Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo
|
|
- Robert Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Vid användning av beställningspunktssystem förekommer det ofta att beställningspunkter jämförs med disponibelt saldo för att avgöra om en ny lagerpåfyllnadsorder skall läggas ut eller ej, dvs. beställningspunkterna jämförs med redovisat lagersaldo minskat med inneliggande reservationer mot kundorder eller tillverkningsorder inom ledtid. Reservationer är emellertid en del av den totalt prognostiserade efterfrågan. Att jämföra beställningspunkter med disponibelt saldo innebär därför att den efterfrågan som de reserverade kvantiteterna utgör helt eller delvis dubbelräknas. I den här rapporten redovisas en analys av vad det kan innebära med avseende på kapitalbindning att jämföra beställningspunkter med redovisade saldon i förhållande till att jämföra dem med disponibla saldon. Analysen har genomförts med hjälp av simulering baserat på verkliga artikeldata från sex olika företag. Tre olika reservationsgrader, dvs. andelar av den totala efterfrågan under ledtid som är reserverad i förväg, och fem olika rörlighetsklasser, dvs. indelningar av artiklar efter kundorderfrekvens, har analyserats. De erhållna resultaten kan sammanfattas enligt följande. Ju större andel av efterfrågan som är reserverad, desto högre blir kapitalbindningen i säkerhetslager jämfört med att inte ta hänsyn till reservationer vid jämförelse mellan lagersaldo och beställningspunkt. För fallet med en reservationsgrad på 50 % blir kapitalbindningen i säkerhetslager 30 % högre. Ju högre kundorderfrekvens, desto högre kapitalbindning. För de lägsta rörlighetsklasserna ökar kapitalbindningen endast med någon enstaka procent vid en reservationsgrad på 50 %. Av de erhållna resultaten kan följande allmänna slutsatser dras. För artiklar med hög orderfrekvens är det aldrig lämpligt att jämföra beställningspunkter med disponibelt saldo utan att justera beställningspunkten så att dubbelräkning av reservationer i möjligaste mån undviks. Den ökade servicenivå som erhålls motiverar inte den ökade kapitalbindningen. Krävs en högre servicenivå bör denna åstadkommas genom att dimensionera säkerhetslagret med en högre servicenivå. För artiklar med låg kundorderfrekvens kan det finnas skäl att ta hänsyn till reservationer eftersom ökningen av kapitalbindningen i säkerhetslager blir tämligen marginell i förhållande till den ökade servicenivå som åstadkoms och med tanke på att dessa artiklar oftast får en mycket låg erhållen servicenivå även om de dimensioneras med samma servicenivå som artiklar med hög kundorderfrekvens. stig-arne.mattsson@swipnet.se Maj, 2015
2 1 Introduktion och syfte Leveranser från lager sker oftast direkt och successivt i takt med att kundorder erhålls. I många fall förekommer emellertid också inslag av kundorder med leveranstid som innebär att material reserveras för framtida leverans. Samma förhållande gäller för tillverkningsorder som planeras in för start med en viss framförhållning och därmed ger upphov till reservationer för framtida uttag. Dessa reservationer utgör en del av den totala efterfrågan. De kan därför inte utan vidare adderas till prognoser utan måste på något sätt mixas med den totalt prognostiserade efterfrågan för att kunna användas som underlag för lagerstyrning. Det finns två huvudalternativ för hur reservationer brukar hanteras i beställningspunktssystem. Ett huvudalternativ är att jämföra beställningspunkten med disponibelt saldo plus uteliggande förväntade inleveranser. Med disponibelt saldo i det här sammanhanget avses redovisat saldo minskat med summa reserverat inom ledtiden för återanskaffning. Enligt en studie i svensk industri gör 78 % av de företag som använder beställningspunktssystem på det här sättet (Mattsson, 1994, sid 66). Tillvägagångssättet innebär emellertid att reservationerna räknas dubbelt eftersom de också är en del av den prognostiserade efterfrågan under ledtiden. Detta medför i sin tur att kapitalbindningen i säkerhetslager blir större än nödvändigt. Ett annat huvudalternativ är att helt bortse från förekomst av reservationer. Beställningspunkten jämförs då i stället med redovisat saldo plus uteliggande förväntade inleveranser. I logistiklitteraturen jämförs beställningspunkten genomgående med redovisat lagersaldo. Det är exempelvis fallet i Fetter Dalleck (1961, sid 8), Fogarthy Hoffmann (1983, sid 213), Mather (1984, sid 47), Vollman Berry Whybark (1992, sid 701), Oden Langenwalter Lucier (1993, sid 43), Lumsden (2006, sid 269), Segerstedt (1999, 56) och