Examinationsuppgift 2. Hur kan vi på bästa sätt kartlägga de nyanländas situation?

Transkript

1 PDA107; Kvalitetsarbete genom aktionsforskning Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet /Center för skolutveckling Examinationsuppgift 2 Hur kan vi på bästa sätt kartlägga de nyanländas situation? Louise Eriksson Janet Feldthusen

2 Innehållsförteckning Förutsättningar s.3 Vår frågeställning s.4 Processen s.4 Verktyg s.4 Genomförandet s.5 Resultat s.5 Intervju 1 s.5 Intervju 2 s.6 Reflektion s.8 Litteraturlista s.10 Bilaga Mottagande av elever Bilaga 1 tidigare blankett s.11 Mottagande av elever del 1 ny s.12 Mottagande av elever del 2 ny s.13 Handlingsplan s.14 2

3 Förutsättningar Vi arbetar på en skola som heter Landamäreskolan och som ligger i Biskopsgården i Göteborg. Biskopsgården är en stadsdel som ligger naturskönt i Göteborgs ytterområde på Hisingen. I skolans närhet finns flerfamiljshus med mellan tre och nio våningar, både hyresrätter och bostadsrätter. Vår skola har ca 350 elever från förskoleklass till årskurs 6. Det är två paralleller i varje årskurs. Många elever står i kö för att börja på skolan, främst till de yngre åren, F till 2. På skolan arbetar ungefär 35 pedagoger på hel eller deltid. Organisationen är tre arbetslag; arbetslag F-3 Blå, arbetslag F-3 Röd och arbetslag 4-6. Vi arbetar som klasslärare respektive speciallärare i var sitt arbetslag. Vi har nu en ganska stor del elever med utländsk härkomst, ca 70 %. Vi har också många olika språkgrupper representerade. De senaste åren har vi på Landamäreskolan dessutom tagit emot allt fler nyanlända elever. Dessa redovisas i tabellen nedan. år Antal nyanlända (till och med mars) 5 Diagram 1: Sammanställning av antalet nyanlända elever från 2006 och framåt Vi kunde se att skolan inte tog emot dessa elever på ett tillfredställande eller strukturerat sätt. Mottagandet har under åren sett olika ut och någon tydlig struktur för detta har inte funnits. Eleverna har placerats direkt ut i klasserna med varierat stöd av resurser så som studiehandledning och svenska som andraspråk. Första mötet med eleven och dess vårdnadshavare har också skett på olika sätt och bakgrundsinformation som mottagande lärare fått om eleven har sällan varit tillfredställande. Utifrån detta började vi under hösten fundera ytterligare kring hur vi skulle kunna förbättra situationen både för den anländande eleven och för de mottagande lärarna. När det dök upp en kurs i aktionsforskning med inriktning mot nyanlända tog vi chansen. Så här presenterades kursen för oss: Nyanlända barn/elever till våra skolverksamheter Kommunstyrelsen beslutade i kompletteringsbudget om en riktad satsning på nyanlända elevers introduktion och lärande under åren Målet är att utforma bärande strukturer för skolornas introduktion samt att hitta former för att systematiskt utveckla metoder och arbetsformer som stödjer elevernas lärande. Utgångspunkten för arbetet skall vara en helhetssyn på barns och elevers lärande med beaktande av Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Vi kände att denna kurs skulle hjälpa oss i vårt arbete på skolan. Mottagandet är något som sker i ett antal steg, och för många av dessa steg behövs en tydligare struktur, såväl på vår skola som i vår stadsdel. Vi gjorde en tankekarta för att belysa och diskutera oss fram till hur 3

