4ILL STATSR DET OCH CHEFEN F R +ULTURDEPARTEMENTET

Transkript

1 3/5 4ILL STATSR DET OCH CHEFEN F R +ULTURDEPARTEMENTET 2EGERINGEN BESLUTADE DEN OKTOBER ATT TILLKALLA EN S RSKILD UTREDARE MED UPPGIFT ATT UTARBETA ETT F RSLAG TILL UTFORMNING AV ETT KULTURPOLITISKT GRUNDAT GENERELLT ST D TILL FR MST KONSTN RLIGA OCH LITTER RA EGENF RETAGARE SAMT REDOVISA KONSTN RERS OCH F RFATTARES EKO NOMISKA F RH LLANDE $EN NOVEMBER F RORDNADES D VARANDE GENERALDIREKT REN #LAES,JUNGH SOM S RSKILD UTREDARE $EN APRIL ENTLEDIGADES #LAES,JUNGH OCH F RORDNADES D VARANDE AVDEL NINGSCHEFEN!GNETA -ODIG 4HAM SOM S RSKILD UTREDARE +AMMARR TTSASSESSOR,ARS %MANUELSSON +ORSELL F RBUNDSSEKRETE RARE 3USIN,INDBLOM OCH KANSLIR DET "RITA,UNDH UTS GS DEN DECEM BER TILL EXPERTER I UTREDNINGEN $EN MAJ ENTLEDIGADES "RITA,UNDH OCH UTS GS DEPARTEMENTSSEKRETERARNA %RIC $E 'ROAT OCH 2OLF *OHANSSON TILL NYA EXPERTER I UTREDNINGEN +AMMARR TTSASSESSORN #HRISTINA 2IDDERMAN HAR SEDAN DEN DECEM BER VARIT SEKRETERARE I UTREDNINGEN -ONICA "ERGLUND OCH!NNELI 'IORGI HAR VARIT UTREDNINGENS ASSISTENTER 5TREDNINGEN SOM HAR ANTAGIT NAMNET +ONSTN RSST DSUTREDNINGEN F R H RMED VERL MNA SITT SLUTBET NKANDE 'ENERELLA KONSTN RSST D 3/5 6 RT UPPDRAG R D RMED AVSLUTAT 3TOCKHOLM I DECEMBER!GNETA -ODIG 4HAM #HRISTINA 2IDDERMAN

2 3/5 )NNEH LL 3AMMANFATTNING 5TREDNINGSUPPDRAGET $IREKTIVEN 5TREDNINGSARBETET $E KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH EKONOMISKA F RH LLANDEN )NLEDNING +ONSTN RERNAS ANTAL OCH VERKSAMHETSINRIKTNING +ONSTN RERNAS EKONOMISKA F RH LLANDEN.UVARANDE ST D TILL KONSTN RER )NLEDNING.UVARANDE STATLIGA ST DFORMER 6ISSA OFFENTLIGR TTSLIGA ERS TTNINGAR TILL UPPHOVS M N F R UTNYTTJANDE AV DERAS VERK "IDRAG +ONSTN RSN MNDEN 3VERIGES F RFATTARFOND!NALYS AV REGELVERKEN F R SKATTER ARBETSMARKNADSST D OCH ANDRA SOCIALA TRYGGHETSSYSTEM 3KATTER 3KATTERNA SOM ETT KULTURPOLITISKA INSTRUMENT F R KAD EFTERFR GAN +ONSTN RERNAS SKATTE OCH AVGIFTSSITUATION 2EGLER INOM DE SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN!RBETSMARKNADSST D

3 )NNEH LL 3/5 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET )NLEDNING )RLAND &RANKRIKE 4YSKLAND (OLLAND STERRIKE.ORGE $ANMARK 4IDIGARE UTREDNINGSF RSLAG & RSLAGET OM EGENAVGIFTSFOND & RSLAGET OM KONSTN RSTILL GG!NALYS AV TIDIGARE F RSLAG TILL GENERELLT ST D!VGR NSNINGEN AV MOTTAGARE 3T DETS STORLEK!DMINISTRATION OCH ST DETS KOSTNAD 'ENERELL INKOMSTF RST RKNING )NLEDNING )NKOMSTF RST RKNING TILL KONSTN RER 5TREDNINGENS ST LLNINGSTAGANDE 5TREDNINGENS F RSLAG %TT PAKET F R KAD EFTERFR GAN P KONSTN RERS ARBETE )NLEDNING & RSLAG TILL GENERELLA ST D TG RDER INOM DE OLIKA KONSTN RSOMR DENA /RD "ILD 4ON 3CEN

4 3/5 )NNEH LL "ILAGOR "ILAGA +OMMITT DIREKTIVEN "ILAGA & RSLAG TILL F RORDNING OM INKOMSTF RST RKNING TILL KONSTN RER "ILAGA +OMMENTAR TILL F RORDNINGEN OM INKOMSTF RST RKNING TILL KONSTN RER "ILAGA 'ENERELLT ST D I FORM AV DIREKT EKONOMISKT BIDRAG

5 3/5 3AMMANFATTNING 5TREDNINGEN HAR HAFT I UPPDRAG ATT UTFORMA ETT F RSLAG OM ETT NYTT GENE RELLT EKONOMISKT ST D TILL KONSTN RLIGA YRKESUT VARE /LIKA ALTERNATIV HAR VERV GTS -ATERIAL HAR INSAMLATS FR N ANDRA L NDER +ONSTN RERNAS EKONOMISKA F RH LLANDEN HAR KARTLAGTS I EN S RSKILD UNDERS KNING %N ANALYS HAR GJORTS AV HUR KONSTN RERNA P VERKAS AV OLIKA REGELVERK UTAN F R KULTUROMR DET N MLIGEN SKATTER OCH AVGIFTER ARBETSMARKNADSST D OCH ANDRA TRYGGHETSSYSTEM %NLIGT DIREKTIVEN SKALL DET NYA ST DET HA ETT TYDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE DET SKALL VARA GENERELLT S ATT DET KAN PR VAS MOT VISSA OBJEKTIVA KRITERIER MINSKA YRKESVERKSAMMA KONSTN RERS BEROENDE AV ICKE KONST N RLIGA F RS RJNINGSARBETEN GES TILL I VERKLIG MENING KONSTN RLIGT VERK SAMMA DVS TILL KONSTN RER SOM KAN UPPFYLLA VISSA KVALITETSKRITERIER SAMT VARA INKOMSTPR VAT 'ENERELLT SETT HAR KONSTN RERNA L GA INKOMSTER AV SITT KONSTN RLIGA ARBETE ) GENOMSNITT KOMMER ENDAST OMKRING EN FEMTEDEL AV KONSTN RERS INKOMSTER FR N DET KONSTN RLIGA ARBETET 2ESTEN KOMMER FR N OLIKA SK BR DJOBB +ONSTN RERNAS SAMMANLAGDA BRUTTOINKOMSTER R OCKS L GA OMKRING KRONOR VILKET MOTSVARAR AV GENOMSNITTET F R BEFOLKNINGEN TOTALT SETT 3KILLNADERNA KAN VARA RELATIVT STORA MELLAN KONSTN RSGRUPPERNA "ILDKONSTN RERNA R DEN GRUPP SOM HAR DE L GSTA BRUTTOINKOMSTERNA KNAPPT KRONOR I GENOMSNITT VILKET MOTSVA RAR KNAPPT AV GENOMSNITTET F R BEFOLKNINGEN I VRIGT +ARTL GG NINGEN AV KONSTN RERNAS ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH INKOMSTER REDOVISAS I KAPITEL SAMT I EN SEPARAT BILAGA $EN GRUNDL GGANDE ORSAKEN TILL KONSTN RERS L GA INKOMSTER OCH F R S RJNINGSSV RIGHETER R DEN OBALANS SOM R DER P KONSTN RERNAS ARBETSMARKNAD EN OBALANS SOM HAR TILLTAGIT UNDER TALET 3AMTIDIGT SOM ANTALET PERSONER SOM VILL F RS RJA SIG P KONSTN RLIGT ARBETE HAR FORTSATT ATT KA S HAR EFTERFR GAN P DERAS TJ NSTER SJUNKIT BLA SOM EN F LJD AV ATT DE OFFENTLIGA ANSLAGEN HAR SKURITS NER OCH F RETAGENS SATS NINGAR P DET KULTURELLA OMR DET HAR MINSKAT $ET VERGRIPANDE SYFTET F R STATENS KONSTN RSPOLITISKA INSATSER R ATT SKAPA S DANA VILLKOR F R DE PROFESSIONELLA KONSTN RERNA ATT DE KAN BASERA SIN F RS RJNING P ERS TTNING F R UTF RT KONSTN RLIGT ARBETE PROP $ETTA SYFTE LEDER I F RSTA HAND TILL TG RDER SOM KAN

6 NNN 3/5 UNDERL TTA F R KONSTN RER ATT ETABLERA SIG P SIN MARKNAD N SIN PUBLIK ELLER KUNDKRETS OCH F FULL ERS TTNING F R DET ARBETE DE UTF R OCH DE VERK DE PRODUCERAR ) V R UTREDNINGS UPPDRAG HAR LEGAT ATT UNDERS KA OM ETT NYTT GENE RELLT INKOMSTST D TILL KONSTN RERNA KAN LINDRA PROBLEMEN MED DE L GA OCH OJ MNA INKOMSTERNA S ATT DE YRKESVERKSAMMA KONSTN RERNAS BE ROENDE AV ICKE KONSTN RLIGA F RS RJNINGSARBETEN KAN MINSKA %N DEL AV DESSA PROBLEM H R SAMMAN MED ATT SKATTEREGLER ARBETSMARKNADSST D OCH OLIKA SOCIALF RS KRINGAR INTE R ANPASSADE TILL DE S RSKILDA INKOMST OCH ARBETSF RH LLANDEN SOM KONSTN RER LEVER OCH VERKAR UNDER ) KAPI TEL HAR VI GJORT EN ANALYS AV ETT FLERTAL AV DESSA REGELVERK 6I HAR IDEN TIFIERAT ETT ANTAL SYSTEMBRISTER OCH F RESL R ATT EN S RSKILD UTREDNING TILLS TTS F R ATT TA FRAM F RSLAG SOM F RB TTRAR DE EGENF RETAGANDE KONST N RERNAS ST LLNING P SOCIALF RS KRINGSOMR DET OCH N RLIGGANDE OMR DEN 6I G R OCKS BED MNINGEN ATT DET R MYCKET SOM TALAR F R ATT SKATTEREGLERNA R ETT VERKNINGSFULLT INSTRUMENT F R KULTURPOLITIKEN )FR N ANDRA L NDER HAR VI H MTAT EXEMPEL P HUR KONSTN RSST D R UT FORMADE $ESSA REDOVISAS I KAPITEL 3 RSKILT DE GENERELLT VERKANDE ST DEN HAR KARTLAGTS 6I KONSTATERAR ATT DET FINNS GENERELLA EKONOMISKA ST D TILL KONSTN RER I FLERA L NDER ) )RLAND OCH &RANKRIKE ANV NDS FR MST SKATTESYSTEMET F R ATT GE ETT S RSKILT ST D TILL KONSTN RER ) 4YSKLAND OCH STERRIKE L MNAS ST DET FR MST VIA SOCIALF RS KRINGSSYSTEMET ).EDER L NDERNA HAR MAN I R BEHANDLAT ETT REGERINGSF RSLAG OM ETT NYTT DIREKT BIDRAG TILL KONSTN RER $ R FINNS SEDAN TIDIGARE ETT GENERELLT EKONOMISKT ST D INOM RAMEN F R SOCIALBIDRAGSGIVNINGEN ) V RA NORDISKA GRANN L NDER.ORGE OCH $ANMARK R MAN D REMOT I F RD MED ATT BYGGA UT DE SELEKTIVA ST DFORMERNA %NLIGT DIREKTIVEN SKULLE VI ANALYSERA OCH BED MA OM DET R M JLIGT ATT BEARBETA DE TIDIGARE UTREDNINGSF RSLAGEN OM EGENAVGIFTSFOND OCH KONSTN RSTILL GG ) KAPITEL REDOVISAR VI DENNA ANALYS SOM VI SEDAN BYGGER VIDARE P VID UTFORMNINGEN AV REGLERNA F R DEN INKOMSTF R ST RKNING SOM VI MENAR SKULLE KUNNA VARA ETT FUNGERANDE SYSTEM MEN SOM VI ND AVR DER FR N ATT INF RA ) KAPITEL KONSTATERAR VI ATT DET R FULLT M JLIGT ATT INF RA ETT SYSTEM MED GENERELLT VERKANDE INKOMSTF RST RKNING F R EGENF RETAGANDE KONSTN RER SOM UPPFYLLER ETT ANTAL OBJEKTIVA KRITERIER F R KVALITET YRKES VERKSAMHET MM SOM R INKOMSTPR VAT OCH SOM I VARJE FALL I VISS M N SKULLE MINSKA YRKESVERKSAMMA KONSTN RERS BEROENDE AV ICKE KONSTN R LIGA F RS RJNINGSARBETEN $EN N RMARE UTFORMNINGEN AV ST DET FINNS REDOVISAD I KAPITEL 4ROTS DETTA VILL VI INTE REKOMMENDERA ATT DENNA FORM AV ST D INF RS /CH DET BEROR FR MST P TV ORSAKER $ELS HAR DE EKONOMISKA BER KNINGARNA VISAT ATT DEN BUDGETRAM SOM KAN DISPONERAS MILJONER KRONOR NETTO OCH MILJONER KRONOR BRUTTO INTE R CKER TILL

7 3/5 NNN ETT BIDRAG P MER N KRONOR PER M NAD BRUTTO F RE SKATT OCH AVGIFTER $ET R TVEKSAMT OM ETT BIDRAG I DEN STORLEKSORDNINGEN P N GOT N MNV RT S TT KAN SKAPA F RUTS TTNINGAR F R KONSTN RER ATT MINSKA SINA BR DJOBB FR N VILKA DE HAR INKOMSTER P I GENOMSNITT TIO G NGER S MYCKET ALLTS N RMARE KRONOR PER M NAD $EN ANDRA ORSAKEN R ATT KONSTN RERNA SJ LVA R MYCKET TVEKSAMMA TILL ETT BIDRAG AV DETTA SLAG $E VILL OG RNA BLI EN GRUPP SOM R MER BIDRAGBEROENDE N ANDRA MEDBORGARE I SAMH LLET $E F REDRAR I ST LLET ATT STATENS ST D INRIKTAS P ATT KA DE I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONSTN RERNAS M JLIGHETER ATT F ERS TTNING F R DET ARBETE DE UTF R OCH SOM GER DEM TILLF LLE ATT VISA OCH FRAMF RA SINA VERK INF R EN PUBLIK!V DESSA SK L VILL VI INTE REKOMMENDERA ATT DENNA FORM AV INKOMSTF RST RKNING INF RS VEN OM DET VORE B DE TEKNISKT OCH ADMINISTRATIVT FULLT M JLIG 6 RT F RSLAG TILL GENERELLT VERKANDE ST D BLIR I ST LLET INSATSER SOM KAN UNDERL TTA DE I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONSTN RERNAS M JLIGHETER ATT N SIN PUBLIK OCH ERH LLA FULL ERS TTNING F R DET ARBETE DE UTF R OCH DE VERK DE PRODUCERAR ETT PAKET F R KAD EFTERFR GAN P KONSTN RERS ARBETE & RSLAGET PRESENTERAS I KAPITEL $ET HAR UTFORMATS S ATT VART OCH ETT AV LEDEN MELLAN DEN YRKESVERKSAMMA KONSTN REN OCH HANSHENNES PUBLIK SKALL ST RKAS & RSLAGEN KOMMER OCKS GENOM SIN UTFORMNING BLA TURN ST D ARRANG RSST D KAT ST D TILL, NSMUSIKEN TILL KOLLEKTIVVERKST DER MM ATT BLI EN VISS MOTVIKT TILL DEN STARKA KONCENTRATION AV KULTURUTBUDET SOM F R N RVARANDE FINNS TILL STORSTADSOMR DENA 6IDARE HAR F RSLAGEN UTFORMATS S ATT DE VERENSST MMER MED DE BEHOV SOM DEN +ONSTN RLIGA ARBETSMARKNADSUTREDNINGEN HAR IDENTIFIE RAT OCH DE F RSLAG TILL F R NDRING AV DET ARBETSMARKNADSPOLITISKA ST DET SOM DENNA UTREDNING PRESENTERAR $ R F RESL S ATT MILJONER KRONOR VERF RS FR N!RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET TILL +ULTURDEPARTEMENTET F R ATT FINANSIERA TG RDER F R F RMEDLING AV KONSTN RERS ARBETE OCH F R ST RKNING AV DERAS INKOMSTER -ED DETTA TILLSKOTT V XER V R MEDELSRAM TILL MILJONER KRONOR 6 RA F RSLAG INNEB R ATT AV DET KADE ST DET P TOTALT MILJONER KRONOR SKALL MERPARTEN CA MILJONER KRONOR G TILL F RMEDLANDE INSATSER AV OLIKA SLAG & RSLAGEN HAR UTFORMATS MED H NSYN TAGEN TILL DE SKILDA VERKSAM HETSF RUTS TTNINGAR SOM R DER MELLAN DE OLIKA KONSTN RSOMR DENA $E MARKNADSM SSIGA VILLKOREN OCH INKOMST OCH UTGIFTSF RH LLANDENA SKILJER SIG STARKT T MELLAN OLIKA KONSTFORMER OCH MELLAN OLIKA KONST N RSYRKEN $E INSATSER SOM BEH VS F R ATT F RST RKA F RMEDLING AV OCH ERS TTNING F R DE KONSTN RLIGA ARBETENA BEH VER D RF R ANPASSAS TILL DE SPECIFIKA F RUTS TTNINGAR SOM G LLER F R RESPEKTIVE KONSTN RSOMR DE 6ID UTFORMNINGEN AV ST DEN HAR VI OCKS TAGIT H NSYN TILL VILKA ERS TTNINGAR SOM REDAN FINNS OCH VILKA ANDRA EVENTUELLA ST D RESPEKTIVE

8 NNN 3/5 GRUPP REDAN TNJUTER )NSATSERNA HAR D RMED BLIVIT OLIKA STORA F R DE OLIKA OMR DENA & R "ILDOMR DET F RESL S MILJONER KRONOR F R 4ON OCKS MILJONER KRONOR F R /RD MILJONER KRONOR OCH F R 3CEN MILJONER KRONOR 3T DEN F RESL S INBEGRIPA UT KADE UTST LL NINGSERS TTNINGAR TURNEST D ARRANG RSST D BIDRAG TILL CENTRUM BILDNINGAR ST D TILL FONOGRAMUTGIVNING F RHYRNING AV UTST LLNINGS LOKALER KOLLEKTIVVERKST DER TILL SVENSKA KONSTN RERS UTST LLNINGAR UTOMLANDS OCH ANNAT INTERNATIONELLT UTBYTE MM -ED DEN SAMMANS TTNING AV TG RDER F R DE OLIKA KONSTN RSGRUP PERNA SOM H R F RESL S BED MER VI ATT KONSTN RERNA F R EN V SENTLIGT ST RRE CHANS ATT UPPN DET SOM DE S KLART F RESPR KAT N MLIGEN ATT KUNNA LEVA AV SITT ARBETE I ST LLET F R AV BIDRAG $ET INNEB R OCKS ATT F RSLAGEN FULLF LJER DEN SENASTE KULTURPROPOSITIONENS INRIKTNING P ATT SKAPA S DAN VILLKOR F R DE YRKESVERKSAMMA KONSTN RERNA ATT DE KAN BASERA SIN F RS RJNING P ERS TTNING F R UTF RT KONSTN RLIGT ARBETE

9 3/5 5TREDNINGSUPPDRAGET $IREKTIVEN 5TREDNINGEN HAR HAFT I UPPDRAG ATT UTARBETA ETT F RSLAG TILL UTFORMNING AV ETT GENERELLT VERKANDE ST D F R KONSTN RLIGA OCH LITTER RA YRKESUT VARE 3T DET SKALL FR MST RIKTA SIG MOT DE SOM R ENSKILDA N RINGSIDKARE $EN ELLER DE ST DFORMER SOM VERV GS SKALL HA ETT TYDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE INNEB RANDE EN STR VAN ATT F RB TTRA VILLKOREN F R DE KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA S ATT DE KAN BASERA SIN F RS RJNING P ERS TTNING F R UTF RT KONSTN RLIGT ARBETE 5TREDNINGENS F RSLAG SKALL GRUNDAS P EN REA LISTISK BILD AV KONSTN RERNAS ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH EKONOMISKA F RH LLANDEN %TT YTTERLIGARE UNDERLAG F R ARBETET SKALL VARA DET UTREDNINGSARBETE SOM GJORTS I UTREDNINGARNA +ONSTN RENS VILLKOR 3/5 OCH +ULTURPOLITIKENS INRIKTNING 3/5 5T REDNINGEN SKALL ENLIGT DIREKTIVEN VEN BELYSA HUR VISSA ANDRA REGELVERK FR MST INOM SKATTER OCH AVGIFTER SOCIALPOLITIK OCH ARBETSMARKNADS POLITIK FUNGERAR I F RH LLANDE TILL KONSTN RLIGA YRKESUT VARE & REBILDER KAN OCKS S KAS I NORDISKA ELLER INTERNATIONELLA ERFARENHETER P DESSA OMR DEN $IREKTIVEN R INTAGNA SOM EN BILAGA TILL BET NKANDET 5TREDNINGSARBETET 5TREDNINGEN P B RJADE SITT ARBETE I DECEMBER 'ENOM EN ENK T TILL DE SVENSKA AMBASSADERNA HAR VI SAMLAT INFOR MATION OM BEFINTLIGA KONSTN RSST D I UTLANDET +OMPLETTERANDE BES K HAR GJORTS VID KULTURINSTITUTIONER OCH ORGANISATIONER I N GRA AV L NDERNA $E MEST INTRESSANTA ST DFORMERNA SOM UTREDNINGEN TAGIT DEL AV REDOVISAS I KAPITEL SAMT H NVISAS TILL I AVSNITT SOM REDOG R F R AKTUELLA FR GOR 5TREDNINGEN HAR HAFT L PANDE KONTAKTER MED KONSTN RSORGANISATION ERNA ) SEPTEMBER ANORDNADES EN HEARING MED DESSA ORGANISATIONER 6ID

10 5TREDNINGSUPPDRAGET 3/5 DENNA DELTOG OCKS REPRESENTANTER F R +ONSTN RLIGA OCH,ITTER RA 9RKESUT VARES 3AMARBETSN MND +,93 SAMT +ONSTN RSN MNDEN OCH 3VERIGES F RFATTARFOND 5TREDNINGEN HAR OCKS HAFT ETT M TE MED +,93t ARBETSUTSKOTT SAMT DELTAGIT VID +,93 N MNDM TE I NOVEMBER 6ID SAMTLIGA DESSA SAMMANTR FFANDEN HAR UTREDNINGEN INFORMERAT OM DET P G ENDE ARBETET I UTREDNINGEN OCH OM M JLIGA F RSLAG TILL UTFORM NINGAR AV ST D 5TREDNINGEN HAR VIDARE INH MTAT KONSTN RSORGA NISATIONERNAS UPPGIFTER OM BLA ARBETSF RH LLANDENA OCH DE EKONO MISKA VILLKOREN INOM DE OLIKA KONSTN RSOMR DENA 5TREDNINGEN HAR UNDER ARBETETS G NG HAFT FORTL PANDE KONTAKT MED +ONSTN RSN MNDEN OCH 3VERIGES F RFATTARFOND +ONSTN RSN MNDEN OCH & RFATTARFONDEN HAR OCKS MEDVERKAT I ARBETET MED ATT KARTL GGA KONSTN RERNAS EKONOMISKA OCH SOCIALA F RH LLANDEN 3AMR D HAR VEN SKETT MED F RETR DARE F R "ILDKONSTN RSFONDEN +ULTURR DET OCH ANDRA KULTURINSTITUTIONER $ISKUSSIONER HAR VEN F RTS MED F RETR DARE F R ANDRA UTREDNINGAR INOM KONSTN RSOMR DET BLA +ONSTN RSERS TTNINGSUTREDNINGEN +U MED BET NKANDENA %N FOND F R UNGA KONSTN RER 3/5 OCH &ONOGRAMERS TTNING 3/5 "OKUTREDNINGEN 3/5 OCH UTREDNINGEN F R ST D TILL 46PRODUKTION 3/5 %TT S RSKILT SAMARBETE HAR SKETT MED +ONSTN RLIGA ARBETSMARKNADS UTREDNINGEN +U $ENNA UTREDNING HAR BLA HAFT SOM UPPGIFT ATT KARTL GGA DET EKONOMISKA ST DET TILL KONSTN RERNA VID ARBETSL SHET SAMT EFTER EN ANALYS AV HUR DE NUVARANDE AKTIVA ARBETSMARKNADS POLITISKA INSATSERNA F R YRKESVERKSAMMA KONSTN RER FUNGERAR EV L MNA F RSLAG TILL HUR DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA MEDLEN KAN ANV NDAS EFFEKTIVARE INOM DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA ST D OCH TG RDSSYS TEMEN 5TREDNINGARNA HAR GIVIT ETT GEMENSAMT UPPDRAG TILL 3#" ATT UNDERS KA KONSTN RERNAS INKOMSTF RH LLANDEN $ETTA HAR SKETT DELS GENOM SAMK RNING AV ANS KNINGSREGISTER HOS +ONSTN RSN MNDEN OCH & RFATTARFONDEN MED BLA 3#"S INKOMSTREGISTER DELS GENOM EN ENK TUNDERS KNING BLAND KONSTN RER 5TREDNINGARNA HAR OCKS I DE DELAR SOM R RELEVANTA F R B DA UTREDNINGARNA UTFORMAT SINA F RSLAG I SAMR D %TT GENERELLT EKONOMISKT ST D TILL KONSTN RER KAN SJ LVFALLET UTFORMAS P M NGA OLIKA S TT 6I HAR UNDER ARBETETS G NG S KT OSS FRAM L NGS TRE PRINCIPIELLT OLIKA HUVUDLINJER $EN F RSTA LINJEN R ETT GENERELLT EKONO MISKT BIDRAG SOM BETALAS DIREKT TILL KONSTN REN UNGEF R SOM EN KONSTN RSL N $EN ANDRA LINJEN R ETT GENERELLT ST D VIA SKATTESYSTEMET I FORM AV GENERELLA SKATTEL TTNADER F R KONSTN RLIGA YRKESUT VARE $EN TREDJE LINJEN R GENERELLA INSATSER F R ATT KA EFTERFR GAN P KONST N RERNAS ARBETE

11 3/5 5TREDNINGSUPPDRAGET %FTER ATT HA DISKUTERAT DE M JLIGA FORMERNA AV ST D MED REPRE SENTANTER F R KONSTN RSORGANISATIONERNA OCH ANDRA BER RDA HAR VI VALT ATT I DETTA BET NKANDE REDOVISA F RSLAG OM ST D DELS I FORM AV EN INKOMSTF RST RKNING DIREKT TILL KONSTN REN DELS I FORM AV GENERELLA IN SATSER F R ATT KA EFTERFR GAN P KONSTN RERNAS ARBETE ) UTREDNINGEN REDOVISAR VI OCKS EN BED MNING AV HUR DE NUVARANDE REGELVERKEN F R SKATTER ARBETSMARKNADSST D OCH ANDRA SOCIALA TRYGGHETSSYSTEM FUNGERAR F R DE KONSTN RLIGT YRKESVERKSAMMA

12 3/5 $E KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH EKONOMISKA F RH LLANDEN )NLEDNING %NLIGT DIREKTIVEN SKALL ETT VERSIKTLIGT STUDIUM AV KONSTN RERNAS ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH EKONOMISKA F RH LLANDEN REDOVISAS 4IDI GARE UTREDNINGARS REDOG RELSER VISAR P SV RIGHETERNA MED ATT F FRAM TILLF RLITLIGA UPPGIFTER FR MST VAD G LLER KONSTN RERNAS INKOMSTF RH L LANDEN $E TIDIGARE UTREDNINGARNA +ONSTN RSUTREDNINGEN OCH +ULTUR UTREDNINGEN HAR I SINA BET NKANDEN +ONSTN RENS VILLKOR 3/5 OCH +ULTURPOLITIKENS INRIKTNING 3/5 INH MTAT UNDERLAG DELS FR N 3#"S YRKESSTATISTIK VILKEN BYGGER P UPPGIFTERNA I &OLK OCH BO STADSR KNINGARNA DELS +,93t MEDLEMSREGISTRERING &OLK OCH BOSTADS R KNINGARNA &O" GENOMF RDES VART FEMTE R FRAM TOM R D DESSA UNDERS KNINGAR UPPH RDE ) +ULTURUTREDNINGEN REDOVISAS SIFFROR ANG ENDE KONSTN RERS ANTAL OCH VERKSAMHETSINRIKTNING SOM H MTATS FR N &O" SAMT FR N KONSTN RSORGANISATIONERNA "ETR FFANDE KONSTN RERNAS INKOMSTF RH L LANDEN H NVISADES TILL VAD SOM FRAMF RTS I BET NKANDET +ONSTN RENS VILLKOR ( RUT VER N MNDE MAN ETT PAR UPPGIFTER OM MEDIANINKOMST F R N GRA YRKESKATEGORIER R RESPEKTIVE R -AN KOM EMELLERTID FRAM TILL ATT STATISTIKEN R BRISTF LLIG OCH H MTAD FR N OLIKA UNDERS K NINGAR SOM INTE R HELT J MF RBARA -ED H NSYN TILL DETTA SAMT TILL ATT &OLK OCH BOSTADSR KNINGENS SISTA BEFINTLIGA UPPGIFTER R FR N R VILL VI FRAMF RA ATT REDOG RELSEN OM KONSTN RERNAS ANTAL OCH VERKSAMHETSINRIKTNING JUST BLIR EN VERSIKTLIG STUDIE SOM VI BASERAR P TIDIGARE REDOVISAD STATISTIK TILLSAMMANS MED UPPGIFTER SOM VI INH MTAT FR N KONSTN RSORGANISATIONERNA

13 $E KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA 3/5 +ONSTN RERNAS ANTAL OCH VERKSAMHETSINRIKTNING!NTALET YRKESVERKSAMMA KONSTN RER HAR KAT STADIGT UNDER DE SENASTE REN KNINGEN SYNS OAVSETT OM MAN V LJER ATT STUDERA DEN I &OLK OCH BOSTADSR KNINGEN &O" ELLER I KONSTN RSORGANISATIONERNAS MED LEMSSTATISTIK %NLIGT &O" VAR KNINGEN PROCENT EXKLUSIVE JOURNALIS TERNA MELLAN REN OCH $ET R S RSKILT KVINNORNA SOM STR M MAT TILL KONSTN RSYRKENA UNDER DENNA PERIOD R UTGJORDE KVIN NORNA PROCENT AV KONSTN RERNA OCH R VAR DERAS ANDEL PRO CENT &RAMF R ALLT M RKS KNINGEN AV ANTALET KVINNOR INOM BILDOMR DET D R KVINNLIGA BILDKONSTN RER TILLKOMMIT MELLAN REN OCH ) REDOVISNINGEN ING R F LJANDE YRKESGRUPPER INOM DE OLIKA KONST N RLIGA OMR DENA /RD F RFATTARE DRAMATIKER OCH VERS TTARE "ILD OCH FORM M LARE SKULPT RER GRAFIKER TECKNARE FOTOGRAFER KONSTHANTVERKARE FORMGIVARE OCH DESIGNER MFL 4ON TONS TTARE KOMPOSIT RER MUSIKER OCH S NGARE 3CEN OCH FILM KONSTN RER SOM HUVUDSAKLIGEN ARBETAR MED FILM TEATER DANS MIM OCH INTILLIGGANDE KONSTARTER ( R ING R SK DESPELARE FILMARE REGISS RER DANSARE SCENOGRAFER MFL DOCK INTE DANSPEDAGOGER

14 3/5 $E KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA & R NDRING AV ANTALET KONSTN RLIGT YRKESVERKSAMMA REN -!NTAL!NTAL!NTAL & R ND RING I!NDEL KVINNOR O!NDEL M N O "ILD OCH FORM /RD EXKL JOURNALISTER 3CEN 4ON VR M LITT O KONSTNARB $ELSUMMA *OURNALISTER F RLAGSRED "IBLIOTEK MUSEITJM 3UMMA + LLA &O" &OLK OCH BOSTADSR KNINGEN VISAR ATT KNINGEN AV ANTALET KONSTN RLIGT YRKESVERKSAMMA VARIT GANSKA J MN UNDER TIDEN TILL 0 BILD OMR DET HAR KNINGEN DOCK VARIT ST RRE EFTER R N F RE "ETR F FANDE F RDELNINGEN P MANLIGA OCH KVINNLIGA KONSTN RER DOMINERAR M NNEN BLAND F RFATTARNA OCH INOM MUSIKOMR DET "LAND SCENKONSTN RER VERV GER ANTALET KVINNOR +OSTYMM STARE DISCJOCKEY SMINK R ATELJ CHEF REKVISIT R

