Inspektion av verksamheten vid den fristående grundskolan Mariaskolan i Malmö

Transkript

1 1 (12) Utbildningsinspektion Cecilia Hanö Inspektion av verksamheten vid den fristående grundskolan Mariaskolan i Malmö 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen. I 7 anges vad som krävs för godkännande: Utbildningen skall godkännas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och 2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall godkännas om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och om: 1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan, 2. ( ) och 3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Utbildningen vid fristående grundskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 2 anges vad som krävs för godkännande: En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal,

2 2 5. (...) 6. ( ) 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. I 1 kap. 2 a skollagen finns en hänvisning till bestämmelserna i socialtjänstlagen som reglerar anmälningsskyldigheten till socialnämnden avseende barn som behöver nämndens skydd. Enligt 14 kap. 7a skollagen skall skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap. erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. (1996:1044) En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. 1.2 Genomförande Enligt 2 b kap. 8 och 9 kap. 11 skollagen står utbildningen vid fristående förskoleklasser och skolor under tillsyn av Statens skolverk. Den aktuella inspektionen ingår som en del i ett regeringsuppdrag om granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning som skall avrapporteras den 15 januari Inspektionen avser att kontrollera att skolan uppfyller kraven för fortsatt godkännande. Särskilt har inriktningen varit skolans allmänna mål och värdegrund. Inspektionen har bestått av ett oanmält besök vid skolan den 3-4 november 2003 av undervisningsråden Cecilia Hanö och Claes-Göran Aggebo samt dokumentstudier. Vid besöket har representanter för styrelsen, personal, föräldrar och elever intervjuats. Elever i år 6, 8 och 9 har svarat på Skolverkets enkät om värdegrundsfrågor. Dessutom gjordes lektionsbesök. Skolverket har i samband med inspektionen haft kontakt med Malmö kommun, Hyllie stadsdelsförvaltning, angående kommunens insyn i skolans verksamhet. Representanter från förvaltningen var på besök i skolan höstterminen Huvudmannen har beretts tillfälle att sakgranska beskrivningarna i rapporten.

3 3 1.3 Tidigare tillsyn Skolverket har genomfört tillsyn vid skolan vid två tillfällen tidigare varvid beslut om fortsatt godkännande fattats den 7 mars 1994 (dnr 1993:3204) och den 16 maj 1997 (dnr 1997:125). Skolverket har vidare efter en enskild anmälan utrett frågan om skolan tillhandahåller kostnadsfria skolmåltider. Beslut i ärendet, dnr 2001:2114, fattades den 13 februari Allmänna förutsättningar för verksamheten som skall uppfyllas 2.1 Skola Skolan, som startade 1984, har en kristen profil. Skolan har tillstånd för förskoleklass och år 1-9. Malmö kommun har gett skolan tillstånd att bedriva fritidshemsverksamhet. Elevernas antal och fördelning framgår av följande tabell. Skolår Elevantal Flickor Pojkar Förskoleklass Summa Eleverna är indelade i klasser, både åldersblandade och åldershomogena. Eleverna kommer i huvudsak från Malmö kommun. 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Det har inte skett någon förändring av huvudmannaskapet för skolan sedan förra tillsynen. 2.3 Stabilitet Enligt ordföranden i styrelsen för huvudmannen har skolan har en stabil ekonomi och fler elever i kö än skolan kan ta emot.

