten byggs ut och utvecklas i en särskild satsning under höstterminen Resultat Alla elever i år två har lärt sig läsa. Eleverna har ett allt bättre språkbruk ute på rast. Eleverna är duktiga att i tal inför klassen uttrycka en egen åsikt eller redovisa ett arbete. De flesta eleverna är duktiga läsare. Analys Skolan arbetar metodiskt med läsning och skrivning. Samarbetet mellan klasslärare och specialpedagoger gör at vi tidigt upptäcker elevers svårigheter och kan upprätta åtgärdsprogram. Åtgärder Ytterligare förstärka specialpedagogernas roll i det dagliga arbetet.. Författarbesök skall uppmuntras. Fortfarande prioritera elevers muntliga framställning, särskilt uppläsning av egna berättelser eller faktaredovisningar. Uppmuntra det fria skrivandet. S i d a 129

133 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Matematik Mål Ytterligare öka inslaget av laborativ matematik Använda interaktiva skrivtavlor regelbundet Ökat samarbete med skolans specialpedagoger Skapa en positiv attityd till ämnet hos eleverna Metod Inom matematiken jobbar vi på olika sätt. Dels jobbar vi laborativt, använder klockor, linjaler, vågar, litersmått, mattespel, smartboard med mera för att öka elevernas förståelse för matematiken. Uggleskolan har satsat på laborativ matematik och tillgången på laborativt materiel har utökats väsentligt. Dels jobbar vi med lärobok där eleverna får räkna i sina räknehäften. Vi känner oss inte bundna till något läromedel utan arbetar utifrån målen och använder det material som för just det arbetsområdet känns bäst. Använder gärna egenproducerat material. Vi pratar gärna matematik vilket visar på olika sätt att komma fram till en lösning. Eleverna tränas i att se strategier och hitta lösningar på olika typer av problem. Detta görs enskilt och i grupp. Problemlösning i grupp uppskattas mycket av eleverna. Eleverna tränas i att redovisa olika tankegångar och lösningar inför klassen. Eleverna är ofta väldigt engagerade och diskuterar gärna olika strategier med varandra Elevernas utveckling följs hela tiden upp i form av mindre diagnoser och prov. I slutet av femman har vi gjort nationella prov (frivilligt). Proven utföll med väldigt gott resultat. Av 160 delprov som gjordes var 3 delprov icke godkända. Totalt blev alla godkända! Specialpedagogerna är ofta inne i klassrummet och tar del av undervisningen. Att se elever med särskilda behov i klassrumsarbetet bidrar till att ge rätt hjälp. Det direkta samarbetet mellan lärare och specialpedagog skapar goda förutsättningar för att anpassa lärandet efter var och ens behov. De klasser som har smartboard installerade i klassrummet använder kontinuerligt smartboarden för att gå igenom nya arbetsområden eller räkna gemensamt. Smartboarden är ett väldigt bra hjälpmedel inom matematiken. Under läsåret har det inte funnits möjlighet att göra några investeringar i nya smartboard. Resultat Bra resultat i matematik. Bättre anpassning av lärandet till individuella behov. Ett matematek har iordningsställts Analys Uggleskolan har under flera år haft bra resultat på de nationella proven. Skolans satsningar på didaktik och skapandet av ett matematek har inledningsvis visat goda resultat. En utförligare analys skall göras under innevarande år. Åtgärder Införskaffande av fler interaktiva skrivtavlor eller projektorer. Fortsatt arbete med att utrusta vårt matematiklaboratorium. Ökat samarbete mellan klasslärare och specialpedagog. S i d a 130

134 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Elevernas ansvar och inflytande Mål Eleverna skall ta ett ökat ansvar för sin utbildning Eleverna skall få ett ökat inflytande över sitt arbete i klassen och på skolan Eleverna skall få en stärkt självbild och ökat självförtroende Alla elever deltar i klassråd som hålls varje vecka. Dessutom är några elever klassens representanter i skolans olika råd. På klassråden tar vi upp olika förslag och tankar som representanterna kan ta med sig till respektive råd. Vidare har representanterna fått redovisa vad som avhandlats i de olika råden. När det gäller undervisningen har eleverna haft inflytande över sitt lärande utifrån sin mognadsnivå såsom att de har kunnat välja hur de ska redovisa och ställa samman sina arbeten. Eleverna har också delvis varit med och påverkat lektionsinnehåll och arbetssätt. Efter de grundläggande skoluppgifterna har det funnits möjlighet att arbeta fritt inom vissa ramar med andra uppgifter. I slöjden har eleverna tillfälle att träna på att ta ansvar för sitt eget lärande när de arbetar efter slöjdprocessens principer. Eleverna väljer vissa arbetsområden själva som de planerar, genomför och utvärderar. Eleverna ansvarar för dokumentationen av sitt arbete från skiss till färdigt arbete. I de teoretiska ämnena får eleverna, i årskurs 4 och 5 varje vecka välja mellan tre nivåer för sitt skolarbete, BAS, BAS+ och BAS++. BAS är grundläggande kunskaper medan BAS+ och BAS++ ger lite mer motstånd och fördjupade kunskaper. Detta arbetssätt uppskattas av både elever och föräldrar. Vi använder oss av en skoldagbok där eleverna får skriva ner sin planering under veckan. Därefter har de ett ansvar att se till att planeringen genomförs under veckan. Veckan avslutas med att eleverna får utvärdera i sin skoldagbok hur skolarbetet har gått under veckan, vad som har varit roligt respektive tråkigt, vad de har lärt sig, hur det har fungerat med kompisar, vad de har fått vara med och bestämma om etcetera. Vi som klasslärare ger sedan respons på det eleverna har skrivit i sina utvärderingar. Metod Uggleskolans elever har klassråd varje vecka. På klassråden diskuteras allt som berör elevens skolgång i smått och stort. Klassråden har även till uppgift att lära eleverna vad medinflytande innebär. Diskussionsteknik och sammanträdesteknik diskuteras och eleverna får lära sig att tala för sin sak och att lyssna till och respektera andras åsikter. Alla klasser har representanter i alla skolans olika råd. Råden är: Elevråd, matråd, biblioteksråd och miljöråd. Råden träffas regelbundet. På våra klassråd får eleverna vara delaktiga i olika beslut, till exempel vilket arbetssätt vi ska ha, hur ett arbete ska redovisas, hur lässtimuleringen skulle läggas upp. Eleverna har också fått vara med och besluta om genomförandet av olika musikaliska föreställningar. Eleverna har stegvis fått ökat ansvar för sitt arbete. Att de blir klara i tid och fullföljer sina arbetsuppgifter. De flesta eleverna har ökat sitt ansvar, medan en del fortfarande behöver hjälp med detta. I högre ålder får eleverna ta ett större ansvar för sina studier genom att de har egen planering. Detta innebär att eleverna har viss tid varje vecka då de själv får avgöra vad de skall arbeta med. Det kan både vara för att få mer tid att göra uppgifter i ämnen de tycker är svårare än andra dels tid för att fördjupa sig i ämnen mot mål att sträva mot. I slutet på varje vecka följs planeringen. På fritidshemmet har barnen mycket inflytande, bland annat i form av önskelåda där de lägger lappar om vad de skulle vilja göra. Det förekommer ofta omröstning innan utedagar. Barnen får även tycka till innan lekmaterial beställs. De har stor påverkansmöjlighet vad gäller aktiviteter. Mötestider för råden finns med i konferensplanen S i d a 131

135 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Analys Elevernas ansvar och inflytande är viktiga faktorer för trygghet och en god lärmiljö. Samtliga på Uggleskolan stimulerar eleverna att ta del av de möjligheter till inflytande som finns. Ju mer konkret inflytandet blir och ju fler resultat av elevernas delaktighet som syns i verksamheten, ju större känsla av sammanhang känner eleverna. Åtgärder för förbättring Åtgärder/förbättring vi tänker genomföra med anledning av kvalitetsredovisning 2011 En organisationsförändring som fokuserar på barnens lärande och utveckling hela skoldagen. Att det finns tillräckligt med resurser till de barn som behöver extra stöd. Implementering av LGR 11. Upprättandet av en väl fungerande digital IUP med skriftliga omdöme. Öka investeringar inom IKT-området Sammanfattning Läsåret 2010/2011 har präglats av införandet av en ny läroplan. Även om vi arbetar med flera utvecklingsområden så är arbetet med LGR 11 det som dominerar. Organisationen på skolan genomgår en förändring. Att organisationen skulle uppfylla administrativa krav har ändrats till att uppfylla pedagogiska och didaktiska krav. Barnens lärande står i fokus även här. Arbetet med att stärka barnens kunskaper i framför allt matematik och språk genomförs på ett konstruktivt sätt med goda resultat.värdegrundsfrågor står ståndigt i fokus.undervisningen för elever med särskilda behov anpassas allt bättre till individuella behov.elevernas rätt till inflytande tillvaratas. KILLEBÄCKS ANSVARSOMRÅDE Kvalitetsredovisning för Reveljens förskola läsåret Förutsättningar och verksamhetsbeskrivning Reveljens förskola har under året bestått av två till tre avdelningar, varav två är lokalt skilda från den tredje som är belägen i skolbyggnaden cirka 200 meter bort. Läsåret inleddes med att alla barnen hade sin hemvist på Gamla Reveljen med två avdelningar, men barnantalet växte och i februari månad öppnades den tredje avdelningen Grävlingen på skolan helt upp för femåringarna igen. Dessförinnan hade femåringarna på regelbunden bas flera dagar i veckan till del haft verksamhet i samma Grävlingens lokaler i nära samverkan med förskoleklassen. De två avdelningarna på Gamla Reveljen har under hela året byggt på en uppdelning av äldre och yngre barn. Planering lades upp för att öppna upp gränserna mellan avdelningarna och samverka pedagogiskt. Under hösten var 31 barn inskrivna på Reveljen och under våren 36 barn. På personalsidan fanns under hösten fem förskollärare, en före detta lågstadielärare, en barnskötare, egen kokerska och 25 % städare anställda i verksamheten. Totalt motsvarade tjänsteomfånget för den pedagogiska verksamheten 6,5 tjänster. Från februari månad förstärktes bemanningen i samband med Grävlingens återöppnande med en visstidsanställning för barnskötare på 70 %. S i d a 132

136 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY En av förskollärarna har från november till april gått förskolelyftet med inriktning mot naturvetenskap. Fortbildningsinsatser har också riktats mot likabehandling och materialet Stegvis har introducerats. Revinge ligger naturskönt åtta km utanför Södra Sandby vilket påverkar verksamheten både positivt och negativt. Positivt är att det finns goda förutsättningar för ute- och miljöpedagogik. En annan sida av förskolans läge är föräldrarnas förhållandevis långa pendlingstider och därmed stora omsorgsbehov i tid räknat. Detta ställer mycket stora krav på såväl schemaläggning som bemanning. Att verksamheten är av litet format gör inte saken enklare. Föräldraengagemanget är stort, vilket är en tillgång för verksamheten. Målområden och utvärderingsmetoder Målområden Följande områden är utvärderade: Utveckling och lärande Normer och värden med fokus på likabehandling Barns inflytande Utvärderingsmetoder Dokumentation Under året har själva verksamheten dokumenterats på olika sätt. Barnen har sin egen portofolie vilket ger en bild av hur förskolan arbetat med läroplanens mål. Dessa har också suttit anslagna i kapprummen. Under de olika rubrikerna har man med bild och text kontinuerligt redovisat hur man med olika teman arbetat mot läroplanens mål. På så sätt har det på ett enkelt sätt gått att redovisa för föräldrarna med vad förskolan arbetar, hur och varför. Fotograferandet har också använts på ett nytt sätt. Pedagogerna har följt ett enskilt barns lärande genom att fotografera dem en gång i halvtimmen under en dag. Metoden har bidragit till att synliggöra situationer när barn lär under sin dag på förskolan både i organiserad och spontan verksamhet. Summerande reflektion och bedömning av måluppfyllelse Mot slutet av läsåret summerades årets pedagogiska verksamhet genom diskussion i personalgruppen enligt given struktur område för område. Denna tog fasta på mål, åtgärder för utveckling enligt KR 10, genomförande av planerade åtgärder, resultat och bedömning av måluppfyllelse, behov av utveckling och nya åtgärder för utveckling. Slutligen har föräldrar som sitter i skolkonferensen fått ta del av utkast till kvalitetsredovisningen för att utifrån detta ge sin syn på förskolans arbete mot målen. Utveckling och lärande Angreppssätt Förskolan har i mycket arbetat tematiskt. Det har möjliggjort att ett tema kunnat bidra till språklig utveckling, matematikiskt lärande, skapande verksamhet med mera på en och samma gång. Utveckling och lärande redovisas därför i ett helhetsperspektiv. Strävansmål Barnen utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära S i d a 133

137 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Barnen använder matematik i meningsfulla sammanhang Barnen utvecklar sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk. Barnen utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer som bild, lek, rörelse sång och musik, dans och drama. Barnen utvecklar sin förmåga att utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Genomförande Som övergripande upplägg har det funnits en ambition att öppna upp mellan Reveljens tre avdelningar och låta barn i olika åldersgrupper mötas både i teman och spontan lek. Målsättningen har varit att möjliggöra större kontaktytor för barnen, nya samarbetsformer för personal och bättre förutsättningar att ta tillvara såväl personalens intresse som kompetens. Från början schemalades verksamhet i tvärgrupper tämligen strikt men systemet luckrades upp under året eftersom det upplevdes som stelbent och i vissa fall hindrande. Matematiken har som tidigare fått komma in i vardagliga sammanhang (se KR 10). Den har också kommit in i tematiskt arbete. Till exempel har de mindre barnen sysslat med bockarna Bruse som tema. De har fått räkna, lokalisera, jämföra, leka, sjunga, höra saga, dramatisera, måla etc. Arbetet har varit integrerat och rymt både matematik, skapande verksamhet och språk för att gå över till nästa punkt. Barnens språkmiljö finns med i verksamheten hela tiden! Det är en självklarhet att lyssna och samtala med barnen i vardagen. Pedagogerna är noga med vilken form av litteratur som erbjuds liksom med att använda rätt begrepp för att öka barnens ordförråd. Genom medvetet Stegvis arbete lär sig barnen att sätta ord på sina tankar och känslor (se nedan). Genom det nya naturvetenskapsarbetet mycket inspirerat av förskolelyftet - har barnen också tillägnat sig nya ord och begrepp och därmed är vi över på nästa område. Mest framträdande vad gäller naturvetenskapen är att pedagogerna själv lyfter fram vikten av att ställa produktiva frågor som för arbetet framåt. Barnen får ställa hypoteser, göra experiment, utforska och reflektera. Den pedagog som gick förskolelyftet har arbetat med de mellanstora barnen, men både tänk och metodik har spritt sig till alla pedagoger med verksamhet från yngsta till äldsta barn. Arbetet har haft spridning över vida fält. Man har jobbat med hur reflexer fungerar, sjunka/flyta, densitet, vatten i dess olika former, vulkaner och småkryp. Resultat och bedömning av måluppfyllelse Mest påtagligt resultat står att finna i verksamheten med barn och naturvetenskap i fokus. Intresset har varit mycket stort hos både barn och pedagoger. Man har därför stannat länge vid områden. Barnens nyfikenhet är väckt. Enkla fenomen har kunnat utforskas utan krav på rätt eller fel och pedagogerna gör helt klart bedömningen att man lyckats väcka barnens nyfikenhet. Också pedagogernas egen nyfikenhet är väckt och mot slutet av året läste alla boken Barn och naturvetenskap för att förkovra sig. S i d a 134

138 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Analys Sammanfattningsvis kan konstateras det är naturvetenskap och experiment som stått i centrum för Reveljens verksamhet från och med uppstarten av förskolelyftet i november. Arbetet med språk och matematik har varit närvarande hela tiden men här har man mera levt på gamla meriter. Förskolelyftet blev en riktig injektion och metodiken med produktiva frågor har gett hela verksamheten en skjuts framåt. De pedagogiska diskussionerna har tagit fart på nytt sätt och även dessa har i sig blivit mera utforskande. Att två pedagoger gått lyftet har väsentligt förstärkt processen som påbörjades föregående vår då den första gick, då mot inriktning språk och matematik i leken. Nytt synsätt och nytt förhållningssätt börjar göra sig gällande. Hur pedagoger generellt diskuterar och förhåller sig avspeglas naturligtvis också i verksamheten med barnen. Att öppna gränserna för pedagogisk verksamhet mellan avdelningarna har varit mer och mindre framgångsrikt. Tryggheten utgör ett av Reveljens fundament. Att barnen har tillhörighet och verkligen känner sig hemma har stor prioritet. Pedagogerna har gjort bedömningen att bäst korsas gränser i den fria leken och därför har man inriktat sig på att öppna dörrarna då. Tematiskt arbete i tvärgrupper upplevdes som stelbent. Pedagogiken finns närvarande hela tiden. Att invänta rätt organisationstillfälle i ögonblick då barnen spontant visade intresse för eller nyfikenhet på något blev hindrande. Avdelningsdörrarna mellan Grodan och Gräshoppan är öppen och man upplever att det är mer flexibelt att be om hjälp mellan avdelningarna. Åtgärder för utveckling Matematik Utveckla barnens begreppsapparat genom att kategorisera, sortera och benämna saker i termer av mängd och volym. Utveckla utematematiken, göra sorteringsövningar med naturmaterial i skogen Inköp av nytt matematikmaterial till stöd och inspiration för pedagoger Språklig utveckling Fortsatt arbete med Stegvis - en lång process där barnen sätter ord på sina tankar. Bejaka de äldre barnens intresse för ord och bokstäver genom att tillhandahålla material och inspiration. Arbeta i mindre grupper och åldersblandade grupper, vilket gynnar språkutvecklingen. Naturvetenskap Fortsatt arbete med att lyfta upp NO i vardagen, låta barnen experimentera, utforska och undersöka Undersökning av vatten och dess egenskaper med de mindre barnen Fokus på kemi med stöd av Draken Bertas kemisagor för de äldre barnen Normer och värden Strävansmål Barnen utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Barnen utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. S i d a 135

139 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Genomförande Med de mindre barnen (på Gräshoppan) har man jobbat med Start materialet. De äldsta barnen här fick utgöra en särskild grupp. Det var lite för svårt för de allra minsta. De förstod inte och det var nog för abstrakt för dem. Det hade varit lättare för barnen att prata i spontana situationer. Man skulle kunna fotografera barnen i olika situationer, till exempel glad, ledsen, rädd och samtala kring det utifrån fotot. På Grävlingen (5-åringarna) och Grodan (3-4 åringarna) har förskolan börjat med undervisnings materialet Stegvis som är en fortsättning på Start. Primärt har man fokuserat på att identifiera andras känslor, ta andras perspektiv och att reagera empatiskt gentemot andra. Att använda problemlösningsstrategier i sociala konflikter har också varit en målsättning. För att synliggöra och lyfta fram det positiva exemplet har man fotograferat vid olika tillfällen när någon till exempel varit hjälpsam i någon situation eller tröstat någon kompis. Dessa foton har diskuterats i samlingen och sedan satt upp de på tavlan för vidare funderingar. Resultat och bedömning av måluppfyllelse Barnen börjat använda begrepp så som Nu ser jag att du är ledsen! Barnen har vidare börjat förstå att man kan tycka olika om samma sak. Ytterligare insikt är att man kan ändra en känsla till exempel att uttrycka att innan tyckte jag det var läskigt att gunga högt, nu har jag ändrat känsla och tycker det är kul! Detta har inverkat positivt på barngruppen och arbetet hålls levande hela tiden. Förskolan fortsätter med detta material eftersom det är en lång process. Analys På Reveljen, liksom i förskolan generellt, har man alltid lagt stor vikt vid att få barngrupperna att fungera just som grupp och arbetat intensivt med att vägleda barnen i hur de bör vara mot varandra. Att arbeta med ett material som Stegvis lyfter fram likabehandlingsarbetet och bidrar med systematik. Vad man gör och varför blir tydliggjort och man erbjuds metodik för det som egentligen är ganska svårt att arbeta med. Det finns emellertid en risk med förarbetade material. Stegvis kunde vid något tillfälle upplevas som för stelbent av femåringarna och de ville gå tillbaka till sitt gamla friare Tema kompis från fjolåret. Att blanda styrd metodik med egen uppfinning och tillämpning har varit framgångsrikt. Också inom ramen för Grön Flagg har man tidigare arbetat med barnens relationer och hur man är och gör mot varandra vilket gett en god utgångspunkt för årets arbete. Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete med Stegvis Med de mindre barnen fånga känslorna i vardagen i de spontana situationerna Utveckla fotograferingsmetodiken i olika situationer Synliggöra och framhålla det snälla, det goda exemplet när det av sig själv kommer Barns inflytande Strävansmål Barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Genomförande Genomgående försöker vuxna vara lyhörda för vad barnen vill göra och vad de intresserar sig för. I den planerade verksamheten lyfts barnens inflytande också fram på olika sätt. Till S i d a 136

140 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY exempel lär sig barnen i arbetet med Stegvis vad empati innebär och att kunna påverka sin situation genom sina val. Barnen i den äldre gruppen upplevdes under hösten som okoncentrerade och splittrade i sina val av aktiviteter. De hade svårt att strukturera upp vad det fanns för val av aktiviteter i leken. På Grodan genomfördes då något som helt enkelt kallas val. Man har synliggjort vilka aktiviteter som är möjliga och även för hur många barn varje aktivitet är lämpad för. Barnen sätter sitt foto på den aktivitet de väljer. Resultat och bedömning av måluppfyllelse Systemet med val har varit ett bra hjälpmedel för att få barnen att fokusera och en hjälp att synliggöra valen som är möjliga. Det har blivit mer lek med ro. Barnen har inflytande och känner att de kan påverka. Att projekt och teman förlängs när barnen visar på intresse är uttryck för inflytande, likaså att barns initiativ och idéer tas till vara i stort som smått i utformningen av verksamheten. Analys Under samma rubrik i fjolårets kvalitetsredovisning skrevs följande. Barnens inflytande är något som förskolan håller fram och lägger stor vikt vid men systematiken i det kan utvecklas. Vi behöver också plocka fram en struktur för att alltefter barnens mognad börja lära dem ramar för det formella inflytandet där demokratiska spelregler gäller. Slutsatsen man kan dra är systematik på ett par områden börjat utvecklas, vilket fallit väl ut. Bron byggs inte på en dag. Den plan som nu finns utarbetat för barns och elevers inflytande i hela Sandby bör framåt bli ett gott stöd i fortsatt uppbyggnad av systematik, ramar och struktur för både formellt och informellt inflytande för barnen. Det dagliga informella inflytandet handlar för små barn mycket om att bry sig om och kunna läsa dem rätt. Det kräver engagemang och stor lyhördhet. De äldre barnen kan säga vad de vill. Men det är viktigt att de ges utrymme och att man ibland i flykten fångar de önskningar och intressen som barnen uttrycker. Åtgärder för utveckling Fokus på att fånga barnens intresse/ önskningar/ behov när de dyker upp i vardagen, lyhördhet. Barnen ska känna sig sedda och att de får utrymme. Gemensam plan för utveckling av barns och elevers inflytandet i hela Södra Sandby. Lokalt anpassa denna plan, när den väl är utarbetad. KILLEBÄCKSSKOLAN KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens organisation Personalen på Killebäckskolan består av cirka 45 personer i de sedvanliga yrkeskategorierna. Skolan är indelad i fyra arbetslag med ansvar för bland annat elevvård och skolutveckling. Skolan har två rektorer som delat in rektorsansvaret i åk 6-7 respektive 8-9. Ett elevvårdsteam arbetar med planering, samordning och genomförande av olika insatser samt handledning av personal. S i d a 137

