Extremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser
|
|
- Berit Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Extremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Även om efterfrågan under normala omständigheter varierar från period till period, är variationerna i allmänhet måttliga i förhållande till medelefterfrågan. Det kan emellertid inträffa att efterfrågan mer eller mindre oförutsägbart kan bli extremt stor under enstaka perioder. Fenomenet kallas extremvärden eller outliers, och definieras som ett markant avvikande värde i en serie av variabelvärden (Mattsson, 2004b). Dessa efterfrågevärden representerar kvantiteter som är klart större än vad man normalt förväntar sig och de kan få en avsevärd påverkan på efterfrågans standardavvikelse och därmed på storleken av säkerhetslagret. Syftet med den här studien är att analysera i vilken utsträckning extrema efterfrågevärden påverkar standardavvikelsen för en i övrigt normalt varierande efterfrågan och därmed också hur de påverkar säkerhetslagrets storlek. Analyserna har utförts på efterfrågedata från ett fallföretag. Resultaten från de genomförda analyserna visar att förekommande extremvärden påtagligt ökar beräknade standardavvikelser och leder därmed till väsentligt ökade säkerhetslager. Analyserna visar också att beräknade standardavvikelser varierar betydligt mer från period till period om extrema efterfrågevärden ingår i beräkningarna. Dessa variationer leder i sin tur till varierande säkerhetslagerstorlekar och därmed till variationer i erhållna servicenivåer. 1 Bakgrund och forskningsfråga Hög leveransförmåga är ofta ett villkor för att framgångsrikt kunna konkurrera på marknaden. Bland annat kan detta innebära att vid order kunna leverera från lager i en utsträckning som minst motsvarar vad konkurrerande företag klarar av. För att åstadkomma en konkurrenskraftig leveransförmåga på ett kostnadseffektivt sätt är det nödvändigt att dimensionera sina säkerhetslager med utgångspunkt från en önskad servicenivå, exempelvis uttryckt som andel av den totala efterfrågan som kan tillfredsställas direkt från lager. En sådan säkerhetslagerdimensionering ställer emellertid också krav på att man kan beräkna eller uppskatta hur mycket efterfrågan varierar från period till period eftersom säkerhetslagret är en funktion av dessa variationer. I den statistiska teorin finns det sedan länge ett antal etablerade mätetal för att uttrycka hur mycket en storhet varierar. Av dessa alternativa mätetal är standardavvikelsen det vanligast använda för efterfrågevariationer. För att kunna beräkna standardavvikelsen som mått på hur mycket efterfrågan av en produkt varierar krävs tillgång till efterfråge- Teknisk Logistik stig-arne.mattsson@swipnet.se Lund Universitet Februari, 2006
2 historik, exempelvis i form av utleveranser per period. Trots att det principiellt och tekniskt inte föreligger några egentliga svårigheter att beräkna och uttrycka efterfrågevariationer med hjälp av sådana standardavvikelser finns det emellertid vid praktisk användning ett antal problem att ta ställning till. Även om efterfrågan under normala omständigheter varierar från period till period, är variationerna i allmänhet, med undantag för mycket lågrörliga artiklar, måttliga i förhållande till medelefterfrågan. Det kan emellertid inträffa att efterfrågan mer eller mindre oförutsägbart kan bli extremt stor under enstaka perioder. Fenomenet kallas extremvärden eller outliers, och definieras som ett markant avvikande värde i en serie av variabelvärden (Mattsson, 2004b). Dessa efterfrågevärden representerar kvantiteter som är klart större än vad man normalt förväntar sig. De får också en avsevärd påverkan på efterfrågans standardavvikelse och därmed på storleken av säkerhetslagret, samtidigt som den säkerhetslagerökning extremvärdena medför oftast ändå inte räcker till för att säkerställa att dessa stora efterfrågekvantiteter kan levereras direkt från lager. En konsekvens kan därför bli att förekommande extremvärden bidrar till att öka kapitalbindningen i lager utan att denna kapitalbindningsökning i tillräcklig omfattning bidrar till att säkerställa en önskad leveransförmåga. En naturlig forskningsfråga är därför följande. I vilken utsträckning påverkar extrema efterfrågevärden standardavvikelsen för den i övrigt normalt förekommande efterfrågan och därmed säkerhetslagrets storlek? 