Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo"

Transkript

1 Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Vid användning av beställningspunktssystem förekommer det ofta att beställningspunkter jämförs med disponibelt saldo för att avgöra om en ny lagerpåfyllnadsorder skall läggas ut eller ej, dvs. beställningspunkterna jämförs med redovisat lagersaldo minskat med inneliggande reservationer mot kundorder eller tillverkningsorder inom ledtid. Reservationer är emellertid en del av den totalt prognostiserade efterfrågan. Att jämföra beställningspunkter med disponibelt saldo innebär därför att den efterfrågan som de reserverade kvantiteterna utgör helt eller delvis dubbelräknas. I den här rapporten redovisas en analys av vad det kan innebära med avseende på kapitalbindning att jämföra beställningspunkter med redovisade saldon i förhållande till att jämföra dem med disponibla saldon. Analysen har genomförts med hjälp av simulering baserat på verkliga artikeldata från sex olika företag. Tre olika reservationsgrader, dvs. andelar av den totala efterfrågan under ledtid som är reserverad i förväg, och fem olika rörlighetsklasser, dvs. indelningar av artiklar efter kundorderfrekvens, har analyserats. De erhållna resultaten kan sammanfattas enligt följande. Ju större andel av efterfrågan som är reserverad, desto högre blir kapitalbindningen i säkerhetslager jämfört med att inte ta hänsyn till reservationer vid jämförelse mellan lagersaldo och beställningspunkt. För fallet med en reservationsgrad på 50 % blir kapitalbindningen i säkerhetslager 30 % högre. Ju högre kundorderfrekvens, desto högre kapitalbindning. För de lägsta rörlighetsklasserna ökar kapitalbindningen endast med någon enstaka procent vid en reservationsgrad på 50 %. Av de erhållna resultaten kan följande allmänna slutsatser dras. För artiklar med hög orderfrekvens är det aldrig lämpligt att jämföra beställningspunkter med disponibelt saldo utan att justera beställningspunkten så att dubbelräkning av reservationer i möjligaste mån undviks. Den ökade servicenivå som erhålls motiverar inte den ökade kapitalbindningen. Krävs en högre servicenivå bör denna åstadkommas genom att dimensionera säkerhetslagret med en högre servicenivå. För artiklar med låg kundorderfrekvens kan det finnas skäl att ta hänsyn till reservationer eftersom ökningen av kapitalbindningen i säkerhetslager blir tämligen marginell i förhållande till den ökade servicenivå som åstadkoms och med tanke på att dessa artiklar oftast får en mycket låg erhållen servicenivå även om de dimensioneras med samma servicenivå som artiklar med hög kundorderfrekvens. Maj, 2015

2 1 Introduktion och syfte Leveranser från lager sker oftast direkt och successivt i takt med att kundorder erhålls. I många fall förekommer emellertid också inslag av kundorder med leveranstid som innebär att material reserveras för framtida leverans. Samma förhållande gäller för tillverkningsorder som planeras in för start med en viss framförhållning och därmed ger upphov till reservationer för framtida uttag. Dessa reservationer utgör en del av den totala efterfrågan. De kan därför inte utan vidare adderas till prognoser utan måste på något sätt mixas med den totalt prognostiserade efterfrågan för att kunna användas som underlag för lagerstyrning. Det finns två huvudalternativ för hur reservationer brukar hanteras i beställningspunktssystem. Ett huvudalternativ är att jämföra beställningspunkten med disponibelt saldo plus uteliggande förväntade inleveranser. Med disponibelt saldo i det här sammanhanget avses redovisat saldo minskat med summa reserverat inom ledtiden för återanskaffning. Enligt en studie i svensk industri gör 78 % av de företag som använder beställningspunktssystem på det här sättet (Mattsson, 1994, sid 66). Tillvägagångssättet innebär emellertid att reservationerna räknas dubbelt eftersom de också är en del av den prognostiserade efterfrågan under ledtiden. Detta medför i sin tur att kapitalbindningen i säkerhetslager blir större än nödvändigt. Ett annat huvudalternativ är att helt bortse från förekomst av reservationer. Beställningspunkten jämförs då i stället med redovisat saldo plus uteliggande förväntade inleveranser. I logistiklitteraturen jämförs beställningspunkten genomgående med redovisat lagersaldo. Det är exempelvis fallet i Fetter Dalleck (1961, sid 8), Fogarthy Hoffmann (1983, sid 213), Mather (1984, sid 47), Vollman Berry Whybark (1992, sid 701), Oden Langenwalter Lucier (1993, sid 43), Lumsden (2006, sid 269), Segerstedt (1999, 56) och Aronsson Ekdahl Oskarsson (2013, sid 229). Mot denna bakgrund kan det vara av intresse att undersöka vilka konsekvenser användning av de båda alternativen får. Syftet med det projekt som redovisas i den här rapporten är därför att analysera hur respektive alternativ påverkar kapitalbindning och erhållen servicenivå under några olika förhållanden. Det kan tilläggas att det finns ett antal olika metoder för att på ett mer kvalificerat sätt kunna ta hänsyn till både prognoser och reservationer utan att fullt ut dubbelräkna. Se exempelvis Mattsson (2004), Mattsson (2005) och Mattsson (2010) 2 Angreppssätt och simuleringsmodell Om beställningspunkter jämförs med disponibelt saldo kommer inneliggande reservationer att mer eller mindre inkluderas två gånger i efterfrågan under ledtid. Detta är liktydigt med att beställningspunkten blir för hög och att inleveranser i medeltal inte sker när lagersaldot är lika med säkerhetslagret utan vid en högre lagernivå. Skillnaden mellan denna högre lagernivå och säkerhetslagret kan betraktas som ett extra säkerhetslager och är ett mått på hur mycket högre kapitalbindningen blir när beställningspunkten jämförs med disponibelt saldo i stället för med redovisat saldo. 2