141 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY I de 20 klasserna är antalet elever i medeltal 21 stycken per klass. Åk 5 18 elever 1 klass Åk 6 88 elever 4 klasser Åk elever 5 klasser Åk 8 84 elever 4 klasser Åk elever 6 klasser Totalt 411 elever 20 klasser Varje klass utser vid sitt klassråd representanter till elevrådet. Elevrådet sammanträder cirka en gång per månad och utser inom sig en styrelse. Rektorerna deltar i samtliga elevrådsrespektive elevrådsstyrelsemöten. Klassråden sammanträder varje vecka. Övriga råd är Matrådet, Biblioteksrådet, Miljögruppen, Antimobbningsgruppen och Elevskyddsombuden. I Skolkonferensen finns representanter för föräldrar, elever, personal och skolledning. Konferensen sammanträder fyra gånger per år. Föräldrarepresentanterna i de olika klasserna sammanträder inför varje Skolkonferens och bereder ärenden. Elevrepresentanterna träffar skolledningen inför varje Skolkonferens för genomgång av dagordningens ärenden. På dagordningen finns ett antal fasta punkter till exempel elevrådets respektive föräldrarnas punkter. Arbetet med kvalitetsredovisningen Elevers, personals och föräldrars synpunkter fångas upp genom enkäter, arbetsplatsträffar respektive skolkonferenser. Under ett helt läsår sker mycket, varför den kontinuerliga uppföljningen och avläsningen av den dagliga verksamheten är viktig. Allt material sammanställs av skolledningen. Läsåret 2010/2011 har under hösten präglats av inflyttningen i den nya skolan. Ett antal negativa händelser såsom att elever blivit rånade på datorer och uppmärksamhet i media kring tryggheten för eleverna har påverkat skolan mycket. Under våren har en anpassning till rådande ekonomiska förutsättningar planerats, vilket inneburit förändringar i samtliga klasskonstellationer samt personalminskningar. Förändringarna träder i kraft vid läsårsstart 2011/2012. Samtidigt har ett omfattande utvecklingsarbete gällande skolans inre organisation bedrivits. Utvecklingsarbete gällande Killebäckskolans organisation och inre arbete Under läsåret 2009/2010 startades ett utvecklingsarbete inom bland annat områdena arbetslagsarbete, elevvård, elevinflytande, IT, värdegrundsarbete och ledning. Under läsåret 2010/2011 genomfördes en del beslut som fattats under arbetets gång. Samtidigt kunde man, genom diskussioner och utvärderingar, konstatera att beslut behövde revideras och att ytterligare utvecklingsbehov fanns. I samarbete med förvaltningen beslöts att anlita ett konsultföretag för att stötta skolan i det fortsatta utvecklingsarbetet. Alla skolans anställda involverades i arbetsgrupper och övergripande för arbetet var ett framåtsyftande perspektiv, en tydlig organisation där alla vet sina uppgifter och befogenheter samt att rutiner finns för att effektivisera arbetet. S i d a 138

142 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Under arbetets gång framkom kompetensutvecklingsbehov inom områdena ledarskap i klassrummet och arbetslagsarbete. Sådan kompetensutveckling planerades till läsårsstarten 2011/2012. Resultat Vårens utvecklingsarbete resulterade i ett antal förslag att besluta om samt att genomföra under läsåret 2011/2012. Här föreligger således inga ännu avläsbara resultat. Beslut fattades dock redan under våren 2011 om förändrad arbetslagsindelning och skolans vision. Skolledningen presenterade också sin ledningsdeklaration. Ett resultat man kan bedöma under arbetets gång är ju hur väl själva arbetet fungerar. Skolledningens bedömning är att skolans personal tagit sig an utvecklingsarbetet på ett engagerat och intresserat sätt. Man har åstadkommit resultat i form av förslag att genomföra framöver och en positiv framåtanda kan noteras. Även skolans ledning har utvecklats under arbetets gång. Behov av ökad tydlighet, samstämmighet och effektivitet har identifierats och åtgärder vidtagits för att tillfredställa dessa. Analys Killebäckskolans utvecklingsområden har till stor del identifierats före läsåret 2010/2011 och arbete utförts för att föra verksamheten framåt. Att ett konsultföretag nu anlitats har påskyndat och effektiviserat arbetet. Man kan anta att konsulternas betraktande av skolan utifrån och deras redovisning av intryck och utvecklingsbehov varit välgörande. De har vid betraktandet av skolan inte haft några förutfattade meningar eller kopplingar bakåt i tiden. Skolans personal har generellt en kraftig vilja till utveckling. Däremot finns det stora skillnader i åsikter om hur denna skall gå till och ibland också om vart den skall leda. Därför behövs på Killebäckskolan en mycket tydlig och genomarbetad målsättning för skolans arbete, en klar ansvarsfördelning med beskrivna befogenheter samt klargjorda rutiner för arbete och beslut. Den nya byggnaden Byggnaden stod klar den dagen eleverna började läsåret 2010/2011 inte en dag innan! Alla var imponerade av att det lyckats och också över hur fint det var. Allt var emellertid inte klart när det gällde möbler och utrustning i huset. Samtidigt som full verksamhet skulle bedrivas gällde det att bo in sig, hitta nya rutiner, packa upp och placera material mm, mm. Allt eftersom mer och mer blev klart kan konstateras att byggnaden med dess utrustning fungerar mycket väl. De tankar om hur byggnaden skulle fungera för den pedagogiska verksamheten visade sig vara riktiga. Skolans elever är uppenbarligen nöjda med skolbyggnaden och det visar sig bland annat genom ytterst liten åverkan såväl inomhus som utomhus. Fritid Södra Sandby bedriver två stora verksamheter i byggnaden - byns fritidsklubb samt den öppna fritidsverksamheten. Ett sedan tidigare nära och väl fungerande samarbete mellan skolan och Fritid Södra Sandby har därigenom ytterligare utvecklats. Elevernas trygghet i skolan I oktober 2010 rånades ett antal elever på sina bärbara datorer på väg till skolan. Händelsen skakade många elever och övriga sandbybor och skolans krisorganisation sattes åter på prov. Under hösten inträffade också stölder och slagsmål på skolan. Samtliga händelser fick stor uppmärksamhet i media och frågor kring elevernas trygghet i skolan väcktes. S i d a 139

143 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Åtgärder vidtogs i form av ökad vuxennärvaro i uppehållsrum, allmänt ökad uppmärksamhet och obligatoriska namnbrickor för gäster på skolan mm. Ett värdegrundsarbete startades i samtliga klasser och pågick under våren. Skolans elever och personal påverkades mycket av den negativa uppmärksamhet skolan fick under en period. Många kände inte igen sig i den bild som gavs. Unders våren normaliserades emellertid förhållandena på skolan. För första gången fanns under läsåret en klass i årskurs 5 på Killebäckskolan. Innan skolstart fanns hos en del föräldrar oro för att åk 5-elever skulle uppleva det oroligt att gå i skolan tillsammans med elever i åk 6-9. De yngre eleverna fann sig emellertid snabbt till rätta och i LUNK-enkäten visade de sig vara bland de tryggaste eleverna i kommunen. Anpassning av skolans organisation Killebäckskolan har under flera år haft en organisation med förhållandevis få elever i varje klass. Få elever i klasserna innebär att fler klasser bildas. Detta har inneburit att förhållandevis fler lärare behövts. Pedagogiskt är det en vinst med färre elever i klasserna, men i förhållande till skolans tilldelade ekonomiska medel har det inneburit en förlust. En anpassning till de ekonomiska förutsättningarna har varit nödvändig. Under våren togs beslut om att organisationen måste minskas med en klass i varje årskurs. Från och med läsåret 2011/2012. Ett omfattande utredningsarbete startades kring hur detta skulle gå till. Såväl elever som lärare fick vara delaktiga i detta. En så stor förändring innebär alltid oro och många reaktioner kom från elever och föräldrar. Samtidigt planerades anpassning av en del övrig organisation (till exempel arbetslagsindelningen) för att kunna möte den nya situationen. Vilka mer långtgående konsekvenser anpassningen får för elever och personal kan tidigast avläsas i slutet av läsåret 2011/2012. Den pedagogiska verksamheten Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt I inledningen av Killebäckskolans redovisning beskrevs insatser för att utveckla skolans organisation. Utöver detta har mycket tid och energi naturligtvis ägnats åt implementering av de nya styrdokumenten och utveckling av områden kopplade till dessa, t ex projekt UNIK. ÅRETS VERKSAMHET Normer och värden Den situation skolan hade läsåret 2009/2010 med få möjligheter för eleverna att umgås utanför klassrummen och därmed liten normpåverkan, särskilt från äldre till yngre elever, är över. I stället vistas nu alla elever åter under samma tak och dessutom i öppna och tilltalande lokaler. Vi ser positiva effekter av detta bl a genom mycket lite åverkan på skolan. Tidigare beskrivna negativa händelser i form av slagsmål och stölder föranledde ett beslut om en satsning på värdegrundsarbete för alla skolans klasser. Under en period ägnades ett tillfälle per vecka åt värdegrundsdiskussioner under ledning av respektive mentorer. Vidare har åtgärder vidtagits för att eleverna skall passa lektionstider bättre samt använda de bärbara datorerna på ett bättre sätt. Ett pricksystem infördes där prickar utdelades pga för sen ankomst och förtydligande av reglerna för datoranvändning gjordes och sanktioner om man bröt mot dessa infördes. S i d a 140

144 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Resultat Värdegrundsarbetet i alla klasser upplevdes från början som nödvändigt och befogat. Efter några gånger sänktes motivationen att fortsätta och diskussionerna gick lite på tomgång, naturligtvis i olika hög grad i olika klasser. Pricksystemet hade en snabb och omedelbar positiv effekt. Så även datorreglerna. Analys När man genomför tillfälliga gemensamma aktioner i någon form, vare sig det gäller värdegrunddiskussioner, pricksystem eller datorregler, måste man fråga sig: Beror en eventuell effekt av aktionen på det faktum att saken uppmärksammas eller på det innehåll som ges då aktionen genomförs. Berodde effekten av värdegrunddiskussionerna på att frågan uppmärksammades extra av alla eller på innehållet i själva diskussionerna? Om man har datorregler, begränsar man då elevernas kreativitet och/eller möjlighet att själva på längre sikt komma fram till vad som är vettig datoranvändning? Det är viktigt att fundera över om en åtgärd som införs ger den effekt man önskar och om det är värt den insats som krävs för genomförandet i förhållande till den effekt som uppnås. Tillfälliga aktioner har alldeles säkert effekt, men hur långtgående? Vad krävs och hur komma åt vilka mekanismer som styr utöver tillfälliga aktioner och hur skall man mäta effekten? Likabehandlingsplan Under läsåret har ett förslag till ny plan arbetats fram. Planen har varit på remiss till elevrådet, skolkonferensen och skolans arbetslag. Man kom fram till att ytterligare bearbetning av planen behövdes och tillsatte en arbetsgrupp av arbetslagsledare och elevrådets styrelse. Under arbetets gång funderades kring just ovanstående analys. Likabehandlingsplanen har t ex en tydlig skrivning för vad som skall göras i akuta situationer. Likafullt kan man t ex konstatera att alla inte agerar enligt den manual som finns. Varför? Gällande plan kommer att ytterligare revideras. Resultat årskurs 9 ÅR 9 Antal elever skolår 9 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Moderna språk Modersmål Musik Biologi Fysik Kemi Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teckenspråk för hörande Teknik Killebäcks kolan * * 10 4 Analys Tabellen ovan visar antal elever som uppnått minst betyget godkänt. Killebäckskolans elever uppvisar som tidigare mycket goda resultat. Förklaringen torde vara studiemotiverade elever, engagerad och kunnig personal samt möjlighet att sätta in stödåtgärder. S i d a 141

145 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Att så många elever når betyget godkänt eller högre är gott och väl. Det finns samtidigt anledning att fundera över om det inte finns möjlighet för godkända elever att nå ytterligare ett betygssteg. Är alla elever tillräckligt utmanade? Visar vi tillräckliga förväntningar som sporrar eleverna till att uppnå högre betyg? Elevernas ansvar och inflytande Enligt planeringen inför läsåret 2010/2011 skulle satsning göras på att inför varje arbetsområde på lektionerna gå igenom och diskutera med eleverna: Vilka mål som skulle uppnås. Att de har möjlighet att ha inflytande på innehåll och arbetssätt. Förutsättningarna för elevernas inflytande. Som en indikation på hur elevernas inflytande har förändrats kan LUNK-resultat användas. För varje fråga visas de två mest positiva resultaten i %. Killebäck Lunds skolor Personalen bryr sig om vad jag säger Personalen låter mig vara med och planera Personalen låter mig varamed och utvärdera Analys Siffrorna visar att årets elever i årskurs 8 i högre grad uppfattar att personalen bryr sig om vad de säger, jämfört med förra årets elever. Detta kan mycket väl vara ett resultat av den satsning som gjorts enligt ovan och det visar att saker går att förändra till det positivare. Siffrorna angående elevernas delaktighet i planering och utvärdering visar dock ingen större skillnad jämfört med tidigare. Vi tror att man under lång tid och med hjälp av gemensamma rutiner kring elevernas inflytande kan åstadkomma att eleverna dels får och dels upplever större inflytande. Detta arbete kommer att fortsätta under kommande läsår. Övriga utvecklingsområden Lärande för hållbar utveckling Öresundsklassrummet Killebäckskolan deltar i ett EU-projekt Öresundklassrummet. Projektet har som övergripande mål att genom konkret samarbete mellan skolor i Sverige och Danmark öka medvetandet och handlingsbenägenheten hos eleverna om hållbar utveckling. En klass på Killebäckskolan har tillsammans med två av sina lärare deltagit i projektet. En snabb utvärdering av läsårets projekt säger: Intressant att samarbeta skolor Danmark / Sverige emellan, svårigheter med språket större än förväntat, praktiska svårigheter finns alltid att övervinna, annorlunda arbetssätt hat provats. S i d a 142

146 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY 1-1 Killebäckskolan hade möjlighet att delta i 1-1 satsningen. Samtliga elever i årskurs sju fick tillgång till bärbar dator. Därutöver införskaffades vagnar med klassuppsättningar med datorer samt ett antal maskiner att låna ut till elever i behov av särskilt stöd. En rektor och fyra lärare deltog i kompetensutveckling för att utveckla det pedagogiska användandet av maskinerna. KVALITETSREDOVISNING FÖR REVINGE SKOLA LÄSÅRET Förutsättningar och verksamhetsbeskrivning Revinge skola är en liten f-5 skola med åldersintegrerad undervisning och fritidshem. Under läsåret hade skolan 50 elever och på fritidshemmet var i snitt 40 barn inskrivna. Skolans lokaler är nyrenoverade men skolbyggnaden är sekelgammal. Skolgården erbjuder en rik utemiljö. Revinge ligger naturskönt åtta kilometer utanför Södra Sandby. Omgivningen och det lilla formatet sätter sin prägel på skolans verksamhet. Undervisningsgrupperna är små men storleken på dessa ökar underifrån. Fritidshemmet består av en samlad avdelning, som all verksamhet där utgår från. I skolbyggnaden finns också en förskoleavdelning som fram till februari i huvudsak var hemvist för förskoleklassen. Samarbete bedrevs med Reveljens 5- åringar, som på regelbunden bas några dagar i veckan hade verksamhet tillsammans med f- klassen i Grävlingens lokaler. Från och med februari månad flyttade femåringarna permanent till lokalen i skolan och samarbetet mellan 5-åringar och f-klass utökades. Personalen har under året utgjorts av två och en halv lärartjänst, två och en halv tjänst som fritidspedagoger, en förskollärare, en kokerska på 60 % och en lokalvårdare på 50 % delad med förskolan. Skolan har haft tillgång till specialpedagog motsvarande 20 % under hösten och 10 % under våren. Skolbibliotekarie har funnits på 10 %, skolsköterska på 12 %, vaktmästare på 10 % och skolpsykolog på 5 %. Skolan har eget skolbibliotek och mottagningskök. Skolans elevvårdsteam har bestått av lärare, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och rektor och har sammanträtt ungefär en gång per månad. Arbetslagets samarbete är nära. Man går in för varandra och försöker låta bli att ta in utomstående vikarier i största möjliga utsträckning. Ju närmare taket för antal skolpengar skolan kommer när elevantalet ökar, desto mer sårbar blir denna konstruktion. Grundbemanningen behövs för den dagliga verksamheten och resurser för internt vikarierande är svåra att frigöra utan att kvalitén påverkas i negativ riktning. Målområden och utvärderingsmetoder De målområden som utvärderas är Kunskaper och lärande: med särskilt fokus på språklig utveckling och matematik och skolans arbete med Grön Flagg Normer och värden: likabehandlingsplanen Elevers ansvar och inflytande De utvärderingsmetoder som använts är Resultat i matematik, svenska och engelska i åk 3 och 5, bland annat nationella proven Samlade diskussioner i personalgruppen utifrån given struktur Elevenkät gällande trivsel S i d a 143

147 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Slutligen har föräldrar som sitter i skolkonferensen fått ta del av utkast till kvalitetsredovisningen för att utifrån detta ge sin syn på förskolans arbete mot målen. KUNSKAPER OCH LÄRANDE Måluppfyllelse i samtliga ämnen Måluppfyllelse i åk 3 Samtliga elever i åk 3 nådde målen. Måluppfyllelse i åk 5 Alla elever i åk 5 som slutade på Revinge skola efter vårterminen 2010 hade nått målen i samtliga ämnen förutom en elev som inte var godkänd i engelska. Matematik Mål Att alla elever i åk 3 och 5 är godkända i matematik. Att eleverna har en positiv inställning till ämnet. Att eleverna har kunskaper som ligger i linje med strävansmålen i ämnet. Genomförande Arbetet har inriktats mot att eleverna skulle få en positiv inställning till ämnet och utveckla en god förståelse. En och samma lärare har i stort sett all matematikundervisning på skolan. Samtliga moment har tränats. Räknehändelser har använts och en målsättning i undervisningen har varit att hitta matematiken i vardagen. Individuell färdighetsträning har naturligtvis också stått på agendan. Eleverna har också fått olika strategier för att lösa matematiska problem genom att argumentera, diskutera och laborera. Resultat Samtliga elever i både åk 3 och åk 5 har klarat de nationella proven i matematik och nått undervisningsmålen. Förutom de nationella proven har resultaten mätts genom diagnoser, minnesträning, automatisering och tabellträning. Bedömning av måluppfyllelse och analys Sammanfattningsvis kan konstateras att måluppfyllelsen i matematik är utmärkt då samtliga elever i både åk 3 och 5 är godkända. De små undervisningsgrupperna ger ett tryggt och lugnt arbetsklimat vilket i sig utgör goda villkor för inlärning. Sättet att undervisa har gett goda resultat och det finns all anledning att fortsätta så. Att en lärare har hand om all matematikundervisning ger goda förutsättningar att vidareutveckla den metodik som framgångsrikt har använts. Åtgärder för utveckling Att tidigt fånga upp eventuella elever som behöver extra stöd. Språklig utveckling Mål Alla elever är godkända i svenska i åk 3 och 5 Alla elever i åk 5 är godkända i engelska S i d a 144

148 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Alla elever har en positiv inställning till både svenska och engelska Alla elever har kunskaper som ligger i linje med strävansmålen i svenska och engelska Genomförande Svenska I svenska har de tre grundfärdigheterna läsa, skriva och lyssna metodiskt tränats. Eleverna läser redan från åk 1 skönlitterära texter utifrån sin egen nivå. Man har också läst faktatexter, både gemensamt och individuellt. Lästräning har vidare skett genom klassens dikteringar och tid har lagts på individuell träning av läsförståelse. Skrivning har tränats genom att skriva till egna bilder och upplevelser, författa egna sagor och sätta ihop faktatexter, Grammatiken har tränats genom bearbetning av egna texter och genom olika typer av skrivövningar. Eleverna har också lärt sig att använda ordlista. Datorn har alltmer kommit in i undervisningen under de läsår som gått. Att tala har tränats genom diskussion och analys av skönlitterära texter, samtal och diskussioner om upplevelser och aktuella händelser, muntliga redovisningar och slutligen framträdanden inför publik. Engelska I engelska har eleverna haft muntliga och skriftliga övningar, läst engelska texter, arbetat med sånger, rim och ramsor, haft övningar i hörförståelse och lärt sig fakta om engelsktalande länder. Resultat I svenska har samtliga elever blivit godkända i både åk 3 och 5 och i engelska blev samtliga elever godkända i åk 5 med enstaka undantag. Till grund för mätning av resultatet ligger nationella prov i åk 3, diagnoser och rättskrivningar. Bedömning av måluppfyllelse och analys Revinge skola har frimodiga elever som uttrycker sig väl. Eleverna är också goda lyssnare och många har kommit långt i sin skönlitterära läsning. Det finns en kreativ anda på skolan och en öppen och tillåtande atmosfär, som stimulerar till lärande och som frigör elevernas egna inneboende resurser. Sådant ger särskilt utslag i ett ämne som svenska. Elevernas idéer bejakas generellt och program till cabaréer och avslutningar är det numera deras verk med vuxnas stöd förstås. Det är tillåtet att pröva och misslyckas. Allt detta är saker som på en metanivå bidrar till elevernas språkliga utveckling, liksom till den personliga, som kommer på köpet. Med det resonemanget skulle man kunna drista sig att påstå att elevinflytande förutom att det av olika skäl är ett mål i sig generellt kan påverka elevernas resultat i positiv riktning. Åtgärder för utveckling Satsning görs på att utveckla den digitala arenan på skolan. Lärare i svenska kommer att delta i läsa-skriva- räkna-projektet Att skriva sig till läsning med hjälp av datorn. Utveckla kunskapen om och användningen av kompensatoriska hjälpmedel i undervisning för elever med dyslexi. S i d a 145

149 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Normer och värden Likabehandlingsplanen Mål Alla elever blir sedda och bekräftade varje dag av vuxna. Alla elever har rätt och utrymme att uttrycka sin åsikt utan negativt bemötande från vare sig vuxna eller kamrater Alla elever känner sig trygga och går med tillförsikt gå till skolan. Alla elever känner trygghet inför både vuxna och kamrater under såväl lektioner som raster. Alla barn är allas barn. Inga barn på Revinge skola utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla elever behandlas på ett likvärdigt sätt. Genomförande Arbetet med likabehandlingsplanen har fortsatt i enlighet med allt vad som är bestämt där. Tjej- och killsnack stod på förra årets lista för åtgärder för utveckling. Samarbete mellan Revinge skolas och Killebäckskolans åk 5 har etablerats, om än i försiktig omfattning. Detta bör kunna ge Revinges elever en bättre beredskap inför starten på Killebäckskolan som för just Revingeeleverna är det allra största steget. Fritidshemmen har haft gemensamma aktiviteter i hela Södra Sandby, vilket också ger en god förberedelse inför att möta jämnåriga elever vid starten på Killebäckskolan. Resultat Trivselenkäten gav mycket positivt utslag: Samtliga barn trivs bra på skolan. Ingen är rädd för andra barn eller någon vuxen. Alla känner sig trygga med skolvägen. Alla barn känner sig sedda och anser sig väl behandlade av vuxna och andra barn på skolan. Bedömning av måluppfyllelse och analys Måluppfyllelsen får betraktas som mycket god. Något av Revinge skolas signum är just brysig-andan vilket är relativt lätt att åstadkomma i en skola med litet format förutsatt att man faktiskt går in för det. Åldersintegrerad undervisning med flexibla grupperingar där elever hela tiden möter både äldre och yngre barn ger känsla av sammanhållning. Att den vuxna personalen går in och ur olika grupper skapar också vikänsla och trygghet eftersom det ändå är förhållandevis få vuxna som eleverna möter. En restriktiv hållning vad gäller att ta in utomstående vikarier vid pedagogers frånvaro förstärker mönstret men medför samtidigt risker med att omhändertagandet sätts före behörig lärare på plats. Från föräldrahåll har synpunkten framförts att trivselenkäten är så allmänt hållen att det kan vara svårt att specifikt få syn på saker som kanske är mindre bra. Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete i enlighet med likabehandlingsplanens mål. Utöka och utveckla samarbetet med övriga elever i år 5 i Södra Sandby. S i d a 146

150 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Fortsatt samverkan med gemensamma aktiviteter med samtliga skolor i Södra Sandby inom ramen för Fritids. Se över utformningen av trivselenkäten. Elevers ansvar och inflytande Mål Eleverna utövar aktivt inflytande över sin utbildning. Eleverna utvecklar sin kunskap om och förmåga att arbeta i demokratiska former Eleverna stärker sin tilltro till den egna förmåga och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Genomförande Inflytande i undervisningen Eleverna har för varje arbetsområde varit delaktiga i planeringen av hur omfattande det ska vara, upplägg, arbetsformer och redovisning. Inflytande över hela skolans verksamhet Någon gång under skoldagen sker spontant aktiviteter som platsar under epitetet elevdemokrati. Mera formaliserat har eleverna klassråd en gång i veckan och elevråd en gång i månaden. Storsamlig förekommer relativt regelbundet. Dialogen mellan vuxna och elever är levande. Eleverna i år 4-5 fungerar som kamratstödjare för de yngre eleverna. Eleverna i år 2-3 har även varje torsdag en lek för alla på skolan. Eleverna ges också stort inflytande i utformningen av flera av skolans aktiviteter. De är till exempel med och väljer område för Grön Flagg och de utformar programmet när det är cabaret och avslutning. Bedömning av måluppfyllelse och analys Delaktigheten i planeringen av skolarbetet ger större intresse och motivation och gör att eleverna tar större ansvar för sitt arbete. De äldre elevernas engagemang i såväl kamratstödjande åtgärder och torsdagsleken ger en trygghet på skolgården och gör att eleverna även leker över åldersgränserna. Åtgärder för utveckling Öka elevernas målkännedom genom att konkretisera målen i undervisningen ännu mer än i dagsläget. Fortsätta utveckla lokal pedagogisk planering (LPP) inom ramen för Projekt Unik. Systematiskt göra eleverna delaktiga i utvärderingen av genomfört arbetsområde utifrån uppsatta mål. Skolans egen arbetsplan Avslutningsvis vara av intresse att nämna något om övrig verksamhet i skolans verksamhet i enlighet med skolans egen lokala arbetsplanen. Den har bland annat inbegripit: Ett mångfacetterat Grön Flagg arbete bedrivits med utgångspunkt för Tema vatten. Målen har varit att skapa insikt hos eleverna om värdet av rent vatten samt att förstå vad som ligger bakom såväl förorening- och reningsprocesser av vatten. Arbetet har varit så välgjort att förfrågan kommit Håll Sverige rent har gjort förfrågan om skolan är villig att stå modell för hur Grön Flaggarbete ska gå till, vilket man sagt ja till. S i d a 147