4 4 2.4 Principer för intagning Rutinerna för intagning är oförändrade sedan den senaste tillsynen. Av huvudmannens stadgar framgår följande. Föreningens ändamål är att verka och vara huvudman för en kristen skola även en kristen förskola. För detta ändamål skall föreningen driva skolundervisning på kristen grund, i Malmö med omnejd. Skolan skall, efter ansökan, stå öppen för medlemmars barn. 2.5 Skolhälsovård Skolan har avtal med en skolläkare. Skolsköterskans uppgifter fullgörs som en frivillig föräldrauppgift av två föräldrar som är barnmorska respektive distriktssköterska. De finns tillgängliga ca 2 gånger/månad på skolan. Enligt vad som framkom vid samtal med föräldrar och elever ser man inte något problem med att det är föräldrar som fullgör uppgifterna. Av elevenkäterna framkommer att eleverna tycker att det är svårare att prata med skolsköterskan vid problem än med lärare och rektor. Enligt rektorn håller skolan på att se över skolhälsovården och kommer antagligen att organisera den på ett annat sätt. 2.6 Registerkontroll Skolan kontrollerar registerutdrag vid anställning av ny personal. 2.7 Avgiftsfri utbildning De flesta föräldrar har en arbetsuppgift. Föräldrarna får anmäla sitt intresse för olika arbetsuppgifter till föreningen. Det är frivilligt. Exempelvis sköts städningen av föräldrar och som nämnts ovan skolsköterskefunktionen. Det förekommer inga avgifter för de som inte fullgör arbetsuppgifter. Alla föräldrar är medlemmar i skolföreningen. Det är dock möjligt enligt föreningens stadgar att utträda ur föreningen. Enligt ordföranden påverkar detta inte elevens skolgång. Alla elever tar med sig skollunch hemifrån. Enligt rektorn och ordföranden beror det dels på att lokalerna inte ger utrymme för en matsal dels på att det finns fördelar med att eleverna äter upp sin mat och får sådant de tycker om. Föräldrarna ersätts med 7 kr/måltid. Vid intervjuer med elever framkom att om elever glömmer sin lunch hemma får de låna pengar på skolan och gå till en Falafelvagn för att köpa mat. Tidigare har skolvärdinnan också haft pizzor till försäljning. De intervjuade eleverna och föräldrarna gav både positiva och negativa synpunkter på att ta med skollunch. Det har, enligt eleverna, inte förekommit att skolan har tillhandahållit mat för elever som har glömt sin lunch. Enligt den information som skolan skickade ut till föräldrarna i samband med Skolverkets tidigare utredning om skolmåltiderna angavs att föräldrar som ville att skolan skulle tillhandahålla skollunch skulle uppge det särskilt. Inga föräldrar har begärt att skolan skall tillhandahålla lunch. Enligt rektorn tillhanda-

5 5 håller skolvärdinnan mat när elever behöver det. Det finns både hemlagade och färdigköpta rätter att välja på. 2.8 Bedömning Skolverket har i ett tidigare beslut den 13 februari 2002, dnr 2001:2114, bedömt att förfarandet att låta eleverna ta med sin skollunch hemifrån inte står i överensstämmelse med författningarnas krav på att en skola är skyldig att tillhandahålla kostnadsfria måltider. Eftersom Mariaskolan i samband med det beslutet informerade föräldrarna om att skolan nu utan kostnad ordnade skolmåltider till sina elever riktade Skolverket inte kritik mot förfarandet. Med hänsyn till att eleverna fortfarande tar med sig skollunch och att skolan inte tillhandahåller kostnadsfria måltider, utom i undantagsfall, bedömer Skolverket att huvudmannen inte uppfyller kravet enligt 9 kap. 7 skollagen om kostnadsfria skolmåltider. I övrigt uppfyller huvudmannen de allmänna förutsättningarna som gäller för en fristående skola. 3 Krav på att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar det offentliga skolväsendet 3.1 Skolans organisation och ledning Skolan drivs av en föräldraförening. Det finns inga samfund kopplade till huvudmannen. Enligt rektorn finns det inga samlade uppgifter om föräldrarna, som ingår i föreningen, tillhör eller är aktiva i något religiöst samfund. Huvudmannen har upprättat en ansvarsfördelning mellan styrelse rektor föräldrar. Enligt den skall styrelsen anställa personal i samråd med rektor, tillhandahålla resurser, ansvara för ekonomin, fastställa resursprioriteringar, underhålla lokaler och inventarier, utforma mål och värdegrund, utvärdera verksamheten i dessa avseenden, anta medlemmar och elever, fastställa timplan för alla ämnen och ämnesgrupper samt kontakta myndigheter och organisationer i ärenden som rör styrelsens ansvarsområde. Rektorn skall leda och ansvara för skolans arbete. Förankring och diskussion av viktiga frågor sker vid kollegiemöten varje vecka. Rektor är adjungerad till styrelsens möten. Enligt rektorn har hon ansvaret för anställningar. Processen sker i samarbete med styrelsen, personal och elever. Rektorn uppger också att styrelsen tillsammans med personalen utformar mål och värdegrund för skolan. Vissa lärare har speciella ansvarsområden utöver sin undervisning och sitt elevansvar: idrotts- och dataansvar, SYV- och mentorsansvar, morgonsamlingarna. Rektorn är utbildad lärare och har mångårig erfarenhet från kommunala skolor. Rektorn deltar i den statliga rektorsutbildningen.