4 vi i våra respektive arbetslag ser på detta med mottagning av nyanlända. Tankar som dök upp var allt från att det i skolans kvalitetsredovisning inte finns några beskrivningar om hur vi tar emot nyanlända, till att de nyanlända ska få den undervisning och kurser de har rätt till, och vidare till studiehandledning och kunskapstester för målgruppen. Utifrån denna tankekarta kom vi fram till att börja vid kartläggningen och det första mötet med den nyanlända eleven och dess vårdnadshavare. Vår frågeställning Vi har beslutat oss för följande frågeställning: Hur kan vi på bästa sätt kartlägga de nyanländas situation? I Lpo 94 framställs både hur undervisningen skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling (Lpo 94 s4.) och hur viktiga de etiska perspektiven är då skolan bland annat ska främja elevernas harmoniska utveckling. Med utgångspunkt i detta vill vi att kartläggningen ska visa hur eleverna ligger till kunskapsmässigt, socialt, emotionellt, vilka styrkor och förmågor eleven har och vilken bakgrund han/hon har. Som ett led i detta vill vi omarbeta en blankett (bilaga 1) som tidigare har använts vid mottagandet. Denna blankett var inte utarbetad av eller förankrad hos kollegiet och användes heller inte alltid vid mottagandet. Processen Under kursens gång har vi lärt oss att aktionsforskning kan ses som ett sätt att få kunskap om den egna praktiken och på så sätt få förutsättningar att förändra den. Vi utgår således från den egna praktiska verksamheten. Det kan beskrivas som en ansats som tar utgångspunkt i praktiken, verkar för ett samarbete mellan forskare och praktiker och verkar för en forskning som leder till förändring. Aktionsforskning innebär därmed en relation mellan tänkandet om praktiken och handlandet i praktiken. Det handlar med andra ord om att utveckla och förändra verksamheten men också om att skaffa sig kunskap om hur denna förändring går till och vad som sker under arbetets gång. (Rönnerman 2004, sid. 13) Vi vill med hjälp av intervjuer av lärare, som har tagit emot nyanlända, undersöka mer ingående vad de finner som brister vid mottagandet i dagsläget. Med hjälp av dessa åsikter och erfarenheter vill vi sedan komma fram till mer användbara rutiner. Vår aktion syftar till att förändra och förbättra den blanketten som har förekommit på skolan vid kartläggning av eleven. Blanketten kommer att utvecklas utifrån kollegornas synpunkter och tankar och sedan utprovas och fortsätta att omarbetas med hjälp av kollegors delaktighet. Verktyg Vårt främsta verktyg i detta arbete har varit intervjuer. Vi har intervjuat allt från skolchefen i Biskopsgården till verksamma lärare på vår skola. Enligt Bjørndal (2002) ges det vid intervjuer möjlighet att förstå den intervjuades perspektiv och upptäcka detaljer som skulle kunna förbises vid en observation. Detta passade oss bra då det under arbetets gång inte har varit möjligt att observera ett autentiskt första mottagande möte. Detta hade kunnat bidra till användandet av fler verktyg. Vi hade under arbetets gång handledning av en forskare vid 4

