Examensarbete. 15 högskolepoäng. Jo! Jag är begåvad! En studie om hur man kan arbeta med barn med dyslexi. Yes! I am gifted!
|
|
- Ingegerd Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malmö högskola Lärarutbildning Religionsvetenskap och lärande Examensarbete 15 högskolepoäng Jo! Jag är begåvad! En studie om hur man kan arbeta med barn med dyslexi Yes! I am gifted! A study about how to work with children with dyslexia Sahar Alamiri Lärarexamen 210 hp Religionsvetenskap och lärande Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Anders Lindh Inlämningsdatum:
2 Abstract Forskningen har visat att dyslexi är en sjukdom som tyder på specifika läs- och skrivsvårigheter, som kan upptäckas redan i tidig ålder och måste bearbetas med olika arbetsmetoder. I studien förklarar jag vad dyslexi är och tar bland annat upp olika metoder och arbetssätt som pedagoger kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos elever. Jag har utgått utifrån svensk- och engelsk forskning kring dyslexi och läs-och skrivsvårigheter. Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger kan upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever i tidigt ålder utifrån några pedagogers perspektiv. Syftet är även att undersöka vad det finns för olika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i skolan. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att besvara syftet. I resultatet framkom det att respondenter anser att man kan upptäcka tendenser till läs- och skrivsvårigheter redan i tidigt ålder, och att man som pedagog kan bearbeta dessa svårigheter genom att använda sig av olika metoder och arbetssätt som kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Nyckelord: Dyslexi, läs- och skrivsvårighet, språk försening, språkstörning, språkutveckling 2
3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Teoretisk bakgrund och forskningsläge Avkodning Förståelse Motivation Vad är dyslexi? Fonologisk förklaringsmodell Ett utvecklingsperspektiv Fonologisk bearbetning Vilka metoder och hjälpmedel kan pedagoger använda? Metod Kvalitativ intervju Urval Genomförande, bearbetning och utredning Etiska resonemang Resultat Vilka erfarenheter har du av att arbeta med barn som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi? Hur kan man som pedagog upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi redan i tidigt ålder? Är det någon skillnad mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Vilka kunskaper anser du att det finns om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ute på skolorna? Vad finns det för olika arbetsmodeller i skolan som man kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Vilken/vilka arbetsmetoder anser du kunna rekommendera? Sammanfattning Analys och diskussion Hur kan man som pedagog upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi redan i tidigt ålder? Är det någon skillnad mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?
4 6.3 Vad finns det för olika arbetsmodeller i skolan som man kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Avslutande kommentarer
5 1. Inledning I läroplanen för grundskolan (lgr11) står det att alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. 1 Det är därför viktigt att vi pedagoger arbetar extra aktivt med de barn som har svårigheter med språket. Detta citat som nämns i läroplanen kan relateras till barn som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Jag läser religionsvetenskap och lärande på Malmö högskola med inriktning mot de yngre eleverna. Jag har under min praktik tid jobbat med barn med läs- och skrivsvårigheter. Jag tyckte att det var väldigt spännande att lära sig hur man som blivande lärare kan jobba med barn som har läs- och skrivsvårigheter på bästa sätt. Jag funderade därför att forska kring ämnet dyslexi/läs- och skrivsvårigheter och få svar på olika frågor som jag funderat på under tiden jag arbetat med dessa barn. Jag tycker att det är väldigt viktigt för mig som lärare att ha kunskap om hur jag ska lära ut barn som har svårigheter. Speciellt om jag får en egen klass där jag kommer stå ensam framför våra framtida barn. Det är viktigt att ingen elev ska känna sig utanför samt att alla kan vara delaktiga i undervisningen. Arbetet Jo! Jag är begåvad! handlar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i tidigt skolår. Jag vill undersöka om man kan se tecken till läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi redan i tidigt ålder och hur man som pedagog kan arbeta med språksvårigheter redan i tidigt ålder. Det är ju vi pedagoger som lägger grunden för barnens språkinlärning, det är därför viktigt att vi vet hur vi ska hantera situationen och att vi arbetar aktivt med barnens språkutveckling på ett pedagogiskt sätt. För att läsaren ska kunna ta till sig studien är det viktigt att förstå vad de olika begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter står för. Det finns otydlighet för vad de olika begreppen står för. Dyslexi är när man får diagnos och dyslektiker har läs- och skrivsvårigheter, medan personer med läs- och skrivsvårigheter inte behöver ha dyslexi. Forskning har visat att alla som har läs- och skrivsvårigheter har inte dyslexi, utan dyslexi är ett språkligt funktionshinder med biologiska orsaker och har inget att göra med intelligens. 2 1 Läroplanen för grundskolan LGR11 s
6 2. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka om pedagoger redan i tidig ålder kan upptäcka tendenser till läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hos elever utifrån några pedagogers perspektiv, och hur de kan arbeta med dessa elever. Jag vill även undersöka om det finns specifika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i skolan för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. 2.1 Frågeställning Vad är det för skillnad mellan dyslexi och läs- och skrivsvårigheter? Hur upptäcker man läs- och skrivsvårigheter och dyslexi hos elever? Hur kan skola och hem stödja den språkliga utvecklingen bland elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Vilka metoder/arbetssätt kan man använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? 6
7 3. Teoretisk bakgrund och forskningsläge Mats Myrberg som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet skriver i artikeln Att läsa och skriva, om läs- och skrivsvårigheter 3. Han skriver att nästan fem procent av de unga i åldern år i Sverige har en läs- och skrivförmåga som gör att de endast klarar de allra enklaste läs- och skrivuppgifterna i vardagslivet. De ligger långt under kravnivån i ämnet svenska efter nio år i grundskolan. När de möter nya texter klarar de inte av mycket måttliga utmaningar, som att leta reda på fakta i en kort tidningsartikel. Oftast reagerar de på sina svårigheter med en aktiv läsundvikar-strategi både i arbetslivet och på sin fritid. 4 Myrberg klargör att barnen som ligger först i läsutvecklingsspråket har tidigt, ofta redan innan de börjat skolan, upptäckt den alfabetiska kod som skriftspråket bygger på. Med hjälp av denna kod ökar de snabbt sitt ordförråd. De kan nästan inte låta bli att läsa till sina föräldrars förundran, stolthet och ibland även förtvivlan 5. Vanliga mönster av bokstavskombinationer ger upphov till automatiserade orografiska moduler som ökar precisionen och hastigheten i avkodning. Vanliga ord bildar så småningom ett ortografiskt lexikon i barnets minne där ordens visuella form och ortografiska särdrag kan matchas direkt mot texten. De barn som å andra sidan får svårigheter i läsinlärningen tenderar att undvika svårigheterna. De läser mindre och väljer lättare texter när de läser. I skolan är texter som inte erbjuder de övriga barnen några svårigheter ofta oöverkomliga för barn med läs- och skrivproblem. 