Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser"

Transkript

1 Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I affärssystem är det vanligt att standardavvikelser beräknas per prognosperiod motsvarande en månad eller en fyraveckorsperiod. För att kunna användas vid lagerstyrning måste de då periodlängdjusteras till aktuell ledtid med hjälp av ett approximationsförfarande. Det finns emellertid också andra beräkningssätt som kan vara av intresse att studera. I den här studien har standardavvikelser för ledtidsefterfrågan beräknats på fyra olika sätt; med utgångspunkt från efterfrågans standardavvikelse per dag, med utgångspunkt från efterfrågans standardavvikelse per månad och direkt från beräknade efterfrågevärden per ledtid från överlappande respektive icke överlappande serier av ledtidsefterfrågan. Av de erhållna resultaten framgår att skillnaderna mellan beräkningssätten är försumbara. Däremot ger alternativet med beräkning av efterfrågans standardavvikelse under ledtid med utgångspunkt från standardavvikelse per dag betydligt mindre variationer i beräknade standardavvikelser än vad övriga metoder ger. Eftersom variationer i beräknade standardavvikelser leder till variationer i servicenivåer är slutsatsen av den genomförda studien att företag bör övergå till att beräkna efterfrågans standardavvikelse under ledtid med utgångspunkt från efterfrågans standardavvikelse per dag i stället för från efterfrågans standardavvikelse per månad eller direkt från serier av ledtidsefterfrågan. 1 Bakgrund och forskningsfråga För att med analytiska metoder kunna dimensionera säkerhetslager vid lagerstyrning är det nödvändigt att ha någon form av mått för att uttrycka efterfrågevariationer. Ett sedan länge använt mått för sådana variationer är standardavvikelse. Standardavvikelser kan antingen beräknas exakt eller med hjälp av ett approximationsförfarande som 1,25 gånger MAD, dvs. den absoluta medelavvikelsen. I affärssystem är det vanligt att standardavvikelser beräknas per prognosperiod motsvarande en månad eller en fyraveckorsperiod. För att kunna användas vid lagerstyrning måste de då periodlängdjusteras till aktuell ledtid med hjälp av ett approximationsförfarande. I affärssystemsystem finns det emellertid också i allmänhet tillgång till förbrukningsstatistik per dag. Det är med andra ord också möjligt att approximativt beräkna standardavvikelser för efterfrågan under ledtid med samma kvadratrotsformel men utgående från efterfrågans standardavvikelse per dag. Ett ytterligare alternativ är att beräkna standardavvikelser direkt från serier summerad ledtidsefterfrågan utan approximation. Att i stället tillämpa något av dessa tillvägagångssätt kan vara av intresse, inte minst eftersom ledtider i storleksordningen enstaka dagar eller veckor är vanligt förekommande i industrin. Mot denna bakgrund har följande forskningsfråga formulerats. Teknisk Logistik stig-arne.mattsson@swipnet.se Lund Universitet Februari, 2006

2 Vad innebär det att beräkna efterfrågans standardavvikelse under ledtid med utgångspunkt från standardavvikelsen per dag i stället för från standardavvikelsen per prognosperiod månad? 2 Teoretiska utgångspunkter Som påpekades ovan beräknas i allmänhet standardavvikelser för artiklars efterfrågevariationer per prognosperiod, oftast lika med en månad eller fyra veckor. För att dimensionera säkerhetslager måste man emellertid känna till standardavvikelsen under ledtid. Under förutsättning att ledtiden är konstant gäller följande samband mellan standardavvikelsen under ledtiden och standardavvikelsen under en prognosperiod (Silver Peterson, 1985, sid 131). lt lt n..(1) där σ (lt) = standardavvikelsen under ledtid lt = ledtidens längd i prognosperioder σ = efterfrågans standardavvikelse per period n = koefficient vars storlek beror på karaktären på efterfrågevariationerna Koefficienten n kan bestämmas med hjälp av simulering baserad på emiriska data. För vanligt förekommande efterfrågemönster ligger den mellan 0,5 och 1 (Hax Candea, 1984, sid 177). Om man antar att de periodvisa efterfrågevariationerna varierar slumpmässigt och oberoende av varandra, dvs. att det inte föreligger någon autokorrelation, är koefficienten lika med 0,5. Sambandet mellan standardavvikelsen under ledtiden och standardavvikelsen under en prognosperiod blir då följande. lt lt..(2) Detta samband är vanligt använt i praktiken (Se exempelvis Flagan,1984). Förhållandet är något annorlunda om autokorrelation föreligger. Sådan autokorrelation kan innebära att det är större sannolikhet att en viss periods värde liknar de närmst föregående än att det liknar värden längre tillbaka i tiden, så kallad positiv korrelation. Den kan också innebära att variationen i en period i viss utsträckning tar ut variationer i efterföljande perioder, så kallad negativ korrelation. Brown (1967, sid 116) har visat att det i praktiken ofta uppstår beroendeförhållanden och därmed korrelation mellan olika perioder vid användning av exponentiell utjämning eller motsvarande metoder för att prognostisera. Eftersom den här studien avser efterfrågevariationer i förhållande till medelvärden och inte prognosfelsvariationer kan formel 2 anses vara ett fullt tillfredsställande sätt att beräkna standardavvikelser under ledtid. Detta har bland andra visats av Mattsson (2004). 2