6 6 3.2 Lärarkompetens Större delen av undervisningen bedrivs av lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolan har en specialpedagog anställd som för närvarande är sjukskriven. Utöver det finns det en klasslärare med speciallärarkompetens. Lärarna i Franska, Tyska och Engelska har utländska lärarutbildningar alternativt utländska akademiska utbildningar. De arbetar också på att genom kompletteringar få svensk lärarbehörighet. Läraren i Bild saknar lärarutbildning men har konstnärlig utbildning. Undervisning i slöjd köps av en kommunal skola. Det ställs inte krav på lärarna att de skall vara aktivt troende. Skolan har viss samverkan med kommunen om fortbildning. Det har hittills varit rektorn som har deltagit. Lärarnas kompetensutveckling handlar främst om fortbildning i ämnen. Personalen har haft gemensam kompetensutveckling angående värdegrundsfrågor. Skolan har också haft kompetensutveckling tillsammans med andra fristående skolor angående utvecklingssamtal, betygsbedömning m.m. 3.3 Lokaler och utrustning Skolans egna lokaler räcker inte till. Huvudmannen för diskussioner med kommunen om hur man skall tillgodose behovet av större lokaler. En tillfällig paviljong har ställts upp på skolgården för F-1. Fritidshemmet, Bild och Hem- och konsumentkunskap har för verksamheterna anpassade lokaler i ett intilliggande hyreshus. Undervisning i slöjd sker på en kommunal skola. För undervisning i Idrott och hälsa hyr skolan lokaler i en idrottsanläggning. Undervisning i Drama, Musik och Idrott och hälsa (F- 1) sker i en intilliggande kyrkas lokaler. Där har skolan också gemensam morgonsamling en gång per månad. Skolan har egen specialsal för No-undervisning och en datasal. Skolan har börjat bygga upp ett bibliotek men lärarna går med sina klasser till det kommunala biblioteket för lån. Lärarna lånar mycket arbetsmaterial från pedagogiska centralen. 3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer Skolan har en lokal arbetsplan från slutet av 1990-talet samt en verksamhetsplan för innevarande läsår. Skolan följer den nationella läroplanen, kursplaner och timplanen. Som skolans val/profilämne har skolan Drama. Eleverna får betyg i ämnet. Undervisningen i Religionskunskap för eleverna i årskurs 8 och 9 bedrivs av två lärare. I ämnet ingår också Livskunskap som en profil. Undervisningen i resterande So-ämnen handhas av en annan lärare. Eleverna i de lägre årskurserna har Religionskunskap i So. Skolan har lokala kursplaner för de flesta ämnen. Flera av kursplanerna anger mål för år 3, 6 och 9. Av den lokala kursplanen för Religionskunskap år F-5 framgår vad eleverna skall lära sig och på vilket sätt de skall arbeta, bl.a. genom att lyss-