Aronsson Ekdahl Oskarsson (2013, sid 229). Mot denna bakgrund kan det vara av intresse att undersöka vilka konsekvenser användning av de båda alternativen får. Syftet med det projekt som redovisas i den här rapporten är därför att analysera hur respektive alternativ påverkar kapitalbindning och erhållen servicenivå under några olika förhållanden. Det kan tilläggas att det finns ett antal olika metoder för att på ett mer kvalificerat sätt kunna ta hänsyn till både prognoser och reservationer utan att fullt ut dubbelräkna. Se exempelvis Mattsson (2004), Mattsson (2005) och Mattsson (2010) 2 Angreppssätt och simuleringsmodell Om beställningspunkter jämförs med disponibelt saldo kommer inneliggande reservationer att mer eller mindre inkluderas två gånger i efterfrågan under ledtid. Detta är liktydigt med att beställningspunkten blir för hög och att inleveranser i medeltal inte sker när lagersaldot är lika med säkerhetslagret utan vid en högre lagernivå. Skillnaden mellan denna högre lagernivå och säkerhetslagret kan betraktas som ett extra säkerhetslager och är ett mått på hur mycket högre kapitalbindningen blir när beställningspunkten jämförs med disponibelt saldo i stället för med redovisat saldo. 2
3 Eftersom beställningspunkten blir för hög kommer erhållen servicenivå att bli högre än den önskade och den som säkerhetslagret dimensionerats för. Orderradsservice är det mest använda måttet på leveransförmåga i industrin (Forslund och Jonsson, 2007). Effekterna på erhållen servicenivå har därför mätts som skillnaden mellan det vägda medelvärdet av de olika artiklars individuella orderradsservice som erhålls när beställningspunkten jämförs med disponibelt saldo och motsvarande vägda medelvärde när beställningspunkten jämförs med redovisat saldo. Antal kundorder per år är den vikt som skall användas vid sådan medelvärdesberäkning. Effekten av att jämföra beställningspunkter med disponibla saldon i stället för redovisade saldon kan sålunda mätas och utvärderas med hjälp av hur mycket kapitalbindningen i säkerhetslagret ökar och hur mycket erhållen orderradsservice ökar. Dessa båda mått ha använts i den här studien. Ur effektivitetssynpunkt är detta två motstridiga mått eftersom ökad kapitalbindning är det pris man får betala för en ökad orderradsservice. Ett totalt mått har därför också beräknats. Det avser procentuellt ökad kapitalbindning i säkerhetslager per procentenhet ökad orderradsservice. För att studera samband mellan kapitalbindning i säkerhetslager och servicenivå kan man alternativt använda sig av analytiska metoder eller simulering. Med analytiska metoder är det emellertid inte möjligt att beräkna erhållen orderradsservice. Följaktligen har simulering använts för att beräkna effekterna av de båda sätten att hantera reservationer. Simuleringarna har baserats på slumpmässigt uttagna stickprov av 250 olika lagerförda artiklar från vardera sex olika företag. Ett tillverkande företag med lager av köpta och egentillverkade halvfabrikat (B) Tre tillverkande företag med lager av produkter för distribution (C, E, F) Ett distribuerande företag med lager av produkter för distribution till lokala lager (D) Ett distribuerande företag med lager av reservdelar (A) För varje artikel i dessa företag har data om efterfrågan per dag under ett år, pris per styck, samt antal kundorder per år samlats in. Ekonomiska orderkvantiteter har för alla artiklar och alla företag beräknats med hjälp av Wilsons formel och med en ordersärkostnad på 250 kr och en lagerhållningssärkostnad på 25 %. För att få full jämförbarhet mellan olika artiklar och olika företag har ledtiderna genomgående satts till 10 dagar. Ett års daglig efterfrågan är en för kort period för att kunna få stabilitet i ett simulerat materialflöde och för att kunna utesluta en tillräckligt lång inkörningsperiod från beräkningar av erhållna resultat. För att få ett tillräckligt omfattande efterfrågeunderlag genererades därför slumpmässigt sex tusen dagars efterfrågan per artikel motsvarande tjugofem års verksamhet med hjälp av bootstrapping från de efterfrågedata som samlats in. Några karakteristiska datauppgifter för de olika fallföretagens artiklar finns sammanställda i tabell 1. Medelvolymvärde avser volymvärde i kronor i medeltal för de olika artiklarna. 3