5 Göteborgs universitet. Vid dessa handledningstillfällen fick vi många värdefulla synpunkter under diskussionerna med vår handledningsgrupp. Rönnerman (2004) säger att handledning ses av lärare som ett viktigt inslag för att kompetensen ska utvecklas i en viss riktning. I detta ligger också att de frågor som väckts vid ett tillfälle fördjupas och följs upp även vid nästa. Handledningen bidrar också till en koncentration kring vissa frågor. Vid sidan om handledning och intervjuer har vi båda fört minnesanteckningar som kan liknas vid loggboksskrivande. Vi har utifrån dessa anteckningar kunnat ha fortsatt diskussion vid våra egna träffar kring arbetet. Genomförandet Vi började med att intervjua skolchefen i vårt område för att få insikt i hur stadsdelen resonerar kring mottagandet av nyanlända. Med på den intervjun var också en av utvecklingsledarna. Därefter genomförde vi fyra djupintervjuer med lärare på vår skola som hade tagit emot nyanlända till sina klasser. Några av lärarna hade mottagit elever ganska nyligen och alla hade mottagit flera nyanlända elever. Efter lärarintervjuerna började vi omarbeta den blankett som tidigare använts på skolan. Resultat Nedan följer en sammanställning av våra genomförda intervjuer och den analys vi har gjort av dessa. Intervjuerna 1. Intervju med skolchefen och utvecklingsledare på skolkontoret i Biskopsgården. Under vårt samtal med skolchefen deltog även en utvecklingsledare som har varit delaktig i ett nätverk runt nyanlända och i arbetet kring den handlingsplan angående nyanlända som finns i området. Våra frågor till dessa var; Hur ser mottagandet av nyanlända elever ut i Biskopsgården? Hur organiseras det? Vilken handlingsplan gäller och gäller den för alla skolor? Finns det någon gemensam mall för kartläggning av de nyanlända? Vi hade ett fruktbart möte där vi fick möjlighet att ställa dessa frågor. De berättade att en handlingsplan för mottagandet av nyanlända (se bilaga) hade antagits 1 december, 2009, men de ansåg att det var svårt att implementera den på skolorna. Man hade försökt att gå igenom rutiner, men just nu låg detta arbete på is. Av de 100-tal elever som kom varje år fick endast 50 plats i förberedelseklasser eller grupper. Skolchefen befarade också att dessa grupper blev för statiska. Hela organisationen verkade vara ett orättvist system, vilket borde leda till att det sågs över. Eftersom detta område kändes viktigt men eftersatt för skolchefen ansåg han att det behövde kartläggas. Vi fick förfrågan att arbeta med denna kartläggning, men kunde inte åta oss att göra detta arbete. Vi hade hoppats på att stadsdelen hade en tydligare plan med mottagandet i stort som vi kunde få inspiration ifrån men kände att det inte fanns något tillfredställande arbete gjort kring detta. Vi kände efter intervjun än mer att vi ville fokusera på en kartläggning av bakgrund och styrkor hos de nyanlända på vår skola. 5

6 En vecka efteråt fick vi ett mail om att en utvecklingsledare på skolkontoret fått i uppdrag att göra en processkartläggning av hur flyktingbarn anländer och hur de samlade resurserna ser ut och hur de används. Detta tyckte vi verkade bra. Denna utvecklingsledare tog också kontakt för att höra våra tankar och hur vi arbetade med nyanlända. Utifrån intervjun ser vi att svaren på våra frågor blev: Hur ser mottagandet av nyanlända elever ut i Biskopsgården? Hur organiseras det? Vilken handlingsplan gäller och gäller den för alla skolor? Finns det någon gemensam mall för kartläggning av de nyanlända? Olika på de olika skolorna. Oklart, behöver ses över. Handlingsplan upprättad den 1 Dec gäller alla skolor men följs i olika grad. Nej. 2. Intervjuer med fyra av våra kollegor på Landamäreskolan. Innan vi intervjuade våra kollegor bestämde vi oss för frågor vi ville ha svar på. Vi gjorde två intervjuer var på respektive stadium. Nedan följer en sammanställning av frågor och svar från intervjuerna med de fyra lärarna. Hur gick det till när du fick en nyanländ till Alla lärarna hade tagit emot flera din klass? nyanlända de senaste åren. Mottagandet hade varit olika vid alla Vilken information fick du om eleven? tillfällen. En del kom direkt utan något förmöte med bara lite När träffade du vårdnadshavare och hur? information via expeditionen. Andra kom först till ett möte med Hade du tillgång till tolk? vårdnadshavare och tolk. Om anteckningar eller blankett användes Skrevs det något papper? skilde sig också åt. Erbjöds eleven stöd från t.ex. modersmålslärare, spec.ped? Har du sett blanketten mottagande av elever? Även angående denna fråga varierade möjligheterna till extra stöd. Några fick studiehandledning snabbt andra fick vänta ett par månader eller av olika omständigheter inte fortsätta efter kort tid med studiehandledning. Lärarna påpekade att studiehandledningen är mycket värdefull för elever som inte kan någon svenska. Mer än en timma i veckan behövs för att se utveckling. Den som bara fick en timma i veckan gjord inga synbara framsteg. Alla hade sett den, men den användes inte vid varje tillfälle. Ibland skrevs det noteringar på papper, ibland användes inga noteringar alls. 6