151 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY Elevens Val har vidareutvecklats. I stället för att lägga ut en hel vecka har vissa dagar i månaden lagts på elevens val. Eleverna har vid olika tillfällen fått möjlighet att göra urval bland 1) idrott, bild, utematematik, diktskrivningdata, 2)språk, engelska, musik, rörelse, 3) uteteknik, samarbetsövningar, naturstudier, matlagning, 4) författare, uppfinnare, konstnärer, poeter, 5) traditioner, bak, ljusstöpning och hantverk. Naturtema har genomförts inom ramen för lägerskola. Denna finansierades av prispengar som skolan fick när skolsimmet vanns år Simkunskap har tränats med målet 100 % simkunnighet i år 1-5. Varje fredag under vårterminen har man åkt in till Högevallsbadet i Lund. S i d a 148

152 KVALITESREDOVISNING 2011 SÖDRA SANDBY S i d a 149

153 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD KVALITETSREDOVISNING VEBERÖD Innehåll Sammanfattning 151 Verksamhetsbeskrivning 152 Den pedagogiska verksamheten Förskolor och familjedaghem 157 Den pedagogiska verksamheten Grundskolor och skolbarnomsorg 176 Slutsats 216 Sida 150

154 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD SAMMANFATTNING VEBERÖDS VERKSAMHETSOMRÅDE Årets slutsummering visar på en hög måluppfyllelse inom alla våra verksamheter. De nior som lämnade Svaleboskolan i juni 2011 gjorde det med höga meritpoäng. De goda resultaten är frukten av alla pedagogers arbete från förskolan t o m år 9. Efter några år av organisationsförändringar och ombyggnation som berört hela verksamhetsområdet på olika sätt ser vi nu att saker och ting börjar falla på plats. De nya och ombyggda lokalerna har skapat mycket positiv energi i verksamheten och såväl medarbetare, elever och vårdnadshavare uttrycker stor glädje över vår fina ute och innemiljö. Den omorganisation som kantade förskoleverksamheten i Veberöd tidigare läsår har visat sig utveckla pedagogernas samarbete i arbetslagen. I september genomfördes en oberoende enkätundersökning för ytterligare analys av den nya organisationen. Resultatet visar att det finns en positiv anda och en kreativ atmosfär i samtliga arbetslag. För att öka måluppfyllelsen i skolan förändrades Idalaskolans organisation inför läsåret 2010/2011. Åldersintegrerade klasser blev åldershomogena klasser. Inom förskoleverksamheten har barnen fått större inflytande genom sk aktivitetsrum och stort fokus på värdegrundsarbetet. Veberöds verksamhetsområde har de senaste åren sammanfattat sina insatser under fem rubriker som samtliga inordnats under det övergripande Skola för hållbar utveckling : 1. Fokus på strävansmålen I och med att läroplanen för förskolan reviderats och läroplanen för grundskolan är ny har mycket tid lagts på att implementera dessa. Nätverksträffar inom och mellan enheterna har följt oss med regelbundenhet under året. Träffarna upplevs som mycket positiva och utvecklande varför vi kommer att fortsätta med dem på olika vis. Strävansmålen försvinner som begrepp. Vi kommer att fokusera på frågorna: Vilka resultat gör vi? Varför? Hur kan vi göra det ännu bättre? 2. Demokrati På Svaleboskolan har vi nu ett miljöråd med elever på varje enhet F-3, 4-6 och 7-9. Begreppet demokrati är välkänt bland eleverna i åk 3 som intervjuades av rektorn. Eleverna i den åldersgruppen beskriver ett mer reellt inflytande på själva lärandet och undervisningen liksom över fritidshemsverksamheten än vad tidigare årskurser gjort vilket tyder på en utveckling av skolans arbete. 3. Framtida nyckelkompetenser Läroplanernas mål samt Lunds kommuns IKT-strategi styr vårt IKT-arbete. Varje enhet har fram en IKT-plan som innehåller nulägesanalys liksom utvecklingsbehov. Intresset för att utveckla IKT-arbetet är stort bland våra medarbetare. 4. Miljöcertifiering Att erhålla någon form av miljöcertifiering har under flera år varit ett mål för samtliga förskolor och skolor i Veberöd. Under läsåret 2010/2011 har Svaleboskolan och Tegels förskola kvalat in bland dem som erhållit utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Det betyder, att vi nu sprungit i mål vad gäller miljöcertifieringarna för alla enheter i verksamhetsområdet. 5. Uppföljning/utvärdering Vi har fortsatt vårt utvecklingsarbete gällande att följa upp verksamhetens resultat. Som ett led i detta arbete har vi reviderat verksamhetsområdets överlämnanderutiner vilket fallit väl S i d a 151

155 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD ut. Nu är det tydligt vem som gör vad, däremot är det inte lika tydligt vilket innehåll som ska följas upp/lämnas över/tas emot. Det ska vi utveckla ännu mer som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Erfarenheten av rektors intervjuer med barn/elever som lämnar enheten är goda och manar till fortsättning. Likabehandling Verksamhetsområdet har en gemensam likabehandlingsplan. Utifrån denna och med hjälp av iaktagelser, trivselenkäter mm utarbetar varje enhet en handlingsplan. Team Veberöd önskar er trevlig och intressant läsning! 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS ORGANISATION Områdesindelning Idala ansvarsområde Rektor tillika verksamhetschef Anette Ohlsson Idalaskolan F-3 Fritidshem Rektor Göran Svensson Idala förskola Lammets förskola Familjedaghem Svalebo ansvarsområde Rektor tillika verksamhetschef Ing-Marie Auner Svaleboskolan 4-6 Rektor Lennart Rosell Svaleboskolan 7-9 Rektor Yvonne Andersson Svaleboskolan F-3 Fritidshem/fritidsklubb F-6 Rektor Monika Nilsson Parkstugans förskola Tegelstugans förskola Barn- och elevantal samt personal Personalstyrkan är 215 personer som arbetar i barn- och elevgrupper, pedagoger, vaktmästare, administrationspersonal, elevvårdspersonal, skolledare, lokalvårdare, måltidspersonal m.fl. Antal barn och elever de senaste åren: Förskolan Antal barn Skolan Antal elever Vt / Vt förskola 13 familjedaghem 09/ Vt / S i d a 152

156 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Andelen barn och elever med utländsk bakgrund är liten. Antalet elever i skolan som läser svenska som andraspråk (SvA) är 14 st. och antalet barn och elever som har modersmålsundervisning är 51 st. Aktuella språk är arabiska, danska, engelska, finska, maldiviska, nederländska, polska, serbiska, thailändska, tyska och ungerska. Ledningsorganisation Veberöds verksamhetsområde leds av ett skolledarteam bestående av sex rektorer av vilka två även är verksamhetschefer för sina respektive ansvarsområden (Idala, Svalebo). Varje rektor har ansvar för sin/sina enheter men tar också ett gemensamt ansvar för hela verksamhetsområdet. Verksamheten planeras och beslut fattas så långt det är möjligt i ett 1-16-årsperspektiv. När verksamhetens utvecklingsområden, personalens kompetensutveckling samt budget fastställs görs det med hela verksamheten för ögonen. FÖRSKOLA OCH FAMILJEDAGHEM Idalaområdets förskoleverksamhet Idalaområdets förskolor består av Idala förskola och Lammets förskola. Veberöds familjedaghem är idag totalt tre stycken. Idala förskola som ligger i samma byggnad som Idala skolan har under läsåret 2010/2011 har varit organiserat i fyra avdelningar. Fördelningen på avdelningarna är tre yngre barns avdelningar för åldern 1-3 år samt en äldrebarnsavdelning för åldern 3-5 år. Äldrebarnsavdelningen är knuten till I Ur och Skur. Det har under året varit mellan barn inskrivna i förskolan. Beroende på in/ut flyttning, byte av förskolor etc. har inte antalet barn varit konstant. I arbetslagen arbetar förskollärare, barnskötare och en specialpedagog som är knuten till hela Idala förskolas verksamhetsområde. Idala förskola har varit organiserat i två arbetslag under läsåret 2010/2011. En förskollärare har under läsåret 2010/2011 genomgått Förskolelyftet. Under vårterminen 2011 har tre pedagoger från äldrebarnsavdelningen påbörjat en I Ur och Skur utbildning och väntas vara klar september Under höstterminen 2011 fanns det svårigheter med att rekrytera förskollärare till verksamheten. Detta i sin tur ledde till ett stort vikariebehov. Lammets förskola är en förskola med 47 barn i åldern 1-5 år. På Lammet arbetar förskollärare och barnskötare. Specialpedagogen på Idala verksamhetsområde har också varit delaktig i verksamheten. De arbetar flexibelt på så sätt att avdelningstillhörighet inte är det viktigaste. Barnen har en mentor samt en fast plats att både hänga sina kläder på och äta sina måltider. Under läsåret har en förskollärare gått Förskolelyftet. Familjedaghemsverksamheten (som efter den 1 augusti 2010 heter pedagogisk omsorg) i Veberöd har under läsåret haft 13 barn inskrivna i tre familjedaghem. Varje familjedaghem samarbetar med en förskoleavdelning. Svaleboområdets förskoleverksamhet Svaleboområdets förskolor består av Parkstugan och Tegelstugan. En specialpedagog är knuten till Tegelstugan och Parkstugan. Tegelstugans förskola som är beläget vid Svaleboskolan har under höstterminen 2010 varit organiserade i fyra arbetslag, två för yngre barn 1-3 år samt två för äldre barn 3 5 år. I arbetslagen arbetar både förskollärare och barnskötare. Totalt på Tegelstugan, efter omorganisationen 2010, är det lika många förskollärare som barnskötare. Under hösten 2010 S i d a 153

157 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD var antalet inskrivna barn ca 110 och under våren 2011 ca 130 barn. Under vårterminen öppnades upp en tillfällig avdelning. Parkstugans förskola har under hösten 2010 haft 76 barn inskrivna och under våren barn inskrivna. De har varit fördelade på två arbetslag, ett arbetslag för de yngre 1-3 år och ett arbetslag för de äldre 3-5 år. De äldre barnen är uppdelade i tre grupper, en grupp med 5- åringar och två grupper med 3-4-åringar. På Parkstugans förskola arbetar nio förskollärare och sex barnskötare. Skola och fritidshemsverksamhet IDALA SKOLA OCH FRITIDSHEM På Idalaskolan finns klasserna F-3, både skola och fritidshem. Det finns ett arbetslag i varje elevgrupp. Klasserna på skolan är stora och organiseras i så kallade storklasser. Där arbetar lärare, förskollärare, fritidspedagoger och elevassistenter tillsammans. Fritidshemmet består av 4 avdelningar i samma åldersgrupper som klasserna. I skolan gick under våren 142 elever. In- och utflyttningen till skolan är liten. En stor del av eleverna i åk F-3 är inskrivna på fritidshemmet. Få av skolans elever har annat modersmål än svenska. SVALEBO SKOLA OCH FRITIDSHEM/KLUBB Inom Svaleboskolan finns klasserna F-9 med skola, fritidshem och fritidsklubb. SKOLÅR F-3 SVALEBOSKOLAN Under många år har verksamheten varit åldersintegrerad. I år beslöts att återgå successivt till åldershomogent. Därför är alla klasser utom 2 och 3 åldershomogena, Fr.o.m. läsåret 2011/12 är alla klasser åldershomogena. Klasserna som inte är åldersintegrerade blev storklasser, där man kan göra stora och små grupper efter behov. I verksamheten integreras fritidshem med skolverksamheten. Personal med olika yrkeskompetenser arbetar tätt tillsammans, planerar tillsammans och arbetar i såväl skola som på fritidshem. Tillsammans arbetar pedagogerna med barnens utveckling såväl teoretiskt som kreativt. Man hjälps åt med elevernas IUP, (individuell utvecklingsplan) de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen. Detta skapar en helhetssyn på barnen, som gynnar dem i deras utveckling. Samarbetet mellan personal gör att barnen känner sig tryggare. Alla vet på fritidshemmen vad som hänt under skoldagen och kan planera sin pedagogiska verksamhet därefter. Barnen har undervisning i både skol- och fritidshemslokaler. Nästan alla är inskrivna på fritidshemmen. Närheten till förskolan ger också möjlighet till samarbete. SKOLÅR 4-6 SVALEBOSKOLAN Undervisningen bedrivs i tre åldershomogena årskurser där man arbetar med storklasser och delar in eleverna i grupper efter behov. Antal elever har varit 67 i årskurs 4, 66 i årskurs 5 och 81 i årskurs 6. Pedagogerna tillhör arbetslag 4, 5 eller 6 och varje arbetslag har en arbetslagsledare med uppdrag att tillsammans med rektor planera och leda det pedagogiska arbetet på enheten. Hela enheten 4-6 träffas för pedagogiska konferenser varje onsdag eftermiddag. För elever i behov av specialpedagogiskt stöd har funnits 0,75 specialpedagogisk tjänst. SKOLÅR 7-9 SVALEBOSKOLAN Eleverna har varit uppdelade i 9 klasser 3 sjuor, 2 åttor och 3 niondeklasser. Sjundeklasserna har varit förhållandevis små (22-24 elever) medan åttorna varit mycket stora (28-30 elever). Även niorna har haft många elever i klasserna till följd av den sammanslagning som beslutades förra läsåret och verkställdes detta. Lärarna organiseras i två S i d a 154

158 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD vertikala arbetslag, som ansvarar för elevvård och utgör också forum för sådan pedagogisk diskussion som förutsätter deltagande av lärare med olika ämneskompetenser. Lärarna tillhör också ämneslag, vilka ansvarar för det pedagogiska upplägget inom ämnesområdet. Resurser har använts för att möjliggöra gruppdelningar i de naturvetenskapliga och matematiska ämnena. För svenska och engelska har resurser riktats mot de elever som inte har något modernt språk som tillval. För elever med behov av specialpedagogiskt stöd har funnits 1,7 specialpedagogiska tjänster. FÖRÄLDRASAMVERKAN Skolkonferens Skolkonferensen består av föräldrarepresentanter, personalrepresentanter och rektorer från de olika förskolorna i Veberöd. I respektive ansvarsområde finns även ett förskoleråd med liknande sammansättning. Delar av förskoleråden bildar skolkonferensen. Under verksamhetsåret har det varit 4 skolkonferenser samt 4 förskoleråd på resp. förskola och dessa har varit välbesökta. Förutom den fastlagda agendan har vi under året informerat och diskuterat kring bl.a. nya skollagen, föräldraenkätens resultat, likabehandlingsplanen och skolkonferensorganisationen. Lokal styrelse Veberöds verksamhetsområde har som enda område i Lund Öster en lokal styrelse. I den lokala styrelsen sitter föräldrar utsedda genom val, pedagoger utsedda genom val samt de två verksamhetscheferna. Lokal Styrelse sammanträdde vid sju tillfällen under läsåret 10/11. Vid mötena har deltagarna informerats och fått tillfälle att diskutera kring vad som är på gång i verksamheten. Löpande har man även informerats om hur det ekonomiska läget för Svaleboskolan och Idalaskolan ser ut. Lokal styrelses framtid har diskuterats vid flertalet tillfällen, och med anledning bland annat av nya bestämmelser i den nya skollagen beslutades under våren 2011 att lokal styrelse läggs ner och ersätts av skolkonferenser enligt en modell som presenteras av skolledningen. ELEVVÅRD Resursteam För barn och elever med behov av särskilt stöd finns speciallärare och specialpedagoger som bildar ett resursteam. Förutom att arbeta med enskilda barn/elever har resursteamet som uppgift att fördela och omfördela resurserna efter de behov som finns samt handleda pedagogerna i deras arbete med barn/elever. Elevhälsoteam Idalaskolan och Svaleboskolan Elevvårdsfrågor i skolan hanteras av elevhälsoteamet (EHT). I detta ingår skolledning, skolsköterska, socialsekreterare, speciallärarrepresentant och studie- och yrkesvägledare. Elevhälsoteamet är gemensamt för Idalaskolan och Svaleboskolan. Vid behov av psykologutredningar köper vi in tjänsten av en psykolog. 1.2 ARBETET MED KVALITETSREDOVISNINGEN Kvalitetsredovisningen årgång 2011 är slutprodukten av en process som pågår hela året. Skolans/förskolans olika intressenter har samtliga deltagit. Elevernas åsikter har tillvaratagits genom olika enkäter och i samtal med personal. I år har också en slumpmässigt utvald intervjugrupp av barn och elever intervjuats av rektor på respektive enhet. S i d a 155

159 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Personalen har naturligtvis stor delaktighet genom dagligt arbete med barn, elever och kollegor. Sedvanliga påverkansmöjligheter fack, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal - har också utnyttjats. Verksamheten dokumenteras och värderas utifrån läroplanens mål, den lokala arbetsplanens prioriterade områden, åtgärder i förra årets kvalitetsredovisning samt Barn- och skolförvaltning Lund Östers riktlinjer för kvalitetsredovisningen. Individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, betyg, resultat på nationella prov är viktig dokumentation av resultat i skolan. Som utvärderingsunderlag i personalgruppen har vi på några enheter använt oss av olika delar av BRUK (Skolverkets material för skattning). Vårdnadshavarna är den grupp som är svårast att få delaktiga i kvalitetsarbetet. Det har visat sig svårt att hitta ett bra forum för sådan delaktighet. Den lokala styrelsen och skolkonferensen erbjuder för smal representation för att kunna bli ett bra verktyg. Den enhetsvisa delen av denna KR har i år förelagts respektive enhets skolråd. En tidsplan för kvalitetsarbetet och en ansvarsfördelning fastställdes under hösten Allt material sammanställdes i maj-augusti för att analyseras vid skolstart i augusti då åtgärder för verksamheten togs fram. Åtgärderna är utgångspunkten för planeringen läsåret 2011/2012. Den slutgiltiga sammanställningen i Veberöds verksamhetsområdes kvalitetsredovisning med en gemensam slutsats i ett 1-16-årsperspektiv gjordes i oktober. 1.3 HÅLLBAR UTVECKLING Att erhålla någon form av miljöcertifiering har under flera år varit ett mål för Veberöds verksamhetsområde. Under läsåret 2010/2011 har Svaleboskolan och Tegels förskola kvalat in bland dem som erhållit utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Det betyder, att vi nu sprungit i mål vad gäller miljöcertifieringarna. Verksamhetens tidigare beslutade åtgärder sammanfattas i fem utvecklingsområden som ryms inom begreppet Lärande för hållbar utveckling. Utvecklingsområdena finns beskrivna i den lokala arbetsplanen för Veberöds verksamhetsområde. Planen gäller t o m år Den lokala arbetsplanens utvecklingsområden bygger på läroplanerna för förskolan och grundskolan, Allmänna råden för fritidshemmet, Lunds kommuns skolplan, Barn- och skolnämnd Lund Östers mål, Skolinspektionens granskning 2009 samt resultat som framkommit i kvalitetsredovisningen tidigare år. Värdegrunden som finns beskriven i våra läroplaner och i den lokala arbetsplanen ska genomsyra arbetet. Utvecklingsområden Uppföljning/utvärdering Lärande för hållbar utveckling. Fokus på strävansmålen ur ett 1-16årsperspektiv Miljöcertifiering Demokrati Framtida nyckelkompetenser S i d a 156

160 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD 2. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN VEBERÖDS FÖRSKOLOR OCH FAMILJEDAGHEM 2.1 PEDAGOGISK OMSORG Årets verksamhet och måluppfyllelse Våra gemensamma mål under läsåret har varit gymnastik och rytmik. Mål för gymnastik Väcka intresse och lust att röra sig till musik. Utmana sig själv att klara svårare och mer avancerade övningar. Barnen har fått bättre kroppsuppfattning, självförtroende. De små barnen har också börjat hänga med efter sin förmåga. Som bonus har vi fått in en del andra moment som turtagning, matematik, färger mm. Mål för rytmik Låta barnen i större grupp få sjunga, dansa och spela instrument. Barnen har fått bättre taktkänsla. Självförtroendet har stärkts. Barnen har övat på att ta instruktioner i grupp. Föräldrainformation och mål För att nå ut med våra mål till föräldrarna upplyser vi dem kontinuerligt om vad vi gör. Vid enskilda samtal utvecklar vi våra mål med verksamheten för deras barn. Vid dessa samtal finns möjligheter för föräldrarna att komma med synpunkter och idéer om hur vi gemensamt ska nå dessa mål. Ur höstens föräldraenkät har vi kunnat utläsa att i stort sett alla känner att barnen är trygga i sin placering och att samspelet mellan barn och vuxna är respektfullt och förtroendeingivande NORMER OCH VÄRDEN I våra små grupper ges stor möjlighet att möta varje barn där det befinner sig i sin utveckling just nu, och att varje barn blir sett. Detta ger harmoni i gruppen och en meningsfull tillvaro för alla. Vi har god kommunikation med barnens vårdnadshavare eftersom vi har en daglig kontakt. Det är en tvåvägskommunikation där dagens händelser, både bra och dåliga tas upp UTVECKLING OCH LÄRANDE Språk Utvecklar språkkunskaper dagligen genom sagoläsning, sånger, ramsor samt samtal hela dagarna. Matematik Synliggör matematiken i vardagen genom att använda rutinsituationerna men även genom spel, lekar, material i vår natur. Barnen avancerar i sitt tankesätt, utvecklar sinnet för matematik, lägga pussel. Använder spontant matematiska begrepp. Ur det resultat vi fick genom vår föräldraenkät tycker föräldrarna att personalen har goda kunskaper och god kompetens för arbetet med deras barn. De upplever också att grupperna är lagom stora, miljöerna som erbjuds inne och ute är stimulerande. S i d a 157

161 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Barns inflytande Barnen har stort inflytande under utevistelser och fri lek. Deras val överensstämmer inte alltid med det vi vuxna tror att de tycker är roligast. När barnen får välja miljö för dagens utevistelse kan det ofta bli en, i våra ögon, tråkig och förfallen lekplats men barnen gillar den. Barnen har större inflytande över planerade inneaktiviteter än de i grupp som t ex gymnastik. Undantaget i hemmet kan vara placering vid matbordet för att få en behaglig matsituation. Men däremot kan de ibland få påverka valet av mat. 2.2 IDALA FÖRSKOLA Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Uppföljning/utvärdering Vi har använt oss av BRUK som ett utvärderingsverktyg i verksamheten och den ligger till grund för utveckling och förbättring av den pedagogiska verksamheten. Under läsåret 2010/2011 har vi använt oss av blanketten Systematiskt kvalitetsarbete A 1.1 Samspel i personalgruppen och A 1.6 Samspelet personal-barn. Resultatet i den har bidragit till ökad samsyn och delaktighet hos pedagogerna. Vid sista självskattningen vt-11 visar resultatet ett högre skattningstal vid användandet av BRUK A 1.1. Implementering av systematiskt kvalitetsarbete BRUK visar på att processen med systematiskt kvalitetsarbete har påbörjats i verksamheten och vissa kännetecken finns. Däremot behöver barnens delaktighet i utvärdering och uppföljning öka. Fokus på Läroplanens strävansmål Strävansmålen ska ligga till grund för all planering av verksamheten och ska var känd för både barn och föräldrar. Pedagogerna upprättar vid varje läsårs start en grovplanering och är indelad i tre målområden, normer och värden, utveckling och lärande och barns inflytande. Under varje målområde ligger det ett prioriterat strävansmål och ligger till grund för vidareutveckling av den dagliga pedagogiska verksamheten. Grovplaneringen presenteras för föräldrar vid föräldramöte och på föräldrasidan på it s learning. Barnen är med och påverkar den pedagogiska planeringen genom att den till stor del vilar på barnens tankar och funderingar. Detta har i sin tur lett till ett ökat inflytande för barnen över sin lärprocess. Demokrati Varje barn ska känna att han/hon har möjligheten att påverka den dagliga verksamheten. Pedagogerna som arbetar på förskolan erbjuder barnen ett tillåtande och öppet klimat där barnens tankar och funderingar får styra en stor del av verksamhetens innehåll. Detta ligger till grund för barns inflytande och demokrati. Likabehandlingsplan Handlingsplanen är upprättad och reviderad i samråd med barn, föräldraråd och personal. Framtida nyckelkompetenser Detta läsår har vi koncentrerat oss på att utveckla och öka på barnens förmåga till samarbetsförmåga och samspel. Med de äldre barnen (3-5 år) har vi arbetat med materialet Stegvis, som är ett verktyg som riktar sig till att öka på barnens sociala färdigheter/kompetenser. Barnen visar på en större medvetenhet och förmåga att själv kunna lösa konflikter och samspel på olika sätt. Detta resultat kan utläsas i de barnintervjuer som gjorts. S i d a 158