15 $E KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA 3/5!NTAL MEDLEMMAR I KONSTN RSORGANISATIONERNA INOM +,93 REN OCH 3VERIGES & RFATTARF RBUND +ONSTN RERNAS 2IKSORGANISATION & RENINGEN 3VENSKA +ONSTHANTVERKARE OCH )NDUSTRIFORMGIVARE & RENINGEN 3VENSKA 4ECKNARE 3VENSKA &OTOGRAFERNAS & RBUND 3VENSKA -USIKERF RBUNDET & RENINGEN 3VENSKA +OMPOSIT RER!V 0OPUL RMUSIK 3VENSKA 4ONKONSTN RSF RBUNDET 3VERIGES 9RKESMUSIKERF RBUND & RENINGEN 3VENSKA 4ONS TTARE 3VENSKA 4EATERF RBUNDET 3VENSKA 2EGISS RSF RENINGEN 3VERIGES $RAMATIKERF RBUND /BEROENDE &ILMARES & RBUND 3UMMA + LLA 5PPGIFTER INH MTADE FR N RESP ORGANISATION 4ILL DETTA ANTAL ADDERAS MEDLEMMAR I 3VENSKA +ONSTN RSF RBUN DET VILKET GER EN TOTALSUMMA ORGANISERADE KONSTN RER P PERSO NER %N J MF RELSE SOM GJORDES R I BET NKANDET +ONSTN RERS VILL KOR VISAR ATT ANTALET KONSTN RER ENLIGT &O" VERSTEG MEDLEMSANTALET I +,93ORGANISATIONERNA MED UNGEF R $EN ST RSTA SKILLNADEN FANNS I GRUPPEN FORMGIVARE D R N RA FLER ANGIVIT DET SOM YRKE I &O" N VAD +,93STATISTIKEN VISADE 0 MOTSVARANDE S TT VAR F RFAT TARNA MINDRE N H LFTEN S M NGA I &O" SOM DE VAR I +,93 MEDLEMS STATISTIK %N ORSAK TILL DEN BRISTANDE VERENSST MMELSEN KAN VARA ATT MAN ANV NDER SKILDA DEFINITIONER AV VEM SOM ING R I KONSTN RSGRUPPEN %N ANNAN ORSAK KAN VARA ATT D MAN L MNAR UPPGIFTER TILL &O" SKALL MAN ANGE SIN HUVUDSAKLIGA SYSSELS TTNING - NGA KULTURARBETARE HAR ETT ANNAT HUVUDYRKE SOM DE D ANGER. R DET G LLER ANTALET KULTURARBETARE ENLIGT +,93t MEDLEMSREGISTER FINNS ETT ANTAL SOM INTE R ANSLUTNA TILL N GON KONSTN RSORGANISATION ING ENDE I +,93 ) +ULTURUTREDNINGEN N MNS N GRA OLIKA SK L TILL DETTA BLA ATT MAN INTE VILL VARA FACKLIGT ORGANISERAD ATT MAN TILLH R N GON ANNAN ORGANISATION SOM INTE ING R I

16 3/5 $E KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA +,93 ELLER ATT MAN INTE UPPFYLLER KRITERIERNA F R MEDLEMSKAP I DEN KONSTN RSORGANISATION MAN VILL TILLH RA $E UPPGIFTER OM ANTAL KONSTN RER OCH DERAS VERKSAMHETSINRIKTNING SOM VI NU ANV NDER I DENNA UTREDNING R BASERADE P KONSTN RSORGANI SATIONERNAS UPPGIFTER 6I HAR EFTER F RFR GAN ERH LLIT UPPGIFTER OM MED LEMSANTAL I ORGANISATIONEN F RDELNINGEN AV DENNA SIFFRA P M N RE SPEKTIVE KVINNOR ANTAL MEDLEMMAR SOM R VER R SAMT EN FR N ORGANISATIONERNAS SIDA UPPSKATTAD UPPGIFT OM TOTALT ANTAL YRKESVERK SAMMA KONSTN RER INOM DERAS KONSTN RSOMR DE & RFR GAN AVS G VEN UPPGIFT OM INKOMSTF RH LLANDEN INOM RESPEKTIVE KONSTN RSOMR DE $ET STORA FLERTALET ORGANISATIONER HADE DOCK SV RT ATT L MNA N GON S DAN UPPGIFT VARF R DENNA REDOVISNING I TABELLEN R T MLIGEN BRISTF LLIG %N UTF RLIGARE REDOVISNING AV KONSTN RERNAS INKOMSTUPPGIFTER G RS I TEXTEN NEDAN SAMT I EN S RSKILD BILAGA $ESSA SENARE UPPGIFTER BYGGER P EN S RSKILD UNDERS KNING FR N 3#" ) F LJANDE TABELL REDOVISAS DE IN KOMSTUPPGIFTER SOM ND HAR L MNATS FR N KONSTN RSORGANISATIONERNA

17 $E KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA 3/5 3AMMANST LLNING VER KONSTN RSORGANISATIONERNAS SVAR P F RFR GAN OM KONSTN RERNAS ANTAL VERKSAMHETSINRIKTNING OCH INKOMSTF RH LLAN DEN +ONSTN RS ORGANISATION!NTAL I ORG VER R I KVINNOR 3V & RFATTARF RBUND OLIKA INOM RESP GENRE 3V $RAMATIKERF R BUNDET +ONSTN RERNAS 2IKS ORGANISATION 3V +ONSTN RSF R BUNDET!NTAL TOTALT STOR ANSLUTNING STOR ANSLUTNING CA F RS RJER SIG P END KONSTN INK & REN 3V 4ECKNARE CA & REN 3V +ONSTHANT VERKARE OCH )NDUSTRI FORMGIVARE )NKOMST UPPGIFT MEDIAN INKOMST KR CA MKT L GA 3V &OTOGRAFERNAS & RB CA KR BEROENDE P SEKTION & REN 3V TONS TTARE ST STOR L G INK ANSLUTNING & REN 3V +OMPOSI T RER AV 0OPUL RMUSIK CA 3V -USIKERF RBUNDET 3V 4ONKONSTNF RB STOR ANSLUTN F R S RJER SIG P ENDAST KONSTN INK 3V 9RKESMUSIKERF RB 3V 4EATERF R STOR ANSLUTN 3V 2EGISS RSF REN /BER &ILMARES & RB 3VERIGES & RFATTARF R BUND VARIERAR

18 3/5 $E KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA. GRA KOMMENTARER TILL TABELLUPPGIFTERNA &LERA ORGANISATIONER HAR UPPGIVIT ATT DE FLESTA YRKESVERKSAMMA KONSTN RER INOM DERAS KONST N RSOMR DE R ANSLUTNA TILL ORGANISATIONEN & R DENNA UPPGIFT HAR VI VALT ATT SKRIVA IN STOR ANSLUTNING. R DET G LLER UPPGIFTEN OM DET TOTALA ANTALET FOTOGRAFER INNEH LLER DENNA VEN ANST LLDA INSTITUTIONS FOTOGRAFER PRESSFOTOGRAFER OCH DE SOM HAR FOTOATELJ MED FOTOUPPDRAG $ET TOTALA ANTALET KONSTN RLIGA FOTOGRAFER R S LEDES BETYDLIGT L GRE )NOM &OTOGRAFERNAS F RBUND TILLH R CA DEN ALLM NNA SEKTIONEN CA TILLH R FOTOF RFATTARILLUSTRAT RSEKTIONEN OCH CA REKLAMSEK TIONEN )NOM 4EATERF RBUNDET FINNS EN RAD OLIKA YRKESKATEGORIER $E ST RSTA GRUPPERNA R SK DESPELARE PERSONER DANSARE PERSONER REGISS RER PERSONER OCH SCENOGRAFER PERSONER +ONSTN RERNAS EKONOMISKA F RH LLANDEN. R DET G LLER UPPGIFTER OM DE KONSTN RLIGA YRKESUT VARNAS INKOMSTF R H LLANDEN R DENNA SOM TIDIGARE N MNTS MYCKET BRISTF LLIG 5TREDNINGEN VALDE D RF R ATT GE 3#" I UPPDRAG ATT GENOMF RA EN UNDERS KNING AV KONSTN RERNAS EKONOMISKA F RH LLANDEN 5NDERS KNINGEN REDOVISAS I EN S RSKILD BILAGA TILL BET NKANDET 6I REDOG R H R F R N GRA AV DE RESULTAT SOM FRAMKOMMIT $EN GENOMSNITTLIGA BRUTTOINKOMSTEN SUMMAN AV F RV RVS OCH KA PITALINKOMSTER F R SAMTLIGA KONSTN RSGRUPPER VAR KRONOR -OTSVARANDE SIFFRA F R 3VERIGES BEFOLKNING R KRONOR +ONST N RERNAS INKOMSTNIV VAR S LEDES CA PROCENT L GRE N F R HELA BE FOLKNINGEN I LDERN R ) 3#"S UNDERS KNING AV KONSTN RERNA VAR PROCENT M N OCH PROCENT KVINNOR +VINNORNAS ANDEL VAR H GST I GRUPPERNA FORMKONSTN RER DANSARE OCH S NGARE +VINNORNAS INKOMSTER VAR I GENOMSNITT PROCENT AV M NNENS & R HELA BEFOLK NINGEN R MOTSVARANDE TAL PROCENT )NKOMSTSKILLNADEN MELLAN M N OCH KVINNOR R S LEDES N GOT MINDRE N I SAMH LLET I STORT "ETR FFANDE KVINNOR VERKSAMMA SOM TONS TTARE R CKTE DOCK INTE ANTALET OBSERVA TIONER F R KVINNOR F R ATT KUNNA REDOVISA DEN GENOMSNITTLIGA INKOMSTEN F R DEM -EDIANINKOMSTEN BRUTTO F R SAMTLIGA KONSTN RSGRUPPER R KRONOR ATT J MF RA MED GENOMSNITTSINKOMSTEN P KRONOR -EDIANINKOMSTEN VAR INOM DE FLESTA KONSTN RSGRUPPER L GRE N GENOM SNITTSINKOMSTEN "LAND DE OLIKA KONSTN RSGRUPPERNA R GENOMSNITTSINKOMSTEN L GST BLAND BILDKONSTN RENA 'ENOMSNITTSINKOMSTEN F R DENNA GRUPP VAR ENDAST KRONOR -EDIANINKOMSTEN F R BILDKONSTN RERNA VAR

19 $E KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA 3/5 CA KRONOR OCH CA PROCENT HADE EN BRUTTOINKOMST UNDER KRONOR $EN N ST L GSTA GENOMSNITTLIGA BRUTTOINKOMSTEN HADE FORMGIVARE OCH KONSTHANTVERKARE MED KRONOR. STA GRUPP UPP T I INKOMSTNIV N VAR FOTOGRAFERNA MED EN GENOMSNITTLIG INKOMST P KRONOR VRIGA KONSTN RSGRUPPER LIGGER SEDAN MELLAN CA OCH KRONOR $E H GSTA GENOMSNITTLIGA BRUTTOIN KOMSTERNA HAR INSTRUMENTALISTER S NGARE OCH DE SOM ARBETAR INOM TEA TEROMR DET $EN GENOMSNITTLIGA TAXERADE F RV RVSINKOMSTEN VAR F R SAMTLIGA KONSTN RSGRUPPER KRONOR $EN TAXERADE INKOMSTEN R SUMMAN AV INKOMST AV TJ NST OCH N RINGSVERKSAMHET MINSKAT MED ALLM NNA AVDRAG PENSIONSSPARANDE PERIODISKT UNDERST D UNDERSKOTT AV AKTIV N RINGSVERKSAMHET & R HELA BEFOLKNINGEN I LDERN R VAR DEN GENOMSNITTLIGA TAXERADE INKOMSTEN KRONOR VEN H R L G BILD KONSTN RERNA L GST MED EN GENOMSNITTLIG TAXERAD INKOMST OM KRONOR. R DET G LLER INKOMST AV KONSTN RLIGT ARBETE FRAMG R ATT DENNA ENDAST UTG R OMKRING EN FEMTEDEL AV DEN TOTALA INKOMSTEN F R DE KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA!V DE EGENF RETAGANDE KONSTN RERNA HAR BILDKONSTN RERNA DEN L GSTA GENOMSNITTLIGA INKOMSTEN AV KONSTN RLIGT ARBETE MED DRYGT KRONOR $ REFTER KOMMER KONSTHANTVERKARE FORMGIVARE SAMT KOMPOSIT RER MED INKOMSTER MELLAN KRONOR $E H GSTA INKOMSTERNA AV KONSTN RLIGT ARBETE HAR TECKNARE OCH ILLUSTRAT RER MED KRONOR I GENOMSNITT $ REFTER KOMMER DRAMATIKER F RFATTARE OCH VERS TTARE MED KRONOR 3AMMANFATTNINGSVIS FRAMG R AV UNDERS KNINGEN ATT DE KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA HAR L GRE INKOMSTER N GENOMSNITTET F R 3VERIGES BEFOLK NING 6IDARE HAR DET FRAMKOMMIT ATT KONSTN RERNAS INKOMSTER FR N DERAS KONSTN RLIGA VERKSAMHET ENDAST UTG R OMKRING EN FEMTEDEL AV DERAS TOTALA INKOMSTER $ETTA INNEB R DESSV RRE ATT DET STORA FLERTALET R TVUNGNA ATT HA ETT ANNAT ARBETE VID SIDAN OM SITT KONSTN RSSKAP F R ATT KUNNA F RS RJA SIG

20 3/5.UVARANDE ST D TILL KONSTN RER 3AMMANFATTNING ) 3VERIGE LIKAV L SOM I ANDRA L NDER HAR DET STORA FLERTALET KONSTN RER SV RT ATT KLARA SIN F RS RJNING ENBART P RENT MARKNADSM SSIGA VILLKOR 6ID SIDAN OM NORMALA ARBETS OCH F RS LJNINGSINT KTER HAR D RF R DE FLESTA ETABLERADE KONSTN RER TILL OCH FR N INKOMSTER FR N OLIKA STATLIGA ELLER KOMMUNALA ST DORDNINGAR $ESSA ST D SOM HAR V XT FRAM F R ATT FR MJA TRYGGHET OCH KREATIVITET R EN VIKTIG DEL I KULTURPOLITIKEN 3AMMANFATTNINGSVIS KAN KONSTATERAS ATT DET UTG R ETT STORT ANTAL ERS TTNINGAR OCH BIDRAG TILL KONSTN RER & R R AVSATTE STATEN SAMMANLAGT DRYGT MILJONER KRONOR F R NDAM LET $E ST RSTA UTGIFTSPOSTERNA R F R BIBLIOTEKSERS TTNING DRYGT MILJONER KRO NOR VISNINGSERS TTNING MILJONER KRONOR INKOMSTGARANTIER CA MILJONER KRONOR OCH L NGTIDSSTIPENDIER MILJONER KRO NOR 5NDER BUDGET RET F RDELADES MEDLEN BLAND I RUNDA TAL KONSTN RER. RMARE AV DESSA VAR KONSTN RER INOM LITTE RATUROMR DET H RI ING R DE OMKRING UPPHOVSM N SOM ERH LL DET INDIVIDUELLT BER KNADE F RFATTAR OCH VERS TTARPENNINGEN INKL AVLIDNA UPPHOVSM N )NLEDNING %N KONSTN RS EKONOMI UPPVISAR VISSA S RDRAG!RTEN AV HANS ARBETE OCH DESS KOPPLING TILL UPPHOVSR TTSLIG REGLERING OCH KULTURPOLITISKA M LS TT NINGAR GER EN MER M NGFACETTERAD INT KTSBILD N HOS GENOMSNITTLIGA INKOMSTTAGARE 6ID SIDAN OM NORMALA ARBETS OCH F RS LJNINGSINT KTER HAR DE FLESTA ETABLERADE KONSTN RER TILL OCH FR N INKOMSTER FR N OLIKA FORMER AV ST DORDNINGAR ) DETTA AVSNITT REDOVISAS D RF R BEFINTLIGA ER S TTNINGAR OCH BIDRAG TILL KONSTN RERNA -ED ERS TTNING AVSES S DANT STATLIGT ST D SOM GES TILL UPPHOVSM N P GRUND AV INSKR NKNINGAR I UPPHOVSR TTEN ELLER D RF R ATT UPPHOVS R TTSLIG REGLERING SAKNAS MEN DET OFFENTLIGA UTNYTTJANDET R AV EN S DAN

21 .UVARANDE ST D TILL KONSTN RER 3/5 OMFATTNING ATT DET R KULTURPOLITISKT MOTIVERAT ATT ERS TTNING GES ) KONSTN RENS EKONOMI ING R DESSA ERS TTNINGAR SOM NORMALA INT KTER OCH UPPFATTAS SOM EN RIMLIG BETALNING F R NYTTJANDE AV UPPHOVSMANNENS VERK ) DE FALL ERS TTNINGEN UTBETALAS DIREKT TILL INDIVIDEN SKATTAS ERS TT NINGEN ANTINGEN I TJ NST ELLER N RINGSVERKSAMHET 5T VER ERS TTNINGARNA FINNS OCKS ETT FLERTAL BIDRAGSFORMER $ESSA MOTIVERAS AV KULTURPOLITISKA SK L OCH SAKNAR DIREKT KOPPLING TILL OLIKA FORMER AV NYTTJANDEN 3 DANA BIDRAG KAN BETALAS TILL ENSKILDA KONSTN RER ELLER GRUPPER AV KONSTN RER I FORM AV BLA PROJEKTBIDRAG OCH ARBETSSTIPENDIER "ESKATTNINGEN AV DESSA STIPENDIER R HUVUDSAKLIGEN BEROENDE AV OM DE ANSES SOM PERIODISKA ELLER EJ (UVUDREGELN R ATT ETT OCH TV RIGA STIPENDIER R SKATTEFRIA VEN RESESTIPENDIER R SKATTE FRIA MEN DESSA MINSKAR R TTEN TILL AVDRAG F R RESEKOSTNADER 3TIPENDIER SOM ERH LLS UNDER MINST TRE R I F LJD ANSES PERIODISKA OCH BESKATTAS D RF R SOM PERIODISKT UNDERST D I TJ NST ) DE F LJANDE AVSNITTEN GES EN VERSIKT AV DE ERS TTNINGAR OCH BIDRAG SOM UTG R ETT V SENTLIGT INSLAG I KONSTN RSK RENS EKONOMI $ENNA VER SIKT VISAR OCKS TYDLIGT HUR SYSTEMEN V XT FRAM OFTA GENOM KONSTN RS ORGANISATIONERNAS EGEN MEDVERKAN F R ATT FR MJA B DE TRYGGHET OCH KREATIVITET - LS TTNINGEN HAR VARIT DELS ATT SKAPA R TTVISA ERS TTNINGS SYSTEM DELS ATT ANV NDA DIREKTA BIDRAGSMEDEL P ETT S EFFEKTIVT S TT SOM M JLIGT /FTA HAR MAN INOM BIDRAGSORDNINGARNA S KT TILLSKAPA STI PENDIER SOM T CKER OLIKA BEHOV SOM UPPKOMMER UNDER EN KONSTN RS VERKSAMHETSCYKEL.UVARANDE STATLIGA ST DFORMER ) NEDANST ENDE TABL HAR EN SAMMANST LLNING GJORTS VER NUVARANDE STATLIGA ERS TTNINGAR OCH BIDRAG TILL KONSTN RER

22 3AMMANST LLNING VER ERS TTNINGAR OCH BIDRAG TILL KONSTN RER %RS TTNINGAR MKR "IDRAG MKR 5PPHOVSR TTSLIGA ERS TTNINGAR 3TATLIGA ERS TTNINGAR )NKOMSTGARANTIER MKR ST, NGTIDSSTIPENDIER MKR ST "IBLIOTEKSERS TTNINGAR MKR 4ALBOKSERS TTNINGAR MKR +ONSTN RSBIDRAG MKR 6ISNINGSERS TTNINGAR MKR MKR %RS TTNING TILL R TTIGHETSHAVARNA P MUSIKOMR DET!RBETSSTIPENDIER ETT TV ELLER FEM RIGA 0ROJEKTBIDRAG 3 RSKILDA INSATSER F R KONSTN RER P MUSIKOMR DET 0ENSIONSBIDRAG )NTERNATIONELLT KULTURUTBYTE "IDRAG TILL S RSKILDA NDAM L 2ESESTIPENDIER

23 .UVARANDE ST D TILL KONSTN RER 3/5 6ISSA OFFENTLIGR TTSLIGA ERS TTNINGAR TILL UPPHOVSM N F R UTNYTTJANDE AV DERAS VERK "IBLIOTEKSERS TTNING OCH TALBOKSERS TTNING "EST MMELSER OM BIBLIOTEKSERS TTNING FINNS I F RORDNING OM 3VERIGES F RFATTARFOND %RS TTNING BETALAS TILL UPPHOVSM N F R DEN UTL NING AV DERAS VERK SOM SKER GENOM BIBLIOTEK "IBLIOTEKSERS TT NINGEN R OFFENTLIGR TTSLIG OCH FINANSIERAS GENOM ETT RLIGT STATLIGT AN SLAG TILL FONDEN %RS TTNING GES F R UTL NING GENOM FOLKBIBLIOTEK OCH SKOLBIBLIOTEK AV LITTER RT VERK I ORIGINAL AV UPPHOVSMAN SOM SKRIVIT P SVENSKA ELLER AV UPPHOVSMAN SOM HAR SIN VANLIGA VISTELSEORT I 3VERIGE SAMT F R UTL NING AV VERK VERSATT TILL SVENSKA %RS TTNING GES VEN F R B CKER SOM ING R I FOLK OCH SKOLBIBLIOTEKENS REFERENSSAMLINGAR 'ENOM RIKSDAGSBESLUT BEST MS RLIGEN HUR STORT BELOPP SOM SKALL TILL F RAS FONDEN!NSLAGET BER KNAS MED HJ LP AV ETT GRUNDBELOPP PER HEML N AV LITTER RT VERK I ORIGINAL 'RUNDBELOPPET RE F R R FASTST LLS EFTER F RHANDLINGAR MELLAN REGERINGEN OCH F RETR DARE F R R T TIGHETSHAVARNA DVS 3VERIGES F RFATTARF RBUND & RENINGEN 3VENSKA TECKNARE OCH 3VENSKA &OTOGRAFERS & RBUND!NSLAGETS STORLEK FRAM KOMMER SEDAN SOM EN PRODUKT AV OLIKA BELOPP DVS OLIKA RETAL BASE RADE P GRUNDBELOPPET OCH OMFATTNINGEN AV DEN ERS TTNINGSGRUNDANDE UTL NINGEN RESP BEST NDET AV REFERENSEXEMPLAR /MFATTNINGEN BEST MS I HUVUDSAK P GRUNDVAL AV 3#"S STATISTIK VER UTL NING OCH REFERENS EXEMPLAR FR N FOLK OCH SKOLBIBLIOTEKEN & R R UPPG R BIBLIOTEKSERS TTNINGEN TILL KRONOR ) N MNDA F RORDNING REGLERAS HUR MEDLEN SKALL F RDELAS ) F RSTA HAND SKALL DET SKE I FORM AV INDIVIDUELLA ERS TTNINGAR SK F RFATTAR OCH VERS TTARPENNING SOM BETALAS UT TILL UPPHOVSM N TILL LITTER RA VERK I ORIGINAL SKRIVNA P SVENSKA ELLER AV UPPHOVSM N SOM HAR SIN HUVUD SAKLIGA VISTELSEORT I 3VERIGE SAMT TILL VERS TTARE AV LITTER RA VERK TILL SVENSKA & RFATTARPENNING BETALAS VEN TILL M LARE TECKNARE OCH FO TOGRAFER SAMT TILL KOMPOSIT RER UNDER F RUTS TTNING ATT DERAS ALSTER UTG R EN V SENTLIG DEL AV DET LITTER RA VERKET & R ATT KUNNA R KNA UT DEN INDIVIDUELLA ERS TTNINGEN TILL F RFATTARE OCH VERS TTARE GENOMF R FONDEN STICKPROVSUNDERS KNINGAR VID FOLK OCH SKOLBIBLIOTEKEN F R ATT F REDA P UTL NINGENS F RDELNING P UPP HOVSM N 0RODUKTEN AV F RFATTAR OCH VERS TTARPENNINGENS RESTAL OCH ANTALET UTL N UTG R DET BELOPP SOM SEDAN BETALAS UT $OCK MED H NSYN TILL VISSA AVTRAPPNINGSREGLER 6IDARE KAN FONDEN BESLUTA OM SK GARANTERAD F RFATTARPENNING $ENNA M JLIGHET ATT F RDELA EN KOLLEKTIV BER KNAD ERS TTNING ANV NDES R F R ATT GE UPPHOVSM N GARANTERAD F RFATTARPENNING OM

24 3/5.UVARANDE ST D TILL KONSTN RER VARDERA KRONOR 3EDAN F RFATTAR OCH VERS TTARPENNINGAR HAR BETALATS ANV NDS TERSTODEN AV FONDENS MEDEL TILL ADMINISTRATION AR BETS OCH RESESTIPENDIER PENSIONER OCH ANDRA NDAM L & RFATTARE OCH VERS TTARE ERH LLER VER DEN STATLIGA BUDGETEN EN VISS ERS TTNING F R UTNYTTJANDET AV DERAS VERK I FORM AV TALB CKER & R R HAR ANSLAGITS OMKRING MILJONER KRONOR F R NDAM LET %RS TT NINGEN R INTE UPPHOVSR TTSLIG UTAN OFFENTLIGR TTSLIG OCH MOTIVERAS AV KULTURPOLITISKA SK L -EDLEN BETALAS UT TILL 3VERIGES & RFATTARF RBUND SOM F RDELAR ERS TTNINGEN ENLIGT REGLER SOM F RBUNDET FASTST LLER 3 RSKILDA INSATSER F R BIBLIOTEKSUTL NING AV MUSIKALISKA VERK VEN UPPHOVSM NNEN P MUSIKOMR DET OCH FONOGRAMARTISTER HAR F TT EN VISS KOLLEKTIV KOMPENSATION F R ATT DERAS VERK ANV NDS P BIBLIOTE KEN +OMPENSATIONEN F R MUSIKALIEUTNYTTJANDET P BIBLIOTEK R TILL SKILLNAD MOT BIBLIOTEKSERS TTNINGEN F R BOKL N INTE DIREKT RELATERAD TILL ANTALET L N "ELOPPET HAR I ST LLET AVPASSATS EFTER EN ALLM N RIMLIGHETS BED MNING &R N OCH MED BUDGET RET ERH LL +ONSTN RSN MN DEN S RSKILDA MEDEL F R ATT I FORM AV BIDRAG OCH STIPENDIER KOMPENSERA TONS TTARE OCH FONOGRAMARTISTER F R ATT DERAS VERK ANV NDS P BIBLIOTEK +ONSTN RSERS TTNINGSUTREDNINGEN HAR I H ST L MNAT SLUTBET NKANDET &ONOGRAMERS TTNING 3/5 ) BET NKANDET F RESL S ATT DET INF RS EN R TT TILL ERS TTNING FONOGRAMERS TTNING F R UTL NINGEN AV MUSIKFONOGRAM DVS LJUDUPPTAGNINGAR SOM INNEH LLER MUSIK FR N FOLK OCH SKOLBIBLIOTEK & RDELNINGEN AV ERS TTNINGAR SKALL SKE ENLIGT UPP HOVSR TTSLIGA PRINCIPER DVS ERS TTNINGEN TILL EN VISS UPPHOVSMAN SKALL G RAS BEROENDE AV OMFATTNINGEN AV UTL NINGEN AV HANS ELLER HENNES VERK 5PPHOVSR TTSORGANISATIONERNA 34)- OCH 3!-) F RESL S INOM RESPEKTIVE OMR DE SVARA F R F RDELNINGEN AV ERS TTNINGAR 6ISNINGSERS TTNING 3TATEN ANVISAR RLIGEN MEDEL SOM VISNINGSERS TTNING T BILD OCH FORM KONSTN RER F R ATT DERAS VERK I OFFENTLIGA INSTITUTIONERS GO VISAS F R ALLM NHETEN ELLER ANV NDS P ANNAT ALLM NNYTTIGT S TT 3&3 & R R UPPGICK ERS TTNINGEN TILL DRYGT MILJONER KRONOR %RS TT NINGEN F RDELAS AV STYRELSEN F R 3VERIGES BILDKONSTN RSFOND TILL BILD OCH FORMKONSTN RER SOM HAR SIN HUVUDSAKLIGA VERKSAMHET I 3VERIGE ELLER SOM R STADIGVARANDE BOSATT I LANDET & RDELNINGEN SKER I FORM AV BLA PROJEKTBIDRAG OCH ARBETSSTIPENDIER )NOM FONDEN HAR MAN VALT ATT KONCENTRERA INSATSERNA INNEB RANDE ATT MAN F RDELAR F RRE ARBETSSTIPEN

25 .UVARANDE ST D TILL KONSTN RER 3/5 DIER FAST MED ETT ST RRE BELOPP PER STIPENDIUM DE ETT RIGA STIPENDIERNA UTG R MED KRONOR OCH DE TV RIGA MED KRONOR R %R S TTNINGEN KAN F S EFTER ANS KAN MEN KAN VEN ERH LLAS UTAN ANS KAN %N ANNAN FORM AV VISNINGSERS TTNING R DEN SK INDIVIDUELLA VIS NINGSERS TTNINGEN 3&3 SOM F RDELAS AV UPPHOVSR TTSORGA NISATIONEN "53 "ILDKONST 5PPHOVSR TT I 3VERIGE %RS TTNINGEN SOM F R R UPPGICK TILL MILJONER KRONOR SYFTAR TILL ATT GE YRKESVERK SAMMA KONSTN RER EKONOMISK OCH YRKESM SSIG TRYGGHET 4ILL SKILLNAD FR N DEN ERS TTNING SOM F RDELAS AV STYRELSEN F R 3VERIGES BILDKONST N RSFOND R DEN INDIVIDUELLA VISNINGSERS TTNINGEN BEROENDE AV DE EN SKILDA VERKENS UTNYTTJANDE %RS TTNING TILL R TTIGHETSHAVARE P MUSIKOMR DET F R PRIVAT KOPIERING AV FONOGRAM ) SYFTE ATT I VISS M N KOMPENSERA UPPHOVSM N F R PRIVATKOPIERING AV FONOGRAM AVS TTER REGERINGEN RLIGEN MEDEL SOM F RDELAS AV 3VENSKA TONS TTARES INTERNATIONELLA MUSIKBYR 34)- 3VENSKA GRUPPEN AV THE )NTERNATIONAL &EDERATIONS OF THE 0HONOGRAPHIC )NDUSTRY )&0) OCH 3VENSKA ARTISTERS OCH MUSIKERS INTRESSEORGANISATION 3!-) & R R UPPGICK DEN TOTALA SUMMAN AV STATSANSLAGET TILL KRONOR "IDRAG )NKOMSTGARANTIER "IDRAGSFORMEN INKOMSTGARANTI INF RDES R OCH ERSATTE D DET LDRE SYSTEMET MED SK KONSTN RSBEL NINGAR ) ENLIGHET MED F RORDNINGEN OM INKOMSTGARANTIER F R KONSTN RER KAN INKOMSTGARANTI BE VILJAS KONSTN RER SOM ST R F R KONSTN RLIG VERKSAMHET AV H G KVALITET OCH STOR BETYDELSE F R SVENSKT KULTURLIV 2EGERINGEN FATTAR RLIGEN BESLUT OM INNEHAVARE AV INKOMSTGARANTIER EFTER GEMENSAMT F RSLAG FR N +ONSTN RSN MNDEN OCH STYRELSEN F R 3VERIGES F RFATTARFOND ELLER EFTER YTTRANDE AV DESSA ORGAN $ SYSTEMET MED INKOMSTGARANTIERNA R IN KOMSTRELATERAD INNEB R DET ATT EN INNEHAVARE KAN BEROENDE P HUR STORA KONSTN RENS EGNA INKOMSTER R F SOM H GST FEM G NGER DET BASBELOPP SOM G LLDE VID UTG NGEN AV KALENDER RET $ET MAXIMALA BELOPPET MINS KAS MED INNEHAVARENS RSINKOMST UPP TILL ETT BASBELOPP OCH MED PROCENT AV RSINKOMSTEN F R VRIGT "IDRAGET GARANTERAR KONSTN REN EN L GSTA INKOMSTNIV VILKET GER KONSTN REN M JLIGHETER ATT FULLT UT GNA SIG T KONSTN RLIGT SKAPANDE AV H G KVALITET OCH BETYDELSE )NKOMST

26 3/5.UVARANDE ST D TILL KONSTN RER GARANTIN KAN VARA P LIVSTID!NTALET SK GARANTIRUM HAR AV REGERINGEN FASTST LLTS TILL "IDRAG TILL KONSTN RER %NLIGT F RORDNING OM BIDRAG TILL KONSTN RER KAN BIDRAG AV STATSMEDEL UTGES TILL DRAMATIKER F RFATTARE VERS TTARE ELLER KULTURJOUR NALISTER OM DE SKRIVER P SVENSKA ELLER R STADIGVARANDE BOSATTA I 3VE RIGE SAMT TILL ANNAN KONSTN R OM HAN HAR SIN HUVUDSAKLIGA KONSTN RLIGA VERKSAMHET I 3VERIGE ELLER R BOSATT I LANDET "IDRAG KAN GES I FORM AV KONSTN RSBIDRAG PROJEKTBIDRAG ELLER L NGTIDSSTIPENDIER &R GOR OM F R DELNING AV DESSA BIDRAG PR VAS AV STYRELSEN F R 3VERIGES F RFATTARFOND I VAD AVSER DRAMATIKER F RFATTARE VERS TTARE OCH KULTURJOURNALISTER OCH AV +ONSTN RSN MNDEN I VAD AVSER ANDRA KONSTN RER, NGTIDSSTIPENDIER $E TIO RIGA L NGTIDSSTIPENDIERNA KAN SES SOM ETT KOMPLEMENT TILL IN KOMSTGARANTIERNA %NLIGT N MNDA F RORDNING KAN L NG TIDSSTIPENDIUM UTG F R ATT GE EN AKTIV KONSTN R SOM UNDER L NGRE TID DOKUMENTERAT KONSTN RLIG VERKSAMHET AV GOD KVALITET ARBETSM SSIG TRYGGHET F R ATT UTVECKLA DENNA VERKSAMHET, NGTIDSSTIPENDIERNA ER H LLS TILL SKILLNAD FR N INKOMSTGARANTIERNA SOM ETT RLIGT FAST SKATTE PLIKTIGT BELOPP $ET MOTSVARAR TRE BASBELOPP FN CA KRONOR R ENLIGT LAGEN OM ALLM N F RS KRING!NTALET L NGTIDSSTIPEN DIER HAR AV REGERINGEN FASTST LLTS TILL F R R $ET ANKOMMER P STYRELSEN F R 3VERIGES F RFATTARFOND OCH +ONSTN RSN MNDEN ATT KOMMA VERENS OM F RDELNINGEN AV L NGTIDSSTIPENDIERNA +ONSTN RSBIDRAG +ONSTN RSBIDRAG R EN SAMLINGSBETECKNING F R OLIKA TYPER AV TIDSBE GR NSADE STIPENDIER OCH BIDRAG 4ILL KONSTN RSBIDRAGEN R KNAS ARBETS STIPENDIER PENSIONSBIDRAG TILLF LLIGA STIPENDIER SAMT OLIKA TYPER AV INTERNATIONELLT RIKTADE BIDRAG $E BIDRAGSFORMER SOM FRAMF R ALLT PRIO RITERATS R ARBETSSTIPENDIERNA OCH DE INTERNATIONELLT RIKTADE BIDRAGEN 3YFTET MED ARBETSSTIPENDIERNA R FR MST ATT GE EN AKTIV KONSTN R EN S DAN EKONOMISK TRYGGHET ATT HAN ELLER HON UNDER VISS TID KAN KONCENT RERA SIG P KONSTN RLIGT ARBETE %TT ARBETSSTIPENDIUM KAN OCKS ANV N DAS F R INVESTERINGAR I LOKALER OCH UTRUSTNING 6IDARE SKER F RDELNING I FORM AV PROJEKTBIDRAG SOM GES TILL MER OMFATTANDE KONSTN RLIGT EXPE