3 Eftersom beställningspunkten blir för hög kommer erhållen servicenivå att bli högre än den önskade och den som säkerhetslagret dimensionerats för. Orderradsservice är det mest använda måttet på leveransförmåga i industrin (Forslund och Jonsson, 2007). Effekterna på erhållen servicenivå har därför mätts som skillnaden mellan det vägda medelvärdet av de olika artiklars individuella orderradsservice som erhålls när beställningspunkten jämförs med disponibelt saldo och motsvarande vägda medelvärde när beställningspunkten jämförs med redovisat saldo. Antal kundorder per år är den vikt som skall användas vid sådan medelvärdesberäkning. Effekten av att jämföra beställningspunkter med disponibla saldon i stället för redovisade saldon kan sålunda mätas och utvärderas med hjälp av hur mycket kapitalbindningen i säkerhetslagret ökar och hur mycket erhållen orderradsservice ökar. Dessa båda mått ha använts i den här studien. Ur effektivitetssynpunkt är detta två motstridiga mått eftersom ökad kapitalbindning är det pris man får betala för en ökad orderradsservice. Ett totalt mått har därför också beräknats. Det avser procentuellt ökad kapitalbindning i säkerhetslager per procentenhet ökad orderradsservice. För att studera samband mellan kapitalbindning i säkerhetslager och servicenivå kan man alternativt använda sig av analytiska metoder eller simulering. Med analytiska metoder är det emellertid inte möjligt att beräkna erhållen orderradsservice. Följaktligen har simulering använts för att beräkna effekterna av de båda sätten att hantera reservationer. Simuleringarna har baserats på slumpmässigt uttagna stickprov av 250 olika lagerförda artiklar från vardera sex olika företag. Ett tillverkande företag med lager av köpta och egentillverkade halvfabrikat (B) Tre tillverkande företag med lager av produkter för distribution (C, E, F) Ett distribuerande företag med lager av produkter för distribution till lokala lager (D) Ett distribuerande företag med lager av reservdelar (A) För varje artikel i dessa företag har data om efterfrågan per dag under ett år, pris per styck, samt antal kundorder per år samlats in. Ekonomiska orderkvantiteter har för alla artiklar och alla företag beräknats med hjälp av Wilsons formel och med en ordersärkostnad på 250 kr och en lagerhållningssärkostnad på 25 %. För att få full jämförbarhet mellan olika artiklar och olika företag har ledtiderna genomgående satts till 10 dagar. Ett års daglig efterfrågan är en för kort period för att kunna få stabilitet i ett simulerat materialflöde och för att kunna utesluta en tillräckligt lång inkörningsperiod från beräkningar av erhållna resultat. För att få ett tillräckligt omfattande efterfrågeunderlag genererades därför slumpmässigt sex tusen dagars efterfrågan per artikel motsvarande tjugofem års verksamhet med hjälp av bootstrapping från de efterfrågedata som samlats in. Några karakteristiska datauppgifter för de olika fallföretagens artiklar finns sammanställda i tabell 1. Medelvolymvärde avser volymvärde i kronor i medeltal för de olika artiklarna. 3