4 Tabell 1 Karakteristiska data från de sex olika fallföretagen Företag Efterfrågan per år Priser per styck Kundorder per år Medelvolymvärde A B C D E F Det finns anledning att föreställa sig att den utsträckning i vilken kapitalbindning och servicenivå påverkas av om beställningspunkten jämförs med redovisat saldo eller disponibelt saldo är beroende av antalet kundorder per år. Artiklarna från de olika företagen har därför delats in i fem olika rörlighetsklasser. Klass 1 : >= 1 order varannan dag Klass 2 : < 1 order varannan dag >= 1 order per två veckor Klass 3 : < 1 order per vecka >= 2 order per månad Klass 4: < 2 order per månad >= 1 order per månad Klass 5: < 1 order per månad Hur kapitalbindning i säkerhetslager och erhållen orderradsservice påverkas av att jämföra beställningspunkter med disponibelt saldo i stället för redovisat saldo beror av naturliga skäl också på hur stora kvantiteter som finns reserverade inom ledtid. För att kunna ta hänsyn till detta har tre olika reservationsgrader studerats, en motsvarande tio procents reservationsgrad, en motsvarande tjugo procents reservationsgrad och en motsvarande femtio procents reservationsgrad. Detta har åstadkommits genom att betrakta en dags efterfrågan, två dagars efterfrågan respektive fem dagars efterfrågan inom ledtiden på tio dagar som reserverade kvantiteter. Simuleringarna har genomförts i Excel med hjälp av makron skrivna i Visual Basic och baserats på en beställningspunktsmodell av typ (s,q), dvs. med fast orderkvantitet. Vid simuleringarna genomfördes för varje artikel och dag lageruttag, kontroll av aktuellt saldo i förhållande till beställningspunkt, utläggning av nya lagerpåfyllnadsorder, inleveranser samt uppdateringar av saldo och disponibelt saldo under sextusen dagar. För att öka validiteten i simuleringarna genererades den dagliga efterfrågan för varje efterfrågestruktur och artikel i förväg och sparades i ett Excel-ark i stället för att genereras under simuleringens gång. Alla simuleringar kunde därigenom genomföras med exakt samma utgångsdata. Säkerhetslagret dimensionerades med hjälp fyllnadsgradsservice (Serv2). För fallet att beställningspunkten jämfördes med redovisat saldo valdes ett lågt startvärde på dimensionerande fyllnadsgradsservice vid den första simuleringskörningen. Därefter beräknades erhållen orderradsservice. Om erhållen orderradsservice blev lägre än 97 % ökades dimensionerande fyllnadsgradsservice och en ny erhållen orderradsservice beräknades. Simuleringarna fortsattes tills den målsatta orderradsservicen på 97 % uppnåddes. Motsvarande fyllnadsgradsservice användes därefter vid simuleringarna med olika reservationsgrader. 4
5 Erhållet säkerhetslager har definierats som den kvantitet som i medeltal finns i lager vid inleverans av nya lagerpåfyllnadsorder. Skillnaden mellan det totala lagret och säkerhetslagret beräknat på det här sättet betraktas därmed som omsättningslager. 3 Resultat och analyser Resultat och analyser från de genomförda simuleringarna redovisas nedan. I tabell 2 visas hur mycket kapitalbindningen i säkerhetslager ökar i procent per rörlighetsklass och totalt för olika reservationsgrader när beställningspunkter jämförs med disponibelt saldo i stället för med redovisat saldo. Procentsatserna avser medelvärden för samtliga sex studerade företag. Tabell 2 Procentuell ökning av kapitalbindning i säkerhetslager per respektive rörlighetsklass och totalt vid olika reservationsgrader Rörlighetsklasser Reservationsgrad Totalt 10 % 20,8 11,2 5,7 3,1 1,5 8,6 20 % 41,0 21,6 11,1 6,7 3,1 16,6 50 % 85,6 37,0 17,2 10,1 4,4 30,2 Som framgår av tabellen ökar kapitalbindningen i säkerhetslager avsevärt med ökande reservationsgrad. Detta är förväntat eftersom omfattningen på dubbelräkning av efterfrågan blir större ju större de reserverade kvantiteterna är. Tabellen visar också att kapitalbindningen ökar väsentligen mer för artiklar med högfrekvent efterfrågan än för artiklar med lågfrekvent efterfrågan. Detta beror på att sannolikheten för att det finns reservationer inom ledtid är mycket mindre för artiklar med lågfrekvent efterfrågan än med högfrekvent. Med ökade säkerhetslager följer högre erhållen orderradsservice. Hur stor denna ökning är för olika rörlighetsklasser och reservationsgrader i medeltal för de sex studerade företagen framgår av tabell 3. Tabell 3 Ökning av medelorderradsservice i procentenheter per respektive rörlighetsklass och totalt vid olika reservationsgrader Rörlighetsklasser Reservationsgrad Totalt 10 % 1,3 1,2 1,2 1,2 0,7 1,3 20 % 2,0 2,1 2,1 2,2 1,5 2,0 50 % 2,5 2,6 2,7 2,8 1,9 2,5 Att man får en ökad orderradsservice med ökande reservationsgrad är förväntat och en direkt följd av att säkerhetslagret enligt tabell 2 ökar med ökande reservationsgrad. Av motsvarande skäl blir ökningen av erhållen orderradsservice mindre för artiklar med lågfrekvent efterfrågan än med högfrekvent. Skillnaderna är emellertid tämligen försumbara, speciellt för rörlighetsklasserna 1 till 4. Detta kan förklaras av att Den ökade kapitalbindning som framgår av tabell 2 är det pris man får betala för en ökad orderradsservice enligt tabell 3. Förhållandet kan illustreras genom att beräkna 5