3 3 Använd metodik För att besvara forskningsfrågan har standardavvikelser för fem olika efterfrågescenarier beräknats med utgångspunkt från standardavvikelser per dag och standardavvikelser per prognosperiod motsvarande 20 dagar. Beräkningarna har genomförts för ledtiderna 1, 3, 5, 10 och 20 dagar. För båda beräkningsalternativen har beräknade värden jämförts med standardavvikelser beräknade direkt för respektive ledtider. Två alternativ av direktberäkning av ledtidsefterfrågan har testats. Den ena alternativet innebär att serier av ledtidsefterfrågan skapas för överlappande ledtidsintervall och att standardavvikelserna därefter beräknas dessa serier. Med överlappande ledtidsintervall menas att varje ledtidsintervall påbörjas dagen efter föregående ledtidsintervall påbörjats. Enligt det andra alternativet görs motsvarande beräkningar men för icke överlappande ledtidsintervall, dvs för ledtidsintervall som påbörjas när föregående ledtidsintervall avslutats. Beräkningarna har genomförts i Excel. Scenario Order per dag Kvantitet per order Variationskoefficient under ledtid 1 Hög efterfrågan ,39 0,22 0,17 0,12 0,09 - Låg variation 2 Hög efterfrågan ,59 0,34 0,26 0,19 0,13 - Moderat variation 3 Hög efterfrågan 0, ,47 0,85 0,66 0,46 0,33 - Hög variation 4 Låg efterfrågan ,10 0,63 0,49 0,35 0,25 - Moderat variation 5 Låg efterfrågan - Hög variation 0, ,04 1,18 0,91 0,65 0,46 Tabell 1 Använda efterfrågescenarier vid analys av alternativa sätt att beräkna standardavvikelser för efterfrågan under ledtid Den efterfrågan som beräkningarna utförts från har åstadkommits genom att kombinera slumpmässigt genererade antal order per dag från Poissonfördelningar och slumpmässigt genererade orderkvantiteter från likformiga fördelningar. De fem olika scenarierna karakteriserar olika lagerstyrningssituationer. Scenario 1 avser en situation med hög efterfrågan och låg efterfrågevariation, scenario 2 en situation med hög efterfrågan och moderat efterfrågevariation och scenario 3 en situation med hög efterfrågan och hög efterfrågevariation. De två förstnämnda scenarierna förekommer exempelvis i lager av färdiga produkter i tillverkande företag och i lokala distributionslager medan det tredje scenariot förekommer i lager av komponenter och halvfabrikat avsedda för montering i tillverkande företag och i centrallager med förhållandevis få lokallager att leverera till. Scenario 4 och 5 avser båda låg efterfrågan. Skillnaden mellan dem är att scenario 4 har en moderat efterfrågevariation och scenario 5 en hög efterfrågevariation. Båda scenarierna förekommer bland annat i reservdelslagerverksamheter. Karakteriserande data för de fem scenarierna framgår av tabell 1. Variationskoefficienterna i kolumn 4 avser i tur och ordning variationskoefficienter för ledtiderna 1, 3, 5, 10 respektive 20 dagar. För var och en av de fem efterfrågescenarierna har 20 serier om 360 dagars efterfrågan genererats. 360 dagar motsvarande ett och ett halvt år har valts eftersom denna tid erfarenhetsmässigt representerar något av ett medelvärde av den historikhorisont som före- 3