7 7 na och berätta, memorera bibelverser, bygga modeller och be. Enligt kursplanen ägnas undervisningen enbart åt bibelkunskap. Den lokala kursplanen i Religionskunskap år 6-9 är uppdelad i Religionskunskap år 6-7 och år 8-9. I år 6-7 fortsätter bibelkunskapen samt börjar eleverna studera fem av de stora världsreligionerna, Judendom, Islam, Buddhism, Hinduism och Kristendom. I år 8-9 inbegriper Religionskunskapen skolans egna ämne Livskunskap. Av kursplanen framgår att ämnet Livskunskap har bibeln som grund och tar upp t.ex. relationer, sex och samlevnad, bibeln och livsfrågorna, skapelsen, trons praktik. Av kursplanen i Biologi år f-5 framgår bl.a. att eleven bör vara medveten om att varje människa är unik och har sitt värde i att hon är Guds skapelse. Kursplanen i Biologi år 6-9 anger bl.a. att biologiundervisningen intar en central roll då det gäller att hos eleverna utveckla omsorg och respekt för det levande och för naturen, Guds skapelse. Inte i någon av kursplanerna nämns kunskaper om evolutionsläran. Vid de lektionsbesök och klassrumsbesök som gjordes framgick emellertid bl.a. att eleverna undervisades om evolutionsläran och olika religioner redan i de lägre årskurserna. Enligt rektorn är arbetsplanen och de lokala kursplanerna gamla. Skolan har bestämt sig för att arbeta om innehållet under innevarande läsår. Skolverket har tagit del av stommar till nya kursplaner i t.ex. Bild för år 1 och No för F-9. Enligt rektorn har arbetet med ändring av kursplanerna i Religionskunskap och Livskunskap inte påbörjats. Språkval sker i samarbete med Europaportens fristående skola. Tyska, Franska och Spanska erbjuds. Varje klass har morgonsamling minst en gång per vecka. I samlingen ingår bön för de som vill. En gång per månad är morgonsamlingen gemensam för skolan. Då bjuds företrädare för olika samfund in. Skolan har inte undervisning i Svenska som andraspråk men modersmålsundervisning ges i flera olika språk. Lektionsbesöken visade på varierade arbetssätt och arbetsformer. Eleverna ansåg att de kan vara med och påverka arbetet. 3.5 Skolans resultat Elevdokumentationen samlas i pärmar med åtgärdsprogram/individuella handlingsplaner, omdömen och noteringar från utvecklingssamtal, nationella diagnoser och prov, speciella läs- och skrivdiagnoser, betyg m.m. Vid intervjuer och efter granskning av elevpärmar framgick att eleverna får betyg/betygslikt omdöme vårterminen i årskurs 7. Utvecklingssamtal hålls varje termin. Vid intervjuer med elever som får betyg angav de att de får bra information om hur det går och att informationen överensstämmer med den egna bilden. Skolan har inte tagit fram egna betygskriterier för årskurs 8 och höstterminen årskurs 9. Slutbetygen sätts utifrån de nationella betygskriterierna.

8 8 Av slutbetygen vårterminen 2002 framgår att 100% var behöriga till gymnasieskolan och att det genomsnittliga meritvärdet var 264, jämfört med 205 för riket och 198 för Malmö kommun. Eleverna deltar i nationella prov i årskurs 5 och 9 och kommunövergripande diagnostiska prov i årskurs 2 och 7. Av resultaten för nationella prov läsåret 2002/2003 framgår att samtliga elever i årskurs 9 fick minst betyget Godkänd. Enligt rektorn har skolan följt upp eleverna i gymnasieskolan. Uppföljningen har visat att eleverna har goda kunskaper med sig från Mariaskolan och att de klarar sig bra i gymnasieskolan. 3.6 Bedömning Skolverket bedömer att utbildningen i den fristående förskoleklassen har förutsättningar att stimulera varje barns utveckling och att ligga till grund för fortsatt skolgång. De kursplaner som skolan har tagit fram avseende Religionskunskap och Biologi medför att utbildningen är för ensidig för att motsvara de kunskaper och färdigheter som det offentliga skolväsendet ger. Särskilt inom Religionskunskapen läggs alltför stor vikt vid bibelkunskap och området Livskunskap. Den undervisning som bedrevs vid Skolverkets inspektion tyder dock på att kursplanerna inte följs utan att eleverna får en allsidig undervisning. Ett arbete med att revidera kursplanerna har också påbörjats på skolan. Skolverket bedömer att kursplanerna i Religionskunskap och Biologi behöver arbetas om för att garantera att utbildningen motsvarar utbildningen inom det offentliga skolväsendet. I samband med revideringen bör också grunderna för betygsbedömningen i årskurs 8 och höstterminen årskurs 9 tydliggöras. En fristående skola som har fått medgivande att utfärda betyg skall följa de nationella bestämmelserna om betygssättning i 7 kap. grundskoleförordningen. Det är inte tillåtet att utfärda betyg före höstterminen i årskurs 8. I samband med utvecklingssamtal kan läraren som ett komplement lämna skriftlig information om elevens skolgång. Detta får ske endast på begäran av elevens vårdnadshavare och informationen får inte ha karaktären av betyg. De betyg/betygsliknande omdömen som eleverna får på Mariaskolan vårterminen i årskurs 7 strider mot nämnda bestämmelser. 4 Krav på att utbildningen svarar mot de allmänna målen och värdegrunden i det offentliga skolväsendet 4.1 Skolans mål Skolans mål anges på följande sätt i arbetsplanen. Till skillnad från den kommunala skolan, vill Mariaskolan integrera kristen världsbild och kristna värderingar i skolans verksamhet. För att detta skall kunna ske måste kompletteringar och anpassningar uttryckas i den lokala arbetsplanen. Vår världsbild, såsom den presenteras i Bibeln

