Produktionsekonomi. Laborationshandledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Produktionsekonomi. Laborationshandledning"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Laborationshandledning Linköpings tekniska högskola Januari 2013 Version 4.1 Reviderat Helene Lidestam, Armin Parsi januari 2013

2 Innehållsförteckning 1 Introduktion Förberedelser och data Produktbeskrivning Efterfrågan Produktionsbeskrivning Planeringsdata Laboration 1 - Prognostisering Förberedelseuppgift Laboration Laborationens genomförande Laboration 2 - Sälj- och verksamhetsplanering Förberedelseuppgift laboration Laborationens genomförande Laboration 3 - Lagerstyrning Förberedelseuppgift laboration Laborationens genomförande januari 2013

3 Tabellförteckning Tabell 1 - Produktdata Tabell 2 - Standardavvikelsen över föregående års prognosfel Tabell 3 - Produktionsdata... 4 Tabell 4 - Rådande produktionstakt... 4 Tabell 5 - Säkerhetslager för respektive produktgrupp... 4 Tabell 6 - Planeringssituationer i laboration 2 (OBS, gäller endast laboration 2)... 7 Tabell 7 - Kostnadsnivåer för respektive planeringssituation... 9 Tabell 8 - ABC-klassificering Figurförteckning Figur 1 - Produktgruppsstruktur... 2 Figur 2 - Tillverkningskedjan... 3 Figur 3 - Arbetsgång för laboration Figur 4 - Arbetsgång för respektive planeringssituation, laboration Figur 5 Arbetsgång för laboration Figur 6 A-produkternas del av Excelarket Figur 7 B-produkternas del av Excelarket Figur 8 C-produkternas del av Excelarket januari 2013

4 1 Introduktion I kursen produktionsekonomi ingår en laborationsserie omfattande tre datorbaserade laborationer. De tre beskrivs i detta häfte och är i tur och ordning; 1. Prognostisering 2. Sälj- och verksamhetsplanering 3. Lagerstyrning. För att öka förståelsen av laborationerna skall förberedelseuppgifter lösas inför laborationerna. Då samtliga laborationer utförs i Microsoft Excel är det en fördel om studenten har god Excelvana innan laborationsserien påbörjas. Detta för att laborationstiden ska kunna utnyttjas effektivt. Om studenten känner sig osäker på Excel bör grundläggande kunskaper repeteras innan laboration 1. Vid en situation där någon laboration inte blir godkänd inom den handledda laborationstiden måste studenten på egen hand slutföra laborationen och komma överens med laborationsassistenten om hur detta skall redovisas. Syftet med laborationsserien är att på ett övergripande sätt påvisa hur produktionsplaneringsprocessen tillgår i ett företag eller i en organisation. Laborationsserien börjar med att aggregerade prognoser för de olika produktgrupperna bestäms. Dessa ligger till grund för den sälj- och verksamhetsplanering som görs i den andra laborationen. Sälj- och verksamhetsplanen besvarar frågan hur den förväntade efterfrågan skall täckas. En avvägning görs då mellan lagerhållningskostnad, taktändringskostnad och kostnad för extra kapacitet så som ny produktionsutrustning, utlego, etc. Den framtagna produktionsplanen utgör en ram för den materialplanering som sker i sista laborationen. De aggregerade prognoserna bryts ned till detaljerade prognoser som ligger till grund för lagerstyrningen. Vid lagerstyrningen görs en avvägning mellan ordersärkostnad, lagerhållningskostnad och bristkostnad. 1.1 Förberedelser och data Till varje laborationstillfälle hör en datafil med startdata som kan hämtas från LISAM. De förberedelseuppgifter som anges till varje laboration skall utföras och dokumenteras eftersom vissa data kommer att användas i laborationen. Laborationerna skall ses som en blandning av lärotillfälle och examination. Därför är ett aktivt deltagande och väl utförda förberedelseuppgifter ett krav. Alla laborationer kretsar kring det fiktiva företaget Snyltaren AB som är en stor tillverkare av juice, saft och soppa. Produktionen sker idag i en enda fabrik med dels gemensam, dels separat produktionsutrustning för de olika produktgrupperna. Data till alla laborationer finns i detta inledande avsnitt. Kompletterande material och datafiler finns på LISAM. Nedan följer en kort beskrivning av företaget. Januari

5 1.2 Produktbeskrivning Snyltaren tillverkar idag 7 olika produkter, vilka de valt att gruppera enligt figur 1. Produkterna i produktgruppen juice paketeras endast i 2-deciliters förpackningar, saft förpackas i 10-deciliters förpackningar och soppa förpackas i 5-deciliters förpackningar. I produktgruppsstrukturen i figur 1 anges produktmixen inom klamrar i boxarna. Figur 1 - Produktgruppsstruktur Försäljningspriset per förpackning och produkt ges i tabell 1 nedan. I försäljningspriset inkluderas ett vinstpåslag på 25 %. I tabell 1 anges även ingående lager i vecka 1 per produktgrupp. Produktgrupp Juice Saft Soppa Produkt Ap Äp Ap Ha Jo Bl Ny Förpackning [dl] Fsgpris [kr/förp] 5,50 4,00 8,50 8,00 8,00 6,75 5,75 Produktvärde [kr/liter] 22,00 16,00 6,80 6,40 6,40 10,80 9,20 Ingående lager [1000-tal liter] Tabell 1 - Produktdata. Januari