4 Tabell 1 Karakteristiska data från de sex olika fallföretagen Företag Efterfrågan per år Priser per styck Kundorder per år Medelvolymvärde A B C D E F Det finns anledning att föreställa sig att den utsträckning i vilken kapitalbindning och servicenivå påverkas av om beställningspunkten jämförs med redovisat saldo eller disponibelt saldo är beroende av antalet kundorder per år. Artiklarna från de olika företagen har därför delats in i fem olika rörlighetsklasser. Klass 1 : >= 1 order varannan dag Klass 2 : < 1 order varannan dag >= 1 order per två veckor Klass 3 : < 1 order per vecka >= 2 order per månad Klass 4: < 2 order per månad >= 1 order per månad Klass 5: < 1 order per månad Hur kapitalbindning i säkerhetslager och erhållen orderradsservice påverkas av att jämföra beställningspunkter med disponibelt saldo i stället för redovisat saldo beror av naturliga skäl också på hur stora kvantiteter som finns reserverade inom ledtid. För att kunna ta hänsyn till detta har tre olika reservationsgrader studerats, en motsvarande tio procents reservationsgrad, en motsvarande tjugo procents reservationsgrad och en motsvarande femtio procents reservationsgrad. Detta har åstadkommits genom att betrakta en dags efterfrågan, två dagars efterfrågan respektive fem dagars efterfrågan inom ledtiden på tio dagar som reserverade kvantiteter. Simuleringarna har genomförts i Excel med hjälp av makron skrivna i Visual Basic och baserats på en beställningspunktsmodell av typ (s,q), dvs. med fast orderkvantitet. Vid simuleringarna genomfördes för varje artikel och dag lageruttag, kontroll av aktuellt saldo i förhållande till beställningspunkt, utläggning av nya lagerpåfyllnadsorder, inleveranser samt uppdateringar av saldo och disponibelt saldo under sextusen dagar. För att öka validiteten i simuleringarna genererades den dagliga efterfrågan för varje efterfrågestruktur och artikel i förväg och sparades i ett Excel-ark i stället för att genereras under simuleringens gång. Alla simuleringar kunde därigenom genomföras med exakt samma utgångsdata. Säkerhetslagret dimensionerades med hjälp fyllnadsgradsservice (Serv2). För fallet att beställningspunkten jämfördes med redovisat saldo valdes ett lågt startvärde på dimensionerande fyllnadsgradsservice vid den första simuleringskörningen. Därefter beräknades erhållen orderradsservice. Om erhållen orderradsservice blev lägre än 97 % ökades dimensionerande fyllnadsgradsservice och en ny erhållen orderradsservice beräknades. Simuleringarna fortsattes tills den målsatta orderradsservicen på 97 % uppnåddes. Motsvarande fyllnadsgradsservice användes därefter vid simuleringarna med olika reservationsgrader. 4

5 Erhållet säkerhetslager har definierats som den kvantitet som i medeltal finns i lager vid inleverans av nya lagerpåfyllnadsorder. Skillnaden mellan det totala lagret och säkerhetslagret beräknat på det här sättet betraktas därmed som omsättningslager. 3 Resultat och analyser Resultat och analyser från de genomförda simuleringarna redovisas nedan. I tabell 2 visas hur mycket kapitalbindningen i säkerhetslager ökar i procent per rörlighetsklass och totalt för olika reservationsgrader när beställningspunkter jämförs med disponibelt saldo i stället för med redovisat saldo. Procentsatserna avser medelvärden för samtliga sex studerade företag. Tabell 2 Procentuell ökning av kapitalbindning i säkerhetslager per respektive rörlighetsklass och totalt vid olika reservationsgrader Rörlighetsklasser Reservationsgrad Totalt 10 % 20,8 11,2 5,7 3,1 1,5 8,6 20 % 41,0 21,6 11,1 6,7 3,1 16,6 50 % 85,6 37,0 17,2 10,1 4,4 30,2 Som framgår av tabellen ökar kapitalbindningen i säkerhetslager avsevärt med ökande reservationsgrad. Detta är förväntat eftersom omfattningen på dubbelräkning av efterfrågan blir större ju större de reserverade kvantiteterna är. Tabellen visar också att kapitalbindningen ökar väsentligen mer för artiklar med högfrekvent efterfrågan än för artiklar med lågfrekvent efterfrågan. Detta beror på att sannolikheten för att det finns reservationer inom ledtid är mycket mindre för artiklar med lågfrekvent efterfrågan än med högfrekvent. Med ökade säkerhetslager följer högre erhållen orderradsservice. Hur stor denna ökning är för olika rörlighetsklasser och reservationsgrader i medeltal för de sex studerade företagen framgår av tabell 3. Tabell 3 Ökning av medelorderradsservice i procentenheter per respektive rörlighetsklass och totalt vid olika reservationsgrader Rörlighetsklasser Reservationsgrad Totalt 10 % 1,3 1,2 1,2 1,2 0,7 1,3 20 % 2,0 2,1 2,1 2,2 1,5 2,0 50 % 2,5 2,6 2,7 2,8 1,9 2,5 Att man får en ökad orderradsservice med ökande reservationsgrad är förväntat och en direkt följd av att säkerhetslagret enligt tabell 2 ökar med ökande reservationsgrad. Av motsvarande skäl blir ökningen av erhållen orderradsservice mindre för artiklar med lågfrekvent efterfrågan än med högfrekvent. Skillnaderna är emellertid tämligen försumbara, speciellt för rörlighetsklasserna 1 till 4. Detta kan förklaras av att Den ökade kapitalbindning som framgår av tabell 2 är det pris man får betala för en ökad orderradsservice enligt tabell 3. Förhållandet kan illustreras genom att beräkna 5