4 tag brukar använda vid prognostisering och beräkning av standardavvikelser. Standardavvikelser per dag och per månad har därefter beräknats för respektive efterfrågeserie. Slutligen har standardavvikelsen per ledtid för var och en av de olika inkluderade ledtiderna beräknats på följande tre sätt. 1 Som standardavvikelsen per dag gånger roten ur ledtiden i dagar enligt formel (2) 2 Som standardavvikelsen per månad gånger roten ut ledtiden i dagar i förhållande till 20 dagar enligt formel (2) 3 Direkt från beräknade serier av ledtidsefterfrågan där varje ledtidsefterfrågan i sin tur beräknats genom att summera efterfrågan per dag under det antal dagar som ledtiden motsvarar och för överlappande ledtidsperioder 4 Direkt från beräknade serier av ledtidsefterfrågan där varje ledtidsefterfrågan i sin tur beräknats genom att summera efterfrågan per dag under det antal dagar som ledtiden motsvarar och för icke överlappande ledtidsperioder 4 Beräkningsresultat och analyser De beräknade standardavvikelserna i medeltal för de 20 efterfrågeserierna och för respektive beräkningssätt, efterfrågescenario och ledtid framgår av tabell 2 till 6 nedan. 1 Std per dag Medel 12,38 21,45 27,69 39,16 55,39 Std avvik 0,39 0,68 0,88 1,25 1,76 2 Std per månad Medel 12,36 21,41 27,64 39,09 55,28 Std avvik 1,66 2,87 3,71 5,24 7,42 3 Std per ledtid 1 Medel 12,38 21,66 27,75 39,02 53,77 Std avvik 0,39 1,13 1,62 3,23 6,55 4 Std per ledtid 2 Medel 12,38 21,90 27,69 38,86 55,28 Std avvik 0,39 1,12 1,76 3,95 7,42 Tabell 2 Medelvärden och standardavvikelser för beräknade standardavvikelser för efterfrågan under ledtid enligt efterfrågescenario 1 med 16 order per dag 1 Std per dag Medel 18,93 32,78 42,32 59,85 84,65 Std avvik 0,62 1,08 1,39 1,97 2,78 2 Std per månad Medel 17,95 31,09 40,13 56,76 80,26 Std avvik 3,05 5,28 6,81 9,63 13,62 3 Std per ledtid 1 Medel 18,93 32,21 41,25 57,45 78,52 Std avvik 0,62 2,06 3,43 5,79 9,79 4 Std per ledtid 2 Medel 18,93 32,51 41,66 58,36 80,26 Std avvik 0,62 2,15 3,73 7,39 13,62 Tabell 3 Medelvärden och standardavvikelser för beräknade standardavvikelser för efterfrågan under ledtid enligt efterfrågescenario 2 med 4 order per dag 4

5 1 Std per dag Medel 46,89 81,22 104,86 148,29 209,72 Std avvik 1,75 3,02 3,90 5,52 7,81 2 Std per månad Medel 46,54 80,62 104,08 147,19 208,15 Std avvik 6,87 11,90 15,37 21,73 30,74 3 Std per ledtid 1 Medel 46,89 81,24 104,72 145,32 201,08 Std avvik 1,75 3,40 6,07 13,31 25,83 4 Std per ledtid 2 Medel 46,89 82,62 106,12 147,85 208,15 Std avvik 1,75 4,20 8,23 13,44 30,74 Tabell 4 Medelvärden och standardavvikelser för beräknade standardavvikelser för efterfrågan under ledtid enligt efterfrågescenario 3 med 0,5 order per dag 1 Std per dag Medel 3,30 5,71 7,37 10,42 14,74 Std avvik 0,10 0,18 0,23 0,33 0,46 2 Std per månad Medel 3,08 5,34 6,89 9,74 13,78 Std avvik 0,49 0,84 1,09 1,54 2,18 3 Std per ledtid 1 Medel 3,30 5,70 7,30 10,08 13,69 Std avvik 0,10 0,28 0,45 0,99 2,40 4 Std per ledtid 2 Medel 3,30 5,76 7,52 10,41 13,78 Std avvik 0,10 0,40 0,54 0,96 2,18 Tabell 5 Medelvärden och standardavvikelser för beräknade standardavvikelser för efterfrågan under ledtid enligt efterfrågescenario 4 med 1 order per dag 1 Std per dag Medel 2,04 3,53 4,56 6,45 9,12 Std avvik 0,12 0,22 0,28 0,39 0,56 2 Std per månad Medel 1,95 3,37 4,35 6,15 8,70 Std avvik 0,38 0,67 0,86 1,22 1,72 3 Std per ledtid 1 Medel 2,04 3,50 4,51 6,22 8,44 Std avvik 0,12 0,21 0,33 0,78 1,43 4 Std per ledtid 2 Medel 2,04 3,51 4,58 6,38 8,70 Std avvik 0,12 0,22 0,38 1,05 1,72 Tabell 6 Medelvärden och standardavvikelser för beräknade standardavvikelser för efterfrågan under ledtid enligt efterfrågescenario 5 med 0,25 order per dag Av tabellerna framgår att skillnaderna mellan de fyra beräkningssätten är praktiskt sett försumbara med avseende på standardavvikelsens medelvärden för ledtider på 10 dagar och mindre. Även vid ledtider på 20 dagar är skillnaderna tämligen måttliga. Med tanke på att noggrannheten vid säkerhetslagerberäkning har mindre betydelse ju längre ledtiderna är enligt en studie av Mattsson (2006) kan de båda approximativa beräkningssätten anses tillräckligt noggranna för praktiskt bruk även för fallet med 20 dagars ledtid. För att värdera i vilken utsträckning som standardavvikelsernas medelvärden från de 20 efterfrågeserierna skiljer sig åt beroende på beräkningssätt har parvisa jämförelser gjorts och eventuellt signifikanta skillnader testats med hjälp av t-fördelning. De approximativa metoderna har då endast jämförts med det direktberäkningssätt som avser icke överlappande serier av ledtidsefterfrågan. Orsaken till detta är att överlappning av ledtidsserier kan ge en utjämnande effekt på serierna av ledtidsefterfrågan och de beräknade standardavvikelserna därför bli något för små eftersom på varandra följande ledtidsefterfrågevärden har gemensamma dagsefterfrågevärden vid beräkningar med utgångspunkt från överlappande ledtidsserier. Att så också blir fallet framgår av tabellerna. 5