6 1.3 Efterfrågan De två senaste åren har företaget drivit en kampanj för juice under 8 veckor, med start vecka 24. Då kampanjen inte har slagit tillräckligt väl ut har ledningen beslutat att inte genomföra någon kampanj det kommande året. För fyra år sedan startade Snyltaren tillverkning av soppa, då de av en tillfällighet kom över ett antal förpackningsmaskiner till en låg penning. Introduktion av de två produkterna blåbärssoppa och nyponsoppa har därefter gått helt enligt planerna. Prognoserna av föregående års efterfrågan har genererat ett prognosfel. Standardavvikelsen för prognosfelet (prognosperiod 1 vecka) för respektive produkt ges i tabell 2 nedan. Produktgrupp Juice Saft Soppa Produkt Ap Äp Ap Ha Jo Bl Ny Standardavvikelse, σ med prognosperiod 1 vecka (1000-tal liter) Tabell 2 - Standardavvikelsen över föregående års prognosfel. 1.4 Produktionsbeskrivning Från råvarulagret tas de olika råvarorna, främst socker och koncentrat, till det inledande produktionssteget blandning. Blandningen, som är helt automatiserad, görs i särskilda blandningskärl. Från dessa kärl pumpas sedan blandningen till sterila tankar där mellanlagring sker. Blandningen lagras till dess att en förpackningslinje är ledig. Paketering sker i olika förpackningslinjer beroende på i vilka mängder blandningen skall förpackas. Efter paketeringen skickas förpackningarna direkt till det avslutande produktionssteget palletering. Vid palletering staplas förpackningarna på EUR-pallar innan de slutligen transporteras till färdigvarulagret i väntan på leverans till kund. Tillverkningskedjan återges även i figur 2 nedan. Blandning Paketering Palletering Råvarulager Steriltank Färdigvarulager Figur 2 - Tillverkningskedjan Ledtiden är för samtliga produkter 2 veckor. Inför varje ny produktionsuppsättning måste kärlen diskas, medan tankarna desinficeras i en speciell ångugn. Paketeringen har under de senaste åren kommit att helt styra produktionstakten för Snyltaren, d v s paketeringen är tillverkningskedjans flaskhals. Övriga tillverkningssteg har en mångdubbelt högre kapacitet. Företaget har emellertid en ganska dålig ekonomisk ställning, och har inte möjlighet att investera i fler paketeringsmaskiner. Av denna anledning sker tillverkning 24 timmar per dygn i förpackningslinjerna (paketering och palletering). Januari

7 Totalt har företaget 5 förpackningslinjer; 3 för 10-dl förpackningar, 1 för 2- dl förpackningar och 1 för 5-dl förpackningar. De perioder då företaget inte självt kan täcka efterfrågan väljer de, av anledningen ovan, att lägga en del av tillverkningen på utlego. Produktionsdata ges i tabell 3 nedan. Produktionsgrupp 2-deciliter 10-deciliter 5-deciliter Tillgänglig kapacitet per linje [h/4v] Antal förpackningslinor Maximal utlegokapacitet [h/4v] Operationstid [h/l] 0, , ,00062 Tabell 3 - Produktionsdata Varje gång takten ändras i tillverkningskedjan uppstår en särkostnad på kr p.g.a. taktändringen till följd av att blandningsoperationen måste justeras. Varje order som initieras i tillverkningskedjan ger också en särkostnad på kr p.g.a. omställning i bl. a. paketering och palletering. För enkelhets skull antas att utlegotillverkaren har liknande produktionsutrustning som Snyltaren, varför operationstiderna är desamma var produkten än förpackas. Snyltaren använder en lagerränta på 20 % per år. Den produktionstakt som de olika produktionsgrupperna har vid laborationens start finns angiven i tabell 4 nedan. Produktionsgrupp 2-deciliter 10-deciliter 5-deciliter Nuvarande produktionstakt [l/4v] Tabell 4 - Rådande produktionstakt 1.5 Planeringsdata Laborationerna går till stor del ut på att styra tillverkningen i Snyltaren. Dock kan vissa parametrar från det befintliga systemet användas vid dimensioneringen av de nya styrsystemen. Vid sälj- och verksamhetsplaneringen kan schablonmässiga säkerhetslagar användas enligt tabell 5. Produktgrupp Juice Saft Soppa Säkerhetslager, SL (1000-tal liter) Tabell 5 - Säkerhetslager för respektive produktgrupp Januari

8 2 Laboration 1 - Prognostisering Syftet med denna laboration är att studenten skall få en djupare förståelse för tillvägagångsättet vid prognostisering. Laborationen visar också på hur ett kalkylprogram kan användas för att effektivt bestämma prognoser. 2.1 Förberedelseuppgift Laboration 1 Räkna igenom övningsuppgiften nedan. Problemställningen är liknande den i laborationen. Ett företag tillverkar i huvudsak en produkt med, som man upplever, ganska kraftig trend och samtidiga säsongsvariationer. Man har sparat månadsvisa efterfrågedata för de senaste tre åren, vilka visas i tabellen nedan. Efterfrågan t X X X t Summa Medel X X ,5 X ,5 a. Beräkna trenden per månad. b. Rensa bort trenden och beräkna multiplikativa säsongsindex för alla perioder. c. Gör en långsiktsprognos för kommande år (X+1), med hänsyn till trend och säsongsindex. d. Läs på kort om standardavvikelse och korrelation. Repetera från tidigare kurser inom statistik. Januari

9 2.2 Laborationens genomförande Öppna excelfilen LAB1 som återfinns på kurshemsidan. Under laborationen skall studenten prognostisera efterfrågan på Snyltarens alla produkter det kommande året (långsiktig prognos). Som underlag för prognostiseringen ges aggregerade efterfrågedata (data summerat per produktgrupp och i fyra-veckors-perioder i enheten liter) tre år tillbaka i tiden. Viss värdefull information finns också i denna laborationshandledning. Arbetsgången följer figur 3 nedan. Tänk på att varje period består av fyra veckor. Dekomposition Efterfrågedata Rensa kända icke repetetiva händelser Identifiera och rensa trenden Identifiera och rensa säsongvariationer Identifiera och rensa nivån D X T S N P T S N Färdig prognos Lägg till trend Lägg till säsong Lägg till nivå Uppgyggnad av prognos Testa slumptermen R Starta från noll Figur 3 - Arbetsgång för laboration 1 De test som skall genomföras på slumptermen är medelvärde, standardavvikelse, korrelation samt plottning av slumptermerna. Tips: Utvärdera hur efterfrågemönstret ser ut och fråga dig själv om alla stegen i arbetsgången ovan behövs göras. Finns icke repetitiva händelser, trend, säsong etc. i efterfrågemönstret? Tänk på hur ni gjorde under lektion 1 och jämför med denna uppgift. Att tänka på: Hur ser det historiska efterfrågemönstret ut? Vad behöver rensas? Januari