6 Myrberg förklarar i sin artikel en känd modell om läs- och skrivsvårigheter som byggs upp av tre komponenter: avkodning, förståelse och motivation. 3.1 Avkodning Avkodning är en teknisk färdighet som i sina grundläggande drag utvecklas i samband med läs- och skrivinlärningen, normalt vid 6-8 års ålder. I ett alfabetiskt skriftspråk som vårt innebär avkodning att det minsta betydelseskiljande språkljuden fonemen matchas med ett begränsat antal bokstavstecken. Vidare har bokstäverna namn, som i sig kan bestå av flera fonem, vilket bidrar till svårigheter i läs- och skrivutvecklingen för många barn. Ett viktigt villkor för att barn skall lära sig den alfabetiska koden är att de upptäckt att tal flödet kan 3 Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s.73 4 Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s.73 5 Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s
8 delas upp i minde beståndsdelar. De barn som inte upptäckt den alfabetiska principen kommer med mycket stor sannolikhet att få problem i sin läsinlärning. Får de inte hjälp med upptäckten kommer den fortsatta läsinlärningen också att misslyckas. Ytterligare ett viktigt villkor för att bli en god läsare är en omfattande överinlärning av bokstavsteckens former. 7 En första förutsättning för att stava är att kunna orden. Man måste veta hur de låter och vara medveten om hur många och vilka ljud de är uppbyggda av. Man måste kunna höra skillnad på ord som dag, tag, tak` och inse var i ordet skillnaden finns 8. Man måste alltså kunna höra skillnad på snarlika ljud, identifiera dem och veta vilken bokstav man ska använda för att skriva just det ljudet. Det blir mer komplicerat med dubbelstavning som dagg, tagg och tack. För vissa språkljud finns det ingen särskild bokstav utan man får använda mer än en bokstav 9. Så är det med begynnelseljudet i följande ord: skjuta, stjärna, skärm, själv, schäfer och chef. Allt det som krävs för att bli en god stavare kan i varierande grad vara svårt för den som har läs- och skrivsvårigheter. Hon/han kan vara fonologiskt omedvetna. Minnesbilden av hur ordet låter kan vara oklar, ljudbilden är suddig. Det kan vara svårt att höra skillnad på snarlika ord och ljud, att identifiera vilket ljud det är fråga om i just det här ordet och var i ordet det kommer Förståelse Förståelse är läsningens syfte och slutprodukt, men samtidigt en fortlöpande delprocess på väg mot målet att tillgodogöra sig ett textinnehåll. Medan läsforskning som inriktas på avkodningsfärdigheter uppvisar god vetenskaplig kvalitet och hög grad av pedagogisk relevans, uppvisar forskningen om läsförståelse tyvärr inte samma positiva bild. Många studier som haft inflytande på läromedelsutveckling och pedagogiska program uppvisar stora kvalitetsbrister. Trots dessa grundläggande forskningsmetodiska brister har resultaten ändå fått kraftigt genomslag i pedagogiska tillämpningar. Förhandsdiskussioner om textens tema, genomgång av grunddragen i historien och utveckling av viktiga begrepp är bärande element i effektiva läsförståelsestrategier Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s Ulla Föhrer & Eva Magnusson, Dyslexi- förbannelse eller möjlighet (2010) s Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s. 76 8
9 3.3 Motivation Motivation har med läsningens och textens roll i individens livsrum 12 att göra. Det har visat sig att de viktigaste läs- och skrivmotiverande faktorerna står att finna i barnens och ungdomarnas uppväxtmiljö. Här ingår bland annat tillgång på text och skrivmaterial i hemmet, läsar-förebilder hos föräldrar och äldre syskon, föräldrar som påverkar varandra språkligt med barnet kring text och läsning och läser högt och sjunger med barnet, uppmärksammar sina barn på skrift i umgänget, och också reagerar på deras tankar kring skriften. Riklig tillgång på böcker med lämplig svårighetsnivå och varierat innehåll genom hela grundskolan är en viktig förutsättning för att utveckla elevernas läsförmåga, men tillgänglighet av böcker är i sig inte tillräckligt. För att böckerna skall bli en aktiv resurs för alla, och för att förhindra uppkomsten av läs- och skrivproblem, måste läraren använda dem som en systematisk och medveten del av sin pedagogik. Detta är avgörande för de barn som befinner sig i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter. 13 Att stötta barnet är hjälp som leder eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse. Stöttning är en tillfällig hjälp som läraren ger eleverna för att de så småningom ska kunna utföra samma uppgift utan hjälp. Den är framtidsorienterad som Vygotsky har uttryckt det: Det ett barn i dag kan göra med stöd, kan hon eller han göra på egen hand i morgon Vad är dyslexi? Myrberg (2007) förklarar att dyslexi är den form av läs- och skrivsvårigheter som fått störst uppmärksamhet i media och skola. Han menar att dyslexi emellertid är en form av läs- och skrivsvårigheter vid sidan av flera andra. De utmärkande dragen i dyslexi är dåligt automatiserad, långsam, mödosam och hackig ordavkodning. Bakom dessa svårigheter finns brister i en eller flera aspekter av den fonologiska förmågan 15. Det vanligaste problemet, och också det som är mest mottagligt för pedagogisk ingripande, är bristande fonologisk medvetenhet. 16 Vidare förklarar Myrberg (2007) att alla som har läs- och skrivsvårigheter har inte dyslexi, men i skolan ska man naturligtvis få det stöd man behöver, med eller utan dyslexidiagnos. 12 Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s Gibbons (2007) s Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s
10 Dyslexi är ett språkligt funktionshinder med biologiska orsaker och har inget att göra med intelligens utan inlärning kan gå hur lätt som helst. Signaler man bör vara uppmärksam på, eftersom de kan tyda på dyslexi, är om ett barn inte visar något intresse för bokstäver, ord och böcker. Barnet lär sig läsa och skriva långsammare än kamraterna. Barnet kan ofta läsa fel på snarlika ord, till exempel igen och ingen. Oftast brukar barn med dyslexi bli frustrerade, ledsna och får låg självkänsla. De har svårt att koncentrera sig och hittar på saker för att slippa läsa och skriva. 17 För att underlätta förståelsen av dyslexi utformade Uta Frith (1999) en förklaringsmodell som utgår från tre olika nivåer: en biologisk nivå (neurologisk och/eller genetisk), en kognitiv nivå (hur språk och icke-språklig information bearbetas) och en beteendemässig nivå (hur svårigheterna tar sig uttryck). Dessa tre nivåer samspelar med den omgivande miljön Fonologisk förklaringsmodell Den fonologiska modellen är en språklig förklaringsmodell av dyslexi. Det innebär att aspekter av en individs språkliga process identifieras som ett grundproblem, till skillnad från annan typ av kognitiv process av t ex visuella intryck. En individ med dyslexi har framför allt svårigheter med pressningen av språkets ljudsystem eller fonologiska system 19. Eventuella problem med att bearbeta språkljud (fonem) kan prövas genom att låta barnet ta bort, lägga till eller kasta om fonem i ett ord. Svårigheterna med detta kan leda till att barnet utvecklar oklara inre bilder av ord och stavningar och att läsflytet påverkas. Läsningen blir antingen långsam och mödosam eller snabb och full av gissningar. Barnets förmåga att stava rätt och att minnas hur ord stavas och låter kan också påverkas. 20 En välkänd definition av medfödd dyslexi baserad på den fonologiska förklaringsmodellen har formulerats av The international Dyslexia Association: Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavning och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter 17 Myrberg, läs- och skrivsvårigheter (2007) s Hedman, Christina i Flerspråkighet i skolan (2012) s Lundberg (1999) s Hedman, Christina Flerspråkighet i skolan (2012) s