6 Enda undantaget är scenario 1 men detta efterfrågescenario har den minst varierande efterfrågan vilket innebär mindre utrymme för efterfrågeutjämning från ledtidperiod till ledtidsperiod. Standardavvikelser beräknade direkt från icke överlappande serier av ledtidsefterfrågan kan därför anses vara lämpligast som jämförelse för att värdera de båda indirekta beräkningssätt som baseras på kvadratrotsformel (2). Resultaten redovisas i tabell 7 med avseende på en jämförelse mellan standardavvikelser per ledtid beräknade med utgångspunkt från standardavvikelser per dag och direktberäknade standardavvikelser per ledtid. I tabell 8 redovisas motsvarande jämförelse mellan standardavvikelser per ledtid beräknade med utgångspunkt från standardavvikelser per månad och direktberäknade standardavvikelser per ledtid. Det kritiska t-värdet för signifikant skillnad mellan de båda beräkningssätten är 2,845 på 1 %-nivån order Skillnad i % 0-2,1 0,0 0,8 0,2 t-värde 0-1,5 0,0 0,3 0,1 2-4 order Skillnad i % 0 0,9 1,6 2,6 5,5 t-värde 0 0,5 0,7 0,9 1,4 3-0,5 order Skillnad i % 0-1,7-1,2 0,3 0,8 t-värde 0-1,2-0,6 0,1 0,2 4-1 order Skillnad i % 0-0,9-2,0 0,1 6,9 t-värde 0-0,5-1,2 0,1 1,9 5-0,25 order Skillnad i % 0 0,6-0,5 1,1 4,8 t-värde 0 0,3-0,2 0,3 1,0 Tabell 7 Skillnader mellan standardavvikelser per ledtid beräknade med utgångspunkt från standardavvikelser per dag och direktberäknade standardavvikelser per ledtid i procent vid icke överlappande serier av ledtidsefterfrågan 1-16 order Skillnad i % -0,2-2,2-0,2 0,6 0,0 t-värde -0,1-0,7-0,1 0,2 0,0 2-4 order Skillnad i % -5,2-4,4-3,7-2,8 0,0 t-värde -1,4-1,1-0,9-0,6 0,0 3-0,5 order Skillnad i % -0,7-2,4-1,9-0,5 0,0 t-värde -0,2-0,7-0,5-0,1 0,0 4-1 order Skillnad i % -6,5-7,3-8,4-6,4 0,0 t-värde -1,9-2,0-2,3-1,6 0,0 5-0,25 order Skillnad i % -4,6-4,0-5,1-3,6 0,0 t-värde -1,0-0,9-1,1-0,7 0,0 Tabell 8 Skillnader mellan standardavvikelser per ledtid beräknade med utgångspunkt från standardavvikelser per månad och direktberäknade standardavvikelser per ledtid i procent vid icke överlappande serier av ledtidsefterfrågan 6