2 Teoretiska utgångspunkter Företeelsen extremvärden och de problem de medför är mycket begränsat behandlat i litteraturen. Bland dem som i någon utsträckning diskuterar problemet kan Sullivan och Claycombe (1977), Fogarty och Hoffman (1983), Bodenstab (1993) samt Wallace (1998) nämnas. Ingen har emellertid studerat om extremvärdens påverkan på beräknade standardavvikelser är av signifikant betydelse eller inte. Extrema efterfrågevärden per period kan uppstå av olika orsaker. En orsak kan vara att man erhållit en speciell exportorder, en stor order från en ny kund eller dylikt. Om sådana stora order kan anses vara något av engångsföreteelser som inte förväntas upprepas rimligt ofta i framtiden eller som återkommer med mycket låg frekvens bör de inte ingå i den efterfrågan som skall ligga till underlag för beräkning av standardavvikelser och inte heller vara en del av lagerstyrningen. De bör om möjligt i stället hanteras inom ramen för en leverera-från-tillverkning-strategi i stället för en leverera-från-lagerstrategi. En annan orsak till att perioder med exceptionellt stor efterfrågan kan uppstå är att ett par eller några förhållandevis stora kundorder av en slump råkar komma under samma period. Extremvärden kan också uppstå på grund av felaktigheter vid registrering och behandling av orderdata eller som ett resultat av leveranssvårigheter under en period. Mattsson (2004a) har studerat vilken betydelse förekomsten av extremvärden kan ha på standardavvikelsens storlek. Beräkningarna har gjorts på slumpgenererad efterfrågan för tre olika scenarier med olika hög efterfrågan och olika många order per månad. Inflytandet av extremvärden har åstadkommits genom att till den slumpmässigt genererade efterfrågan lägga enstaka kvantiteter 2, 4 respektive 6 gånger per år. Dessa kvantitets- 2
3 tillägg kan betraktas som exceptionella kundorder och kvantiteterna har satts till olika multiplar av medelefterfrågan per dag. Av de redovisade resultaten framgår att extremvärdenas påverkan på standardavvikelsen oftast är avsevärd. Exempelvis visas att om 4 exceptionella kundorder, vardera med orderkvantiteter på 75 stycken, erhålls per år vid en årlig omsättning på 3600 st och med 150 kundorder på månad, kommer standardavvikelsen att bli nästan 50 % högre än vad den skulle blivit om extremvärden uteslutits från beräkningarna. Denna påtagliga inverkan på standardavvikelsens storlek uppstår trots att de 4 kundorderna var för sig inte representerar mer än storleksordningen 25 % av medelefterfrågan per månad. Ju större och ju högre och jämnare efterfrågan är utan extremvärden och ju fler och större extremefterfrågevärdena är, desto större blir standardavvikelsen när extremvärdena inkluderas i beräkningarna jämfört med att de inte ingår. Eftersom extremvärden inte är representativa för efterfrågefördelningen i övrigt kan det med tanke på resultaten från denna studie finnas skäl att eliminera dem vid beräkningen av standardavvikelser. Ett sätt att åstadkomma detta är att göra så kallade efterfrågetest för att kontrollera om en periods utleveransvolym kan betraktas som representativ för den normalt varierande efterfrågan och därmed skall tillåtas påverka standardavvikelseberäkningen. Se exempelvis Andersson Lungfeldt Wandel (1970, sid 85). Testen görs med hjälp av en kontrollgräns beräknad på ett sådant sätt att man med en önskad konfidensgrad kan avgöra om en periods utleveransvolym kan anses vara rimligt stor eller ej. Perioder vars utleveransvolymer överskrider denna kontrollgräns exkluderas vilket i princip är detsamma som att vid standardavvikelseberäkningen sätta periodens efterfrågan lika med medelefterfrågan. Om standardavvikelseberäkningen i stället bygger på prognosfel motsvaras detta förfarande av att sätta periodens verkliga utleveransvolym lika med gällande prognos och att följaktligen inte ändra aktuell prognos. Ett annat sätt att hantera utleveransvolymer som hamnar utanför kontrollgränsen redovisas av Bodenstab (1993). Han förslår att när den övre kontrollgränsen överskrids, det värde som motsvarar den övre kontrollgränsen används som verklig utleveransvolym i stället för den verkligt erhållna volymen och därmed som senaste efterfrågevärde vid prognosberäkningen. 