10 3 Laboration 2 - Sälj- och verksamhetsplanering Syftet med denna laboration är att studenten skall få en förståelse för hur produktionsplanering sker på en aggregerad nivå. Denna laboration behandlar endast produktgruppen Saft. Detta för att förtydliga hur olika kostnadsposter påverkar produktionens planeringssituation. I laborationen är det varierande uppsättningar av posterna lager-, taktändrings- och utlegokostnader för två olika efterfrågemönster av Saft som ska behandlas, se tabell 6. Planeringssituation D Lagerkostnad, h [kr/liter & vecka] Taktningskostnad, k [kr/omställning] 1 E1 0, E1 0, E2 0, E2 0, Tabell 6 - Planeringssituationer i laboration 2 (OBS, gäller endast laboration 2) Utlegokostnad, c [kr/h] E1 och E2 är beteckningen för de två efterfrågemönster som ingår i laborationen. E1 är prognosen från laboration 1. Båda dessa finns i excelfilen LAB2. Tänk på att utgå från de data som finns i denna Excelfil. Nedan följer en beskrivning av de beteckningar som används i Excelfilen. Beteckning Betydelse h Lagerkostnad, kr/st & månad k Taktändringskostnad, kr/omställning c Utlegokostnad, kr/h I Ingående lager period i O Taktändring, 1 om taktändring sker 0 annars E Antal utlegotimmar h(i-ss) Lagerkostnader för lagret utöver säkerhetslagret ko Taktändringskostnader ce Utlegokostnader 3.1 Förberedelseuppgift laboration 2 För att syftet med laborationen skall kunna uppfyllas skall studenten lösa en förberedelseuppgift. Förberedelseuppgiften består av följande deluppgifter. a. Läs igenom avsnitt 7.1 i boken: (Olhager, 2000). b. Bestäm den lägsta, konstanta produktionstakten vid utjämnad produktion för produktgruppen saft (efterfrågemönster E1), så att Snyltaren kan tillgodose efterfrågan det kommande året utan att brister uppstår. Glöm ej att ta med säkerhetslager och ingående lager i beräkningarna. Efterfrågemönstret E1 återfinns i LAB2 filen på kurshemsidan och gäller för planeringssituation 1 och 2. I filen anger I utgående lager period 0 ( st) Januari

11 c. De tre kostnadsposterna (lager-, taktändrings- resp. utlegokostnader) påverkar varandra. Hur påverkas taktändrings- och utlegokostnader då lagerkostnaderna minimeras vid lagerlös produktion? d. Vad kostar utlego för en enhet? Hur många veckor motsvarar det i lagerhållning? Ta fram en siffra för varje planeringssituation och tolka svaret. e. Läs 3.2 Laborationens genomförande och lös planeringssituation Laborationens genomförande Laborationen går ut på att ta fram ett förslag till ekonomisk godtagbar produktionsplan för fyra olika planeringssituationer. Totalt ska fyra förslag till produktionsplaner tas fram utifrån de två uppsättningar av parametrarna lager-, taktändrings- och utlego-kostnader i kombination med de två efterfrågemönstren. Studenterna får själva välja en startlösning. Exempelvis kan någon av extrem-strategierna med utjämnad produktion eller lagerlös produktion användas. Genom att sedan undersöka hur kostnadsposterna förhåller sig till varandra kan totalkostnaden minskas. Aggregerad prognos Jämför kostnadsposter Fastställ strategi Undersök kostnadsposter Revidera lösning Startlösning Produktionsplan Förberedelseuppgift Lager Utlego Taktändr. Laboration Figur 4 - Arbetsgång för respektive planeringssituation, laboration 2 För att bli godkänd på laborationen ska ni ta fram en produktionsplan för varje planeringssituation. Det finns dock vissa restriktioner. Lagernivån (beteckning I) i laborationen får inte understiga liter, vilket motsvarar säkerhetslagret, och maximal kapacitet hos legotillverkaren (beteckning E) är 240 h/vecka. Om något av dessa värden är otillåtna fås kommentaren FEL! i total-kostnadsrutan. Maximal produktionskapacitet i Snyltarens fabriker är liter saft per månad. All planerad produktion utöver detta behöver läggas på utlego. Kostnader för taktändringar kommer alltså inte att uppstå vid ändrade produktionstakter utöver liter/månad. Januari

12 Kravet för att bli godkänd är att var och en av dessa planer ska generera en kostnad som är mindre än en given totalkostnad, återgiven i tabell 7 nedan. Ni skall kunna motivera föreslagen lösning och relatera den till de två renodlade planeringsstrategierna utjämnad respektive lagerlös produktion. Planeringssituation Flik Kostnadsnivå 1 (krav för godkänt) 1 Situation Situation Situation Situation Tabell 7 - Kostnadsnivåer för respektive planeringssituation Kostnadsnivå 2 (ger en större utmaning) Tips: Tänk på hur efterfrågemönstret ser ut. När passar det sig att styra produktionen enligt de två strategierna utjämnad respektive lagerlös produktion? Kan det rent av finnas anledning att mixa de två strategierna beroende på efterfrågemönstret. Tänk också på vilken påverkan omställningskostnader, lagerhållningskostnader och utlegokostnader har på valet av strategi och totalkostnad. Förberedelseuppgift d talar exempelvis om hur många veckor det är gynnsamt att lagerhålla i relation till utlego. Det går fortare att använda formlerna för utjämnad respektive lagerlös produktion för att bestämma produktionstakten varje period än att höfta/uppskatta produktionstakten. Resultatet kommer också bli bättre!! Januari