7 Som framgår av tabellerna finns det inte några signifikanta skillnader mellan de olika beräkningssätten vad gäller standardavvikelserna under ledtid och oavsett efterfrågescenario och ledtidsfall. De procentuella skillnaderna är emellertid klart mindre mellan standardavvikelser per ledtid beräknade med utgångspunkt från standardavvikelser per dag och direktberäknade standardavvikelser per ledtid jämfört med standardavvikelser per ledtid beräknade med utgångspunkt från standardavvikelser per månad och direktberäknade standardavvikelser per ledtid. Det kan också noteras att standardavvikelser beräknade med utgångspunkt från standardavvikelser per månad genomgående är mindre än de mest troligt sanna standardavvikelser som direktberäknats från icke överlappande serier av ledtidsefterfrågan. Se tabell 8. Att utgå från standardavvikelser per månad ger sålunda något för små värden på efterfrågans standardavvikelse under ledtid, alldeles speciellt för de kortaste ledtiderna. Även om några signifikanta skillnader inte kunnat påvisas kan man konstatera att de procentuella skillnader som erhållits inte är försumbara. Av tabell 2 6 framgår också att det föreligger påtagliga skillnader mellan de olika beräkningssätten med avseende på standardavvikelsens variation. Standardavvikelser per ledtid beräknade med utgångspunkt från standardavvikelser per dag varierar betydligt mindre än standardavvikelser beräknade med utgångspunkt från standardavvikelse per månad och de direktberäknade standardavvikelserna. Standardavvikelser beräknade med utgångspunkt från standardavvikelse per månad är till exempel storleksordningen 4 5 gånger större än motsvarande beräknade från standardavvikelser per dag. Att dessa skillnader föreligger kan förklaras av att antalet observationer som underlag för de beräknade standardavvikelserna är störst då ledtidsefterfrågans standardavvikelse beräknas från standardavvikelser per dag, i det här fallet 360 observationer vid tre dagars ledtid. Motsvarande antal observationer då ledtidsefterfrågans standardavvikelse beräknas från standardavvikelser per månad blir 20. Att standardavvikelserna varierar så lite som möjligt har stor betydelse ur lagerstyrningssynpunkt eftersom det innebär att säkerhetslagren kommer att variera mindre och därmed servicenivåerna mot kund att bli mer stabila. 5 Sammanfattning och slutsatser I denna studie har standardavvikelser för ledtidsefterfrågan beräknats på fyra olika sätt; med utgångspunkt från efterfrågans standardavvikelse per dag, med utgångspunkt från efterfrågans standardavvikelse per månad och direkt från beräknade efterfrågevärden per ledtid från överlappande respektive icke överlappande serier av ledtidsefterfrågan. Av de erhållna resultaten framgår att skillnaderna mellan beräkningssätten är försumbara. Däremot ger alternativet med beräkning av efterfrågans standardavvikelse under ledtid med utgångspunkt från standardavvikelse per dag betydligt mindre variationer i beräknade standardavvikelser än vad övriga metoder ger. För att vara konkurrenskraftig är det inte bara väsentligt att ha en genomsnittligt hög servicenivå. Det är också viktigt att variationerna i servicenivå över tiden är så måttliga som möjligt. Eftersom variationer i beräknade standardavvikelser leder till variationer i servicenivåer är slutsatsen av den genomförda studien att företag bör övergå till att beräkna efterfrågans standardavvikelse under ledtid med utgångspunkt från efterfrågans 7

8 standardavvikelse per dag i stället för från efterfrågans standardavvikelse per månad eller direkt från serier av ledtidsefterfrågan. Referenser Brown, R. (1967) Decision rules for inventory management. Holt, Rinehart and Winston. Flagan, M. (1984) Determination of safety stock: A practical approach. APICS s Conference Proceedings, Production & Inventory Control and Planning, sid Hax, A. Candea, D. (1984) Production and inventory management. Prentice-Hall. Mattsson, S-A. (2004) Standardavvikelse som mått på efterfrågevariationer vid säkerhetslagerberäkning. Working paper. Institutionen för Teknisk ekonomi och logistik, Lunds Tekniska Högskola. Mattsson, S-A. (2006) Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid. Working paper. Institutionen för Teknisk ekonomi och logistik, Lunds Tekniska Högskola. Silver, E. Peterson, R. (1985) Decision systems for inventory management and production planning. John Wiley & Sons. 8

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel

Läs mer

Beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider

Beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider Beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I litteraturen finns en vanligt publicerade formel för beräkning av efterfrågans

Läs mer

Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek

Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid operativ materialstyrning spelar dimensionering av orderstorlekar och säkerhetslager en avgörande roll för hur effektivt

Läs mer

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I den här studien har en analys gjorts av säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion

Läs mer

Normalfördelning och Poissonfördelning för bestämning

Normalfördelning och Poissonfördelning för bestämning Normalfördelning och Poissonfördelning för bestämning av säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning För att kunna dimensionera beställningspunkter och säkerhetslager baserade på en målsatt servicenivå

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för ledtider

Beräkna standardavvikelser för ledtider Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 4 Beräkna standardavvikelser för ledtider De formler som traditionellt används för beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer

Läs mer

Ledtidens och ledtidsvariationens betydelse för säkerhetslagrets

Ledtidens och ledtidsvariationens betydelse för säkerhetslagrets Ledtidens och ledtidsvariationens betydelse för säkerhetslagrets storlek Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Ett lagerstyrningssystems effektivitet påverkas av ledtidens längd för återpåfyllnad av lager

Läs mer

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer än önskat 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB Det finns ett antal lagerstyrningsmetoder som i större eller mindre omfattning används i tillverkande

Läs mer

Prognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning

Prognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 3 Prognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning En av de mest väsentliga materialstyrningsfunktionerna är att avgöra när en ny

Läs mer

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,

Läs mer

Prognostisering med exponentiell utjämning

Prognostisering med exponentiell utjämning Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 23 Prognostisering med exponentiell utjämning Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 28 Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.