6 procentuellt ökad kapitalbindning i säkerhetslager per procentenhet ökad orderradsservice. Dessa beräkningar redovisas i tabell 4. Tabell 4 Procentuellt ökad kapitalbindning i säkerhetslager per procent ökad medelorderradsservice per respektive rörlighetsklass och totalt vid olika reservationsgrader Rörlighetsklasser Reservationsgrad Totalt 10 % 15,5 9,0 4,8 2,7 2,0 6,6 20 % 20,2 10,5 5,3 3,0 2,1 8,3 50 % 34,7 14,4 6,5 3,6 2,3 12,1 Av tabellen framgår tydligt att det för artiklar med högfrekvent efterfrågan krävs väsentligen högre kapitalbindning i säkerhetslager för att åstadkomma en ökad orderradsservice än vad det gör för artiklar med lågfrekvent efterfrågan. Även om man enligt tabell 4 får en måttlig ökning av kapitalbindningen i förhållande till erhållen orderradsservice för artiklar tillhörande rörlighetsklasser med lågfrekvent efterfrågan är det inte helt givet att man för den skull skall jämföra beställningspunkter med disponibla saldon. Om den orderradsservice som man uppnår när man jämför beställningspunkter med redovisade saldon är konkurrenskraftig är det inte givet att en ytterligare högre orderradsservice har något mervärde. Följaktligen skulle den högre servicenivån inte motivera den högre kapitalbindningen. 5 Sammanfattning och slutsatser I den här rapporten redovisas en analys av vad det kan innebära med avseende på kapitalbindning att jämföra beställningspunkter med redovisade saldon i förhållande till att jämföra dem med disponibla saldon. Analysen har genomförts med hjälp av simulering baserat på verkliga artikeldata från sex olika företag. Tre olika reservationsgrader, dvs. andelar av den totala efterfrågan under ledtid som är reserverad i förväg, och fem olika rörlighetsklasser, dvs. indelningar av artiklar efter kundorderfrekvens, har analyserats. De erhållna resultaten kan sammanfattas enligt följande. Ju större andel av efterfrågan som är reserverad, desto högre blir kapitalbindningen i säkerhetslager jämfört med att inte ta hänsyn till reservationer vid jämförelse mellan lagersaldo och beställningspunkt. För fallet med en reservationsgrad på 50 % blir kapitalbindningen i säkerhetslager 30 % högre. Ju högre kundorderfrekvens, desto högre kapitalbindning. För de lägsta rörlighetsklasserna ökar kapitalbindningen endast med någon enstaka procent vid en reservationsgrad på 50 %. Av de erhållna resultaten kan följande allmänna slutsatser dras. För artiklar med hög orderfrekvens är det aldrig lämpligt att jämföra beställningspunkter med disponibelt saldo utan att justera beställningspunkten så att dubbelräkning av reservationer i möjligaste mån undviks. Den ökade servicenivå som erhålls motiverar inte den ökade kapitalbindningen. Krävs en högre servicenivå bör denna åstadkommas genom att dimensionera säkerhetslagret med en högre servicenivå. För artiklar låg kundorderfrekvens kan det finnas skäl att ta hänsyn till reservationer eftersom ökningen av kapitalbindningen i säkerhetslager blir tämligen marginell i förhållande till den ökade servicenivå 6

