Produktionsekonomi. Laborationshandledning
|
|
- Ann-Christin Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Laborationshandledning Linköpings tekniska högskola Januari 2013 Version 4.1 Reviderat Helene Lidestam, Armin Parsi januari 2013
2 Innehållsförteckning 1 Introduktion Förberedelser och data Produktbeskrivning Efterfrågan Produktionsbeskrivning Planeringsdata Laboration 1 - Prognostisering Förberedelseuppgift Laboration Laborationens genomförande Laboration 2 - Sälj- och verksamhetsplanering Förberedelseuppgift laboration Laborationens genomförande Laboration 3 - Lagerstyrning Förberedelseuppgift laboration Laborationens genomförande januari 2013
3 Tabellförteckning Tabell 1 - Produktdata Tabell 2 - Standardavvikelsen över föregående års prognosfel Tabell 3 - Produktionsdata... 4 Tabell 4 - Rådande produktionstakt... 4 Tabell 5 - Säkerhetslager för respektive produktgrupp... 4 Tabell 6 - Planeringssituationer i laboration 2 (OBS, gäller endast laboration 2)... 7 Tabell 7 - Kostnadsnivåer för respektive planeringssituation... 9 Tabell 8 - ABC-klassificering Figurförteckning Figur 1 - Produktgruppsstruktur... 2 Figur 2 - Tillverkningskedjan... 3 Figur 3 - Arbetsgång för laboration Figur 4 - Arbetsgång för respektive planeringssituation, laboration Figur 5 Arbetsgång för laboration Figur 6 A-produkternas del av Excelarket Figur 7 B-produkternas del av Excelarket Figur 8 C-produkternas del av Excelarket januari 2013
4 1 Introduktion I kursen produktionsekonomi ingår en laborationsserie omfattande tre datorbaserade laborationer. De tre beskrivs i detta häfte och är i tur och ordning; 1. Prognostisering 2. Sälj- och verksamhetsplanering 3. Lagerstyrning. För att öka förståelsen av laborationerna skall förberedelseuppgifter lösas inför laborationerna. Då samtliga laborationer utförs i Microsoft Excel är det en fördel om studenten har god Excelvana innan laborationsserien påbörjas. Detta för att laborationstiden ska kunna utnyttjas effektivt. Om studenten känner sig osäker på Excel bör grundläggande kunskaper repeteras innan laboration 1. Vid en situation där någon laboration inte blir godkänd inom den handledda laborationstiden måste studenten på egen hand slutföra laborationen och komma överens med laborationsassistenten om hur detta skall redovisas. Syftet med laborationsserien är att på ett övergripande sätt påvisa hur produktionsplaneringsprocessen tillgår i ett företag eller i en organisation. Laborationsserien börjar med att aggregerade prognoser för de olika produktgrupperna bestäms. Dessa ligger till grund för den sälj- och verksamhetsplanering som görs i den andra laborationen. Sälj- och verksamhetsplanen besvarar frågan hur den förväntade efterfrågan skall täckas. En avvägning görs då mellan lagerhållningskostnad, taktändringskostnad och kostnad för extra kapacitet så som ny produktionsutrustning, utlego, etc. Den framtagna produktionsplanen utgör en ram för den materialplanering som sker i sista laborationen. De aggregerade prognoserna bryts ned till detaljerade prognoser som ligger till grund för lagerstyrningen. Vid lagerstyrningen görs en avvägning mellan ordersärkostnad, lagerhållningskostnad och bristkostnad. 1.1 Förberedelser och data Till varje laborationstillfälle hör en datafil med startdata som kan hämtas från LISAM. De förberedelseuppgifter som anges till varje laboration skall utföras och dokumenteras eftersom vissa data kommer att användas i laborationen. Laborationerna skall ses som en blandning av lärotillfälle och examination. Därför är ett aktivt deltagande och väl utförda förberedelseuppgifter ett krav. Alla laborationer kretsar kring det fiktiva företaget Snyltaren AB som är en stor tillverkare av juice, saft och soppa. Produktionen sker idag i en enda fabrik med dels gemensam, dels separat produktionsutrustning för de olika produktgrupperna. Data till alla laborationer finns i detta inledande avsnitt. Kompletterande material och datafiler finns på LISAM. Nedan följer en kort beskrivning av företaget. Januari
5 1.2 Produktbeskrivning Snyltaren tillverkar idag 7 olika produkter, vilka de valt att gruppera enligt figur 1. Produkterna i produktgruppen juice paketeras endast i 2-deciliters förpackningar, saft förpackas i 10-deciliters förpackningar och soppa förpackas i 5-deciliters förpackningar. I produktgruppsstrukturen i figur 1 anges produktmixen inom klamrar i boxarna. Figur 1 - Produktgruppsstruktur Försäljningspriset per förpackning och produkt ges i tabell 1 nedan. I försäljningspriset inkluderas ett vinstpåslag på 25 %. I tabell 1 anges även ingående lager i vecka 1 per produktgrupp. Produktgrupp Juice Saft Soppa Produkt Ap Äp Ap Ha Jo Bl Ny Förpackning [dl] Fsgpris [kr/förp] 5,50 4,00 8,50 8,00 8,00 6,75 5,75 Produktvärde [kr/liter] 22,00 16,00 6,80 6,40 6,40 10,80 9,20 Ingående lager [1000-tal liter] Tabell 1 - Produktdata. Januari