Läs mer

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 88 Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Differentiering av fyllnadsgradsservice på olika klasser av artiklar i en

Läs mer

Extremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser

Extremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser Extremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Även om efterfrågan under normala omständigheter varierar från period till period, är variationerna i allmänhet

Läs mer

Överdrag i materialstyrningssystem

Överdrag i materialstyrningssystem Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 9 Överdrag i materialstyrningssystem De modeller som används i praktisk tillämpning för att styra lager, exempelvis i olika varianter av beställningspunktssystem,

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 26 Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 58 Prognosrullning För att på ett effektivt sätt styra materialflöden måste man ha en föreställning om framtida efterfrågan. Är materialflödena initierade

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 21 Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck

Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 22 Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 23 Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 21 Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.

Läs mer

Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 86 Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Differentiering av antal dagars täcktid för olika klasser av artiklar i en

Läs mer

Prognostisering med glidande medelvärde

Prognostisering med glidande medelvärde Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 21 Prognostisering med glidande medelvärde Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden

Läs mer

Faktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice

Faktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice Faktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice för säkerhetslagerberäkning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I en tidigare studie har framkommit

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 71 Absoluta mått på prognosfel I lagerstyrningssammanhang kan prognostisering allmänt definieras som en bedömning av framtida efterfrågan från kunder.

Läs mer

Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice

Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 87 Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice Differentiering av cykelservice på olika klasser av artiklar i en grupp vid bestämning

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 59 Prognoskonsumtion En föreställning om storleken på framtida efterfrågan är en förutsättning för att effektivt kunna styra materialflöden i försörjningskedjor.

Läs mer

Användning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning

Användning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning Användning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid lagerstyrning förekommer det i många sammanhang att efterfrågan under ledtid till viss del

Läs mer

Osäkerhetsgardering genom överdimensionering

Osäkerhetsgardering genom överdimensionering Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 35 Osäkerhetsgardering genom överdimensionering av produktionsplaner All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.

Läs mer

Orderkvantiteter vid säsongvariationer

Orderkvantiteter vid säsongvariationer Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 49 Orderkvantiteter vid säsongvariationer Ett antal alternativa metoder finns tillgängliga för beräkning av ekonomiska orderkvantiteter.

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

Vilken servicenivå får man om man dimensionerar säkerhetslager med servicenivå

Vilken servicenivå får man om man dimensionerar säkerhetslager med servicenivå Vilken servicenivå får man om man dimensionerar säkerhetslager med servicenivå Stig-Arne Mattsson Sammanfattning En ofta förordad metod för att dimensionera säkerhetslager är att använda en beräkningsmodell

Läs mer

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt

Läs mer

Reservationshantering vid materialbehovsplanering

Reservationshantering vid materialbehovsplanering Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 44 Reservationshantering vid materialbehovsplanering Vid materialstyrning föreligger ofta situationer där man har både prognoser och reservationer

Läs mer

Avvikelser och variationer i erhållna servicenivåer

Avvikelser och variationer i erhållna servicenivåer Avvikelser och variationer i erhållna servicenivåer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning En förutsättning för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet är att kunna prestera en konkurrenskraftig leveransförmåga.

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 31 Täcktidsplanering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta

Läs mer

Den ena är cykelservice och avser andel lagercykler utan brist. Cykelservice kan uttryckt som en procentsats definieras på följande sätt.