3 Empiriska data och beräkningsmetodik För att komplettera den mer teoretisk orienterade studien vars resultat översiktligt redovisades ovan har fördjupade beräkningar och analyser genomförts på faktiska efterfrågedata från ett fallföretag. Sammanlagt har 300 olika artiklar, vardera med två års efterfrågan per dag och med varierande efterfrågestruktur och med förekomst av extremvärden studerats. I figur 1 illustreras efterfrågan per dag under två månader för en av de studerade artiklarna. Förekomsten av extremvärden framgår tydligt. 3
4 Efterfrågan per dag Dagar Figur 1 Efterfrågan per dag under 40 dagar för en av de studerade artiklarna Artiklarna i det studerade sortimentet har grupperats i följande fem olika rörelseklasser. Antalet artiklar per klass visas inom parentes. Klass 1: Mer än 1 uttag per dag (53 artiklar) Klass 2: Mer än 1 uttag per vecka men mindre än 1 uttag per dag (109 artiklar) Klass 3: Mer än 1 uttag per månad men mindre än 1 uttag per vecka (60 artiklar) Klass 4: Mer än 1 uttag per kvartal men mindre än 1 uttag per månad (48 artiklar) Klass 5: Färre än 1 uttag per kvartal (30 artiklar) För artiklar med mycket låg rörlighet, dvs med få uttag per dag, kan man inte tala om extremvärden och om att eliminera dem eftersom praktiskt varje efterfrågevärde kan betraktas som ett extremvärde i förhållande till medelförbrukning per dag. Av detta skäl har klass 4 och 5 uteslutits från beräkning och analys. En beräknad standardavvikelse utgör ett stickprov från en efterfrågefördelning och i allmänhet dessutom ett mycket begränsat stickprov (Vaughan, 1995). Successivt beräknade standardavvikelser, exempelvis månatligen beräknade, varierar därför oftast ganska kraftigt under året (Mattsson, 2004a). För att kunna studera om det föreligger skillnader mellan standardavvikelser från efterfrågehistorik med och utan extremvärden med acceptabel noggrannhet krävs mer än de två år av efterfrågan som erhållits från fallföretaget. Från de erhållna verkliga efterfrågevärdena per artikel har därför efterfrågevärden per dag under 25 år motsvarande 6000 dagar genererats med samma värden och med samma fördelning som den verkliga. Metoden med kontrollgränser har använts för att eliminera extremvärden. Värdet 3,29 har använts som kontrollgränsfaktor vilket motsvarar en konfidensgrad på 99.9 %. Det innebär att om en periods efterfråga exkluderas som extremvärde är sannolikheten endast 0,1 % att den egentligen tillhör den aktuella efterfrågefördelningen. I medeltal, för alla artiklar tillhörande rörelseklass 1, 2 och 3, har 1.7 % av alla analyserade dagar en 4
5 extrem efterfrågan. Detta motsvarar att extrem efterfrågan i medeltal förelåg under 4 dagar per år och artikel. 4 Beräkningsresultat och analyser Resultaten av de genomförda beräkningarna för artiklar tillhörande respektive rörelseklass framgår av tabell 1. I den vänstra kolumnen visas hur många procent lägre standardavvikelsen i medeltal blir om man eliminerar extremvärden från efterfrågehistoriken och i den högra kolumnen hur mycket variationerna för de månatligt beräknade standardavvikelserna uttryckta som standardavvikelser minskas i procent om man eliminerar förekommande extremvärden. Rörlighets- Klass Minskning av standardavvikelse vid eliminering av extremvärden i procent Minskning av variation i standardavvikelse vid eliminering av extremvärden i procent 1 40,5 50,5 2 40,7 47,9 3 48,6 46,5 Tabell 1 Skillnader i medelstandardavvikelser och variation i standardavvikelser i procent vid eliminering av extremvärden Av tabellen framgår att standardavvikelsen för efterfrågevariationer kan reduceras med storleksordningen 40 % och mer om man eliminerar förekommande extremvärden. Inga påtagliga skillnader föreligger mellan de olika rörelseklasserna. Även variationer i standardavvikelser månad för månad reduceras påtagligt om extremvärden elimineras, storleksordningen nästan 50 % 5 Sammanfattning och slutsatser Den efterfrågehistorik som beräkningar av standardavvikelser baseras