6 1.3 Efterfrågan De två senaste åren har företaget drivit en kampanj för juice under 8 veckor, med start vecka 24. Då kampanjen inte har slagit tillräckligt väl ut har ledningen beslutat att inte genomföra någon kampanj det kommande året. För fyra år sedan startade Snyltaren tillverkning av soppa, då de av en tillfällighet kom över ett antal förpackningsmaskiner till en låg penning. Introduktion av de två produkterna blåbärssoppa och nyponsoppa har därefter gått helt enligt planerna. Prognoserna av föregående års efterfrågan har genererat ett prognosfel. Standardavvikelsen för prognosfelet (prognosperiod 1 vecka) för respektive produkt ges i tabell 2 nedan. Produktgrupp Juice Saft Soppa Produkt Ap Äp Ap Ha Jo Bl Ny Standardavvikelse, σ med prognosperiod 1 vecka (1000-tal liter) Tabell 2 - Standardavvikelsen över föregående års prognosfel. 1.4 Produktionsbeskrivning Från råvarulagret tas de olika råvarorna, främst socker och koncentrat, till det inledande produktionssteget blandning. Blandningen, som är helt automatiserad, görs i särskilda blandningskärl. Från dessa kärl pumpas sedan blandningen till sterila tankar där mellanlagring sker. Blandningen lagras till dess att en förpackningslinje är ledig. Paketering sker i olika förpackningslinjer beroende på i vilka mängder blandningen skall förpackas. Efter paketeringen skickas förpackningarna direkt till det avslutande produktionssteget palletering. Vid palletering staplas förpackningarna på EUR-pallar innan de slutligen transporteras till färdigvarulagret i väntan på leverans till kund. Tillverkningskedjan återges även i figur 2 nedan. Blandning Paketering Palletering Råvarulager Steriltank Färdigvarulager Figur 2 - Tillverkningskedjan Ledtiden är för samtliga produkter 2 veckor. Inför varje ny produktionsuppsättning måste kärlen diskas, medan tankarna desinficeras i en speciell ångugn. Paketeringen har under de senaste åren kommit att helt styra produktionstakten för Snyltaren, d v s paketeringen är tillverkningskedjans flaskhals. Övriga tillverkningssteg har en mångdubbelt högre kapacitet. Företaget har emellertid en ganska dålig ekonomisk ställning, och har inte möjlighet att investera i fler paketeringsmaskiner. Av denna anledning sker tillverkning 24 timmar per dygn i förpackningslinjerna (paketering och palletering). Januari
7 Totalt har företaget 5 förpackningslinjer; 3 för 10-dl förpackningar, 1 för 2- dl förpackningar och 1 för 5-dl förpackningar. De perioder då företaget inte självt kan täcka efterfrågan väljer de, av anledningen ovan, att lägga en del av tillverkningen på utlego. Produktionsdata ges i tabell 3 nedan. Produktionsgrupp 2-deciliter 10-deciliter 5-deciliter Tillgänglig kapacitet per linje [h/4v] Antal förpackningslinor Maximal utlegokapacitet [h/4v] Operationstid [h/l] 0, , ,00062 Tabell 3 - Produktionsdata Varje gång takten ändras i tillverkningskedjan uppstår en särkostnad på kr p.g.a. taktändringen till följd av att blandningsoperationen måste justeras. Varje order som initieras i tillverkningskedjan ger också en särkostnad på kr p.g.a. omställning i bl. a. paketering och palletering. För enkelhets skull antas att utlegotillverkaren har liknande produktionsutrustning som Snyltaren, varför operationstiderna är desamma var produkten än förpackas. Snyltaren använder en lagerränta på 20 % per år. Den produktionstakt som de olika produktionsgrupperna har vid laborationens start finns angiven i tabell 4 nedan. Produktionsgrupp 2-deciliter 10-deciliter 5-deciliter Nuvarande produktionstakt [l/4v] Tabell 4 - Rådande produktionstakt 1.5 Planeringsdata Laborationerna går till stor del ut på att styra tillverkningen i Snyltaren. Dock kan vissa parametrar från det befintliga systemet användas vid dimensioneringen av de nya styrsystemen. Vid sälj- och verksamhetsplaneringen kan schablonmässiga säkerhetslagar användas enligt tabell 5. Produktgrupp Juice Saft Soppa Säkerhetslager, SL (1000-tal liter) Tabell 5 - Säkerhetslager för respektive produktgrupp Januari
8 2 Laboration 1 - Prognostisering Syftet med denna laboration är att studenten skall få en djupare förståelse för tillvägagångsättet vid prognostisering. Laborationen visar också på hur ett kalkylprogram kan användas för att effektivt bestämma prognoser. 2.1 Förberedelseuppgift Laboration 1 Räkna igenom övningsuppgiften nedan. Problemställningen är liknande den i laborationen. Ett företag tillverkar i huvudsak en produkt med, som man upplever, ganska kraftig trend och samtidiga säsongsvariationer. Man har sparat månadsvisa efterfrågedata för de senaste tre åren, vilka visas i tabellen nedan. Efterfrågan t X X X t Summa Medel X X ,5 X ,5 a. Beräkna trenden per månad. b. Rensa bort trenden och beräkna multiplikativa säsongsindex för alla perioder. c. Gör en långsiktsprognos för kommande år (X+1), med hänsyn till trend och säsongsindex. d. Läs på kort om standardavvikelse och korrelation. Repetera från tidigare kurser inom statistik. Januari
9 2.2 Laborationens genomförande Öppna excelfilen LAB1 som återfinns på kurshemsidan. Under laborationen skall studenten prognostisera efterfrågan på Snyltarens alla produkter det kommande året (långsiktig prognos). Som underlag för prognostiseringen ges aggregerade efterfrågedata (data summerat per produktgrupp och i fyra-veckors-perioder i enheten liter) tre år tillbaka i tiden. Viss värdefull information finns också i denna laborationshandledning. Arbetsgången följer figur 3 nedan. Tänk på att varje period består av fyra veckor. Dekomposition Efterfrågedata Rensa kända icke repetetiva händelser Identifiera och rensa trenden Identifiera och rensa säsongvariationer Identifiera och rensa nivån D X T S N P T S N Färdig prognos Lägg till trend Lägg till säsong Lägg till nivå Uppgyggnad av prognos Testa slumptermen R Starta från noll Figur 3 - Arbetsgång för laboration 1 De test som skall genomföras på slumptermen är medelvärde, standardavvikelse, korrelation samt plottning av slumptermerna. Tips: Utvärdera hur efterfrågemönstret ser ut och fråga dig själv om alla stegen i arbetsgången ovan behövs göras. Finns icke repetitiva händelser, trend, säsong etc. i efterfrågemönstret? Tänk på hur ni gjorde under lektion 1 och jämför med denna uppgift. Att tänka på: Hur ser det historiska efterfrågemönstret ut? Vad behöver rensas? Januari