13 4 Laboration 3 - Lagerstyrning Syftet med denna laboration är att studenten skall få en förståelse för olika partiformningsmetoder och lagerstyrningsprinciper. Produkterna som Snyltaren tillverkar har delats in i tre grupper efter produkternas volymvärde. Denna ABC-klassificering ligger till grund för hur lagerstyrningen av produkterna hanteras, se tabell 8 för ABC-klassificeringen. Observera att nyponsoppa antingen väljs som en B-produkt eller C-produkt. Det är upp till er att bestämma och motivera valet. Produktgrupp Juice Saft Soppa Produkt Ap Äp Ap Ha Jo Bl Ny Volymvärde (Mkr) 409,6 146,7 430,9 196,3 52,3 43,4 111,0 ABC-Klassificering A B A B C C C (B) Tabell 8 - ABC-klassificering För A-produkter, men även för B-produkter, är det ytterst viktigt att inga bristsituationer uppstår. Ett ordentligt säkerhetslager är därför nödvändigt. Snyltaren har valt att bestämma dessa baserat på en servicenivå, motsvarande SERV1=0,98 (k-värde = 2,05). För C-produkter är det däremot (generellt sett) inte lika viktigt att inga bristsituationer uppstår. För bestämning av dessa produkters säkerhetslager används istället SERV1=0,90 (k-värde = 1,29). Under laborationen skall B-produkter lagerstyras med periodisk inspektion till återfyllnadsnivå. Studenten ska själv avgöra vilket av följande inspektionsintervall, I, som är lämpligast; I=1 vecka, I=2 veckor eller I=4 veckor, genom att beräkna vilket som är det mest gynnsamma av dessa tre inspektionsintervall. C-produkter skall lagerstyras med ett beställningspunktsystem. Som grund för att bestämma lagerstyrningsprinciper ligger prognoserna på veckobasis framtagna i laboration 1. Dessa finns i Excelfilen till laboration 3. Hanteringen av restorder betingar en kostnad per enhet och vecka som är tjugo gånger högre än lagerkostnaden. Januari

14 4.1 Förberedelseuppgift laboration 3 För att syftet med laborationen skall kunna uppfyllas skall studenten lösa förberedelseuppgifterna nedan. Tänk på att laborationen endast får genomföras efter att förberedelseuppgifterna blivit godkända. Förberedelseuppgiften består av följande deluppgifter. a. Läs om ABC-klassificering i avsnitt 1.3 i produktionsekonomiboken. b. För varje A-produkt skall säkerhetslager, SL, beräknas samt partistorlekar enligt Silver & Meal (se Olhager 2000, s. 252) alt. Wagner & Whitin (se Olhager 2000, s.249). Tänk på att den sista beställningen för året även kan behöva täcka för de första veckorna på det nästkommande året. Gör därför en enkel prognos för A- produkterna för de första veckorna på nästkommande år (förslagsvis i fliken Data). c. För varje B-produkt skall säkerhetslager, SL, inspektionsintervall, I, och återfyllnadsnivå, Å, beräknas. Då de administrativa kostnaderna anses vara relativt höga, ska ett och samma inspektionsintervall, I, bestämmas för hela året. Återfyllnadsnivån, Å, kan däremot förändras. Då året delas in i fyra-veckorsperioder som styrs med samma parametrar innebär det att ändring av återfyllnadsnivån endast kan göras i vecka 1, 5, 9,, 49. Det vill säga en uppsättning Å per 4-veckorsperiod! (Tänk på att utnyttja säsongerna) d. För varje C-produkt skall säkerhetslager, SL, orderkvantitet, Q, och beställningspunkt, BP, beräknas. Året delas in i tretton-veckors-perioder som styrs med samma parametrar. Det innebär att ändring av parametrar endast kan göras i vecka 1, 14, 27, 40. Det vill säga en uppsättning SL, Q och BP per 13- veckorsperiod! e. Skapa en beställningsplan. Tänk igenom och gör en tabell över i vilka perioder ni måste släppa order (mht ledtiden), ändra parametrar, etc. Detta ökar era möjligheter att hinna färdigt med laborationen under laborationstillfället. Uppgift b, c och d skall redovisas i fliken förberedelseuppgifter i LAB 3 filen. Denna ska redovisas innan laborationen (tillfälle för detta kommer att meddelas under kursens gång). Körplanen, uppgift e, görs förslagsvis i en ny flik i LAB 3 filen. OBS! Laboration 3 får endast genomföras om dess förberedelseuppgifter är godkända av laborationshandledarna. Januari

15 4.2 Laborationens genomförande Under laborationen skall ett produktionsår för Snyltaren simuleras. Beroende på vilken typ av produkt som simuleras ska olika parametrar matas in. För alla typer av produkter måste dock säkerhetslager matas in. Fastställ p a rametrar Simulera Veckoprognos ABCklassificering Utvärdera A D SS S&M Plan Förberedelseuppgift B C D D I Q SS SS Å BP Plan Plan Laboration Figur 5 Arbetsgång för laboration 3 För att öppna Excelfilen korrekt skall laboranterna aktivera makro (vilket det frågas om vid uppstart av filen). I Excelfilen ligger produkter grupperade efter klasstillhörighet, A-, B- och C-produkt. Noteras bör att en produkt finns upplagd både som B- och C-produkt. Anledningen till detta är att öka valmöjligheterna vid ABC-klassificeringen. Givetvis skall denna produkt endast styras på ett sätt. Nedan förklaras hur ni ska mata in parametrar. Tryck inte på uppdatera innan parametrar för alla produkter (A,B och C) har matats in. För A-produkterna, företagets viktigaste produkter, är det angeläget att lagerstyrningen sker exakt. Ni ska mata in säkerhetslager och orderstorlek på order som skall släppas. För varje vecka matas orderstorleken in på ordern som skall släppas för respektive produkt på raden Ordersläpp denna vecka. Order för att täcka efterfrågan i vecka 1 och 2 som redan bör vara släppta, matas in på raderna Ordersläpp förr-förra veckan respektive Ordersläpp förra veckan. Se det som att någon gjorde dessa ordersläpp i december förra året, vilket är troligt i ett verkligt fall. Se även figur 6 nedan. Observera att inmatningar på raderna Ordersläpp förr-förra veckan respektive Ordersläpp förra veckan bara kan göras innan ni uppdaterar första gången. För B-produkterna styrs, till skillnad mot A-produkterna, lagret för fyra-veckorsperioder. Detta innebär att de parametrar som sätts, säkerhetslager, inspektionsintervall och återfyllnadsnivå, endast kan justeras var fjärde vecka, d.v.s. i vecka 1, 5, 9,.., 49. För C- produkterna styrs lagret för tretton-veckors-perioder, d.v.s. säkerhetslager, orderkvantitet och beställningspunkt kan endast justeras i vecka 1, 14, 27 och 40. Se även figur 7 och 8 nedan. Januari