på innehåller i många fall perioder med extremt stora värden. De är inte heller representativa för den efterfrågefördelning som övriga perioder motsvarar. Förekomst av extrema värden kan bland annat uppkomma på grund av enstaka exceptionellt stora kundorder. De analyser som genomförts visar klart att förekommande extremvärden påtagligt ökar den beräknade standardavvikelsen. Denna ökning av beräknade standardavvikelse leder till ökade säkerhetslager. Säkerhetslagerökningen är emellertid i allmänhet ändå inte tillräcklig för att säkerställa leverans när efterfrågetopparna inträffar. Den har därför ett mycket begränsat värde. De genomförda analyserna visar också att de periodiskt återkommande beräknade standardavvikelserna varierar betydligt mer från period till period om extrema efterfrågevärden ingår i beräkningarna. Varierande standardavvikelser leder till varierande säkerhetslagerstorlekar och därmed till variationer i erhållna servicenivåer. Det blir då svårare att upprätthålla en hög och jämn leveransförmåga till kund. 5
6 Slutsatsen blir därför att extremvärden i efterfrågan på olika sätt bör elimineras från efterfrågestatistiken i samband med beräkning av standardavvikelser. Förekommande exceptionellt stora order bör antingen delas upp i smärre och periodiskt fördelade leveranser eller levereras direkt från produktionen eller extern leverantör och inte via lager. De bör med andra ord inte ingå i den löpande lagerstyrningen. Referenser Andersson, J. Ljungfeldt, S. Wandel, S. (1970) Produktionsstyrning. Studentlitteratur. Bodenstab, C. (1993) A new era in inventory management. Hilta Press. Fogarty, D. Hoffmann, T. (1983) Production and inventory management. South- Western Publishing. Mattsson, S-A. (2004a) Standardavvikelse som mått på efterfrågevariationer vid säkerhetslagerberäkning. Arbetspapper. Institutionen för Teknisk ekonomi och logistik. Lunds Tekniska Högskola. Mattsson, S-A. (2004b) Logistikens termer och begrepp. PLAN Föreningen för Produktionslogistik. Sullivan, W. Claycombe, W. (1977). Fundamentals of forecasting. Reston Publishing Company. Vaughan, T. (1995) The effect of sampling variability on statistical order point computation. Production and Inventory Management Journal. 3 rd Qtr, sid Wallace, T. (1998) Controlling abnormal demand. The Performance Advantage, Mars 1998, sid
Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer
Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer än önskat 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB Det finns ett antal lagerstyrningsmetoder som i större eller mindre omfattning används i tillverkande
Läs merSäkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter
Läs merSäkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 26 Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter
Läs merPrognostisering med glidande medelvärde
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 21 Prognostisering med glidande medelvärde Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden
Läs merReservationshantering i beställningspunktssystem
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 17 Reservationshantering i beställningspunktssystem Vid användning av beställningspunktssystem jämförs beställningspunkten med aktuell lagerposition,
Läs merBeräkna standardavvikelser för ledtider
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 4 Beräkna standardavvikelser för ledtider De formler som traditionellt används för beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer
Läs merAlternativa sätt att beräkna standardavvikelser
Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I affärssystem är det vanligt att standardavvikelser beräknas per prognosperiod motsvarande en månad eller en fyraveckorsperiod.
Läs merLedtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel
Läs merSäkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 28 Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.
Läs merKonsekvenser av sju vanliga fel vid lagerstyrning
Konsekvenser av sju vanliga fel vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Lagerstyrning är sedan länge ett centralt ämnesområde inom logistiken. Dess rötter kan spåras ända till tidigt nittonhundratal.