9 9 och den kristna traditionen, har klara konsekvenser för vår syn på människan och samhället. I samarbete med hemmet blir det skolans uppgift att så troget som möjligt förmedla denna världsbild till barnen. Vårt gemensamma ursprung att vi alla är skapade till Guds avbild medför att kristen människosyn är bestämd snarare av Guds syn på människan än den människor skaffar sig genom vetenskapliga forskningsrön och allmänmänskliga erfarenheter. Detta får en mångfald konsekvenser för alla på skolan. Att alla människor erkännes samma värde och att skolan skall arbeta för att medvetandegöra varje individs unika ställning inför Gud är några av dem. De intervjuade lärarna angav att de har olika pedagogiska arbetssätt men en gemensam syn med eleven i fokus. De har tid till noggrant basarbete i Svenska och Matematik. De små grupperna ger större möjlighet att lägga en god grund hos eleverna. Det finns inte några påtryckningar från styrelsen eller föräldrar att skolan skall ha en mer kristen inriktning. Kunskapssynen är mer öppen och samhällsinriktad nu än när skolan startade. Rektorn har gjort anmälan till socialtjänsten när det har behövts. Skolan har en bra kontakt med stadsdelsförvaltningen och barn- och ungdomspsykiatrin. Alla lärare känner till anmälningsskyldigheten. 4.2 Skolans arbete med kränkande behandling och jämställdhet Skolan har en mobbningsplan. Skolan har deltagit i en kommunövergripande undersökning om bl.a. trivsel. Skolan har vidare haft fortbildning om värdegrundsfrågor med inbjuden gästföreläsare. I det förebyggande arbetet förs samtal om relationer på morgonsamlingarna. Man arbetar med hur man är bra kamrater och att våga tala från förskoleklass och vidare. Rasism m.m. diskuteras också i skolan. Vid föräldraintervjuer inför antagning till skolan framhåller skolan respekten för andra och att man inte får välja Mariaskolan för att andra skolor är invandrartäta. Ca 40 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Det finns gemensamma trivselregler för skolan. Varje klass har också tagit fram egna trivselregler. Skolan kontaktar både mobbarens och den mobbades föräldrar vid mobbning. Man har samtal mellan läraren, eleven och dennes föräldrar. Även i övrigt när trivselreglerna inte följs försöker man lösa problem genom samtal. Upprepad sen ankomst innebär att eleven får ta igen tiden i efterhand. Av svaren på Skolverkets enkät framgår att de tillfrågade eleverna tycker att det är bra stämning och att mobbning inte är något stort problem på skolan. Enstaka elever känner sig dock orättvist behandlade av vuxna på skolan eller mobbade av andra elever. Eleverna anger att i huvudsak att mobbning inte förekommer eller att vuxna ingriper genast om någon elev blir mobbad. De flesta lärarna behandlar flickor och pojkar lika.