7 som åstadkoms och med tanke på att dessa artiklar oftast får en mycket låg erhållen servicenivå även om de dimensioneras med samma servicenivå som artiklar med hög kundorderfrekvens. Referenser Fetter, R. Dalleck, W. (1961) Decision models for inventory management, Richard D Irwin. Fogarthy, D. Hoffmann, T. (1983) Production and inventory management, South- Western Publishing. Forslund, H. och Jonsson, P. (2007). Hur arbetar svensk industri med mätning av leveransprecision? Konferensproceedings från PLANs forsknings- och tillämpningskonferens. Lumsden, K. (2006) Logistikens grunder, Studentlitteratur. Mather, H. (1984) How to really manage inventories, McGraw-Hill. Mattsson, S-A. (1994) Materialplaneringsmetoder i svensk industri. Forskningsrapport från Ekonomihögskolan i Växjö. Mattsson, S-A. (2004) Prognoskonsumtion för lagerstyrning och huvudplanering, Intern forskningsrapport, Institutionen för Teknisk ekonomi och logistik, Lunds Universitet. Mattsson, S-A. (2005) Hantering av reservationer i beställningspunktssystem, Intern forskningsrapport, Institutionen för Teknisk ekonomi och logistik, Lunds Universitet. Mattsson, S-A. (2010) Användning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning, Forskningsrapport, Avdelningen för Logistik och Transport, Chalmers Tekniska Högskola. Oden, H. Langenwalter, G. Lucier, R. (1993) Handbook of material and capacity requirements planning, McGraw-Hill. Oskarsson, B. Aronsson, H. Ekdahl, B. (2013) Modern logistik för ökas lönsamhet, Liber. Segerstedt, A. (1999) Logistik med focus på material- och produktionsstyrning, Liber. Vollman, T. Berry, W. Whybark, C. (1992) Manufacturing planning and control for supply chain management, McGraw-Hill. 7

Faktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice

Faktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice Faktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice för säkerhetslagerberäkning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I en tidigare studie har framkommit

Läs mer

Användning av volymvärdeklassificering vid bestämning

Användning av volymvärdeklassificering vid bestämning Användning av volymvärdeklassificering vid bestämning av orderkvantiteter Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I företag är det vanligt att man använder täcktider för bestämning av orderkvantiteter vid lagerstyrning,

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

Planeringsfrekvensens påverkan på leveransförmåga och kapitalbindning

Planeringsfrekvensens påverkan på leveransförmåga och kapitalbindning Planeringsfrekvensens påverkan på leveransförmåga och kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Att planera frisläppning

Läs mer

Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet

Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet i form av kapitalbindning och erhållna servicenivåer Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet,

Läs mer

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer än önskat 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB Det finns ett antal lagerstyrningsmetoder som i större eller mindre omfattning används i tillverkande

Läs mer

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 88 Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Differentiering av fyllnadsgradsservice på olika klasser av artiklar i en

Läs mer

Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 86 Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Differentiering av antal dagars täcktid för olika klasser av artiklar i en

Läs mer

Överdrag i materialstyrningssystem

Överdrag i materialstyrningssystem Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 9 Överdrag i materialstyrningssystem De modeller som används i praktisk tillämpning för att styra lager, exempelvis i olika varianter av beställningspunktssystem,

Läs mer

Differentiering av servicenivåer för effektivare lagerstyrning

Differentiering av servicenivåer för effektivare lagerstyrning Differentiering av servicenivåer för effektivare lagerstyrning Stig-rne Mattsson Sammanfattning Det är rimligt att förvänta sig att sättet att klassificera artiklar påverkar hur effektiv en servicenivådifferentiering

Läs mer

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,

Läs mer

Användning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning

Användning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning Användning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid lagerstyrning förekommer det i många sammanhang att efterfrågan under ledtid till viss del

Läs mer

Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order

Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 31 Täcktidsplanering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta

Läs mer

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för

Läs mer

Vilken servicenivå får man om man dimensionerar säkerhetslager med servicenivå

Vilken servicenivå får man om man dimensionerar säkerhetslager med servicenivå Vilken servicenivå får man om man dimensionerar säkerhetslager med servicenivå Stig-Arne Mattsson Sammanfattning En ofta förordad metod för att dimensionera säkerhetslager är att använda en beräkningsmodell

Läs mer

Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice

Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice Stig-Arne Mattsson Sammanfattning För dimensionering av säkerhetslager finns två i industrin vanligt använda metoder.

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

Optimal differentiering av servicenivåer för att effektivisera

Optimal differentiering av servicenivåer för att effektivisera Optimal differentiering av servicenivåer för att effektivisera lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Differentiering av servicenivåer innebär att olika artiklar ges olika höga servicenivåer vid

Läs mer

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I den här studien har en analys gjorts av säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 26 Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 22 Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Leveransförmåga eller servicenivå vid leverans från lager kan allmänt definieras

Läs mer

Den ena är cykelservice och avser andel lagercykler utan brist. Cykelservice kan uttryckt som en procentsats definieras på följande sätt.