Läs merHandbok i materialstyrning - Del F Prognostisering
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 71 Absoluta mått på prognosfel I lagerstyrningssammanhang kan prognostisering allmänt definieras som en bedömning av framtida efterfrågan från kunder.
Läs merHandbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars efterfrågan All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla
Läs merSäkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid
Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I den här studien har en analys gjorts av säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion
Läs merSäkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 12 Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla
Läs merOsäkerhetsgardering genom överdimensionering
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 35 Osäkerhetsgardering genom överdimensionering av produktionsplaner All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.
Läs merPrognostisering med exponentiell utjämning
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 23 Prognostisering med exponentiell utjämning Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden
Läs merÖverdrag i materialstyrningssystem
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 9 Överdrag i materialstyrningssystem De modeller som används i praktisk tillämpning för att styra lager, exempelvis i olika varianter av beställningspunktssystem,
Läs merFörsämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer
Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer
Läs merAvvikelser och variationer i erhållna servicenivåer
Avvikelser och variationer i erhållna servicenivåer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning En förutsättning för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet är att kunna prestera en konkurrenskraftig leveransförmåga.
Läs merBeräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider
Beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I litteraturen finns en vanligt publicerade formel för beräkning av efterfrågans
Läs merKostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 88 Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Differentiering av fyllnadsgradsservice på olika klasser av artiklar i en
Läs merVilken servicenivå får man om man dimensionerar säkerhetslager med servicenivå
Vilken servicenivå får man om man dimensionerar säkerhetslager med servicenivå Stig-Arne Mattsson Sammanfattning En ofta förordad metod för att dimensionera säkerhetslager är att använda en beräkningsmodell
Läs merReservationshantering vid materialbehovsplanering
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 44 Reservationshantering vid materialbehovsplanering Vid materialstyrning föreligger ofta situationer där man har både prognoser och reservationer
Läs merBeräkna parametern bristkostnader från orderradsservice
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 31 Beräkna parametern bristkostnader från orderradsservice Med bristkostnader avses alla de kostnader som hänger samman med och som uppstår
Läs merSäkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 21 Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.
Läs merVälja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 22 Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Leveransförmåga eller servicenivå vid leverans från lager kan allmänt definieras
Läs merSäkerhetslager beräknat från fyllnadsgrad (Serv2)
Handok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 7 Säkerhetslager eräknat från fyllnadsgrad (Serv) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter
Läs merPrognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 3 Prognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning En av de mest väsentliga materialstyrningsfunktionerna är att avgöra när en ny
Läs merVälja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt
Läs merFaktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice
Faktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice för säkerhetslagerberäkning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I en tidigare studie har framkommit
Läs merHandbok i materialstyrning - Del F Prognostisering
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 59 Prognoskonsumtion En föreställning om storleken på framtida efterfrågan är en förutsättning för att effektivt kunna styra materialflöden i försörjningskedjor.
Läs merSäkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 23 Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det
Läs merBestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order
Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning
Läs merSäkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 22 Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla
Läs merOrderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad täcktid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för
Läs merVälja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt
Läs merEkonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 13 Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att
Läs merKapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 82 Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Differentiering av antal dagars täcktid på olika klasser av artiklar
Läs merSäkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 21 Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.
Läs merKostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 86 Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Differentiering av antal dagars täcktid för olika klasser av artiklar i en
Läs merHandbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 12 Ekonomisk orderkvantitet Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle
Läs merKostnadseffekter av att differentiera cykelservice
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 87 Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice Differentiering av cykelservice på olika klasser av artiklar i en grupp vid bestämning
Läs merDifferentiera säkerhetslager med cykelservice
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 53 Differentiera säkerhetslager med cykelservice Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar och tillämpa
Läs merVälja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 23 Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering av säkerhetslager Leveransförmåga eller servicenivå vid leverans från lager kan allmänt
Läs merEffekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo
Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Vid användning
Läs merHandbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 31 Täcktidsplanering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta
Läs merEn jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning
En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,
Läs merMaterialstyrning. Stig-Arne Mattsson
Logistik Materialstyrning Stig-Arne Mattsson Materialflöden via lager mellan företag Inköpsorder / Kundorder Inköpsorder / Kundorder Leverantörer Företag Kunder/distributörer Informationsbehov för att
Läs merSamband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet
Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet i form av kapitalbindning och erhållna servicenivåer Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet,
Läs merEkonomisk orderkvantitet med partperiod balansering
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 39 Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje
Läs merEkonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 14 Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom
Läs merOrderkvantiteter vid säsongvariationer
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 49 Orderkvantiteter vid säsongvariationer Ett antal alternativa metoder finns tillgängliga för beräkning av ekonomiska orderkvantiteter.