27 .UVARANDE ST D TILL KONSTN RER 3/5 RIMENT OCH UTVECKLINGSARBETE $ET M STE R RA SIG OM ETT M LINRIKTAT OCH KOSTNADSKR VANDE KONSTN RLIGT ARBETE SOM KAN ANTAS F BETYDELSE F R UTVECKLINGEN INOM KONSTOMR DET "IDRAG KAN OCKS GES TILL PROJEKT SOM SYFTAR TILL ATT VIDGA ANV NDNINGEN AV KONSTN RLIG VERKSAMHET TILL NYA SAMH LLSOMR DEN $E INTERNATIONELLT RIKTADE BIDRAGEN G R TILL ARBETS OCH STUDIEVISTEL SER I UTLANDET ELLER F R ATT ANORDNA UTST LLNINGAR I UTLANDET "IDRAG GES OCKS TILL SVENSKA OCH UTL NDSKA KONSTN RER F R VISTELSER VID ATELJ ER INOM RAMEN F R )!30)3 )NTERNATIONAL!RTISTS 3TUDIO 0ROGRAM IN 3WE DEN & RDELNING SKER VEN I FORM AV PENSIONSBIDRAG SOM UTBETALAS F R ATT VISS M N UNDERL TTA F R LDRE KONSTN RER!VSLUTNINGSVIS R DET VIKTIGT ATT P PEKA ATT I VILKEN FORM KONSTN RS BIDRAGEN F RDELAS AVG RS I STOR UTSTR CKNING AV DE BIDRAGSGIVANDE ORGA NEN INOM +ONSTN RSN MNDEN 6ISSA BIDRAGSFORMER L MPAR SIG B TTRE F R EN VISS KONSTN RSGRUPP MEDAN ANDRA GRUPPER GAGNAS B TTRE AV ANDRA TYPER AV BIDRAG 2EDOG RELSEN OVAN GER I STORA DRAG EN BILD AV DE BI DRAGSFORMER SOM DE BIDRAGSGIVANDE ORGANEN HAR ATT UTG FR N +ONSTN RSN MNDEN +ONSTN RSN MNDEN HAR TILL UPPGIFT ATT FR MJA BILD FORM TON SCEN OCH FILMKONSTN RERS M JLIGHET ATT GNA SIG T KVALIFICERAT KONSTN RLIGT ARBETE SAMT FR MJA INTENRATIONELLT KONSTN RSUTBYTE GENOM ATT BLA ER BJUDA G STATELJ ER 6IDARE SKALL N MNDEN BIDRA TILL KADE KUNSKAPER OM KONSTN RERNAS EKONOMISKA OCH SOCIALA F RH LLANDEN 6ERKSAMHETEN LEDS AV EN STYRELSE SOM UTSES AV REGERINGEN D R ORD F RANDE R TILLIKA MYNDIGHETSCHEF 3TYRELSEN BEHANDLAR I F RSTA HAND FR GOR AV MER PRINCIPIELL NATUR 3&3 & R F RDELNING AV BI DRAG OCH STIPENDIER FINNS FYRA ORGAN INOM N MNDEN STYRELSEN F R 3VE RIGES BILDKONSTN RSFOND ARBETSGRUPPEN F R UPPHOVSM N P MUSIKOMR DET ARBETSGRUPPEN F R MUSIKER OCH S NGARE SAMT ARBETSGRUPPEN F R SCEN OCH FILMKONSTN RER &R N OCH MED R KOMMER VISSA NDRINGAR VAD G LLER +ONST N RSN MNDENS STYRELSE ATT G LLA +ONSTN RLIGA OCH LITTER RA YRKESUT VA RES SAMARBETSN MND +,93 F R F RSLAGSR TT VAD AVSER FEM LEDAM TER I N MNDENS STYRELSE. R DET G LLER STYRELSEN F R 3VERIGES BILDKONSTN RS FOND F R VISSA KONSTN RSORGANISATIONER F RSLAGSR TT VAD AVSER SAMMAN LAGT SJU LEDAM TER +ONSTN RSN MNDENS STYRELSE F R F R VRIGT BESLUTA OM SIN INTERNA ORGANISATION. MNDENS KANSLI HAR F R N RVARANDE TTA ANST LLDA

28 3/5.UVARANDE ST D TILL KONSTN RER 3VERIGES F RFATTARFOND 3VERIGES F RFATTARFOND R EN STATLIG INSTITUTION MED UPPGIFT ATT BLA F R DELA DEN SK BIBLIOTEKSERS TTNINGEN +AMMARKOLLEGIET F RVALTAR FONDENS MEDEL 6ERKSAMHETEN LEDS AV EN STYRELSE SOM BEST R AV ORDF RANDE OCH LEDAM TER /RDF RANDE OCH TRE AV LEDAM TERNA UTSES AV REGERINGEN!V DE VRIGA TIO LEDAM TERNA UTSES TTA AV 3VERIGES F RFATTARF RBUND EN AV & RENINGEN 3VENSKA TECKNARE OCH EN AV 3VENSKA &OTOGRAFERS & R BUND &ONDENS ADMINISTRATION SK TS AV ETT KANSLI MED SJU ANST LLDA

29 3/5!NALYS AV REGELVERKEN F R SKATTER ARBETSMARKNADSST D OCH ANDRA SOCIALA TRYGGHETSSYSTEM 3KATTER 3AMMANFATTNING %NLIGT DIREKTIVEN R DET VIKTIGT ATT UTREDNINGEN BELYSER HUR KONST N RERNA P VERKAS AV OLIKA REGELVERK UTANF R KULTUROMR DET BLA AN GES SKATTER OCH AVGIFTER ) V R UNDERS KNING AV ST DSYSTEM I ANDRA L NDER FINNER MAN EN RAD EXEMPEL P ANV NDANDET AV SKATTESUBVENTIONER SOM ETT S TT ATT F RB TTRA KONSTN RERNAS EKONOMI VEN INOM DET SVENSKA SYSTEMET TERFINNS EXEMPEL P DETTA 3KATTE OCH AVGIFTSREGLER KAN ANV NDAS P TV S TT ATT F RB TTRA EFTERFR GAN TEX GENOM L G MOMS P VAROR OCH TJ NSTER INOM KULTUROMR DET ATT UTFORMA F RDELAKTIGA SKATTEREGLER ALTERNATIVT SKATTESUBVEN TIONER SOM DIREKT S NKER UTTAGET AV SKATTER OCH AVGIFTER HOS KONSTN RERNA %NLIGT V R BED MNING R DET MYCKET SOM TALAR F R ATT SKATTE REGLERNA R ETT VERKNINGSFULLT INSTRUMENT F R KULTURPOLITIKEN 3KATTERNA SOM ETT KULTURPOLITISKT INSTRUMENT F R KAD EFTERFR GAN 5TREDNINGEN HAR UNDERS KT VILKA ST DSYSTEM SOM FINNS I ANDRA L NDER $E FLESTA L NDER HAR ENDAST INDIVIDUELLA ST D TILL KONSTN RLIGA EGEN F RETAGARE TEX STIPENDIER OCH INTE ST D AV GENERELL NATUR $ REMOT R DET VANLIGT ATT ST DJA EFTERFR GAN P KULTUR GENOM OLIKA FORMER AV SKATTESUBVENTIONER DVS SKATTESYSTEMET ANV NDS SOM ETT KULTURPOLITISKT INSTRUMENT $ETTA KAN G LLA B DE DIREKT TEX F RETAGSBESKATTNING OCH INDIREKT TEX MERV RDESSKATT BESKATTNING

30 !NALYS AV REGELVERKEN 3/5 3VERIGE HAR ETT F RH LLANDEVIS BEGR NSAT INSLAG AV SKATTEREGLER SOM SYFTAR TILL ATT ST DJA KULTURUTBUDET 0 MERV RDESSKATTEOMR DET FINNS DET EMELLERTID EXEMPEL P KULTURPOLITISKT MOTIVERADE SKATTEREGLER -ERV R DESSKATT OCH KULTUR HAR DOCK ALDRIG VARIT F REM L F R N GON SAMORDNAD UTREDNING $AGENS SITUATION R IST LLET RESULTATET AV ATT UNDERLAGET F R MERV RDESSKATTEN MED H NSYN TILL BLA %5DIREKTIV BREDDATS ALLTMER OCH ATT MAN I SAMBAND MED DESSA F R NDRINGAR TAGIT VISSA KULTUR POLITISKA H NSYN $ET SENASTE EXEMPLET R INF RANDET AV MERV RDESSKATT P UPPHOVSR TT SE PROP D R MAN VALDE ATT AV KULTUR POLITISKA SK L INF RA EN L G SKATTESATS %N VERSIKT VER IDAG G LLANDE SKATTESATSER INKLUSIVE SK UNDANTAG VISAR ATT 3VERIGE R L NGT IFR N EN SK ENHETLIG KULTURMOMS 3TUDERAR MAN D REFTER DE EUROPEISKA F RH LLANDENA FINNER MAN ATT 3VERIGE P FLERA OMR DEN UPPVISAR H GA SKATTESATSER TEX P BOKOMR DET -OMSSATSER INOM %5 P KULTUR OCH MEDIAOMR DET + LLA %5KOMMISSIONEN " CKER $AGSTID NINGAR 4IDSKRIFTER 5PPHOVS R TT +ONST VERK É "ELGIEN $ANMARK 4YSKLAND 'REKLAND 3PANIEN &RANKRIKE )RLAND )TALIEN,UXEMBURG.EDERL NDERNA STERRIKE 0ORTUGAL &INLAND 3VERIGE 3TORBRITANNIEN -OMSSATSEN F R 3VERIGE PROCENT AVSER INTE N R KONSTN REN SJ LV S LJER PROCENT

31 3/5!NALYS AV REGELVERKEN %TT ANNAT OMR DE SOM ANV NDS KULTURPOLITISKT I FLERA L NDER R S RSKILDA REGLER SOM M JLIGG R F R N RINGSIDKARE ATT G RA AVDRAG F R ANSKAFFNING AV KONST ) 3VERIGE BED MS S DANA AVDRAG ENLIGT DE GENERELLA REGLERNA F R V RDEMINSKNINGSAVDRAG F R INVENTARIEKOSTNADER P ANVISNINGARNA TILL g +, $ETTA MEDF R ATT AVDRAGSR TTEN R MYCKET BEGR NSAD D KONST ENLIGT PRAXIS INTE MINSKAR I V RDE 9TTER LIGARE ETT OMR DE SOM ANV NDS KULTURPOLITISKT I FLERA L NDER R ATT HA EN S RSKILD AVDRAGSM JLIGHET F R N RINGSIDKARE SOM ST DJER KULTURLIVET 3YFTET R NATURLIGTVIS ATT STIMULERA F RETAGEN ATT SK NKA MEDEL TILL KULTURINSTITUTIONER MM ) 3VERIGE R DER ETT PRINCIPIELLT AVDRAGSF RBUD F R G VOR %N N RINGS IDKARES ST D TILL EXEMPELVIS EN KULTURINSTITUTION M STE D RF R BED MAS ENLIGT DE GENERELLA REGLERNA F R DRIFTKOSTNADER I N RINGSVERKSAMHETEN $ET BLIR D FR GA OM ATT AVG RA OM KOSTNADERNA F R REKLAM OCH SPONS RING R F RETAGSEKONOMISKT MOTIVERADE ELLER INTE $ET R OFTA SV RT ATT VISSA DEN KOMMERSIELLA NYTTAN AV EN SPONSORINSATS I KULTURLIVET $ET HAR BLA ATT G RA MED DE BEGR NSADE M JLIGHETERNA F R EN SPONSOR ATT EXPONERA SITT NAMN ELLER VARUM RKE I KULTURSAMMANHANG $ET FINNS SOM FRAMG TT M JLIGHETER ATT GENOM NDRADE SKATTEREGLER KA KULTURST DET OCH STIMULERA EFTERFR GAN P KULTURUTBUDET &R N KULTURARBETARNAS EGNA ORGANISATIONER HAR MAN L NGE KR VT EN ENHETLIG KULTURMOMS SAMT UT KAD R TT TILL AVDRAG F R KONSTINK P $ET KAN D RF R VERV GAS ATT UTREDA HUR SKATTESYSTEMET KAN ANV NDAS F R ATT FR MJA KULTUROMR DET BLA ATT MED ST D AV EXEMPEL FR N ANDRA L NDER SE P M JLIGHETERNA TILL NDRADE MOMSREGLER OCH BED MA HUR SKATTESYSTEMET KAN BIDRA TILL ATT SKAPA H GRE EFTERFR GAN P KULTUR +ONSTN RERNAS SKATTE OCH AVGIFTSSITUATION 3KATTELAGSTIFTNINGEN OCH DE MED SKATTE OCH UPPB RDSSYSTEMET INTREGRERADE EGENAVGIFTERNA HAR UNDER L NG TID KRITISERATS AV DE KONST N RLIGA YRKESUT VARNA +RITIKEN TAR SIKTE P TV F RH LLANDEN $ET F RSTA R ATT KONSTN RER I REGEL INTE R ANST LLDA UTAN BEDRIVER SIN VERKSAMHET SOM FRIA YRKESUT VARE ) 3VERIGE R KNAS YRKESUT VARE SOM INTE R ANST LLDA I ALLM NHET SOM N RINGSIDKARE ( RIGENOM INORDNAS KONST N RER OCH F RFATTARE I SAMMA SKATTE OCH AVGIFTSREGLER SOM G LLER F R N RINGSIDKARE I ALLM NHET +RITIKEN G R UT P ATT KONSTN RER OCH F RFATTARE HAR HELT ANDRA SYFTEN MED SITT ARBETE N N RINGSIDKARE +ONSTN RLIG VERKSAMHET BEDRIVS PRIM RT INTE MED VINSTSYFTE UTAN DRIVKRAFTEN R AV ANNAT SLAG $ET LIGGER INTE HELLER I DEN KONSTN RLIGA ELLER LITTER RA VERKSAMHETENS NATUR ATT UTVIDGA F RETAGET GENOM ATT ANST LLA PERSONAL OD 'ENOM ATT INORDNAS UNDER DE GENERELLA REGLERNA

32 !NALYS AV REGELVERKEN 3/5 ST LLS KRAV P BOKF RING OCH KUNSKAP OM ETT OMFATTANDE OCH SV R TILL MPLIGT SKATTESYSTEM $EN ANDRA PUNKTEN SOM KRITIKEN RIKTAR IN SIG P G LLER NIV N P SKATTER OCH AVGIFTER VEN MYCKET L GA INKOMSTER BESKATTAS MED KOM MUNAL INKOMSTSKATT $ESSUTOM SKALL EGENAVGIFTER OCH ALLM NNA EGEN AVGIFTER BETALAS %FTERSOM KONSTN RER SOM REGEL HAR MYCKET L GA INKOMSTER MEDF R DEN H GA BESKATTNINGEN ATT FLERTALET AV DEM INTE KAN F RS RJA SIG P INKOMSTEN FR N DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN UTAN VEN M STE ERH LLA INKOMST FR N ANNAT ARBETE $EN KAN VISSERLIGEN H VDAS ATT DEN H GA BESKATTNINGEN AV L G INKOMSTTAGARE R ETT GENERELLT PROBLEM SOM DRABBAR B DE L NTAGARE OCH N RINGSIDKARE OAVSETT YRKE OCH D RF R PRIM RT INTE R ETT PROBLEM F R KONSTN RER!NM RKNINGEN R DELVIS RIKTIG MEN DET FINNS N GRA F R H LLANDEN SOM G R ATT KONSTN RER SKILJER SIG FR N ANDRA GRUPPER $E KONSTN RLIGA N RINGSIDKARNA HAR SM M JLIGHETER J MF RT MED ANDRA F RETAGARE ATT KA INKOMSTERNA GENOM RATIONALISERINGAR OCH PRODUK TIVITETS KNINGAR 6ERKSAMHETEN HAR NORMALT SINA GIVNA RAMAR DVS DEN KAN INTE EXPANDERA MER N I RELATIVT M TTLIG OMFATTNING $ET R INTE HELLER ARBETE SOM SAKNAS UTAN INKOMSTER!NDRA N RINGSIDKARE OCH L NTAGARE KAN KA SIN ARBETSINSATS I SYFTE ATT H JA INKOMSTNIV N $EN M JLIGHETEN ST R S LLAN KONSTN RER TILL BUDS OM DET INTE G LLER ARBETE AV ANNAT SLAG N DET KONSTN RLIGA $ET ENDA ALTERNATIVET KAN D RF R VARA ATT TILLF LLIGT ELLER VARAKTIGT TA ANDRA ARBETEN SK BR DJOBB EN SITUATION SOM TORDE VARA MINDRE VANLIG BLAND ANDRA YRKESGRUPPER SOM LIKSOM KONSTN RERNA OCKS UTF R ETT SJ LVST NDIGT OCH KVALIFICERAT ARBETE INTE S LLAN MED L NGVARIG H GSKOLEUTBILDNING BAKOM SIG 3AMMANFATTNINGSVIS SKILJER SIG KONSTN RERS F RUTS TTNINGAR ATT LEVA P SINA YRKEN V SENTLIGT J MF RT MED ANDRA GRUPPER $ISKUSSIONEN OM ANPASSNING AV SKATTEREGLERNA TILL KONSTN RERNAS SPECIELLA VILLKOR HAR MEDF RT ATT LAGSTIFTNINGEN REDAN I DAG INNEH LLER N GRA SPECIALSTAD GANDEN $E ANPASSNINGAR SOM INKOMSTBESKATTNINGEN GJORT F R KONSTN RER R AV RELATIVT BEGR NSADE MEN BEST MMELSERNA KAN HA STOR BETYDELSE I ENSKILDA FALL 5PPHOVSMANNAKONTOT ENLIGT LAGEN OM UPP HOVSMANNAKONTO M JLIGG R F R UPPHOVSM N MED OJ MNA INKOMSTER ATT VIA INS TTNING P ETT S RSKILT BANKKONTO F RDELA INKOMSTERNA UNDER EN FEM RSPERIOD 5PPHOVSMANNAKONTOT GER ST RRE M JLIGHET TILL INKOMST UTJ MNING N TEX PERIODISERINGSFOND OCH FYLLER EN VIKTIG FUNKTION F R KULTURARBETARE SOM HAR KRAFTIGT VARIERANDE INKOMSTER ) g MOM +, REGLERAS M JLIGHETEN ATT G RA AVDRAG F R UNDERSKOTT I EN N RINGSVERKSAMHET SOM AVSER LITTER R KONSTN RLIG ELLER D RMED J MF RLIG VERKSAMHET 2EGELN HAR STOR BETYDELSE EFTERSOM DE KONSTN RLIGA INKOMSTERNA BESKATTAS I OLIKA INKOMSTSLAG &EM OCH TIO

33 3/5!NALYS AV REGELVERKEN RIGA STIPENDIER BESKATTAS TEX I INKOMSTSLAGET TJ NST MEDAN KOSTNADS AVDRAGEN TAS UPP I INKOMSTSLAGET N RINGSVERKSAMHET 2EGELN GER M J LIGHET ATT L SA PROBLEM F RKNIPPADE MED GR NSDRAGNINGEN MELLAN TJ NST OCH N RINGSVERKSAMHET "ETR FFANDE RESEKOSTNADER G LLER SAMMA PRINCIPER F R AVDRAGSR TT SOM F R ANDRA N RINGSIDKARE!VDRAG MEDGES F R RESOR SOM R ATT H N F RA TILL DRIFTKOSTNADER I N RINGSVERKSAMHETEN "ETYDELSEN AV AVDRAGS R TT F R RESOR I DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN HAR FRAMH LLITS GENOM ATT I P AV ANVISNINGARNA TILL g +, S RSKILT ANGE ATT AVDRAG MEDGES I DEN M N RESORNA INTE UTG R PERSONLIGA LEVNADSKOSTNADER ) 3KATTE LAGSKOMMITT NS BET NKANDE 3/5 F RESL S EMELLERTID ATT DENNA F RTYDLIGANDE REGEL TAS BORT 5T VER BEFINTLIGA REGLER HAR MAN FR N KULTURARBETARNA OFTA AKTUA LISERAT BEHOVET AV NYA ANPASSNINGAR 4 EX R FR GAN OM ARBETSLOKAL I BOSTADEN ALLTMER SV RHANTERAD %NLIGT PRAXIS KR VS NORMALT ATT ETT ARBETSRUM SKALL HA EGEN ING NG OCH VARA HELT AVSKILT FR N VRIGA BOSTADEN F R ATT AVDRAG SKALL MEDGES 5NDANTAG G LLER ATELJ ER D R H LSOV DLIGA MNEN F RVARAS /M MAN NEKAS AVDRAG TERST R M J LIGHETEN TILL SK SCHABLONAVDRAGET P KR L GENHET OCH VILLA ) VERKLIGHETEN R DET OFTA S ATT KULTURARBETARENS ENDA M JLIGHET ATT HA EGEN ARBETSLOKAL R ATT INR TTA DEN I HEMMET -AN KAN B RA KOST NADEN F R EN ST RRE L GENHET MEN MAN HAR ABSOLUT INTE EKONOMISKT UTRYMME F R ATT HYRA EN LOKAL UTANF R HEMMET 3CHABLONAVDRAG INNEB R ATT MAN F R AVDRAG F R EN LITEN DEL AV SIN VERKLIGA KOSTNAD )NGA ANDRA YRKESGRUPPER KAN HA ETT S V LDOKUMENTERAT BEHOV AV arbetslokal i hemmet.!tt AVDRAGSR TTEN SKALL VARA BEROENDE AV OM MAN G R UT I TRAPPHALLEN F R ATT N ARBETSRUMMET F REFALLER ILLA ANPASSAT TILL VERK LIGHETEN ( R KAN MAN F RUTSE ATT DE NYA TRENDERNA AVSEENDE DISTANS ARBETE KANSKE TVINGAR LAGSTIFTAREN ATT TA H NSYN TILL MERKOSTNADER F R ARBETSLOKALER I HEMMET $EN JANUARI INF RDES MERV RDESSKATT P UPPHOVSR TT VILKET MEDF RDE ATT DE FLESTA KULTURARBETARE NU R REDOVISNINGSSKYLDIGA F R MOMS 3OM LAGSTIFTNINGEN NU R UTFORMAD UPPKOMMER M NGA TILL MPNINGSPROBLEM +ONSTRUKTIONEN MED FRIBELOPP EJ MOMS VID OM S TTNING UNDER KRONOR SOM ANV NDES N R BILDKONSTN RERNAS EGEN F RS LJNING AV VERK BLEV MOMSBELAGD G LLER INTE UPPHOVSR TT SOMR DET $ETTA INNEB R ATT VEN MYCKET SM VERKSAMHETER NU M STE L RA SIG ATT HANTERA MOMS $ET VINSTER MAN G R P ATT LYFTA MOMS P SINA KOSTNADER KONSUMERAS SNABBT AV KADE ADMINISTRATIVA KOSTNADER TEX BOKF RINGSHJ LP

34 !NALYS AV REGELVERKEN 3/5 /M MAN SER KONKRET P T EX EN F RFATTARES MOMSPLIKT IDAG KAN MAN GENAST DEFINIERA EN RAD PROBLEM MOMSEN KR VER DETALJERAD BOKF RING OCH OFTA REDOVISNINGSHJ LP MOMS KAN UTG MED OLIKA SKATTESATS BEROENDE P VAD SOM UTF RS UPPHOVSR TT HAR PROCENT ETT F RFATTARBES K I SKOLAN R SKATTEBEFRIAT ETT F REDRAG P BIBLIOTEK R BELAGT MED MOMS MEDAN UPPL SNING UR EGET VERK R SKATTEBEFRIAT /FTA R DET OM JLIGT ATT DRA KLARA GR NSER VID TILL MPNINGEN SK BLANDAD VERKSAMHET ATT MAN HAR B DE MOMSFRIA OCH MOMSBELAGDA INKOMSTER UPPKOMMER REGELM SSIGT $ETTA KOMPLICERAS BOKF RING OCH DEKLARATION YTTERLIGARE REGLERNA OM MOMSHANTERING VID INT KTER FR N UTLANDET SAMT KOST NADER I UTLANDET R S KOMPLICERADE ATT DESSA INTE KAN TILL MPAS RIKTIGT AV DEN ENSKILDE /M EN F RFATTARE INHANDLAR LITTERATUR UTOMLANDS SKALL HAN S KA TERBETALNING AV SKATTEN UTOMLANDS SAMTIDIGT SOM HAN OM R KNAT I SVENSK VALUTA SKALL BETALA F RV RVSMOMS I 3VERIGE GR NSDRAGNINGPROBLEMATIKEN MELLAN TJ NST OCH N RING BLIR H R TER AKTUELL /M MAN UNDERL TER ATT TA UT MOMS TROTS ATT INT KTEN SKA BE SKATTAS I N RING KAN KULTURARBETAREN SJ LV BLI ANSVARIG F R MOMSEN M NGA UPPDRAGSGIVARE VILL KRINGG MOMSEN GENOM ATT ANST LLA OLIKA KULTURARBETARE TEX UNDER EN DAG $ETTA F R NEGATIVA EFFEKTER P KONSTN RENS M JLIGHET ATT BEH LLA UPPHOVSR TTEN OCH KAN LEDA TILL UNDERSKOTT I BEDRIVEN N RINGSVERKSAMHET +ONSTN RERNAS KRITIK HAR BLA G LLT ATT SOCIALAVGIFTER SKALL BETALAS VEN P OBETYDLIGA INKOMSTER %NSKILDA N RINGSIDKARE BETALAR SOCIALAV GIFTER I FORM AV EGENAVGIFTER %N F REBILD F R EN LINDRING AV EGEN AVGIFTERNA R DE REGLER SOM FINNS F R NEDS TTNING AV SOCIALAVGIFTER I VISSA GLESBYGDSOMR DEN SOM REGIONALPOLITISKT ST D GENOM LAGEN OM NEDS TTNING AV SOCIALAVGIFTER!TT SLOPADE SOCIALAVGIFTER KAN ANV NDAS F R ATT STIMULERA VISSA ARBETEN HAR 4J NSTEBESKATTNINGS UTREDNINGEN VISAT 3/5 OCH NYLIGEN F RESLAGIT DETTA F R SK HUSH LLSN RA TJ NSTER 3OM FRAMG TT AV AVSNITT R SOCIALAVGIFTERNA NED SATTA F R KONSTN RER I 4YSKLAND OCH STERRIKE ) TIDIGARE SAMMANHANG HAR KONSTN RSORGANISATIONERNA F RESLAGIT ATT ETT S RSKILT INKOMSTSLAG SKALL INF RAS F R KULTURARBETARE "AKGRUNDEN HAR BLA VARIT ETT NSKEM L ATT LIKST LLA ANST LLDA KULTURARBETARE SOM BE SKATTAS I INKOMSTSLAGET TJ NST OCH F R VILKA ARBETSGIVAREN BETALAR ARBETS GIVARAVGIFTER OCH N RINGSIDKARE SOM BESKATTAS I INKOMSTSLAGET N RINGS VERKSAMHET OCH SOM SJ LVA SVARAR F R SOCIALAVGIFTERNA EGENAVGIFTER %N ANNAN VARIANT R ATT L TA ENBART EGENF RETAGARNA REDOVISA SINA IN KOMSTER I ETT S RSKILT INKOMSTSLAG 9TTERLIGARE ETT ALTERNATIV KAN VARA ATT ERBJUDA EN FRIVILLIG F RETAGS FORM SOM R ANPASSAD TILL KONSTN RLIGA OCH LITTER RA EGENF RETAGARE

35 3/5!NALYS AV REGELVERKEN 3INGELF RETAG EN NY FORM F R F RV RVSARBETE %TT SKISSARTAT F RSLAG OM SK SJ LVANST LLNING ELLER SINGELF RETAG HAR TAGITS FRAM AV EK DR "O 0ERSSON P UPPDRAG AV 3TORSTADSKOMMITT N JFR 3/5 S F OCH 3/5 S F "AKGRUNDEN R ATT ETT HINDER F R DE ANST LLNINGSL SAS F RV RVSARBETE R ATT EXISTE RANDE F RETAGSFORMER BLIVIT F R KR NGLIGA ( RIGENOM H MMAR DE NY F RETAGANDET OCH F RORSAKAR KOSTNADER F R SAMH LLET 3INGELF RETAG R AVSEDD ATT VARA EN NY F RENKLAD FORM F R F RV RVS ARBETE 6ERKSAMHETEN SKALL BEDRIVAS AV EN PERSON SOM INTE KAN F RENA SINGELF RETAGANDET MED ANNAT F RV RVSARBETE +OSTNADSAVDRAGEN I VERKSAMHETEN R SCHABLONISERADE 3KATTER OCH AVGIFTER R OCKS SCHABLONISERADE 3INGELF RETAGANDET KAN STIMULERAS GENOM ATT BEST MMA EN L G SKATTESATS 3KATTEN R T NKT ATT ERS TTA AV GIFTER OCH SKATTER I VERKSAMHETEN DVS VEN SOCIALAVGIFTER OCH MER V RDESSKATT %TT EXEMPEL ILLUSTRERAR )NT KTERNA BER KNAS TILL KRONOR &R N DESSA G RS ETT SCHABLONM SSIGT KOSTNADSAVDRAG MED PROCENT KRONOR OCH SKATTEUNDERLAGET BLIR S LEDES KRONOR 3KATTESATSEN R PROCENT KRONOR OCH DEN SKATTSKYLDIGE HAR KVAR KRONOR BRUTTO DVS BORTSETT FR N DE FAKTISKA KOSTNADERNA 4J NSTEGRUPPLIVF RS KRING TRYGGHETSF RS KRING VID ARBETSSKADA OCH ANSVARSF RS KRING SKALL UTFORMAS SOM KOLLEKTIVA F RS KRINGAR OCH G RS OBLIGATORISKA 3JUKF RM NER OCH ANDRA SOCIALF RS KRINGSF RM NER SKULLE UTG UNDER SAMMA VILLKOR SOM F R EGENF RETAGARE MEN MED EN GRUNDTRYGGHETSPRINCIP I ST LLET F R INKOMSTBORTFALLSPRINCIP -AN ETABLERAR SIG SOM SINGELF RETAGARE GENOM ATT PPNA ETT SINGEL F RETAGSKONTO HOS ETT KONTOF RANDE ORGAN %TT SINGELF RETAGSBEVIS UT F RDAS 3AMTLIGA INT KTER SOM SINGELF RETAGAREN HAR AV F RV RVSARBETE BETALAS IN TILL DET KONTOF RANDE ORGANET OCH KREDITERAS KONTOT $ETTA OR GAN BER KNAR OCH BETALAR EN DEFINITIV SKATT $ET KONTOF RANDE ORGANET SVARAR F R ALL INFORMATION R RANDE SINGELF RETAGET TILL MYNDIGHETER OCH ANDRA $EN L PANDE ADMINISTRATIONEN AVLASTAS SINGELF RETAGAREN OCH SK TS AV DET KONTOF RANDE ORGANET $ET G LLER REDOVISNING KRAV P REVI SOR DEKLARATION UPPGIFTSL MNANDE MM 3AMTLIGA SINGELF RETAGAR KONTON UPPDATERAS DAGLIGEN CENTRALT $ET KONTOF RANDE ORGANET R VI DARE T NKT ATT KUNNA UTF RA FAKTURERINGS OCH FACTORINGTJ NSTER 'ENOM ATT DET KONTOF RANDE ORGANET HAR TILLG NG TILL ALL INFORMATION KAN F R V RVSINTENSITETEN BLAND SINGELF RETAGARNA L PANDE F LJAS $EN REDOVISADE MODELLEN F R SINGELF RETAGANDE KAN VARA AV INTRESSE F R KONSTN RLIGT VERKSAMMA EGENF RETAGARE I TV H NSEENDEN $ET F RSTA F RDELEN R ATT SYSTEMET R ENKELT EFTERSOM DET INTE KR VS N GON BOKF RING 3AMTLIGA INT KTER SKALL REDOVISAS P ETT BANKKONTO KOSTNADSAV