16 Figur 6 A-produkternas del av Excelarket Figur 7 B-produkternas del av Excelarket Figur 8 C-produkternas del av Excelarket Januari

17 Först när orderkvantiteterna för ordersläppen av A-produkter samt parametrarna för B- och C-produkter är inmatade för vecka 1 klickas på knappen UPPDATERA. Simuleringen går då vidare till nästföljande vecka (vecka 2), där nya orderkvantiteter för A-produkter matas in (givetvis under förutsättning att det finns order som skall släppas) innan klickning på knappen görs. Det går inte att backa tiden. Om någonting går fel, hantera det som ni skulle ha gjort om detta var ett verkligt fall. Efter att hela året har simulerats utvärderas studentens lagerstyrning av alla produkter. Vid utvärderingen, som sker automatiskt, jämförs studentens lagerstyrning med den optimala lösningen (Wagner&Whitin-algoritmen) som är beräknad för den verkliga efterfrågan, ej prognosen. Kostnader som då beaktas är uppsättningskostnad, lagerkostnad samt kostnad för hantering av restorder. Tips: Använd körplanen som stöd för att bestämma vilken vecka ordersläpp ska ske och ordersläppets storlek. Tänk dock på att körplanen är baserad på prognosticerad efterfrågan, vilken kan skilja sig från verklig efterfrågan. Ni måste alltså av denna anledning hålla kontinuerligt kontroll på efterfrågan och lager-nivån. Det kan komma behöva göras justeringar i när ordersläpp sker och på ordersläppets storlek. Tänk på hur ni löser misstag i verkligheten. Ingen jag vet kan backa tillbaka tiden och justera sina misstag. Fundera därför på hur man kan kompensera för misstag istället, exempelvis göra extra beställning, hoppa över beställning, göra större beställning, göra mindre beställning etc. Januari

Produktionsekonomi. Laborationshandledning. Produktionsekonomi Linköpings tekniska högskola

Produktionsekonomi. Laborationshandledning. Produktionsekonomi Linköpings tekniska högskola LINKÖPINGS UNIVERSITET Laborationshandledning Linköpings tekniska högskola Version 5.0 Reviderat 2017-08-01 Helene Lidestam, Armin Parsi Innehållsförteckning Tabellförteckning... 2 Figurförteckning...

Läs mer

Föreläsning 5. Lagerstyrning

Föreläsning 5. Lagerstyrning Föreläsning 5 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Introduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssystem, ABC-klassificering Fö 1 Prognos*sering Fö 2 Le 1 La 1 Sälj- och

Läs mer

Föreläsning 5. Lagerstyrning

Föreläsning 5. Lagerstyrning Föreläsning 5 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Introduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssystem, ABC- klassificering Fö 1 Prognos*sering Fö 2 Le 1 La 1 Sälj-

Läs mer

Föreläsning 6. Lagerstyrning

Föreläsning 6. Lagerstyrning Föreläsning 6 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska Fö 1 grunder, produktegenskaper, ABC klassificering Produktionssystem Fö 2 Prognostisering

Läs mer

Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev HL

Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev HL Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev 20151006 HL Innehåll Nivå 1: Materialbehovsplanering (LFL, EOQ, SS) (MP1.1) Materialbehovsplanering (FOQ) (MP1.2) Materialbehovsplanering (POQ, FOQ, SS) (MP1.3) Nivå

Läs mer

Föreläsning 7. Kursstruktur

Föreläsning 7. Kursstruktur Föreläsning 7 Lagerstyrning: Partiformning, beställningspunktsystem och säkerhetslager Avslutning Planeringssystem Fast position Fö 6a: Projektplanering (CPM, PERT, mm) Le 3: Projektplanering (CPM/ PERT,

Läs mer

Föreläsning 3. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller och prognosverktyg

Föreläsning 3. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller och prognosverktyg Föreläsning 3 Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller och prognosverktyg Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska Fö 1 grunder,

Läs mer

Laborationshandledning: Huvudplanering vid blandad lager- och kundorderstyrd tillverkning Master Scheduling Game

Laborationshandledning: Huvudplanering vid blandad lager- och kundorderstyrd tillverkning Master Scheduling Game Laborationshandledning: Huvudplanering vid blandad lager- och kundorderstyrd tillverkning Master Scheduling Game 1 Introduktion Denna laboration utförs i grupper om två deltagare. Det är bra att ha med

Läs mer

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen.

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen. Operativ Verksamhetsstyrning/ Produktionslogistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Skriftlig tentamen 41I32O, 51PL01 Affärsingenjör - inriktning bygg, Affärsingenjör

Läs mer

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 7(8)

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 7(8) Strategisk Logistik 20 YHp Dag 7(8) Affärslogistik 400 YH-poäng Dag 7(8) Repetition Beräkningar Materialplaneringsmetoder Partiformningsmetoder 1 Repetition UPPGIFT 2 Övning 1.1 Vi har nu fått in offerter:

Läs mer

Överdrag i materialstyrningssystem

Överdrag i materialstyrningssystem Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 9 Överdrag i materialstyrningssystem De modeller som används i praktisk tillämpning för att styra lager, exempelvis i olika varianter av beställningspunktssystem,

Läs mer

Räknedosa utan textprogrammering.