10 3 Laboration 2 - Sälj- och verksamhetsplanering Syftet med denna laboration är att studenten skall få en förståelse för hur produktionsplanering sker på en aggregerad nivå. Denna laboration behandlar endast produktgruppen Saft. Detta för att förtydliga hur olika kostnadsposter påverkar produktionens planeringssituation. I laborationen är det varierande uppsättningar av posterna lager-, taktändrings- och utlegokostnader för två olika efterfrågemönster av Saft som ska behandlas, se tabell 6. Planeringssituation D Lagerkostnad, h [kr/liter & vecka] Taktningskostnad, k [kr/omställning] 1 E1 0, E1 0, E2 0, E2 0, Tabell 6 - Planeringssituationer i laboration 2 (OBS, gäller endast laboration 2) Utlegokostnad, c [kr/h] E1 och E2 är beteckningen för de två efterfrågemönster som ingår i laborationen. E1 är prognosen från laboration 1. Båda dessa finns i excelfilen LAB2. Tänk på att utgå från de data som finns i denna Excelfil. Nedan följer en beskrivning av de beteckningar som används i Excelfilen. Beteckning Betydelse h Lagerkostnad, kr/st & månad k Taktändringskostnad, kr/omställning c Utlegokostnad, kr/h I Ingående lager period i O Taktändring, 1 om taktändring sker 0 annars E Antal utlegotimmar h(i-ss) Lagerkostnader för lagret utöver säkerhetslagret ko Taktändringskostnader ce Utlegokostnader 3.1 Förberedelseuppgift laboration 2 För att syftet med laborationen skall kunna uppfyllas skall studenten lösa en förberedelseuppgift. Förberedelseuppgiften består av följande deluppgifter. a. Läs igenom avsnitt 7.1 i boken: (Olhager, 2000). b. Bestäm den lägsta, konstanta produktionstakten vid utjämnad produktion för produktgruppen saft (efterfrågemönster E1), så att Snyltaren kan tillgodose efterfrågan det kommande året utan att brister uppstår. Glöm ej att ta med säkerhetslager och ingående lager i beräkningarna. Efterfrågemönstret E1 återfinns i LAB2 filen på kurshemsidan och gäller för planeringssituation 1 och 2. I filen anger I utgående lager period 0 ( st) Januari
11 c. De tre kostnadsposterna (lager-, taktändrings- resp. utlegokostnader) påverkar varandra. Hur påverkas taktändrings- och utlegokostnader då lagerkostnaderna minimeras vid lagerlös produktion? d. Vad kostar utlego för en enhet? Hur många veckor motsvarar det i lagerhållning? Ta fram en siffra för varje planeringssituation och tolka svaret. e. Läs 3.2 Laborationens genomförande och lös planeringssituation Laborationens genomförande Laborationen går ut på att ta fram ett förslag till ekonomisk godtagbar produktionsplan för fyra olika planeringssituationer. Totalt ska fyra förslag till produktionsplaner tas fram utifrån de två uppsättningar av parametrarna lager-, taktändrings- och utlego-kostnader i kombination med de två efterfrågemönstren. Studenterna får själva välja en startlösning. Exempelvis kan någon av extrem-strategierna med utjämnad produktion eller lagerlös produktion användas. Genom att sedan undersöka hur kostnadsposterna förhåller sig till varandra kan totalkostnaden minskas. Aggregerad prognos Jämför kostnadsposter Fastställ strategi Undersök kostnadsposter Revidera lösning Startlösning Produktionsplan Förberedelseuppgift Lager Utlego Taktändr. Laboration Figur 4 - Arbetsgång för respektive planeringssituation, laboration 2 För att bli godkänd på laborationen ska ni ta fram en produktionsplan för varje planeringssituation. Det finns dock vissa restriktioner. Lagernivån (beteckning I) i laborationen får inte understiga liter, vilket motsvarar säkerhetslagret, och maximal kapacitet hos legotillverkaren (beteckning E) är 240 h/vecka. Om något av dessa värden är otillåtna fås kommentaren FEL! i total-kostnadsrutan. Maximal produktionskapacitet i Snyltarens fabriker är liter saft per månad. All planerad produktion utöver detta behöver läggas på utlego. Kostnader för taktändringar kommer alltså inte att uppstå vid ändrade produktionstakter utöver liter/månad. Januari
12 Kravet för att bli godkänd är att var och en av dessa planer ska generera en kostnad som är mindre än en given totalkostnad, återgiven i tabell 7 nedan. Ni skall kunna motivera föreslagen lösning och relatera den till de två renodlade planeringsstrategierna utjämnad respektive lagerlös produktion. Planeringssituation Flik Kostnadsnivå 1 (krav för godkänt) 1 Situation Situation Situation Situation Tabell 7 - Kostnadsnivåer för respektive planeringssituation Kostnadsnivå 2 (ger en större utmaning) Tips: Tänk på hur efterfrågemönstret ser ut. När passar det sig att styra produktionen enligt de två strategierna utjämnad respektive lagerlös produktion? Kan det rent av finnas anledning att mixa de två strategierna beroende på efterfrågemönstret. Tänk också på vilken påverkan omställningskostnader, lagerhållningskostnader och utlegokostnader har på valet av strategi och totalkostnad. Förberedelseuppgift d talar exempelvis om hur många veckor det är gynnsamt att lagerhålla i relation till utlego. Det går fortare att använda formlerna för utjämnad respektive lagerlös produktion för att bestämma produktionstakten varje period än att höfta/uppskatta produktionstakten. Resultatet kommer också bli bättre!! Januari