7 Vad skulle du vilja veta mer om eleven? Vad är viktigast? Vad skulle du vilja veta mer om eleven? Vad är viktigast? (forts) Vilket är modersmålet, andra språk Hur mycket de kan i svenska Vad de kan i andra ämnen och vilka ämnen de läst, hur har det gått Hur duktiga är de på sitt eget språk Testa på vilken nivå eleverna befinner sig på i olika ämnen för att kunna möta eleven rätt ( bra med hjälp av studiehandledare) Vad vet familjen om hur svenska skolan fungerar Kan de stötta sina barn hemma med läxor Föräldrarnas skolgång Familjekonstellationen Förståelse av meddelanden från skolan / stöd att översätta Tolkbehov Låta vårdnadshavarna få ta initiativ själva om de vill berätta något öppna frågor Allergier, känslighet, speciella personlighetsdrag Viktigt med stödinsatser och att eleven kan behöva få kortare dagar i början Det är viktigt att ha med tolk vid samtal Tid för möten och samtal Att eleven får stödinsatser Våra slutsatser av detta är att våra farhågor angående bristerna av mottagandet av de nyanlända besannats. Det råder stor olikhet mellan skolorna i Biskopsgården vid mottagandet. Det finns ingen tydlig arbetsgång i stadsdelen. Varje skola har sin egen modell som inte heller är helt tydlig. På vår skola varierar mottagandet också mycket. Alla fyra lärarna har olika erfarenheter från gång till gång hur det hela gått till. Även här finns således brister i struktur och tydlighet. Detta kan innebära en dålig start för eleven som tar tid att reparera. Vi kan se en stark vilja att förbättra mottagandet i stadsdelen och på vår skola. Detta ser vi bl.a. genom att en utvecklingsledare har fått i uppdrag att göra en processkartläggning av mottagandet av nyanlända. På Landamäreskolan ser vi detta under intervjuerna då alla lärarna ser brister i skillnaderna mellan de olika första mötena med eleverna och vårdnadshavare och hur de sedan kommer in i klasserna. De påpekar särskilt att alla behöver få tillgång till stödinsatser. Till stor del vill lärarna ha mer och bättre upplysningar om de nyanlända elevernas situation, både ifråga om tidigare skolgång och kunskaper och ifråga om den sociala situationen. Tiden för möten, kartläggning och inslussning i ordinarie undervisning påpekas också vara en väldigt viktig framgångsfaktor. 7