Räknedosa utan textprogrammering. LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för produktionsekonomi TENTAMEN TPPE09 PRODUKTIONSEKONOMI 2005-01-11, kl: 14-18 Sal: TP45 Om skrivningen: Vid varje uppgift finns angivet hur många poäng en korrekt

Läs mer

Föreläsning 4. Planeringssystem och Sälj- & verksamhetsplanering: Hierarkiska planeringssystem och aggregerad planering (SVP)

Föreläsning 4. Planeringssystem och Sälj- & verksamhetsplanering: Hierarkiska planeringssystem och aggregerad planering (SVP) Föreläsning 4 Planeringssystem och Sälj- & verksamhetsplanering: Hierarkiska planeringssystem och aggregerad planering (SVP) Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska

Läs mer

Materialstyrning. Stig-Arne Mattsson

Materialstyrning. Stig-Arne Mattsson Logistik Materialstyrning Stig-Arne Mattsson Materialflöden via lager mellan företag Inköpsorder / Kundorder Inköpsorder / Kundorder Leverantörer Företag Kunder/distributörer Informationsbehov för att

Läs mer

Agenda. Lagerstyrning Tre frågor. Lagerstyrning Föreläsning 5. Erik Sandberg. Om lagerstyrning Om uppgift 2 KITIT AB

Agenda. Lagerstyrning Tre frågor. Lagerstyrning Föreläsning 5. Erik Sandberg. Om lagerstyrning Om uppgift 2 KITIT AB Lagerstyrning Föreläsning 5 Erik Sandberg Agenda Om lagerstyrning Om uppgift 2 KITIT AB 2012-04-16 Sid 2 Linköpings universitet Lagerstyrning Tre frågor När ska olika produkter beställas/beordras? Hur

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod T0002N Kursnamn Logistik 1 Datum 2012-10-26 Material Fördjupningsuppgift Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Försättsblad inlämningsuppgift

Läs mer

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen.

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen. Operativ Verksamhetsstyrning 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 41I32O Affärsingenjör - inriktning bygg, Affärsingenjör - inriktning maskin, Industriell ekonomi

Läs mer

Föreläsning 6. Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP)

Föreläsning 6. Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP) Föreläsning 6 Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP) Kursstruktur 2 Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Introduk+on, produk+onsekonomiska

Läs mer

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 88 Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Differentiering av fyllnadsgradsservice på olika klasser av artiklar i en

Läs mer

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Med bristkostnader i färdigvarulager avses här alla de kostnader som hänger samman med och uppstår

Läs mer

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I den här studien har en analys gjorts av säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion

Läs mer

Genomgång av kontrollskrivningen

Genomgång av kontrollskrivningen Genomgång av kontrollskrivningen 131011 2- Om kontrollskrivningen 2 delar, s:a 12,0 poäng För godkänt krävs: >= 6,0 poäng totalt >= 2,0 poäng på Del 1 >= 2,0 poäng på Del 2 Del 1 4-Del 1 S:a 6,0 poäng

Läs mer

Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 86 Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Differentiering av antal dagars täcktid för olika klasser av artiklar i en

Läs mer

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 2(8)

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 2(8) Strategisk Logistik 20 YHp Dag 2(8) Affärslogistik 400 YH-poäng Dag 2(8) Repetition Lagerkurva Säkerhetslager Kapitalbindning/Kapitalomsättning Flexibilitet Prognostisering, intro 2 1 Lagerspelet Lagerspelet

Läs mer

Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser

Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I affärssystem är det vanligt att standardavvikelser beräknas per prognosperiod motsvarande en månad eller en fyraveckorsperiod.

Läs mer

Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice

Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 87 Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice Differentiering av cykelservice på olika klasser av artiklar i en grupp vid bestämning

Läs mer

MALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE)

MALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE) MALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN 160318 (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE) FRÅGA 1 (2p) Ett sätt att bedöma en prognos lämplighet är att beräkna hur väl en presterar relativt en naiv prognos, d.v.s. om man gör

Läs mer

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för

Läs mer

Prognostisering med exponentiell utjämning

Prognostisering med exponentiell utjämning Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 23 Prognostisering med exponentiell utjämning Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden

Läs mer

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 1(8)

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 1(8) Strategisk Logistik 20 YHp Dag 1(8) Affärslogistik 400 YH-poäng Dag 1(8) Presentation Kursen Affärslogistik Gap analys Lagerkurvan Summering 2 1 ILENIO AB är ett svenskt företag som hjälper kunder att

Läs mer

Lagerstyrning. Varför har vi lager? Mål med lagerkontroll. Effektiv lagerstyrning HR

Lagerstyrning. Varför har vi lager? Mål med lagerkontroll. Effektiv lagerstyrning HR Lagerstyrning Måste vi ha lager eller varför uppkommer lager? Vad är lager? Varför är det viktigt att styra lagret? Varför har vi lager? Lagerfunktioner Att motverka varubrist Utjämna produktionen Koppla

Läs mer

Föreläsning 8. Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP) Kursstruktur

Föreläsning 8. Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP) Kursstruktur Föreläsning 8 Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP) Kursstruktur Avslutning Planeringssystem Fö 12: Avslutning och kurssammanfattning

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

TENTAMEN TPPE07 PRODUKTIONSEKONOMI. Sal: R34, R35, R36, R37, R41, R42, R44, P42

TENTAMEN TPPE07 PRODUKTIONSEKONOMI. Sal: R34, R35, R36, R37, R41, R42, R44, P42 LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för produktionsekonomi TENTAMEN TPPE07 PRODUKTIONSEKONOMI 2004-12-20, kl: 08-12 Sal: R34, R35, R36, R37, R41, R42, R44, P42 Om skrivningen: Vid varje uppgift

Läs mer

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling lånas i tentamenslokalen.

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling lånas i tentamenslokalen. Industriell ekonomi 2 (IH) Produktionslogistik (THS) Ladokkod: 41I01B 51PL01 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-12-17 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-08-20 Sal SP71 Tid 08.00-12.00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning TNSL08 TEN1 Produktion och distribution Institution

Läs mer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel

Läs mer

Prognostisering med glidande medelvärde

Prognostisering med glidande medelvärde Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 21 Prognostisering med glidande medelvärde Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden

Läs mer

Alternativa inköpsmetoder

Alternativa inköpsmetoder Alternativa inköpsmetoder Selmir Hasagic Alexander Nilsson EXAMENSARBETE 2009 ÄMNE MASKINTEKNIK Alternativa inköpsmetoder Alternative purchase methods Selmir Hasagic Alexander Nilsson Detta examensarbete

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-03-15 Sal Tid 08.00-12.00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning TNSL08 TEN1 Produktion och Distribution Institution