11 med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och bakgrundskunskaper. 21 Den fonologiska förklaringsmodellen hör fortfarande till den mest utbredda och accepterade. En svaghet med modellen är att den inte kan förklara varför så många individer har andra svårigheter, förutom med läsning och skrivning. Det kan t ex röra sig om förmågor som berör rumsuppfattningen, så kallade visuo-spatiala förmågor, vilket gör att en individ kan ha svårt att skilja höger och vänster och att skriva bokstäver och siffror åt rätt håll Ett utvecklingsperspektiv Hug W. Catts som är professor och ordförande för tal- språk och hörsel vid University of Kansas har i sin artikel Defining Deslexia as a Development Language Disorder diskuterat några av problemen med de traditionella definitionerna som ligger bakom den snabbt växande mängd forskning som tyder på en mer omfattande definition av läs- och skrivsvårigheter. Enligt denna definition är dyslexi ett utvecklingsperspektivs språkstörning som innebär ett underskott i fonologisk bearbetning. Catts skriver att under de senaste åren har betydande framsteg gjorts i förståelse av dyslexi och de faktorer som ligger bakom det. Som en följd av denna utveckling har man kunnat röra sig framgångsrikt bortom de perceptuella baserade teorier av dyslexi som har dominerat fältet för en stor del av historien. Dessa teorier har ersatts av språk baserade teorier som hävdar att språkliga brister ligger i kärnan av de flesta fall av dyslexi. 23 Catts argumenterar även vissa brister i de traditionella definitionerna och ger förslag för att införliva de senaste resultaten på språkets grund för dyslexi i en mer omfattande definition. Han tar bland annat upp definitionen av World Federation of Neurology, enligt denna definition är utvecklande dyslexi: a disorder manifested by difficulty learning to read, despite conventional instruction, adequate intelligence and sociocultural opportunity. It is dependent upon fundamental cognitive disabilities which are frequently of constitutional origin. 24 Catts anser att det primära problemet med denna definition är att den ger en mycket begränsad beskrivning av de egenskaper som finns i störningen. Andra än svårigheter med att lära sig läsa och skriva, att symptomen eller brister i samband med dyslexi definieras oftast i 21 The International Dyslexia Association, 2002, hämtad från Hedman, Christina (2012) s Hugh W. Catts (1989) s Hugh W. Catts (1989) s
12 traditionella definitioner. Han menar att dyslexi definieras primärt i termer av utestängande kriterier som används för att utesluta andra faktorer t.ex. låg intelligens som kan ligga bakom svårigheterna. Catts anser att denna definition liksom andra berättar mycket mer om vad dyslexi inte är än vad dyslexi är. Vidare förklarar Catts att den utestängande karaktären för de flesta definitionerna av dyslexi gör det särskilt svårt att identifiera individer med dyslexi. Utövare som försöker diagnostisera och åtgärda individer med dyslexi måste förlita sig på förekomsten av lässvårigheter och ange positiva symptom i samband med svårigheterna. Detta är ganska olyckligt eftersom användning av detta kriterium endast kräver normalt att barn upplever misslyckande i skolan innan de identifieras som dyslektiker. Med detta misslyckande anser Catts att det kommer en allt större uppsättning av negativa konsekvenser som måste konfronteras med praktiker och forskare. Bristen på motivation, självkänsla och praxis som kan följa akademiskt misslyckande föreningar är redan svåra uppgifter att sanera läs- och skrivsvårigheter. Dessa sekundära faktorer gör det svårt för forskare att avslöja den underliggande orsaker av dyslexi Fonologisk bearbetning Catts anser att istället för att granska dessa begränsningar har han erbjudit några förslag för att utveckla mer omfattande definition av dyslexi. Han menar att svårigheten med traditionella definitioner är att de innehåller lite beskrivning av de specifika beteenden eller brister i allmänhet som förknippas med dyslexin. Istället förlitar de huvudsakligen på utestängande kriterier för att utesluta andra orsaker. Catts presenterar en ny mängd forskning som visar att dyslexi är ett specifikt språk sjukdom och att denna sjukdom yttrar sig i språkbehandlings svårigheter som går utöver en viss läs- och skrivsvårigheter. Talrika undersökningar är nu överens om vilket som indikerar att dyslektiker ofta visar särskilda svårigheter i kognitiva och metakognitiva bearbetning av fonologiska uppgifter. Dessa fonologiska bearbetningar eller kodnings svårigheter har observerats i flera områden. Dessa innefattar (1) kodning av talljud information (långtidsminnet), (2) användning av fonologiska koder i arbetsminnet, (3) hämtning av fonologisk information från långtidsminnet, (4) produktion av komplexa fonologiska sekvenser, och (5) medvetenhet eller känslighet för talljud (språkets struktur) Hugh W. Catts (1989) s Hugh W. Catts (1989) s
13 Catts förklarar vidare att när dyslektiker hör ett nytt ord så brukar de behöva flera presentationer av ordet innan de kan exakt och konsekvent producera det. Forskning har visat att dyslektiker har oftast svårigheter att upprepa nya fonologiska sekvenser eller utföra parade förknippade arbetsuppgifter som innebär sådana sekvenser. Dyslektiker har även svårigheter att på kort sikt lagra av muntlig information. Dyslexi verkar också vara förknippad med problem att hämta fonologisk information från minnet. Många dyslektiska barn har svårigheter att memorera listor såsom bokstäver och alfabetet eller årets månader. Dyslektiker reagerar långsammare på uppgifter som kräver en snabb namngivning av en serie, siffror, färger och objekt. Studier har vidare visat att dyslektiker är mindre noggranna eller långsammare att hämta namn koder eller fonologiska koder från minnet. 