36 !NALYS AV REGELVERKEN 3/5 DRAGEN R SCHABLONISERADE OCH DET KONTOF RANDE ORGANET G R ETT SCHA BLONM SSIGT SKATTEAVDRAG OCH LEVERERAR IN SKATTEN TILL STATEN & R KONSTN RER D R DRIVKRAFTEN INTE R ATT VARA F RETAGARE UTAN ATT F GNA SIG T KONSTN RLIGT SKAPANDE INNEB R MODELLEN STORA F RENKLINGAR $EN ANDRA F RDELEN R ATT BESKATTNINGEN KAN BEST MMAS TILL EN S DAN NIV ATT KONSTN RLIG VERKSAMHET STIMULERAS $EN SENARE EFFEKTEN KAN GIVETVIS UPPN S INOM RAMEN F R DET KONVENTIONELLA SKATTESYSTEMET OCH F RUTS TTER INTE N GON EGET SYSTEM SOM SINGELF RETAGANDE R EXEMPEL P $ET R NATURLIGTVIS M NGA FR GOR OCH PROBLEM SOM UPPKOMMER N R ETT NYTT OCH RADIKALT SYSTEM DISKUTERAS. R DET G LLER KONSTN RLIGT VERK SAMMA EGENF RETAGARE UPPKOMMER S RSKILT EN FR GA OCH DET G LLER DE SCHABLONISERADE KOSTNADSAVDRAGEN +OSTNADSNIV N SKILJER SIG T MELLAN OLIKA TYPER AV KONSTN RER SAMT MELLAN KONSTN RER INOM SAMMA FACK BE ROENDE P INRIKTNING 6ISSA KONSTN RER HAR H GA FASTA KOSTNADER F R LO KAL OCH ATELJ HYRA SKULPT RER BILDKONSTN RER MEDAN ANDRA KR VER MINDRE UTRYMME DRAMATIKER F RFATTARE 6ISSA KONSTN RER HAR DYRBAR UTRUSTNING FOTOGRAFER OCH MUSIKER MEDAN ANDRA KR VER MINDRE DYRBAR UTRUSTNING F RFATTARE BILDKONSTN RER 6ISSA KONSTN RER HAR H GA KOST NADER F R MATERIAL BILDKONSTN RER FOTOGRAFER MEDAN ANDRA HAR L GA MUSIKER F RFATTARE )NOM SAMMA YRKESOMR DE KAN VISSA VARA BERO ENDE AV RESOR MEDAN ANDRA HAR VALT ATT ARBETA P HEMMAPLAN $ET R HELLER INTE OVANLIGT ATT KONSTN RER SAMTIDIGT R VERKSAMMA INOM FLERA OMR DEN OCH INTE ENKELT KAN KATEGORISERAS TILL ENBART EN GRUPP VEN OM DET KAN VARA SV RT ATT ANPASSA KOSTNADSAVDRAGEN F R KONST N RER B R P PEKAS ATT SINGELF RETAGANDE R MNAD SOM EN FRIVILLIG F RETAGSFORM & R DEN SOM ANSER ATT DET BEFINTLIGA SYSTEMET PASSAR B ST SKULLE KUNNA KVARST SOM ENSKILD N RINGSIDKARE

37 3/5!NALYS AV REGELVERKEN 2EGLER INOM DE SOCIALA TRYGGHETS SYSTEMEN 3AMMANFATTNING %NLIGT DIREKTIVEN R DET VIKTIGT ATT UTREDNINGEN BELYSER HUR KONST N RERNA P VERKAS AV OLIKA REGELVERK UTANF R KULTUROMR DET BLA ANGES SOCIAL OCH ARBETSMARKNADSPOLITIKEN $E OMFATTANDE KONTAKTER SOM UTREDNINGEN HAFT MED KONSTN RS ORGANISATIONERNA BEKR FTAR ATT DET SOCIALPOLITISKA OMR DET R AV STOR BETYDELSE F R DE ENSKILDA KONSTN RERNA "ILDEN R ENTYDIG FR N ORGA NISATIONERNAS SIDA N MLIGEN ATT SOCIALF RS KRINGARNA OCH ANGR N SANDE SYSTEM FUNGERAR MINDRE V L EFTERSOM DE INTE R ANPASSADE TILL DE F RH LLANDEN UNDER VILKA KONSTN RERNA LEVER OCH VERKAR UNDER ) DET F LJANDE G RS D RF R EN KORT REDOVISNING AV REGLERNA INOM DE SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN OCH HUR DESSA FUNGERAR F R DE KONST N RLIGA YRKESUT VARNA 6I INLEDER MED DE ERS TTNINGAR SOM R INKOMSTRELATERADE OCH SOM UTG R FR N INBETALDA SOCIALAVGIFTER SJUKF RS KRING OCH PENSION $ REFTER REDOG RS F R DE BIDRAG SOM R BEHOVS OCH INKOMSTPR VADE ARBETSL SHETSF RS KRING BOSTADSBIDRAG OCH SOCIALBIDRAG "ESKRIV NINGEN UTG R FR N REGLERNAS LYDELSE DEN JANUARI OCH I N GOT FALL HAR BEAKTATS REGERINGSF RSLAG SOM NNU INTE BESLUTATS NOVEMBER 5TREDNINGENS F RSLAG %N S RSKILD UTREDNING TILLS TTS I SYFTE ATT TA FRAM F RSLAG SOM F R B TTRAR DE EGENF RETAGANDE KONSTN RERNAS ST LLNING P SOCIALF RS K RINGSOMR DET OCH N RLIGGANDE OMR DEN %TT S DANT ARBETE B R INLEDAS MED EN REDOVISNING VER HUR DE SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN FUNGERAR I F RH LLANDE TILL DE KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA 6IDARE SKULLE F RSLAG L MNAS P HUR REGELVERKEN SKALL ANPASSAS S ATT DESSA FUNGERAR VEN F R KONSTN RERNA OCH DERAS S RSKILDA ARBETS OCH INKOMSTF R H LLANDEN

38 !NALYS AV REGELVERKEN 3/5 3JUKPENNING %NLIGT KAP g LAGEN OM ALLM N F RS KRING!&, HAR DEN SOM R INSKRIVEN HOS ALLM N F RS KRINGSKASSA R TT TILL SJUKPENNING OM HANS SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST UPPG R TILL MINST PROCENT AV BASBELOPPET & R ARBETSTAGARE SVARAR ARBETSGIVAREN F R SJUKL N UNDER DE F RSTA FJORTON DAGARNA LAGEN ;= OM SJUKL N OCH F RST D REFTER TR DER SJUKF RS KRINGEN IN %TT F RSLAG OM NDRING AVSEENDE DE F RSTA DAGARNAS ANTAL BEHANDLAS F R N RVARANDE I RIKSDAGEN $E SOM INTE HAR N GON ARBETSGIVARE OCH F LJAKTLIGEN INTE OMFATTAS AV REGLERNA OM SJUKL N BLA EGENF RETAGANDE KONSTN RER HAR R TT TILL SJUKPENNING FR N F RS KRINGSKASSAN UNDER MOTSVARANDE TID %GENF RETAGARNA BETALAR SJ LVA SINA SJUKF RS KRINGSAVGIFTER $ESSA ING R SOM EN DELPOST I EGENAVGIFTERNA OCH BER KNAS P DEN INKOMST MAN HAFT I N RINGSVERKSAMHETEN!VGIFTENS STORLEK REGLERAS EFTER VILKET ANTAL KARENSDAGAR MAN V LJER ATT HA -AN KAN V LJA MELLAN OCH KARENSDAGAR VARVID AVGIFTERNA SJUNKER MED ANTALET STIGANDE DAGAR!V AVG RANDE BETYDELSE F R SJUKPENNINGENS STORLEK R DEN SJUK PENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN KAP g!&, $EN MOTSVARAR DEN RLIGA INKOMST SOM EN PERSON KAN ANTAS KOMMA ATT TILLS VIDARE F F R EGET ARBETE ANTINGEN S SOM ARBETSTAGARE I ALLM N ELLER ENSKILD TJ NST INKOMST AV ANST LLNING ELLER P ANNAN GRUND INKOMST AV ANNAT F RV RVSARBETE %N EGENF RETAGARE KONSTN RS INKOMST FR N N RINGS VERKSAMHETEN R I DENNA TEKNISKA MENING INKOMST AV EGET F R V RVSARBETE 6ID BER KNING AV DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN BORTSES FR N INKOMSTER SOM VERSTIGER SJU OCH EN HALV G NGER BAS BELOPPET "ER KNINGEN AV DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN SKALL D R F RH LLANDENA INTE R K NDA F R F RS KRINGSKASSAN GRUNDAS P DE UPPLYSNINGAR SOM KASSAN KAN INH MTA AV DEN F RS KRADE ELLER DENNES ARBETSGIVARE ELLER SOM KAN FRAMG AV DEN UPPSKATTNING SOM VID TAXERING GJORTS AV DEN F RS KRADES INKOMST )NKOMST AV ARBETE F R EGEN R KNING F R INTE BER KNAS H GRE N SOM MOTSVARAR SK LIG AVL NING F R LIKNANDE ARBETE F R ANNANS R KNING. R SJUKPENNING SKALL BETALAS AV F RS KRINGSKASSAN TILL EGENF RE TAGANDE KONSTN RER ANV NDER MAN SIG I PRAKTIKEN AV TV BER KNINGSS TT F R ATT BEST MMA DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN $ET ENA BYGGER P M JLIGHETEN ATT BER KNA DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN TILL ETT H GRE BELOPP N DEN REDOVISADE ELLER F RV NTADE INKOMSTEN $ET G LLER UNDER EN VERKSAMHETS UPPBYGGNADSSKEDE ELLER OM ANDRA SK L F RELIGGER TEX TILLF LLIGA F RLUSTER ELLER H GA SKULDER 2EGELN R MEST AKTUELL F R NYETABLERADE EGENF RETAGARE VILKET MAN ANSES VARA UNDER DE

39 3/5!NALYS AV REGELVERKEN TRE F RSTA VERKSAMHETS REN ( R GRUNDAR MAN ERS TTNINGEN P EN J MF RELSE MED VILKEN INKOMST SOM UTG R F R MOTSVARARANDE YRKES ARBETE I ETT ANST LLNINGSF RH LLANDE $ET ANDRA BER KNINGSS TTET SOM G LLER F R ICKE NYETABLERADE GRUNDAR SIG P TAXERADE INKOMSTER UNDER DE SENASTE REN VARVID MAN BER KNAR EN GENOMSNITTLIG OCH F R KOMMANDE R TROLIG INKOMST 5TG NGSPUNKTEN R N MLIGEN ATT F RS KA UPPSKATTA EN INKOMST FRAM T I TIDEN MEN MAN G R UPPSKATTNINGEN P GRUNDVAL AV TIDIGARE INKOMSTER!V VIKT R OM DE TIDIGARE INKOMSTERNA TEX KAR KONTINUERLIGT R FR N R ELLER OM DE R MYCKET OJ MNA UNDER REN $ET FINNS NUMERA INTE N GON SKYLDIGHET ATT ANM LA SIG HOS F RS KRINGSKASSAN OCH UPPGE SIN INKOMST I ANNAT FALL N N R MAN BEG R ERS TTNING 6ID UPPKOMMET SJUKDOMSTILLF LLE KAN F RS KRINGSKASSAN TROTS ATT MAN INTE TIDIGARE ANM LT N GON INKOMST SE BAK T I TIDEN VILKA INKOMSTER SOM F RELEGAT OCH RETROAKTIVT GRUNDA ERS TTNINGEN P DESSA INKOMSTER 4IDIGARE UTGICK INTE ERS TTNING P ICKE ANM LDA INKOMSTER $ETTA R S LEDES EN F RB TTRING F R DE SOM PL TSLIGT BLIR L NGTIDSSJUKA MEN SOM INTE TIDIGARE ANV NT SIG AV ELLER ANM LT SIG TILL SJUKF R S KRINGSSYSTEMET 3OM FRAMG TT SKALL F RS KRINGSSKYDDET ERS TTA ARBETSINKOMSTER I H NDELSE AV SJUKDOM & R EN L NTAGARE M TER DET S LLAN N GRA SV RIGHETER ATT BER KNA DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN %FTERSOM SJUKPENNINGEN I PRINCIP ERS TTER DEN L N SOM L NTAGAREN G R MISTE OM TILL F LJD AV SJUKDOM FYLLER SJUKPENNINGEN OCKS SITT SYFTE & R EN EGENF RETAGARE R SITUATIONEN MER KOMPLICERAD $ET HAR ATT G RA ATT DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN OCH D RMED SJUKPENNINGENS STORLEK GRUNDAS P NETTOIINKOMSTEN DVS P DET SOM BLIR VER I VERKSAMHETEN SEDAN UTGIFTERNA DRAGITS AV 0ROBLEMET F R EGENF RETAGARE R SV RIGHETEN ATT SKILJA P F RETAGAREN OCH F RETAGET $ETTA F RH LLANDE R S RSKILT TYDLIGT F R KONSTN RER VARS ARBETE HUVUDSAKLIGEN BEST R AV DEN EGNA PERSONLIGA ARBETSINSATSEN /M EN EGENF RETAGARE BLIR SJUK DRABBAS INTE ENBART EGENF RETAGARENS PRIVATA EKONOMI SOM SJUKPENNINGEN TAR SIKTE P UTAN VEN F RETAGETS +AN EGENF RETAGAREN INTE UTF RA SITT ARBETE MINSKAR INT KTERNA I F RETAGET /M INT KTERNA I VERKSAMHETEN UTESLUTANDE R BEROENDE AV F RETAGARENS ARBETSINSATS KAN INT KTERNA UPPH RA HELT OCH H LLET VID SJUKDOM $E FASTA KOSTNADERNA R EMELLERTID OF R NDRADE VEN OM KONSTN REN R SJUK SKALL S LEDES ATELJ HYRA R NTEKOSTNADER ABONNEMANG MM BE TALAS KOSTNADER SOM SJUKPENNINGEN S LEDES INTE T CKER $EN EKO NOMISKA EFFEKTEN AV BORTFALL AV DEN EGNA ARBETSINSATSEN VID SJUKDOM KAN D RF R BLI BETYDLIGT ST RRE N VAD SOM FRAMG R AV DEN SKATTEM SSIGA NETTOINKOMSTNIV N DVS DEN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMSTEN 3 LEDES

40 !NALYS AV REGELVERKEN 3/5 R DET INTE ENBART KONSTN REN SOM BORDE VARA SJUKF RS KRAD UTAN VEN DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN %N L SNING P PROBLEMET KAN VARA ATT INF RA EN TILL GGSSJUKPENNING P GRUNDVAL AV ETT ANNAT INKOMSTBEGREPP SOM B TTRE SPEGLAR INKOMST F RLUSTEN VID SJUKDOM N DEN NU G LLANDE INKOMSTEN AV N RINGS VERKSAMHET $ET R INTE N GON NY TANKE ATT SJUKPENNINGEN BORDE KOMPLETTERAS MED EN TILL GGSSJUKPENNING 0ROBLEMOMR DET FINNS BESKRIVET I 2IKS F RS KRINGSVERKETS 2&6 RAPPORT 3JUKPENNINGF RS KRING F R EGENF RE TAGARE 2&6!NSER 2&6 F RESLOG ATT EGENF RETAGARE SKULLE GES M JLIGHET ATT TECKNA EN FRIVILLIG TILL GGSSJUKF RS KRING /LIKA TEKNISKA VARIANTER PRESENTERADES!VGIFTERNA TILL TILL GGSF RS KRINGEN SKULLE BER KNAS P DET TILLF RS KRADE BELOPPET ( RIGENOM SKULLE EN VERENS ST MMELSE UPPN S MELLAN F RM N OCH AVGIFT %N S DAN TILL GGSF RS KRING SKULLE OCKS P VERKA ERS TTNINGENS STORLEK VEN F R ANDRA SJUKF RS KRINGSF RM NER SOM P MINNER OM SJUK PENNINGEN ERS TTER INKOMSTF RLUST N MLIGEN F R LDRAF RS KRING HAVANDESKAPSPENNING OCH ARBETSSKADEF RS KRING $E PRIVATA F RS KRINGSBOLAGEN ERBJUDER F RETAGARF RS KRINGAR D R F RS KRINGEN T CKER OLIKA TYPER AV STILLEST NDSKOSTNADER EDYL SOM KAN UPPST TILL F LJD AV BLA SJUKDOM $ENNA M JLIGHET ST R S LLAN KONSTN RERNA TILL BUDS EFTERSOM DE INTE HAR R D ATT BETALA EN FRIVILLIG PRIVAT F RS KRING UT VER DEN OBLIGATORISKA SJUKF RS KRINGEN SOM BETALAS GENOM EGENAVGIFTERNA!RBETSTAGARE KAN GENOM SINA FACKF RENINGAR TECKNA FRIVILLIGA F R S KRINGAR SOM T CKER DEN DEL AV INKOMSTF RLUSTEN SOM UTG RS AV SKILLNADEN MELLAN SJUKPENNINGEN OCH L NEN ( RIGENOM KAN EN ARBETS TAGARE I ALLT V SENTLIGT UNDVIKA ATT DRABBAS AV N GON INKOMSTF RLUST VID L NGTIDSSJUKSKRIVNING. GRA S DANA F R KRINGSL SNINGAR ST R INTE KONSTN RERNA TILL BUDS 3AMMANFATTNINGSVIS T CKER SJUKPENNINGEN INTE TILL N GON DEL DE FASTA KOSTNADERNA I VERKSAMHETEN & R M NGA KONSTN RER KOMMER H RI GENOM SJUKPENNINGEN ATT MOTSVARA ENBART EN MINDRE DEL AV DE IN KOMSTER SOM KONSTN REN F RLORAR TILL F LJD AV SJUKDOM 0ROBLEMEN R NATURLIGTVIS ST RST VID L NGRE TIDS SJUKDOM ) DAGENS SITUATION FINNS DET KNAPPAST N GRA M JLIGHETER ATT GENOM PRIVATA F RS KRINGSL SNINGAR KOMPENSERA INKOMSTBORTFALLET

41 3/5!NALYS AV REGELVERKEN 0ENSIONSSYSTEMET &R N OCH MED DEN M NAD DEN F RS KRADE FYLLER R UTG R FOLKPENSION I FORM AV LDERSPENSION KAP g LAGEN OM ALLM N F RS KRING!&, 5T VER FOLKPENSION FINNS F RS KRING F R TILL GGSPENSION!40 2 TTEN TILL TILL GGSPENSION GRUNDAS P INKOMST AV F RV RVSARBETE DVS DE INKOMSTER AV ANST LLNING OCH ANNAT F RV RVSARBETE SOM DEN F RS KRADE HAFT UNDER TIDIGARE R KAP g!&, 4ILL GRUND F R BER KNING AV INKOMST AV ANST LLNING OCH INKOMST AV ANNAT F RV RVSARBETE UNDER VISST R SKALL L GGAS TAXERINGEN TILL STATLIG INKOMSTSKATT 0ENSIONSGRUNDANDE INKOMST UTG RS AV SUMMAN AV IN KOMST AV ANST LLNING OCH INKOMST AV ANNAT F RV RVSARBETE I DEN M N SUMMAN VERSTIGER ETT BASBELOPP 6ID BER KNING AV DEN PENSIONS GRUNDANDE INKOMSTEN BORTSES FR N INKOMSTER SOM VERSTIGER SJU OCH EN HALV G NGER BASBELOPPET & R VARJE R SOM PENSIONSGRUNDANDE INKOMST FASTST LLS SKALL DEN F RS KRADE TILLGODOR KNAS PENSIONSPO NG $EN TILL GGSPENSION SOM SEDERMERA BETALAS UT GRUNDAR SIG P PENSIONSPO NGEN 0ENSIONENS STOR LEK BEST MS EFTER MEDELTALET AV DE PENSIONSPO NG SOM TILLGODOR KNATS DEN F RS KRADE UNDER DE R SOM DEN F RS KRADE HAFT H GST PENSIONS PO NG 0ENSIONEN MINSKAS P VISS S TT OM DEN F RS KRADE INTE HAR UPP N TT SAMMANLAGT INTJ NANDE R MED PENSIONSPO NG 2IKSDAGEN FATTADE UNDER V REN ETT PRINCIPBESLUT OM ATT INF RA ETT NYTT PENSIONSSYSTEM $ET NYA SYSTEMET KOMMER ATT I H GRE GRAD VARA INKOMSTRELATERAT J MF RT MED!40SYSTEMET GENOM ATT MAN UTG R FR N LIVSINKOMSTEN FR N R TILL DEN DAG PENSION BETALAS UT I ST LLET F R DE B STA REN AV RS INKOMSTER +ONSTN RER HAR REGELM SSIGT L GA INKOMSTER OCH F RDELEN MED!40 SYSTEMET R ATT PENSIONEN INTE R LIKA BEROENDE AV VARJE RS INKOMST SOM DET REFORMERADE PENSIONSSYSTEMET R LIVSINKOMSTEN %N KONSTN R SOM LYCKAS N UPP TILL HYGGLIGA INKOMSTER UNDER R KAN ENLIGT!40 REGLERNA F EN RIMLIG PENSION -ED DE NYA REGLERNA R RISKEN STOR ATT LDERSPENSIONEN BLIR L G EFTERSOM LIVSINKOMSTEN R L G %NDAST DE STIPENDIER OCH KONSTN RSBIDRAG SOM R L NGRE N TV OCH D RMED SKATTEPLIKTIGA R PENSIONSGRUNDANDE & R M NGA KONSTN RER UTG R ETT OCH TV RIGA STIPENDIER EN STOR DEL AV F RS RJNINGSIN KOMSTERNA %FTERSOM KONSTN REN INTE F R N GRA PENSIONSPO NG F R DESSA ST D MISSGYNNAS DE B DE I!40 OCH DET REFORMERADE PENSIONSSYSTEMET ) ENLIGHET MED STIPENDIESYSTEMETS UPPBYGGNAD SOM ERS TTNINGAR TILL KONSTN RER F R DERAS KONSTN RLIGA ARBETSINSATSER BORDE VEN DE SKATTE FRIA STIPENDIERNA VARA PENSIONSGRUNDANDE 3 RSKILT VIKTIGT BLIR DETTA I OCH MED INF RANDET AV DET NYA PENSIONSSYSTEMET EFTERSOM SAMTLIGA INKOMST R D KOMMER ATT LIGGA TILL GRUND F R PENSIONSBER KNINGEN DVS

42 !NALYS AV REGELVERKEN 3/5 VEN DE F RSTA TIO REN AV KONSTN RERNAS VERKSAMHETSTID UNDER VILKEN DE ALLRA FLESTA ENDAST ERH LLER DE MINDRE ICKE PENSIONSGRUNDANDE STI PENDIERNA $ET REFORMERADE PENSIONSSYSTEMET SOM HAR LIVSINKOMSTEN SOM GRUND F R BER KNING AV PENSIONENS STORLEK GYNNAR REGELBUNDNA IN KOMSTER UNDER L NG TID $ET KONSTN RLIGA ARBETET K NNETECKNAS AV L GA OCH OREGELBUNDNA INKOMSTER $E FAKTORER SOM K NNETECKNAR KONST N RERNAS INKOMSTER PASSAR S LEDES INTE ALLS IN I DET REFORMERADE PEN SIONSSYSTEMET %N KONSEKVENS AV DET REFORMERADE PENSIONSSYSTEMET SOM GYNNAR REGELBUNDNA INKOMSTER UNDER L NG TID R ATT KONSTN RER STIMULERAS ATT TA BR DJOBB F R ATT H JA DEN PENSIONSGRUNDANDE INKOMSTEN 6ISSERLIGEN G LLER DETTA VEN I!40SYSTEMET MEN DEN STORA SKILLNADEN R ATT DET INTE L NGRE KOMMER ATT R CKA MED HYGGLIGA INKOMSTER UNDER R $ET FINNS D RF R EN VISS RISK F R ATT PENSIONSSYSTEMETS UPPBYGGNAD SKAPAR EN ANPASSNING SOM MOTVERKAR STATSMAKTERNAS KULTURPOLITISKA STR VANDEN ATT KONSTN RERNA I H GRE GRAD SKALL GNA SIG T DET KONSTN RLIGA ARBETET OCH MINDRE T BR DJOBB $ET KONSTN RLIGA ARBETET STYRS AV HELT ANDRA FAKTORER N DET TRA DITIONELLA F RETAGANDET OCH YRKESARBETET ) MOTSATS TILL ANDRA YRKEN S TTER EN UPPN DD PENSIONS LDER INTE N GON NATURLIG GR NS F R EN KONSTN R ATT UPPH RA MED SIN VERKSAMHET 0ENSIONSSYSTEMET R D RF R INTE I GRUNDEN BASERAT P KONSTN RERNAS F RH LLANDEN UTAN DESSA PRESSAS IN I DEN MALL SOM SKAPATS EFTER ANDRA YRKESGRUPPERS BEHOV OCH F RUTS TTNINGAR & R ATT F RB TTRA DE LDRE KONSTN RERNAS VILLKOR HAR OLIKA ST DSYSTEM INF RTS & RFATTARFONDEN GER UT EN KOMPLETTERANDE PENSION TILL F RFATTARE F R ATT FYLLA UT EN L G LDERSPENSION $E KOMPLETTERANDE PENSIONERNA R ETT TECKEN P ATT DET ORDINARIE PENSIONSSYSTEMET INTE GER F RFATTARNA EN TILLR CKLIG TRYGGHET P LDERDOMEN 'ENOM RS SKATTEREFORM HAR FRAMF R ALLT F RFATTARNAS SITUATION F RS MRATS GENOM INF RANDET AV DEN S RSKILDA L NESKATTEN LAGEN ;= OM S RSKILD L NESKATT P VISSA F RV RVSINKOMSTER $EN S RSKILDA L NESKATTEN UPPG R TILL PROCENT OCH MOTSVARAR DEN DEL AV SOCIALAVGIFTERNA SOM R ATT BETRAKTA SOM EN REN SKATT DVS INTE EN AVGIFT SOM GER F RM NER $ET R VANLIGT ATT PENSIONERADE F RFATTARE UPPB R INKOMSTER FR N ROYALTY $EN S RSKILDA L NESKATTEN SAMT IN KOMSTSKATTEN MEDF R ATT INKOMSTEN KRAFTIGT MINSKAR OCH INTE L NGRE GER SAMMA TILLSKOTT TILL PENSIONEN SOM F RE SKATTEREFORMEN $E KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA HAR I REGEL INTE R D ATT S KRA SIN F RS RJNING GENOM ATT TECKNA EN PENSIONSF RS KRING $E KAN VANLIGTVIS INTE HELLRE UTNYTTJA EGENF RETAGARENS AVDRAGSM JLIGHET F R PENSIONSF RS KRING P GRUND AV ATT R RELSEN S LLAN GER VERSKOTT

43 3/5!NALYS AV REGELVERKEN 3AMMANFATTNINGSVIS GER VARKEN!40 ELLER DET REFORMERADE PEN SIONSSYSTEMET EN TILLR CKLIG ANPASSNING TILL KONSTN RERNAS SOCIO EKONOMISKA F RH LLANDEN $ET R TROLIGT ATT DET REFORMERADE PENSIONS SYSTEMET TILL OCH MED KOMMER ATT F RS MRA KONSTN RERNAS SITUATION $ET FINNS D RF R STARKA SK L ATT N RMARE UTREDA KONSTN RERNAS PENSIONS F RH LLANDEN I SYFTE ATT SKAPA RIMLIGARE VILLKOR 3T D VIA SOCIALBIDRAGSORDNINGEN %NLIGT g 3OCIALTJ NSTLAGEN UTG R SOCIALBIDRAG EKONOMISKT BIST ND EFTER ANS KAN TILL DEN SOM INTE KAN TILLGODOSE SIN F RS RJNING OCH LIVSF RING P ANNAT S TT 6ARJE KOMMUN HAR INOM VISSA RAMAR M JLIGHET ATT BEST MMA UTFORMNING OCH STORLEK P SOCIALBIDRAGEN 3OCIALBIDRAGET SKALL PR VAS INDIVIDUELLT 3OCIALSTYRELSEN HAR UTFORMAT R D OCH ANVISNINGAR OM TOLKNINGEN AV SOCIALTJ NSTLAGEN $ESSUTOM FINNS EN OMFATTANDE DOM STOLSPRAXIS & R DE KONSTN RLIGA OCH LITTER RA YRKESUT VARNAS DEL G RS VISSA S RSKILDA BED MNINGAR!LLA STIPENDIER SOM ERH LLITS R KNAS SOM IN KOMST $ STIPENDIERNA KAN TILLGODOSE BEHOVET AV F RS RJNING P VERKAR DESSA S LEDES BEVILJANDET AV SOCIALBIDRAG $ET R EMELLERTID INTE KLART HUR STIPENDIER SOM UTDELATS F R ATT T CKA KOSTNADER F R MATERIAL ATELJ HYRA RESOR MM BED MS %NLIGT UTREDNINGENS BED MNING R DET RIMLIGT ATT DE UTGIFTER SOM R F RKNIPPADE MED F RUTS TTNINGARNA F R DET AKTUELLA STIPENDIET OCKS MINSKAR STIPENDIET VID BER KNING AV SOCIALBIDRAG 3OCIALBIDRAG KAN BETALAS TILLF LLIGT TILL EN KONSTN R UNDER EN VER G NGSTID OM DENNE INTE KAN F RS RJA SIG P SITT YRKE +RAVET P KONST N RER R DOCK DETSAMMA SOM F R ANDRA $E SKALL KUNNA F RS RJA SIG P SIN VERKSAMHET 3OCIALTJ NSTEN KAN INTE KR VA ATT DE BYTER YRKE MEN DE F R AVSLAG P SIN SOCIALBIDRAGSANS KAN OM DE INTE KAN F RS RJA SIG P KONSTN RSYRKET P SIKT 0RAXIS BRUKAR H RVID VARA CA SEX M NADER &R N FLERA KONSTN RSORGANISATIONER HAR P TALATS ATT SOCIALN MNDERNA P OLIKA H LL HAR INTAGIT EN RESTRIKTIV TOLKNING AV VAD SOM KR VS F R ATT EN BIDRAGSS KANDE SKALL ANSES ST TILL ARBETSMARKNADENS F RFOGANDE VEN H R FRAMKOMMER DET GRUNDL GGANDE PROBLEMET ATT KONSTN RER INTE KAN LIKST LLAS MED ANDRA F RETAGARE "AKGRUNDEN TILL SOCIAL N MNDERNAS BED MNING R ATT F RETAGAREN M STE UPPH RA MED SIN VERKSAMHET OCH P S S TT ST LLA SIG TILL ARBETSMARKNADENS F RFOGANDE F R ATT F SOCIALBIDRAG VILKET SOM TIDIGARE N MNTS KNAPPAST BOTTNAR I EN REALISTISK SYN P DE VILLKOR SOM G LLER F R KONSTN RLIGT SKAPANDE &R N DEN ASPEKTEN HAR FR N KONSTN RSORGANISATIONERNAS SIDA S RSKILT KRAVET

44 !NALYS AV REGELVERKEN 3/5 P AVYTTRING AV ATELJ SOM EN F RUTS TTNING F R ATT F SOCIALBIDRAG F RTS FRAM SOM ETT STORT BEKYMMER F R DE BER RDA S KANDENA 3AMMANFATT NINGSVIS ANSER UTREDNINGEN ATT VEN SOCIALBIDRAGSREGLERNA INTE I TILL R CKLIG OMFATTNING TAR H NSYN TILL KONSTN RERNAS S RSKILDA F RH LLANDEN "OSTADSBIDRAG %NLIGT g I LAGEN OM BOSTADSBIDRAG R R TTEN TILL BOSTADS BIDRAG OCH BIDRAGETS STORLEK BLA BEROENDE AV S KANDENS BIDRAGS GRUNDANDE INKOMST!NDRA FAKTORER SOM P VERKAR BIDRAGET R HUSH LLETS SAMMANS TTNING BOSTADSKOSTNADEN OCH BOSTADSYTAN "OSTADSBIDRAGET BETALAS UT L PANDE SOM ETT PRELIMIN RT BIDRAG BER KNAT EFTER EN UPP SKATTAD BIDRAGSGRUNDANDE INKOMST "OSTADSBIDRAGET BEST MS SEDAN SLUTLIGT I EFTERHAND OCH BASERAS P FASTST LLD BIDRAGSGRUNDANDE INKOMST %NLIGT g SAMMA LAG UTG RS DEN BIDRAGSGRUNDANDE INKOMSTEN AV F RV RVSINKOMST INKOMST AV TJ NST OCH INKOMST AV N RINGSVERKSAMHET J MTE INKOMST AV KAPITAL SAMT VISSA ANDRA INKOMSTER BLA ICKE SKATTEPLIKTIGA STIPENDIER VERSTIGANDE KRONOR PER M NAD "ETR FFANDE M JLIGHETEN ATT ERH LLA BOSTADSBIDRAG J MST LLS STI PENDIER MED F RV RVSINKOMST TILL DEN DEL DE VERSTIGER KR PER M NAD VID BER KNINGEN AV BIDRAGSGRUNDANDE INKOMST ( RVID SES STIPENDIER SOM EN INKOMST SOM GER M JLIGHET TILL F RS RJNING ERS TTNING F R ARBETE MEDAN SKATTEFRIA STIPENDIER I VRIGT I SIN HELHET INTE BETRAKTAS SOM INKOMST F R UTF RT ARBETE D DE VARKEN GRUNDAR R TT TILL SJUK ERS TTNING ELLER PENSION &R N KONSTN RSORGANISATIONERNA HAR FRAMF RTS ATT M NGA KONSTN RER SOM F R BODSTADBIDRAG G R MISTE OM DESS ELLER F R DEM S NKTA TILL F LJD AV ATT DE UPPB R SKATTEFRIA STIPENDIER SOM VERSTIGER KR I M NA DEN 3TIPENDIER LEDER H RIGENOM TILL EN MARGINALEFFEKT "OSTADSBIDRAGET R EMELLERTID KRAFTIGT BEHOVSPR VAT OCH D RF R BEAKTAS SKATTEFRIA STI PENDIER VER EN VISS NIV OCH EXEMPELVIS VEN F RM GENHET SOM INTE N R UPP TILL DE SKATTEPLIKTIGA NIV ER!RBETSMARKNADSST D %NLIGT LAGEN OM ARBETSL SHETSF RS KRING OMFATTAR ARBETS L SHETSF RS KRINGEN B DE ARBETSTAGARE OCH F RETAGARE -ED F RETAGARE AVSES I LAGEN EN PERSON SOM DIREKT ELLER INDIREKT GER ELLER R DEL GARE I EN N RINGSVERKSAMHET SOM DEN F RS KRADE R PERSONLIGEN VERKSAM I OCH HAR ETT V SENTLIGT INFLYTANDE VER g 6ISSA S RSKILDA REGLER I ARBETSL SHETSF RS KRINGEN G LLER F R F RETAGARE gg