162 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD IKT Öka användandet av digitala hjälpmedel i den dagliga verksamheten så att de blir lärandeverktyg som främjar barns utveckling. Barnen visar på stort intresse av att vilja lära och använda sig utav datorer och digitalkameror. Genom dokumenterade observationer har pedagogerna kunnat utläsa en utveckling hos barnen när det gäller: språk, socialt samspel, finmotorik och perceptionsförmåga. Miljöcertifiering Målen för läsåret har varit att bibehålla certifieringen Grön Flagg. Temat för året har varit Närmiljö och nytt tema för läsåret 2011/2012 blev Energi och klimat ÅRETS VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSE Normer och värden Resultat Likabehandlingsplanen reviderades vårterminen 2010 och förankrades i skolkonferensen höstterminen Handlingsplan för Idala förskola reviderades och förankrades även på ett föräldraråd höstterminen Likabehandlingsplanen för Idala förskola har utvärderats av pedagogerna vårterminen Utvärderingen visar på att handlingsplanen används i den dagliga verksamheten och visar på ett positivt resultat, men man vill dock vidareutveckla samarbetet mellan barn/elever i de olika åldrarna. Varje hösttermin startar verksamheten med värdegrundsarbete. Under läsåret 2010/2011 har Idala förskola arbetat med materialet Stegvis. Under nästa läsår 2011/2012 kommer hela Idala förskola att arbeta med materialet Start. Vi erbjuder barnen ett tillåtande och öppet klimat där barnens tankar och funderingar är i centrum. Detta har lett till att det blir ett flexiblare lärande där barnen är mer medvetet delaktiga i verksamheten. Barnens olika åldrar och utveckling har styrt hur stort inflytande barnen haft. Vi har arbetat för att barnen ska ta större ansvar för sina egna handlingar och lösa konflikter på olika sätt, detta har lett till att de är mer medvetna vid en konflikt. Barnintervjuer Intervjuerna är genomförda med några av de barn som ska börja skolan ht-11, barnen är slumpvis utvalda. Intervjuerna har använts som ett utvärderingsverktyg av barnens vistelse och lärande ur ett barnperspektiv. Man bör vara medveten om att intervjuerna är subjektiva och inte kan ses över tid då barn ofta har ett här och nu perspektiv. Barnens svar är ofta specifika och relateras till individen. Svaren har i möjligaste mån delats in i kategorier för att kunna underlätta en analys. Barnens anser att på förskolan leker de, lär sig och är ute. Det är olika saker de lärt sig men de senaste färdigheterna är de nämns. Medvetenheten om inlärningen är stor och barnen beskriver att de lärt sig genom att bli visade, tränat och i de flesta fallen en kombination. Vad som har varit roligt respektive tråkigt är det specifika svar som är direkt relaterade till individen. Exempel på vad som var tråkigt är att bygga med legio och vara ute när det regnar. Det som var roligt var ofta situationsbundet såsom hoppa hopprep, klättra i träd, leka i kuddrummet och spela på datorn. Några av barnen berättar att de kan vara rädda på förskolan när det är mörkt eller när det är någon som bråkar. Alla vågar säga vad de tycker på samlingar. Barnen blir ledsna när de inte får vara med, när de slår sig eller när någon slår, knuffas. S i d a 159

163 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Under vårterminen 2011 har de blivande förskoleklass barnen besökt skolgården vid flertal tillfällen och deltagit i några av skolans projekt. Detta har främjat övergången från förskola till skola. Barns inflytande är en levande process som vi måste arbeta med hela tiden. Det förebyggande arbetet på förskolan ska bland annat ske genom: Diskussioner på arbetsplatsträffar Pedagogiska veckomöten Föräldramöte/föräldraråd Fortsatt utvecklingsarbete tillsammans med barnen kring normer och värde UTVECKLING OCH LÄRANDE Språklig utveckling Mål Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98 reviderad 2010 s.10) Resultat Barnen har ökat sin förmåga att förklara sina tankar, förslag och åsikter i allmänhet och i konfliktsituationer i synnerhet. I början av läsåret var det många barn som låste sig i konflikter och vi ser en utveckling i förmågan att ta motgångar och lösa konflikter hos barnen. Vi ser också att barnen har utvecklat sin språkliga medvetenhet genom att de spontant fortsätter att utmana sitt eget språk. De uttrycker sina reflektioner om ord, rim, texter och bilder och digitala flöden. Många barn har också visat en utveckling i läs- och skriftspråket. Vår datorpolicy och utvecklandet av den har lett till att barnen även vid datorn utvecklar sitt språk. Kommunikationen mellan barnen har utvecklats och vi ser att fler barn klarar att uttrycka och sätta sina personliga gränser på ett bättre sätt. Vi anser att ju fler och mer nyanserade språk man besitter desto bättre kan man interagera med sin omgivning. Matematik Utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang (Lpfö 98) Resultat Barnen visar på stort intresse och nyfikenhet av geometriska former, lägesord, färger och konstruerande. Genom observationer och dokumentation har pedagogerna kunnat se en utveckling av barnens matematiska begrepps uppfattningar. Observationerna har gjorts i olika sammanhang som exempelvis vid samlingar, kojbygge, sandlådslek och promenader. Pedagogerna skulle kunna utmana/inspirera barnens konstruerande mer genom att erbjuda ett större och varierande materiellt utbud. S i d a 160

164 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD IKT Handligsplan för IKT I nuläget används digitalkamera, mobiltelefon, stationära datorer, extern hårddisk, skrivare och kopiator av personalen. Barnens användande är begränsat till stationära datorer, digital kamera och cd-spelare. Detta beror till stor del på en begränsad tillgång av utrustning. Pedagogerna vill ta tillvara på de tillfällen med IKT som främjar barnens utveckling och lärande. Exempelvis vill vi utöka användandet av datorer så att datorn blir ett redskap i barnens lärandeprocess. Varje avdelning är utrustade med en stationär dator och en kamera men behovet är större för att öka barnens användande av digitala hjälpmedel. Genom att se datorn som en tillgång och ett komplement till verksamheten blir det en naturlig del av den pedagogiska verksamheten. De ovannämnda IKT-redskapen används i olika omfattning av de olika pedagogerna. Till största del används digitalkameran för att ta bilder och dokumentera verksamheten och barnens aktiviteter. Bilderna görs ibland till ett bildspel som visas på en dator på avdelningen. Bilderna lagras också på en extern hårddisk och kan användas vid exempelvis Portfolioarbetet. Personalen använder de stationära datorerna för att skriva protokoll, mail hantering, leta pedagogiska tips på Internet, skapa bildspel, uppdatera It s Learning samt utforma vissa pedagogiska hjälpmedel. Vi vill starta ett projekt med ipads. ipads portabla format och möjlighet till applikationer av olika slag skulle kunna användas på olika sätt och som ett komplement till vår pedagogiska verksamhet. I förskolans Lokal IKT-plan finns önskemål om inköp och investeringar specificerade BARNS INFLYTANDE Resultat Som ett led i kvalitetsförbättringen av barns inflytande i verksamheten har samtliga pedagoger erbjudits möjligheten att läsa boken Barns inflytande i förskolan en fråga om demokrati skriven av Elisabeth Arnér. Pedagogerna upplever att en ökad medvetenhet och nyansering av begreppet barns inflytande leder till en direkt utveckling av densamma i verksamheten, såsom ökade möjligheter för barnen att förverkliga deras önskemål. Barnen kommer mer frekvent till pedagogerna och ber om hjälp att genomföra deras önskemål. Det kan utvecklas genom ökade diskussioner hos pedagoger, barn och föräldrar/vårdnadshavare. Barnen bör också i möjligaste mån medvetandegöras kring deras möjligheter att påverka sin vardag i förskolan. Det kan upplevas som att barnen inte känner till alla de tillfällen de har att påverka verksamheten. Pedagogerna som arbetar på förskolan erbjuder barnen ett tillåtande och öppet klimat där barnens tankar och funderingar får styra större delen av verksamhetens innehåll. Detta ligger till stor grund för barns inflytande och demokrati. 2.3 LAMMET Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Våra fem prioriterade områden för 2010/2011 och framåt finns under huvudbegreppet Lärande för hållbar utveckling. S i d a 161

165 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Uppföljning/utvärdering Målet för läsåret har varit att använda BRUK i samband med målformulering, bedömning av måluppfyllelse, analys samt formulering av verksamhetens framtida mål. Vi har sammanställt och analysera dessa BRUK formulär vid våra APAT och haft det som en stående punkt. Pedagogerna har arbetat med BRUK i sitt dagliga arbete och även vid planeringarna och vid de pedagogiska reflektionerna. Pedagogerna har valt ut följande områden att arbeta med: Förskolans mål och verksamhet utgår tydligt från läroplanen. Detta kriterium är pedagogerna eniga om att förskolan till stor del kännetecknas av, därför vill pedagogerna fortsätta sträva efter att behålla samma goda resultat. Den nya reviderade läroplanen skall implementeras vid höstterminens start. Den ska vara en stående punkt på förskolans APAT möten, där pedagogerna diskuterar och analyserar vad som står i den. Kriteriet Barnen är delaktiga i uppföljning och utvärdering av verksamheten, har påvisat resultat att diskussioner om hur kriteriet skall uppnås bara har inletts. Barnen ska använda den interaktiva tavlan och datorerna tillsammans med pedagogerna. Barnen skall vara mer delaktiga i reflektionerna tillsammans med pedagogerna. Fokus på läroplansmålen Läroplansmålen ligger till grund för all planering av verksamheten. Planeringen/dokumentationen av verksamheten är känd för både barn och föräldrar. Vid planering och reflektion av verksamheten ligger alltid läroplansmålen som grund. Grovplaneringen delges föräldrarna på terminernas första föräldramöte. Dokumentationen finns tillgänglig för barn och föräldrar genom: dagliga samtal, bilder och anslagen information på förskolan samt digital dokumentation på It s Learning. Pedagogerna har sett ett ökat föräldraintresse av förskolans verksamhet. Detta har pedagogerna sett och hört, genom att föräldrar och barn tittar och reflekterar på dokumentationen tillsammans. Demokrati I vårt fortsatta arbete med Skola för hållbar utveckling, är inflytande och därmed delaktighet fortfarande ett mål för barnen. Den nya reviderade läroplanen kommer att implementeras i vårt dagliga arbete. Målet är att barnen ska kunna och våga uttrycka tankar och åsikter, samt vara delaktiga i demokratiska processer i det pedagogiska arbetet. Pedagogerna har märkt att barnen har utvecklat sin samarbetsförmåga och blivit mer empatiska. Ett tillåtande klimat har utvecklats i barngruppen. Barnen har även fått ett ökat intresse för att uttrycka sina tankar och åsikter. Framtida nyckelkompetenser Digital kompetens Fortsätta att utveckla det digitala portfoliearbetet och IUP:n. Att använda digitala verktyg som en naturlig del i arbetet, tillsammans med barnen och som redskap för utveckling av barnens lärande, enligt EU:s 8 nyckelkompetenser. Vi vill ge barnen möjlighet att titta, reflektera och kommentera till vår gemensamma dokumentation på vår interaktiva tavla. Investera i flera datorer samt digitala fotoramar. Digitala portfolier har använts vid utvecklingssamtal. Här visas barnets utveckling och lärande för föräldrarna. Det finns fortfarande ingen enhetlig IUP. Handlingsplan har utarbetats för IKT. Samtliga personal på Lammet har fyllt i en enkät, angående digitala verktyg för att kartlägga nuläget. Utifrån den har pedagogerna därefter satt upp önskemål om vad som behövs på Lammets förskola. S i d a 162

166 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Social och medborgerlig kompetens Vi har arbetat med att utveckla barnens förmågor av att reflektera över sina handlingar och vilken orsak/verkan de kan ha i det sociala spelet med andra barnen och de vuxna. De har även tränat på att dra slutsatser av sina handlingar, enligt EU:s 8 nyckelkompetenser. Pedagogerna har arbetat hela läsåret med materialet START, ett arbetsmaterial om känslor, anknytning och samspel, med alla barn på förskolan. Pedagogerna har sett ett bra resultat hos barnen, att barnen har lärt sig att förstå både sina egna, men också andras känslor. Samspelet har utvecklats barn/barn, barn/pedagoger. Pedagogerna har sett att barngruppen har utvecklat sin empati och ett tillåtande klimat har utvecklats på förskolan. Handlingsplan för IKT hösten 2011/2012 Inom Idala ansvarsområdes alla enheter kommer extra fokus att läggas på IKT i den pedagogiska verksamheten under en treårsperiod. Därav redovisas enheternas årliga handlingsplaner för IKT-arbetet särskilt i kvalitetsredovisningen. Nulägesbeskrivning I dagsläget använder sig pedagogerna av lärplattformen It s Learning, webbmail via Microsoft Outlook Live, nätverksplatser i kommunens servrar och Lunds Kommuns hemsida (inkl. Medarbetarportalen), för att informera sig, producera digitala dokument och kommunicera. Det är stora skillnader mellan hur mycket och hur ofta pedagogerna använder sig av ovanstående IKT-vägar. Det har inom Veberöds verksamhetsområde startats en personalkurs, Veberöds verksamhetsområde, där vi pedagoger och övrig personal enbart kan informera sig. Lammet har även en personalkurs, Lammets personalrum, där det finns möjlighet att kommunicera, informera, dokumentera samt dela med sig av material. Det finns de som har startat personliga kurser och även kurser för arbetslaget. Här skapas möjligheten att spara arbetsrelaterat material som blir tillgängligt för alla kursdeltagarna. Varje arbetslag har en föräldrasida med föräldrainloggning. Här hittar föräldrarna allmän information gällande sitt barn samt bildspel och övrig dokumentation kring verksamheten. Förskolan har en gemensam mailadress dit föräldrar kan sjuk/frisk-anmäla sitt barn samt lämna övrig information. IKT som arbetsmetod används sällan eller aldrig i arbetet med barnen. Vi har tillgång till en stationär dator, men den används i dagsläget mycket sällan eller nästan aldrig. Barnen har möjlighet att se bilder som tagits av pedagoger via datorn. Utifrån nulägesanalysen har följande handlingsplan fastställts: Investeringsplan 2011/2012 De IKT-hjälpmedel som önskas enligt enkäten kan inhandlas inom den löpande budgeten för verksamheten. Ansvarig: Inköpsansvarig Tidsplan hösten 2011 Behov finns även i att investera i bärbara datorer och usb-minne. Ansvarig : Beslut om inköp tas av rektor utifrån budgetläget Tidsplan: Inköpen görs troligen under hösten S i d a 163

167 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD En inventering av vilka pedagogiska datorprogram för barn i förskolan som finns och vilka som borde finnas görs under året. Ansvarig : IKT-ansvarig samordnare. Tidsplan : Hösten 2011 Kompetensutvecklingsplan Att använda digitala verktyg för t ex planering och utvärdering, dokumentation, ta del av information, kommunikation vuxna emellan. Ansvarig : Den enskildes ansvar att se till att man får den kompetensen man behöver. Be varandra om hjälp. Rektors och den enskilde medarbetarens ansvar att planera för kompetensutveckling i medarbetarens kompetensutvecklingsplan under året. Tidsplan : 2011/2012 Ansvarig : Den enskildes ansvar att under året öka sitt användande av digitala verktyg i arbetet med barnen, efter att man förankrat det hos sig själv. Allas ansvar att sprida goda exempel och erfarenheter på APT, planeringsmöten, veckomöten etc. Tidsplan: 2011/2012 UNIKUM : IKT-samordnaren har genomgång av hur man använder sig av UNIKUM. Ansvarig : IKT-samordnaren. Tidsplan : Hösten 2011 IKT väljs ut som ett prioriterat område att särskilt belysa i det systematiska kvalitetsarbetet. Ansvarig : Rektor Tidsplan : 2011 och framåt. Övrigt Ett förtydligande av den IKT-ansvariges arbetsuppgifter samt att arbetsupplägg behöver göras. Ansvarig : rektor Miljöcertifiering Förskolan Lammet har varit certifierad Skola för hållbar utveckling sedan 5/ Vi kommer att fortsätta detta arbete för att behålla certifieringen och sätta nya mål inför Förskolan Lammet har arbetat utifrån våra uppsatta mål och nått dessa. S i d a 164

168 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD ÅRETS VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSE Normer och värden Förskolans värdegrund och uppdrag Likabehandlingplan för Lammets förskola 2010/2011 Mål Barnen ska kunna och våga visa och/eller med ord berätta vad de tycker och tänker, kunna påkalla uppmärksamhet och att deras tankar och åsikter ger resultat. Förebyggande åtgärder Vad vill vi? Vi arbetar för en gemensam värdegrund för personal, barn och föräldrar Vi vill skapa gemenskap mellan barn i alla åldrar Vi vill stärka barnens självkänsla/självförtroende och identitet Vi vill att barnen ska kunna och våga visa och/eller med ord berätta vad de tycker och tänker, kunna påkalla uppmärksamhet och att deras tankar och åsikter ger resultat. Målen når vi genom Utvärdering och vid behov revidering av Handlingsplanen årligen Alla tar ansvar för alla barn på Lammet, då vi är ett gemensamt arbetslag Arbetet med värdegrundsfrågor ingår som en naturlig del i verksamheten och görs kontinuerligt. Värdegrundsarbete tillsammans med barnen ses som en naturlig del i den vardagliga verksamheten och skall genomsyra hela dagen på förskolan. Materialet Start och Stegvis används i den dagliga verksamheten BRUK och värdegrunden skall vara stående punkter på varje APT samt vore önskvärt att få pedagogiska diskussioner varannan vecka. Massage/Taktil stimulering används i verksamheten Implementering av reviderade Läroplanen i det vardagliga arbetet Blivande skolbarn deltar under våren i en gemensam Om du var jag vecka, tillsammans med barn och personal från andra förskolor samt skolor och fritidshem i Veberöd. Då arbetas det aktivt med värdegrundsfrågor och samarbetsövningar. Föräldrar erbjuds svara på en enkät om förskolans verksamhet vid ht början. Varje termin lämnas även ett frågeformulär om trivsel, inför barnens utvecklingssamtal. En del av det fortlöpande och förebyggande arbetet på Lammets förskola sker genom: Diskussioner på arbetsplatsträffar Upprättande av handlingsplan, utifrån Veberöds gemensamma Likabehandlingsplan Presentation och diskussion av våra värdegrundsregler från Likabehandlingsplanen på föräldramöten Utveckla normer tillsammans med barnen Barnobservationer, intervjuer, dagliga samtal, trivselfrågor inför utvecklingssamtal. Samspelet i barngruppen Utvärdering av förra årets Handlingsplan S i d a 165

169 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Resultat Målen i denna års kvalitetsredovisning är de samma som förra årets. På Lammet arbetar pedagogerna med värdegrundsarbete som en av certifieringspunkterna i deras utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Arbetet med gemensam värdegrund har varit bra och framåtgående. Förskolan arbetar med barns inflytande, för att skapa ett tillåtande klimat som gör att alla barn känner sig trygga och respekterade på förskolan. Materialet START har använts för alla barn och gett synbart resultat. Stegvis skall användas för de äldre barnen medan START fortsätter användas för de yngre. Barnen har visat empati och respekt för varandras åsikter De har även arbetat med taktil stimulering och drama/samarbetsövningar. Resultatet av detta är att barnen har blivit empatiska, visat mer förståelse för sina medmänniskor och natur och miljö. Detta har skapat ett tillåtande klimat på hela förskolan. Likabehandlingsplanen har reviderats under våren och den kommer att förankras i Skolkonferensen samt antas på höstens första arbetsplatsträff och på samverkansmötet. En handlingsplan för Lammets förskola har upprättats i maj Planering inför Om du var jag veckan på skolan måste göras i god tid och barnen önskar även att dessa dagar var längre. All personal har genomgått en värdegrundsutbildning under 2 planeringsdagar vilket vi gärna ser som något återkommande UTVECKLING OCH LÄRANDE Språklig utveckling Mål Barnen ska utveckla sitt nyanserade talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Lpfö98 rev Resultat Barnen har utvecklat sitt språk genom att dagligen använda rim och ramsor och att böcker finns som ett naturligt komplement i vardagen. De har varit på biblioteket, använt bokpåsar, gjort egna böcker och använt sig av språkpåsar. I den dagliga dialogen med vuxna och andra barn får varje barn möjlighet att träna sig i sin språkliga utveckling. Barnens åsikter, intressen och behov ligger till grund för den verksamhet förskolan erbjuder. Resultatet ser pedagogerna genom att barnens talspråk, ordförråd och ordförståelse har utvecklats. Denna utveckling ser pedagogerna i barnens dialoger vid olika situationen, som t.ex. i fria leken, när de spelar spel, i kommunikationen med pedagogerna och andra vuxna. Matematik Mål Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, samt utvecklar sin förståelse för de grundläggande begreppen: tal, mätning och form. (Lpfö98 reviderad 2010) Resultat Matematik är en naturlig del i lek, men även i alla vardagliga situationer. Barnen ges möjlighet att på ett roligt, spännande och lustfyllt sätt uppleva matematiken. Exempel på detta har varit att barnen har fått olika matematiska uppdrag på sina utedagar. Barnens egen nyfikenhet tas till vara och ligger till grund för deras utveckling inom matematiken. S i d a 166

170 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Resultatet att barnen har utvecklats inom matematik har pedagogerna fått fram genom BRUK, observationer och barnens ökade intresse och nyfikenhet. Pedagogerna har också kommit fram till att de matematiska materialen måste synliggöras mer för barnen BARNS INFLYTANDE Mål Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö98 reviderad 2010) Resultat Inflytande skall vara en naturlig del vardagen. Barnen ska få känna att de kan påverka sin vardagssituation. T.ex. barnen har möjlighet att välja sin egen frukost, då de alltid har frukostbuffé på Lammet. Eftersom Lammet är ett arbetslag, kan också barnen välja var och med vem de vill leka med. Resultatet av att barnen har inflytande, har pedagogerna sett t.ex. vid frukosten där barnen äter mer och har en trevlig stund tillsammans. Barnen har också visat att de känner en frihet, att få välja var och med vem de vill leka. 2.4 Förskolechefens summering Jag (Annica Cederberg), vik. förskolechef på Idala ansvarsområde sedan augusti 2011 möts av en verksamhet där det finns kreativa och duktiga pedagoger som är ambitiösa och samarbetsvilliga. Underlag för årets kvalitetsredovisning är skriven av arbetslagsledarna i verksamheten. Innehållet i denna summering är skriven utifrån den uppfattning som jag har hunnit få av verksamheten under tiden från augusti. Bedömning och analys Utifrån de uppföljningar och utvärderingar som gjorts av pedagogerna har förskolorna inom Idala ansvarsområde visat på goda resultat utifrån de uppsatta målen. Analysmaterialet BRUK har använts inom valda områden vilket har lett fram till en ökad samsyn och delaktighet hos pedagogerna. Den påvisar däremot att det krävs ett utökat arbete med att få med barnen mer delaktiga i utvärderingsarbetet. Både Idala förskola och Lammet har sedan tidigare certifiering i Grön flagg och Skola för hållbar utveckling som de är väldigt stolta över och kommer att fortsätta sitt arbete för att få behålla. Den pedagogiska omsorgen (familjedaghemmen) är delaktiga i förskolornas arbete men har ingen egen certifiering. Det är ett möjligt framtida utvecklingsområde. I utvecklingsarbetet med barnens inflytande har pedagogerna använt sig av BRUK för att få en bättre struktur på verksamheten och därmed säkra upp kvalitén på måluppfyllelsen. Detta har lett till en förbättring av att barnens inflytande i det pedagogiska arbetet. I den pedagogiska omsorgen har barnens inflytande blivit tydligare i de dagliga aktiviteterna och vid matsituationerna. Genom att använda sig av de olika metoderna Stegvis och Start har personalen på Idala förskola och Lammet hittat en välfungerande metod för att uppnå målen i sitt värdegrundsarbete. Utifrån de barnintervjuer som gjorts kan pedagogerna se att barnen visar på en större medvetenhet om sitt handlande i det sociala samspelet och de har utvecklat sitt sätt att uttrycka sina tankar och åsikter. Att ha en gemensam arbetsmetod på förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. S i d a 167