Den ena är cykelservice och avser andel lagercykler utan brist. Cykelservice kan uttryckt som en procentsats definieras på följande sätt. Kapitalbindningsaspekter på val mellan cykelservice och fyllnadsgradsservice Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Cykelservice och fyllnadsgradsservice är de två vanligast använda typerna av servicenivå för

Läs mer

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den 27 28 augusti 2015 i Luleå Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning Metoder för bestämning av lagerstyrningsparametrar Metoder för bestämning

Läs mer

Beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider

Beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider Beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I litteraturen finns en vanligt publicerade formel för beräkning av efterfrågans

Läs mer

Känslighetsanalys av prognos- och ledtidskvalitetens påverkan på servicenivå och säkerhetslager

Känslighetsanalys av prognos- och ledtidskvalitetens påverkan på servicenivå och säkerhetslager Känslighetsanalys av prognos- och ledtidskvalitetens påverkan på servicenivå och säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Avgörande för när inleverans bör ske till ett lager är förväntad efterfrågan

Läs mer

Användning av bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager

Användning av bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager Användning av bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Dimensionering av säkerhetslager

Läs mer

Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder?

Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder? Lagerstyrningsakademin.se Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder? Stig-Arne Mattsson Det finns nog få frågor inom logistiken där det finns så motsatta uppfattningar som

Läs mer

Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan

Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 14 Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom

Läs mer

Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering

Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 23 Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering av säkerhetslager Leveransförmåga eller servicenivå vid leverans från lager kan allmänt

Läs mer

Konsekvenser av sju vanliga fel vid lagerstyrning

Konsekvenser av sju vanliga fel vid lagerstyrning Konsekvenser av sju vanliga fel vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Lagerstyrning är sedan länge ett centralt ämnesområde inom logistiken. Dess rötter kan spåras ända till tidigt nittonhundratal.

Läs mer

Differentiera säkerhetslager med cykelservice

Differentiera säkerhetslager med cykelservice Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 53 Differentiera säkerhetslager med cykelservice Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar och tillämpa

Läs mer

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt

Läs mer

Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan

Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 41 Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel

Läs mer

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt

Läs mer

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 11 Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje

Läs mer

Konsekvenser av att använda förenklade lagerstyrningsmetoder

Konsekvenser av att använda förenklade lagerstyrningsmetoder Konsekvenser av att använda förenklade lagerstyrningsmetoder Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I svensk industri används i stor utsträckning mycket förenklade modeller och tillvägagångssätt vid lagerstyrning.

Läs mer

Extremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser

Extremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser Extremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Även om efterfrågan under normala omständigheter varierar från period till period, är variationerna i allmänhet

Läs mer

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden Nils Robertsson VD på PromoSoft 100 % fokus på lager och inköp Utvecklar lagerstyrningssystem och säljer WMS och andra moduler för Supply Chain Add-on till affärssystemen

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars efterfrågan All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek

Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid operativ materialstyrning spelar dimensionering av orderstorlekar och säkerhetslager en avgörande roll för hur effektivt

Läs mer

Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering

Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 39 Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje

Läs mer

Orderkvantiteter genom differentiering av antal order per år

Orderkvantiteter genom differentiering av antal order per år Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 35 Orderkvantiteter genom differentiering av antal order per år Att använda partiformningsmetoden uppskattat antal order per år för bestämning

Läs mer

Användandet av uppskattat antal dagar som parameter vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson

Användandet av uppskattat antal dagar som parameter vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Artiklar från Plan:s forsknings och tillämpningskonferens/workshop 27-28 augusti 2015 vid Luleå tekniska universitet Sammanställda av Anders Segerstedt Användandet av uppskattat antal dagar som parameter

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 51 Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar

Läs mer

Beräkning av teoretisk kapitalbindning i lager

Beräkning av teoretisk kapitalbindning i lager Beräkning av teoretisk kapitalbindning i lager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid materialstyrning är det i många sammanhang av intresse att kunna beräkna och analysera hur stort ett lager är eller

Läs mer

Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser

Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I affärssystem är det vanligt att standardavvikelser beräknas per prognosperiod motsvarande en månad eller en fyraveckorsperiod.

Läs mer

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad täcktid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för

Läs mer

C 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

C 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 51 Två-binge system Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 28 Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.

Läs mer

Avvikelser och variationer i erhållna servicenivåer

Avvikelser och variationer i erhållna servicenivåer Avvikelser och variationer i erhållna servicenivåer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning En förutsättning för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet är att kunna prestera en konkurrenskraftig leveransförmåga.