45 3/5!NALYS AV REGELVERKEN!RBETSL SHETSF RS KRINGEN BEST R AV EN GRUNDF RS KRING SOM ERS TTER NUVARANDE KONTANT ARBETSMARKNADSST D +!3 OCH EN INKOMSTBORT FALLSF RS KRING!RBETSL SHETSF RS KRINGEN HANDHAS AV ARBETSL SHETS KASSOR OCH BEST MMELSERNA OM DENNA VERKSAMHET FINNS I LAGEN OM ARBETSL SHETSKASSOR %RS TTNING ENLIGT GRUNDF RS KRINGEN L MNAS TILL DEN SOM INTE R MEDLEM I EN ARBETSL SHETSKASSA ELLER SOM R MEDLEM I EN S DAN KASSA MEN INTE UPPFYLLER DE VILLKOR SOM G LLER F R R TT TILL EN INKOMSTRELATERAD ERS TTNING %RS TTNING ENLIGT INKOMSTBORT FALLSF RS KRINGEN L MNAS TILL DEN SOM VARIT MEDLEM I EN ARBETS L SHETSKASSA UNDER MINST TOLV M NADER UNDER F RUTS TTNING ATT MED LEMMEN EFTER DET SENASTE INTR DET I KASSAN UPPFYLLT DET I LAGEN UPP ST LLDA ARBETSVILLKORET -EDLEMSKAP I EN ARBETSL SHETSKASSA BEVILJAS ENDAST DEN SOM UNDER EN SAMMANH NGANDE PERIOD AV FEM VECKOR HAR F RV RSARBETAT MINST FYRA VECKOR MED MINST TIMMAR PER VECKA 4IDIGARE VAR KRAVET P ARBETAD TID L GRE SAMT ATT BEREDSKAPSARBETE R KNADES SOM F RV RVSARBETE %NLIGT g LAGEN OM ARBETSL SHETSF RS KRING SKALL ERS TTNING VID ARBETSL SHET BETALAS UT UNDER F RUTS TTNING ATT DEN F RS KRADE R OF RHINDRAD ATT TA SIG ARBETE F R EN ARBETSGIVARE MINST TIMMAR PER ARBETSDAG OCH I GENOMSNITT MINST TIMMAR I VECKAN 6IDARE SKALL DEN F RS KRADE VARA BEREDD ATT ANTA ETT ERBJUDET L MPLIGT ARBETE UNDER S DAN TID SOM DEN F RS KRADE INTE ANM LT GODTAGBART HINDER HOS ARBETS L SHETSKASSAN SAMT VARA ANM LDA SOM ARBETSS KANDE HOS DEN OFFENTLIGA ARBETSF RMEDLINGEN OCH INTE KUNNA F L MPLIGT ARBETE & R ATT R TT TILL ERS TTNING SKALL F RELIGGA UPPST LLS VIDARE KRAV P VISS ARBETAD TID INNAN ARBETSL SHETEN UPPKOMMIT!V g LAGEN OM ARBETSL SHETSF RS KRING FRAMG R ATT EN F RETAGARE SOM HUVUDREGEL SKALL ANSES VARA ARBETSL S N R F RETAGARENS PERSONLIGA VERKSAMHET I R RELSEN VID EN SAMLAD BED MNING KAN ANSES HA UPPH RT ANNAT N TILLF LLIGT 2EGLERNA INNEB R ATT F RETAGAREN M STE AVVECKLA SIN R RELSE HELT F R ATT KUNNA F ERS TTNING $ET HAR EMELLERTID ANSETTS ATT DET B R FINNAS EN M JLIGHET F R F RETAGARE ATT VID ARBETSL SHET L TA DEN EGNA R RELSEN VILA EN TID $ RF R SKALL EN F RETAGARE SOM TILLF LLIGT UPPH R ATT BEDRIVA VERKSAMHET I R RELSEN ANSES VARA ARBETSL S UNDER F RUTS TTNING ATT UPPEH LLET I R RELSEN INTE R AV S SONGSKARAKT R OCH ATT N GON VERK SAMHET INTE BEDRIVS I R RELSEN %RS TTNING ENLIGT DENNA UNDANTAGS BEST MMELSE OM TILLF LLIGT UPPH RANDE F R BARA UTNYTTJAS EN G NG PER R RELSE & RETAGAREN B R DOCK HA DRIVIT F RETAGET I EN SAMMANH NGANDE PERIOD OM TOLV M NADER F RE VILANDEF RKLARINGEN & R ATT HA R TT TILL ERS TTNING SKALL F RETAGAREN OCKS HA VARIT MEDLEM I EN ARBETSL SHETSKASSA I MINST TOLV M NADER. R UNDERLAGET F R BER K NING AV DAGSF RTJ NSTEN BEST MS SKALL F R F RETAGARE DAGSF RTJ NSTEN

46 !NALYS AV REGELVERKEN 3/5 BYGGA P DEN GENOMSNITTLIGA INKOMSTEN FR N R RELSEN UNDER DE TRE SENASTE REN EXKLUSIVE AVVECKLINGS RET & R EN EGENF RETAGANDE KONSTN R R S LEDES F RUTS TTNINGEN F R ATT ERS TTNING SKALL UTG VID ARBETSL SHET ATT DENNE UPPH R MED VERK SAMHETEN VEN H R KOMMER REGLERNA I KONFLIKT MED DE F RUTS TTNINGAR UNDER VILKA KONSTN RER ARBETAR UNDER %N KONSTN R KAN I GRUNDEN KNAPPAST AVVECKLA SIN VERKSAMHET EFTERSOM DET INTE G R ATT G RA N GON TSKILLNAD MELLAN KONSTN REN OCH DEN KONSTN RLIGA SKAPANDET $ET R EGENTLIGEN ENBART P ETT MER SYMBOLISKT PLAN KONSTN REN UPPH R MED SIN VERKSAMHET VID AVREGISTRERING AV FIRMA TERKALLELSE AV &SKATT SEDEL UPPS GNING AV ATELJ KONTRAKT AVYTTRING AV UTRUSTNING OSV +RAVET P ATT VERKSAMHETEN SKALL UPPH RA R S LEDES ANPASSAT TILL ETT TRA DITIONELLT F RETAGANDE &R N ETT ARBETSL SHETSPERSPEKTIV R KONSTN RENS PROBLEM INTE BRISTEN P ARBETE UTAN BRISTEN P INKOMSTER - JLIGHETEN TILL FRAMTIDA INKOMSTER BEFR MJAS INTE AV ATT ARBETSL SHETSKASSAN ST LLER FORMELLA KRAV P ATT VERKSAMHETEN SKALL UPPH RA F R ATT ERS TTNING SKALL UTG -ED UTG NGSPUNKT I DE NYSS BELYSTA ARBETSL SHETSREGLERNA BORDE DET FINNAS EN M JLIGHET F R KONSTN REN ATT BEH LLA SIN VERKSAMHET OCH SEDAN P GRUND AV INKOMSTL SHET G NER P DELTID SOM KONSTN R OCH VARA ARBETSL SHET DEN TERST ENDE TIDEN %N HELT ANNAN FR GA R VILKA KRAV SAMH LLET SKALL KUNNA ST LLA P EN KONSTN R MED BRISTANDE INKOMSTER N R DET G LLER ATT ST LLA SIG TILL ARBETSMARKNADENS F RFOGANDE ( R KAN OLIKA UPPFATTNINGAR KOMMA I FR GA FR N ATT KONSTN REN M STE TA ETT ANNAT YRKE F R ATT KLARA F R S RJNINGEN TILL ATT ERS TTNING UTG R F R ATT KOMPENSERA PERIODER AV L GA INKOMSTER - JLIGHETERNA F R EN UPPDRAGSTAGARE ATT ERH LLA ARBETSL SHETS ERS TTNING VID BRIST P UPPDRAG F RELIGGER OM EN UPPDRAGSTAGARE HAR H GST TV OLIKA UPPDRAGSGIVARE UNDER F RUTS TTNING ATT UPPDRAGSGIVARNA BETALAR IN SKATT OCH SOCIALA AVGIFTER DVS ATT UPPDRAGSTAGAREN INTE HAR & SKATTSEDEL 6IDARE B R UPPDRAGSTAGARE SOM UPPFYLLER F LJANDE KRITERIER BETRAKTAS SOM ARBETSTAGARE I F RS KRINGEN $EN ARBETSL SE SKALL I SIN VERKSAMHET HA OMFATTATS AV KOLLEKTIVAVTAL D R DET FRAMG R ATT KOLLEK TIVAVTALSPARTERNA ANSER ATT ETT ANST LLNINGSLIKNANDE F RH LLANDE F RE LIGGER $EN ARBETSL SE F R INTE INNEHA &SKATTSEDEL F R DET AKTUELLA ARBETET 5PPDRAGEN SKALL VARA AV DEN ARTEN ATT DE F RMEDLAS AV OFFENTLIG ARBETSF RMEDLING $EN ARBETSL SE SKALL VARA ANM LD P ARBETS F RMEDLINGEN OCH DET SKALL HA UPPR TTATS EN INDIVIDUELL HANDLINGSPLAN SOM SYFTAR TILL ATT L NGSIKTIGT L SA HANS ELLER HENNES ARBETSL S HETSPROBLEM ) PRAKTIKEN INNEB R REGLERNA ATT DE KONSTN RER SOM I HUVUDSAK ARBETAR SOM EGENF RETAGARE INTE GES N GON M JLIGHET TILL UT KAD R TT TILL!KASSA SOM UPPDRAGSTAGARE

47 3/5!NALYS AV REGELVERKEN & R DEN SOM INTE KAN ERH LLA ERS TTNING FR N ARBETSL SHETSKASSA FINNS KONTANT ARBETSMARKNADSST D +!3 $ET KAN MAN F OM MAN VARIT AKTIVT ARBETSS KANDE I DAGAR &R N DEN JANUARI NDRAS REGLERNA OCH +!3 ERS TTS AV GRUNDBELOPPET I DEN ALLM NNA ARBETSL SHETSF RS KRINGEN OCH H JS TILL KR PER DAG $E KONSTN RER SOM R EGENF RETAGARE KAN DOCK SOM HUVUDREGEL INTE HELLER ERH LLA +!3 UTAN ATT AVSLUTA SIN VERKSAMHET $ET HAR INGEN BETYDELSE OM DE INTE HAR N GRA INKOMSTER I SIN VERKSAMHET %TT S DANT F RH LLANDE R SOM FRAMG TT INTE ATT J MST LLA MED ARBETSL SHET 6AD UTREDNINGEN FRAMF RT OVAN OM ATT KONSTN RERNA INTE PASSAR IN I ARBETSL SHETSSYSTEMET G LLER OCKS F R GRUNDBELOPPET I F RS KRINGEN 3AMMANFATTNING OCH F RSLAG $E SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN R INTE ANPASSADE EFTER KONSTN RERNAS ARBETS OCH INKOMSTF RH LLANDEN $E FLESTA ERS TTNINGARNA BYGGER P ATT DEN F RS KRADE HAR EN J MN F RV RVSINKOMST SOM UTG R FR N ETT ANST LL NINGSF RH LLANDE $E FLESTA EGENF RETAGANDE KONSTN RERNA HAR REGEL M SSIGT L GA INKOMSTER SOM OCKS R MYCKET OJ MNA $ESSUTOM HAR KONSTN RER OFTA SIDOINKOMSTER FR N ANDRA ARBETEN TILLF LLIG ANST LLNING UPPDRAG EDYL ) SOCIALF RS KRINGSSYSTEMEN OCH N RLIGGANDE OMR DEN LIKST LLES KONSTN RER MED ANDRA N RINGSIDKARE 2EGELSYSTEMEN TAR D RMED INTE H NSYN TILL ATT KONSTN RLIG VERKSAMHET SKILJER SIG V SENTLIGT FR N VANLIGT F RETAGANDE $ET R HELT ANDRA DRIVKRAFTER SOM STYR KONSTN RLIG VERKSAMHET OCH DET G R INTE ATT DRA N GON EGENTLIG SKILJELINJE MELLAN KONSTN REN OCH DENNES VERKSAMHET!RBETSL SHETSF RS KRINGENS OCH SO CIALBIDRAGENS KRAV P ATT KONSTN RER SKALL UPPH RA MED SIN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN F R HELT ANDRA KONSEKVENSER F R EN KONSTN R J MF RT MED ANDRA F RETAGARE $ KONSTN RLIGA YRKESUT VARE MED L GA OCH FRAMF RALLT OJ MNA INKOMSTER HAR SV RT ATT F DEL AV DET SOCIALA TRYGGHETSSYSTEM SOM FINNS BORDE S RSKILDA SOCIALA TRYGGHETSREGLER UTARBETAS SOM R ANPASSADE TILL KONSTN RERNAS ARBETS OCH INKOMSTF RH LLANDEN $E MEDEL SOM DE EGENF RETAGANDE KONSTN RERNA INBETALAR GENOM EGENAVGIFTERNA B R ANV NDAS TILL ATT GE DEM MOTSVARANDE TRYGGHET SOM ANDRA YRKESGRUPPER HAR ) PROPOSITIONEN OM KULTURPOLITIKEN FRAMF RDES OCKS ATT STATENS INSATSER BORDE SYFTA TILL ATT ANPASSA REGELVERKEN P ALLA POLI TIKOMR DEN S ATT RIMLIG H NSYN TAS TILL KONSTN RERNAS SPECIELLA F RH LLANDEN

48 !NALYS AV REGELVERKEN 3/5 -OT BAKGRUND AV DE PROBLEM SOM VI HAR IDENTIFIERAT F RESL R VI ATT EN S RSKILD UTREDNING TILLS TTS MED UPPGIFT ATT TA FRAM F RSLAG SOM F R B TTRAR DE EGENF RETAGANDE KONSTN RERNAS ST LLNING P SOCIALF RS K RINGSOMR DET OCH N RLIGGANDE OMR DEN

49 3/5 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET 3AMMANFATTNING 5TREDNINGEN HAR FUNNIT EXEMPEL P GENERELLA KONSTN RSST D I 4YSK LAND STERRIKE (OLLAND &RANKRIKE OCH )RLAND ) 4YSKLAND R SOCIALAVGIFTERNA HALVERADE F R ENSKILDA N RINGS IDKARE SOM BEDRIVER KONSTN RLIG ELLER LITTER R VERKSAMHET ( LFTEN AV NEDS TTNINGEN FINANSIERAS AV STATEN AV SK NYTTJARE AV KONST N RLIGA ELLER LITTER RA VERK SOM BETALAR SOCIALAVGIFTER TEX EN TEATER SOM UPPF R EN PJ S OCH SLUTLIGEN BETALAS AV AVGIFTERNA AV KONSTN REN ) STERRIKE FINNS ETT LIKNANDE SYSTEM SOM I 4YSKLAND ) (OLLAND F RBEREDS NU I PARLAMENTET ETT LAGF RSLAG D R ETT S RSKILT BIDRAG SKALL BETALAS UT TILL KONSTN RER MED MYCKET L GA INKOMSTER $ET F RESLAGNA SYSTEMET HAR KARAKT REN AV ETT FLEXIBELT ST D TILL KONSTN RER SOM BEH VER TID ATT ETABLERA SIG P MARKNADEN 3T DET P MINNER OCKS OM EN S RSKILD TYP AV SOCIALBIDRAG SOM RIKTAR SIG ENBART TILL VISSA YRKESOMR DEN ) &RANKRIKE R KONSTN RER OCH F RFATTARE BEFRIADE FR N EN KOM MUNAL INKOMSTSKATT TAXE PROFESSIONNELLE 6IDARE LIGGER GRUNDAV DRAGET F R DEN STATLIGA INKOMSTSKATTEN P EN H G NIV & LJDEN R ATT FLERTALET KONSTN RER OCH F RFATTARE INTE BETALAR N GON N MNV RD INKOMSTSKATT VEN &RANKRIKE HAR ETT SYSTEM D R NYTTJARE AV KONSTN RLIGA OCH LITTER RA VERK F R BIDRA TILL SOCIALF RS KRINGS SYSTEMET MED AVGIFTER 0 )RLAND KAN SKATTEMYNDIGHETEN EFTER ANS KAN FR N EN KONSTN R ELLER F RFATTARE BESLUTA ATT INKOMSTERNA FR N ETT KONSTN RLIGT ELLER LITTER RT VERK SKALL UNDANTAS FR N INKOMSTBESKATTNING 3KATTE BEFRIELSEN KAN OCKS G LLA GENERELLT F R INKOMSTER FR N DEN KONST N RLIGA VERKSAMHETEN $ESSA REGLER I KOMBINATION MED ATT STIPENDIER LIKSOM I DE FLESTA L NDER R SKATTEFRIA OCH ATT TILL MPNINGEN AV SOCIALBIDRAGSREGLERNA R RELATIVT FLEXIBLA KAN S GAS INNEB RA ATT KONSTN RER OCH F RFATTARE ST DS GENERELLT MEN GENOM OLIKA EKO NOMISKA TG RDER

50 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET 3/5 )NLEDNING %FTER ATT HA INH MTAT INFORMATION FR N ETT STORT ANTAL L NDER HAR UTREDNINGEN FUNNIT EXEMPEL P GENERELLA KONSTN RSST D I 4YSKLAND STERRIKE (OLLAND OCH &RANKRIKE VEN )RLAND KAN I N GON M N ANSES HA ETT GENERELLT ST DSYSTEM 5TREDNINGEN HAR VARIT I KONTAKT MED ETT FLERTAL L NDER OCH VEN BES KT N GRA AV DESSA I SYFTE ATT KARTL GGA F REKOMSTEN AV GENERELLA EKONOMISKA ST DSYSTEM TILL KONSTN RER OCH F RFATTARE ) BILAGA REDOVISAS RESULTATET AV UNDERS KNINGEN 3OM FRAMG R AV UNDERS KNINGEN HAR DE FLESTA L NDER I VARIERANDE GRAD OLIKA FORMER AV INDIVIDUELLA ST D AV TRADITIONELL KARAKT R SOM STI PENDIER OCH PRISER!V STORT INTRESSE R ATT UTREDNINGEN HAR FUNNIT FLERA EXEMPEL P GENERELLA ST D AV DET SLAG SOM V RA UTREDNINGSDIREKTIV TAR SIKTE P OCH SOM SKULLE KUNNA TJ NA SOM F REBILD N R ETT SVENSKT ST D SKALL KONSTRUERAS $ET B R ANM RKAS ATT DET INTE ALLTID R L TT ATT ENTYDIGT DEFINIERA VAD SOM MENAS MED ETT GENERELLT ST D EFTERSOM DET KAN SE UT P OLIKA S TT $ET R OCKS T NKBART ATT DET KAN F REKOMMA OLIKA TYPER AV REGLER OCH ST D MM SOM VAR F R SIG INTE KAN ANSES SOM GENERELLA ST D MEN SOM TILLSAMMANS KAN ANSES UTG RA ETT S DANT ST DSYSTEM $ET FINNS D RF R EN RISK F R ATT UTREDNINGEN INTE LYCKATS F NGA UPP SAMTLIGA GENERELLA ST D SOM FAKTISKT FINNS I DE UNDERS KTA L NDERNA ) DET F LJANDE REDOVISAS DE IRL NDSKA FRANSKA TYSKA HOLL NDSKA OCH STERRIKISKA SYSTEMEN 4ONVIKTEN AV PRESENTATIONEN LIGGER P DE IR L NDSKA OCH HOLL NDSKA ST DEN 3K LET R ATT DET HOLL NDSKA ST DET OM DET GENOMF RS R DET ENDA EXEMPLET VI FUNNIT P ETT GENERELLT DIREKT BIDRAGSSYSTEM $ET IRL NDSKA SYSTEMET R AV STORT INTRESSE GENOM ATT DET B DE I 3VERIGE OCH INTERNATIONELLT F RS FRAM SOM ETT F RED ME F R KONSTN RSST D GENOM SKATTELAGSTIFTNINGEN!VSLUTNINGSVIS REDOVISAS I KORTHET DE NORSKA OCH DANSKA ST DSSYS TEMEN SOM INTE R AV GENERELL KARAKT R UTAN SELEKTIVA )RLAND $E IRL NDSKA KONSTN RERNAS OCH F RFATTARNAS SITUATION KAN SAMMANFATTAS MED ATT MARKNADEN F R DERAS ARBETEN R BEGR NSAD PRISERNA P KONST N RLIGA VERK R L GA ELLER M TTLIGA OCH INKOMSTERNA SOM REGEL L GA ELLER MYCKET L GA ANDRA SIDAN UNDERL TTAR SOCIALBIDRAGS OCH SKATTESYSTE MET KONSTN RERNAS OCH F RFATTARNAS SITUATION $ESSA SYSTEM BEST R AV FYRA KOMPONENTER

51 3/5 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET %N KONSTN R ELLER F RFATTARE MED L GA INKOMSTER R BER TTIGAD TILL SOCIALBIDRAG 6ISSERLIGEN SKALL EN KONSTN R ELLER F RFATTARE SOM INTE KAN F RS RJA SIG P SITT YRKE ST LLA SIG TILL ARBETSMARKNADENS F RFOGANDE MEN DENNA OFFICIELLA H LLNING TILL MPAS P LOKALPLANET MED ETT VISST M TT AV FLEXIBILITET OCH GENEROSITET 'RUNDAVDRAGET F R INKOMSTBESKATTNINGEN R RELATIVT H GT L GST OMKRING KRONOR VILKET INNEB R ATT KONSTN RER OCH F RFATTARE MED L GA INKOMSTER INTE BESKATTAS 3TIPENDIER R BEFRIADE FR N INKOMSTSKATT +ONSTN RER OCH F RFATTARE MED INKOMSTER SOM VERSTIGER GRUND AVDRAGET KAN BEFRIAS FR N INKOMSTSKATT GENOM ETT S RSKILT BESLUT AV SKATTEMYNDIGHETEN!NTINGEN KAN INKOMSTERNA FR N DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN HELT UNDANTAS FR N INKOMSTBESKATTNING ELLER S KAN IN KOMSTERNA FR N ETT VISST VERK UNDANTAS FR N BESKATTNING 4ILLSAMMANS KAN DE FYRA KOMPONENTERNA ANSES G RA ANSPR K P ATT VARA ETT GENERELLT SYSTEM F R EKONOMISKT ST D TILL KONSTN RER OCH F RFAT TARE I OLIKA SITUATIONER.EDAN KOMMER DET IRL NDSKA SYSTEMET SOM TAR SIKTE P INKOMSTBE SKATTNINGEN ATT REDOVISAS $ET IRL NDSKA SYSTEMET F R UNDANTAG FR N BESKATTNING AV INKOMSTER FR N KONSTN RLIGT ARBETE ARTISTS EXEMPTION INF RDES R 3KATTE MYNDIGHETEN KAN ENLIGT 3ECTION &INANCE!CT BEST MMA ATT VISSA KONSTN RLIGA VERK R ORIGINAL AND CREATIVE WORKS SOM K NNETECKNAS AV CULTURAL OR ARTISTIC MERIT )NKOMSTER FR N S DANA VERK KAN GENOM SKATTEMYNDIGHETENS BESLUT UNDANTAS FR N INKOMSTBESKATTNING 6ILKA VERK OMFATTAS 3KATTEMYNDIGHETEN KAN BESLUTA OM UNDANTAG FR N BESKATTNING F R F L JANDE TYPER AV VERK %N BOK ELLER ANNAN SKRIFT %N PJ S %N MUSIKALISK KOMPOSITION %N M LNING ELLER ANNAT BILDKONSTVERK %N SKULPTUR "EST MMELSERNA G LLER INTE KONSTN RLIGA UT VARE TEX MUSIKER 3L JD OCH KONSTHANTVERK OMFATTAS INTE AV SKATTEL TTNADERNA. R DET G LLER KONSTHANTVERK UPPFYLLS SOM REGEL INTE KRAVET P ORIGINALVERK EFTERSOM KONSTHANTVERK OFTA G RS I SERIER )NTE HELLER G LLER DET

52 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET 3/5 KONSTN RLIGT UT VANDE FOTOGRAFER ETT F RH LLANDE SOM P SENARE R UTSATTS F R KRITIK "ESLUT OM UNDANTAG 3OM N MNTS R DET SKATTEMYNDIGHETEN 2EVENUE #OMMISSIONERS SOM BESLUTAR OM UNDANTAG FR N BESKATTNING 3OM ST D F R TILL MPNINGEN AV SKATTEREGLERNA HAR RIKTLINJER UTARBETATS AV KULTUR OCH FINANSDEPARTE MENTEN "ESLUT OM UNDANTAG FATTAS CENTRALT INOM SKATTEF RVALTNINGEN %NBART ETT F TAL PERSONER SVARAR F R HANDL GGNING OCH BESLUT 0 DET S TTET UNDERL TTAS M JLIGHETERNA TILL EN ENHETLIG R TTSTILL MPNING VILKET R S RSKILT ANGEL GET P DETTA OMR DE D R INSLAGET AV RENA BED MNINGAR R S RSKILT STORT $EN SOM ANS KER OM UNDANTAG SKALL GE IN DE AKTUELLA VERKEN TILL SKATTEMYNDIGHETEN 6IDARE SKALL ANS KAN INNEH LLA UPPGIFTER OM UT BILDNING VERKSAMHET OD +ONSTN REN ELLER F RFATTAREN KAN OCKS GE IN INTYG OCH YTTRANDEN 3KATTEMYNDIGHETEN KAN BEG RA IN YTTERLIGARE UPP GIFTER ELLER ATT FLER VERK SKALL GES IN F R ATT F ETT B TTRE BESLUTSUNDERLAG 3KATTEMYNDIGHETEN ANSER D RF R ATT ANS KNINGSF RFARANDET MEDF R ATT MAN F R IN ETT TILLR CKLIGT BRA BESLUTSUNDERLAG 3KATTEMYNDIGHETEN HAR R TT MEN INTE SKYLDIGHET ATT BEG RA IN YTT RANDE FR N SAKKUNNIGA 3OM REGEL BEG RS YTTRANDE IN FR N!RTS #OUNCIL SOM HAR TILLG NG TILL EXPERTER P OLIKA OMR DEN 9TTRANDEN FR N SAKKUN NIGA AKTUALISERAS I OMKRING PROCENT AV FALLEN 3KATTEMYNDIGHETEN OCH!RTS #OUNCIL ANSER ATT SAMARBETET FUNGERAR MYCKET BRA OCH ATT SYS TEMET M JLIGG R KVALIFICERADE BED MNINGAR TILL L GA ADMINISTRATIVA KOSTNADER /M UNDANTAG FR N BESKATTNING BEVILJAS SKALL FORTFARANDE SJ LVDEKLA RATION GES IN %TT SK L R ATT KONSTN REN KAN HA INKOMSTER SOM INTE R UNDANTAGNA FR N INKOMSTBESKATTNING %TT ANNAT SK L R ATT DEKLARATIONEN R ETT INSTRUMENT F R SKATTEMYNDIGHETEN ATT KONTROLLERA ATT INGA BESKATT NINGSBARA INKOMSTER UNDANH LLS VEN OM BESLUT OM UNDANTAG SKER CENTRALT KONTROLLERAS DEKLARATIONEN AV DE LOKALA SKATTEMYNDIGHETERNA SOM OCKS KAN BESLUTA OM REVISION. RMARE OM KVALIFIKATIONSGRUNDERNA 3KATTEBEFRIELSEN G LLER INKOMSTER FR N ORIGINAL AND CREATIVE WORK SOM K NNETECKNAS AV CULTURAL OR ARTISTIC MERIT 6ERKET SKALL VARA B DE ORIGINAL OCH CREATIVE $ET SKALL DESSSUTOM HA ANTINGEN CULTURAL MERIT ELLER ARTISTIC MERIT

53 3/5 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET ) RIKTLINJERNA F RKLARAS VAD SOM MENAS MED CULTURAL MERIT! WORK HAS CULTURAL MERIT IF ITS CONTEMPLATIONS ENHANCES THE QUALITY OF INDIVIDUAL OR SOCIAL LIFE BY VIRTUE OF THAT WORKS INTELLECTUAL SPIRITUAL OR AESTHETIC FORM AND CONTENT. R DET G LLER ARTISTIC MERIT FRAMG R F LJANDE AV RIKTLINJERNA! WORK HAS ARTISTIC MERIT WHEN ITS COMBINED FORM AND CONTENT ENHANCES OR INTENSIFIES THE AESTHETIC APPREHENSION OF THOSE WHO EXPERIENCE OR CONTEMPLATE IT 5TRYCKET ORIGINAL AND CREATIVE INNEFATTAR VARJE UNIKT ARBETE WHICH IS BROUGHT INTO EXISTENCE FOR THE FIRST TIME AS AN INDEPENDANT ENTITY BY THE EXERCISE OF ITS CREATOR@S IMAGINATION &ACKLITTERATUR 3OM REGEL KAN FACKLITTERATUR INTE OMFATTAS AV BEST MMELSERNA EFTERSOM S DANA VERK S LLAN UPPN R KRAVET P ORIGINAL AND CREATIVE -EN I VISSA FALL KAN VEN FACKLITTERATUR BETRAKTAS SOM ORIGINAL AND CREATIVE $ET G LLER FACKLITTERATUR SOM HANDLAR OM SK NLITTERATUR PJ SER MUSIK FILM DANS MIMKONST OCH BILDKONST -ED ANDRA ORD SKALL BOKEN HANDLA OM ETT S DANT OMR DE D R ETT SKAPANDE AV VERK INOM SAMMA OMR DE OMFATTAS AV DE S RSKILDA SKATTEREGLERNA $ RTILL KR VS ATT INRIKTNINGEN P BOKEN R BLA KONST OCH LITTERATURKRITIK KONST OCH LIT TERATURHISTORIA ELLER BIOGRAFISK 9TTERLIGARE ETT KRAV ST LLS P FACKLITTERATUR SOM SKALL OMFATTAS AV DE S RSKILDA SKATTEREGLERNA "OKENS K RNA SKALL VARA EN REDOVISNING AV F RFATTARENS EGNA ID ER ELLER INSIKTER I F RH LLANDE TILL DET VALDA MNET OCH TANKARNA ELLER INSIKTERNA SKALL VARA AV S DAN BETYDELSE ATT ARBETET KAN BETRAKTAS SOM ETT PIONJ RARBETE SOM BELYSER MNET ELLER F R NDRAR DEN ALLM NT VEDERTAGNA UPPFATTNINGEN AV MNET &ACKLITTERATUR SOM ANV NDS VID UNDERVISNING ELLER SOM HANDB CKER I OLIKA YRKEN ANSES SOM REGEL INTE UPPFYLLA KRAVET P URSPRUNGLIGHET OCH KREATIVITET %NSKILDA ARTIKLAR UPPFYLLER INTE HELLER KRAVET P URSPRUNGLIG HET ELLER KREATIVITET /M D REMOT EN SERIE AV ARTIKLAR PUBLICERAS I EN BOK KAN KRAVET ANSES UPPFYLLT UNDER F RUTS TTNING ATT ARTIKLARNA R SKRIVNA AV EN ENDA F RFATTARE OCH DESSUTOM H LLS SAMMAN AV ETT TEMA 2EKLAM %TT DRAMA ELLER EN TONS TTNING UPPFYLLER INTE KRAVET P URSPRUNGLIGHET OCH KREATIVITET OM DET HAR SKRIVITS F R ATT ANV NDAS I REKLAM OCH SOM

54 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET 3/5 INTE KAN FUNGERA SJ LVST NDIGT TILL F LJD AV VERKETS EGEN KVALITET ELLER L NGD +RAVET P URSPRUNGLIGHET OCH KREATIVITET R INTE UPPFYLLT F R MU SIKALISKA ARRANGEMANG BEARBETNINGAR OCH VARIANTER SOM UTF RS AV ANDRA N EN TONS TTARE "OS TTNING P )RLAND %N F RUTS TTNING F R SKATTEBEFRIELSE R ATT KONSTN REN R BOSATT P )RLAND 0 GRUND AV DENNA REGEL HAR KONSTN RER S RSKILT F RFATTARE VALT ATT BO S TTA SIG P )RLAND %NLIGT SKATTEMYNDIGHETEN KAR ANS KNINGARNA FR N UTL NDSKA KONSTN RER %FTERSOM DET F R SKATTEBEFRIELSE KR VS ATT KONSTN REN ELLER F RFATTAREN FAKTISKT BOS TTER SIG P )RLAND INNEB R DET ENLIGT!RTS #OUNCIL EN BETYDELSEFULL RESTRIKTION SOM MINSKAR UTRYMMET F R MISSBRUK &ORM ARTIST %N KONSTN R KAN ANS KA OM SKATTEBEFRIELSE I OLIKA OMFATTNING %N ER K ND KONSTN R INOM ETT VISST OMR DE KAN GRUNDA SIN ANS KAN P ATT DE VERK SOM SKAPAS GENERELLT UPPN R GRADEN AV CULTURAL OR ARTISTIC MERIT 3KATTEBEFRIELSEN KAN D GENERELLT G LLA INKOMSTER FR N S DANA VERK &ORM ARTIST!LTERNATIVT KAN SKATTEBEFRIELSEN AVSE ETT BEST MT VERK &ORM ARTIST & R UTOMLANDS BOSATTA KONSTN RER SOM VERV GER ATT FLYTTA TILL )RLAND KAN SKATTEMYNDIGHETEN GE F RHANDSBESKED OM INKOMSTERNA FR N F R S LJNING AV ETT VERK SKALL BLI SKATTEBEFRIADE ELLER INTE &ORM ARTIST VERKLAGAN /M EN S KANDE INTE F R ETT POSITIVT BESLUT OM SKATTEBEFRIELSE KAN BESLU TET VERKLAGAS TILL EN OBEROENDE N MND TRIBUNAL. MNDEN PR VAR VERKLAGNINGAR I OLIKA TYPER AV SKATTE RENDEN SOM G LLER UNDANTAG FR N BESKATTNING $EN SOM R MISSN JD MED N MNDENS BESLUT KAN SEDAN VERKLAGA TILL DOMSTOL & R DOMSTOLSPR VNINGEN G LLER DE VANLIGA PRO CESSUELLA REGLERNA!NTAL UNDANTAG 5NDER TIDEN FEBRUARI PR VADES ANS KNINGAR OM SKATTEBEFRIELSE AV SKATTEMYNDIGHETERNA OCH BIF LLS!V DE SKATTE