171 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Den omorganisation som kantade verksamheten på Idala förskolor tidigare läsår har visat sig utveckla pedagogernas samarbete i arbetslagen. I september genomfördes en oberoende enkätundersökning för ytterligare analys av den nya organisationen. Resultatet visar att det finns en positiv anda och en kreativ atmosfär i samtliga arbetslag. Åtgärder Ett av verksamheternas mål detta läsår har varit att försöka göra läroplanens mål tydliga för både barn och föräldrar. Föräldraenkäter, utvecklingssamtal och föräldramöte visar att verksamheten nådde målet, men för att säkerställa denna utveckling kommer pedagogerna fortsätta på liknande sätt under kommande läsår. Att pedagogerna har börjat använda olika digitala verktyg i verksamheterna har blivit väldigt påtagligt. Övervägande del av pedagogerna upplever att dokumentationen av barnens utveckling via portfolio har blivit mycket smidigare och vid utvecklingssamtalen upplever föräldrarna det som ett tydligt sätt att visa på utvecklingen hos barnet. Som ett led i detta ska våra förskolor ingå i kommunens Projekt UNIK med syftet att utveckla dokumentationen vidare. Det ökade användandet av IKT har även lett till ett ökat intresse hos barnen för olika digitala verktyg. Än upplever inte alla pedagoger att de med säkerhet kan använda digitala verktyg i sitt eget arbete och i arbetet med barnen. Det är ett fortsatt utvecklingsområde. För att fördjupa och vidareutveckla användandet har det arbetats fram en handlingsplan för IKT på varje enhet. Trots politiskt beslut och i enlighet med Veberöds verksamhetsområdes överlämnanderutiner att det ska finnas en individuell utvecklingsplan för barn i Lund Östers förskolor har det visat sig att det saknas för flertalet barn inom Idala ansvarsområdes förskolor. Vad det beror på är oklart. Resultatet blir att vi tappar dokumentationen av ett eller flera led i ett barns utvecklingsprogression. Därför kommer vi inför kommande läsår vidta följande åtgärder: att arbeta fram en utvecklingsplan för varje barn som beskriver dels den kunskapsprogression och vilka förmågor som barnet har med sig och även hur det utvecklats i det sociala samspelet. utveckla rutinerna för överlämnande inom förskolan (yngrebarnsavd. till äldrebarnsavd) och till förskoleklass. Utveckla arbete med den digitala tekniken (för den enskilde medarbetaren och för barnen). Genom att fördjupa och använda de kunskaper som redan finns och göra upp en projektplan för hur vi i förskolan kan använda oss av läsplattor. Under kommande läsår kommer pedagogerna i alla Veberöds förskolors att använda de pedagogiska konferenserna till att träffas i tvärgrupper ämnesvis (språk, matematik och naturvetenskap, kallat Förskola 2011 ) för att fördjupa sig i den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö98. Där kommer de att fastställa de största förändringarna och vad det kommer ha för följder i sina respektive verksamheter. Annica Cederberg Vik. förskolechef för förskolor och pedagogisk omsorg, Idala ansvarsområde S i d a 168

172 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD 2.5 PARKSTUGANS OCH TEGELSTUGANS FÖRSKOLOR Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Projekt: Förskoleverksamhetens organisation Omorganisationen för att få en jämn fördelning av alla kompetenser på alla förskolor i Veberöd verkställdes augusti Alla arbetslag förändrades, mer eller mindre. 17 pedagoger fick byta arbetsställe som innebar nya arbetsuppgifter, nytt arbetslag eller ny förskola. Det fanns ett visst missnöje och oro mot förändringen bland pedagogerna dock visar en oberoende enkätutvärdering i september 2011 på ett mycket positivt resultat. Informationen till föräldrar när organisationen var klar har kraftigt kritiserats och med facit i hand skulle skolledarna bjudit in föräldrar på respektive förskola för att informera om förändringen. I samband med omorganisationen bland personalen gjorde Parkstugan även en omorganisation bland barnen d.v.s. de stora barnen delades in i tre grupper: två grupper med 3-4-åringar och en grupp med 5-åringar. Föräldrar och personal är övervägande nöjda med denna uppdelning som fungerat bra trots ojämn fördelning bland 3-4-åringar. Prioriterade områden läsåret 2010/2011 Våra fem prioriterade områden för läsåret 2010/2011 och framåt finns under huvudbegreppet Lärande för hållbar utveckling Parkstugans förskola Prioriterade områden Mål Parkstugans förskola Resultat Uppföljning/utvärdering Använda BRUK i vår Kommit igång och använder utvärdering. BRUK i utvärderingen. Delområde:Demokratiskt förhållning-/arbetssätt, Samspelet i personalgruppen och Matematik, naturvetenskap och miljö. Detta har skapat en samsyn och en medvetenhet om var verksamheten är nu och riktningen för arbetet mot uppsatta mål. En blankett för Lokal pedagogisk planering har gemensamt arbetats fram. Fokus på strävansmålen Utveckla arbetet med portfolio Konkret förslag gällande IUP och Individuella har arbetats fram. Började utvecklingsplaner användas vårterminen Portfolioarbetet har diskuterats i samband med IUP-arbetet. Varje arbetslag har utformat sin modell. Diskussioner har förts kring att skapande av en digital portfolio. S i d a 169

173 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Demokrati Varje barn skall känna delaktighet och möjlighet att påverka den dagliga verksamheten. Miljöcertifiering Använda Start och Stegvis i värdegrundsarbetet Fortsätta arbetet med Grön Flagg Genom att observera och dokumentera i barnens vardag och sedan ge tillbaka till barnen vad de sagt och gjort har det skapats möjlighet för barnen att påverka både verksamhetens innehåll och miljö. Många diskussioner kring vad begreppet barns inflytande innebär och hur vi kan tydliggöra detta för barnen. Arbetet har påbörjats vårterminen 2011 Arbetet fortgår i enlighet med planerna. Framtida nyckelkompetenser IKT Utveckla arbetslagsarbetet Öka användandet av digitala hjälpmedel. Att utifrån Lpfö 98 skapa en öppen, mångsidig och kreativ verksamhet. Att det kompetenta barnet skall ges de bästa möjligheterna till delaktighet, påverkan och kreativitet. Att den pedagogiska miljön skall anpassas på bästa sätt för alla barn. Att med fokus på uppdraget skall alla pedagogers kompetens tas tillvara Att ge möjlighet till glädje och utveckling i något nytt. En handlingsplan har utarbetats utifrån önskemål om framtiden. Ökat användandet av den interaktiva tavlan och då mycket i reflektion tillsammans med barnen. Ökat samarbete mellan Småkrypen och Gläntan och speciellt vid överflyttning från små till stora samt förberedelser vid överflyttning. Många diskussioner kring gemensam policy Vi-känsla på Parkstugan och att skapa en miljö som gynnar detta. Tegelstugans förskola Prioriterade områden Mål Tegelstugans förskola Resultat Uppföljning/utvärdering Använda BRUK i vår Kommit igång och använder utvärdering i syfte att BRUK i utvärderingen. synliggöra, bedöma och Delområde: Demokratiskt utveckla verksamhetens förhållning, Barnens inflytande kvalitet. och Barns uttrycksformer. Detta har skapat en samsyn och en medvetenhet om var verksamheten är nu och S i d a 170

174 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Fokus på strävansmålen Utveckla arbetet med portfolio och Individuella utvecklingsplaner riktningen för arbetet mot uppsatta mål. De olika arbetslagen har kommit olika långt i detta arbete men gemensamt för alla arbetslagen är att barnen har ett ökat inflytande. Konkret förslag gällande IUP har arbetats fram. Började användas vårterminen Demokrati Varje barn skall känna delaktighet och möjlighet att påverka den dagliga verksamheten. Miljöcertifiering Framtida nyckelkompetenser IKT Använda Start och Stegvis i värdegrundsarbetet Ansöka om Skola för hållbar utveckling Öka användandet av digitala hjälpmedel. Portfolioarbetet har diskuterats i samband med IUP-arbetet. Varje arbetslag har utformat sin modell. Diskussioner har förts kring att eventuellt skapa en digital portfolio och IUP. Genom att observera och dokumentera i barnens vardag och sedan ge tillbaka till barnen vad de sagt och gjort har det skapats möjlighet för barnen att påverka både verksamhetens innehåll och miljö. Vi har även haft reflektionstid och diskuterat kring olika begrepp och innebörd tillsammans med barnen t.ex. vad är rättvisa? Materialet inköpt och några pedagoger har fått utbildning men arbetet ej kommit igång. Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling har tilldelats Tegel förskola. Våra tre huvudmål är: Demokrati barns inflytande och delaktighet i verksamheten Miljö konsumtionens påverkan på miljön Lärande vi vill att verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet En handlingsplan har utarbetats och utifrån den önskemål om framtiden. Ökat användandet av den S i d a 171

175 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Utveckla arbetslagsarbetet Handlingsplan IKT Att utifrån Lpfö 98 skapa en öppen, mångsidig och kreativ verksamhet. Att det kompetenta barnet skall ges de bästa möjligheterna till delaktighet, påverkan och kreativitet. Att den pedagogiska miljön skall anpassas på bästa sätt för alla barn. Att med fokus på uppdraget skall alla pedagogers kompetens tas tillvara Att ge möjlighet till glädje och utveckling i något nytt. interaktiva tavlan och då framför allt i arbetet med olika teman men även i reflektion tillsammans med barnen. Det har varit ett kreativt år och mycket arbete har lagts på att diskutera arbetsmetoder, barnbyn och att skapa de pedagogiska miljöerna. Pedagogerna är medvetna om att barnen ej varit delaktiga i processen att skapa aktivitetsrum. Nulägesbeskrivning I dagsläget använder sig pedagogerna av lärplattformen It s learning, webmail via Microsoft Outlook Live, nätverksplatser i kommunens servrar och Lunds kommuns hemsida (inklusive Inloggad), för att informera sig, producera digitala dokument och kommunicera. Det är skillnader mellan hur mycket och hur ofta pedagogerna använder sig av ovanstående IKTvägar. Det har inom Veberöds verksamhetsområde startats en personalkurs, Veberöds verksamhetsområde, där vi pedagoger och övrig personal endast kan informera sig. Det finns även personalkurser för respektive förskola, Parkstugans personalrum och Tegelstugans personalrum, där det finns möjlighet att kommunicera, informera, dokumentera samt dela med sig av material. Det finns de som har startat personliga kurser och även kurser för arbetslaget. Här skapas möjligheten att spara arbetsrelaterat material som blir tillgängligt för alla kursdeltagarna. Varje arbetslag har en föräldrasida med föräldrainloggning. Här hittar föräldrarna allmän information samt övrig dokumentation kring verksamheten. Förskolan har en gemensam mail dit föräldrar kan sjuk/frisk anmäla sitt barn samt lämna övrig information. IKT som arbetsmetod används för lite i arbetet med barnen. Vi har börjat visa på datorn och Internets funktion och möjligheter i arbetet tillsammans med barnen. Pedagogerna använder sig av IKT som arbetsmetod för att planera och dokumentera arbetet i verksamheten. Barnen har möjlighet att se bilder som tagits av pedagoger via digitala fotoramar samt datorer. Introduktion av interaktiv tavla och dess olika funktioner och möjligheter har påbörjats för både barn och pedagoger. Kompetenser Den digitala kompetensen hos pedagogerna varierar. Majoriteten av pedagogerna i arbetslagen har kunskaper motsvarande PRIM 3. Pedagogerna upplever att det finns ett behov av en allmän repetition samt mer kunskap inom lärplattformen, It s learning. S i d a 172

176 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD IKT-samordnare på 20 % finns till förskolorna inom Svaleboområdet, Tegelstugan och Parkstugan fr.o.m. hösten Denna fungerar som lokal lärplattformsadministratör (LA), IKT-ansvarig. Fortlöpande fortbildning har skett genom IKT-handledning till arbetslagen av IKT-samordnare på förskolorna. Varje barn bör kunna: Sätta på och stänga av datorn. Hantera mus och tangentbord. Använda individanpassade pedagogiska program. Använda digitalkamera för att fotografera, filma och föra över bilder till datorn. Använda multimedia (bild, ljud och text) i kreativt skapande. Använda enkla sökstrategier på Internet Åtgärder All personal ska få relevant fortbildning för att vidareutvecklas i sitt användande av IKT i arbetet. IKT-fortbildningen ska vara med som en del i all personals kompetensutvecklingsplan som utarbetas tillsammans med skolledaren Pedagogiska IKT-diskussioner eller IKT-inspirationsstunder/Workshops Utöka de digitala verktygen ÅRETS VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSE Normer och värden Resultat Normer och värden är prioriterat i alla situationer i verksamheten. För de små barnen prioriteras samspel, turtagning m.m. Att det finns närvarande positiva vuxna resulterar i en självständig barngrupp. Barnen får större möjlighet till medbestämmande vilket resulterar i stor samhörighet i barngruppen. Vi bygger på barnens personlighet och en Vi-känsla sammanhållningen i gruppen, men även tydliga gränser där barngruppen så behövt. Höstterminen 2010 började vi arbeta med vad som kännetecknar en bra kompis. För att förstärka och tydliggöra värdegrundsarbetet började Start och Stegvis användas på Parkstugan under vårterminen Detta har lett till att barngruppen har blivit sammansvetsad, att det genomsyrar hela dagen och att föräldrarna har blivit involverade. På Tegelstugan har arbetet med Start och Stegvis inte kommit igång men några pedagoger har under året fått utbildning i detta och starten sker hösten Start och Stegvis är ett material med syfte att utveckla barns sociala färdigheter, vilket stärker deras självkänsla. Arbetet med materialet ska uppmuntra barnen att arbeta för ökad gemensam trivsel, förebygga aggressivt beteenden och lägga grund för ett socialt samspel Utveckling och lärande Språklig utveckling Mål Skapa språkmedvetenhet hos barnen på ett lekfullt sätt. Lära barnen att uttrycka sig verbalt och göra sig förstådda. Stärka barnens språkförståelse. Öka barnens självkänsla, våga tala i grupp. S i d a 173

177 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Resultat alla vardagssituationer tas tillvara och används dagligen för språkutveckling utmanar barnen språkligt genom att lyssna, fråga, argumentera, reflektera skapat miljöer så att samtal främjas mellan barnen vi har blivit mer medvetna om vårt förhållningssätt och vårt arbetssätt Åtgärder att fortsätta diskussioner och observationer att skapa fler forum för reflektioner i arbetslaget att skapa forum för och med barnen i ett demokratiskt sammanhang där de lär sig förhandla, argumentera för sin sak med stöd från pedagogen att fortsätta arbeta med både stora och små gruppindelningar Matematik Mål Utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Resultat Använder rätt benämning t.ex. matematik, cirkel, romb m.m. Ställer öppna och produktiva frågor Olika matematiska uppdrag på utedagarna Inköp av nytt utmanande material Tegelstugan har skapa aktivitetsrum såsom Matematikrum och Natur och Teknikrum Åtgärder Utveckla miljö och material Bli bättre på att se matematiken som finns överallt BARNS INFLYTANDE Mål Sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Resultat Barnens upplevelser och intresse ligger till grund för planering av verksamheten. Grupper konstrueras efter barnens behov och intresse. Vuxna och barn reflekterar tillsammans och detta görs på olika sätt i arbetslagen. Exempel på detta är: i matsituationen, i mindre grupper och genom digitala verktyg såsom bilder på activeboarden eller i fotoramar. Pedagogerna har observerat och utvärderat material och miljö efter hur barnen använder det. Arbetslagsledarna har läst boken Lyssnandets pedagogik och valt ut delar som alla har läst och därefter diskuterat kring. Åtgärder Inköp av boken Lyssnandets pedagogik till all personal Medvetandegöra barnen om sin egen roll Utveckla det påbörjade reflektionsarbetet Minska avbrotten i barnens lek S i d a 174

178 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Främja lekutvecklingen genom att vara närvarande vuxna Se till att barnen är delaktiga vid inköp av nytt material och skapande av nya miljöer FÖRSKOLECHEFENS SUMMERING Svaleboområdets förskolor Bedömning/analys av måluppfyllelse Verksamhetsåret har kantats av diskussioner kring den reviderade läroplanen med fokus på förskollärarens ansvar, arbetslagets ansvar samt systematisk dokumentation. I den utvärdering av resultatet som gjorts har måluppfyllelsen varit god. Enligt föräldraenkäten var föräldrar övervägande nöjda eller mycket nöjda med förskolorna i sin helhet. Dock ej under rubriken Utvärdering och kvalitetsutveckling i frågeställningarna Ditt barn och du är delaktiga i utvärdering av verksamheten samt I en utvecklingsplan visar förskolan vad som behövs förbättras där 64% svarade vet ej, stämmer dåligt eller stämmer inte alls. Dessa områden behöver både Tegelstugan och Parkstugan synliggöra och göra barn och föräldrar mer delaktiga i. Stora förändringar har skett på Tegelstugans förskola sedan läsåret 2009/2010, de nya arbetslagen har kommit igång och om- och tillbyggnaden är klar. Lokalerna för de olika arbetslagen ser olika ut men gemensamt för personalen är ett stort och härligt personalrum, två konferensrum och ett arbetsrum, vilket har stor betydelse för samarbete och planering. Tegelstugan är på god väg att utveckla ett nytt arbetssätt genom att t.ex. skapa aktivitetsrum. I det arbetet behöver vi dock bli bättre på att involvera barnen mer. På Tegelstugan har också mycket tid har avsatts till diskussioner kring ansökan Skola för hållbar utveckling där alla varit delaktiga. Detta har skapat en gemensam plattform för vårt fortsatta arbete inom de utvecklingsområden som vi tagit upp som förbättringsområden. Utmärkelsen tilldelades Tegelstugans förskola i juli Parkstugan lämnar in sitt arbete med Grön Flagg under hösten 2011 och fortsätter sedan med att arbeta fram nya mål. Förskolorna har gemensamt arbetat fram en blankett gällande IUP och i samband med det diskuterades även portfolioarbetet. Varje arbetslag har utformat sin egen portfolio. Tegelstugans förskola deltar även i kommunens digitala portfolioprojekt UNIK. Parkstugan har arbetat fram en blankett för Lokal pedagogisk planering. Det har skapat en samsyn och en större medvetenhet om var verksamheten är nu och vart vi är på väg. Målet att använda BRUK för uppföljning, utvärdering och att formulera nya mål har kommit igång. Parkstugans förskola har använt indikatorerna: Samspelet i personalgruppen, Demokratiskt förhållningssätt samt matematik, naturvetenskap och miljö. Tegelstugans förskola har använt: Barns inflytande, Demokratiskt förhållningssätt och Barns uttrycksformer. BRUK hjälper till att synliggöra, bedöma och utveckla kvalitet i verksamheterna. Var är vi? Vad fungerar bra? Vad behöver utvecklas? Hur går vi vidare? Utvecklingen av arbetslagen, skapande av aktivitetsrum samt stor fokus på värdegrundsarbetet har bl.a. bidragit till att barnen har fått ett större inflytande. För att öka användandet av digitala hjälpmedel och öka barnens intresse har det på varje enhet arbetats fram en handlingsplan för IKT. Åtgärder Fortsätta utveckla arbetslagsarbetet Utveckla digitala verktyg för portfolioarbetet och IUP Öka användandet av digitala verktyg tillsammans med barnen S i d a 175

179 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Använda Start och Stegvis i värdegrundsarbetet Fortsätta arbetet med Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling Fortsätta implementering av reviderade läroplanen Bli tydligare i hur vi gör barn och föräldrar delaktiga i verksamhetens utvärdering Göra verksamhetens planering mer synlig för barnen och deras föräldrar Monica Nilsson Rektor tillika förskolechef för förskolor Svaleboområdets ansvarsområde 3. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN VEBERÖDS GRUNDSKOLOR OCH SKOLBARNOMSORG 3.1 IDALASKOLAN Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Idalaskolans tidigare beslutade åtgärder sammanfattas i fem utvecklingsområden som ryms inom begreppet Lärande för hållbar utveckling. Utvecklingsområdena finns beskrivna i den lokala arbetsplanen för Veberöds verksamhetsområde. Planen gäller t o m år Den lokala arbetsplanens utvecklingsområden bygger på läroplanerna för förskolan och grundskolan, Allmänna råden för fritidshemmet, Lunds kommuns skolplan, Barn- och skolnämnd Lund Östers mål, Skolinspektionens granskning 2009 samt resultat som framkommit i kvalitetsredovisningen tidigare år. Värdegrunden som finns beskriven i våra läroplaner och i den lokala arbetsplanen ska genomsyra arbetet. För att öka måluppfyllelsen i skolan förändrades Idalaskolans organisation inför läsåret 2010/2011. Åldersintegrerade klasser blev åldershomogena klasser. Samtliga pedagoger och de intervjuade eleverna i årskurs 3 är mycket nöjda med förändringen. Vår förhoppning är att det ska bli lättare att följa upp elevernas resultat när de nu har samma lärare och samma klasskamrater i 3-4 år. Utvecklingsområde 1: uppföljning/utvärdering Vi har en bra struktur och ansvarsfördelning när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet, men det kan utvecklas ytterligare. Mer fokus bör läggas på verksamheternas resultat och vad de beror på. Analysen är fortfarande svår. Dokumentationen bör ske i kortare intervaller. Både lärare och elever berättar att eleverna är delaktiga i utvärderingar av arbetsområden och uppföljning av lärandet, både i skolan och på fritids. Här har skett en tydlig förbättring de senaste åren. Fortsatt utvecklingsområde är att använda det som framkommer i olika utvärderingar på ett effektivt sätt. Utvecklingsområde 2: fokus på strävansmålen 1-16 I rektorns intervjuer med elever i åk 3 framkommer det att eleverna vet vad de ska lära sig. Lärarna berättar om målen när de ska börja ett arbetsområde och på utvecklingssamtalet får de också veta om målen och hur det gått. Eleverna känner igen läroplansrubrikerna när jag läser upp dem och förklarar dem med andra ord. Ja just det, det har vi jobbat med, sa flera av dem då. Mest kände de igen innehållet under rubriken Normer och värden som de tyckte att de jobbat mycket med. S i d a 176

180 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Min bedömning som rektor är att undervisningen utgår från läroplansmålen och att skriftliga omdömen och åtgärdsprogram skrivs syftandes på utveckling mot dessa mål. Fritidshemmets verksamhet är inte lika tydligt planerad utifrån läroplanen. Däremot är Idalaskolans utvecklingsområden tydligt förankrade i fritidshemmets planering och uppföljning. Utvecklingsområdet bedöms vara uppfyllt och formuleringen blir inaktuell i och med den nya läroplanen där begreppet strävansmål försvinner. Utvecklingsområde 3: miljöcertifiering Idalaskolan erhöll utmärkelsen Skola för hållbar utveckling våren Arbetet utifrån utmärkelsens riktlinjer har fortsatt under läsåret och kommer att fortsätta för att sedan redovisas till Skolverket igen år Vi utgår från de frågeställningar som finns beskrivna för utmärkelsen: delaktighet, samverkan med omvärlden, ny personal, måluppfyllelse, barnens delaktighet i processen samt kompetensutveckling. Vi har under läsåret använt oss av ett färdigt Storyline-koncept kallat Mofflor från Håll Sverige rent. Innehållet i temat har varit köp och släng, behov och begär, konsumtion, reklam, att hushålla med resurser, social infallsvinkel i form av att lycka inte kan köpas för pengar. Arbetssättet förutsätter elevernas delaktighet och alla pedagoger har varit delaktiga i kompetensutveckling samt planering av temat. Vi har ansökt och fått pengar från kommunens projekt Gröna skolgårdar. Vi ska restaurera skolans atriumgård. Eleverna har fått lämna förslag på hur atriumgården ska se ut och vad vi kan använda den till. Genom att restaurera och förbättra den vill vi stödja och berika lärandet om olika ekologiska processer. Vi vill även påvisa hur kretsloppstänkande kan se ut i praktiken. Fritidshemmet startade upp ett samarbete med ett mer mångkulturellt fritidshem i Lund. På Idalaskolan är vi bra på att få med eleverna i processen och organisationen är sådan att den ger alla medarbetare möjlighet att vara delaktig. Vi anser inte att vi är tillräckligt tydliga med vad vår skola står för till nyanställda; hållbar utveckling, hälsa, miljö, storyline och Tanzania är några exempel. Hemsidan behöver uppdateras och det behöver även tas fram rutiner för hur man tar emot nyanställda. Kompetensutvecklingen inom lärande för hållbar utveckling har varit god men vi avsätter sällan tid för att delge varandra av kompetensutveckling som bara en del får ta del av. Utvecklingsområde 4: demokrati Ordet demokrati är välkänt bland eleverna i åk 3 som intervjuades av rektorn. Eleverna i den åldersgruppen upplever att de fått vara med och påverka och komma med förslag på arbetsformer. Det är stor skillnad på vad de här eleverna ger exempel på vad de får vara med och påverka jämfört med eleverna i förra läsårets åk 3. I år beskriver de ett mer reellt inflytande på själva lärandet och undervisningen. De beskriver även ett inflytande över fritidshemsverksamheten. Utvecklingsområde 5: framtida nyckelkompetenser Idala skola och fritidshem har valt att bland de framtida nyckelkompetenserna särskilt fokusera på kulturell mångfald och IKT. Kulturell mångfald Syftet med undervisningen har varit att skapa naturliga möten med olika kulturer och att utveckla elevernas förståelse för och solidaritet med andra kulturer. Kulturell mångfald kan belysas ur flera olika perspektiv; inom gruppen, i närsamhället och ur ett nationellt och internationellt perspektiv. S i d a 177