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod T0002N Kursnamn Logistik 1 Datum 2013-10-31 Material Kursexaminator Tentamen Björn Samuelsson Betygsgränser 3 = 30-39; 4 = 40-49; 5 = 50- Tentamenspoäng

Läs mer

Differentiera säkerhetslager med cykelservice

Differentiera säkerhetslager med cykelservice Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 53 Differentiera säkerhetslager med cykelservice Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar och tillämpa

Läs mer

P(ξ > 1) = 1 P( 1) = 1 (P(ξ = 0)+P(ξ = 1)) = 1 0.34. ξ = 2ξ 1 3ξ 2

P(ξ > 1) = 1 P( 1) = 1 (P(ξ = 0)+P(ξ = 1)) = 1 0.34. ξ = 2ξ 1 3ξ 2 Lösningsförslag TMSB18 Matematisk statistik IL 101015 Tid: 12.00-17.00 Telefon: 101620, Examinator: F Abrahamsson 1. Varje dag levereras en last med 100 maskindetaljer till ett företag. Man tar då ett

Läs mer

Modellering av en Tankprocess

Modellering av en Tankprocess UPPSALA UNIVERSITET SYSTEMTEKNIK EKL och PSA 2002, AR 2004, BC2009 Modellering av dynamiska system Modellering av en Tankprocess Sammanfattning En tankprocess modelleras utifrån kända fysikaliska relationer.

Läs mer

Reservationshantering vid materialbehovsplanering

Reservationshantering vid materialbehovsplanering Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 44 Reservationshantering vid materialbehovsplanering Vid materialstyrning föreligger ofta situationer där man har både prognoser och reservationer

Läs mer

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri CLIP - Högskolan i Gävle den 28 maj 2009 Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri Stig-Arne Mattsson Division of Logistics and Transportation Bild 1 Kapitalbindning i svensk tillverkningsindustri

Läs mer

Övningsuppgifter transportjämförelser

Övningsuppgifter transportjämförelser Övningsuppgifter transportjämförelser Uppgift 1 Du arbetar för ett företag som importerar guld från Sydafrika. Leveranserna sker en gång i månaden med båt från Sydafrika till Göteborg och varje leverans

Läs mer

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 51 Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 26 Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer än önskat 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB Det finns ett antal lagerstyrningsmetoder som i större eller mindre omfattning används i tillverkande

Läs mer

Orderkvantiteter vid säsongvariationer

Orderkvantiteter vid säsongvariationer Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 49 Orderkvantiteter vid säsongvariationer Ett antal alternativa metoder finns tillgängliga för beräkning av ekonomiska orderkvantiteter.

Läs mer

MIO310 OPTIMERING OCH SIMULERING, 4 p

MIO310 OPTIMERING OCH SIMULERING, 4 p Uppvisat terminsräkning ( ) Ja ( ) Nej Inst. för teknisk ekonomi och logistik Avd. för Produktionsekonomi Jag tillåter att mitt tentamensresultat publiceras på Internet Ja Nej TENTAMEN: MIO310 OPTIMERING

Läs mer

Sveriges bruttonationalprodukt Årsdata. En kraftig trend.

Sveriges bruttonationalprodukt Årsdata. En kraftig trend. Vad är tidsserier? En tidsserie är en mängd av observationer y t, där var och en har registrerats vid en specifik tidpunkt t. Vanligen görs mätningarna vid vissa tidpunkter och med samma avstånd mellan

Läs mer

TNSL08 Produktion och distribution

TNSL08 Produktion och distribution TNSL08 Produktion och distribution Datum för tentamen 2013-03-15 Sal TP52, TP56 Tid 08.00-12.00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning TNSL08 TEN1 Produktion och distribution Institution ITN Antal uppgifter

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel

Läs mer

Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik

Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER Grundkurs Logistik Formelblad 1 Flödesanalys φ L = Genomsnittslager (st) L S = Säkerhetslager (st) t = Tidsenhet

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 31 Täcktidsplanering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta

Läs mer

Laboration 2: Spelteori

Laboration 2: Spelteori Linköpings Tekniska Högskola TNK047 Optimering och systemanalys ITN Laboration 2 13 november 2008 Laboration 2: Spelteori Laborationen består av två delar, den första om 2-personersspel och andra om ett

Läs mer

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Med bristkostnader i färdigvarulager, dvs. lager av varor för leverans till kunder, avses alla

Läs mer

Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet

Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet i form av kapitalbindning och erhållna servicenivåer Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet,

Läs mer

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen.

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen. Operativ Verksamhetsstyrning/ Produktionslogistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Skriftlig tentamen 41I32O, 51PL01 Industriell ekonomi - affärsingenjör, Affärsingenjör

Läs mer

Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek

Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid operativ materialstyrning spelar dimensionering av orderstorlekar och säkerhetslager en avgörande roll för hur effektivt

Läs mer

Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan

Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 14 Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom

Läs mer

Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1

Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1 Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB För att bestämma orderkvantiteter finns det sedan tidigt 1900-tal ett stort antal olika metoder till förfogande,

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 28 Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.

Läs mer

MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER. Exempelsamling

MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER. Exempelsamling MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER Exempelsamling Innehåll Uppgift 1. Partiformning... 6 Uppgift 2. Partiformning... 6 Uppgift 3. Partiformning... 7 Uppgift 4. Volymvärdesanalys... 7 Uppgift 5. Säkerhetslager...