13 4 Laboration 3 - Lagerstyrning Syftet med denna laboration är att studenten skall få en förståelse för olika partiformningsmetoder och lagerstyrningsprinciper. Produkterna som Snyltaren tillverkar har delats in i tre grupper efter produkternas volymvärde. Denna ABC-klassificering ligger till grund för hur lagerstyrningen av produkterna hanteras, se tabell 8 för ABC-klassificeringen. Observera att nyponsoppa antingen väljs som en B-produkt eller C-produkt. Det är upp till er att bestämma och motivera valet. Produktgrupp Juice Saft Soppa Produkt Ap Äp Ap Ha Jo Bl Ny Volymvärde (Mkr) 409,6 146,7 430,9 196,3 52,3 43,4 111,0 ABC-Klassificering A B A B C C C (B) Tabell 8 - ABC-klassificering För A-produkter, men även för B-produkter, är det ytterst viktigt att inga bristsituationer uppstår. Ett ordentligt säkerhetslager är därför nödvändigt. Snyltaren har valt att bestämma dessa baserat på en servicenivå, motsvarande SERV1=0,98 (k-värde = 2,05). För C-produkter är det däremot (generellt sett) inte lika viktigt att inga bristsituationer uppstår. För bestämning av dessa produkters säkerhetslager används istället SERV1=0,90 (k-värde = 1,29). Under laborationen skall B-produkter lagerstyras med periodisk inspektion till återfyllnadsnivå. Studenten ska själv avgöra vilket av följande inspektionsintervall, I, som är lämpligast; I=1 vecka, I=2 veckor eller I=4 veckor, genom att beräkna vilket som är det mest gynnsamma av dessa tre inspektionsintervall. C-produkter skall lagerstyras med ett beställningspunktsystem. Som grund för att bestämma lagerstyrningsprinciper ligger prognoserna på veckobasis framtagna i laboration 1. Dessa finns i Excelfilen till laboration 3. Hanteringen av restorder betingar en kostnad per enhet och vecka som är tjugo gånger högre än lagerkostnaden. Januari
14 4.1 Förberedelseuppgift laboration 3 För att syftet med laborationen skall kunna uppfyllas skall studenten lösa förberedelseuppgifterna nedan. Tänk på att laborationen endast får genomföras efter att förberedelseuppgifterna blivit godkända. Förberedelseuppgiften består av följande deluppgifter. a. Läs om ABC-klassificering i avsnitt 1.3 i produktionsekonomiboken. b. För varje A-produkt skall säkerhetslager, SL, beräknas samt partistorlekar enligt Silver & Meal (se Olhager 2000, s. 252) alt. Wagner & Whitin (se Olhager 2000, s.249). Tänk på att den sista beställningen för året även kan behöva täcka för de första veckorna på det nästkommande året. Gör därför en enkel prognos för A- produkterna för de första veckorna på nästkommande år (förslagsvis i fliken Data). c. För varje B-produkt skall säkerhetslager, SL, inspektionsintervall, I, och återfyllnadsnivå, Å, beräknas. Då de administrativa kostnaderna anses vara relativt höga, ska ett och samma inspektionsintervall, I, bestämmas för hela året. Återfyllnadsnivån, Å, kan däremot förändras. Då året delas in i fyra-veckorsperioder som styrs med samma parametrar innebär det att ändring av återfyllnadsnivån endast kan göras i vecka 1, 5, 9,, 49. Det vill säga en uppsättning Å per 4-veckorsperiod! (Tänk på att utnyttja säsongerna) d. För varje C-produkt skall säkerhetslager, SL, orderkvantitet, Q, och beställningspunkt, BP, beräknas. Året delas in i tretton-veckors-perioder som styrs med samma parametrar. Det innebär att ändring av parametrar endast kan göras i vecka 1, 14, 27, 40. Det vill säga en uppsättning SL, Q och BP per 13- veckorsperiod! e. Skapa en beställningsplan. Tänk igenom och gör en tabell över i vilka perioder ni måste släppa order (mht ledtiden), ändra parametrar, etc. Detta ökar era möjligheter att hinna färdigt med laborationen under laborationstillfället. Uppgift b, c och d skall redovisas i fliken förberedelseuppgifter i LAB 3 filen. Denna ska redovisas innan laborationen (tillfälle för detta kommer att meddelas under kursens gång). Körplanen, uppgift e, görs förslagsvis i en ny flik i LAB 3 filen. OBS! Laboration 3 får endast genomföras om dess förberedelseuppgifter är godkända av laborationshandledarna. Januari
15 4.2 Laborationens genomförande Under laborationen skall ett produktionsår för Snyltaren simuleras. Beroende på vilken typ av produkt som simuleras ska olika parametrar matas in. För alla typer av produkter måste dock säkerhetslager matas in. Fastställ p a rametrar Simulera Veckoprognos ABCklassificering Utvärdera A D SS S&M Plan Förberedelseuppgift B C D D I Q SS SS Å BP Plan Plan Laboration Figur 5 Arbetsgång för laboration 3 För att öppna Excelfilen korrekt skall laboranterna aktivera makro (vilket det frågas om vid uppstart av filen). I Excelfilen ligger produkter grupperade efter klasstillhörighet, A-, B- och C-produkt. Noteras bör att en produkt finns upplagd både som B- och C-produkt. Anledningen till detta är att öka valmöjligheterna vid ABC-klassificeringen. Givetvis skall denna produkt endast styras på ett sätt. Nedan förklaras hur ni ska mata in parametrar. Tryck inte på uppdatera innan parametrar för alla produkter (A,B och C) har matats in. För A-produkterna, företagets viktigaste produkter, är det angeläget att lagerstyrningen sker exakt. Ni ska mata in säkerhetslager och orderstorlek på order som skall släppas. För varje vecka matas orderstorleken in på ordern som skall släppas för respektive produkt på raden Ordersläpp denna vecka. Order för att täcka efterfrågan i vecka 1 och 2 som redan