6 procentuellt ökad kapitalbindning i säkerhetslager per procentenhet ökad orderradsservice. Dessa beräkningar redovisas i tabell 4. Tabell 4 Procentuellt ökad kapitalbindning i säkerhetslager per procent ökad medelorderradsservice per respektive rörlighetsklass och totalt vid olika reservationsgrader Rörlighetsklasser Reservationsgrad Totalt 10 % 15,5 9,0 4,8 2,7 2,0 6,6 20 % 20,2 10,5 5,3 3,0 2,1 8,3 50 % 34,7 14,4 6,5 3,6 2,3 12,1 Av tabellen framgår tydligt att det för artiklar med högfrekvent efterfrågan krävs väsentligen högre kapitalbindning i säkerhetslager för att åstadkomma en ökad orderradsservice än vad det gör för artiklar med lågfrekvent efterfrågan. Även om man enligt tabell 4 får en måttlig ökning av kapitalbindningen i förhållande till erhållen orderradsservice för artiklar tillhörande rörlighetsklasser med lågfrekvent efterfrågan är det inte helt givet att man för den skull skall jämföra beställningspunkter med disponibla saldon. Om den orderradsservice som man uppnår när man jämför beställningspunkter med redovisade saldon är konkurrenskraftig är det inte givet att en ytterligare högre orderradsservice har något mervärde. Följaktligen skulle den högre servicenivån inte motivera den högre kapitalbindningen. 5 Sammanfattning och slutsatser I den här rapporten redovisas en analys av vad det kan innebära med avseende på kapitalbindning att jämföra beställningspunkter med redovisade saldon i förhållande till att jämföra dem med disponibla saldon. Analysen har genomförts med hjälp av simulering baserat på verkliga artikeldata från sex olika företag. Tre olika reservationsgrader, dvs. andelar av den totala efterfrågan under ledtid som är reserverad i förväg, och fem olika rörlighetsklasser, dvs. indelningar av artiklar efter kundorderfrekvens, har analyserats. De erhållna resultaten kan sammanfattas enligt följande. Ju större andel av efterfrågan som är reserverad, desto högre blir kapitalbindningen i säkerhetslager jämfört med att inte ta hänsyn till reservationer vid jämförelse mellan lagersaldo och beställningspunkt. För fallet med en reservationsgrad på 50 % blir kapitalbindningen i säkerhetslager 30 % högre. Ju högre kundorderfrekvens, desto högre kapitalbindning. För de lägsta rörlighetsklasserna ökar kapitalbindningen endast med någon enstaka procent vid en reservationsgrad på 50 %. Av de erhållna resultaten kan följande allmänna slutsatser dras. För artiklar med hög orderfrekvens är det aldrig lämpligt att jämföra beställningspunkter med disponibelt saldo utan att justera beställningspunkten så att dubbelräkning av reservationer i möjligaste mån undviks. Den ökade servicenivå som erhålls motiverar inte den ökade kapitalbindningen. Krävs en högre servicenivå bör denna åstadkommas genom att dimensionera säkerhetslagret med en högre servicenivå. För artiklar låg kundorderfrekvens kan det finnas skäl att ta hänsyn till reservationer eftersom ökningen av kapitalbindningen i säkerhetslager blir tämligen marginell i förhållande till den ökade servicenivå 6
7 som åstadkoms och med tanke på att dessa artiklar oftast får en mycket låg erhållen servicenivå även om de dimensioneras med samma servicenivå som artiklar med hög kundorderfrekvens. Referenser Fetter, R. Dalleck, W. (1961) Decision models for inventory management, Richard D Irwin. Fogarthy, D. Hoffmann, T. (1983) Production and inventory management, South- Western Publishing. Forslund, H. och Jonsson, P. (2007). Hur arbetar svensk industri med mätning av leveransprecision? Konferensproceedings från PLANs forsknings- och tillämpningskonferens. Lumsden, K. (2006) Logistikens grunder, Studentlitteratur. Mather, H. (1984) How to really manage inventories, McGraw-Hill. Mattsson, S-A. (1994) Materialplaneringsmetoder i svensk industri. Forskningsrapport från Ekonomihögskolan i Växjö. Mattsson, S-A. (2004) Prognoskonsumtion för lagerstyrning och huvudplanering, Intern forskningsrapport, Institutionen för Teknisk ekonomi och logistik, Lunds Universitet. Mattsson, S-A. (2005) Hantering av reservationer i beställningspunktssystem, Intern forskningsrapport, Institutionen för Teknisk ekonomi och logistik, Lunds Universitet. Mattsson, S-A. (2010) Användning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning, Forskningsrapport, Avdelningen för Logistik och Transport, Chalmers Tekniska Högskola. Oden, H. Langenwalter, G. Lucier, R. (1993) Handbook of material and capacity requirements planning, McGraw-Hill. Oskarsson, B. Aronsson, H. Ekdahl, B. (2013) Modern logistik för ökas lönsamhet, Liber. Segerstedt, A. (1999) Logistik med focus på material- och produktionsstyrning, Liber. Vollman, T. Berry, W. Whybark, C. (1992) Manufacturing planning and control for supply chain management, McGraw-Hill. 7
Faktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice
Faktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice för säkerhetslagerberäkning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I en tidigare studie har framkommit
Läs merAnvändning av volymvärdeklassificering vid bestämning
Användning av volymvärdeklassificering vid bestämning av orderkvantiteter Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I företag är det vanligt att man använder täcktider för bestämning av orderkvantiteter vid lagerstyrning,
Läs merReservationshantering i beställningspunktssystem
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 17 Reservationshantering i beställningspunktssystem Vid användning av beställningspunktssystem jämförs beställningspunkten med aktuell lagerposition,
Läs merAnvändning av policybestämd lagerhållningsfaktor för att påverka kapitalbindning i lager
Användning av policybestämd lagerhållningsfaktor för att påverka kapitalbindning i lager Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Många
Läs merReservationshantering vid materialbehovsplanering
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 44 Reservationshantering vid materialbehovsplanering Vid materialstyrning föreligger ofta situationer där man har både prognoser och reservationer
Läs merFörsämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer
Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer
Läs merPlaneringsfrekvensens påverkan på leveransförmåga och kapitalbindning
Planeringsfrekvensens påverkan på leveransförmåga och kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Att planera frisläppning
Läs merSamband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet
Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet i form av kapitalbindning och erhållna servicenivåer Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet,
Läs merBrister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer
Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer än önskat 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB Det finns ett antal lagerstyrningsmetoder som i större eller mindre omfattning används i tillverkande
Läs merKostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 88 Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Differentiering av fyllnadsgradsservice på olika klasser av artiklar i en
Läs merKostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 86 Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Differentiering av antal dagars täcktid för olika klasser av artiklar i en
Läs merKapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 82 Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid Differentiering av antal dagars täcktid på olika klasser av artiklar
Läs merÖverdrag i materialstyrningssystem
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 9 Överdrag i materialstyrningssystem De modeller som används i praktisk tillämpning för att styra lager, exempelvis i olika varianter av beställningspunktssystem,
Läs merEn jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning
En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,
Läs merDifferentiering av servicenivåer för effektivare lagerstyrning
Differentiering av servicenivåer för effektivare lagerstyrning Stig-rne Mattsson Sammanfattning Det är rimligt att förvänta sig att sättet att klassificera artiklar påverkar hur effektiv en servicenivådifferentiering
Läs merAnvändning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning
Användning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid lagerstyrning förekommer det i många sammanhang att efterfrågan under ledtid till viss del
Läs merBestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order
Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning
Läs merKostnadseffekter av att differentiera cykelservice
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 87 Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice Differentiering av cykelservice på olika klasser av artiklar i en grupp vid bestämning