8 Genom dessa intervjuer har vi börjat närma oss svaret på vår frågeställning. Utformar vi en tydligare och mer heltäckande blankett för att kartlägga eleverna och strukturera mötena blir både eleverna och lärarna gynnade. Vi anser att det då t.ex. inte behöver ta många månader att lära känna eleven, vilket kan vara fallet nu. Detta leder till att läraren kan utforma undervisning som utgår ifrån tankarna i Lpo 94. Eleven får det den har rätt till så som en likvärdig undervisning som utgår från dess särskilda behov. Den nya blanketten består av två delar. Den första delen av blanketten används vid det allra första mötet och den andra med klasslärare och vårdnadshavare efter en till två veckor. Eleverna kommer sedan att följas upp för att mer specifikt gå in på varje elevs kunskaper i ämnena. Eleverna kan få arbetsuppgifter som de klarar av och som förhoppningsvis ligger på rätt nivå med detsamma. Lärarna ges möjlighet att få en klarare bild av eleven och har då möjlighet att ta till vara elevernas tidigare kunskaper på ett bättre sätt. Vi anser också att om stadsdelen i stort kan få en enhetlig struktur och till exempel stödinsatser samordnas gynnas eleven ännu mer. Som det verkar nu kan det i vissa fall vara slumpen eller enskilda lärares kunskap om elevers rättigheter som avgör vilken hjälp eleven får. Vid ett diskussionsseminarium som Skolverket anordnade, om nyanlända och den svenska skolan, lyfte Nihad Bunar bland annat att det behövs mer forskning kring hur undervisningen för nyanlända organiseras, vilka modeller som är bra och vilka som inte är det. Han menade att ett område som bör belysas är om placering i förberedelseklasser är bättre än om eleverna placeras direkt i ordinarie klasser. Idag finns ingen studie som diskuterar för- och nackdelar med de olika modellerna. Detta enligt en artikel från Skolverket (2010). Reflektion När vi började kursen visste vi inget om aktionsforskning. Vi inser nu att denna typ av forskning är ett utmärkt redskap för lärare att förbättra sin verksamhet under pågående arbete. Då det bygger på problem som identifieras av de yrkesverksamma och ger möjlighet att få dessa att känna sig delaktiga i förändringsprocessen tror vi att det bidrar till snabbare och långsiktigare förbättring av verksamheten. Den kan också vara den brygga mellan forskning och praktik som många efterfrågat. Enligt samma artikel (Skolverket 2010), som vi hänvisade till ovan, har Nihad Bunar gjort en forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket och Vetenskapsrådet där det framgår att få studier fokuseras på nyanlända och deras lärande. De kunskaper som lärare till dessa har, tas inte tillvara på inom den akademiska forskningen. Vi anser att vi och våra kollegor har denna kunskap och den kan tas tillvara på t.ex. vid aktionsforskning. Vi hade velat genomföra en eller flera observationer vid de mottagande mötena. Detta tror vi skulle kunna ge en bättre helhetsbild av vårt problemområde. Nu var detta tyvärr inte möjligt, då vi under arbetets gång inte tog emot någon nyanländ, men vi ser det som ett verktyg att använda i framtiden. Eftersom detta arbete nu har påbörjats vill vi fortsätta i samma anda och kontinuerligt, genom nya aktioner, förhöja kvaliteten på vårt arbete. Att observera och diskutera med pedagogerna om hur blanketten används och tas emot av de olika parterna under det mottagande samtalet tror vi kan fördjupa kunskaperna kring hur vi kan fortsätta utveckla mottagandet. Att samtala med kollegorna som kommer i kontakt med den nya blanketten är viktigt för att få med sig flera i förbättringsarbetet. 8

9 Det har varit värdefullt att få fördjupa sig inom ett av vår skolas möjliga utvecklingsområden. De nyanlända blir allt fler på skolan och därmed känner vi att det blir allt viktigare hur mötet med dessa sker. Genom att med intervjuer undersöka hur lärare har upplevt mottagandet har vi satt igång processer hos oss själva och hos andra pedagoger på skolan. Flera har börjat ifrågasätta hur vi har gjort tidigare och börjat efterfråga gemensamma riktlinjer. Det blir också tydligare att skolan mer bör prioritera denna fråga. Vi anser att vi genom detta arbete har inkluderat fler kollegor att vara med i processen och att det ger tyngd och engagemang åt frågan som inte hade varit möjlig annars. Vårt förslag till fortsatt arbetsgång inom området ser ut som följer. Den omarbetade blanketten kommer nu att lämnas till arbetslagen för kommentarer och synpunkter och därefter kommer den att utprövas vid ett antal mottaganden. Efter detta kommer den återigen att utvärderas tillsammans av ledning och kollegor. Vi ser att det kan mynna ut i en ny aktion efter att den utprövats och sen reviderats. Vår intervju med skolchefen gav oss också många tankar om mottagandet av nyanlända elever till stadsdelen. Från att ha varit en fråga på is har den återigen aktualiserats och vi har blivit efterfrågade ett flertal gånger att medverka till stadsdelens kartläggning av befintlig struktur för de nyanlända. Vi har således känt att behovet av ett arbete med detta är stort. Under vårt arbete upptäckte vi också att arbetet med de nyanlända eleverna var så gott som osynligt t.ex. i skolans kvalitetsredovisning. Enbart en siffra angående antalet nyanlända förekom. Vi har nu förhoppningar om att vi genom detta arbete har bidragit till att dessa elever i fortsättningen blir synliga i skolans kvalitetsarbete. Vi får även stöd för dessa tankar i Skolverkets Allmänna Råd för Kvalitetsredovisning (2006), där det påpekas att situationen för de barn, som nyligen anlänt till Sverige bör uppmärksammas och analyseras kontinuerligt. Vi hoppas också att den nya utformningen av blanketten bidrar till att ge djupare kunskap om styrkor och förmågor hos den nyanlända eleven. Vi vill att pedagogerna, eleverna och vårdnadshavarna ska känna sig mer delaktiga vid mottagandet och tror att om vi fortsätter att se detta arbete som del av en process kan detta bli möjligt. Vi tror också att vårdnadshavarna är mycket viktiga för att få till stånd ett givande och förtroendefullt samarbete mellan hem och skola. Det påverkar också studieresultaten på ett positivt sätt tror vi att vårdnadshavarna blir mer delaktiga. Tanken är att vi ska följa upp dessa elever under deras tid på skolan, för att i fortsättningen ge dem rätt stöd i deras lärande. Många aspekter kring arbetet med nyanlända som bland annat kom fram vid intervjuerna är viktiga att fördjupa sig kring fortsättningsvis på vår skola. Ett exempel är vikten av stöd för dessa elever från olika pedagoger t.ex. modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare. Under kursen i aktionsforskning har vi även mött andra pedagoger och fått ta del av deras projekt. Detta har gett oss nya tankar inom området, och från olika infallsvinklar. Många av pedagogerna arbetar i förberedelseklasser eller grupper, vilket har lett oss in på diskussioner med för- och nackdelar kring de olika organisationerna. Det är liknande tankar som vi läste om i artikeln från Skolverket (2010) som Nihad Bunar diskuterade. Vi har också lärt oss av varandra vid handledningstillfällena och utbytt tankar om nyanlända elever och olika sätt att ta emot, undervisa och slussa ut elever från förberedelseklass. Vi tittade på olika skolors handlingsplaner tillsammans. 9