27 Martin Ingvar, som är en av Sveriges mest framstående hjärnforskare och en van debattör när det gäller barnens behov i skolan, förklarar i artikeln Alla barn har rätt till bra läsning 28 att för personer utan dyslexi är läsandet till stor del automatiserad. Ingvar förklarar att hjärnan snabbt kopplar och snabbt avkodar sekvenser som innebär att mycket av intrycken sker automatiskt. Detta gör att hjärnans arbetsminne avlastas, läsningen kan ske utan större ansträngning och går fortare. Om avkodningen inte sker automatiskt blir det ett hårdare tryck på arbetsminnet, det är det som händer hos personer med dyslexi. Då sjunker läsförståelsen och läshastigheten. Ingvar menar att då blir det jättetråkigt att läsa, vilket gör att barnen inte läser. Bristen på automatiseringen syns när man studerar hjärnan genom att språksystemet får arbeta mer och arbetsminnet lyser som ett tivoli 29 även när den enklaste text läses 30. Catts förklara ytterligare att barn med dyslexi har visat sig ha mindre förståelse för rim och ramsor än normala barn, eftersom de oftast har brist på medvetenhet eller känslighet för ljudning och språkets struktur 31. Catts anser att det är viktigt att inse att åtminstone en del av de svårigheterna hos en dyslektiker visas i talljud medvetenhet och är resultatet av läsnings problemet. Forskning tyder dock på att visa aspekter av talljudsmedvetenhet t.ex. rim och ramsor, kan utvecklas oberoende av läsupplevelse och kan ha en betydande inverkan på läsnings prestation. Med lämplig instruktion, hög motivation och stor praxis lär sig många dyslektiker skriva och räkna matematik. Forskning visar att språkbehandling som ligger 27 Hugh W. Catts (1989) s Martin, Ingvar Alla barn har rätt till bra läsning hämtat från den Martin, Ingvar Alla barn har rätt till bra läsning (2012) 30 Martin, Ingvar Alla barn har rätt till bra läsning (2012) 31 Hugh W. Catts (1989) s.77 13
14 bakom dyslexi går inte bort, men fortsätter att manifestera sig på andra sätt under slutet på skolåren och i vuxen ålder Vilka metoder och hjälpmedel kan pedagoger använda? Enligt Mats Myrbergs konsensusprojekt (2006) finns det en rad viktiga faktorer i en lyckad läs- och skrivpedagogik för yngre barn med dyslexi, bland annat att ägna mycket tid åt läsoch skrivinlärning. Att eleven behöver en till en undervisning av läraren. Myrberg anser att läraren måste också känna till och bemästra olika metoder för att hjälpa barn med dyslexi. Han menar att det finns ingen universalmetod, olika barn lär sig på olika sätt, men viktigt är att eleven får träna sina fonologiska förmågor. Det är även viktigt enligt Myrberg att sätta in specialpedagogiska insatser för att eleven inte ska hinna drabba av en negativ självbild eller fastna i användandet av verkningslösa strategier. Att eleven måste få känna att han eller hon lyckas i sitt arbete: Jag kan!. Läslusten är viktigt för att eleven ska känna motivation att lära sig läsa. Det är viktigt med upprepad högläsning, där eleven får läsa samma text flera gånger och känna att det går bättre och bättre. Samtidigt blir det tydligt för läraren vilka fel som blir kvar och alltså är de största stötestenarna för eleven Hugh W. Catts (1989) s Mats Myrbergs konsensusprojekt (2006) hämtad från: den
15 4. Metod 4.1 Kvalitativ intervju Metoden som valts för uppsatsen är den kvalitativa metoden. Detta val gjordes p.g.a. att informationen kan begränsas till det som är av intresse genom att ha frågor med fastställda svar får man endast reda på det som är intressant för forskningsområde. Men också för att syftet med denna studie var att lyfta fram hur lärare arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen som genomfördes är i intervjuform och genom att använda intervjuer tror jag att jag kommer få mer information och tankar från pedagoger som är insatta i just det ämnet. Genom att använda mig av kvalitativa intervjuer ger det mig innehållsrika svar där jag får respondenternas erfarenheter och tankar kring ämnet. 4.2 Urval I studien har jag vänt mig till två specialpedagoger, en pedagog och en barnpsykolog som är verksamma i förskola och skola. Både specialpedagogerna och pedagogen verkar inom en liten kommun i södra Skåne. Alla respondenter har arbetat under en längre period. I studien valde jag att ge mina respondenter figurerade namn, jag har valt att kalla dem för Carolina, Petra, Agneta och Olle. Carolina är utbildad som 1-3 lärare och har arbetat som pedagog i 40 år. Hon har jobbat i samma skola hela tiden och i år är hon ansvarig för årskurs 3. Petra har arbetat som pedagog i 35 år och hon minns inte exakt hur länge hon har arbetat som specialpedagog. Hon arbetade innan som klasslärare och för tillfället har hon fått tjänsten som specialpedagog. Agneta har arbetat som specialpedagog i ungefär 11 år. Hon hjälper till i olika klasser och sätter stöd när det behövs. Olle har arbetat som barnpsykolog i 33 år. Han är inte riktigt bunden till skolan men kommer dit när pedagoger behöver hjälp med utredningar. 15
16 4.3 Genomförande, bearbetning och utredning Jag tog kontakt med en av pedagogerna på skolan via mail. Därefter bokade vi en tid som passade oss för att utföra intervjun. Specialpedagogerna tog jag kontakt med när jag var på skolan och utförde min första intervju. Barnpsykologen var närvarande på skolan den dagen och då sa han att han var redo att bli intervjuad. Jag förklarade för respondenterna vad studiens syfte var. Mötet ägde rum på respondenternas arbetsplats, där intervjun genomfördes ostört. Ett av intervjutillfällen med en av specialpedagogerna avbokades på grund av särskild själ och intervjun genomfördes via telefonsamtal istället. Intervjuerna spelades in på Iphone 34 förutom en intervju där respondenten inte kände sig redo för att spela in sin röst. Intervjun ägde rum den 9 och 10 oktober år Efter varje intervjutillfälle transkriberades varje intervju grundligt. Intervjuerna krävde långa stunder och många avlyssningar, för att få med allt som sagts och få det nedskrivet på datorn. När all data var insamlad sållade jag ut det som var relevant och gjorde en översikt utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Jag analyserade all data utifrån översikten genom att försöka jämföra intervjuarna med varandra och försöka se om det finns likheter och olikheter. Därefter samlade jag all data för sammanställning för att kunna skriva ett resultat. Jag kopplade hela tiden till mina frågeställningar för att inte gå utanför ramen för min undersökning. 4.4 Etiska resonemang Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det fyra forskningsetiska principer som man ska följa som forskare. Den första är informationskravet, detta innebär att forskarna måste informera de berörda om undersökningens syfte. Jag berättade för mina intervjuare om studien och studiens syfte. Enligt informationskravet är det viktigt att man delger syftet till respondenterna. Sedan finns det Samtyckeskravet, detta innebär att de som medverkar själva har rätt att välja om de vill delta. Jag informerade även enligt samtyckeskravet att det var frivilligt att delta i intervjuerna. Jag förklarade att de uppgifter som jag samlar in om respondenterna endast kommer att användas i denna studie. Konfidentialitetskravet, innebär att uppgifter om 34 Dessa inspelningar finns tillgängliga hos författaren 16
17 personer som medverkar ska behandlas på ett säkert och konfidentiellt sätt, uppgifterna är inte offentliga. Forskarna ska avidentifiera de personer som medverkar i forskningen genom att fingera namnen på individerna och platserna. Jag frågade mina respondenter om jag fick spela in på min egen Iphone där jag kommer spara intervjun och endast jag kommer att komma åt inspelningarna. Den sista principen är nyttjandekravet, detta innebär att uppgifterna som har samlats in om enskilda personer endast får användas i forskningsändamål. 35 Enligt nyttjandekravet har mina data enbart används till denna studie. 35 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (2002) hämtad från den