bör vara släppta, matas in på raderna Ordersläpp förr-förra veckan respektive Ordersläpp förra veckan. Se det som att någon gjorde dessa ordersläpp i december förra året, vilket är troligt i ett verkligt fall. Se även figur 6 nedan. Observera att inmatningar på raderna Ordersläpp förr-förra veckan respektive Ordersläpp förra veckan bara kan göras innan ni uppdaterar första gången. För B-produkterna styrs, till skillnad mot A-produkterna, lagret för fyra-veckorsperioder. Detta innebär att de parametrar som sätts, säkerhetslager, inspektionsintervall och återfyllnadsnivå, endast kan justeras var fjärde vecka, d.v.s. i vecka 1, 5, 9,.., 49. För C- produkterna styrs lagret för tretton-veckors-perioder, d.v.s. säkerhetslager, orderkvantitet och beställningspunkt kan endast justeras i vecka 1, 14, 27 och 40. Se även figur 7 och 8 nedan. Januari
16 Figur 6 A-produkternas del av Excelarket Figur 7 B-produkternas del av Excelarket Figur 8 C-produkternas del av Excelarket Januari
17 Först när orderkvantiteterna för ordersläppen av A-produkter samt parametrarna för B- och C-produkter är inmatade för vecka 1 klickas på knappen UPPDATERA. Simuleringen går då vidare till nästföljande vecka (vecka 2), där nya orderkvantiteter för A-produkter matas in (givetvis under förutsättning att det finns order som skall släppas) innan klickning på knappen görs. Det går inte att backa tiden. Om någonting går fel, hantera det som ni skulle ha gjort om detta var ett verkligt fall. Efter att hela året har simulerats utvärderas studentens lagerstyrning av alla produkter. Vid utvärderingen, som sker automatiskt, jämförs studentens lagerstyrning med den optimala lösningen (Wagner&Whitin-algoritmen) som är beräknad för den verkliga efterfrågan, ej prognosen. Kostnader som då beaktas är uppsättningskostnad, lagerkostnad samt kostnad för hantering av restorder. Tips: Använd körplanen som stöd för att bestämma vilken vecka ordersläpp ska ske och ordersläppets storlek. Tänk dock på att körplanen är baserad på prognosticerad efterfrågan, vilken kan skilja sig från verklig efterfrågan. Ni måste alltså av denna anledning hålla kontinuerligt kontroll på efterfrågan och lager-nivån. Det kan komma behöva göras justeringar i när ordersläpp sker och på ordersläppets storlek. Tänk på hur ni löser misstag i verkligheten. Ingen jag vet kan backa tillbaka tiden och justera sina misstag. Fundera därför på hur man kan kompensera för misstag istället, exempelvis göra extra beställning, hoppa över beställning, göra större beställning, göra mindre beställning etc. Januari
Produktionsekonomi. Laborationshandledning. Produktionsekonomi Linköpings tekniska högskola
LINKÖPINGS UNIVERSITET Laborationshandledning Linköpings tekniska högskola Version 5.0 Reviderat 2017-08-01 Helene Lidestam, Armin Parsi Innehållsförteckning Tabellförteckning... 2 Figurförteckning...
Läs merFöreläsning 5. Lagerstyrning
Föreläsning 5 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Introduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssystem, ABC-klassificering Fö 1 Prognos*sering Fö 2 Le 1 La 1 Sälj- och
Läs merFöreläsning 5. Lagerstyrning
Föreläsning 5 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Introduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssystem, ABC- klassificering Fö 1 Prognos*sering Fö 2 Le 1 La 1 Sälj-
Läs merFöreläsning 6. Lagerstyrning
Föreläsning 6 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska Fö 1 grunder, produktegenskaper, ABC klassificering Produktionssystem Fö 2 Prognostisering
Läs merLektion 5 Materialplanering (MP) Rev HL
Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev 20151006 HL Innehåll Nivå 1: Materialbehovsplanering (LFL, EOQ, SS) (MP1.1) Materialbehovsplanering (FOQ) (MP1.2) Materialbehovsplanering (POQ, FOQ, SS) (MP1.3) Nivå
Läs merFöreläsning 7. Kursstruktur
Föreläsning 7 Lagerstyrning: Partiformning, beställningspunktsystem och säkerhetslager Avslutning Planeringssystem Fast position Fö 6a: Projektplanering (CPM, PERT, mm) Le 3: Projektplanering (CPM/ PERT,
Läs merFöreläsning 3. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller och prognosverktyg
Föreläsning 3 Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller och prognosverktyg Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska Fö 1 grunder,
Läs merLaborationshandledning: Huvudplanering vid blandad lager- och kundorderstyrd tillverkning Master Scheduling Game
Laborationshandledning: Huvudplanering vid blandad lager- och kundorderstyrd tillverkning Master Scheduling Game 1 Introduktion Denna laboration utförs i grupper om två deltagare. Det är bra att ha med
Läs merHjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen.
Operativ Verksamhetsstyrning/ Produktionslogistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Skriftlig tentamen 41I32O, 51PL01 Affärsingenjör - inriktning bygg, Affärsingenjör
Läs merStrategisk Logistik 20 YHp Dag 7(8)
Strategisk Logistik 20 YHp Dag 7(8) Affärslogistik 400 YH-poäng Dag 7(8) Repetition Beräkningar Materialplaneringsmetoder Partiformningsmetoder 1 Repetition UPPGIFT 2 Övning 1.1 Vi har nu fått in offerter:
Läs merÖverdrag i materialstyrningssystem
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 9 Överdrag i materialstyrningssystem De modeller som används i praktisk tillämpning för att styra lager, exempelvis i olika varianter av beställningspunktssystem,
Läs merRäknedosa utan textprogrammering.