181 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Mångfaldsproblematiken kan kopplas till arbetet för hållbar utveckling, vilket vi gjort via Skola för hållbar utveckling. En annan arbetsmetod har varit att knyta kontakter med elever och lärare på andra skolor. Tillsammans med vänskolan genomförs aktiviteter som på olika sätt synliggör likheter och olikheter samt utvecklar respekten för varandra hos eleverna. Föräldrar med annan etnisk tillhörighet har engagerats för att visa och berätta om sina seder och bruk. Även aktiviteter och diskussioner omkring mångfalden i samhället och i världen i övrigt har behandlats mycket i samlingar på fritids. Detta har väckt stort intresse och kloka tankar hos eleverna. Tanzaniatemat bidrar med ett internationellt perspektiv på mångfald. Temat inriktade sig i år på förhållanden när det gäller odling, matproduktion, hushållning och konsumtion. Detta kretslopp jämförde vi senare med vår egen kulturs matproduktion, hushållning och konsumtion. Personalen upplever sig se att det finns en förståelse för olikheter och en respekt för individen bland eleverna. Eleverna kommer till tals i gruppen och verkar känna sig trygga i det. Olika åsikter om tycke och smak liksom skillnader och likheter mellan kön har ventilerats och eleverna verkar respektera dem. Personalen konstaterar att eleverna nu agerar mer självständigt, visar varandra mer förståelse och respekt. Detta leder i sin tur till att det förekommer färre konflikter i grupperna än i början av läsåret. Elever visar att de gör ett ställningstagande när det gäller olikheter och orättvisor i gruppen, i samhället och även till viss del i världen. Eleverna har tillsammans med personal aktivt och med visat intresse deltagit i tankeprocesser kopplat till mångfaldsproblematiken. Många kloka idéer har förts fram för att öka förståelsen mellan människor. Eleverna befäste kunskap om den tanzaniska kulturen i varierande grad alltefter ålder och mognad. Alla barn kom till insikt om att det finns olika kulturer och skiftande levnadsförhållanden här på jorden. IKT Vi arbetar för att förankra Lunds kommuns IKT-strategi och har tagit fram en IKT-plan för Idalaskolan som innehåller nulägesanalys liksom utvecklingsbehov. Resultat Teknisk utrustning Vi har under läsåret köpt in fyra datorer, fyra interaktiva skrivtavlor, fyra fasta projektorer, 30 mobiltelefoner och trådlöst nätverk har blivit installerat på skolan. Kompetensutveckling Kompetensutvecklingen har varit inriktad på att använda de interaktiva tavlorna, digitalt IUPverktyg, it s learning, word, bildredigering, Photostory, blogg och wiki. Kompetensutveckling på de pedagogiska skolprogram som köptes in har skett via Elevdata. Undervisning Vi har använt de interaktiva tavlorna i olika utsträckning från klass till klass. De upplevs underlätta undervisningen och ge ökade möjligheter till elevdelaktighet och variation av arbetssätt. Mobiltelefonerna ingår i det fortsatta projektet i klass 2 och det trådlösa nätverket har underlättat vårt dagliga arbete. Tillgången till tekniska hjälpmedel är ganska god men vi behöver satsa än mer på inköp i framtiden. De höga kostnaderna vad det gäller inköp, drift och IKT-pedagog och den snabba utvecklingen är problematiska. S i d a 178

182 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Integrationen av IKT i den dagliga verksamheten fungerar bra för skolledare och pedagoger som får och ger all information på den gemensamma plattformen. Gemensamt material sparas så att alla berörda kan ta del av det. Pedagogerna fotograferar, filmar och använder många program på datorn. IKT är ännu inte en naturlig del av undervisningen och fritidsverksamheten men vi ser en utveckling. Intresset finns hos rektor, medarbetare och elever. En enkät lämnades ut till pedagogerna för att få en överblick över vilken IKTundervisning eleverna fått under läsåret. Enkäten visar på att eleverna använder ordbehandling samt miniräknare och datorer som matematiska hjälpmedel. I någon klass används ett interaktivt läromedel i matematik. De äldre eleverna använder sig av sökmotorer så som google och bing och får i och med det även utbildning i netikett. Undervisning i källkritik saknas nästan helt. Hur de digitala texterna kan påverka mottagaren har eleverna som bloggar och använder sig av photostories pratat mycket om. De äldre eleverna kan logga in på den gemensamma plattformen och de kan spara sina dokument. Pågående projekt Mobilen som ett redskap i utbildningen "Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Lpo94 "Skolans uppdrag) Mål Att alla får möjligheter att möta framtiden. Motarbeta tabun och fördomar kring ny teknik. Att våga uttrycka sig i text och bild. Att kunna presentera sitt dagliga arbete på webben i realtid och som dokumentationer. Att använda mobiltelefonen som ett dokumentationsredskap. Att lära sig använda foto, video, ljudinspelningar samt textfunktionerna. Genom att ge alla möjligheter i skolmiljö, med en bra handledning. I samarbete med produktutvecklare ges möjligheter att få kunskaper i framtidens teknik. Beskrivning av projektet Under vårterminen 2010 fick en årskurs 1 möjlighet att använda sig av var sin mobiltelefon som ett dokumentationsverktyg i undervisningen. Eleverna har i årskurs 2 fortsatt arbeta med mobilerna. Telefonerna har framför allt använts till att dokumentera den dagliga verksamheten i skolan. Vi har fotograferat/filmat och sedan har dessa bilder/filmer lagts ut på en klassblogg. Där har eleverna sedan skrivit texter till. Eleverna har lärt sig att redigera sina bilder innan de läggs ut på bloggen. Vi har pratat om och jämfört olika bilders kvalitet. Vi har pratat om vilka texter man kan skriva till bilderna, att tänka på vem som kommer att titta på bilder och texter, netikett. Resultat Det eleverna har med sig är att det finns möjligheter med mobiltelefonen och att de blir delaktiga i dokumentationen av sitt arbete på ett konkret sätt. De ser direkt på bloggen, hur S i d a 179

183 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD deras bilder och texter blir. De kan kommentera varandras texter och bilder. De lär av varandra och lärarna lär tillsammans med eleverna. Eleverna har använt mobiltelefonerna på det sätt som det var tänkt. Samtalen om netikett har varit väldigt lärorika. Åtgärder Vi kommer att fortsätta arbetet med att dokumentera skoldagen och att skriva på vår klassblogg. Däremot måste vi inse begränsningen med våra numera gamla telefoner och att tekniken går framåt. Vi har inte möjlighet med dessa telefoner att skicka bilderna direkt till bloggen och att skriva direkt till exempel när vi är på utflykt eller på studiebesök. Eventuellt kommer ett nytt projekt att påbörjas med läsplattor i undervisningen. Storyline Skolinspektionens rapport 2009 visade att det fanns mer att önska när det gäller samarbetet mellan och samsynen hos pedagogerna samt en ökad likvärdighet för eleverna i undervisningen. Elevinflytandet behövde utvecklas enligt rapporten. Både Naturskolan i Lunds kommun och en didaktiker knöts till utvecklingsprojektet. Utgångspunkten var förutom skolinspektionens rapport utmärkelsen Skola för hållbar utveckling samt utvecklingsområdet Lärande för hållbar utveckling. Naturskolan bidrog med kompetensutveckling för alla pedagoger på skolan gällande hållbar utveckling under ett par utvecklingsdagar våren I maj 2010 blev didaktikern involverad i Idalaskolans utvecklingsarbete kring helhetssyn och elevinflytande i lärandet. Idalaskolans pedagoger valde att arbeta med metoden Storyline. Temat för läsåret var Mofflorna som handlar om hållbar utveckling. Utvecklingsarbetet med diaktikern pågick hela läsåret 2010/2011. Mål Samsynen gällande lärande ska utvecklas hos pedagoger. Ökad likvärdighet i elevernas undervisning. En helhetssyn på lärande ska genomsyra skolarbetet (Lärande för hållbar utveckling). Elevinflytandet ska öka. Resultat Eftersom temats mål, innehåll och genomförande diskuterats i personalgruppen vid flera tillfällen och ramarna för arbetet satts upp gemensamt upplever vi att eleverna på skolan har fått en likvärdig utbildning i hållbar utveckling. Pedagogerna fick en möjlighet att utnyttja olika kompetenser och styrkor. Pedagogerna har fått en gemensam plattform där vi har kunnat föra en pedagogisk diskussion, jämföra och delge varandra tips, idéer och problem i undervisningen. Att öka samsynen pedagoger emellan och ge varandra tips och idéer har varit ett utvecklande men också tidskrävande samarbete. Vi har kommit en god bit på vägen. Arbetssättet storyline bjuder in eleverna till delaktighet och möjligheten finns att skapa en helhet i lärandet eftersom flera ämnen integreras. Svårigheten att låta storylinetemat genomsyra all undervisning gjorde att pedagogerna ibland kände sig splittrade. Gnistan slocknade mellan varven både hos elever och pedagoger då temaarbetet pågick under en lång period. S i d a 180

184 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD ÅRETS VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSE Normer och värden Skola och fritidshem Mål I lärarnas planeringar syns det att man arbetar mycket med normer och värden i de olika klasserna; att våga säga nej, att visa hänsyn och att respektera varandras olikheter. I en klass har extra insatser satts in under läsåret då stämningen i klassen upplevdes som negativ och språket ofta blev hårt eleverna emellan. Värdegrundsfilmer, rollspel, intervjuer och diskussioner har varit arbetssätt som gett gott resultat liksom planerade raster. Läroplansmålen under rubriken normer och värden gäller även för fritidshemmets verksamhet. Där har man lagt mycket tid på att uppmärksamma hur eleverna pratar till varandra och lyssnar på varandra. Resultat För att få fram resultaten har vi använt oss av en trivselenkät, en karta för att markera otrygga platser, intervjuer, samtal, observationer, utvärderingar med eleverna och skriftliga omdömen. Eleverna på Idala känner i hög grad att de trivs i klassen och att de har kompisar. I en av elevgrupperna förekommer det en del hårda ord och tråkiga attityder mot varandra. Eleverna berättar för någon vuxen om de blir utsatta för kränkande behandling och eleverna uppfattar att de vuxna lyssnar på dem. Ett fåtal elever svarar att de själva brukar reta, slå eller tvinga andra att göra saker de inte vill. Dessa elever är identifierade av pedagogerna. Eleverna anger att de känner sig trygga under fritidshemstiden. I princip alla elever tycker att de vuxna lyssnar på vad de vill säga och vad de vill göra. Majoriteten av eleverna anger att de aldrig blir retade på fritids. Nästan alla elever uppger att de kan påverka/bestämma lagom mycket. Det finns mycket att göra på fritids. Fritidspedagogerna upplever att eleverna ber om ordet och oftast låter varandra tala till punkt. När det gäller tonläget i samtalet och leken finns mer att göra. Det finns ingen större skillnad mellan klassernas upplevelser av platser som kan kännas otrygga. De få otrygga platserna, är platser där eleverna ofta hamnar i konflikt med varandra, framförallt nämns fotbollsplanen. Det är inte samma platser som nämndes förra läsåret. Då uppmärksammade elever personalen på undanskymda platser på skolan, nu är det platser där aktiviteterna kan skapa meningsskiljaktigheter. Samtliga elever i åk 3 som deltog i intervjun upplever Idalaskolan som trygg. Tryggheten beskrivs i att man känner de flesta, det är en liten skola, lärarna är bra. Eleverna uttrycker att de vuxna respekterar eleverna och att de behandlar pojkar och flickor lika. De vuxna markerar om flickor eller pojkar tar mer utrymme i gruppen på bekostnad av de andra. Någon gång har de upplevt att lärare är för stränga mot pojkar. Eleverna tycker att utvecklingssamtalen varit bra. Någon elev uttryckte att det känns lite pirrigt att gå dit helst om man inte når målen, men de vuxna säger det på ett bra sätt. Eleverna berättar att de arbetat mycket med normer och värden i 3:an och att det blivit en bra stämning i klassen. När eleverna tänker tillbaka på tiden då de började på skolan berättar de att de kände sig välkomna när de började skolan. Eleverna känner sig redo att börja 4:an på Svaleboskolan. Det ska bli kul och spännande. De känner sig förberedda för de har varit där på besök och haft slöjd där. De vet vilka lärare de ska ha. S i d a 181

185 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Beslut om att skriva sociala omdömen togs av rektor inför läsåret 2010/2011. En mall som byggde på elevernas egen självvärdering samt lärarens och ev. vårdnadshavarnas kommentarer utifrån de läroplansmål som man arbetet med togs fram. Tyvärr har elever och vårdnadshavare i väldigt liten omfattning använt sig av mallen och lärarens kommentarer har inte haft formen av omdömen utan blev just kommentarer att samtala kring på utvecklingssamtalet. Flera föräldrar och elever har framfört att de inte riktigt förstod hur de skulle använda mallen. Utvärdering av Idalaskolans handlingsplan för likabehandling Det framkom att pedagogerna arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbete med eleverna under läsåret. I augusti inleddes läsåret med samarbetslekar, namnlekar och teater. Skolans pedagoger framförde små teaterstycken med anknytning till skolans trivselregler; STARK. Målet var att synliggöra skolans värdegrund på ett elevnära sätt samt att skapa gemenskap mellan elever i olika åldrar. Eleverna har varit delaktiga i utvärderingen av värdegrundsarbetet men inte i planeringen. Alla klasser uppger att man gått igenom värdegrundsreglerna vid något föräldramöte. F-klassen skickade hem trivselreglerna på höstterminen så att även föräldrarna fick ta del av dem när deras barn började skolan. Storylinetemat och Tanzaniadagarna var tydligt kopplat till värdegrundsarbetet. Tanzaniadagarna var i år en del av Lunds kommuns mångfaldsvecka som inföll i mars. På grund av miss i kommunikationen skolorna emellan, fick Tanzaniadagarna ersätta SAMSdagarna, med temat Om du var jag som det är tänkt att både Svaleboskolans och Idalaskolans elever ska delta i. Trivselenkäten är reviderad och genomfördes under vårterminen 2011 men inte under hösten. Alla pedagoger har läst och diskuterat Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (Skolverket 2009). Under vårterminen deltog alla i en föreläsning om genus. Handlingsplan för Idalaskolans arbete med likabehandling läsåret 2011/2012 (åtgärder) Under läsåret ska: Eleverna vara mer delaktiga i planeringen av värdegrundsarbetet. Mentorn med täta mellanrum följa upp med de elever som angett att de retar, slår eller tvingar andra att göra saker de inte vill t ex genom enskilda samtal med elev och vårdnadshavare samt tät vuxenkontakt under fri lek och rast. Gemensamma trivselregler även fortsatt skickas ut till alla föräldrar i förskoleklassen vid terminsstart. Trivselenkäten även göras under höstterminen. Vårt förslag är att klasserna gör trivselenkäten mellan veckorna 40 och 45. Varje klass analyserar sitt resultat och Idalaskolans SAMS-grupp sammanställer analyserna. Vårens enkät blir då en uppföljning av höstens. Vi tror att de goda resultaten i enkäterna beror just på att vi uppmärksammar frågorna ofta. En idébank med förslag till värdegrundsarbete tas fram. En arbetsgrupp tillsättas för att organisera samarbetet mellan skolorna gällande temat Om du var jag, så att detta kan ske på ett bättre sätt nästa läsår. Det ska tas fram en tydlig målbeskrivning för temat. En ny mall för sociala omdömen arbetas fram. S i d a 182

186 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD UTVECKLING OCH LÄRANDE Stora satsningar har gjorts under läsåret på kompetensutveckling i matematik och svenska med inriktning på skrivprocessen. Språklig utveckling Fritidshem Mål Eleverna ska utveckla sitt talspråk på ett rikt och nyanserat sätt. Resultat Språket är ett viktigt arbetsredskap i fritidshemmets hela verksamhet. Ibland behöver man sätta extra fokus på olika delar av språkutveckling. Någon fritidsgrupp har haft samlingar där man har tränat sig på att beskriva t.ex. saker, känslor och åsikter, men annars har fritidspedagogerna inte lyckats hålla svenskmålet levande i fritidsgrupperna även om språket, främst talspråket, används så gott som hela tiden. Skola Resultat Idalaskolans elever visar återigen goda läsresultat (LUS). De nationella proven visar att endast en elev inte når målen för årskurs tre. Resultat nationella prov: Muntlig diskussion goda resultat Läsförståelse goda resultat Skriva skönlitterärt godkända resultat Skriva faktatexter godkända resultat med utvecklingsmöjligheter Högläsning goda resultat Analys Gemensamt för alla klasser är att vi har arbetat mycket med att skriva texter av olika genre. Det har också lagts stor vikt vid att skriva och forma bokstäver efter bästa förmåga. Vi kan se en tydlig utveckling i samtliga grupper. Arbetssättet utifrån storyline har bidragit till att eleverna har utvecklat sin förmåga att samtala och diskutera. Vi har ett bibliotek med ett stort utbud av olika slags litteratur för olika åldrar och det ligger lätt tillgängligt för alla klasser. Detta gör att litteraturen ständigt finns med i vårt arbete. Våra elever läser en stund varje dag. Skolbibliotekarien har förlagt en del av sin arbetstid på Idalaskolan men formerna för samarbetet skola och skolbibliotek har varit otydligt. S i d a 183

187 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Matematik Fritidshem Mål Eleverna ska bli uppmärksamma på när de använder matematiken i vardagen Resultat Vi valde att särskilt belysa matematiken under sportlovet. Vi ville låta eleverna uppleva matematik ur ett fritidshemsperspektiv. Vi bakade, gjorde en utflykt med matematiktema, testade material i matteverkstaden och gjorde diagram över närvaron. Alla elever var mycket positiva och utvärderingen i slutet av veckan visade att eleverna förstod att matematik finns överallt i vardagen. Det blev ett välplanerat arbete som föll väl ut för både personal och elever. Eftersom vi använde ett helt lov blev helhetsperspektivet större. Eleverna tog med sig sina erfarenheter från lovet till sina ordinarie fritidshem där de olika matteaktiviteterna fortsatte. Skola Resultat De nationella proven visar att endast två elever inte når målen för årskurs tre. Eleverna behärskar samtliga delmoment men brister något när det gäller att redovisa hur de har tänkt samt i att läsa problemuppgifter. Flera elever i årskurs tre låg i riskzonen att inte nå målen när höstterminen började. Deras kunskapsnivå kartlades, undervisningen anpassades och resurser omfördelades på skolan för att möjliggöra för dem att utvecklas. Resultatet i slutet av våren visade att alla utom två fick godkänt. Analys I varje arbetslag har vi under läsåret haft en lärare som undervisar samtliga elever i årskursen i ämnet matematik. Detta upplever vi pedagoger har gynnat eleverna i deras lärande. Vi har tydligt kunnat se elevernas lärande och behov av stöd. Lärarnas planeringstid har effektiviserats och därmed upplever vi att kvalitén höjts. Åldershomogena klasser som är nytt för läsåret underlättar undervisningen i matematik. Under året har vi börjat arbeta med interaktiva tavlor som ett redskap i matematikundervisningen och det bidrar till en mer levande matematisk diskussion med och mellan eleverna. Matteverkstaden är färdigställd och möjligheten finns nu att i större omfattning använda olika konkreta material. Årskurs två och tre har delvis och helt bytt ut läromedlet. Det har inspirerat eleverna och ökat arbetsglädjen även hos pedagogerna. Elever och föräldrar har varit nöjda med det nya läromedlet. Övriga ämnen Skola Resultat I samtliga ämnen utöver svenska och matematik bedöms alla elever i årskurs 3 utom en få godkänt. S i d a 184

188 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Analys Endast de skriftliga omdömena bildar underlag för denna bedömning och liksom tidigare år har lärarna lagt mindre fokus på dessa än på omdömena i matematik och svenska. Detta är ett utvecklingsområde ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Skola och fritidshem Mål Varje arbetslag har skrivit pedagogiska planeringar utifrån läroplansmålen gällande ansvar och inflytande. Målen har varit desamma i varje elevgrupp på fritidshemmet som i skolan. Utifrån elevernas ålder och mognad och framförallt resultat i tidigare omdömen har man i de olika klasserna prioriterat olika mål och arbetssätt för läsårets arbete om ansvar och inflytande. Hos de yngre eleverna har det handlat om att ta ansvar för sina handlingar och inte skylla på någon annan samt att ta ansvar för t ex gemensamma saker. För äldre elever handlar det om att ta ansvar för sitt eget arbete och sina läxor samt att bidra till arbetsro i klassrummet. Eleverna har fått träna på att våga stå upp för sina åsikter och göra sin röst hörd för att kunna utöva inflytande. Att ta ansvar handlar också om att kunna ta till sig instruktioner och arbeta självständigt och därigenom ha inflytande över sitt lärande. Resultat Pedagogerna i samtliga grupper kan se en positiv utveckling över tid hos eleverna vilket visar sig i ett gott arbetsklimat i grupperna. Arbetet med ansvar och inflytande pågår hela tiden, det är svårt att avgränsa över tid. Olika läroplansmål lyfts fram särskilt i olika perioder. Analys Ett nära samarbete med vårdnadshavarna ger goda resultat. Metoder som visat sig fungera bra är att vara tydlig med vad som förväntas av eleverna, att beskriva arbetsområden, mål för lärandet, läxor och framför allt att visa på möjligheterna till inflytande samt ansvaret som följer. Ibland har man behövt arbeta i mindre grupper med elever som känner sig osäkra eller på annat sätt ha tät vuxenkontakt. I några klasser har eleverna fått utvärdera sig själva varje fredag utifrån målen. Samtal ofta om ansvar och inflytande samt väl genomtänkta val av arbetsmetoder som ger möjlighet till ansvar och inflytande är viktigt för utvecklingen hos eleverna. I skolan har skriftliga omdömen skrivits från och med i år men det har visat sig att mallen för omdömena inte fungerat så bra. Den har varit svår att förstå. Samtliga lärare har dock upplevt samtalet kring målen och elevens utveckling på utvecklingssamtalet som mycket positivt och utvecklande för eleven. Negativa kommentarer från vårdnadshavarna har endast handlat om själva mallen, innehållet i omdömena har man oftast hållit med om REKTORS SUMMERING Bedömning och analys Utvärderingarna av läsåret 2010/2011 visar att Idalaskolans elever gör goda resultat i samtliga ämnen. Utvecklingsområdena (lärande för hållbar utveckling, fokus på strävansmålen, demokrati, framtida nyckelkompetenser, miljöcertifiering samt uppföljning och utvärdering) har fyllt sitt syfte och jag kan inom områdena se en utveckling av verksamheten över tid som bör gynna elevernas utveckling och lärande. Även skolinspektionens krav på en ökad likvärdighet och samsyn på lärande inom Idalaskolan S i d a 185

189 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD anser jag ha utvecklats mycket. Främst genom arbetet med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling och arbetssättet Storyline. Alla pedagoger visar ett stort engagemang i det gemensamma arbetet vilket är mycket positivt för verksamhetens utveckling. Arbetet kommer att fortsätta. Olika undersökningar visar att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan och på fritidshemmet. Samspelet mellan vuxna och elever är gott. Många elever är inskrivna på fritidshemmet och väljer att vara där vilket jag tolkar som att de trivs. Jag bedömer fritidsverksamheten som mycket god och eleverna har stora möjligheter att påverka verksamhetens innehåll. Jag bedömer att det fortfarande finns ett behov av ökad kunskap bland medarbetarna om likabehandling. Arbetsmetoderna och den årliga handlingsplanen tenderar att bli desamma varje läsår vilket får mig att göra den bedömningen. Vi kan aldrig slå oss till ro med värdegrundsarbetet utan måste hela tiden sträva efter att eleverna ska få det ännu bättre. Den nya organisationen med åldershomogena klasser är positiv för måluppfyllelsen. Spridningen på elevernas kunskapsnivå inom klassen blir mindre och lärarna följer samma grupp i flera år. Rutinerna i förskoleklassen behöver dock utvecklas. Det är många 6-åringar som tas emot i samma klass och det tar ett tag att finna fungerande rutiner och skapa en vikänsla. Dessutom byts delar av arbetslaget ut varje år eftersom lärare och fritidspedagoger kan följa eleverna till åk 1 men inte förskollärarna. Även om resultaten i samtliga ämnen av lärarna bedöms vara goda ställer jag mig fortfarande frågande till om alla ämnen får det utrymme de ska ha. Innehåll i planeringar, skriftliga omdömen samt diskussioner i personalgrupperna får mig att dra den slutsatsen. Dessutom ser jag att det laborativa arbetet i matematik och de matematiska samtalen i undervisningen fortfarande behöver utvecklas. Förutsättningarna finns i och med att i stort sett samtliga medarbetare har deltagit i kompetensutveckling i laborativ matematik och en matteverkstad finns på skolan. Dessutom finns god möjlighet att använda digitala hjälpmedel i matematik. De nya läromedlen ger också den möjligheten. Medarbetarnas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet är god, elevernas delaktighet utvecklas hela tiden men vårdnadshavarnas är mindre god. Systematiken har blivit mycket bättre de senaste åren men dokumentationen behöver utvecklas för att vi ska ha ett bättre underlag för bedömning och minska stressen i slutet av läsåret. För att elever och pedagoger ska utveckla sin IKT-kompetens för lärande behövs det fler datorer men även andra tekniska hjälpmedel såsom smartphones och läsplattor som gör användningen till en naturlig del av arbetet. Det finns ett stort intresse för IKT bland elever och medarbetare. Vi måste alla våga prova och lära tillsammans med elever. Idalaskolans IKT-handlingsplan och Lunds kommuns IKT-strategi behöver förankras mer. Mobiltelefonprojektet i nuvarande klass 3 är ett gott exempel på där elever och lärare lärt tillsammans. Pedagogerna lägger mycket tid och kraft på att sätta sig in i den nya läroplanen och på att utveckla arbetet därefter. Både skol- och fritidsverksamheten utgår från läroplanen men det finns några områden att utveckla: överlämnandet av elevernas sociala utveckling och kunskapsutveckling till åk 4, bedömningen av elevernas förmågor, ämnesövergripande planeringar i skolan samt synliggörandet av fritidshemmets verksamhetsmål för pedagoger, barn och vårdnadshavare. Skolans deltagande i Projekt Unik har varit mycket positivt för utvecklingen av arbete med planeringar och omdömen men även av verksamhetens innehåll. Ett digitalt verktyg för IUP med skriftliga omdömen gör verksamheten mer transparant och ökar elevers och vårdnadshavares möjligheter till inflytande över lärandet. Lärare lär av varandra. I mötet med andra pedagoger och rektorer inom projektet lär vi mycket och det blir också en värdemätare S i d a 186