18 5. Resultat I detta avsnitt kommer jag att redovisa respondenternas svar. Som jag tidigare nämnt har alla intervjuade personer fått påhittade namn. Jag kommer här att använda mig av intervjufrågorna som underrubriker. 5.1 Vilka erfarenheter har du av att arbeta med barn som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi? Alla respondenter hade väldigt stora erfarenheter av att arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Carolina berättade att hon har två elever i klassen som har föräldrar som är flerspråkiga, och att det är väldigt svårt i denna ålder att veta om det beror på en språk försening, som man kan ha ändå, eller om det beror på språket. Hon menar även att det kan ha med mognaden och göra, för att en av pojkarna kommer jättestarkt och därför tror hon att det har med språk förseningen och göra. Agneta menar att efter så många år som hon har jobbat som specialpedagog så kan man aldrig säga säkert att det är läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Men hon anser att det är ganska säkra tecken när hon träffar eleverna som sexåringar i maj månad för att kolla igenom på ett lustfyllt sätt hur många bokstäver de känner igen. De elever som inte kan bokstäverna i sitt eget namn och endast känner till fem eller tiotal bokstäver anser hon klart att där är någon form av läs- och skrivsvårigheter. Olle berättade att en gång i tiden när han började arbeta som psykolog pratade man om ordblindhet och då var det psykologen som gjorde allting själv. Han gjorde ett begåvningsprov och DLS, som innehåll läsförståelse, läshastighet och diktamen, och då använde man sig av stenain skala från 1-9 så om det var en diskrepans mellan begåvning och läs- och skrivförmåga på mer än 3 stenain poäng då skrev han ett intyg att barnet här var ordblind. Olle berättade även att lite senare kom det påbud från staten att man skulle vara lite försiktig för att det visade sig att pojkar, som hade med sig lappar att de var ordblinda, inte hade några bekymmer längre, och då visade sig att gosse hjärnor mognade senare än flickors hjärnor därför fick man vara försiktigt med det. Alla respondenter anser att man kan upptäcka svagheter hos elever redan i tidigt ålder men att man ska vara försiktig med att kategorisera dem som dyslektiker. Man ska istället sätta in stöd och hjälpa dem direkt när man ser att det är något som inte stämmer. 18
19 5.2 Hur kan man som pedagog upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi redan i tidigt ålder? Petra relaterade till att man som pedagog märker när eleven inte är i sin läsutveckling och däremot inte befinner sig i läsandekravet. Eleven brukar inte kunna ljuda alla bokstäver och blandar ihop p/b och b/d. Petra menar att elever med läs- och skrivsvårigheter inte kan laborera med ord t.ex. att byta ut ord, de brukar inte ha språklig förmåga och har svårt med rim och ramsor. Olle hade intryck av att pedagogerna känner av om det här är ett barn som inte fungerar normalt för övrigt, sedan menar han att det handlar om att få ihop det med bokstäver och siffror. Det kan även ta tid med att knäcka koden och när man väl har gjort det så är ändå läshastigheten rätt så långsam. Agneta fastställde att det för det första så krävs väldigt mycket erfarenhet och att man ska vara försiktigt med att klassa det ena och det andra. Hon anser att man kan säga att man i de yngre åldrarna sätter in stöd men på ett lekfullt och lustfyllt sätt så att barnen inte riktigt förstår att det är träning, att man hittar motivation helt enkelt. Carolina anser att man redan i förskoleklass ser det fort men att man inte kan veta så tidigt eftersom man inte kan ställa någon diagnos. Hon menar att man får en varningsklocka att här är det någon som behöver hjälp och känner inte igen några bokstäver och har inte varit intresserad. Då måste man titta på vad det beror på. De flesta av respondenterna berättar att man kan upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter utifrån barnens intresse av bokstäver och siffror. Har inte barnen intresse alls för bokstäver och siffor bör varningsklockan plinga och då ska man gå in djupare och se vilka svårigheter barnet har och sätta in stöd så tidigt som möjligt. 5.3 Är det någon skillnad mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Carolina betraktade att det för henne är samma sak, men att man kan vara allmän svag i alla ämnen då handlar det inte om dyslexi utan att det handlar om att man har en lägre förmåga, man kan inte mer. För Petra var även läs- och skrivsvårigheter och dyslexi den samma. Olle förklarade att läs- och skrivsvårigheter kan alla ha, men sådana specifika svårigheter är det man kallar för dyslexi, det är om allting annat fungerar bra men inte läsa och skriva. Olle menar att om man har tillexempel en utvecklingsstörning eller en väldigt svag begåvning så har man ju naturligtvis läs och skrivsvårigheter, man kan inte läsa så bra och man kan inte skriva så bra. Han avslutade med att säga alla rävsvansar är svansar med alla svansar är inte rävsvansar. Agneta förklarade att när hon gick utbildningen då klassade man inte allting till dyslexi. Men med tiden så blev man mycket generös med att sätta diagnosen dyslexi och 19
20 sen kan de vara så att man har blivit mycket mer observanta och hittar eleverna oftare än vad man gjorde förr. Agneta anser att det är ärftligt med dyslexi och att hon träffar på många föräldrar som själv berättar att de har diagnosen dyslexi. Hon förklarar att om man själv som förälder har svårigheter då är det inte konstigt att de inte tar fram boken och läser, om inte föräldrarna läser så kan inte barnen veta varför de är viktigt och då vill de inte läsa heller, det blir liksom dubbelt komplicerat. Respondenterna hade olika svar på hur de ser på skillnaden mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Carolina och Olle pratade om specifik svårighet och en lägre förmåga hos barn med dyslexi, att man inte kan läsa och skriva där stannar det, man kan inte mer. 5.4 Vilka kunskaper anser du att det finns om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ute på skolorna? Carolina tycker att det finns mycket kunskap om läs- och skrivsvårigheter på sin skola. Hon anser att deras specialpedagoger är så duktiga och att de på skolan, även om inte det är fastställd någon diagnos, så ser de väldigt tidigt om de misstänker något och sätter in kompensatoriska hjälpmedel med det samma. Carolina förklarade att de inte väntar tills eleverna får någon diagnos eftersom det kan ta för långt tid ibland innan den är fastställd, därför kör de in hjälpmedel på direkten som tillexempel dator, Daisy spelare, tangent fingersättning o.s.v. Hon berättade även att de hade fått lite kurs allihop för att känna till de kompensatoriska hjälpmedlen. Carolina tycker bara att det är väldigt svårt att hinna i klassen när man har 24 barn att hela tiden ge dem rätt och vara där och hjälpa dem. Eftersom barnen är nybörjare på det i denna ålder är det så viktigt att man sätter igång tidigt med sådana hjälpmedel så att eleverna är säkra på hur man ska använde dem och kan se det som ett hjälpmedel. Petra tycker även att de är duktiga på att hitta barnen. Hon berättar att de brukar ha olika tester i olika årskurser under höst- och vårtermin. Innan arbetade de med LUS (Läsutvecklings Schema) som är ett instrument som man kan använda för att ta reda på hur långt eleverna har nått i sin läsutveckling. Från och med höstterminen kommer man börja använda Nya Språket lyfter som är ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk. Agneta tycker däremot att det tyvärr inte finns tillräckligt med kunskap och att specialpedagogernas uppgift nu för tiden är att arbeta på ett konstruktivist sätt. Hon menar att när hon som specialpedagog berättar för klasslärarna vad de ska göra så blir det inte gjort och att det beror på olika anledningar, dels brist på kunskap och dels att man anser att där inte finns tid. Då blir det specialpedagoger som får ta det i alla fall. Agneta tycker att de står själv nu inför ett svårt dilemma, att de har alldeles för många barn som de har tagit an och att man 20