Den ena är cykelservice och avser andel lagercykler utan brist. Cykelservice kan uttryckt som en procentsats definieras på följande sätt. Kapitalbindningsaspekter på val mellan cykelservice och fyllnadsgradsservice Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Cykelservice och fyllnadsgradsservice är de två vanligast använda typerna av servicenivå för

Läs mer

Känslighetsanalys av prognos- och ledtidskvalitetens påverkan på servicenivå och säkerhetslager

Känslighetsanalys av prognos- och ledtidskvalitetens påverkan på servicenivå och säkerhetslager Känslighetsanalys av prognos- och ledtidskvalitetens påverkan på servicenivå och säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Avgörande för när inleverans bör ske till ett lager är förväntad efterfrågan

Läs mer

Beräkna parametern bristkostnader från orderradsservice

Beräkna parametern bristkostnader från orderradsservice Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 31 Beräkna parametern bristkostnader från orderradsservice Med bristkostnader avses alla de kostnader som hänger samman med och som uppstår

Läs mer

C 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

C 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 51 Två-binge system Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från fyllnadsgrad (Serv2)

Säkerhetslager beräknat från fyllnadsgrad (Serv2) Handok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 7 Säkerhetslager eräknat från fyllnadsgrad (Serv) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice

Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice Stig-Arne Mattsson Sammanfattning För dimensionering av säkerhetslager finns två i industrin vanligt använda metoder.

Läs mer

Optimal differentiering av servicenivåer för att effektivisera

Optimal differentiering av servicenivåer för att effektivisera Optimal differentiering av servicenivåer för att effektivisera lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Differentiering av servicenivåer innebär att olika artiklar ges olika höga servicenivåer vid

Läs mer

Differentiering av servicenivåer för effektivare lagerstyrning

Differentiering av servicenivåer för effektivare lagerstyrning Differentiering av servicenivåer för effektivare lagerstyrning Stig-rne Mattsson Sammanfattning Det är rimligt att förvänta sig att sättet att klassificera artiklar påverkar hur effektiv en servicenivådifferentiering

Läs mer

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt

Läs mer

Myter om lagerstyrning

Myter om lagerstyrning Myter om lagerstyrning Om man dimensionerar ett säkerhetslager för en artikel med en beräkningsmetod som utgår från en önskad servicenivå så får man denna servicenivå - Maj 2013 När man läser om dimensionering

Läs mer

Ekonomisk behovstäckningstid

Ekonomisk behovstäckningstid Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Ekonomisk behovstäckningstid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars efterfrågan All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo

Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Vid användning

Läs mer

Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid

Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 12 Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad täcktid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för

Läs mer

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Med bristkostnader i färdigvarulager avses här alla de kostnader som hänger samman med och uppstår

Läs mer

Efterfrågefördelningar för bestämning av säkerhetslager

Efterfrågefördelningar för bestämning av säkerhetslager Efterfrågefördelningar för bestämning av säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid lagerstyrning finns det behov av att dimensionera beställningspunkter och säkerhetslager med utgångspunkt från

Läs mer

Differentiera säkerhetslager med cykelservice

Differentiera säkerhetslager med cykelservice Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 53 Differentiera säkerhetslager med cykelservice Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar och tillämpa

Läs mer

Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering

Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 39 Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje

Läs mer

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt

Läs mer

Reservationshantering i beställningspunktssystem

Reservationshantering i beställningspunktssystem Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 17 Reservationshantering i beställningspunktssystem Vid användning av beställningspunktssystem jämförs beställningspunkten med aktuell lagerposition,

Läs mer

Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 82 Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Differentiering av antal dagars täcktid på olika klasser av artiklar

Läs mer

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den 27 28 augusti 2015 i Luleå Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning Metoder för bestämning av lagerstyrningsparametrar Metoder för bestämning

Läs mer

Konsekvenser av att använda förenklade lagerstyrningsmetoder

Konsekvenser av att använda förenklade lagerstyrningsmetoder Konsekvenser av att använda förenklade lagerstyrningsmetoder Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I svensk industri används i stor utsträckning mycket förenklade modeller och tillvägagångssätt vid lagerstyrning.

Läs mer

Prognoskonsumtion vid lagerstyrning och huvudplanering

Prognoskonsumtion vid lagerstyrning och huvudplanering Prognoskonsumtion vid lagerstyrning och huvudplanering StigArne Mattsson Sammanfattning I lagerstyrningssammanhang och vid huvudplanering föreligger ofta en situation där man både har kundorder och prognoser

Läs mer

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 51 Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar

Läs mer

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 22 Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Leveransförmåga eller servicenivå vid leverans från lager kan allmänt definieras

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 12 Ekonomisk orderkvantitet Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle

Läs mer

Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order

Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning

Läs mer

Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader

Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 13 Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att

Läs mer

Uppskatta ledtider för anskaffning

Uppskatta ledtider för anskaffning Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 31 Uppskatta ledtider för anskaffning Begreppet ledtid avser generellt den kalendertid som krävs för att genomföra en administrativ process.

Läs mer

Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader

Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 13 Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att

Läs mer

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 11 Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje

Läs mer

Konsekvenser av sju vanliga fel vid lagerstyrning

Konsekvenser av sju vanliga fel vid lagerstyrning Konsekvenser av sju vanliga fel vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Lagerstyrning är sedan länge ett centralt ämnesområde inom logistiken. Dess rötter kan spåras ända till tidigt nittonhundratal.