190 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD på vår egen verksamhet. Den värdemätaren säger att vi är på god väg och har stor kunskap och medvetenhet om skolutveckling, trots att vi är en liten skola i sammanhanget. Intervjuerna med åk 3 har också visat sig vara en mycket bra temperaturmätare på verksamheten. De kommer jag att fortsätta med. Åtgärder Kompetensutveckling inom diskrimineringsgrunderna, ikt, systematiskt kvalitetsarbete (dokumentation och analys av resultat), läroplan och ny skollag samt bedömning. Erfarenhetsutbyte och pedagogiska diskussioner om pedagogiska planeringar, ikt, matematik, värdegrundsarbete, skolbibliotekets roll samt överlämnande. Fortsatta nätverksträffar för lärare där man ska få sätta sig in i de nya styrdokumenten. Nätverksträffar för fritidshemmens personal på Svaleboskolan och Idalaskolan för att implementera den nya läroplanen och möjlighet till erfarenhetsutbyte för att utveckla verksamheterna. Synliggöra och utveckla fritidshemmens planeringar. Utveckla redskap för dokumentation. Utveckla mallen för sociala omdömen. Lyfta in forskningsresultat i våra diskussioner och underlag för beslut. Jag ser med spänning fram emot att följa elever och medarbetare på Idalaskolans fortsatta utveckling in i framtiden! Anette Ohlsson Rektor tillika verksamhetschef Idalaskolan 3.2. SVALEBOSKOLAN Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Lärande för hållbar utveckling Under läsåret 10/11 certifierades Svaleboskolan för utmärkelsen "Skola för hållbar utveckling". Ansökan gjordes av en grupp pedagoger (Miljögruppen) och i ansökan ingick det att kartlägga verksamheten dvs. fundera kring vad som fungerade bra och vad man kunde förändra. Följande mål sattes upp för verksamheten: Eleven ska känna till grunderna för samhällets lagar och normer och veta sina rättigheter och skyldigheter i skolan och samhället. Eleven ska kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljö i ett vidare perspektiv. Elevens ska lära sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påstående och förhållande. Eleven tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor. S i d a 187

191 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Miljögruppen bestod av pedagoger i åk F-9 och utifrån denna gjordes sedan en miljögrupp i varje stadium som bestod av både pedagoger och elever. Under mångfaldsveckan som arrangeras i Lunds kommun hade varje stadie ett antal temadagar där man arbetade med olika frågor kring hållbar utveckling. I åk 7-9 var eleverna i Miljögruppen delaktiga både i planering och genomförande av temadagarna "Om du var jag". Under läsåret 2011/2012 kommer miljögruppen fortlöpande att jobba vidare med frågor kring hållbar utveckling ENHET F-3, GRUNDSKOLA F-3 OCH FRITIDSHEMSVERKSAMHET F Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Prioriterade områden från läsåret 2009/2010 fortsätter även detta år. Svaleboskolans fem prioriterade områden för läsåret 2009/2010 och framåt finns under huvud-begreppet Lärande för hållbar utveckling. Jag, som rektorn för F-4 under läsåret 2009/10, gjorde om bilden över de prioriterade områdena för hur jag vill att pedagogerna skall arbeta. Detta gäller också för detta läsår för F-3 och fritidshemmen/klubben. Lokal pedagogisk planering Utifrån våra styrdokument: Nationella och lokala mål Allmänna råd mm Miljö certifiering Fokus på strävansmålen 1-16 Lärande för hållbar utveckling Framtida nyckelkompetenser Undervisning Verksamhet i skola och på fritidshem Kartläggning Formativ bedömning Dokumentation Demokrati Värdegrundsarbete Som leder till: IUP *Skriftliga omdömen * Utvecklings samtal och utvecklar ett gemensamt språk = likvärdig utveckling/uppföljning /Utvärdering Y.A Personalen gör sin lokala pedagogiska planering enligt ovanstående modell och utgår från våra styrdokument. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår mål, innehåll, uppföljning, bedömning och analys. Detta planerar man efter och lägger upp undervisningen. Elevernas kunskapsutveckling dokumenteras noga i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) med skriftliga omdömen. Dessa ligger sen till grund för utvecklingssamtalen med föräldrarna. Åtgärdsprogram skall skrivas om eleverna inte når målen. Planeringen och resultatet S i d a 188

192 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD redovisas för rektor. Arbetet med cirkeln ovan fortsätter kontinuerligt. Rutorna i mitten kan förändras över tid. Prioriterat område från KR 2010 Mål för Svaleboskolan F-3 från KR 2010 Resultat: (Så blev det.) Uppföljning/ utvärdering Alla skall göra en lokal pedagogisk planering. Barnen skulle uppnå målen utifrån den pedagogiska planeringen Pedagogerna skall kunna dokumentera resultat, se utvecklingsmöjligheter och blicka framåt. Alla har gjort en lokal pedagogisk planering. Resultaten är redovisade för föräldrar, barn och rektor. Måluppfyllelse och vidareutvecklingsmöjligheter har redovisats i UNIKUM, genom IUP, LUS-resultat och genom gemensam utvärdering av läsåret. Fokus på strävansmålen 1-16 Kursplaner skall vara kända av alla All har tagit aktiv del och diskuterat kursinnehåll. Bra resultat som följd. Demokrati Alla skall arbeta med normer och värdegrundsregler. Både i det dagliga arbetet och under Om du var jag veckan har det arbetats med normer och regler, som har gett resultat. Olika arbetsgrupper har bildats under året. Framtida nyckelkompetenser EU: 8 nyckelkompetenser skall prioriteras. Den digitala kompetensen och användning av datorer var inte tillräcklig ifjol. (Fler datorer till barnen beslöts att köpa in) Miljöcertifiering Svaleboskolan ska bli miljöcertifierad som Skola för hållbar utveckling. Vi har blivit miljöcertifierade för Skola för hållbar utveckling ÅRETS VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSE Det systematiska kvalitetsarbetet har pågått hela läsåret och dokumenterats i IUP:erna, UNIKUM samt i åtgärdsprogram och kommunicerats till elever, vårdnadshavare och till mig kontinuerligt. Pedagogerna har också inför kvalitetsredovisningen fått i uppdrag att redovisa LUS och årskurs 3:s nationella prov med en tydlig ANALYS av resultatet. (Blev det som det var tänkt? Om inte varför?) S i d a 189

193 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Pedagogerna i F-3 har fått i uppdrag av mig att redovisa sitt kvalitetsarbete enl. nedanstående modell: Prioriterade områden MÅL (Tänkt) Genomförandet (Gjort) Resultat (Hänt) ANALYS (Känt) att redovisa: Normer och värden Kunskaper och lärande Inflytande Av det som inkommit kommer jag att redovisa utvalda delar av arbeten med: MÅL och RESULTAT med ANALYS, det som var tänkt och vad som nu har hänt och är känt, genomförandet ligger bara till grund för interna diskussioner. (I texten nedan är VI = lärarna i klassen/fritidshemmet. JAG = Yvonne Andersson, rektor) Normer och värden Prioriterat MÅL område Normer och F-klassen Värden Eleverna skall ges goda förutsättningar att utveckla sin empatiska förmåga. Med gruppen som utgångspunkt skall elevernas självkänsla, identitet och empatiska förmåga utvecklas. I en väl fungerande grupp lär eleverna av varandra, stödjer varandra och utvecklar en levande social gemenskap. Eleverna lär sig lösa konflikter, ta ansvar, skapa gemensamma regler samt visa hänsyn och respekt för varandra. Årskurs 1 Värdegrundsarbetet skall förbättra klimatet i klassen och få eleverna att förstå att deras sätt att handla bidrar till hur vi har det i klassen. RESULTAT med ANALYS F-klassen Stopp! Sluta jag vill inte! har implementerats i såväl vår klass som i årskurs 1, på grund av att vi har samma skolgård. Detta känner alla eleverna till och använder sig av. Under Om du var Jag-veckan arbetade vi med andra kulturer, vilket gett barnen en annan syn på att vara lika men ändå olika. Skolans värdegrundsregler används i vardagsarbetet naturligt av eleverna. Vi som vuxna ser hela tiden det positiva hos eleverna, vilket har medfört att vi fått en glad och positiv barngrupp. Årskurs 1 Eleverna har delaktigt aktivt och visat stora framsteg i diskussioner och reflektioner. Vi har till stora delar uppfyllt målen i handlingsplanen för värdegrundsarbete. Vi är mycket tydliga med att visa och prata om skolans regler. Vilket resultat S i d a 190

194 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD visar. Genom olika övningar har barnen förstått sin egen roll och kan handla därefter. Årskurs 2-3 Mål gemensamt för F-3 Årskurs 2-3 Eleverna skall utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter för att kunna: * respektera andra människors egenvärde, * ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, * kunna leva sig in i och förstå andra människor situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och * visa respekt för och omsorg om såväl närmiljö i ett vidare perspektiv. Vårt värdegrundarbete har fungerat under läsåret. Vi har till stora delar uppfyllt målen i handlingsplanen för värdegrundsarbete. Några klasser har dock inte haft schemalagt värdegrundsarbete. Enkäterna visar att alla elever har kompisar på skolan och enbart ett fåtal av eleverna upplevs som ensamma av sina kompisar. Ingen elev upplevs som mobbad och ingen av eleverna upplevs som mobbare. Dock finns det ett fåtal elever som det händer mycket kring som lärare och ledning arbetar vidare med. Föräldrarna är väl informerade. Lärarna, F-3. har fattat beslut om att köpa in Stegvis som är ett lättanvänt värdegrundsmaterial för att underlätta undervisningen kring normer och värden i samtliga klasser F-3. Analys: Normer och värden skall vara lika för alla på skolorna. Styrdokumenten visar klart vad som gäller, men trots det så är det ändå svårt att ha en samsyn i hela organisationen, samma regler, samma förhållningssätt o.dyl. Enkäter och intervjuer visar positiva resultat, trots det finns det mycket som kan förbättras och hållas levande. Alla måste aktivt arbeta med vårt värdegrundsuppdrag hela tiden. Vårdnadshavarnas och elevernas roll och förståelse har även stor betydelse. Normer och värden, exempel från fritidshem 2-3 Stora delar av fritidsverksamheten har fungerat bra eftersom vi som arbetat på fritids har haft en gemensam grundsyn på verksamheten och eleverna. Vi har varit en del av deras skoldag och kunnat följa upp det som skett under dagen på fritidshemstid. Ett gemensamt förhållningssätt har bidragit till ett minimerande av konflikter. Under vårterminen har personals ledighet av olika anledningar försvårat arbetet då prioriteringen har varit att få skoldagen att fungera vilket lett till en försämrad kvalitet på fritids eftersom utbildad personal delvis har saknats. Vi har anpassat rutiner kring mellanmål och lokalerna så att alla elever ska känna trygghet och få möjlighet att utnyttja det som fritidshemmet har att erbjuda. S i d a 191

195 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Rutinen med klasslistor där föräldrar och personal skriver elevernas tider och antecknar vem som gått hem har fungerat bra i de fall där personal från klassen sedan har arbetat på fritids. De dagar det saknas personal från klassen på fritids har rutinerna brustit. Vi funderar på att återinföra att alla elever själva måste gå ner på fritids och anmäla sig. Vi ser dock en viss farhåga i och med den stora elevgruppen. Det är att föredra om det alltid följer med en pedagog från varje klass till fritids Kunskaper Prioriterat MÅL område Kunskaper F-klassen: Matematik och lärande Varje elev skall utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla och vardagliga sammanhang och utveckla sitt logiska tänkande. F-klassen: Svenska Eleverna skall utveckla ett rikt och nyanserat språk för att kunna kommunicera med andra och uttrycka sina tankar och känslor. Den språkliga träningen ska också ge en god grund för läs- och skriv utveckling. Årskurs 1: Svenska Eleverna skall utveckla: * sin förmåga att skriva läsligt för hand och använda datorn som hjälpmedel. * sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra RESULTAT med ANALYS F-klassen: Matematik Flertalet elever har god taluppfattning inom talområdet Genom diagnosen Diamant inom aritmetik kunde vi se att de flesta elever har en god utveckling för sin ålder. En gruppstorlek på 11 elever, som vi har möjlighet att ha i matematik, upplevs som lagom. Utomhusmatematik har varit stimulerande och intressant. Verklighetsförankrad matematik då eleverna arbetat med konkret material har gett bäst resultat. Analys: Vi borde ha startat med riktade mattelektioner redan under höstterminen, eftersom motivationen fanns hos eleverna och resultaten kanske blivit bättre tidigare. F-klassen: Svenska Genom LUS har vi kunnat konstatera att de flesta eleverna är på god väg att lära sig läsa. Eleverna har även utvecklat en förståelse för språkets uppbyggnad, vilket vi har sett genom Fonolek. Årskurs 1: Svenska Alla eleverna nådde målen förutom en elev. En tydlig utveckling har skett under året. Barnen är inte rädda för att tala inför klassen, uppträder gärna både ensamma och tillsammans med andra. Alla elever har gjort en mycket god utveckling inom både läsning och S i d a 192

196 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD * en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill, vågar utrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan Årskurs 2-3: So arbetsområde människan Eleverna skall utveckla: * sin förmåga att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk kunskap och personliga erfarenheter. Eleverna skall utveckla: * sin kunskap om människokroppens byggnad och funktion. * sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen. skrivning. Detta har visat sig även i andra ämne, exempelvis i matematiken där de kan läsa och förstå skriftliga instruktioner. Eleverna visar detta då de skriver och ritar i sin reflektionsbok. De skriver flera meningar. Alla har knäckt läskoden och har nu stor läs- och skrivlust. De skriver egna faktatexter till temat. De har ett större ordförråd vilket märks genom återberättelser av egna upplevelser. Eleverna har ökat sin läshastighet och läser med mer inlevelse och använder betoningar. Detta kan vi se i LUS sammanfattningen Analys: Vi vill bli bättre på att tydliggöra målen för eleverna, både gemensamma och individuella. Vi önskar att få mer kunskap om att skriva bedömningsmatriser. Vi tror att det hade underlättat vid bedömningen. Vi känner oss säkrare i att arbeta med UNIKUM detta läsår och framförallt i att göra LPP:er, men vi önskar mer kunskaper om det till all personal. Årskurs 2-3: So arbetsområde människan Vi har haft svårt att hinna med målen eftersom delar av No målen har tagit för stort utrymme. Vi kommer att arbeta vidare med målen under de första veckorna under vårterminen. I den gemensamma LPP var vi dåliga på att skriva vad eleverna skulle få uppleva för att nå målen vilket har lett till att undervisningen skiljt sig åt mellan klasserna. Olika mål har fått olika tyngd beroende på elevernas och pedagogernas intresse och förkunskaper. Analys: Vi behöver bli bättre på att bryta ner målen och göra kortare arbetsområden vilket även skulle S i d a 193

197 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD * sin kunskap om och förmåga till inlevelse i olika livsmönster och ser orsaker till variation i tid och rum men även det gemensamma i olika kulturer. innebära att det även blev lättare vid bedömningen. Analys av nationella proven för årskurs 3 vårterminen 2011 Eleverna nådde överlag goda resultat i nationella proven. Pedagogerna upplevde att eleverna tyckte uppgifterna var roliga och inspirerande. Pedagogernas medvetna satsning att fokusera på problemlösning och att eleverna dokumenterar hur de tänker gjorde att eleverna kändes väl förberedda för många av delproven i matematik. Ett fåtal elever nådde inte godkändnivån i ett delprov. En av eleverna har sedan tidigare åtgärdsprogram och hjälp av speciallärare. Övriga har vi arbetat vidare med och repeterat och tränat för att få fler strategier och ökad förståelse för att kunna lösa liknande uppgifter de missat på provet. Trots att vi upplevde att eleverna i årskurs 3 fått för lite språklära klarade de nationella proven i svenska väl. Eleverna nådde goda resultat och det tror vi beror på vårt tematiska arbetssätt, vårt arbete med olika slags texter och redovisningar muntligt och skriftligt. Även lärarnas studiecirkel inom satsningen Läsa, skriva och räkna, samt vårt deltagande i Poem express har bidragit till att eleverna fått ett ökat intresse för skrivning. Det dagliga läsandet av skönlitteratur enskilt och i läsecirklar med diskussioner tror vi har ökat elevernas läsförmåga. De enstaka elever som inte nådde godkändnivån i ett delprov t ex att skriva med tydlig handstil, fick en större medvetenhet kring sina egna förmågor och ägnade resterande del av vårterminen åt att fokusera på detta. Resultatet blev att de flesta nådde målet i slutet av terminen. Pedagogerna tycker det är missvisande att sammanställningar av elevernas resultat visar att t ex 4 av 37 inte klarade nationella proven i svenskämnet. Det var bara ett delprov de inte nådde godkända poäng i, men klarade alla övriga. Lärarnas bedömning av måluppfyllelsen i årskurs 3 Antal elever som uppnått målen i respektive ämne i nationella prov i årskurs 3. Totalt 37 elever Matematik 34 Svenska 33 Analys av temaarbeten år 2-3 Eftersom vi ska bedöma vad eleverna visar och gör behöver lärarna bli bättre på att formulera målen utifrån deras förmågor. Då skulle elevernas inflytande över undervisningen vara en större tillgång i lärandet. Som det har varit detta läsår har elevinflytandet gjort att vi valt att delvis släppa den ursprungliga planeringen som bitvis varit allt för övergripande. Pedagogerna har under terminen lärt sig nya sätt att skriva bedömningsmatriser och är övertygade om att den kunskapen kommer att underlätta bedömningen framöver. De matriser som gjorts fram till nu har visat sig vara svåra att göra bedömningar i. Detta både på grund av att matrisernas steg inte alltid tydligt bygger på varandra och att pedagogerna inte helt har följt den ursprungliga planering. S i d a 194

198 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Med kortare arbetsområde blir det tydligare för eleverna vilka mål vi jobbar mot och lättare att göra fortlöpande bedömningar vilket i sin tur skulle innebära att elevens individuella utvecklingsplan blev ett bättre underlag för fortsatt arbetet. Pedagogerna vill även utveckla förmågan att belysa när eleverna använder sina olika kompetenser och förmågor. Genom att tydligare visa och bekräfta vad eleverna säger och gör hoppas vi att de får en större insikt i sitt lärande. Måluppfyllelsen i temaarbetet med kroppen är god. Ett fåtal elever når inte ett av målen. En av dem har åtgärdsprogram, en har haft åtgärdsprogram och kommer med största sannolikhet få igen och den tredje vill inte visa sin kunskap på grund av blyghet. Kunskap och lärande, exempel från fritidshem 2-3 Lärarna har velat ge eleverna ett varierat utbud av aktiviteter och har försökt att bredda deras intresseområden för att utveckla deras färdigheter. Lärarna har varit dåliga på att bygga vidare på de kunskaper och färdigheter de har fått under skoltid på fritids och enbart vid få tillfällen utnyttjat möjligheten knyta samman skola och fritids. Eftersom inte alla elever är på fritidshem blir det alltid svårt att avgöra hur mycket man kan fortsätta att arbeta med utan att exkludera de som inte har en fritidshemsplats. Lärarna tror mycket på olika aktivitetsgrupper och vill vidareutveckla dem ytterligare till hösten för att erbjuda ett brett utbud av olika aktiviteter och samtidigt skapa en lugn miljö i det fria på fritids. Vi har stora barngrupper på fritids och fasta aktiviteter och rutiner underlättar arbetet. Det är viktigt att även fortsättningsvis ha bra täckning med personal. Vi skulle även vilja utveckla fritids genom att ha teman eller önskedagar där personalen inledningsvis planerar olika aktiviteter. Här skulle vi även kunna bli ett bra komplement till skolan och vidareutveckla temaarbetet som sker under lektionstid. Det är viktigt att personalen på fritidshemmen och klubben sätter sig in i den nya läroplanen och skollagen Elevernas ansvar och inflytande Prioriterat MÅL område: Inflytande/ F-klassen Demokrati Eleverna skall utveckla en förståelse för de demokratiska värderingar som gäller i samhället, för att kunna vara delaktiga. Årskurs 1-3 Råden skall utökas så att fler elever får representera klassen och komma fram till gemensamma beslut F-3. Både i råden och i den vanliga undervisningen skall barnens inflytande prioriteras. RESULTAT med analys F-klassen Klassen har utvecklats och fått en känsla för demokratisk ordning. Elevernas medvetenhet om att de har inflytande på verksamheten har ökat. Årskurs 1-3 Alla klasserna har väl fungerande klassråd. Vi har ökat antalet råd i och med att vi skapat en skola för hållbar utveckling. Nu har vi elevråd, miljöråd, kamratstödjare, matråd och bokpiloter. Eleverna känner sig delaktiga och sedda. Det märks tydligt att deras engagemang, medverkan och intresse för skolan har utvecklats. I och med att vi startat dessa lärprocesser tidigare hos eleverna hoppas vi att de utvecklar en större förståelse för det demokratiska arbetssättet i skolan. S i d a 195

199 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Föräldrar skall ges mer del i barnens utveckling och möjlighet till förståelse och påverkan. Vi bjuder tydligt in föräldrarna genom föräldramöte, utvecklingssamtal och UNIKUM med skriftligt omdöme och IUP. Arbetet i UNIKUM är ganska nytt vilket gör att föräldrarna ännu inte är helt bekväma i upplägget och tekniken. Vi upplever dock att föräldrarna får en större förståelse för var deras barn befinner sig kunskapsmässigt allt eftersom. Matriserna är till stor hjälp och ett bra komplement till det skriftliga omdömet. Analys: * Personal behöver utveckla ett gemensamt språk i användandet av skriftligt omdöme och matriser. * Eleverna måste förstå sina demokratiska rättigheter och skyldigheter, inte bara i skolan utan i ett framtidsperspektiv. Elevernas ansvar och inflytande, exempel från fritidshem 2-3 Fritidshemstid är elevernas fria tid och där vill personalen ge eleverna möjlighet att i stor utsträckning välja vad de vill göra, och samtidigt vill inspirera dem och få dem att prova på olika aktiviteter för att hitta det som de är intresserade av. Genom att kombinera det fria med olika erbjudande om fasta aktiviteter anser vi oss ha påbörjat arbetet att ge eleverna ett varierat utbud av fritidshemsaktiviteter. Eleverna har fått välja bland fasta aktiviteter de flesta dagar. Vi har erbjudit bakning, sömnad, wii och skapande. En gång i veckan har de haft fritidsgympa i genusgrupper, denna har dock inte varit valbar. Under höstterminen hade vi även kontinuerliga utedagar. Pedagogerna från de olika klasserna behöver bli bättre på att samla alla eleverna på fritids för att de ska få en tydligare uppfattning om vilka möjligheter att välja de har. Det hade underlättat om samlingen kunde ske under skoltid så att alla får samma information. Vi tror att det skulle räcka med en sådan samling en gång per vecka. Vi behöver även bli bättre på att låta eleverna komma med önskemål om vad de vill göra under aktivitetspassen och anpassa oss efter det. På fritids blir det ofta en kompromiss utifrån hur många elever som vill göra något och hur mycket personal man kan avvara till det. Individen får ibland stå tillbaka för gruppen i de planerade aktiviteterna REKTORS SUMMERING AV VERKSAMHETEN Bedömning av måluppfyllelse Eleverna i årskurs F-3 har haft en god måluppfyllelse, några så bra att uppflyttning till nästa årskurs varit möjlig. Samarbetet mellan pedagogerna i olika årskurser har förbättrats nu när alla är mer samlade i Gamla skolan och U:et, där alla också har arbetsrum tillsammans med sina närmsta kollegor. De gemensamma pedagogiska planeringskonferenserna, liksom gemensam fortbildning i svenska och matematik har skapat förståelse och utvecklat personalen. S i d a 196