21 vill alltid elevens bästa. Agneta och Petra som är specialpedagoger anser att där inte finns tillräckligt med kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Specialpedagogerna anser att pedagoger inte hinner göra det dem blir tillsagda att göra med elever med svårigheter. Carolina som är ansvarig för 24 barn menar att det är omöjligt att hinna med alla 24 barnen själv och ge de den hjälpen som behövs. 5.5 Vad finns det för olika arbetsmodeller i skolan som man kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Olle relaterade till olika modeller, han toga b.la. upp LTG metoden (läsa på talets grund), Bornholms modell (Språklekar) och olika ljudningsmetoden. Carolina har själv jobbat väldigt mycket med LTG metoden i form av olika dikteringar. Hon anser att man som pedagog måste tro på sin uppgift själv det du inte tror på själv som pedagog kan du inte förmedla så bra utan man måste se vinsterna och då gäller det att hitta någonting. Hon berättade att hon vet att många har jobbat med denna metod och att det tilltalade henne på direkten därför valde hon att arbeta efter den. Hon tycker att LTG metod ger alla, även dyslektiker kan få grunden där och kan ta till sig vad det handlar om bokstäver och former jag kan känna att alla oberoende av var de stod i läsförmågan så kunde de ta det som dem var mogna för. Vidare tycker Carolina så som Petra, Agneta och Olle att det är jätteviktigt att läsa för barnen och att man aldrig ska sluta med det, diskutera och resonera om vad man läst. Agneta anser att det gäller att fånga upp barnen och sätt in träning på ett lustfyllt sätt och få in kompensatoriska hjälpmedel att tillexempel använda Daisy spel för att höra på böcker och att använda stavningsprogram o.s.v. Hon menar att om inte eleven känner vinglighet så är det ingen mening att sätta in dem här hjälpen. Agneta påpekar även att man ska tänka efter som klasslärare vad det är jag vill med den här uppgiften, för att det tar väldigt mycket energi för elever med dyslexi när de ska läsa och skriva. Petra anser att man ska arbeta med språkbiten hela tiden t.ex. stavelser, dela in ord, läsa och även prata om läsförståelse. Petra brukar även använda sig av RAFT metod där man läser en kort bok, samma varje dag och spelar in sin egen röst. Sista dan i veckan jämför man hur det har gått och man märker så klart att det går bättre och bättre för varje dag. Man gör även staplar och ser hur staplarna blir högre och högre varje dag. Petra berättade att barnens självförtroende förstärktes när barnen märkte skillnaden för varje gång och kände att det går framåt med läsningen. Det är även vad Carolina, Agneta och Olle menar att man som pedagog ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. 21
22 5.6 Vilken/vilka arbetsmetoder anser du kunna rekommendera? Carolina, Agneta och Petra tyckte ungefär samma sak att man inte kunde låsa sig vid en viss metod utan man ska alltid prova sig fram och känna av vilken metod som passar till just den här eleven. Carolina uttryckte sig så här jag tycker om LTG metoden och jag tror att den passar mig jättemycket och jag tror på det att man ska tro på det själv så jag förkastar ingenting utan det är vad en pedagog tror jättemycket på. Agneta tycker att det finns olika läsmetoder och att man inte ska köra sig fast vid ett och säga att jag kör den läsmetod för att det tycker jag är bäst, utan man får prova sig fram för alla elever är olika. Olle tycker att ljudningsmetoden är bäst eftersom han ansåg att man kan ha väldigt nytta av det i tidigt ålder för att lära sig knäcka koden. Han berättade att han använde metoden på skoj med sina egen barn när dem var små. Då klippte han ut små lappar och skrev bokstäver då kallade han en lapp för s, och kallade den andra för o och den sista för l, sedan samlade han ihop lapparna och barnen lärde sig otroligt snabbt att få ihop det till sol, ros o.s.v. Därefter brydde sig inte barnen om det mer, men när de började skola då var de intresserade av innehållet. Olle avser att det mekaniska läsandet kan man lära sig väldigt fort det är rätt så bra för att det ska ju automatiseras, du ska inte sätta ner mycket energi och tid, men en hel del dyslektiker får lägga ner mycket tid på det som skulle var automatiserad. 5.7 Sammanfattning Sammanfattningsvis framkom följande påståenden av respondenterna utifrån resultatets angående: Hur kan man upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter: Svårigheter med att ljuda bokstäver Ingen språklig förmåga (rim och ramsor) Befinner sig inte i läsande kravet Försent med att knäcka koden Får inte ihop bokstäver och siffror Metoder som pedagoger kan använda sig av: LTG metoden RAFT metoden Ljudningsmetoden 22
23 Bornholms modell Arbetssätt som pedagoger kan använda sig av: Lässtunder Lyssna på Daisy spel Använda data (stavningsprogram) Stavning Kompensatoriska hjälpmedel Dessa arbetsätt och metoder kan användas som ett bra hjälpmedel för pedagoger som arbetar med elever som har dyslexi. Denna hjälp kommer enligt respondenterna att utveckla eleverna och stärka deras självkänsla. Därför är det viktigt för pedagoger att arbeta aktivt redan från första klass för att upptäcka om eleven har svårigheter eller kommer att få svårigheter i undervisningen lite längre fram, så att man kan börja ta tag i situationen redan från tidig ålder för att det inte ska bli värre. 23