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för produktionsekonomi TENTAMEN TPPE09 PRODUKTIONSEKONOMI 2005-01-11, kl: 14-18 Sal: TP45 Om skrivningen: Vid varje uppgift finns angivet hur många poäng en korrekt
Läs merFöreläsning 4. Planeringssystem och Sälj- & verksamhetsplanering: Hierarkiska planeringssystem och aggregerad planering (SVP)
Föreläsning 4 Planeringssystem och Sälj- & verksamhetsplanering: Hierarkiska planeringssystem och aggregerad planering (SVP) Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska
Läs merMaterialstyrning. Stig-Arne Mattsson
Logistik Materialstyrning Stig-Arne Mattsson Materialflöden via lager mellan företag Inköpsorder / Kundorder Inköpsorder / Kundorder Leverantörer Företag Kunder/distributörer Informationsbehov för att
Läs merAgenda. Lagerstyrning Tre frågor. Lagerstyrning Föreläsning 5. Erik Sandberg. Om lagerstyrning Om uppgift 2 KITIT AB
Lagerstyrning Föreläsning 5 Erik Sandberg Agenda Om lagerstyrning Om uppgift 2 KITIT AB 2012-04-16 Sid 2 Linköpings universitet Lagerstyrning Tre frågor När ska olika produkter beställas/beordras? Hur
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod T0002N Kursnamn Logistik 1 Datum 2012-10-26 Material Fördjupningsuppgift Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Försättsblad inlämningsuppgift
Läs merHjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen.
Operativ Verksamhetsstyrning 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 41I32O Affärsingenjör - inriktning bygg, Affärsingenjör - inriktning maskin, Industriell ekonomi
Läs merFöreläsning 6. Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP)
Föreläsning 6 Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP) Kursstruktur 2 Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Introduk+on, produk+onsekonomiska
Läs merKostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 88 Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Differentiering av fyllnadsgradsservice på olika klasser av artiklar i en
Läs merUppskatta bristkostnader i färdigvarulager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Med bristkostnader i färdigvarulager avses här alla de kostnader som hänger samman med och uppstår
Läs merSäkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid
Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I den här studien har en analys gjorts av säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion
Läs merGenomgång av kontrollskrivningen
Genomgång av kontrollskrivningen 131011 2- Om kontrollskrivningen 2 delar, s:a 12,0 poäng För godkänt krävs: >= 6,0 poäng totalt >= 2,0 poäng på Del 1 >= 2,0 poäng på Del 2 Del 1 4-Del 1 S:a 6,0 poäng
Läs merKostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 86 Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Differentiering av antal dagars täcktid för olika klasser av artiklar i en
Läs merStrategisk Logistik 20 YHp Dag 2(8)
Strategisk Logistik 20 YHp Dag 2(8) Affärslogistik 400 YH-poäng Dag 2(8) Repetition Lagerkurva Säkerhetslager Kapitalbindning/Kapitalomsättning Flexibilitet Prognostisering, intro 2 1 Lagerspelet Lagerspelet
Läs merAlternativa sätt att beräkna standardavvikelser
Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I affärssystem är det vanligt att standardavvikelser beräknas per prognosperiod motsvarande en månad eller en fyraveckorsperiod.
Läs merKostnadseffekter av att differentiera cykelservice
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 87 Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice Differentiering av cykelservice på olika klasser av artiklar i en grupp vid bestämning
Läs merMALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE)
MALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN 160318 (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE) FRÅGA 1 (2p) Ett sätt att bedöma en prognos lämplighet är att beräkna hur väl en presterar relativt en naiv prognos, d.v.s. om man gör
Läs merLagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar
Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för
Läs merPrognostisering med exponentiell utjämning
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 23 Prognostisering med exponentiell utjämning Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden
Läs merStrategisk Logistik 20 YHp Dag 1(8)
Strategisk Logistik 20 YHp Dag 1(8) Affärslogistik 400 YH-poäng Dag 1(8) Presentation Kursen Affärslogistik Gap analys Lagerkurvan Summering 2 1 ILENIO AB är ett svenskt företag som hjälper kunder att
Läs merLagerstyrning. Varför har vi lager? Mål med lagerkontroll. Effektiv lagerstyrning HR
Lagerstyrning Måste vi ha lager eller varför uppkommer lager? Vad är lager? Varför är det viktigt att styra lagret? Varför har vi lager? Lagerfunktioner Att motverka varubrist Utjämna produktionen Koppla
Läs merFöreläsning 8. Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP) Kursstruktur
Föreläsning 8 Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP) Kursstruktur Avslutning Planeringssystem Fö 12: Avslutning och kurssammanfattning
Läs merSäkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter
Läs merTENTAMEN TPPE07 PRODUKTIONSEKONOMI. Sal: R34, R35, R36, R37, R41, R42, R44, P42
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för produktionsekonomi TENTAMEN TPPE07 PRODUKTIONSEKONOMI 2004-12-20, kl: 08-12 Sal: R34, R35, R36, R37, R41, R42, R44, P42 Om skrivningen: Vid varje uppgift
Läs merHjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling lånas i tentamenslokalen.