Läs mer

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 15 Uppskatta bristkostnader i lager för produktion Med bristkostnader i lager för produktion, nedan kallat produktionslager, avses här alla

Läs mer

Logistik styrning av material- och informationsflöden

Logistik styrning av material- och informationsflöden Logistik styrning av material- och informationsflöden Mikael Öhman DIEM, TKK Produktionsekonomi - grundkurs 2017 Logistik: styrning av material- och informationsflöden Tisdag 10.10 Torsdag 12.10 Torsdag

Läs mer

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift Logistik Fö: Lager Varukapital Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift arbete (PIA, VUA, VIA) och förråd Förråd Varför Upplag har av utgångs- man lager? och

Läs mer

Lektion 1 Beräkning av R TOT

Lektion 1 Beräkning av R TOT TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (13) Lektion 1 Beräkning av R TOT Uppgift 1 Nedan presenteras resultat- & balansräkning för ett företag. Beräkna räntabilitet på totalt kapital

Läs mer

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,

Läs mer

Reservationshantering i beställningspunktssystem

Reservationshantering i beställningspunktssystem Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 17 Reservationshantering i beställningspunktssystem Vid användning av beställningspunktssystem jämförs beställningspunkten med aktuell lagerposition,

Läs mer

Myter om lagerstyrning

Myter om lagerstyrning Myter om lagerstyrning Om man dimensionerar ett säkerhetslager för en artikel med en beräkningsmetod som utgår från en önskad servicenivå så får man denna servicenivå - Maj 2013 När man läser om dimensionering

Läs mer

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad täcktid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för

Läs mer

Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 82 Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Differentiering av antal dagars täcktid på olika klasser av artiklar

Läs mer

Produktionsstyrning i hemmet

Produktionsstyrning i hemmet Produktionsstyrning i hemmet - Varför du skall köpa mjölk vartannat år Fredrik Persson 2017-10-05 Vetenskapsdagen 2017 Produktionsstyrning finns överallt 2 Partivis tillverkning Produktionsstyrning finns

Läs mer

TNSL011 Kvantitativ Logistik

TNSL011 Kvantitativ Logistik TENTAMEN TNSL011 Kvantitativ Logistik Datum: 18 december 2010 Tid: 08-12 Hjälpmedel: Hjälpmedel av alla slag, förutom kommunikationsutrustning (telefoner, datorer, och andra saker som kan ta emot signaler

Läs mer

Genomgång av kontrollskrivningen

Genomgång av kontrollskrivningen Genomgång av kontrollskrivningen 131129 2- Om kontrollskrivningen 2 delar, s:a 12,0 11,0 poäng För godkänt krävs: >= 6,0 5,5 poäng totalt >= 2,0 1,5 poäng på Del 1 >= 2,0 poäng på Del 2 Del 1 4-Fråga 1

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 71 Absoluta mått på prognosfel I lagerstyrningssammanhang kan prognostisering allmänt definieras som en bedömning av framtida efterfrågan från kunder.

Läs mer

Optimering. Optimering av transportproblem. Linköpings universitet SL. Campusveckan VT2013

Optimering. Optimering av transportproblem. Linköpings universitet SL. Campusveckan VT2013 Optimering Optimering av transportproblem Campusveckan VT2013 Linköpings universitet SL 1 Optimering - Distributionsproblem Företaget Kulprodukter AB producerar sina kulor vid fyra olika fabriksanläggningar

Läs mer

1 10 e 1 10 x dx = 0.08 1 e 1 10 T = 0.08. p = P(ξ < 3) = 1 e 1 10 3 0.259. P(η 2) = 1 P(η = 0) P(η = 1) = 1 (1 p) 7 7p(1 p) 6 0.

1 10 e 1 10 x dx = 0.08 1 e 1 10 T = 0.08. p = P(ξ < 3) = 1 e 1 10 3 0.259. P(η 2) = 1 P(η = 0) P(η = 1) = 1 (1 p) 7 7p(1 p) 6 0. Tentamen TMSB18 Matematisk statistik IL 091015 Tid: 08.00-13.00 Telefon: 036-10160 (Abrahamsson, Examinator: F Abrahamsson 1. Livslängden för en viss tvättmaskin är exponentialfördelad med en genomsnittlig

Läs mer

Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid

Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 12 Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 31 Focus forecasting Lagerstyrda verksamheter karakteriseras av att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden från den egna produktionen eller

Läs mer

Osäkerhetsgardering genom överdimensionering

Osäkerhetsgardering genom överdimensionering Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 35 Osäkerhetsgardering genom överdimensionering av produktionsplaner All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.

Läs mer

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (8) Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT Uppgift 1 Mikrolux AB Distribution Företaget Mikrolux AB tillverkar mikrovågsugnar för

Läs mer

Minikurs Metoder för behovsplanering

Minikurs Metoder för behovsplanering Minikurs Metoder för behovsplanering Under den här minikursen tittar vi på olika möjligheter, metoder och tips i systemanvändandet när det gäller Behovsplanering. Det ska ge idéer och målsättningar för

Läs mer

Ekonomisk behovstäckningstid

Ekonomisk behovstäckningstid Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Ekonomisk behovstäckningstid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje

Läs mer

Lagermodeller & produktvärden

Lagermodeller & produktvärden Lagermodeller & produktvärden Tid Är Tid = Pengar? 3- Olika tidsbegrepp Ledtid (LT) Tid från behovsinitiering / orderläggning till behovsuppfyllelse / mottagande av leverans Genomloppstid (GLT) Tid för

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 23 Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck

Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 22 Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning!

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! 19.5.2010 1 / 5 Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! Den svenska apoteksmarknaden genomgår sedan årsskiftet 2009 2010 en omreglering från statligt monopol till fri marknad. Omregleringen

Läs mer

Produktionsekonomi. Programkurs 6 hp Production and Operations Management TPPE13 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

Produktionsekonomi. Programkurs 6 hp Production and Operations Management TPPE13 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum 1(9) Produktionsekonomi Programkurs 6 hp Production and Operations Management TPPE13 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Programnämnden för Industriell ekonomi och logistik, IL Fastställandedatum 2(9) Huvudområde

Läs mer

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den 27 28 augusti 2015 i Luleå Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning Metoder för bestämning av lagerstyrningsparametrar Metoder för bestämning

Läs mer

Lektion 3 Lagerberäkningar

Lektion 3 Lagerberäkningar TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (7) Lektion 3 Lagerberäkningar Uppgift 1 Företaget Mångimport HB importerar och lagerför fem olika artiklar. Lagret styrs med hjälp av ett beställningspunktssystem

Läs mer

TENTAMEN I MTTF01LOGISTIK

TENTAMEN I MTTF01LOGISTIK Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Teknisk Logistik TENTAMEN I MTTF01LOGISTIK Tisdagen den 18 oktober 2011, kl. 14-18 Att tänka på: Slutbetyget är en sammanvägning av praktikfallbetyg, kunskapsfrågorna

Läs mer