Läs merPLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning
PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den 27 28 augusti 2015 i Luleå Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning Metoder för bestämning av lagerstyrningsparametrar Metoder för bestämning
Läs merLedtidens och ledtidsvariationens betydelse för säkerhetslagrets
Ledtidens och ledtidsvariationens betydelse för säkerhetslagrets storlek Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Ett lagerstyrningssystems effektivitet påverkas av ledtidens längd för återpåfyllnad av lager
Läs merHandbok i materialstyrning - Del F Prognostisering
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 58 Prognosrullning För att på ett effektivt sätt styra materialflöden måste man ha en föreställning om framtida efterfrågan. Är materialflödena initierade
Läs merAnvändning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning
Användning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid lagerstyrning förekommer det i många sammanhang att efterfrågan under ledtid till viss del
Läs merEkonomisk behovstäckningstid
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Ekonomisk behovstäckningstid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje
Läs merDen ena är cykelservice och avser andel lagercykler utan brist. Cykelservice kan uttryckt som en procentsats definieras på följande sätt.
Kapitalbindningsaspekter på val mellan cykelservice och fyllnadsgradsservice Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Cykelservice och fyllnadsgradsservice är de två vanligast använda typerna av servicenivå för
Läs merAnvändning av policybestämd lagerhållningsfaktor för att påverka kapitalbindning i lager
Användning av policybestämd lagerhållningsfaktor för att påverka kapitalbindning i lager Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Många
Läs merLagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar
Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för
Läs merEkonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 13 Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att
Läs merDifferentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 51 Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar
Läs merKänslighetsanalys av prognos- och ledtidskvalitetens påverkan på servicenivå och säkerhetslager
Känslighetsanalys av prognos- och ledtidskvalitetens påverkan på servicenivå och säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Avgörande för när inleverans bör ske till ett lager är förväntad efterfrågan
Läs merHandbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 12 Ekonomisk orderkvantitet Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle
Läs merUppskatta bristkostnader i färdigvarulager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Med bristkostnader i färdigvarulager avses här alla de kostnader som hänger samman med och uppstår
Läs merNormalfördelning och Poissonfördelning för bestämning
Normalfördelning och Poissonfördelning för bestämning av säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning För att kunna dimensionera beställningspunkter och säkerhetslager baserade på en målsatt servicenivå
Läs merPlaneringsfrekvensens påverkan på leveransförmåga och kapitalbindning
Planeringsfrekvensens påverkan på leveransförmåga och kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Att planera frisläppning
Läs merAnvändning av volymvärdeklassificering vid bestämning
Användning av volymvärdeklassificering vid bestämning av orderkvantiteter Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I företag är det vanligt att man använder täcktider för bestämning av orderkvantiteter vid lagerstyrning,
Läs merUppskatta bristkostnader i färdigvarulager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Med bristkostnader i färdigvarulager, dvs. lager av varor för leverans till kunder, avses alla
Läs merKonsekvenser av att använda förenklade lagerstyrningsmetoder
Konsekvenser av att använda förenklade lagerstyrningsmetoder Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I svensk industri används i stor utsträckning mycket förenklade modeller och tillvägagångssätt vid lagerstyrning.
Läs merDifferentiering av servicenivåer för effektivare lagerstyrning
Differentiering av servicenivåer för effektivare lagerstyrning Stig-rne Mattsson Sammanfattning Det är rimligt att förvänta sig att sättet att klassificera artiklar påverkar hur effektiv en servicenivådifferentiering
Läs merSäkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice
Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice Stig-Arne Mattsson Sammanfattning För dimensionering av säkerhetslager finns två i industrin vanligt använda metoder.