Industriell ekonomi 2 (IH) Produktionslogistik (THS) Ladokkod: 41I01B 51PL01 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-12-17 Tid: 9-13 Hjälpmedel:
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-08-20 Sal SP71 Tid 08.00-12.00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning TNSL08 TEN1 Produktion och distribution Institution
Läs merLedtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel
Läs merPrognostisering med glidande medelvärde
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 21 Prognostisering med glidande medelvärde Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden
Läs merAlternativa inköpsmetoder
Alternativa inköpsmetoder Selmir Hasagic Alexander Nilsson EXAMENSARBETE 2009 ÄMNE MASKINTEKNIK Alternativa inköpsmetoder Alternative purchase methods Selmir Hasagic Alexander Nilsson Detta examensarbete
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-03-15 Sal Tid 08.00-12.00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning TNSL08 TEN1 Produktion och Distribution Institution
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod T0002N Kursnamn Logistik 1 Datum 2013-10-31 Material Kursexaminator Tentamen Björn Samuelsson Betygsgränser 3 = 30-39; 4 = 40-49; 5 = 50- Tentamenspoäng
Läs merDifferentiera säkerhetslager med cykelservice
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 53 Differentiera säkerhetslager med cykelservice Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar och tillämpa
Läs merP(ξ > 1) = 1 P( 1) = 1 (P(ξ = 0)+P(ξ = 1)) = 1 0.34. ξ = 2ξ 1 3ξ 2
Lösningsförslag TMSB18 Matematisk statistik IL 101015 Tid: 12.00-17.00 Telefon: 101620, Examinator: F Abrahamsson 1. Varje dag levereras en last med 100 maskindetaljer till ett företag. Man tar då ett
Läs merModellering av en Tankprocess
UPPSALA UNIVERSITET SYSTEMTEKNIK EKL och PSA 2002, AR 2004, BC2009 Modellering av dynamiska system Modellering av en Tankprocess Sammanfattning En tankprocess modelleras utifrån kända fysikaliska relationer.
Läs merReservationshantering vid materialbehovsplanering
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 44 Reservationshantering vid materialbehovsplanering Vid materialstyrning föreligger ofta situationer där man har både prognoser och reservationer
Läs merMaterialstyrningsutmaningar i Svensk industri
CLIP - Högskolan i Gävle den 28 maj 2009 Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri Stig-Arne Mattsson Division of Logistics and Transportation Bild 1 Kapitalbindning i svensk tillverkningsindustri
Läs merÖvningsuppgifter transportjämförelser
Övningsuppgifter transportjämförelser Uppgift 1 Du arbetar för ett företag som importerar guld från Sydafrika. Leveranserna sker en gång i månaden med båt från Sydafrika till Göteborg och varje leverans
Läs merDifferentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 51 Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar
Läs merSäkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 26 Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter
Läs merBrister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer
Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer än önskat 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB Det finns ett antal lagerstyrningsmetoder som i större eller mindre omfattning används i tillverkande
Läs merOrderkvantiteter vid säsongvariationer
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 49 Orderkvantiteter vid säsongvariationer Ett antal alternativa metoder finns tillgängliga för beräkning av ekonomiska orderkvantiteter.
Läs merMIO310 OPTIMERING OCH SIMULERING, 4 p
Uppvisat terminsräkning ( ) Ja ( ) Nej Inst. för teknisk ekonomi och logistik Avd. för Produktionsekonomi Jag tillåter att mitt tentamensresultat publiceras på Internet Ja Nej TENTAMEN: MIO310 OPTIMERING
Läs merSveriges bruttonationalprodukt Årsdata. En kraftig trend.
Vad är tidsserier? En tidsserie är en mängd av observationer y t, där var och en har registrerats vid en specifik tidpunkt t. Vanligen görs mätningarna vid vissa tidpunkter och med samma avstånd mellan
Läs merTNSL08 Produktion och distribution
TNSL08 Produktion och distribution Datum för tentamen 2013-03-15 Sal TP52, TP56 Tid 08.00-12.00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning TNSL08 TEN1 Produktion och distribution Institution ITN Antal uppgifter
Läs merHandbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel
Läs merAvdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik
Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER Grundkurs Logistik Formelblad 1 Flödesanalys φ L = Genomsnittslager (st) L S = Säkerhetslager (st) t = Tidsenhet
Läs merHandbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 31 Täcktidsplanering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta
Läs merLaboration 2: Spelteori
Linköpings Tekniska Högskola TNK047 Optimering och systemanalys ITN Laboration 2 13 november 2008 Laboration 2: Spelteori Laborationen består av två delar, den första om 2-personersspel och andra om ett
Läs merUppskatta bristkostnader i färdigvarulager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Med bristkostnader i färdigvarulager, dvs. lager av varor för leverans till kunder, avses alla
Läs merSamband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet
Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet i form av kapitalbindning och erhållna servicenivåer Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet,
Läs merHjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen.
Operativ Verksamhetsstyrning/ Produktionslogistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Skriftlig tentamen 41I32O, 51PL01 Industriell ekonomi - affärsingenjör, Affärsingenjör
Läs merSamband mellan säkerhetslager och orderstorlek
Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid operativ materialstyrning spelar dimensionering av orderstorlekar och säkerhetslager en avgörande roll för hur effektivt
Läs merEkonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 14 Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom
Läs merKapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1
Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB För att bestämma orderkvantiteter finns det sedan tidigt 1900-tal ett stort antal olika metoder till förfogande,
Läs merSäkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 28 Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.
Läs merMATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER. Exempelsamling
MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER Exempelsamling Innehåll Uppgift 1. Partiformning... 6 Uppgift 2. Partiformning... 6 Uppgift 3. Partiformning... 7 Uppgift 4. Volymvärdesanalys... 7 Uppgift 5. Säkerhetslager...