Läs merHandbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 31 Täcktidsplanering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta
Läs merSäkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice
Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice Stig-Arne Mattsson Sammanfattning För dimensionering av säkerhetslager finns två i industrin vanligt använda metoder.
Läs merVilken servicenivå får man om man dimensionerar säkerhetslager med servicenivå
Vilken servicenivå får man om man dimensionerar säkerhetslager med servicenivå Stig-Arne Mattsson Sammanfattning En ofta förordad metod för att dimensionera säkerhetslager är att använda en beräkningsmodell
Läs merLagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar
Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för
Läs merOptimal differentiering av servicenivåer för att effektivisera
Optimal differentiering av servicenivåer för att effektivisera lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Differentiering av servicenivåer innebär att olika artiklar ges olika höga servicenivåer vid
Läs merSäkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter
Läs merVälja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt
Läs merSäkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid
Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I den här studien har en analys gjorts av säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion
Läs merBeräkna parametern bristkostnader från orderradsservice
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 31 Beräkna parametern bristkostnader från orderradsservice Med bristkostnader avses alla de kostnader som hänger samman med och som uppstår
Läs merSäkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 26 Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter
Läs merSäkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 12 Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla
Läs merDen ena är cykelservice och avser andel lagercykler utan brist. Cykelservice kan uttryckt som en procentsats definieras på följande sätt.
Kapitalbindningsaspekter på val mellan cykelservice och fyllnadsgradsservice Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Cykelservice och fyllnadsgradsservice är de två vanligast använda typerna av servicenivå för
Läs merPLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning
PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den 27 28 augusti 2015 i Luleå Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning Metoder för bestämning av lagerstyrningsparametrar Metoder för bestämning
Läs merVälja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 22 Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Leveransförmåga eller servicenivå vid leverans från lager kan allmänt definieras
Läs merHandbok i materialstyrning - Del F Prognostisering
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 59 Prognoskonsumtion En föreställning om storleken på framtida efterfrågan är en förutsättning för att effektivt kunna styra materialflöden i försörjningskedjor.
Läs merSäkerhetslager beräknat från fyllnadsgrad (Serv2)
Handok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 7 Säkerhetslager eräknat från fyllnadsgrad (Serv) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter
Läs merPrognostisering med glidande medelvärde
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 21 Prognostisering med glidande medelvärde Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden
Läs merMaterialstyrning. Stig-Arne Mattsson
Logistik Materialstyrning Stig-Arne Mattsson Materialflöden via lager mellan företag Inköpsorder / Kundorder Inköpsorder / Kundorder Leverantörer Företag Kunder/distributörer Informationsbehov för att
Läs merKänslighetsanalys av prognos- och ledtidskvalitetens påverkan på servicenivå och säkerhetslager
Känslighetsanalys av prognos- och ledtidskvalitetens påverkan på servicenivå och säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Avgörande för när inleverans bör ske till ett lager är förväntad efterfrågan
Läs merBeräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider
Beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I litteraturen finns en vanligt publicerade formel för beräkning av efterfrågans
Läs merEkonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 14 Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom
Läs merAnvändning av bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager
Användning av bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Dimensionering av säkerhetslager
Läs merÄr det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder?