55 3/5 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET BEFRIADE VAR PROCENT F RFATTARE ELLER DRAMATIKER PROCENT BILD KONSTN RER ELLER SKULPT RER OCH PROCENT TONS TTARE 5NDER TIDEN APRIL HAR SAMMANLAGT ANS KNINGAR OM UNDANTAG FR N BESKATTNING KOMMIT IN TILL SKATTEMYNDIGHETEN!V DESSA HAR SKATTEMYNDIGHETEN MEDGIVIT UNDANTAG I FALL!NTALET ANS KNINGAR KAN F RFALLA L GT MEN F RKLARAS AV ATT DE FLESTA KONSTN RER OCH F RFATTARE HAR S L GA INKOMSTER ATT DE ND INTE BEH VER BETALA SKATT OCH D RF R SAKNAR INTRESSE AV ATT ANS KA OM UNDANTAG FR N BESKATTNING "AKGRUND OCH MOTIV 3YFTET MED LAGSTIFTNINGEN VAR ATT MOTVERKA ATT IRL NDSKA KONSTN RER L M NADE LANDET OCH ATT DESSUTOM BETONA KONSTN RERNAS BETYDELSE F R SAM H LLET 3YFTET HAR D RF R VARIT MER ATT ERK NNA KONSTN RENS VIKTIGA ROLL N ATT EKONOMISKT ST DJA KONSTN RERNA VEN OM ST DET KAN VARA BETYDELSEFULLT OM DET R FR GA OM EN FRAMG NGSRIK F RFATTARE "LA HAR DET GJORTS G LLANDE ATT DET R SV RT ATT F RST HUR EN KONSTN RS ROLL I SAMH LLET ERK NNS GENOM N GOT SOM I GRUNDEN R EN ENSKILD F RHANDLING MED SKATTEMYNDIGHETEN!NNE +ELLY #ULTURAL POLICY IN )RELAND S 6IDARE KAN SKATTEMYNDIGHETERNA HA SV RT ATT V RDERA KONSTN RLIGT ARBETE %N ANNAN INV NDNING R ATT SYSTEMET UPPMUNTRAR KONSTN RER ATT BOS TTA SIG P )RLAND OCH VARS KONSTN RLIGA VERK INTE R AV S DAN KVALITET ATT DE BIDRAR TILL DEN IRL NDSKA KULTUREN %NLIGT!RTS #OUNCIL FUNGERAR BEST MMELSERNA I HUVUDSAK BRA OCH SYSTEMET KAN INTE UPPFATTAS SOM KONTROVERSIELLT ) ST LLET ST DER KONSTN RSORGANISATIONERNA UNDANTAGSREGLERNA!RTS #OUNCIL OCH SKATTE MYNDIGHETEN MENAR ATT STATEN F RLORAR OBETYDLIGA BELOPP I SKATTEIN KOMSTER P GRUND AV UNDANTAGSBEST MMELSERNA & R DEN ENSKILDE KONSTN REN R ANDRA SIDAN BEST MMELSERNA AV STOR EKONOMISK BETY DELSE MEN AV ST RRE VIKT BED MS VARA DET ERK NNANDE AV KONSTN RLIGT ARBETE SOM REGLERNA GER UTTRYCK F R 4ILL F LJD AV REGLERNA HAR )RLAND OCKS F TT MYCKET POSITIV UPPM RKSAMHET I ANDRA L NDER &RANKRIKE ) &RANKRIKE R DET EN GAMMAL TRADITION ATT ST DJA KONSTN RLIG VERKSAM HET MEN DET VAR F RST P TALET EN MODERN KULTURPOLITIK INF RDES +ULTURSATSNINGAR SKER I OLIKA FORMER OCH P OLIKA PLAN $ET FINNS BLA ETT S RSKILT LAGSTIFTNINGSPAKET SOM TAR SIKTE P KONSTN RLIG VERKSAMHET

56 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET 3/5 $ET R REGELSYSTEM SOM KRITISERAS H RT AV BLA AMERIKANER OCH ENGELS M N 3K LET R ATT FRANSM NNEN ST DER SITT EGET KULTURARV!DMINISTRATIVT BEST R &RANKRIKE AV REGIONER INDELADE I DE PARTEMENT OCH SAMMANLAGT OMKRING KOMMUNER $ET R EN MED VETEN STR VAN ATT F RVALTNINGSFR GOR AV SKILDA SLAG SKALL DECENTRALISERAS 3 VEN MED KULTURFR GORNA %N STOR DEL AV DE OFFENTLIGA MEDLEN HANTE RAS P KOMMUNAL NIV R VAR DET $ET KAN D RF R F RE KOMMA LOKALA ST D AV GENERELL KARAKT R $ESSUTOM FINNS DET EN KOMMUNAL SKATT TAXE D@HABITATION VARS BAS R FASTIGHETSTAXERINGEN +OMMUNERNA HAR M JLIGHET BESLUTA OM LOKAL REDUCERING OCH SKATTEBE FRIELSE F R VISSA GRUPPER $ RF R KAN DET FINNAS ST D VIA DENNA SKATT 5TREDNINGEN HAR EMELLERTID INTE F TT N GRA UPPGIFTER OM S DANA LOKALA ST D ) &RANKRIKE FINNS DET ETT ANTAL SKATTEL TTNADER F R KONSTN RER SOM TILLSAMMANS KAN S GAS BILDA ETT GENERELLT EKONOMISKT ST D TILL KONST N RER & R INKOMSTER AV BLA KONSTN RLIG OCH LITTER R VERKSAMHET KAN DEN SKATTSKYLDIGE BEG RA ATT BESKATTNINGEN GRUNDAS P MEDELINKOMSTEN UNDER DET AKTUELLA BESKATTNINGS RET OCH DE TV ELLER FYRA TIDIGARE BE SKATTNINGS REN +ONSTN RER BOSATTA I &RANKRIKE KAN V LJA ATT EN K LLSKATT REVENUE LA SOURCE P DRAS P DERAS INKOMST OAVSETT VILKEN SKATTEGRUND INKOMSTERNA HAR +ONSTN RER R HELT BEFRIADE FR N TAXE PROFESSIONELLE SOM R EN KOMMUNAL INKOMSTSKATT 'RUNDAVDRAGET LIGGER P EN H G NIV $ET BEROR BLA P STORA GRUND AVDRAG OCH P ATT FAMILJEN VID SKATTEBER KNINGEN F R DELA UPP FAMILJE INKOMSTEN P ANDELAR MED H NSYN TILL ANTALET FAMILJEMEDLEMMAR %NBART H LFTEN AV FRANSM NNEN BETALAR D RF R STATLIG INKOMSTSKATT 'ENOM DET H GA GRUNDAVDRAGET I KOMBINATION MED SKATTEBEFRIELSEN FR N TAXE PROFESSIONELLE BETALAR FLERTALET KONSTN RER OCH F RFATTARE INTE N GON N MNV RD INKOMSTSKATT +ONSTN RER OCH F RFATTARE AV OLIKA SLAG SOM DRIVER SIN VERKSAMHET SJ LVST NDIGT OCH SOM ALLTS SAKNAR ANST LLNING HAR SOCIALF RS KRINGS F RM NER P LIKNANDE S TT SOM ANST LLDA VEN FAMILJEMEDLEMMAR HAR S DANA R TTIGHETER!VGIFTER BETALAS AV DEN ENSKILDE KONSTN REN BASERAD P INKOMSTEN FR N DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN $ETTA SOCIALF RS K RINGSSYSTEM HAR OCKS ANDRA FINANSI RER SOM HAR INKOMSTER FR N SPRID NING AV KONSTN RLIGA VERK & R KONSTN RER SOM HAR SV RT ATT BETALA SIN AVGIFT FINNS EN S RSKILD SOCIAL FOND FR N VILKEN DE KAN F HJ LP ATT BETALA SINA SOCIALA AVGIFTER

57 3/5 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET 4YSKLAND $EN TYSKA KULTURPOLITIKEN K NNETECKNAS AV DECENTRALISERING OCH R I HUVUDSAK EN ANGEL GENHET F R DE SEXTON DELSTATERNA OCH KOM MUNERNA $ECENTRALISERINGEN BIDRAR TILL EN BETYDANDE VARIATION AV ST D FORMER 3KILLNADERNA R ST RST OM J MF RELSEN G RS MELLAN DELSTATERNA $EN DECENTRALISERADE KULTURPOLITIKEN HAR INTE ENBART KONSTITUTIONELLA GRUNDER UTAN R OCKS HISTORISKT BETINGAD GENOM ATT 4YSKLAND SENT BLEV EN NATIONALSTAT -ED H NSYN TILL DECENTRALISERINGEN R DET M JLIGT ATT DET FINNS LOKALA ELLER REGIONALA ST D SOM KAN ANSES VARA AV GENERELL KARAKT R MEN UT REDNINGEN HAR INTE F TT FRAM N GRA UPPGIFTER OM F REKOMSTEN AV S DANA ST D VEN OM DELSTATERNA OCH KOMMUNERNA HAR DE VIKTIGASTE FUNKTIO NERNA F R KULTURPOLITIKEN SVARAR F RBUNDSSTATEN F R N GRA CENTRALA FR GOR $ET G LLER GENERELLA SYSTEM SOM HAR RELEVANS F R BLA KULTUROMR DET BLA LAGSTIFTNING OM UPPHOVSR TT BESKATTNING OCH SOCIALF RS K RINGAR $EUTSCHE +¼NSTLERHILFE 'ENOM $EUTSCHE +¼NSTLERHILFE L MNAS BIDRAG TILL LDRE SOM BEH VER EKONOMISKT ST D P GRUND AV LDERDOM SJUKDOM ELLER S RSKILDA SV RIGHETER 3T DET BETRAKTAS SOM ETT UTTRYCK F R TACKSAMHET OCH ER K NSLA FR N SAMH LLET F R DET KONSTN RLIGA ARBETE SOM DEN ENSKILDE ST DMOTTAGAREN UTF RT $ET BETYDER ATT ST DET L MNAS ENBART TILL ETAB LERADE KONSTN RER ELLER F RFATTARE 3T DET HAR KARAKT R AV ETT GENERELLT ST D MEN MED EN STARK SOCIALPOLITISK INRIKTNING 3T DET KAN L MNAS SOM ETT M NATLIGT BIDRAG I REGEL OMKRING $- DVS CIRKA KRONOR ELLER MED ETT ENG NGSBELOPP F R ATT EXEMPELVIS BEKOSTA EN MEDICINSK BEHANDLING -AN R KNAR MED ATT BEHOVET AV ST D FR N +¼NSTLERHILFE KOMMER ATT MINSKA GENOM ATT ALLT FLER OCH MED TIDEN SAMTLIGA KONSTN RER OMFATTAS AV PENSIONSSYSTEMET %MELLERTID R MEDELINKOMSTEN F R EGENF RETAGAN DE KONSTN RER OMKRING $- VILKET GER EN F RH LLANDEVIS L G PENSION ) FRAMTIDEN KOMMER DET D RF R ATT KVARST ETT VISST BEHOV AV KOMPLETTERANDE ST D

58 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET 3/5 3OCIALF RS KRINGSSYSTEMET 3OCIALF RS KRINGSSYSTEMET BEST R AV FEM DELAR PENSION ERS TTNING F R INKOMSTBORTFALL I SAMBAND MED SJUKDOM ARBETSL SHET OLYCKSFALL SAMT S RSKILD OMV RDNAD F R LDRE!NST LLDA KONSTN RER R AUTOMATISKT ANSLUTNA TILL SOCIALF RS KRINGS SYSTEMET OCH AVGIFTERNA BETALAS I HUVUDSAK GENOM ARBETSGIVARAVGIFTER & R KONSTN RER OCH JOURNALISTER SOM R ENSKILDA N RINGSIDKARE FINNS ETT S RSKILT FINANSIERINGSSYSTEM +¼NSTLERSOZIALKASSE SOM BETRAKTAS SOM ETT INTERNATIONELLT UNIKT SYSTEM 3 DANA N RINGSIDKARE SKALL ANM LA SIG TILL KASSAN OCH KOMMER P DET S TTET ATT OMFATTAS AV TRE SOCIAL F RS KRINGAR PENSION SJUKDOM OCH S RSKILD OMV RDNAD F R LDRE %N ENSKILD N RINGSIDKARE KAN S LEDES ALDRIG F ERS TTNING P GRUND AV ARBETSL SHET!VGIFTERNA TILL DESSA TRE F RS KRINGAR UPPG R TILL RESP PROCENT AV NETTOINKOMSTEN INKOMSTEN EFTER AVDRAG MEN F RE INKOMSTSKATT %GENAVGIFTERNA R SEDAN AVDRAGSGILLA SOM KOSTNADER VID INKOMSTBESKATTNINGEN -EDLEMMAR I +¼NSTLERSOZIALKASSE BEH VER EMELLERTID BETALA ENBART HALVA AVGIFTEN 3OCIALF RS KRINGSSYSTEMET UT G R S LEDES ETT GENERELLT ST D TILL KONSTN RER OCH F RFATTARE VIA SUBVEN TIONERADE EGENAVGIFTER $EN TERST ENDE HALVAN BEKOSTAS DELS AV STATEN OCH DELS TILLF RS SOCIALF RS KRINGSSYSTEMET AVGIFTER FR N N RINGSIDKARE OCH INSTITUTIONER SOM HAR INKOMSTER TILL F LJD AV DET ARBETE SOM KONSTN RER OCH F RFATTARE UTF R NYTTJARE TEX GALLERIER RADIOSTATIONER MUS ER TEATRAR OSV $ESSA AVGIFTER UTG R MED PROCENT AV NYTTJARNAS ERS TTNINGAR TILL KONSTN RERNA OCH F RFATTARNA.IV N BEST MS AV PRELIMIN RA BER KNINGAR SOM GRUNDAS P KONST N RS OCH F RFATTARKOLLEKTIVETS UPPSKATTNINGAR AV DET KOMMANDE RETS INKOMSTER.YTTJARNA REDOVISAR UTBETALNINGARNA TILL KONSTN RERNA EFTER AVGIFTS RETS UTG NG!VGIFTERNA R KONTROVERSIELLA BLAND DE AVGIFTSSKYLDIGA OCH HAR I ETT FALL PR VATS AV & RFATTNINGSDOMSTOLEN TILL LAGSTIFTARENS F RDEL & R ATT OMFATTAS AV SOCIALF RS KRINGSSYSTEMET M STE RSINKOMSTEN UPPG TILL L GST $- -INIMINIV N G LLER EMELLERTID INTE F R NY ETABLERADE KONSTN RER OCH F RFATTARE UNDER EN PERIOD AV FEM R VEN I DETTA H NSEENDE UTG R SOCIALF RS KRINGSSYSTEMET ETT EXEMPEL P GENE RELLT KONSTN RSST D MED DEN BEGR NSNINGEN ATT DET G LLER NYSTARTARE /MKRING KONSTN RER OCH F RFATTARE R ANSLUTNA TILL +¼NSTLER SOZIALKASSE %NLIGT VAD UTREDNINGEN INH MTAT HAR KASSAN INTE N GRA ST RRE PRO BLEM MED VILKA SOM SKALL VARA ANSLUTNA TILL DEN SUBVENTIONERADE SOCIAL F RS KRINGEN OCH VILKA SOM INTE SKALL BETRAKTAS SOM KONSTN RER 0R V NINGEN I +¼NSTLERSOZIALKASSE UTF RS MED ST D AV ETT IFYLLT FR GEFORMUL R SAMT OLIKA INL MNADE BEVIS TEX BETYG FR N UTBILDNING ELLER EXAMEN

59 3/5 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET PUBLIKATIONER RECENSIONER UTST LLNINGSKATALOGER KONTRAKT F R ENGA GEMANG INTYG F R KONSTN RLIG VERKSAMHET PRISER ELLER STIPENDIER MEDLEMSINTYG FR N YRKESF RBUND OSV F R KONSTN RS RESPEKTIVE PUBLICISTEGENSKAPEN MEN OCKS F R F RS KRINGSPLIKTENS VRIGA F RUT S TTNINGAR +VALITET HAR INGEN BETYDELSE VID BED MNINGEN EFTERSOM +ONSTN RSSOCIALKASSAN INTE F R FUNGERA SOM KONSTKRITIKER %TT AV BESLUTSUNDERLAGEN F R +¼NSTLERSOZIALKASSE UTG RS AV LAGENS TILL MPNINGSF RESKRIFT SOM INNEH LLER EN VISSERLIGEN INTE UTT MMANDE UPPR KNING AV KONSTN RLIGA OCH PUBLICISTISKA YRKEN /M KASSAN V G RAR ANSLUTNING KAN SAKEN PR VAS AV DOMSTOL (OLLAND "AKGRUND TILL NUVARANDE SYSTEM "+2 & R TIDEN F RE ANDRA V RLDSKRIGET FANNS INTE N GON EGENTLIG KONSTN RS POLITIK I (OLLAND 5NDER KRIGET VERKADE DE TYSKA OCKUPANTERNA F R ATT INF RA DET NATIONALSOCIALISTISKA KONSTIDEALET +ULTURKAMER VILKET AKTIVT MOTARBETADES AV HOLL NDSKA KONSTN RER ) (OLLAND DELTOG M NGA KONST N RERNA I MOTST NDSR RELSEN +ONSTN RERNAS INSATSER UNDER KRIGET OCH DEN TILL F LJD AV KRIGET HAVE RERADE KONSTMARKNADEN VAR MOTIVEN F R ATT R INF RA ST DSYSTEMET "+2 $ET GICK UT P ATT KONSTN RER MOT ATT LEVERERA VERK TILL DET ALL M NNA FICK ETT UNDERST D F R ATT T CKA LEVNADSKOSTNADERNA )NNAN EN KONSTN R KUNDE ANSLUTAS TILL SYSTEMET M STE EN KOMMITT BED MA DET KULTURELLA V RDET AV DENNES KONSTN RLIGA PRODUKTION. R SYSTEMET INF RDES FANNS INTE S M NGA KONSTN RER MEN I TAKT MED ATT ANTALET KONSTN RER KADE UPPKOM EN RAD NACKDELAR MED "+2 $ET BLEV ALLT DYRARE SAMTIDIGT SOM SYSTEMET GENERERADE NYA KONSTN RER GENOM ATT DE SOM GICK IGENOM KONSTSKOLORNA VISSTE ATT DET FANNS GODA F RUTS TTNINGAR F R AVS TTNING AV DERAS VERK 3YSTEMET INVERKADE OCKS NEGATIVT P DEN ALLM NNA KONSTMARKNADEN SOM ALDRIG TOG N GON RIKTIG FART +ONSTPRISERNA H LLS OCKS NERE TILL F LJD AV SYSTEMET. R "+2 AVSKAFFADES R UPPGICK ANTALET UNDERST DDA KONSTN RER TILL OMKRING OCH DEN OFFENTLIGA SEKTORN HADE EN HALV MILJON VERK VARAV H LFTEN F RVARADES I LAGERLOKALER "AKGRUND ST D VIA SOCIALF RS KRINGSSYSTEMET. R "+2 UPPH RDE RYCKTES GRUNDEN BORT F R M NGA KONSTN RERS OCH F RFATTARES F RS RJNING ) ST LLET F RLITADE SIG DE KONSTN RER SOM INTE

60 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET 3/5 KUNDE F RS RJA SIG P SOCIALBIDRAG $ET HOLL NDSKA SOCIALBIDRAGS SYSTEMET VAR F RH LLANDEVIS GENER ST /MKRING R B RJADE MAN DISKUTERA VAD MAN SKULLE G RA MED DE H GA SOCIALBIDRAGSKOSTNADERNA %N MER RESTRIKTIV SYN P SOCIALBIDRAGEN V XTE FRAM.YA REGLER INF RDES R MED EN ABSOLUT GR NS P SEX M NADER SOM DEN L NGSTA TID SOM SOCIALBIDRAG KAN ERH LLAS & R KONSTN RER OCH F RFATTARE SKULLE EN S PASS KORT PERIOD SL H RT S RSKILT MOT NYETABLE RADE I YRKET,YCKAS INTE KONSTN REN ELLER F RFATTAREN ATT F RS RJA SIG EFTER ETT HALV R SKULLE SOCIALBIDRAG INTE VIDARE BETALAS UT & LJDEN SKULLE BLI ATT KONSTN REN ELLER F RFATTAREN M STE L MNA SITT YRKE OCH ST TILL ARBETSMARKNADENS F RFOGANDE ELLER FYLLA UT INKOMSTERNA MED ANNAN VERKSAMHET $ RF R HAR KOMMUNERNA VERG NGSVIS F TT TILL TELSE ATT VARA MER GENER SA I PR VNINGEN AV SOCIALBIDRAG TILL KONSTN RER OCH F R FATTARE -OT DENNA BAKGRUND HAR ETT NYTT ST DSYSTEM UTARBETATS SOM EFTER ETT HALV RS F RDR JNING NU H STEN BEHANDLAS I PARLAMENTET $ET F RESLAGNA KONSTN RSBIDRAGET I (OLLAND & RSLAGET GRUNDAR SIG P F LJANDE TV TYPER AV EKONOMISKA PROBLEM SOM R KARAKT RISTISKA F R KONSTN RSYRKET $ET ENA R STARTPROBLEMET DET TAR L NG TID ATT ETABLERA SIG SOM KONSTN R $ET ANDRA R ATT INKOMSTERNA R OJ MNA VER TIDEN ) (OLLAND R EXISTENSMINIMUM GULDEN GULDENCIRKA KRONOR 2EGERINGENS F RSLAG G R UT P ATT EN KONSTN R UNDER SAM MANLAGT FYRA R UNDER EN TIO RSPERIOD SKALL VARA BER TTIGAD TILL BIST ND MOTSVARANDE PROCENT AV EXISTENSMINIMUM +ONSTN RSORGANISATION ERNA HAR BEG RT ATT NIV N I ST LLET SKALL VARA PROCENT AV EXISTENS MINIMUM & RSLAGET BYGGER P ATT BIST ND BETALAS UT I F RSKOTT AV DEN KOMMU NALA SOCIALBYR N %FTER RETS SLUT SKER EN AVST MNING AV RETS INKOMSTER OCH BIST NDET 3OCIALBYR N HAR TILLG NG TILL UPPGIFTER FR N INKOMSTTAXE RINGEN (AR F R MYCKET BIST ND BETALATS UT REDUCERAS DET TERBETALNING %N EVENTUELL REDUKTION AV BIST NDET R AVH NGIG TV FAKTORER INKOMSTER FR N KONSTN RLIG VERKSAMHET ELLER ANDRA INKOMSTER SAMT HUR KOSTNA DERNA I DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN BEAKTAS %N KONSTN R KAN G IN I SYSTEMET VID ETT TILLF LLE PER R TEX UNDER M NADERNA FEBRUARIJULI DVS UNDER SEX M NADER 5NDER DESSA SEX M NADER UPPB RS BIST ND +ONSTN REN KAN EMELLERTID INTE SENARE UNDER RET TERIGEN INTR DA UTAN M STE V NTA TILL N STA KALENDER R 'ENOM ATT SEX M NADER HAR F RBRUKATS TERST R } R

61 3/5 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET %NLIGT REGERINGENS F RSLAG SKER EN INKOMSTPR VNING S ATT DE SAM MANLAGDA INKOMSTERNA FR N KONSTN RLIG VERKSAMHET ANDRA INKOMSTER SAMT BIST ND INTE F R VERSTIGA PROCENT AV EXISTENSMINIMUM +ONSTN RSORGANISATIONERNA HAR F RESLAGIT ATT INKOMSTERNA B R F UPPG TILL PROCENT ) ETT EXTREMFALL D R INKOMSTER FR N KONSTN RLIG VERK SAMHET OCH ANDRA INKOMSTER R KAN BIST ND UPPG TILL PROCENT AV EXISTENSMINIMUM "IDRAGSTAGAREN SKULLE KUNNA HA KONSTN RLIGA OCH ANDRA INKOMSTER UPPG ENDE TILL PROCENT AV EXISTENS MINIMUM UTAN ATT BIST NDET REDUCERAS %GENTLIGEN KAN DOCK INKOMSTER NA VARA H GRE EFTERSOM ETT SCHABLONAVDRAG MEDGES F R KOSTNADER I DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN +OSTNADSAVDRAGET R GULDEN F R SKAPANDE KONSTN RER UPPHOVSM N OCH F R KONSTN RLIGA UT VARE!VDRAGET BYGGER P DET SCHABLONAVDRAG SOM MEDGES VID INKOMSTTAXERINGEN!VDRAG F R G RAS OAVSETT OM KOSTNADERNA UNDER ELLER VERSTIGER DETTA BELOPP 6IDARE F R AVDRAG G RAS MED PROCENT AV NETTOINKOMSTEN $EN REGELN G LLER F R NYF RETAGARE OCH AVDRAGET BEAKTAS I BIST NDSSAMMANHANG UNDER DE FYRA BIST NDS REN $E KRAV SOM UPPST LLS F R ATT F BIST ND R F LJANDE 5TBILDNING SKOLOR ANGES!RBETA SOM KONSTN R KRAV P ARBETAD TID )NKOMSTER FR N DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN 5TRUSTNING LOKAL ATELJ 5TST LLNINGAR PRODUKTIONER BEST LLNINGAR 3AMTLIGA KRAV BEH VER INTE VARA HELT UPPFYLLDA UTAN MENINGEN R ATT FAKTORERNA SKALL V GAS SAMMAN I DET ENSKILDA FALLET %N SJ LVL RD KONST N R UTAN KONSTSKOLOR KAN ALLTS KOMMA I FR GA F R BIST ND /M F RS KRINGSKASSAN R TVEKSAM TILL OM EN S KANDE R BER TTIGAD TILL BIST ND KAN FR GAN PR VAS AV EN S RSKILD N MND BEST ENDE AV OLIKA EXPERTER!TT NOTERA R ATT INGA KONSTN RER ELLER F RFATTARE SKALL FINNAS I N MNDEN $ESSUTOM R DET INTE FR GA OM N GON KVALITETSPR VNING UTAN SNARARE EN BED MNING OM KONSTN RLIG ELLER LITTER R YRKESVERKSAMHET F RELIGGER ELLER INTE 3YSTEMET BYGGER P ATT BIST ND BETALAS UT F RST EFTER DET ATT KONSTN REN KAN VISA UPP ETT INTYG FR N N MNDEN 4ANKEN R ATT DET F RESLAGNA SYSTEMET SKALL UTV RDERAS TRE R EFTER IN F RANDET $ET F RESLAGNA SYSTEMET HAR KRITISERATS EFTERSOM DET INTE R M JLIGT ATT KLARA LEVNDSKOSTNADERNA ENBART MED HJ LP AV BIST ND UTAN DET KR VS ANDRA INKOMSTER +ONSTN RSORGANISATIONERNA R KNAR MED ATT EN KONSTN R UT VER BIST NDET BEH VER EN INKOMST P GULDEN I M NADEN F R ATT N EN ACCEPTABEL LEVNADSNIV

62 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET 3/5 "IST ND ING R I DEN BESKATTNINGSBARA INKOMSTEN -ED H NSYN TILL ATT EN BIST NDSTAGARES INKOMSTER R L GA BETALAS INGEN INKOMSTSKATT EFTER SOM GRUNDAVDRAGET SOM I M NGA ANDRA L NDER R H GRE N I 3VERIGE $ REMOT SKALL SOCIALAVGIFTER BETALAS %TT EXEMPEL ILLUSTRERAR "ELOPP I GULDEN )NKOMST FR N KONSTN RLIG VERKSAMHET &AKTISKA KOSTNADER +OSTNADER SOM FAKTISKT F R BEAKTAS.ETTOINKOMST TILL GRUND F R BIST ND +ONSTN RER F R MINSKA MED PROCENT NYSTARTARAVDRAG R.ETTOINKOMSTEN EFTER NYSTARTARAVDRAG -AXIMALT BIST ND BETALAS UT PROCENT AV EXISTENSMINIMUM )NKOMST INKLUSIVE BIST ND -INUS PROCENT TERBETALNING AV BIST ND "IST ND NETTO )NKOMSTPR VNINGEN G R TILL S ATT BIST NDET SKALL FYLLA UT INKOMSTEN UPP TILL PROCENT AV EXISTENSMINIMUM $ REFTER SKALL DEN TOTALA INKOMSTEN MINSKAS MED OCH BETALAS TILL BAKA EFTER RETS SLUT ( RIGENOM KOMMER BIST NDET ATT UPPG TILL &INANSIERING 5TG NGSPUNKTEN F R BER KNINGEN AV KOSTNADEN F R F RSLAGET HAR ENLIGT DET NEDERL NDSKA SOCIALDEPARTEMENTET VARIT UPPGIFTEN OM ATT CA KONSTN RER I DAG R BEROENDE AV SOCIALBIDRAG 3T DET KOMMER INTE ENBART ATT VARA RIKTAT TILL DENNA GRUPP MEN ANTALET HAR ANV NTS SOM UNDERLAG VID KOSTNADSBER KNINGEN 3OCIALMINISTERIET HAR I DAG EN RLIG KOSTNAD F R SOCIALBIDRAG TILL KONSTN RER P CA MILJONER GULDEN -AN HAR UPPSKATTAT ANTALET SOM V LJER ATT TR DA IN I SYSTEMET R TILL CA STYCKEN 5TIFR N EN BIDRAGSSTORLEK OM VISS PROCENTSATS AV EXISTENS MINIMUM F R N RVARANDE R F RSLAGET ATT DET SOM MEST KAN UTG MED PROCENT AV EXISTENSMINIMUM SOM R CA KRONOR HAR F RSLAGET BER KNATS KOSTA CA MILJONER GULDEN DVS CA MILJONER KRONOR!V DETTA BELOPP ERL GGER 3OCIALMINISTERIET CA MILJONER GULDEN TILL SYSTEMET 3KILLNADEN MELLAN DE BER KNADE SOCIALBIDRAGSUTGIFTERNA OM MILJONER GULDEN OCH INSATSEN I SYSTEMET MED KOSTN RSBIDRAG OM

63 3/5 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET MILJONER GULDEN DVS MILJONER GULDEN GES TILL +ULTURMINISTERIET SOM DELS BIDRAG MED CA MILJONER GULDEN TILL SYSTEMET DELS ANV NDER MEDEL TILL ATT F RA FRAM SYSTEMET KULTURPOLITISKT R OCH F LJANDE R HAR KOSTNADEN BER KNATS TILL CA MILJONER GULDEN VARAV 3OCIALMINISTERIET ST R F R CA MILJONER GULDEN OCH +ULTURMINISTERIET F R CA MILJONER GULDEN KNINGEN BER KNAS BERO BLA P EN KAD ANSLUTNING AV KONSTN RER TILL SYSTEMET STERRIKE & R BILDKONSTN RER FINNS SEDAN R EN FOND +¼NSTLERHILFEFONDS SOM VARJE M NAD SKJUTER TILL H LFTEN AV PENSIONSF RS KRINGSAVGIFTEN F R FRI LANSANDE KONSTN RER 0ENSIONSF RS KRINGSAVGIFTEN UPPG R TILL PROCENT AV INKOMSTEN %N F RUTS TTNING F R ATT FONDEN SKALL BETALA H LFTEN AV AVGIFTEN R ATT INKOMSTEN INTE VERSTIGER!43 PER M NAD &ON DEN F R ANSES VARA ETT GENERELLT ST D TILL BILDKONSTN RER VIA REDUCERADE EGENAVGIFTER 0 F RFATTAROMR DET FINNS EN SOCIALFOND SOM BLA L MNAR TILLF LLIGA ELLER TERKOMMANDE BIDRAG TILL F RFATTARE VERS TTARE OCH DERAS EFTERLE VANDE & R PENSIONERADE F RFATTARE MED L GA INKOMSTER FYLLER FONDEN UPP M NADSINKOMSTEN MED TILLSKOTT.ORGE 5TEN SAMANLIKNING ER 3VERIGE DET LANDET SOM HAR STORST LIKSKAP MED.OREG B DE N R DET GJELD GENERELL KULTURPOLITIKK OG TILTAK OVERFOR KUNST NARER 3T MELD NR S 0 SENARE TID HAR KONSTN RERNAS EKONOMISKA VILLKOR UPPM RKSAMMATS BLA GENOM EN OMFATTANDE STUDIE SOM REDOVISADES R ).!3 2APPORT!V UNDERS KNINGEN FRAMG R ATT DE EKONOMISKA SKILLNADERNA R STORA MELLAN OLIKA KONST N RSGRUPPER & RH LLANDENA HAR INTE F R NDRATS N MNV RT SEDAN TALET $E STATLIGA ST DEN HAR HELA TIDEN KAT SEDAN SLUTET AV TALET MEN SAMTIDIGT HAR ANTALET KONSTN RER KAT MED PROCENT.ORGES KONSTN RSST D R AV INDIVIDUELL KARAKT R $ET FINNS OLIKA STIPENDIESYSTEM BLA ARBETSSTIPENDIER R FICK SAMMANLAGT KONSTN RER GARANTIINKOMST %N KONSTN R MED GARANTIINKOMST SOM F R BLIR AKTIV I YRKET HAR R TT TILL GARANTIINKOMST TOM PENSIONS LDERN %N VIKTIG DEL AV KONSTN RSST DEN R SATSNINGAR P YNGRE KONSTN RER SOM BLIVIT ETT PRIORITERAT OMR DE ) DEN NORSKA REGERINGENS SENASTE REFORMF RSLAG UT KAS ST DET TILL DE YNGRE KONSTN RERNA 3AMMANLAGT MILJONER NORSKA KRONOR KOMMER RLIGEN ATT GES UT I STIPENDIER TILL UNGA