10 Litteraturlista Bjørndal, CVato. R. 2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. Rönnerman, Karin (2004) Aktionsforskning i praktiken Studentlitteratur. Skolverket (2006). Kvalitetsredovisning. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes Artikel från Skolverket (2010) Liten kunskap om nyanländas lärande Lpo 94. Skolverket 10

11 Bilaga 1 MOTTAGANDE AV ELEVER (nyanlända) Elevens namn: Vårdnadshavare: Adress: Syskon: Nationalitet: Modersmål: Ytterligare språk: När kom eleven till Sverige? Talar någon av föräldrarna svenska? Finns det någon svensktalande släkting? Annan kontaktperson? SKOLGÅNG Hur länge har eleven gått i skola i hemlandet? Hur har det gått med skolarbetet? Vilka ämnen har eleven haft/ inte haft? På vilket språk skedde skolgången? Vilket skriftspråk användes? Hur länge har eleven gått i skola i Sverige? Vilka skolor och lärare? ÖVRIGT Vilken religion har eleven? Äter eleven all sorts mat? Finns det hinder för idrott, dusch och bad? Har eleven någon allergi eller sjukdom? Syn och hörsel? Har barnet varit med om något traumatiskt som kan påverka skolgången här? Orsaken till att familjen kom till Sverige? Kom hela familjen samtidigt? Övrigt av intresse: 11

12 MOTTAGANDE AV ELEVER (nyanlända) del 1 Elevens namn Vårdnadshavare Syskon Nationalitet Modersmål Ytterligare språk När kom eleven till Sverige Talar någon av föräldrarna svenska Finns det någon svensktalande släkting Annan kontaktperson SKOLGÅNG Hur länge har eleven gått i skola i hemlandet Hur har det gått med skolarbetet Hur länge har eleven gått i skola i Sverige Vilka skolor och lärare ÖVRIGT Vilken religion har eleven Äter eleven all sorts mat Har eleven någon allergi eller sjukdom Finns det hinder för idrott, dusch och bad Är syn och hörsel bra Övrigt av intresse Datum 12