Läs mer

Effektivitetsdimensioner En översikt

Effektivitetsdimensioner En översikt Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 01 Effektivitetsdimensioner En översikt Förräntning av investerat kapital är det överordnade målet för kommersiellt arbetande

Läs mer

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri CLIP - Högskolan i Gävle den 28 maj 2009 Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri Stig-Arne Mattsson Division of Logistics and Transportation Bild 1 Kapitalbindning i svensk tillverkningsindustri

Läs mer

Myter om lagerstyrning

Myter om lagerstyrning Myter om lagerstyrning Om man dimensionerar ett säkerhetslager för en artikel med en beräkningsmetod som utgår från en önskad servicenivå så får man denna servicenivå - Maj 2013 När man läser om dimensionering

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel

Läs mer

Ledtidens och ledtidsvariationens betydelse för säkerhetslagrets

Ledtidens och ledtidsvariationens betydelse för säkerhetslagrets Ledtidens och ledtidsvariationens betydelse för säkerhetslagrets storlek Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Ett lagerstyrningssystems effektivitet påverkas av ledtidens längd för återpåfyllnad av lager

Läs mer

Uppskatta ledtider för anskaffning

Uppskatta ledtider för anskaffning Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 31 Uppskatta ledtider för anskaffning Begreppet ledtid avser generellt den kalendertid som krävs för att genomföra en administrativ process.

Läs mer

Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning

Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 42 Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och

Läs mer

Partiformningsmetoder och systemnervositet

Partiformningsmetoder och systemnervositet Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 71 Partiformningsmetoder och systemnervositet Med systemnervositet menas att ett materialstyrningssystem i alltför stor omfattning planerar

Läs mer

Normalfördelning och Poissonfördelning för bestämning

Normalfördelning och Poissonfördelning för bestämning Normalfördelning och Poissonfördelning för bestämning av säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning För att kunna dimensionera beställningspunkter och säkerhetslager baserade på en målsatt servicenivå

Läs mer

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Med bristkostnader i färdigvarulager, dvs. lager av varor för leverans till kunder, avses alla

Läs mer

Differentiering av fyllnadsgradsservice för bestämning av säkerhetslager

Differentiering av fyllnadsgradsservice för bestämning av säkerhetslager Differentiering av fyllnadsgradsservice för bestämning av säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Differentiering av servicenivåer

Läs mer

Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1

Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1 Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB För att bestämma orderkvantiteter finns det sedan tidigt 1900-tal ett stort antal olika metoder till förfogande,

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 11 Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Med ordersärkostnader för inköpsartiklar avses alla de kostnader som är förknippade med att

Läs mer

Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning

Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Lagerstyrning innebär bland annat att

Läs mer

Prognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning

Prognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 3 Prognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning En av de mest väsentliga materialstyrningsfunktionerna är att avgöra när en ny

Läs mer

Ekonomisk behovstäckningstid

Ekonomisk behovstäckningstid Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Ekonomisk behovstäckningstid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje

Läs mer

Orderkvantiteter genom differentiering av antal dagars täcktider

Orderkvantiteter genom differentiering av antal dagars täcktider Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 34 Orderkvantiteter genom differentiering av antal dagars täcktider Att använda partiformningsmetoden uppskattat antal dagars täcktid

Läs mer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck

Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 22 Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Beräkning av medelkapitalbindning

Beräkning av medelkapitalbindning Beräkning av medelkapitalbindning i lager Stig-Arne Mattsson Department of Industrial Management and Logistics Engineering Logistics Lund University Rapport Tlog MS12 Januari 2005 Sammanfattning Vid materialstyrning

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 13 Omsättningshastighet i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 18 Liggtid i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager i väntan på

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 12 Ekonomisk orderkvantitet Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle

Läs mer

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Uppskatta lagerhållningssärkostnader Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 13 Uppskatta lagerhållningssärkostnader Med lagerhållningssärkostnader avses alla de kostnader som hänger samman med och uppstår genom att

Läs mer

Säkerhetslager som andel av efterfrågan

Säkerhetslager som andel av efterfrågan Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 12 Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 15 Uppskatta bristkostnader i lager för produktion Med bristkostnader i lager för produktion, nedan kallat produktionslager, avses här alla

Läs mer

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 22 Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt definieras

Läs mer

Best-practice och trender vid lagerstyrning i svenska företag 1

Best-practice och trender vid lagerstyrning i svenska företag 1 Best-practice och trender vid lagerstyrning i svenska företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Enkelt uttryckt handlar lagerstyrning om att fastställa

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för ledtider

Beräkna standardavvikelser för ledtider Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 4 Beräkna standardavvikelser för ledtider De formler som traditionellt används för beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer

Läs mer

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 15 Uppskatta bristkostnader i lager för produktion Med bristkostnader i lager för produktion, nedan kallat produktionslager, avses här alla