10 10 Vid samtal med elever framkom emellertid att elever uppfattar enstaka lärares agerande som kränkande. En lärare är aldrig nöjd med elevernas prestationer och en annan ger elever som kommer för sent eller stör undervisningen bestraffningar. Enligt rektorn handlar det i det ena fallet inte om bestraffningar utan om att en elev som kommer för sent får göra de övningar som de andra redan har hunnit göra. Rektorn uppger att eleverna inte har framfört dessa uppgifter till henne. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Av kvalitetsredovisningen 2002 framgår att elever från elevrådet deltar i kollegieträffarna angående elevens val, vett och etikett vid skollunchen och åhörarveckor för föräldrar. De är också med och intervjuar vid rekrytering av personal. Enligt rektorn har dessa förändringar gjorts utifrån en gemensam diskussion om elevinflytande som skolan förde för ca två år sedan. Enligt de intervjuade lärarna har de inte någon gemensam diskussion om elevinflytande i undervisningen utan man arbetar individuellt med detta i klasserna. I de lägre åldrarna arbetar eleverna med egen planering, lärarna arbetar med barnens egna förmåga att se sitt lärande och hitta sin lärstil. I Bild får eleverna arbetsscheman där eleverna kan välja i vilken ordning de vill göra arbetena och hur de vill tolka uppgiften. Av Skolverkets enkät framgår att övervägande delen av de tillfrågade eleverna tycker att de har inflytande i undervisningen genom planering, val av arbetsmetoder och att lärarna lyssnar på deras synpunkter. Vid intervjuerna framgick att eleverna får göra en självskattning inför utvecklingssamtalen. 4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen Skolan använder vanligt förekommande läromedel i undervisningen. Vid lektionsbesöken, i bl.a. Religionskunskap och No, gjorde lärarna bl.a. jämförelser mellan nyare forskning och nuvarande ställningstaganden inom olika ämnesområden. Vid elevintervjuer framkom att det finns ett öppet diskussionsklimat i skolan. Flera lärare angav också att skolan tidigare hade varit mer ensidig i sin undervisning men att det nu fanns ett öppet klimat för olika åsikter. 4.5 Elever i behov av särskilt stöd Det är i första hand ansvarig lärare som uppmärksammar en elev som är i behov av särskilt stöd. Oftast börjar det med en överenskommelse i samband med utvecklingssamtal om att arbeta mer inom något ämne. När elever har svårt att nå målen upprättas åtgärdsprogram tillsammans med elev och föräldrar. Skolans specialpedagog gör specialpedagogiska bedömningar.

11 11 Skolan köper in skolpsykologtjänst vid behov. Skolverket har tagit del av exempel på åtgärdsprogram. Av åtgärdsprogrammet framgår bl.a. vilka problem som finns, vilka mål som sätts och vem som ansvarar för olika åtgärder samt tid för uppföljning. 4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv Enligt kvalitetsredovisningen 2002 finns ett föräldraansvar som innebär följande. Ansvara för att elev kommer till skolan, stödja personalen i dess arbete, ta initiativ till kontakter och samarbete med skolan och dess personal, visa intresse för skola och hemarbete, ta huvudansvar för barnens fostran, ansvara för överenskommen föräldrauppgift. Enligt ordföranden i styrelsen skall detta ansvar inte tolkas bokstavligt men anger skolans grundinställning att föräldrarna skall vara engagerade i sina barns skolgång. Styrelsen är noga med att hålla isär föräldraföreningens ansvar och enskilda föräldrars ansvar. Intervjuade föräldrar uppgav att de kände sig välkomna till skolan och att det var ett öppet klimat. 4.7 Bedömning Skolverket bedömer att Mariaskolan, med undantag av vad som sagts om de lokala kursplanerna i föregående avsnitt, bedriver en saklig och allsidig undervisning. Det finns utrymme för olika åsikter och eleverna har möjlighet till inflytande över sin utbildning. Skolan arbetar aktivt mot kränkande behandling. De uppgifter som kom fram vid elevintervjuer tyder dock på att skolan måste försäkra sig om att värdegrundsarbetet omfattar såväl förhållandet elever emellan som förhållandet mellan personalen och eleverna. Ett led i detta arbete bör vara att vidga skolans mobbningsplan till att omfatta även andra former av kränkande behandling. Skolverket bedömer dock att utbildningen svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller inom det offentliga skolväsendet. 5 Skolans kvalitetsarbete 5.1 Skolans kvalitetsredovisning Skolan gör en kvalitetsredovisning årligen. Redovisningen tar upp mål och resultat samt vilka åtgärder som behöver vidtas. 5.2 Övrigt kvalitetsarbete Styrelsen och lärarna träffas årligen för gemensam utvärdering. Personalen har också planerat två dagar för gemensam planering och utvärdering under vårterminen Enligt rektorn kommer ytterligare en dag under vårterminen att ägnas åt kursplanearbete.

12 Bedömning Skolverket bedömer att skolan följer de föreskrifter som gäller för kvalitetsredovisning.