200 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Arbetet med de lokala pedagogiska planeringarna, gemensamma teman och sättet att dokumentera har skapat en gemenskap och en bättre samsyn mellan pedagogerna F-3, men kan vidareutvecklas ytterligare så skrev jag i fjorårets kvalitetsredovisning. Så blev det inte. Implementeringen av den nya läroplanen och granskningen av kursplanerna har gjort att personalen kommit olika långt, eftersom planeringen inom Veberöds skolor endast gällt lärarna, med andra ord har endast en tredjedel av min personal varit med i processen. Då inte all personal har deltagit i fortbildningen, som de är vana vid, har samarbetet haltat och missförstånd uppstått kollegor emellan som har hand om samma barn. Värdegrundsarbete Jag är mycket nöjd med F-3:s värdegrundsarbete på Svaleboskolan. Det som jag skrev i förra kvalitetsredovisningen gäller även i år. Barnen känner stort förtroende för personalen. Det märks tydligt att pedagogerna lägger ner mycket tid och omsorg för att barnen skall må bra, vilket visar sig i alla enkäter och intervjuer jag haft med barnen. Att må bra är en förutsättning för att lyckas och tillgodogöra sig undervisningen. En ny tillbudsrapport har personalen börjat skriva och skicka hem när något har hänt. Detta gör att både den som orsakat händelsen och den som är drabbad har fått den vuxnes redogörelse för det inträffade. Föräldrarna har blivit delaktiga och fått insikt i det som inträffat. Jag citerar från förra kvalitetsredovisningen: Värdegrundsveckorna har fungerat mycket bra och bör fortsätta, men oro finns att, pga. avståndet nu mellan F-3 och 4-9, att det inte blir av eller att inte alla ser det som ett naturligt samarbete i fortsättningen. Om du var jag - veckan gör att alla vuxna får en samsyn på eleverna och känner att en gemensam värdegrund på skolan finns. Det visade sig att mina farhågor besannades. Idalaskolan och årskurs 4-6 valde att inte vara med i år, däremot gladde det mig att årskurs 7-9 gärna var med i Om du var jag-veckan. Det var positivt att årskurs 4-6 valde att ha en gemensam sommaravslutning med årskurs F-3, som vi tidigare haft tillsammans. En avslutning på Kastanjeplan (eller inomhus vid otjänligt väder) där alla barn som vill har möjlighet att uppträda och föräldrar får plats att vara publik. Årskurs F-3 valde att avstå avslutningen i kyrkan och enbart ha en avslutning med årskurs F- 6. Detta uppmärksammades tyvärr av pressen och förorsakade mycket skriverier i tidningar och på deras bloggar. Projekt Under läsåret 2011/ 12 har skolan följande projekt på gång: Hästprojektet på Humlamaden fortsätter även i år, om skolan får in de bidrag som sökts. Matematikprojektet, som skolan fått :- för, löper över två år. Från Hedda Hylanderfonden har skolan fått :- till projektet Om du var jag. Läsa, skriva, räkna projektet fortsätter även höstterminen 2011 med både en grupp i matematik och en i svenska. Resultat av vad som skulle åtgärdas under 2010/11 Detta har Svaleboskolans personal och elever F-3 skall: klarats av. Arbeta för att bli en Skola för hållbar utveckling Klart Uppleva och leva efter de planer som de tillsammans Klart skapat Se till att enkäter analyseras och att uppföljning sker. Klart Klart men Ej klarats av: fortsätter S i d a 197

201 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Fortsätta det demokrati- och värdegrundsarbete som pågår kontinuerligt och planera för höstterminens första lära känna varandra vecka och Om du var jag vecka på våren Se till att stormöten, elevråd och matråd förbättras och planeras in i kalendariet till hösten. Fler vuxna skall vara med på mötena. Skapa råd som behövs och som ger mer delaktighet och inflytande. Arbeta mer målmedvetet med IKT och teknik. Se till att otrygga platser som barnen har uppmärksammat åtgärdas och se till att rastvärdarna bär västar så de syns. Se till att föräldrar är delaktiga och har inflytande över sina barns utveckling. Rektor skall: Se till att personalen får utbildning i bl.a. matematik och svenska. Se till att alla tar del av den nya skollagen och de nya kursplanerna. Ge personalen möjlighet att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, dokumentera och analysera. Uppmuntra personalen att se till att eleverna får kulturella, konstnärliga, tekniska och vetenskapliga utmaning i sin verksamhet, mao. kultur, det som skapas av människor. Uppmuntra till naturupplevelser och få förståelse för sambandet mellan människa och natur mao. natur, det som skapats eller skapas av naturen. Visa personalen den uppskattning de förtjänar för gott arbete och samarbetsvilja trots de svårigheter de har fått utstå. Åtgärder för förbättring under läsåret 2011/12 Elever skall: Följa alla mål och riktlinjer som står i Lgr Personalen skall: Förutom allt det som står i Lgr 2011 Klart Klart Klart, men Blivit bättre. Klart Påbörjat för 1/3 Pågår Feedback Feed forward Feedback Feed forward Hoppas att de förstått min uppskattning. även under 2011/12 Ej tillräckligt..fler västar behövs. Utbildning fortsätter. 2/3 ej påbörjat Följa upp det som inte känns klart från förra året: Arbeta mer målmedvetet med IKT och använda datorer i undervisningen. Arbeta mer målmedvetet med teknik. Köpa in fler rastvärdsvästar så alla vuxna ute blir mer synliga. Bli bättre på att skriva tillbudsrapporter, förbereda och dokumentera utredningar. Skriva nulägesrapporter, kortsiktigare mål och göra fortlöpande utvärderingar. Rektor skall: S i d a 198

202 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Förutom allt som står är rektors ansvar i Lgr 11 Stötta och vara delaktig i olika projekt. Vara behjälplig vid implementering av den nya läroplanen Tillse att alla personal får den utbildning som behövs för att utföra sitt arbete Se till att personal och elever följer det som står i Lgr 11 och andra styrdokument. Vara positiv och skapa ett bra arbetsklimat för elever och personal. Yvonne Andersson Rektor årskurs F-3, skola Fritidshem/klubb årskurs F-6 ENHET Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt Från KR 2010 Så blev det Ett mer genomtänkt och systematiskt Vi har kommit en bit på väg. Pedagogerna analysarbete. har utvecklat sina pedagogiska planeringar genom deltagandet i projekt Unik. Man har analyserat och dragit slutsatser av resultaten på ett mer genomgripande sätt än tidigare. Utveckla matriser i fler ämnen. Har inte skett i den utsräckning som var tänkt eftersom diskussioner kring utformning pågår utifrån den nya läroplanen. Fortsatt bedömningsdiskussion inom både egna skolan och mellan Östers skolor. Likabehandlingsarbetet utifrån Trivselenkät och LUNK behöver analyseras mer genomgående utifrån resultaten. Genomförandet och innehållet i elevinflytandeenkäten behöver förbättras Ett arbete som pågår genom LGR 11 grupperna. Fokus har varit på den egna skolan förutom i PREST ämnena där man träffats några gånger Österövergripande. Handlingsplanerna har följts det som genomförts har diskuterats inom enheten. Att trivselenkäten gjordes i mitten av höstterminen har inneburit att resultatet kunnat bearbetas på ett bättre sätt än tidigare år. En ny handlingplan görs i början av ht 12. Se vidare under Normer och Värden Resultatet på den enkät som gjordes under vät 11 visar att eleverna fått bättre förståelse för vad som menas med inflytande i olika sammanhang. Vi ser att vi som pedagoger har kommit en bra bit på väg när det gäller vissa delar av elevinflytandet, och vi vet att alla elever är medvetna om att de har en roll i utformningen av stora delar i sin skolgång. I vissa årskurser har man kommit längre i arbetet och erfarenheter utbyts regelbundet S i d a 199

203 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD och appliceras i undervisningssituationen. Framtida nyckelkompetenser, att fortsätta utveckla arbetet med digitala hjälpmedel och Smartboarden. Datorn som pedagogiskt verktyg i all undervisning. Se vidare under punkten Elevernas ansvar och inflytande och ansvar Ett antal pedagoger har gått kurser i bl.a bildredigering, wikis och bloggar, digitala hjälpmedel och Elevdatas olika program. Smartboardutbildning har inte kunnat genomföras i den utsräckning vi velat, den har skett genom att man visat varandra. Tekniken har strulat för mycket. Att vi nått målet Miljöcertifieringen Skola för hållbar utveckling står att läsa om i inledningen för hela Svaleboskolan ÅRETS VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSE Normer och värden Vi har gjort förändringar och utvecklat vår handlingsplan för värdegrundsarbetet, efter vår analys av den förra. Vi har sedan under året arbetat efter denna handlingsplan. Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Respekterar andra människors egenvärde. Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt samverkar till att bistå andra människor. Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Resultat Vi har under läsåret haft värdegrundsdagar för samtliga elever i årskurs 4-6 vid fyra tillfällen. Pedagogerna har planerat dessa tillsammans. Fokus har legat på att skapa god gemenskap genom att ha roligt tillsammans och bjuda på sig själva, såväl barn som vuxna. Vi har haft öronmärkt tid på schemat för värdegrundsarbete och följt progressionen enligt handlingsplanen. I årskurs 6 har eleverna på egen hand planerat och genomfört flera lektioner. Vi har genomfört trivselenkäten enligt tidsplanen och gått igenom det sammanställda resultatet. Vi har efter detta aktivt arbetat för att lösa de problem som uppdagades. Detta har vi gjort genom att föra regelbundna samtal med både de som ansåg sig som mobbade och de som ansågs vara mobbare. I de grupper där dessa elever ingick har det arbetats mycket med övningar som har med tolerans att göra. Samtal och övningar varvat har gett bäst resultat. Under läsåret har tolv kamratstödjare i skolan utbildats (tre-sex per årskurs) en heldag av två pedagoger. KIS:arna har deltagit aktivt i värdegrundsarbetet i alla årskurser. Det finns numera en gemensam plats i vårt materielrum med tips & idéer för värdegrundslektioner. S i d a 200

204 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Analys Vårt värdegrundsarbete har gett fina resultat, i alla årskurser, vilket vi märker både vid lektioner, raster och på de värdegrundsdagar vi har haft. Att resultatet blivit så bra anser vi beror på att det är strukturerat och har tydliga mål. Pedagoger och elever är väl medvetna om att det är viktigt och de allra flesta deltar aktivt. Slutsatserna av det är att vi behöver arbeta med dessa frågor varje vecka på den öronmärkta tiden men också att värdegrundstanken ska genomsyra hela skoldagen. När KIS:arna har hållit lektioner i klasserna har det varit med varierande resultat. Det har fungerat bättre i årskurs 6. Att det har fungerat bättre i årskurs 6 beror förmodligen på att eleverna där är äldre och har mer erfarenhet av att leda lektioner (bland annat från idrotten) samt att de är duktigare på att lyssna till instruktioner (beroende på sin ålder) och att de redan har ett batteri av övningar som de själva har deltagit i vid andra tillfällen. Dessutom känner de varandra väl när de har gått i skolan/samma grupp så många år tillsammans. Under KIS-möten har det framkommit att uppdraget som kamratstödjare behöver förändras/förtydligas för alla elever, då det är ett antal elever som uppfattat att KIS:arna ska ha hand om allas välmående och lösa konflikter etcetera, medan övriga elever därmed inte har ansett sig ha ett ansvar för andras välbefinnande. Åtgärder De värdegrundsdagar som vi har haft har varit mycket bra och givande. Vi kan utveckla elevernas inflytande genom att låta elever eller KIS:are vara med och planera arbetet. Vi behöver kontrollera målen i vår handlingsplan jämfört med de mål som finns i den nya läroplanen (som börjar gälla 1/7 2011) och eventuellt ändra i våra mål och formuleringar. Vi pedagoger ska med hjälp av dem som varit KISare under året planera värdegrundslektioner eller dag/ar där alla elever ska utbildas och informeras om allas uppgift att ta hand om varandra i skolan. De som är KIS:are representerar bara klassen i mötesform, från och med höstterminen Eftersom vi har märkt goda resultat av vårt värdegrundsarbete, fortsätter vi att ha särskild tid på schemat varje vecka i årskurserna och planerar nya värdegrundsdagar för att fortsätta stärka gemenskapen i Snäckan (årskurs 4-6). För att förbättra och utveckla arbetet behöver vi satsa på att värdegrundsdagarna upplevs som roliga, att det finns möjlighet att skratta tillsammans. Det är viktigt att vi vuxna bjuder på oss själva så att eleverna märker att det är okej att göra bort sig och bjuda på sig själv. Det ska kännas roligt att träffa sin grupp fyra gånger varje år så att den gemenskapen kan fortsätta både i skolan och utanför. Trivselenkäten Trivselenkäten är en viktig del i kartläggningsarbetet för att upptäcka mobbning/trakasserier. Den genomförs minst en gång/läsår. Vår enkät är inte anonym. Anledningen är, att vi vill skaffa oss möjlighet att åtgärda de eventuella missförhållanden som framkommer. Det är rektor som genomför enkäten i alla klasser. Enkäten inleds med en övergripande fråga Hur trivs du i skolan. Av svaren framgår, att de allra flesta elever trivs bra på skolan. Enkätresultatet från november visar mycket höga siffror: 48 % av eleverna på mellanstadiet trivs mycket bra, 43 % bra och endast en elev trivs dåligt. S i d a 201

205 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Detta kan jämföras med resultatet i LUNK-enkäten för årskurs 5, där vi kan se att positiv stämning och trivsel får mycket höga siffror. Det är positiv stämning på skolan. Jag trivs i skolan KUNSKAPER Årskurs 4 I årskurs 4 är resultaten mycket varierande. Det finns en liten grupp på tre-fyra elever som presterar under godkändnivå i ett flertal ämnen. Dessutom finns en lite större grupp elever som ligger på gränsen för godkändnivå i flera ämnen. Till nästa läsår har vi försökt effektivisera schemat så att vi kunnat lösgöra mer resurser för att kunna hjälpa dessa elever. Vi kommer även att fortsätta lära oss mer om de hjälpmedel som finns till för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. I engelska är det sju elever som riskerar att inte nå målen och de har alla stora svårigheter även i ett eller flera andra ämnen. Vi arbetar mycket i olika grupperingar, ibland i smågrupper för att prata mycket engelska och för att de ska bli badade i språket. I matematik är det sju elever som riskerar att inte nå målen och ytterligare fyra-fem har svårigheter. Vi försöker i mån av personal göra mindre grupper för dessa elever. De med störst svårigheter jobbar även med annat material och får tid hos speciallärare. Vi har lagt schema så att lektionerna inte ska vara för långa för att dessa elever ska ha större möjlighet att hålla koncentrationen uppe under en större del av lektionen. I svenska är det åtta elever som riskerar att inte nå målen. Ytterligare en elev riskerar att inte nå målen för Svenska A. Det finns dessutom några elever som visar svårigheter med något enstaka moment i ämnet. Vi kommer att göra olika grupperingar för att stärka dessa elever i läsning och stavning. Vi kommer också att lägga in resurs på någon/några av svensklektionerna för att kunna ge mer stöd. Årskurs 5 I årskurs 5 visar lärarnas bedömning av måluppfyllelse goda resultat. Det är sex elever som inte nått målen i svenska, två i matematik och fem i engelska. I svenska har vi under hela läsåret arbetat med retorik, vilket har gett goda resultat. Eleverna har blivit säkrare på att tala inför grupp och fått strategier för sitt talande och lyssnande. Vi har arbetat med genreskrivande tillsammans med bedömningsmatrisen. Detta har medfört att eleverna har utvecklats och blivit medvetna om sin skrivutveckling. Vi har även haft bokcirklar, det som eleverna har sett som positivt är att de har diskuterat innehållet i böckerna och därmed fått en ökad förståelse. Vi känner dock att vi behöver fokusera mera på läsförståelse och läsning framöver. Detta gäller såväl skönlitterära som faktatexter. Vi kommer att arbeta fram olika metoder för detta till hösten och även ha parläsning. S i d a 202

206 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD I matematik har vi arbetat med datorer under läsåret. Vi har fokuserat på olika pedagogiska program, vilket gjort undervisningen mer varierad. Detta har medfört att elever kan arbeta mer självständigt och dessutom knyter ihop och repeterar sina matematiska kunskaper. Vi kommer att arbeta mer verklighetsanknutet och se matematiken i vardagen framöver, eftersom det är här vi har sett att eleverna är mest engagerade och mottagliga för kunskap. Två elever är inte godkända och når inte målen, en elev arbetar med årskurs 3-5- material och en med årskurs 2- material. I engelska har vi under året arbetat mycket med texter och läsförståelse, vilket gett resultat. Vi behöver fokusera på det självständiga skrivandet, vilket vi har inlett i slutet av denna termin. Vi behöver framöver också titta på hur datorn kan användas som hjälpmedel och även bra pedagogiska program för att kunna hjälpa elever med svårigheter och för att engagera och utmana eleverna. Sammantaget har en mycket stor majoritet fått goda resultat. Vi har fyra elever som inte har nått målen i engelska. De har under året arbetat med fyrans läromedel. Dessa elever har haft speciallärare och resurs på alla lektioner. Svaren från våra elevers LUNK-enkäter visar stor överensstämmelse med övriga elever i Lunds kommun. 97 % av eleverna anser att lärarna ger dem utmaningar så att de hela tiden utvecklas. Elevernas attityder till skolan och lärarna är väldigt goda. Eleverna anser också att vi använder datorer i vårt dagliga arbete. Det som vi behöver tänka på framöver är att väcka elevernas läslust, arbeta med elevinflytande och kontinuerligt arbeta med värdegrund. Årskurs 6 Där måluppfyllelse på delar av förra årets nationella prov i svenska visade låga resultat i årskurs 5 har man under läsåret arbetat på olika sätt De som inte nått målen i svenska har i regel läs- och skrivsvårigheter. Många av eleverna har fått sin dyslexidiagnos under mellanstadietiden och arbetar sig nu sakta framåt och når fler mål för varje år MEN de som inte nådde målen i femman på nationella proven behöver mer tid för att nå de mål man anser att de ska nå för varje nytt skolår. Eleverna med dyslexi kan oftast delas upp i två grupper - de som inser att en diagnos kräver att de måste arbeta mer med sitt skolarbete och de som slår sig till ro med sin diagnos och tycker att jag har ju dyslexi så jag kan inte bättre. Det har visat sig att det går bäst för dem som använder sina kompensatoriska hjälpmedel både hemma och i skolan. Många av dessa har dessutom fått ett mycket bättre självförtroende och en bättre självkänsla vilket säkert gör att de presterar bättre. Mycket undervisningstid går åt till att hjälpa dem som har dyslexi och dem som har riktigt stora problem med att hänga med i undervisningen för att nå målen. Vi hade planerat att dessa elever skulle få mer stöd av speciallärare, men på grund av omständigheter som vi inte rått över har detta ej fungerat tillfredsställande. De som inte når målen i SO har oftast problem med att lämna in sina uppgifter så att de kan få dem bedömda. Vi hoppas att ett aktivt arbete med Unikum kan vara till viss hjälp när det kommer till detta. Om föräldrar, elever och lärare använder programmet regelbundet är det lätt för föräldrarna att se vad som inte är inlämnat och vad som bör göras för att få bedömning/omdöme. Det går snabbare så och är en utmärkt kanal för detta. Vi har blivit mycket bättre på att skanna in material till dyslektiker och vi har också köpt in läromedel som finns på cd-skivor vilket gör att de elever som har behov av det kan få långa texter upplästa för sig. Det underlättar ju mycket för dessa elever och gör att de lättare når målen. Många av våra elever har blivit duktiga på att förstå hur man ska nå målen eftersom vi har jobbat så aktivt och tydligt med dem. Detta kommer att underlätta för lärarna på högstadiet S i d a 203

207 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD eftersom de är så medvetna om hur de ska jobba med sitt skolarbete. Eleverna är väl inkörda på detta. Svenska Bakgrund Vi har under två år arbetat med en gemensam bedömningsmatris för årskurs 4-6. Eleverna har blivit väl förtrogna med matrisen. Den används när eleverna producerar egna texter inom olika genrer. Mål Bedömningsmatrisen ska ligga till grund för dialoger med eleven om dess skrivutveckling. Eleven ska bli medveten om sin skriftliga förmåga, det eleven klarar bra och vad han/hon behöver vidareutveckla. Eleven ska med hjälp av bedömningsmatrisen utveckla olika delar av sitt skrivande. Matrisen ska vara anpassad efter aktuella kursplaner. Resultat Eleverna har blivit medvetna om sin skriftliga förmåga. De vet vad de kan och vad de behöver förbättra. Detta visar sig ofta i de individuella utvecklingsplanerna, där eleverna sätter upp individuella mål för sitt skrivande. Elevernas texter och bedömningar finns ofta samlade i häften, så att eleverna kan följa sin utveckling, jämföra med tidigare texter och se hur de förbättrar sitt skrivande. Att eleverna har utvecklat sitt skrivande har visat sig genom en progression i matrisen och på den sammantagna kvaliteten av elevernas textproduktion. Lärarna använder sig av matriserna vid skrivandet av de skriftliga omdömen då de både kan gå tillbaka till bedömningarna och även de diskussioner som förts med eleverna. Vi har lagt till nya kriterier för att möta de nya kunskapskraven för Lgr11, där vi har använt det språk som tillämpas i kursplanerna. Sammantaget anser vi att de mål som har satts upp har uppnåtts. Analys Eleverna har utvecklat sin medvetenhet om sin skriftliga förmåga på grund av att matriserna är ett levande och konkret verktyg. Eftersom dessa används i all textproduktion är eleverna väl förtrogna med innehållet och kan självständigt se sin utveckling, vilket gör att de förbättrar sitt skrivande. Lärarna har blivit säkrare i sin bedömning av elevernas skriftliga förmåga. Lärarnas formativa bedömning görs fortlöpande och har blivit tydligare för elever, andra lärare och föräldrar. Då lärare upptäcker att det finns brister på gruppnivå, eller att eleverna är mogna för en utveckling kvalitetsmässigt inom en del av skrivandet, blir detta ett underlag för undervisning och planering. Bedömningsmatrisen har blivit ett fungerande verktyg för att utveckla elevernas skriftliga förmåga. Därför anser vi att vi nu behöver fokusera på elevernas utveckling inom läsförståelse och strategier för läsning. Åtgärder Vi kommer att fortsätta använda bedömningsmatrisen som ett redskap för skrivutveckling. En fortlöpande revidering kommer att ske utifrån Lgr11 och de iakttagelser som görs i klassrumssituationer. S i d a 204

208 KVALITESREDOVISNING 2011 VEBERÖD Vi anser att vi framöver bör utveckla ett gemensamt material och verktyg för att förbättra elevernas lässtrategier, läsförmåga och läsförståelse. I LUNK-enkäten finns en del frågor gällande läsning. Även om det bara är eleverna i årskurs 5 som svarat på dessa kan vi se att vi behöver satsa mer på läsutveckling. Jag läser bara om jag måste Läsning är en av mina favorithobbys Jag tycker det är svårt att läsa klart böcker Matematik Bakgrund Sedan föregående år har vi arbetat med att utveckla IT som redskap i matematikundervisningen. Från början var det tänkt att vi skulle använda en gemensam mattematris som rörde de fyra räknesätten sett över årskurserna 4-6. Precis när vi blivit klara med matrisen fick vi möjlighet att delta i ett matematikprojekt. Vi beslöt oss då för att inrikta oss på detta i stället. Genom projektet har vi fått tillgång till 15 bärbara datorer att använda i undervisningen. Vi har också i samtliga årskurser arbetat med matriser men inte följt en enhetlig matris som initialt var vår intention för detta läsår. Mål Genom en ökad IT-användning och ett nytt verktyg utveckla matematikundervisningen Förtydliga matematiska begrepp för att ge ökad förståelse för eleverna Skapa en mer lustfylld färdighetsträning Resultat/Analys Arbetet med IT och projektet har gett oss och eleverna nya kunskaper och ett verktyg att använda i undervisningen. Datorerna i sig har lett till en nyfikenhet hos eleverna som varit positiv. Andra positiva effekter har varit möjligheten att få svar direkt när eleverna arbetat med färdighetsträning på datorerna. De elever som har ett motstånd mot att skriva har även de varit hjälpta av datorerna eftersom de inte behövt lägga kraft på att skriva utan kunnat färdighetsträna på ett sätt som för dem inneburit mindre motstånd. De har helt enkelt hunnit med mycket mer färdighetsträning än om de arbetat på ett mer traditionellt sätt. S i d a 205