Lagerstyrningsakademin.se Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder? Stig-Arne Mattsson Det finns nog få frågor inom logistiken där det finns så motsatta uppfattningar som
Läs merVälja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 23 Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering av säkerhetslager Leveransförmåga eller servicenivå vid leverans från lager kan allmänt
Läs merKonsekvenser av sju vanliga fel vid lagerstyrning
Konsekvenser av sju vanliga fel vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Lagerstyrning är sedan länge ett centralt ämnesområde inom logistiken. Dess rötter kan spåras ända till tidigt nittonhundratal.
Läs merDifferentiera säkerhetslager med cykelservice
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 53 Differentiera säkerhetslager med cykelservice Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar och tillämpa
Läs merMaterialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 41 Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel
Läs merVälja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt
Läs merVälja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt
Läs merExtremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser
Extremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Även om efterfrågan under normala omständigheter varierar från period till period, är variationerna i allmänhet
Läs merKonsekvenser av att använda förenklade lagerstyrningsmetoder
Konsekvenser av att använda förenklade lagerstyrningsmetoder Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I svensk industri används i stor utsträckning mycket förenklade modeller och tillvägagångssätt vid lagerstyrning.
Läs merVad gör rätt lagerstyrning för sista raden
Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden Nils Robertsson VD på PromoSoft 100 % fokus på lager och inköp Utvecklar lagerstyrningssystem och säljer WMS och andra moduler för Supply Chain Add-on till affärssystemen
Läs merPrognostisering med exponentiell utjämning
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 23 Prognostisering med exponentiell utjämning Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden
Läs merHandbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars efterfrågan All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla
Läs merOsäkerhetsgardering genom överdimensionering
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 35 Osäkerhetsgardering genom överdimensionering av produktionsplaner All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.
Läs merBeställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 11 Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje
Läs merBeställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 11 Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje
Läs merSamband mellan säkerhetslager och orderstorlek
Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid operativ materialstyrning spelar dimensionering av orderstorlekar och säkerhetslager en avgörande roll för hur effektivt
Läs merEkonomisk orderkvantitet med partperiod balansering
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 39 Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje
Läs merOrderkvantiteter genom differentiering av antal order per år
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 35 Orderkvantiteter genom differentiering av antal order per år Att använda partiformningsmetoden uppskattat antal order per år för bestämning
Läs merLagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1
Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter
Läs merAnvändandet av uppskattat antal dagar som parameter vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson
Artiklar från Plan:s forsknings och tillämpningskonferens/workshop 27-28 augusti 2015 vid Luleå tekniska universitet Sammanställda av Anders Segerstedt Användandet av uppskattat antal dagar som parameter
Läs merBeräkning av teoretisk kapitalbindning i lager
Beräkning av teoretisk kapitalbindning i lager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid materialstyrning är det i många sammanhang av intresse att kunna beräkna och analysera hur stort ett lager är eller
Läs merAlternativa sätt att beräkna standardavvikelser
Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I affärssystem är det vanligt att standardavvikelser beräknas per prognosperiod motsvarande en månad eller en fyraveckorsperiod.
Läs merDifferentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 51 Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar
Läs merHandbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 12 Ekonomisk orderkvantitet Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle
Läs merEkonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 13 Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att
Läs merOrderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad täcktid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för
Läs merSäkerhetslager vid materialbehovsplanering
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämnign av säkerhetslager E 43 Säkerhetslager vid materialbehovsplanering När materialflöden styrs med hjälp av materialbehovsplanering med nedbrytning av produktstrukturer
Läs merC 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 51 Två-binge system Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta
Läs merAvvikelser och variationer i erhållna servicenivåer
Avvikelser och variationer i erhållna servicenivåer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning En förutsättning för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet är att kunna prestera en konkurrenskraftig leveransförmåga.