24 6. Analys och diskussion Jag kommer i detta avsnitt att föra en diskussion där jag sätter min teori mot mitt resultat. I mitt intervjuresultat fick jag fram att respondenterna anser att man kan upptäcka tendenser till läs- och skrivsvårigheter och dyslexi redan i tidigt ålder. Man brukar redan i förskolan märka det i samtalet när barnet pratar och iaktta om de har alla ljud. Respondenterna beskriver att om man redan i tidig ålder jobbar på ett lustfyllt och lekfullt sätt då kan man hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter att komma vidare i sin utveckling. 6.1 Hur kan man som pedagog upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi redan i tidigt ålder? Som jag tidigare nämnt i teoridelen så har Mats Myrberg (2007:72) klargjort att barnen som ligger först i läsutvecklingsspråket har tidigt, ofta redan innan de börjat skolan, upptäckt den alfabetiska kod som skriftspråket bygger på. Med hjälp av denna kod menar Myrberg att barnet snabbt ökar sitt ordförråd. De kan nästan inte låta bli att läsa till sina föräldrars förundran, stolthet och ibland även förtvivlan. En av respondenterna berättade att hon upptäcker barn med läs- och skrivsvårigheter genom att barnet i första hand inte är intresserad av bokstäver och siffror. Barnet tycker inte om att läsa och när man väl gör det så är läshastigheten rätt så långsam. Det är klart att läshastigheten går långsamt för barn med läs- och skrivsvårigheter eftersom de har svårt med att automatisera orden och då minskar precisionen och hastigheten i avkodningen precis som Myrberg förklarar. Myrberg beskriver även att barn som ligger först i läsutvecklingsspråket kan nästan inte låta bli att läsa till sina föräldrars förundran. Specialpedagogen förklarade att de flesta barn med läs- och skrivsvårigheter brukar ha föräldrar som själv har svårigheter och då menar specialpedagogen att om man själv som förälder inte tar fram boken och läser kan inte barnet veta varför det är viktigt att läsa och då läser de inte heller. Myrberg (2007) förklarar att motivation har med läsningens och textens roll i individens livsrum att göra. Han beskriver att det inte är oväntat att det har visat sig att de viktigaste läs- och skrivmotiverande faktorerna står att finna i barnens och ungdomarnas uppväxtmiljö. Myrberg klargör att man bland annat behöver ha tillgång på text och skrivmaterial i hemmet, läsar-förebilder hos föräldrar och äldre syskon, föräldrar som integrerar språkligt med barnet kring text och läsning och läser högt och sjunger med barnet, uppmärksammar sina barn på skrift i omgivningen, och också reagera på deras tankar kring skriften. För barn som inte lever i en sådan läsmiljö blir det väldigt svårt att själv 24
25 bli intresserad av att ta fram en bok och börja läsa i den, speciellt inte om man har svårigheter och inte kan begripa vad man läser. 6.2 Är det någon skillnad mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hälften av respondenterna anser att läs- och skrivsvårigheter och dyslexi är samma sak. Medan psykologen och specialpedagogen förklarade att läs- och skrivsvårigheter kan alla ha men specifika svårigheter är vad som kännetecknar dyslexi. Att man är duktigt i allt annat men inte att läsa och skriva. Forskning har visat att alla som har läs- och skrivsvårigheter inte har dyslexi, utan dyslexi är ett språkligt funktionshinder med biologiska orsaker och har inget att göra med intelligens 36. Det är precis som barnpsykologen förklarade att alla rävsvansar är svansar men alla svansar är inte rävsvansar. Myrberg (2007) förklarar att dyslexi är en form av läs- och skrivsvårigheter vid sidan av flera andra. Att de utmärkande svågheterna i dyslexi är att man har dåligt automatiserad, långsam, mödosam och hackig ordavkodning. Bakom dessa svårigheter finns brister i en eller flera aspekter av den fonologiska förmågan. Barnpsykologen förklarade även att barn med läs- och skrivsvårigheter har ett korttidsminne eller arbetsminne och kan därför inte automatisera ord som kustlandskap för när man väl har ljudat fram till p så måste man komma ihåg att ordet började med k och då blir det svårt för elever med dyslexi. Det är även vad Martin Ingvar förklarar i sin artikel Alla barn har rätt till bra läsning att hjärnan snabb kopplar och snabb avkodar sekvenser som innebär att mycket av intrycken sker automatiskt. Ingvar menar att detta gör att hjärnans arbetsminne avlastas och läsningen kan ske utan större ansträngning och går fortare. Om avkodningen inte sker automatiskt blir det ett hårdare tryck på arbetsminnet, det är det som händer hos personer med dyslexi. Deras läsförståelse och läshastighet sjunker. Det är även vad Hugh W. Catts beskriver i sin artikel att dyslektiker ofta observeras att demonstrera svårigheter som kodar eller företräder sekvenser till talljud i minnet. Till exempel när de hör ett nytt ord så brukar dyslektiker behöva flera presentationer av ordet innan de kan exakt och konsekvent producera den. Alla respondenter anser att man ska sätta in stöd direkt när man märker att någonting inte stämmer. En av respondenterna berättade att hon inte väntar på diagnos eller åtgärder för att det tar för långt tid, utan istället pratar hon med specialpedagogerna och försöker sätta in hjälp så fort som möjligt. Enligt Ewa så är det så här pedagoger ska reagera, Ewa menar att det är helt fel att pedagoger som upptäckt svårigheter hos elever att skjuta på problemet för att de 36 Martin, Ingvar Alla barn har rätt till bra läsning hämtat från den
26 vill vänta och se om det försvinner, utan åtgärder skall sättas in så fort som möjligt utan att invänta en diagnos. 6.3 Vad finns det för olika arbetsmodeller i skolan som man kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? I teoridelen beskrev jag att Lundberg (1999) menar att god motorik behövs för skrivandet och även för att kunna forma ljud. De menar att god motorik är viktigt för att få en god självbild och att självbilden är viktigt för all inlärning och även för läsinlärningen. Därför är det viktigt att ha stimulans i undervisningen. Utifrån mitt resultat så tycker mina respondenter att man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och dyslexi genom att använda sig av olika arbetssätt på ett lustfyllt sätt. Respondenterna nämnde olika arbetsmodeller bland annat LTG metoden, ljudningsmetoden och RAFT metoden. Två av respondenterna anser att man inte ska fästa sig vid en metod och säga att den här metoden är bäst, eftersom alla barn är olika och lär sig på olika sätt. Jag tycker även att man som pedagog ska prova sig fram och se vilken metod som passar just den här eleven. Sen måste man även vara säker på det man gör och kunna argumentera för sina val av olika arbetsmetoder. Myrberg (2006) skriver att pedagogerna bör känna till och använda olika metoder för att hjälpa barn med dyslexi. Det finns ingen särskild metod, olika barn lär sig på olika sätt, men det är viktigt att eleven får träna sina fonologiska förmågor. Myrberg (2006) anser att man ska ägna mycket tid åt läs- och skrivinlärning, att eleven behöver en- till- en undervisning av sin lärare. I mitt resultat beskrev en av specialpedagogerna att pedagoger inte ägnar så mycket tid åt elever med svårigheter eftersom det inte finns mycket tid. Utifrån pedagogens synvinkel så är problemet att hinna i klassen när man har 24 barn att hela tiden ge dem rätt och vara där. Pedagogens önskescenarion är att man kunde vara två pedagoger när man har en stor grupp som 24 barn. Det är alltid problematik när det gäller resurser. I resultatet framkom det att det är viktigt att läsa med och för barn som har läs- och skrivsvårigheter. Man ska aldrig sluta med att läsa och man bör som pedagog hitta spännande böcker och försöka locka eleven på ett lustfyllt sätt. Catts anser att med lämplig instruktion, hög motivation och stor praxis lär sig många dyslektiker läsa och skriva. Därför ska man alltid ge beröm och motivation. I mitt resultat framkom det att alla respondenter berättade om motivationen och att man som pedagog och förälder ska vara positiva och som Myrberg 26
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merLokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016
STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande
Läs merLjungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016
Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?