64 'ENERELLA KONSTN RSST D I UTLANDET 3/5 KONSTN RER -AN R KNAR MED ATT STIPENDIER KOMMER ATT BEVILJAS 3TIPENDIERNA UPPG R TILL NORSKA KRONOR OM RET %N NY FORM AV PRAKTIKANTTJ NSTER INR TTAS OCKS VID MUSIK OCH TEATERINSTITUTIONER SOM KAN GE YNGRE NYUTEXAMINERADE KONSTN RER ARBETE $ANMARK %KONOMISKT ST D TILL KONSTN RER KANALISERAS GENOM 3TATENS KUNSTFOND. R FONDEN INR TTADES UNDER TALET OMFATTADE DEN BILDKONSTN RER F RFATTARE OCH TONS TTARE ( REFTER HAR FONDEN UTVIDGATS TILL ATT OMFATTA VEN KONSTHANTVERKARE FORMGIVARE ARKITEKTER SAMT KONSTN RER P FILM OCH TEATEROMR DET ) R F RFOGAR FONDEN VER MILJONER DANSKA KRONOR 3T DFORMERNA R STIPENDIER F R PERIODER UPP TILL TRE R OCH ENG NGS ST D F R VISSA ARBETEN ELLER RESOR 3TATENS +UNSTFOND G R OCKS INK P AV BILDKONST KONSTHANTVERK OCH DESIGN +ONSTVERKEN PLACERAS SEDAN P OFFENTLIGA INSTITUTIONER &ONDEN GER OCKS ST D F R UTSMYCKNING AV BYGGNADER SOM R TILLG NGLIGA F R ALLM NHETEN 6IDARE GER FONDEN BI DRAG TILL TONS TTARE I SAMBAND MED BEST LLNINGAR AV NY DANSK MUSIK &ONDEN L MNAR INKOMSTGARANTIER LIVSVARIGE YDELSER TILL KONSTN RER SOM KAN SE TILLBAKA P ETT BETYDANDE KONSTN RLIGT LIVSVERK. STA R INR TTAS EN NY STIPENDIEFORM D R SYFTET R ATT ST DJA UNGA KONSTN RER ATT ETABLERA SIG P MARKNADEN 3TIPENDIET UPPG R TILL DANSKA KRONOR I M NADEN OCH UTG R UNDER TV R & R R HAR AVSATTS MEDEL F R ATT FINANSIERA S DANA STIPENDIER!VSLUTNINGSVIS KAN N MNAS ATT FR GAN OM DE KONSTN RLIGA EGENF RE TAGARNAS SITUATION TILLDRAGIT SIG STORT INTRESSE I $ANMARK %N OMFATTANDE UNDERS KNING HAR NYLIGEN GJORTS SOM OMFATTAR KONSTN RERNAS SITUATION UNDER OCH 5NDER SLUTET AV TALET UTARBETADES ETT LAG F RSLAG OM EN INT KTSL SHETSF RS KRING F R KONSTN RER & RSLAGET GENOM F RDES DOCK INTE ( REFTER HAR ETT NYTT F RSLAG TAGITS FRAM MEN DETTA HAR M TT POLITISKT MOTST ND EFTERSOM MAN INTE VILL INF RA EN INT KTS L SHETSKASSA F R EN S RSKILD YRKESGRUPP

65 3/5 4IDIGARE UTREDNINGSF RSLAG %NLIGT DIREKTIVEN SKALL UTREDNINGEN VID UTARBETANDET ETT GENERELLT KONST N RSST D FULLF LJA DET ARBETE SOM P B RJADES I UTREDNINGARNA +ONST N RENS VILLKOR 3/5 OCH +ULTURPOLITIKENS INRIKTNING 3/5 ) DEN F RSTA AV DESSA UTREDNINGAR LADES F RSLAG OM INR TTANDE AV EN EGENAVGIFTSFOND & RSLAGET KOM ALDRIG ATT GENOMF RAS ) DEN SENARE UTREDNINGEN ANALYSERADES DET TIDIGARE F RSLAGET OM EGENAVGIFTSFRI EGENAVGIFTSFOND SAMTIDIGT SOM ETT NYTT F RSLAG TILL ST DSYSTEM PRESEN TERADES " DA F RSLAGEN ANS GS DOCK HA NACKDELAR OCH +ULTUR UTREDNINGEN VALDE ATT F RESL EN KAD SATSNING P SELEKTIVA KONSTN RS ST D ) DET F LJANDE PRESENTERAR VI KORT DE B DA F RSLAGEN OCH DEN UTV RDERING SOM SKETT I TIDIGARE UTREDNINGS OCH REMISSARBETE $ REFTER F LJER V R EGEN ANALYS AV HUR DESSA F RSLAG KAN UTVECKLAS F R ATT STADKOMMA ETT GENERELLT KONSTN RSST D & RSLAGET OM EGENAVGIFTSFOND ) BET NKANDET +ONSTN RENS VILLKOR F RESLOGS INR TTANDET AV EN SK EGENAVGIFTSFOND & RSLAGET SKALL SES MOT BAKGRUND AV KONSTN RSORGANI SATIONERNAS KRAV P F R NDRINGAR AV SKATTE OCH AVGIFTSREGLERNA P KONSTN RSOMR DET +OMBINATIONEN AV GENOMSNITTLIGT L GA INT KTER OCH H GA UTTAG AV SKATT OCH EGENAVGIFTER LEDDE TILL ATT M NGA FRIA YRKES UT VARE HADE SV RT ATT F RS RJA SIG %GENAVGIFTSFONDEN R EN KULTURPOLITISK ST DORDNING SOM ANV NDER DET FAKTISKA EGENAVGIFTSUTTAGET SOM UNDERLAG F R BER KNING AV KONST N RSST DET & RSLAGET INNEB R INGA F R NDRINGAR AV SKATTE OCH AVGIFTS REGLERNA %NLIGT F RSLAGET GES ALLA N RINGSIDKANDE UPPHOVSM N R TT ATT S KA BIDRAG UR FONDEN ) SIN ANS KAN ANGER UPPHOVSMANNEN TOTALSUMMAN AV INT KTER F R VILKA HAN SJ LV ERL GGER EGENAVGIFTER $ REFTER ANGER HAN HUR STOR ANDEL SOM AVSER INT KTER F R VILKA ST D KAN UTG $E ST DBER T TIGADE INKOMSTERNA FINNS UPPR KNADE I FONDF RORDNINGEN ) F RSTA HAND AVSES UPPHOVSR TTSLIGA ERS TTNINGAR MEN VEN ANDRA N RLIGGANDE ERS TT NINGAR KAN ING ) SAMBAND MED ATT SKATTEMYNDIGHETEN DEBITERAR EGE

66 4IDIGARE UTREDNINGSF RSLAG 3/5 NAVGIFTER F R KONSTN RENS VERKSAMHET BEG R FONDEN UT DESSA UPPGIFTER OCH ST DBELOPPET FASTST LLS TILL EN ANDEL AV DEBITERINGEN & R ATT FAST ST LLA ANDELEN M STE MAN DELS TA H NSYN TILL VILKA INKOMSTER UPP HOVSMANNEN HAR DELS TILL ATT DEN SKATTSKYLDIGE F TT AVDRAG F R BER K NADE AVGIFTER I SIN DEKLARATION 5TBETALT SKATTEFRITT BIDRAG MAXIMERAS TILL KRONOR 3T DORDNINGEN SKULLE ENLIGT F RSLAGET HANTERAS AV +ONST N RSN MNDEN ) BET NKANDET FRAMF RDES ATT F RSLAGET VAR ETT GENERELLT VERKANDE KULTURST D SOM HADE EFFEKTEN ATT UNDANR JA DET H GA SKATTE OCH AV GIFTSUTTAGET P KONSTN RERNAS INKOMSTER 6IDARE FRAMH LLS ATT SYSTEMET VAR L TT ATT ADMINISTRERA OCH ATT ANKNYTNINGEN TILL UPPHOVSMANNAINT KTER TIDIGARE PR VATS GENOM LAGEN OM UPPHOVSMANNAKONTO +OSTNADEN F R ST DET BER KNADES TILL MILJONER KRONOR PER R!V BUDGETPROPOSITIONEN PROP BIL S FRAMG R ATT REMISSINSTANSERNA INTE VAR ENIGA +ONSTN RSORGANISATIO NERNA KONSTN RSN MNDEN MFL ANSL T TILL F RSLAGET +,93 TILLSTYRKTE F RSLAGET MEN ANS G ATT DET BORDE BEARBETAS YTTERLIGARE 236 MOTSATTE SIG KOPPLINGEN TILL DE RLIGA SJ LVDEKLARATIONERNA MEDAN 2&6 INTE HADE N GRA PRINCIPIELLA INV NDNINGAR & RSLAGET OM EGENAVGIFTSFONDEN AVVISADES I BUDGETPROPOSITIONEN 3OM SK L ANGAVS BLA R TTVISESYNPUNKTER I F RH LLANDE TILL ANST LLDA KONSTN RER %GENAVGIFTSFONDEN TERKOMMER I DIREKTIVEN TILL UTREDNINGEN +ULTURPOLITIKENS INRIKTNING +ULTURUTREDNINGEN SOM FICK TILL UPPGIFT ATT ANALYSERA HURUVIDA EN ST DORDNING F R FINANSIERING AV KONSTN RERNAS EGENAVGIFTER SKULLE INF RAS +ULTURUTREDNINGEN ANALYSERAR F RSLAGET OM EGENAVGIFTSFOND I EN S RSKILD STUDIE )NV NDNINGARNA MOT EGENAVGIFTS FONDEN F LJER I BET NKANDET TRE HUVUDLINJER %NLIGT DEN F RSTA MISSGYNNAR F RSLAGET ANST LLDA KULTURARBETARE SOM OCKS I REALITETEN B R SINA KOSTNADER F R SOCIALF RS KRINGSSYSTEMET VIA ARBETSGIVARAVGIFTER ( R P PEKAS OCKS ATT MAN INF RT SK ALLM NNA EGENAVGIFTER P F R N RVARANDE SOM UTG R F R SAMTLIGA INKOMSTER AV ARBETE DVS BELASTAR B DE ANST LLDA OCH EGENF RETAGARE %NLIGT DEN ANDRA KAN ST DET TR FFA FEL MOTTAGARE GENOM SIN KOPPLING TILL BEGREPPET UPPHOVSR TTSLIGA INT KTER OCH GENOM ATT INTE TA H NSYN TILL INKOMSTNIV HOS MOTTAGAREN %NLIGT DEN TREDJE BER KNAS KOSTNADEN F R ST DET BLI AVSEV RT H GRE N BER KNAT ) ANALYSEN INV NDER MAN OCKS MOT ATT ST DET INDIREKT INNEB R EN SKATTESUBVENTION OCH ATT SKATTEFRIA BIDRAG STRIDER MOT G LLANDE PRINCIPER INOM SKATTELAGSTIFTNINGEN 6IDARE TAR MAN UPP RESONEMANG KRING EV BIDRAGSANPASSNING

67 3/5 4IDIGARE UTREDNINGSF RSLAG & RSLAGET OM KONSTN RSTILL GG -ED H NSYN TILL EGENAVGIFTSFONDENS REDOVISADE NACKDELAR L T +ULTUR UTREDNINGEN UTARBETA ETT ALTERNATIVT F RSLAG TILL GENERELLT ST D SK KONST N RSTILL GG %NLIGT F RSLAGET SKALL KONSTN RSTILL GGET UTG TILL DEN SOM YRKESM S SIGT GNAR SIG T KONSTN RLIG LITTER R ELLER D RMED J MF RLIG VERKSAMHET 3T DET KAN UTG TILL B DE N RINGSIDKARE OCH ANST LLDA +RAV P KONTINU ITET KVALITET SAMT YRKESKUNNIGHET SKALL KOPPLAS TILL ST DET!VGR NS NINGAR B R OCKS SKE MED H NSYN TILL VILKA GRUPPER SOM DET ANSES KUL TURPOLITISKT ANGEL GET ATT ST DJA 3T DET BER KNAS P GRUNDVAL AV INKOMSTEN FR N KONSTN RLIG OCH LITTE R R VERKSAMHET $EN S KANDES DEKLARATION R ETT AV UNDERLAGEN F R ATT BER KNA ST DET 3T DET SKALL INRIKTAS P L GINKOMSTTAGARNA OCH KAR MED INKOMSTERNA UPP TILL EN NIV AV KRONOR -AXIMALT ST D UTG R MED AV INKOMSTERNA DVS H GST KRONOR %N AVTRAPPNING AV ST DET F RESL S VID INKOMSTER SOM VERSTIGER KRONOR )NKOMSTNIV ERNA KUNDE NDRAS BEROENDE AV HUR MYCKET MEDEL STATSMAKTEN TILLSK T!VTRAPPNINGEN SKALL GYNNA EGET ARBETE GENOM ATT KONSTRUERAS S ATT MAN ALLTID F R ST RRE BEH LLNING AV H GRE INKOMSTER I KOMBINATION MED KONSTN RSST D N AV ENBART KONSTN RSST D 3T DET SKALL VARA SKATTEPLIKTIGT OCH P VERKAR D RF R INKOMST OCH ST D F R P F LJANDE R ) BET NKANDET REDOVISAS ETT ANTAL NACKDELAR MED DET SKISSERADE SYS TEMET & R DET F RSTA ATT AVGR NSNINGSPROBLEMEN R OL STA $ET R SV RT ATT SKAPA OBJEKTIVA KRITERIER F R ATT BEST MMA VILKA SOM B R F ST D & R DET ANDRA KR VS EN OMFATTANDE ADMINISTRATION F R ATT HANTERA ST DORDNINGEN!NALYS AV TIDIGARE F RSLAG TILL GENERELLT ST D 5NDER EN F LJD AV R HAR FR N KONSTN RSORGANISATIONERNA RIKTATS KRITIK MOT DET H GA SKATTE OCH AVGIFTSTRYCKET VID L GA INKOMSTER $ETTA HAR SETTS SOM ETT GENERELLT PROBLEM DVS VEN H GINKOMSTTAGARE INOM KOL LEKTIVET DRABBAS FR N SINA F RSTA INTJ NADE ROYALTYKRONOR AV DENNA H GA SKATTEEFFEKT %N EFFEKT SOM KAN VARA MER HANTERBAR F R ANDRA N RINGS IDKANDE GRUPPER SOM HAR ST RRE M JLIGHET ATT PLANERA OCH EKONOMISERA SIN VERKSAMHET N KONSTN RSKOLLEKTIVET $ENNA P G ENDE DISKUSSION R INTE HELLER UNIK F R 3VERIGE VILKET AVSPEGLAS I KAPITEL

68 4IDIGARE UTREDNINGSF RSLAG 3/5 & RSLAGEN OM GENERELLA KONSTN RSST D KAN D RF R ALDRIG HELT FRI KOPPLAS FR N SKATTESYSTEMET $ET R OFR NKOMLIGT ATT DISPONIBEL INKOMST EFTER SKATT OCH AVGIFTER MINSKAR ELLER KAR BEHOVET AV EKONOMISKT ST D $EN KOPPLINGEN R VANLIG VEN INOM ANDRA OMR DEN N KONSTN RS OMR DET TEX BOSTADS ELLER SOCIALPOLITIK $E TV F RSLAGEN OM EGENAVGIFTSFOND OCH KONSTN RSTILL GG HAR D RF R EGENTLIGEN I GRUNDEN SAMMA SYFTE ATT KA DEN DISPONIBLA INKOMSTEN F R KONSTN REN ) DET F RSTA FALLET KNYTER MAN AN TILL HUR MYCKET EGENAV GIFTER KONSTN REN HAR BETALAT F R ETT INKOMST R ) DET ANDRA FALLET KNYTER MAN AN TILL HUR STOR INKOMST PERSONEN IFR GA HAR -AN ANV NDER TV OB JEKTIVA FAKTORER SOM FASTST LLS GENOM TAXERINGEN F R ATT BEST MMA STORLEKEN P BIDRAGET 6I HAR NU VALT ATT IST LLET F R ATT SE P F RSLAGEN OM EGENAVGIFTSFOND OCH KONSTN RSTILL GG VAR F R SIG F RA SAMMAN F RSLAGEN 0 FLERA PUNKTER KAN MAN SE HUR EN S DAN KOMBINATION I ANALYSEN GER NYA M JLIGA L SNINGAR 4RE VIKTIGA FR GOR KOMMER H R ATT BEHANDLAS I VAR SITT UNDERAVSNITT $ET G LLER AVGR NSNINGEN AV MOTTAGARE DET G LLER ST DETS STORLEK SAMT DEN ADMINISTRATIVA HANTERINGEN!VGR NSNINGEN AV MOTTAGARE $E B DA F RSLAGEN TERSPEGLAR H R TV MYCKET OLIKA MODELLER F R AV GR NSNING %GENAVGIFTSFONDEN SKAPAR ETT OBJEKTIVT KRITERIUM MED ST D AV FAKTISKT DEBITERADE AVGIFTER SAMT BEGREPPET UPPHOVSMANNAINT KT 'ENOM DENNA KONSTRUKTION UTESLUTS ANST LLDA SAMT UPPDRAGSTAGARE SOM INTE SJ LVA BETALAR DE SOCIALA AVGIFTERNA FR N ST DET +ONSTN RSTILL GGET STANNAR VID ATT S GA ATT MOTTAGARNA M STE UTSES MED ST D AV ALLM NNA KRITERIER SOM YRKESKUNSKAP KVALITET KVANTITET MM ( R ANGES ATT VEN ANST LLDA OCH UPPDRAGSTAGARE B R F DEL AV ST DET $ET ST R D RF R KLART ATT MAN H R M STE BEST MMA SIG F R VILKA GRUPPER AVSIKTEN R ATT ST DET SKALL OMFATTA 6ILL MAN ENDAST HA N RINGSIDKANDE KULTURARBETARE TEX F RFATTARE BILDKONSTN RER TONS TTARE MFL FUNGERAR MODELLEN MED N RINGSVERKSAMHET SOM INTR DESKRAV 6ILL MAN ATT ANDRA GRUPPER SKALL OMFATTAS AV ST DET M STE MAN P ETT ANNAT S TT BESKRIVA DE OBJEKTIVA AVGR NSNINGARNA $ET R INTE KONSTRUKTIVT ATT H R SOM I TEX +ULTURUTREDNINGEN B RJA DISKUTERA R TTVISEASPEKTER %FTERSOM DET INTE HANDLAR OM ATT S NKA SKATTEN ELLER AVGIFTEN F R N RINGSIDKARNA UTAN I ST LLET ANV NDA N RINGEN SOM ETT URVALSINSTRUMENT $EN VIKTIGA FR GAN R I ST LLET OM MAN TROR SIG TR FFA R TT MOTTAGARE MED DENNA AVGR NSNING

69 3/5 4IDIGARE UTREDNINGSF RSLAG!TT UT VER KRAVET P N RINGSVERKSAMHET OCKS HA EN KOPPLING TILL F REFINTLIGA UPPHOVSR TTSLIGA INT KTER R ETT S TT ATT SKAPA YTTERLIGARE ETT OBJEKTIVT KRITERIUM 3AMTIDIGT ANGES I F RSLAGET ATT VEN N RLIGGANDE INT KTER SKALL VARA BIDRAGSGRUNDANDE ( R KR VS ALLTS EN KATALOG I F R ORDNINGSTEXTEN $EN SLUTSATS MAN KAN DRA R ATT F R STORT INSLAG AV OBJEKTIVITET LEDER TILL S MRE TR FFS KERHET MEDAN HELT SUBJEKTIVA PR VNINGAR LEDER TILL STOR TR FFS KERHET MED SV RA TILL MPNINGSPROBLEM!TT KOMBINERA KRAVET P N RINGSVERKSAMHET GENOM VILKET BIDRAGET KOMMER ATT GES TILL DE SK FRIA YRKESUT VARNA MED ETT TILL GGSKRAV AVSE ENDE B DE INT KTERNAS ART DVS ATT DESSA SKALL KOMMA FR N KONSTN RLIG OCH LITTER R VERKSAMHET SAMT EN AVGR NSNING P YRKESKATEGORIER LIKNANDE DEN SOM IDAG TILL MPAS AV F RFATTARFONDKONSTN RSN MND R TROLIGEN GENOMF RBART -AN KAN T EX T NKA SIG EN MODELL D R ALLA SOM N GON G NG UNDER DEN SENASTE TIO RSPERIODEN ERH LLIT BIDRAG UR F RFAT TARFONDKONSTN RSN MND KAN ENKELT ANGES MED KRYSS P EN BLANKETT AUTOMATISKT HAR TILLTR DE TILL SYSTEMET MEDAN VRIGA SKALL PASSERA ETT PR VNINGSF RFARANDE 0 SAMMA S TT F R MAN P ANS KAN ANGE HUR STOR DEL AV BRUTTOINKOMSTERNA I N RINGEN SOM KOMMER FR N DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN!NALYSEN AV AVGR NSNINGEN AV MOTTAGARNA AV ST DET FORTS TTER I KAPITEL VERV GANDEN 3T DETS STORLEK VEN H R TERSPEGLAR DE TV F RSLAGEN HELT OLIKA SYNS TT %GENAV GIFTSFONDEN ANSER ATT ST DET ALLTID SKA HA DEN AVSEDDA EFFEKTEN F R EN VISS ANDEL AV INKOMSTERNA DVS OAVSETT HUR H G INKOMST EN KONSTN R TO TALT SETT HAR %N KONSTN R MED MILJONINKOMSTER I SIN N RINGSVERKSAMHET F R UNDER F RUTS TTNING AV ANS KAN SAMMA ST D SOM DEN SOM TJ NAR RUNT KRONOR +ONSTN RSTILL GGET BYGGER IST LLET P ATT UPP MUNTRA EGEN INKOMST UPP TILL EN VISS NIV KRONOR D REFTER UTG R MAXIMALT ST D FRAM TILL EN INKOMSTGR NS KRONOR D BIDRAGET STEGVIS TRAPPAS NER TILL -EN DET FINNS OCKS GEMENSAMMA DRAG I F RSLAGEN 4EX ATT BIDRAGET KAR MED DEN EGNA INKOMSTEN SAMT ATT DET FINNS ETT MAXIBELOPP 0 SAMMA S TT SOM EN KONSTN R SOM KAR SIN INKOMST FR N TILL KRONOR F R H JT KONSTN RSST D S F R HAN OCKS ETT H GRE BIDRAG UR EGENAVGIFTSFONDEN $ETTA D DEBITERADE AVGIFTER KAR MED INKOMSTEN +URVAN F R ST DETS KNING R BRANTARE I F RSLAGET OM KONSTN RSTILL GG %N KOMBINATION AV F RSLAGEN SKULLE TEX KUNNA INNEB RA ATT MAN BEH LLER KOPPLINGEN TILL EGENF RETAGARNA MEN ATT MAN SAMTIDIGT

70 4IDIGARE UTREDNINGSF RSLAG 3/5 BESLUTAR OM EN INKOMSTGR NS D R BIDRAG INTE L NGRE UTG R )NF RANDET AV EN INKOMSTGR NS KOMMER DOCK ALLTID ATT LEDA TILL BETYDLIGT MER KOMPLICERADE PR VNINGAR 5TREDNINGENS SYNPUNKTER P BER KNINGEN AV ST DETS STORLEK FORTS TTER UNDER AVSNITT VERV GANDEN OCH F RSLAG!DMINISTRATION OCH ST DETS KOSTNAD & RSLAGEN VERENSST MMER P DENNA PUNKT %TT NYTT ST D B R HANTERAS AV +ONSTN RSN MNDEN " DA F RSLAGEN KR VER PRECISERINGAR VAD AVSER ANS KNINGSF RFARANDE ETC 3AMMANFATTNINGSVIS FINNER MAN ATT ALLA PRECISERINGAR AVSEENDE MOTTAGARE ST DETS STORLEK ETC KAR ADMINISTRATIONSKOSTNADEN +OSTNADERNA F R EGENAVGIFTSFONDEN UPPSKATTAS AV +ULTURUTREDNINGEN TILL MILJONER KRONOR MEDAN KONSTN RSTILL GGET BER KNAS KOSTA MILJONER KRONOR NETTO

71 3/5 'ENERELL INKOMSTF RST RKNING )NLEDNING 5TREDNINGEN HAR HAFT I UPPDRAG ATT UTFORMA ETT F RSLAG OM NYTT GENERELLT EKONOMISKT ST D TILL KONSTN RLIGA YRKESUT VARE 5NDER UTREDNINGSARBETET HAR VI TESTAT M NGA OLIKA S TT SOM ST DET KAN UTFORMAS P %N GRUNDL G GANDE UTG NGSPUNKT F R OSS HAR VARIT ATT DET NYA ST DET SKALL UPPFYLLA DET I KULTURPROPOSITIONEN PROP UTTALADE SYFTET MED STATENS INSATSER N MLIGEN ATT SKAPA S DANA VILLKOR F R DE PROFESSIONELLA KONSTN RERNA ATT DE KAN BASERA SIN F RS RJNING P ERS TTNING F R UTF RT KONSTN RLIGT ARBETE $ETTA INNEB R ATT V RA F RSLAG I F RSTA HAND SKALL SYFTA TILL ATT UNDERL TTA F R KONSTN RER ATT KUNNA F RS RJA SIG AV DET EGNA KONSTN RLIGA ARBETET ) DIREKTIVEN HAR OCKS ANGETTS EN RAD ANDRA MER DETALJERADE SYFTEN MED DET NYA ST DET $ET SKALL FR MST RIKTA SIG MOT DE KONSTN RER SOM R ENSKILDA N RINGSIDKARE VARA GENERELLT DVS VARA F RENAT MED VISSA OBJEKTIVA KRAV SOM N R DE UPPFYLLS GER R TT TILL ST D MINSKA YRKESVERKSAMMA KONSTN RERS BEROENDE AV ICKE KONSTN RLIGA F RS RJNINGSARBETEN GES TILL I VERKLIG MENING KONSTN RLIGT VERKSAMMA DVS TILL KONSTN RER SOM KAN UPPFYLLA VISSA KVALITETSKRITERIER GES TILL KONSTN RER SOM UPPFYLLER EN VISS GRAD AV YRKESVERKSAMHET DVS SOM ARBETAR MED SITT KONSTN RLIGA ARBETE EN VISS MINIMITID HA ETT TYDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE UNDERL TTA M JLIGHETEN F R KONSTN RER ATT UTJ MNA SINA INKOMSTER VER TIDEN PR VAS MOT KONSTN RENS INKOMSTER AV KONSTN RLIGT RESPEKTIVE ICKE KONSTN RLIGT ARBETE 6I KAN KONSTATERA ATT DET R FULLT M JLIGT ATT UTFORMA DET NYA EKONO MISKA ST DET S ATT DET UPPFYLLER DE FLESTA AV DESSA SYFTEN $ET KAN G RAS ANTINGEN I FORM AV EN DIREKT INKOMSTF RST RKNING TILL KONSTN REN ELLER I FORM AV OLIKA INSATSER SOM F RST RKER KONSTN RENS M JLIGHETER ATT F R

72 'ENERELL INKOMSTF RST RKNING 3/5 S RJA SIG AV DET EGNA ARBETET 6I KOMMER ATT REDOVISA B DA DESSA ALTER NATIVA UTFORMNINGAR OCH F RORDAR ATT DET SENARE ALTERNATIVET V LJS ) DETTA KAPITEL REDOVISAR VI DET F RSTA ALTERNATIVET DVS HUR EN IN KOMSTF RST RKNING DIREKT TILL KONSTN REN KAN KONSTRUERAS SAMT EN ANALYS AV EFFEKTERNA AV ETT S DANT SYSTEM ) N STA KAPITEL PRESENTERAR VI DET ANDRA ALTERNATIVET DVS F RSLAG OM TG RDER SOM F RST RKER EFTERFR GAN P KONSTN RENS ARBETE )NKOMSTF RST RKNING TILL KONSTN RER 3AMMANFATTNING /M DET NYA ST DET TILL KONSTN RER UTFORMAS SOM EN DIREKT INKOMSTF R ST RKNING KAN DET ENLIGT V R MENING KONSTRUERAS P F LJANDE S TT )NKOMSTF RST RKNINGEN GES TILL DEN KONSTN R SOM R ENSKILD N RINGSIDKARE (AR INKOMST AV N RINGSVERKSAMHET SOM H RR R FR N KONSTN RLIG VERKSAMHET /FFENTLIGEN HAR DOKUMENTERAT SIN KONSTN RLIGA YRKESVERKSAMHET GENOM VISS UTBILDNING OFFENTLIG PRODUKTION OCHELLER ERH LLNA ARBETSSTIPENDIER FR N +ONSTN RSN MNDEN ELLER 3VERIGES F RFATTAR FOND (AR EN KONTINUITET I SIN KONSTN RLIGA VERKSAMHET )NTE R YRKESVERKSAM MED ANNAT ICKE KONSTN RLIGT ELLER TILL DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN N RA KNUTET ARBETE I EN OMFATTNING MOTSVARANDE MER N H LFTEN AV EN NORMAL RSARBETSTID %NLIGT V R BED MNING B R VIDARE ST DET VARA INKOMSTPR VAT S ATT MAXIMAL INKOMSTF RST RKNING KRONOR PER R F RE SKATTER OCH AVGIFTER GES UPP TILL EN RSINKOMST P KRONOR )NKOMSTF RST RK NINGEN SKALL D REFTER AVTRAPPAS MED PROCENT AV INKOMSTER FR N KONSTN RLIGT ARBETE RESPEKTIVE PROCENT AV DEN VERSTIGANDE IN KOMSTEN FR N ANNAT ARBETE $ET VORE L MPLIGT ATT L TA +ONSTN RSN MNDEN SVARA F R ADMINISTRA TIONEN AV INKOMSTF RST RKNINGEN )NKOMSTF RST RKNINGEN KAN ERH LLAS F R ETT R I TAGET OCH ANS KAN L MNAS TILL +ONSTN RSN MNDEN F RE UTG NGEN AV DET R SOM ANS KAN AVSER $EN N RMARE REGLERINGEN AV DETTA ST D FRAMG R AV DET UTKAST TILL F R ORDNING MED KOMMENTARER SOM REDOVISAS I SLUTET AV DETTA BET NKANDE

73 3/5 'ENERELL INKOMSTF RST RKNING 5TG NGSPUNKTER F R UTFORMNINGEN AV ST DET 6I HAR I ENLIGHET MED DIREKTIVEN ARBETAT FRAM ETT F RSLAG OM EN ST DORD NING SOM INNEB R EN R TT F R EN VISS GRUPP YRKESVERKSAMMA KONSTN RER TILL ETT DIREKT EKONOMISKT BIDRAG EN INKOMSTF RST RKNING 5TFORMNINGEN AV ST DET OCH DESS AVGR NSNINGAR HAR GJORTS UTIFR N EN ANALYS AV DE TIDI GARE UTREDNINGSF RSLAGEN OM EGENAVGIFTSFOND OCH KONSTN RSTILL GG DET F RSLAG OM KONSTN RSST D SOM NU BEHANDLAS I DET.EDERL NDSKA 0ARLA MENTET SAMT OLIKA SYNPUNKTER SOM KONSTN RSORGANISATIONERNA OCH ANDRA HAR L MNAT $E SISTN MNDA REDOVISAS MER UTF RLIGT I BILAGA ) ARBETET MED ATT UTFORMA DET NYA ST DET HAR VI EFTERSTR VAT ATT DET SKALL BLI L TT ATT F RST OCH L TT ATT ADMINISTRERA $ET B R VARA UPPBYGGT P ETT S DANT S TT ATT KONSTN RERNA P F RHAND KAN BER KNA VILKET ST D DE R BER TTIGADE TILL $E KRITERIER SOM V LJS F R ATT AVGR NSA GRUPPEN OCH BEST MMA ST DETS STORLEK B R VARA S ENKLA ATT TILL MPA S ATT DET INTE SKALL BLI N DV NDIGT ATT BYGGA UPP N GON ST RRE ADMINISTRATION F R HANTERINGEN AV ST DET +RITERIER F R ATT AVGR NSA DEN ST DBER TTIGADE GRUPPEN %GENF RETAGARE 3OM N MNTS HAR DIREKTIVEN ANGETT ATT ST DET I F RSTA HAND SKALL VARA IN RIKTAT P DE KONSTN RLIGA YRKESUT VARE SOM R VERKSAMMA SOM EGEN F RETAGARE 6I HAR FUNNIT ATT STARKA SK L TALAR F R EN S DAN AVGR NSNING P GRUND AV ATT DE EGENF RETAGANDE KONSTN RERNA GENERELLT SETT HAR EN S MRE EKONOMISK GRUNDTRYGGHET $ELS OMFATTAS DE FLESTA AV DEM INTE AV SYSTEMET OM ERS TTNING FR N ARBETSL SHETSKASSA DELS R SOCIALF RS K RINGSSYSTEMET INTE ANPASSAT EFTER DERAS ARBETS OCH INKOMSTF R H LLANDEN $E OLIKA SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN R I F RSTA HAND UTFOR MADE MED TANKE P PERSONER SOM F RS RJER SIG P REGELBUNDNA INKOMSTER FR N EN ANST LLNING $ESSUTOM HAR DE EGENF RETAGANDE KONST N RERNA I REGEL DEN ST RSTA OREGELBUNDENHETEN I SINA INKOMSTER SAMTIDIGT SOM DE M NGA G NGER HAR H GA FASTA KOSTNADER F R SIN YRKES UT VNING $ RF R F RESL R VI ATT DEN ST DBER TTIGADE GRUPPEN SKALL VARA KONST N RER SOM R ENSKILDA N RINGSIDKARE 6I HAR D VEN TAGIT H NSYN TILL ATT DEN +ONSTN RLIGA ARBETSMARKNADSUTREDNINGEN L GGER F RSLAG SOM F R ST RKER F RS RJNINGSM JLIGHETERNA F R DE KONSTN RER SOM R ANST LLDA OCH UPPDRAGSTAGARE