Läs mer

Bestämning av beställningspunkter med hjälp av simulering

Bestämning av beställningspunkter med hjälp av simulering Bestämning av beställningspunkter med hjälp av simulering Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Merparten av alla de materialstyrningsmodeller som används i industrin för att bestämma beställningspunkter bygger

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 55 Enkel-kanbansystem Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel fatta beslut om den kvantitet

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod T0002N Kursnamn Logistik 1 Datum 2012-10-26 Material Fördjupningsuppgift Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Försättsblad inlämningsuppgift

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 12 Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar Med ordersärkostnader för tillverkningsartiklar avses alla de kostnader som utöver

Läs mer

Val av efterfrågefördelning för bestämning av beställningspunkter

Val av efterfrågefördelning för bestämning av beställningspunkter Val av efterfrågefördelning för bestämning av beställningspunkter för lågomsatta artiklar Stig-Arne Mattsson Sammanfattning För att kunna dimensionera säkerhetslager med utgångspunkt från en önskad servicenivå

Läs mer

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Med bristkostnader i färdigvarulager avses här alla de kostnader som hänger samman med och uppstår

Läs mer

Efterfrågefördelningar för bestämning av säkerhetslager

Efterfrågefördelningar för bestämning av säkerhetslager Efterfrågefördelningar för bestämning av säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid lagerstyrning finns det behov av att dimensionera beställningspunkter och säkerhetslager med utgångspunkt från

Läs mer

Prognoskonsumtion vid lagerstyrning och huvudplanering

Prognoskonsumtion vid lagerstyrning och huvudplanering Prognoskonsumtion vid lagerstyrning och huvudplanering StigArne Mattsson Sammanfattning I lagerstyrningssammanhang och vid huvudplanering föreligger ofta en situation där man både har kundorder och prognoser

Läs mer

Lova leveranstider; sälj och verksamhetsplanering!?

Lova leveranstider; sälj och verksamhetsplanering!? Täcktidsplanering/Taktplanering Anders Segerstedt Industriell logistik, Luleå tekniska universitet Lova leveranstider; sälj och verksamhetsplanering!? I ett företag kan det vara så att en ordermottagare

Läs mer

Välja metod för bestämning av orderkvantiteter

Välja metod för bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 01 Välja metod för bestämning av orderkvantiteter En översikt Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för

Läs mer

Uppskatta ledtider för tillverkning

Uppskatta ledtider för tillverkning Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 32 Uppskatta ledtider för tillverkning Begreppet ledtid avser generellt den kalendertid som krävs för att genomföra en process. För en tillverkningsprocess

Läs mer

Föreläsning 5. Lagerstyrning

Föreläsning 5. Lagerstyrning Föreläsning 5 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Introduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssystem, ABC- klassificering Fö 1 Prognos*sering Fö 2 Le 1 La 1 Sälj-

Läs mer

Föreläsning 5. Lagerstyrning

Föreläsning 5. Lagerstyrning Föreläsning 5 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Introduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssystem, ABC-klassificering Fö 1 Prognos*sering Fö 2 Le 1 La 1 Sälj- och

Läs mer

ABC klassificering inom logistiken

ABC klassificering inom logistiken Lagerstyrningsakademin.se ABC klassificering inom logistiken Stig-Arne Mattsson Att använda volymvärden som underlag för att differentiera arbetsinsatser och styrparametrar av olika slag vid materialstyrning

Läs mer

Några synpunkter på att reducera kapitalbindning?

Några synpunkter på att reducera kapitalbindning? Lagerstyrningsakademin.se Några synpunkter på att reducera kapitalbindning? Stig-Arne Mattsson Ända sedan 70-talet har det i svensk industri funnits ett stort intresse av att reducera kapitalbindningen

Läs mer

MALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE)

MALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE) MALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN 160318 (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE) FRÅGA 1 (2p) Ett sätt att bedöma en prognos lämplighet är att beräkna hur väl en presterar relativt en naiv prognos, d.v.s. om man gör

Läs mer

Hur man. gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.se

Hur man. gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.se Hur man gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet 2014 EazyStock, en division inom Syncron Gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet! Lagerstyrning är en av de oglamorösa

Läs mer

Genomgång av kontrollskrivningen

Genomgång av kontrollskrivningen Genomgång av kontrollskrivningen 131011 2- Om kontrollskrivningen 2 delar, s:a 12,0 poäng För godkänt krävs: >= 6,0 poäng totalt >= 2,0 poäng på Del 1 >= 2,0 poäng på Del 2 Del 1 4-Del 1 S:a 6,0 poäng

Läs mer