Läs merHandlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling
Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:
Läs merBornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet
Läs merRektor med vetande 15 mars 2017
Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merHandlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9
Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att
Läs merLäs- och skrivsvaghet
De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad
Läs merHandlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.
Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Reviderad December 2013 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se
Läs merPedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015
Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merBRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!
BRAVKOD Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! F Ö R E L Ä S N I N G M E D R O N N Y K A R L S S O N Talspråk och skriftspråk Talspråkets natur:
Läs merNär det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)
Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning
Läs merLAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22
LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras
Läs merModell för en fungerande studiesituation
Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan
Läs merMinnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst
Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik
Läs merFörstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier
Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?
Läs merHitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass
Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression mot bedömningsstöd i årskurs
Läs merhjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar
Läs merLäsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.
Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning
Läs merLäs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten
Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda
Läs merAtt utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter
Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Min Tillfälligheter, spretigt och samarbeten-
Läs merPärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden.
Inledning LÄSK-pärmen (LÄSK = läs och skriv) vill förmedla kunskap om läs- och skrivsvårigheter, i första hand till föräldrar med barn i grundskolan. Många elever med läs- och skrivsvårigheter har en jobbig
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merTidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter
Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-
Läs merPIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped
Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd
Läs merVälkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan
Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning -
Läs merAnna Olsson. Anna Maria Åkerberg
Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in
Läs merläs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER
läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten
Läs merHandlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling
Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merHär följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/
Läs merF Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM
F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning
Läs merDyslexi. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås
Dyslexi Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Ea Adler, Björn Neuropedagogik : om komplicerat lärande / Björn Adler & Hanna Adler. - 2., [rev.]
Läs merVägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.
Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:
Läs merAnsökan till Pedagogpriset. Bakgrund
Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system
Läs merFyra presentationer med följande innehåll
Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved
Läs merHandlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp
MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist
Läs merMedvetenhetens intåg...
Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.
Läs merFÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM
1 F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 R E V I D E R A D A U G U S T I 2 0 17 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM Innehållsförteckning 2 1. Förebyggande
Läs merLäs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017
Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple
Läs merom läs- och skrivundervisning för yngre elever, som läsforskarna Karin Taube, Ulf Fredriksson och Åke
Vetenskap och beprövad erfarenhet grundkomponenter i min struktur för praktiskt arbete med läs- och skriv. Lätt bearbetning av föreläsning på Dysleximässan 20/10-17 i Gävle Av Anita Hjälme INLEDNING Det
Läs merHandlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23
Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter
Läs merRiktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet
Läs merSammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010
Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merEn interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning
Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merVälkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!
Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning
Läs merHur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?
Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.
Läs merfå barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever
Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merSpråkutveckling i förskolan med sikte på åk 9
Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara
Läs merosäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein
osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar
Läs merFör vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet
För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall eleven är i behov av att
Läs merFörebyggande handlingsplan
Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se
Läs merLÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Läs merBarn med avvikande tal- och språkutveckling
Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merLokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret
STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan Läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande språk, -läs- och skrivutveckling i skolår
Läs merMinnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den
Läs merRemisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland
Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till
Läs merPå väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande
På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande Gunilla Sandberg Didaktik och specialpedagogik Fördjupa förståelsen av olika barns möte med skolan, sett till de villkor
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merSpråkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun
Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merUppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se
Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de
Läs merLäsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun
Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merForskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Läs merFöräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola
Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Parental influence and educational
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merAktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse
Läs merBarns hjärnor kan påverkas med rätt träning
En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 11 27 17:54 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/insidan/barns hjarnor kan paverkas med ratt traning/ Insidan Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning Publicerad
Läs merHitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019
Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019 Förord Nationella kartläggningsmaterial i förskoleklass består av två olika material: och Hitta matematiken. Nationella
Läs merVad är ett screeningtest och varför genomförs det?
Bakgrund Språkets betydelse för lärandet Språket utgör grunden för allt skolarbete och möjligheten att hantera en text är avgörande för hur att klara sig i samhället. Språklig kompetens är av avgörande
Läs merKan man lära sig att läsa genom att skriva?
Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter
Läs merÄr demokratin möjlig med halvläsare?
Är demokratin möjlig med halvläsare? Lena Köster-Bergman har läst Margareta Grogarns Dålig läsning. - Kan man ha demokrati i ett samhälle där det finns människor som är halvläsare? Det tror inte Margareta
Läs merLära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Läs merCentral elevhälsa i Kalmar erbjuder
Central elevhälsa i Kalmar erbjuder I den här foldern presenteras alla föreläsningar, workshops och inspirationsträffar som den centrala elevhälsan i Kalmar kommun erbjuder. Syftet med att erbjuda följande
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merNätverk 1 28 september 2018
Nätverk 1 28 september 2018 Inventering/behovsanalys om språkundervisning Skolverkets kartläggningsmaterial i förskoleklass, Hitta språket Till nästa gång Sammanställning från era svar på frågorna: Vad
Läs merFörskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik
Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Tarja Alatalo Högskolan Dalarna, tao@du.se Barbro Westlund, Stockholms universitet Anna Strid, Elevhälsan i
Läs merEgenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet
Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall barnet är i behov av att dyslexidiagnos
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merLässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna i den pedagogiska vardagen.
Lässcreening Info om en undersökningsmetod Lässcreening B Adler, 2003 MANUAL Björn Adler, 2000 Lässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merPresentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska
Presentation Rektorskonferens 30 mars 2012 Samarbete matematik - svenska I dag ska vi presentera: Våra uppdrag/ vårt samarbete Läsa, skriva, räkna Satsning år 1 Handlingsplan i matematik Handlingsplan
Läs merTidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016
Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen
Läs merDyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man?
Dyslexi = specifika läs- och skrivsvårigheter Vad är det? Hur blir det? Vad gör man? Piteå 1 november 2016 Kontakt logoped@hanne.se www.hanne.se Logoped Hanne bokhyllor bibliotekarie lånedisk Ljud Ord
Läs merBarns uppfattningar om och förståelse kring sin dyslexi
Estetisk filosofiska fakulteten Karolin Hjalmarsson Barns uppfattningar om och förståelse kring sin dyslexi En studie i hur barn upplever sin dyslexidiagnos Children s perceptions and understanding of
Läs merBoken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.
Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne
Läs mer