Läs merMaterialstyrningsutmaningar i Svensk industri
CLIP - Högskolan i Gävle den 28 maj 2009 Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri Stig-Arne Mattsson Division of Logistics and Transportation Bild 1 Kapitalbindning i svensk tillverkningsindustri
Läs merSäkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 28 Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.
Läs merE 01. Välja metoder för hantering av osäkerheter En översikt. Säkerhetslagerkvantitet. Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 01 Välja metoder för hantering av osäkerheter En översikt All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla
Läs merMyter om lagerstyrning
Myter om lagerstyrning Om man dimensionerar ett säkerhetslager för en artikel med en beräkningsmetod som utgår från en önskad servicenivå så får man denna servicenivå - Maj 2013 När man läser om dimensionering
Läs merEffektivitetsdimensioner En översikt
Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 01 Effektivitetsdimensioner En översikt Förräntning av investerat kapital är det överordnade målet för kommersiellt arbetande
Läs merHandbok i materialstyrning - Del F Prognostisering
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 58 Prognosrullning För att på ett effektivt sätt styra materialflöden måste man ha en föreställning om framtida efterfrågan. Är materialflödena initierade
Läs merHandbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel
Läs merLedtidens och ledtidsvariationens betydelse för säkerhetslagrets
Ledtidens och ledtidsvariationens betydelse för säkerhetslagrets storlek Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Ett lagerstyrningssystems effektivitet påverkas av ledtidens längd för återpåfyllnad av lager
Läs merPartiformningsmetoder och systemnervositet
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 71 Partiformningsmetoder och systemnervositet Med systemnervositet menas att ett materialstyrningssystem i alltför stor omfattning planerar
Läs merUppskatta ledtider för anskaffning
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 31 Uppskatta ledtider för anskaffning Begreppet ledtid avser generellt den kalendertid som krävs för att genomföra en administrativ process.
Läs merMaterialbehovsplanering med behovsnedbrytning
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 42 Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och
Läs merNormalfördelning och Poissonfördelning för bestämning
Normalfördelning och Poissonfördelning för bestämning av säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Sammanfattning För att kunna dimensionera beställningspunkter och säkerhetslager baserade på en målsatt servicenivå
Läs merEkonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 13 Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att
Läs merDifferentiering av fyllnadsgradsservice för bestämning av säkerhetslager
Differentiering av fyllnadsgradsservice för bestämning av säkerhetslager Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Differentiering av servicenivåer
Läs merUppskatta bristkostnader i färdigvarulager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager Med bristkostnader i färdigvarulager, dvs. lager av varor för leverans till kunder, avses alla
Läs merKapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1
Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB För att bestämma orderkvantiteter finns det sedan tidigt 1900-tal ett stort antal olika metoder till förfogande,
Läs merSäkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 23 Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det
Läs merUppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 11 Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Med ordersärkostnader för inköpsartiklar avses alla de kostnader som är förknippade med att
Läs merAnvändning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning
Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning Lagerstyrning innebär bland annat att
Läs merPrognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 3 Prognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning En av de mest väsentliga materialstyrningsfunktionerna är att avgöra när en ny
Läs merHandbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning. 2 Definition av mått på omsättningshastighet
Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 13 Omsättningshastighet I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager i väntan
Läs merOrderkvantiteter genom differentiering av antal dagars täcktider
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 34 Orderkvantiteter genom differentiering av antal dagars täcktider Att använda partiformningsmetoden uppskattat antal dagars täcktid
Läs merEkonomisk behovstäckningstid
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Ekonomisk behovstäckningstid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje
Läs merSäkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 21 Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.
Läs merLedtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel
Läs merHandbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning
Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 18 Liggtid I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager i väntan på att förbrukas
Läs merHandbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter
Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 12 Ekonomisk orderkvantitet Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle
Läs merA 61. Saldokvalitet. 1 Användningsområde. Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning
Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 61 Saldokvalitet Det finns tre typer av information som är nödvändig för att kunna planera inleveranser av material till
Läs merSäkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 21 Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.
Läs merHandbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning
Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 13 Omsättningshastighet i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager
Läs merSäkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 22 Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla
Läs mer