Läs merUppskatta bristkostnader i lager för produktion
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 15 Uppskatta bristkostnader i lager för produktion Med bristkostnader i lager för produktion, nedan kallat produktionslager, avses här alla
Läs merLogistik styrning av material- och informationsflöden
Logistik styrning av material- och informationsflöden Mikael Öhman DIEM, TKK Produktionsekonomi - grundkurs 2017 Logistik: styrning av material- och informationsflöden Tisdag 10.10 Torsdag 12.10 Torsdag
Läs merLogistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift
Logistik Fö: Lager Varukapital Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift arbete (PIA, VUA, VIA) och förråd Förråd Varför Upplag har av utgångs- man lager? och
Läs merLektion 1 Beräkning av R TOT
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (13) Lektion 1 Beräkning av R TOT Uppgift 1 Nedan presenteras resultat- & balansräkning för ett företag. Beräkna räntabilitet på totalt kapital
Läs merEn jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning
En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,
Läs merReservationshantering i beställningspunktssystem
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 17 Reservationshantering i beställningspunktssystem Vid användning av beställningspunktssystem jämförs beställningspunkten med aktuell lagerposition,
Läs merMyter om lagerstyrning
Myter om lagerstyrning Om man dimensionerar ett säkerhetslager för en artikel med en beräkningsmetod som utgår från en önskad servicenivå så får man denna servicenivå - Maj 2013 När man läser om dimensionering
Läs merOrderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad täcktid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för
Läs merKapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 82 Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Differentiering av antal dagars täcktid på olika klasser av artiklar
Läs merProduktionsstyrning i hemmet
Produktionsstyrning i hemmet - Varför du skall köpa mjölk vartannat år Fredrik Persson 2017-10-05 Vetenskapsdagen 2017 Produktionsstyrning finns överallt 2 Partivis tillverkning Produktionsstyrning finns
Läs merTNSL011 Kvantitativ Logistik
TENTAMEN TNSL011 Kvantitativ Logistik Datum: 18 december 2010 Tid: 08-12 Hjälpmedel: Hjälpmedel av alla slag, förutom kommunikationsutrustning (telefoner, datorer, och andra saker som kan ta emot signaler
Läs merGenomgång av kontrollskrivningen
Genomgång av kontrollskrivningen 131129 2- Om kontrollskrivningen 2 delar, s:a 12,0 11,0 poäng För godkänt krävs: >= 6,0 5,5 poäng totalt >= 2,0 1,5 poäng på Del 1 >= 2,0 poäng på Del 2 Del 1 4-Fråga 1
Läs merHandbok i materialstyrning - Del F Prognostisering
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 71 Absoluta mått på prognosfel I lagerstyrningssammanhang kan prognostisering allmänt definieras som en bedömning av framtida efterfrågan från kunder.
Läs merOptimering. Optimering av transportproblem. Linköpings universitet SL. Campusveckan VT2013
Optimering Optimering av transportproblem Campusveckan VT2013 Linköpings universitet SL 1 Optimering - Distributionsproblem Företaget Kulprodukter AB producerar sina kulor vid fyra olika fabriksanläggningar
Läs mer1 10 e 1 10 x dx = 0.08 1 e 1 10 T = 0.08. p = P(ξ < 3) = 1 e 1 10 3 0.259. P(η 2) = 1 P(η = 0) P(η = 1) = 1 (1 p) 7 7p(1 p) 6 0.
Tentamen TMSB18 Matematisk statistik IL 091015 Tid: 08.00-13.00 Telefon: 036-10160 (Abrahamsson, Examinator: F Abrahamsson 1. Livslängden för en viss tvättmaskin är exponentialfördelad med en genomsnittlig
Läs merSäkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 12 Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla
Läs merHandbok i materialstyrning - Del F Prognostisering
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 31 Focus forecasting Lagerstyrda verksamheter karakteriseras av att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden från den egna produktionen eller
Läs merOsäkerhetsgardering genom överdimensionering
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 35 Osäkerhetsgardering genom överdimensionering av produktionsplaner All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.
Läs merLektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (8) Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT Uppgift 1 Mikrolux AB Distribution Företaget Mikrolux AB tillverkar mikrovågsugnar för
Läs merMinikurs Metoder för behovsplanering
Minikurs Metoder för behovsplanering Under den här minikursen tittar vi på olika möjligheter, metoder och tips i systemanvändandet när det gäller Behovsplanering. Det ska ge idéer och målsättningar för
Läs merEkonomisk behovstäckningstid
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Ekonomisk behovstäckningstid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje
Läs merLagermodeller & produktvärden
Lagermodeller & produktvärden Tid Är Tid = Pengar? 3- Olika tidsbegrepp Ledtid (LT) Tid från behovsinitiering / orderläggning till behovsuppfyllelse / mottagande av leverans Genomloppstid (GLT) Tid för
Läs merSäkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 23 Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det
Läs merFörsämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer
Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer
Läs merSäkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 22 Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla
Läs merLönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning!
19.5.2010 1 / 5 Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! Den svenska apoteksmarknaden genomgår sedan årsskiftet 2009 2010 en omreglering från statligt monopol till fri marknad. Omregleringen
Läs merProduktionsekonomi. Programkurs 6 hp Production and Operations Management TPPE13 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum
1(9) Produktionsekonomi Programkurs 6 hp Production and Operations Management TPPE13 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Programnämnden för Industriell ekonomi och logistik, IL Fastställandedatum 2(9) Huvudområde
Läs merPLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning
PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den 27 28 augusti 2015 i Luleå Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning Metoder för bestämning av lagerstyrningsparametrar Metoder för bestämning
Läs merLektion 3 Lagerberäkningar
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (7) Lektion 3 Lagerberäkningar Uppgift 1 Företaget Mångimport HB importerar och lagerför fem olika artiklar. Lagret styrs med hjälp av ett beställningspunktssystem
Läs merTENTAMEN I MTTF01LOGISTIK
Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Teknisk Logistik TENTAMEN I MTTF01LOGISTIK Tisdagen den 18 oktober 2011, kl. 14-18 Att tänka på: Slutbetyget är en sammanvägning av praktikfallbetyg, kunskapsfrågorna
Läs mer