Läs merHandbok i materialstyrning - Del F Prognostisering
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 31 Focus forecasting Lagerstyrda verksamheter karakteriseras av att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden från den egna produktionen eller
Läs merSamband mellan säkerhetslager och orderstorlek
Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid operativ materialstyrning spelar dimensionering av orderstorlekar och säkerhetslager en avgörande roll för hur effektivt
Läs merUppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 11 Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Med ordersärkostnader för inköpsartiklar avses alla de kostnader som är förknippade med att
Läs merLagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1
Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter
Läs merC 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 51 Två-binge system Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta
Läs merAnvändning av bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager
Användning av bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Dimensionering av säkerhetslager
Läs merSäkerhetslager vid materialbehovsplanering
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämnign av säkerhetslager E 43 Säkerhetslager vid materialbehovsplanering När materialflöden styrs med hjälp av materialbehovsplanering med nedbrytning av produktstrukturer
Läs merVälja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt
Läs merOrderkvantiteter genom differentiering av antal order per år
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 35 Orderkvantiteter genom differentiering av antal order per år Att använda partiformningsmetoden uppskattat antal order per år för bestämning
Läs merHandbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel
Läs merMaterialstyrningsutmaningar i Svensk industri
CLIP - Högskolan i Gävle den 28 maj 2009 Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri Stig-Arne Mattsson Division of Logistics and Transportation Bild 1 Kapitalbindning i svensk tillverkningsindustri
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merEfterfrågefördelningar för bestämning av säkerhetslager
Efterfrågefördelningar för bestämning av säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid lagerstyrning finns det behov av att dimensionera beställningspunkter och säkerhetslager med utgångspunkt från
Läs merUppskatta bristkostnader i lager för produktion
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 15 Uppskatta bristkostnader i lager för produktion Med bristkostnader i lager för produktion, nedan kallat produktionslager, avses här alla
Läs merHandbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning
Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 18 Liggtid I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager i väntan på att förbrukas
Läs merUppskatta ledtider för anskaffning
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 31 Uppskatta ledtider för anskaffning Begreppet ledtid avser generellt den kalendertid som krävs för att genomföra en administrativ process.
Läs merOptimal differentiering av servicenivåer för att effektivisera
Optimal differentiering av servicenivåer för att effektivisera lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Differentiering av servicenivåer innebär att olika artiklar ges olika höga servicenivåer vid
Läs merVälja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 22 Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt definieras
Läs merMyter om lagerstyrning
Myter om lagerstyrning Om man dimensionerar ett säkerhetslager för en artikel med en beräkningsmetod som utgår från en önskad servicenivå så får man denna servicenivå - Maj 2013 När man läser om dimensionering
Läs merKapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1
Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB För att bestämma orderkvantiteter finns det sedan tidigt 1900-tal ett stort antal olika metoder till förfogande,
Läs merOrderkvantiteter genom differentiering av antal dagars täcktider
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 34 Orderkvantiteter genom differentiering av antal dagars täcktider Att använda partiformningsmetoden uppskattat antal dagars täcktid
Läs merÄr det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder?
Lagerstyrningsakademin.se Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder? Stig-Arne Mattsson Det finns nog få frågor inom logistiken där det finns så motsatta uppfattningar som
Läs merHandbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning
Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 18 Liggtid i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager i väntan på
Läs merHandbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning
Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 13 Omsättningshastighet i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager
Läs merPartiformningsmetoder och systemnervositet
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 71 Partiformningsmetoder och systemnervositet Med systemnervositet menas att ett materialstyrningssystem i alltför stor omfattning planerar
Läs merHandbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning. 2 Definition av mått på omsättningshastighet
Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 13 Omsättningshastighet I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager i väntan
Läs merUppskatta bristkostnader i lager för produktion
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 15 Uppskatta bristkostnader i lager för produktion Med bristkostnader i lager för produktion, nedan kallat produktionslager, avses här alla
Läs merVälja metod för bestämning av orderkvantiteter
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 01 Välja metod för bestämning av orderkvantiteter En översikt Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för
Läs mer