13 Elevens ( E ) skolgång 1. Var har E gått i skolan? 2. Hur har det gått med skolarbetet? 3. Vilka ämnen läste E? 4. Vilka ämnen tyckte E mest om? 5. Vad var svårast? 6. På vilket språk skedde skolgången? MOTTAGANDE AV ELEVER DEL 2 Elevens fritidsintressen 7. Har E någon hobby? Intressen? 8. Har E utövat någon sport? 9. Vill E göra något speciellt på fritiden? Vårdnadshavarna 10. Vilket arbete hade ni innan ni kom till Sverige? Skola? 11. Vilket arbete har ni nu? Skola? 12. Finns det syskon på skolan? Var? 13. Behövs tolk vid möten på skolan? 14. Vet ni hur skolan i Sverige fungerar? 15. Kan ni stödja hemma med läxor? I vad? 16. Kan ni läsa meddelanden från skolan? 17. Vill ni att E ska läsa modersmål? 18. Orsaken till att familjen kom till Sverige? 19. Kom hela familjen samtidigt? 20. Något mer ni vill att vi ska känna till? 13

14 Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever Till Biskopsgårdens skolor är alla elever och föräldrar hjärtligt välkomna! Alla skall känna att de som börjar hos oss möts med öppna armar. Både elever och föräldrar ses som en tillgång och en resurs. Eleven har anmälts till expeditionen. Expeditionen informerar ledningen Ledningen kallar berört arbetslag till möte för placeringsdiskussion. Rektor beslutar om placering Expeditionen/pedagogerna meddelar vårdnadshavare och berörd personal om tid och plats för inskrivningssamtalet, samt beställer tolk. Kontakt med vårdnadshavare Skolans första möte med eleven och dess vårdnadshavare har betydelse för hur de fortsatta kontakterna kommer att gestalta sig. Det är viktigt att vid detta tillfälle låta eleven och vårdnadshavare komma till tals och ta del av deras tankar och förväntningar. Vid inskrivningssamtalet informerar skolledningen om hur svensk skola fungerar, samt rättigheter och skyldigheter. Skolan informerar om värdegrunden, skolans mål samt arbetssätt. Elev och vårdnadshavare får träffa skolhälsovården. Nödvändiga blanketter fylls i. Skolan överlämnar en mapp vilken innehåller: Försäkringsbesked Telefonlista Matrikelblankett Ordningsregler Utkvittering av skåpsnyckel (i förekommande fall) Ev. spårvagnskort Värdegrunds folder Skolplan Gbg:s stad Elev och vårdnadshavare informeras om klassplacering. Om eleven under en första tid skall gå i särskild undervisningsgrupp, FBG/ Bas krävs ett EVK- beslut och vårdnadshavare informeras om rätten att överklaga beslutet. Tid för första skoldag bestäms. 14

15 Rutiner vid mottagande av nyanlända elever Ansvarig pedagog informerar övriga som arbetar i klassen/gruppen, samt klasskamraterna att en ny elev kommer. En fadder i mottagande klass utses. Studiehandledning beställs. Eleven välkomnas till klassen/guppen. Kartläggning av elevens kunskapsnivå och stödbehov utreds av specialpedagog i samarbete med modersmålslärare. Åtgärdsprogram med tydlig plan för individanpassad integrering upprättas tillsammans med vårdnadshavare, elev, specialpedagog och mentor. Uppföljning av åtgärdsprogram och stödbehov sker kontinuerligt, var 4:e vecka. Elevens IUP påbörjas. Studiehandledning är intensiv under den första månaden, trappas därefter ned och fortsätter så länge behovet kvarstår. I de fall där eleven går i FBG/BAS skall eleven efter 2-3 veckor delta i övningsämnena med sin klass. Genomgång av säkerhetsrutiner med tolk skall ha skett innan eleven börjar. Normaltid för placering i FBG/BAS är 6-12 månader. Ut /in-skolning planeras av berörda pedagoger i samråd med elev och vårdnadshavare. En individuell plan för detta upprättas. Expeditionen och rektor meddelas när eleven är helt utskriven ur FBG/BAS. Uppföljning av elevens åtgärdsprogram och stödbehov fortsätter tills eleven nått samtliga mål för sin utbildning. 15