Läs mer

Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet

Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet i form av kapitalbindning och erhållna servicenivåer Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet,

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Användning av volymvärdeklassificering vid bestämning

Användning av volymvärdeklassificering vid bestämning Användning av volymvärdeklassificering vid bestämning av orderkvantiteter Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I företag är det vanligt att man använder täcktider för bestämning av orderkvantiteter vid lagerstyrning,

Läs mer

Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder?

Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder? Lagerstyrningsakademin.se Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder? Stig-Arne Mattsson Det finns nog få frågor inom logistiken där det finns så motsatta uppfattningar som

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 12 Ekonomisk orderkvantitet Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle

Läs mer

Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering

Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 23 Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering av säkerhetslager Leveransförmåga eller servicenivå vid leverans från lager kan allmänt

Läs mer

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Med bristkostnader i färdigvarulager, dvs. lager av varor för leverans till kunder, avses alla

Läs mer

Säkerhetslager vid materialbehovsplanering

Säkerhetslager vid materialbehovsplanering Handbok i materialstyrning - Del E Bestämnign av säkerhetslager E 43 Säkerhetslager vid materialbehovsplanering När materialflöden styrs med hjälp av materialbehovsplanering med nedbrytning av produktstrukturer

Läs mer

Beräkning av teoretisk kapitalbindning i lager

Beräkning av teoretisk kapitalbindning i lager Beräkning av teoretisk kapitalbindning i lager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid materialstyrning är det i många sammanhang av intresse att kunna beräkna och analysera hur stort ett lager är eller

Läs mer

Materialstyrning. Stig-Arne Mattsson

Materialstyrning. Stig-Arne Mattsson Logistik Materialstyrning Stig-Arne Mattsson Materialflöden via lager mellan företag Inköpsorder / Kundorder Inköpsorder / Kundorder Leverantörer Företag Kunder/distributörer Informationsbehov för att

Läs mer

Användning av bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager

Användning av bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager Användning av bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Dimensionering av säkerhetslager

Läs mer

Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan

Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 14 Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom

Läs mer

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 15 Uppskatta bristkostnader i lager för produktion Med bristkostnader i lager för produktion, nedan kallat produktionslager, avses här alla

Läs mer

Val av efterfrågefördelning för bestämning av beställningspunkter

Val av efterfrågefördelning för bestämning av beställningspunkter Val av efterfrågefördelning för bestämning av beställningspunkter för lågomsatta artiklar Stig-Arne Mattsson Sammanfattning För att kunna dimensionera säkerhetslager med utgångspunkt från en önskad servicenivå

Läs mer

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för

Läs mer

E 01. Välja metoder för hantering av osäkerheter En översikt. Säkerhetslagerkvantitet. Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

E 01. Välja metoder för hantering av osäkerheter En översikt. Säkerhetslagerkvantitet. Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 01 Välja metoder för hantering av osäkerheter En översikt All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 31 Focus forecasting Lagerstyrda verksamheter karakteriseras av att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden från den egna produktionen eller

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel

Läs mer

Användning av policybestämd lagerhållningsfaktor för att påverka kapitalbindning i lager

Användning av policybestämd lagerhållningsfaktor för att påverka kapitalbindning i lager Användning av policybestämd lagerhållningsfaktor för att påverka kapitalbindning i lager Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Många

Läs mer

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 22 Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt definieras

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 11 Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Med ordersärkostnader för inköpsartiklar avses alla de kostnader som är förknippade med att

Läs mer

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 11 Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje

Läs mer

Strategier för att minska osäkerhet och variationer i leveranstider och dess påverkan på kapitalbindning

Strategier för att minska osäkerhet och variationer i leveranstider och dess påverkan på kapitalbindning Strategier för att minska osäkerhet och variationer i leveranstider och dess påverkan på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning

Läs mer

Planeringsfrekvensens påverkan på leveransförmåga och kapitalbindning

Planeringsfrekvensens påverkan på leveransförmåga och kapitalbindning Planeringsfrekvensens påverkan på leveransförmåga och kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Att planera frisläppning

Läs mer

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden Nils Robertsson VD på PromoSoft 100 % fokus på lager och inköp Utvecklar lagerstyrningssystem och säljer WMS och andra moduler för Supply Chain Add-on till affärssystemen

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 18 Liggtid I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager i väntan på att förbrukas

Läs mer

Välja prognosmetod En översikt

Välja prognosmetod En översikt Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 01 Välja prognosmetod En översikt All materialstyrning med avseende på att bestämma när nya inleveranser till lager skall planeras in och hur stora

Läs mer

Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan

Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 41 Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 13 Omsättningshastighet i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager

Läs mer