74 'ENERELL INKOMSTF RST RKNING 3/5 /FFENTLIGEN DOKUMENTERAT SIN KONSTN RLIGA YRKESVERKSAMHET 3T DET SKALL ENLIGT DIREKTIVEN RIKTAS TILL DEM SOM R I VERKLIG MENING KONSTN RLIGT VERKSAMMA & R ATT N DENNA GRUPP R DET N DV NDIGT ATT UTFORMA AVGR NSNINGAR AVSEENDE GRADEN AV YRKESVERKSAMHET SAMT I VISS M N KVALITETEN P KONSTN RERNAS ARBETE & R ATT FASTST LLA GRADEN AV YR KESVERKSAMHET OCH DEN KONSTN RLIGA KVALITETEN KAN INLEDNINGSVIS VISSA KRAV P UTBILDNING INOM DEN KONSTN RLIGA OMR DET ANGES $ET FINNS TEX VISSA AKADEMIER OCH SKOLOR SOM ANSES GARANTERA EN VISS NIV P DEN KONSTN RLIGA YRKESVERKSAMHETEN & R ATT INTE UTESLUTA AUTODIDAKTER B R DET D RUT VER VARA M JLIGT F R DE KONSTN RER SOM KAN DOKUMENTERA EN VISS VERKSAMHET INOM SITT OMR DE TEX VISSA OFFENTLIGA FRAMF RANDEN BEST LLNINGAR ELLER UTST LLNINGAR ATT OCKS BLI BER TTIGADE TILL ST DET +ONSTN RER SOM HAR ERH LLIT ARBETSSTIPENDIER FR N +ONSTN RSN MNDEN OCH & RFATTARFONDEN HAR I REGEL OCKS UPPFYLLT DE KVALITETSKRAV SOM KAN ST LLAS +ONTINUITET I DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN & R ATT GE PRIORITET T DE I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONSTN RERNA B R DET OCKS FINNAS ETT KRAV P ATT DET KONSTN RLIGA ARBETET BEDRIVS KONTINUERLIGT VER EN VISS TID OCH RESULTERAR I MER N EN PRODUKTION SETT VER EN L NGRE TID -INST HALVTID I DET KONSTN RLIGA ARBETET %NLIGT DIREKTIVEN SKALL ST DET MINSKA DE YRKESVERKSAMMA KONSTN RERNAS BEROENDE AV ICKE KONSTN RLIGA F RS RJNINGSARBETEN & R ATT DELS UPPN DETTA SYFTE DELS PRIORITERA DE I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONST N RERNA KAN DET VARA L MPLIGT ATT ST LLA KRAV P ATT DEN TID SOM KONSTN REN SKALL ARBETA MED SIN KONSTN RLIGA VERKSAMHET SKALL UPPG TILL MINST H LFTEN AV EN NORMAL RSARBETSTID $ETTA R EN UPPFATTNING SOM VEN HAR FRAMF RTS AV FLERTALET KONSTN RSORGANISATIONER 4YDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE $ET FINNS ST D F R ATT INKOMSTF RST RKNINGEN SKALL HA ETT TYDLIGT KULTUR POLITISKT SYFTE OCH ANV NDAS P ETT S DANT S TT ATT DET FR MJAR KONSTN R LIGT SKAPANDE OCH KONSTN RLIG VERKSAMHET $ET R DOCK SV RT ATT FORMU LERA AVGR NSNINGAR SOM P ETT RIMLIGT OCH NSKV RT S TT KLARG R VAR GR NSEN G R MELLAN DET KONSTN RLIGAKULTURPOLITISKA SYFTET OCH ANDRA

75 3/5 'ENERELL INKOMSTF RST RKNING SYFTEN S SOM KOMMERSIELLA POLITISKA ELLER ANDRA -AN KUNDE VERV GA ATT TILL MPA DEN DEFINITION SOM ANV NDS P )RLAND ATT ETT VERK SOM GJORTS F R ATT ANV NDAS I REKLAM OCH SOM INTE KAN FUNGERA SJ LVST NDIGT TILL F LJD AV VERKETS EGEN KVALITET ELLER L NGD INTE SKULLE UPPFYLLA KRAVET P KULTURPOLITISKT SYFTE 2ISKEN R DOCK STOR ATT GR NSEN KAN F EN ICKE AVSEDD H MMANDE EFFEKT F R DEN NYSKAPANDE KONSTEN - NGA KONST N RSGRUPPER HAR OCKS VERKSAMHETER SOM KAN ANV NDAS I FLER N ETT SYFTE &R GAN BLIR D HUR STOR DEL AV VERKSAMHETEN SOM SKULLE TILL TAS VARA KOMMERSIELL ELLER HA EN ANNAN ICKE KULTURPOLITISK ANV NDNING 3ANNOLIKT KOMMER DE TIDIGARE KRITERIER SOM UPPST LLTS MED KRAV P UTBILDNING OFFENTLIGT DOKUMENTERAD PRODUKTION KONTINUITET OCH VISS TID F R DET KONSTN RLIGA ARBETET ATT VARA TILLR CKLIGA F R ATT OCKS TILLGODOSE NSKEM LET OM ATT ST DET SKALL HA ETT TYDLIGT KULTURPOLITISKT SYFTE 6I F RESL R D RF R ATT MAN INTE INF R N GON S RSKILD REGEL F R ATT PR VA DET KULTURPOLITISKA SYFTET )NKOMSTPR VNING 3T DET SYFTAR TILL ATT GE EN INKOMSTF RST RKNING F R DE I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONSTN RER SOM HAR SV RT ATT F RS RJA SIG P SITT KONST N RLIGA ARBETE 3T DET SKALL ENLIGT DIREKTIVEN KOMPENSERA L GA INT KTER AV DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN S ATT DESSA KONSTN RER KAN F ST RRE M JLIGHETER ATT GNA SIG T SITT SKAPANDE ARBETE ) BUDGETPROPOSITIONEN F R R PROP ANGES ATT DE EKO NOMISKA RAMARNA F R STATENS INSATSER F R DETTA ST D SKALL KA MED MILJONER KRONOR FR N OCH MED R -ED UTG NGSPUNKT FR N DETTA OCH FR N UPPGIFTER OM HUR STOR DEN ST DBER TTIGADE GRUPPEN KAN BLI HAR VI GJORT BER KNINGAR F R ATT ANALYSERA HUR STOR INKOMSTF RST RKNINGEN F R DEN ENSKILDE KONSTN REN KAN BLI VILKA INKOMSTGR NSER SAMT VILKEN AVTRAPPNINGSTAKT SOM KAN VARA L MPLIGA %NLIGT V R BED MNING B R INKOMSTF RST RKNINGEN VARA PENSIONS OCH SJUKF RS KRINGSGRUNDANDE VARAV F LJER ATT DEN D OCKS B R VARA SKATTE PLIKTIG -ED EN S DAN UPPL GGNING KOMMER MOTTAGAREN AV INKOMSTF R ST RKNINGEN ATT BETALA TILLBAKA EN DEL AV INKOMSTF RST RKNINGEN SOM SKATTER OCH AVGIFTER TILL STATEN & R ATT ST DET SKALL UPPG TILL MILJONER KRONOR SKALL DET BELOPP SOM KAN F RDELAS BRUTTO UPPG TILL CA MILJO NER KRONOR EFTERSOM SKATTER OCH SOCIALA AVGIFTER KAN BER KNAS UPPG TILL OMKRING PROCENT I DE H R AKTUELLA INKOMSTL GENA -ED EN UTGIFTSRAM BRUTTO P MILJONER KRONOR VISAR V RA BER K NINGAR ATT INKOMSTF RST RKNINGEN KAN UPPG TILL H GST KRONOR PER R F RE SKATT OCH AVGIFTER OM INKOMSTPR VNINGEN INLEDS VID EN N RINGSINKOMST FR N KONSTN RLIGT ARBETE P H GST KRONOR PER R

76 'ENERELL INKOMSTF RST RKNING 3/5 %N INKOMSTGR NS VID KRONOR KOMMER ATT LIGGA STRAX UNDER MEDELINKOMSTEN AV KONSTN RLIGT ARBETE SOM F R DE N RINGSIDKANDE KONSTN RERNA LIGGER P KRONOR %TT AV SYFTENA MED ST DET R ATT DET SKALL G RA DET M JLIGT F R KONST N RER ATT MINSKA SITT BEROENDE AV INKOMSTER FR N ANNAT N DET KONSTN R LIGA ARBETET $ET KAN D RF R VARA MOTIVERAT ATT G RA INKOMSTPR VNINGEN SN VARE F R DE INKOMSTER SOM H RSTAMMAR FR N ANNAT ARBETE N DET KONSTN RLIGA $ RIGENOM BLIR DET L NSAMT F R KONSTN REN ATT BYTA FR N INKOMSTER AV ANNAT ARBETE TILL INKOMSTER AV DET KONSTN RLIGA ARBETET 6I F RESL R D RF R ATT AVTRAPPNINGSTAKTEN F R INKOMSTER FR N KONSTN RLIGT ARBETE BLIR L GRE PROCENT N F R INKOMSTER AV ANNAT ARBETE SOM F RE SL S MINSKA ST DET MED PROCENT AV DEN DEL AV INKOMSTEN SOM VER STIGER KRONOR "ED MNING AV )NKOMSTF RST RKNINGENS EFFEKTER -ED LEDNING AV DE EKONOMISKA BER KNINGAR SOM VI HAR GJORT OCH DE AVGR NSNINGAR AV DEN ST DBER TTIGADE GRUPPEN SOM OVAN REDOVISATS KAN VI KONSTATERA ATT DEN TILLG NGLIGA MEDELSRAMEN P MILJONER KRONOR NETTO OCH MILJONER KRONOR BRUTTO KOMMER ATT R CKA TILL ETT ST D P H GST KRONOR BRUTTO PER R!V DE TOTALT CA EGENF RETAGANDE KONSTN RERNA BED MS OM KRING KONSTN RER TILLH RA DEN ST DBER TTIGADE GRUPPEN!V DESSA KAN OMKRING F ETT REDUCERAT BIDRAG MEDAN CA F R DET MAXI MALA BIDRAGET P KRONOR PER R ELLER CA KRONOR PER M NAD BRUTTO /MKRING AV DE EGENF RETAGANDE KONSTN RERNA HAR S H GA INKOMSTER ATT DE HELT FALLER UTANF R BIDRAGSSYSTEMET $ET R TVEKSAMT OM ETT BIDRAG I STORLEKSORDNINGEN KRONOR PER M NAD KAN F DEN EFFEKT F R KONSTN REN SOM REGERINGEN HAR UTTALAT I SINA DIREKTIV TILL V R UTREDNING VEN OM EN INKOMSTF RST RKNING P KRONOR PER M NAD R B TTRE N INGENTING R DET KNAPPAST TROLIGT ATT S R SKILT M NGA KONSTN RER KOMMER ATT KUNNA AVST FR N DE BR DJOBB SOM DERAS F RS RJNING KR VER & R ATT EN INKOMSTF RST RKNING AV DETTA SLAG SKALL KUNNA F DE NSKADE EFFEKTERNA P KONSTN RENS EKONOMI M STE DEN BLI AVSEV RT ST RRE 3OM FRAMG R AV DEN STATISTISKA KARTL GGNINGEN HAR DE EGENF RETAGANDE KONSTN RERNA EN MEDELINKOMST P KRONOR AV SITT KONSTN RLIGA ARBETE OCH KRONOR AV ANNAT ARBETE $ET S GER SIG SJ LVT ATT EN INKOMSTF RST RKNING P KRONOR PER M NAD INTE KAN R CKA TILL F R ATT BYTA UT EN INKOMST P KRONOR AV ANNAT ARBETE %NDAST UNDANTAGSVIS KOMMER D RF R EN INKOMSTF RST RKNING INOM RAMEN F R EN STATLIG NETTOUTGIFT P MILJONER KRONOR PER R ATT

77 3/5 'ENERELL INKOMSTF RST RKNING LEDA TILL ATT KONSTN RER I N GON N MNV RD OMFATTNING KAN TRAPPA NER SINA SIDOVERKSAMHETER OCH KONCENTRERA SIG P DET KONSTN RLIGA SKAPANDET 3OM EN J MF RELSE KAN N MNAS ATT OM INKOMSTF RST RKNINGEN SKULLE H JAS TILL H GST KRONOR PER R S SKULLE STATENS NETTOUTGIFT F R ST DET STIGA TILL MILJONER KRONOR %N ANNAN J MF RELSE R DET HOL L NDSKA F RSLAGET TILL NYTT GENERELLT KONSTN RSST D SOM BER KNAS KOSTA CA MILJONER KRONOR DET F RSTA RET OCH DRYGT MILJONER KRONOR FROM DET ANDRA RET F R EN GRUPP KONSTN RER SOM TILL ANTALET R UNGEF R LIKA STOR SOM DEN SVENSKA 2EDAN AV DETTA SK L R VI TVEKSAMMA TILL ATT F RESL ATT DENNA TYP AV INKOMSTF RST RKNING INF RS I 3VERIGE $ET HAR UNDER UTREDNINGENS G NG DESSUTOM KOMMIT FRAM ETT ANNAT TUNGT SK L MOT ATT INF RA DEN T NKTA FORMEN AV INKOMSTF RST RKNING /CH DET H R IHOP MED ATT KONSTN RSGRUPPERNA SJ LVA R MYCKET TVEK SAMMA TILL ETT BIDRAG AV DETTA SLAG & R KONSTN RERNA R DET VIKTIGASTE ATT F BETALT F R OCH KUNNA LEVA AV ATT SITT KONSTN RLIGA ARBETE $ET R JU OCKS DETTA SOM FRAMH VS SOM ETT HUVUDSYFTE MED KONSTN RSST DET I DEN SENASTE KULTURPOLITISKA PROPOSITIONEN 6ID V RA KONTAKTER MED ENSKILDA KONSTN RER OCH KONSTN RSORGANISA TIONERNA HAR DET FRAMKOMMIT ATT DE OG RNA VILL BLI EN GRUPP SOM R MER BIDRAGSBEROENDE N ANDRA MEDBORGARE I SAMH LLET $E F REDRAR I ST LLET ATT STATENS ST D UTFORMAS S ATT DET P OLIKA S TT KAR DE I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONSTN RERNAS M JLIGHETER ATT F FULL ERS TTNING F R DET ARBETE DE G R OCH SOM GER DEM TILLF LLE ATT VISA OCHELLER AVYTTRA SINA VERK INF R EN BETALANDE PUBLIK 5TREDNINGENS ST LLNINGSTAGANDE $EN H R REDOVISADE UTFORMNINGEN AV EN T NKT INKOMSTF RST RKNING VISAR ATT ST DET KAN GES UTIFR N F RH LLANDEVIS F OCH ENKLA PR VNINGSGRUNDER $ET SKULLE D RF R KUNNA BLI ETT T MLIGEN ENKELT OCH STABILT SYSTEM ATT HANTERA 6I HAR MED DENNA KONSTRUKTION VELAT VISA ATT DET R FULLT M JLIGT ATT INF RA EN N GORLUNDA ENKELT ST D SOM UPPFYLLER KRAVEN I DIREKTIVEN TILL V R UTREDNING 4ROTS DETTA VILL VI INTE REKOMMENDERA ATT DENNA FORM AV ST D INF RS -ED H NSYN TILL DE EKONOMISKA F RUTS TTNINGARNA OCH MED H NSYN TILL KONSTN RERNAS EGEN INST LLNING TILL DEN T NKTA INKOMSTF RST RKNINGEN

78 'ENERELL INKOMSTF RST RKNING 3/5 AVR DER VI FR N ATT EN S DAN INF RS ) ST LLET F RORDAR VI INSATSER SOM P OLIKA S TT KAN UNDERL TTA F R KONSTN RERNA ATT N SIN PUBLIK OCH SOM P ETT B TTRE S TT N F R N RVARANDE KAN GE KONSTN RERNA EN FULLV RDIG ER S TTNING F R DE ARBETEN DE G R )NSATSERNA BEH VER ANPASSAS TILL DE SKILDA F RUTS TTNINGAR SOM R DER F R DET KONSTN RLIGA ARBETET INOM DE OLIKA KONSTARTERNA ) F LJANDE KAPITEL PRESENTERAR VI F RSLAG TILL TG RDER SOM T CKER SAMTLIGA KONSTN RSGRUPPER OCH SOM UTFORMATS MED H NSYN TAGEN TILL DE SKILDA F RUTS TTNINGARNA DEM EMELLAN

79 3/5 5TREDNINGENS F RSLAG %TT PAKET F R KAD EFTERFR GAN P KONSTN RERS ARBETE )NLEDNING +ONSTN RERNAS ARBETSMARKNAD HAR BELYSTS I M NGA TIDIGARE UTREDNINGAR BLA +ONSTN RENS VILLKOR 3/5 +ULTURUTREDNINGEN 3/5 OCH NU SENAST DEN MED OSS PARALLELLT ARBETANDE +ONSTN RLIGA ARBETSMARKNADSUTREDNINGEN 3/5 6I SKALL H R INTE UPPREPA INNEH LLET I DESSA UTREDNINGAR ENDAST KONSTATERA ATT DEN SAMST MMIGA BILD SOM GES R ATT UNDER TALET HAR OBALANSEN P KULTURARBETSMARK NADEN TILLTAGIT 3AMTIDIGT SOM ANTALET PERSONER SOM VILL F RS RJA SIG P KONSTN RLIGT ARBETE HAR FORTSATT ATT KA S HAR EFTERFR GAN P DERAS TJ NSTER SJUNKIT SOM EN F LJD AV ATT DE OFFENTLIGA ANSLAGEN HAR SKURITS NER OCH F RETAGENS SATSNINGAR P DET KULTURELLA OMR DET OCKS HAR MINSKAT,IKV L KONSTATERAS ATT DET R P DEN PRIVATA MARKNADEN SOM NYCKELN TILL KADE ARBETS OCH INKOMSTM JLIGHETER LIGGER F R KONSTN RERNA %KONOMISKA BIDRAG BED MS INTE VARA EN L NGSIKTIGT H LLBAR L SNING P PROBLEMET MED ATT KONSTN RER I ALLM NHET HAR SV RT ATT F RS RJA SIG P SITT KONSTN RLIGA ARBETE %N MER L NGSIKTIG STRATEGI R ATT I ST LLET FORT S TTA L NGS DEN KONSTN RSPOLITISKA HUVUDLINJEN OCH INRIKTA DE STATLIGA INSATSERNA P ATT SKAPA S DANA VILLKOR F R DE PROFESSIONELLA KONSTN RERNA ATT DE KAN BASERA SIN F RS RJNING P ERS TTNING F R UTF RT KONSTN R LIGT ARBETE PROP $ET HAR FRAMKOMMIT I DEN KONSTN RLIGA ARBETSMARKNADSUTREDNINGENS ANALYSER LIKAV L SOM I V RA KONTAKTER MED KONSTN RSORGANISATIONER OCH ENSKILDA KONSTN RER ATT DE STATLIGA INSATSERNA F R ATT ST RKA KONST N RERNAS F RS RJNINGSM JLIGHETER FR MST B R INRIKTAS P ATT F RST RKA KONSTN RERNAS ERS TTNING F R UTF RT ARBETE OCH P ATT F RB TTRA F RMEDLINGEN AV DERAS ARBETE S ATT KONSTN RERNA N R UT TILL EN PUBLIK %TT TREDJE V LDOKUMENTERAT BEHOV R ATT F RST RKA M JLIGHETERNA TILL INTERNATIONELLT UTBYTE F R KONSTN RERNA %N S DAN KOMBINATION AV DE STATLIGA INSATSERNA INNEB R DELS ATT KONSTN RERNA I ST RRE UTSTR CKNING F R

80 5TREDNINGENS F RSLAG 3/5 FULLT BETALT F R SITT ARBETE I FORM AV FRAMF RANDEN F RS LJNINGAR AV VERK OCH ANDRA PRODUKTIONER DELS ATT EFTERFR GAN P DERAS ARBETEN KAR!TT INRIKTA INSATSERNA P ATT KA EFTERFR GAN P DET KONSTN RLIGA UTBUDET I 3VERIGE S V L SOM I UTLANDET R P L NGRE SIKT DET B STA ALTERNATIVET F R ATT L SA KONSTN RERNAS EKONOMISKA PROBLEM %N KAD EFTERFR GAN LEDER TILL KADE ARBETSM JLIGHETER OCH D RMED TILL KADE INKOMSTER & RS RJNINGSM JLIGHETERNA SER MYCKET OLIKA UT F R OLIKA KONSTN RS GRUPPER 3 V L DE MARKNADSM SSIGA F RUTS TTNINGARNA SOM INKOMST OCH UTGIFTSF RH LLANDENA SKILJER SIG STARKT T MELLAN OLIKA KONSTARTER OCH MELLAN OLIKA KONSTN RSYRKEN $ETTA HAR BLA BELYSTS I DEN S RSKILDA UNDERS KNINGEN AV KONSTN RERNAS INKOMST OCH ARBETSF RH LLANDEN BILAGA $E INSATSER SOM BEH VS F R ATT F RST RKA F RMEDLING AV OCH ERS TTNING F R DE KONSTN RLIGA ARBETENA BEH VER D RF R ANPASSAS TILL DE SPECIFIKA F RUTS TTNINGAR SOM G LLER F R RESPEKTIVE KONSTN RSOMR DE 5NDER UTREDNINGSARBETET HAR VI INVENTERAT ALLA M JLIGHETER TILL ATT F RST RKA F RMEDLING OCH ERS TTNINGAR INOM DE OLIKA OMR DENA 6I HAR OCKS DISKUTERAT DE T NKBARA ALTERNATIVEN MED KONSTN RSORGANISATIO NERNA OCH ANDRA SAKKUNNIGA I SYFTE ATT N FRAM TILL S REALISTISKA OCH V LF RANKRADE F RSLAG SOM M JLIGT %NLIGT V R BED MNING R DET FULLT M JLIGT ATT UTFORMA DET NYA ST DET S ATT DET BLIR GENERELLT VERKANDE F RST RKNINGAR AV F RMEDLING ERS TT NING OCH INTERNATIONELLT UTBYTE F R DE YRKESM SSIGT OCH KONTINUERLIGT VERKSAMMA KONSTN RERNA $E F RSLAG VI L GGER HAR VALTS S ATT DE SKALL GE EN F RST RKNING T VART OCH ETT AV LEDEN MELLAN DEN I VERKLIG MENING YRKESVERKSAMMA KONSTN REN OCH HANSHENNES PUBLIK & RSLAGEN KOMMER VIDARE GENOM SIN UTFORMNING BLA TURN ST D KADE ST D TILL L NSMUSIKEN TILL 2 HSSKA MUSEET TILL KOLLEKTIVVERKST DER MM ATT BLI EN VISS MOTVIKT TILL DEN STARKA KONCENTRATION AV KULTURUTBUDET SOM F R N RVARANDE FINNS TILL STORSTADSOMR DENA 3IST MEN INTE MINST R F RSLAGEN UTFORMADE S ATT DE SKALL VERENS ST MMA MED DE BEHOV SOM DEN +ONSTN RLIGA ARBETSMARKNADSUTRED NINGEN HAR IDENTIFIERAT OCH DE F RSLAG TILL F R NDRING AV DET ARBETSMARK NADSPOLITISKA ST DET SOM DENNA UTREDNING PRESENTERAR $EN OML GGNING AV ARBETSMARKNADSST DET TILL KONSTN RER SOM D R F RESL S INNEB R ATT MILJONER KRONOR SKALL VERF RAS FR N!RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET TILL +ULTURDEPARTEMENTET F R ATT F RST RKA F RMEDLING AV KONSTN RERS ARBETE OCH F RST RKNING AV DERAS INKOMSTER -ED DETTA TILLSKOTT V XER V R MEDELSRAM TILL MILJONER KRONOR 6 RT F RSLAG INNEB R ATT AV DET KADE ST DET P TOTALT MILJONER KRONOR SKALL MERPARTEN CIRKA MILJONER KRONOR G TILL F RMEDLANDE INSATSER AV OLIKA SLAG & RSLAGEN MEDGER D RUT VER ATT ETT VISST BELOPP AVS TTS TILL DE ORGANISATIONER SOM SKA ADMINISTRERA ST DEN

81 3/5 5TREDNINGENS F RSLAG ) DETTA KAPITEL REDOVISAR VI F RSLAG OM KADE STATLIGA INSATSER F RDE LADE P F LJANDE FYRA OMR DEN /RD BILD TON OCH SCEN & RSLAGEN HAR SOM N MNTS UTFORMATS MED H NSYN TAGEN TILL DE SKILDA VERKSAMHETS F RUTS TTNINGAR SOM R DER MELLAN DE OLIKA OMR DENA )NSATSERNA HAR D RMED BLIVIT OLIKA STORA F R DE OLIKA OMR DENA!V DE SAMMANLAGT MILJONER KRONOR SOM F RDELAS I KAT STATLIGT ST D F RESL S MILJONER KRONOR TILL "ILDOMR DET MILJONER KRONOR TILL 4ON MILJONER KRONOR TILL /RD OCH MILJONER KRONOR TILL 3CEN!TT UTFALLET BLIR S OLIKA MELLAN GRUPPERNA L TER SIG MOTIVERAS B DE MED H NSYN TILL HUR STORA GRUPPERNA R VILKA DERAS INKOMSTER R AV KONST N RLIGT OCH ANNAT ARBETE HUR OMFATTANDE ERS TTNINGAR GRUPPERNA REDAN HAR OCH VILKA ANDRA EVENTUELLA ST D DE REDAN TNJUTER 6 RA F RSLAG R UTFORMADE EFTER EN SAMMANV GNING AV DESSA OLIKA ASPEKTER & RSLAG TILL GENERELLA ST D TG RDER INOM DE OLIKA KONSTN RSOMR DENA ) DET F LJANDE REDOVISAR VI F RSLAG OM GENERELLT VERKANDE INSATSER F R ATT F RST RKA F RMEDLING ERS TTNING OCH INTERNATIONELLT UTBYTE F R DE YRKESM SSIGT OCH KONTINUERLIGT VERKSAMMA KONSTN RERNA & RSLAGEN HAR DELATS IN I F LJANDE FYRA KONSTN RSOMR DEN /RD BILD TON OCH SCEN "ETR FFANDE ERS TTNINGARNA VILL UTREDNINGEN FRAMF RA BETYDELSEN AV ATT ETT F RSLAG TILL UPPHOVSR TTSLIG ERS TTNING VID SPRIDNING AV TOMBAND KASSETTERS TTNING INF RS %N ERS TTNING F R ATT KOMPENSERA UPPHOVS M NNEN OCH DE UT VANDE KONSTN RERNA FR MST INOM MUSIK OCH SCEN OMR DENA F R DEN KOPIERING SOM G RS AV DERAS VERK SKULLE I H G GRAD BIDRA TILL ATT F RB TTRA DERAS INKOMSTER

82 5TREDNINGENS F RSLAG 3/5 /RD & RFATTARNA 5TREDNINGENS F RSLAG %TT STATLIGT ST D I FORM AV ETT VERKSAM HETSBIDRAG TILL & RFATTARCENTRUM INF RS 6ERKSAMHETSBIDRAGET SKALL UTG MED MILJONER KRONOR RLIGEN OCH F RDELAS MELLAN DE OLIKA REGIONERNA 3T DET SKALL ANV NDAS DELS TILL ATT F LJA UPP DE F RSLAG OM L SFR MJANDE TG RDER SOM LADES FRAM I BET NKANDET "OKEN ) 4IDEN 3/5 DELS TILL VRIGA INSATSER F R F RMEDLING AV F RFATTAR NAS ARBETEN 3T D TILL INTERNATIONELLT UTBYTE BLAND F RFATTARNA SKALL UTG MED MILJON KRONOR 3K LEN F R UTREDNINGENS F RSLAG 0 LITTERATUROMR DET HAR EN RAD INSATSER SKETT DE SENASTE REN %N BIBLIOTEKSLAG SOM REGLERAR BIBLIO TEKSVERKSAMHETEN INF RDES FROM 5NDER R INR TTADES OCKS TV NYA STATLIGA ST D F R ATT STIMULERA L SNINGEN BLAND BARN OCH UNGDOM MILJONER F R INK P AV LITTERATUR TILL FOLK OCH SKOLBIBLIOTEK SAMT ETT ENG NGSANSLAG P MILJONER KRONOR F R FR MJANDE AV BARN OCH UNGDOMARS L SNING ) B DA FALLEN HAR ST DEN M TTS AV ETT STORT INTRESSE 4EX KAN N MNAS ATT ANS KNINGAR OM BIDRAG TILL L SFR MJANDE TG RDER UPPGICK TILL MER N MILJONER KRONOR VILKET INNEB R ATT M NGA L SPROJEKT BLIR UTAN ST D ) BET NKANDET "OKEN ) 4IDEN 3/5 F RESL S YTTERLIGARE INSATSER F R LITTERATURSPRIDNINGEN %TT STATLIGT ST D F R DISTRIBUTION AV B CKER TILL BIBLIOTEK OCH BOKHANDLARE OM SAMMANLAGT MILJONER KRONOR OCH EN F RST RKNING AV ST DET TILL DE MINDRE BOKHANDLARNA OM MILJONER KRONOR R N GRA AV F RSLAGEN "OKUTREDNINGEN L GGER DOCK MED H NSYN TILL ANDRA P G ENDE UTREDNINGARS DIREKTIV INTE N GOT F RSLAG AVSEENDE & RFATTARCENTRUMS VERKSAMHET OCH ROLL I DET L SFR MJANDE ARBETET %N DEL AV & RFATTARCENTRUMS VERKSAMHET BEST R AV EN F RFATTAR F RMEDLING MED ARBETSMARKNADSPOLITISK INRIKTNING 5NDER SENARE R HAR DOCK DET L SFR MJANDE ARBETET MED S RSKILD INRIKTNING P BARN OCH UNGDOM KOMMIT ATT KA I OMFATTNING & RFATTARCENTRUM DRIVER I DAG I FYRA REGIONER EN RAD VIKTIGA PROJEKT F R ATT FR MJA L SNINGEN I LANDET )NOM & RFATTARCENTRUM HAR UNDER MER N TRETTIO RS VERKSAMHET V XT FRAM EN STOR KOMPETENS SOM MED DAGENS SM RESURSER INTE KAN UTNYTTJAS FULLT UT 4EX M STE VERKSAMHETEN I NUL GET DRIVAS N STAN HELT OCH

83 3/5 5TREDNINGENS F RSLAG H LLET MED TILLF LLIGA PROJEKTMEDEL VILKET INTE R EFFEKTIVT 4ID F R ATT VIDAREUTVECKLA OCH UTV RDERA PROJEKT OCH METODER SAKNAS N STAN HELT & R ATT SAMH LLETS INSATSER F R ATT KA INTRESSET F R LITTERATUR SKALL KUNNA GENOMF RAS BLA ADMINISTRATIVT KR VS RESURSER $ET R D RF R V SENTLIGT ATT DE STORA SATSNINGARNA P L SNING F RS IN I & RFATTAR CENTRUMS VERKSAMHET & R ATT ST TTA OCH UTVECKLA B DE EGNA OCH ANDRAS PROJEKT BEH VER & RFATTARCENTRUM ETT VERKSAMHETSBIDRAG $ETTA GER STADGA OCH KONTINUITET SAMT EN M JLIGHET TILL KAD REGIONAL UTVECKLING & RFATTARNA HAR BLA GENOM & RFATTARF RBUNDET ETT UTBRETT INTERNATIO NELLT SAMARBETE MED F RFATTARE I ANDRA L NDER & RFATTARF RBUNDET HAR KUNNAT ADMINISTRERA VERKSAMHETEN GENOM ATT HA EN ANST LLD INTERNATIO NELL SEKRETERARE $ET R ANGEL GET ATT DET INTERNATIONELLA SAMARBETET MELLAN F RFATTARE I OLIKA L NDER KAN FORTG %N KNING AV ST DET TILL DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN F RESL S D RF R S ATT DEN VERKSAMHET SOM NU FINNS INTE BEH VER MINSKA I OMFATTNING 3T DET F RMEDLAS AV 3TATENS KULTURR D INOM ANSLAGET OM BIDRAG TILL INTERNATIONELLT KULTURUTBYTE $RAMATIKERNA 5TREDNINGENS F RSLAG %TT STATLIGT ST D INF RS F R ATT FR MJA BEST LL NINGAR AV NY SVENSK DRAMATIK 3T DET UPPG R TILL MILJONER KRONOR RLIGEN OCH BETALAS SOM BEST LLNINGSARVODE TILL DRAMATIKERNA %TT NYTT RLIGT DRIFTSBIDRAG OM MILJON KRONOR INR TTAS F R UPP BYGGNAD OCH ADMINISTRATION AV EN DIGITAL PJ SBANK 3T DET TILL INTERNATIONELLT UTBYTE F R DRAMATIKERNA F RST RKS MED MILJON KRONOR 3K LEN F R UTREDNINGENS F RSLAG $RAMATIK R EN DIREKT KOMMUNIKATIV KONSTFORM $ET G LLER S LEDES ATT SKAPA M JLIGHETER F R DRAMATIKERNA ATT F RMEDLA SITT ARBETE TILL EN PUBLIK $ETTA G LLER S V L UPPS TTNINGAR VID TEATRAR SOM FRAMF RANDEN I RADIO OCH 46 6I HAR KUNNAT KONSTATERA ATT N GON UTREDNING OM SVENSK DRAMATIK INTE GENOMF RTS $ESSUTOM OM N MNS S LLAN DRAMATIKERNA I ANDRA N RLIGGANDE UTREDNINGAR R RANDE ANDRA KONSTN RSKATEGORIER OCH OMR DEN!V NUVARANDE BIDRAG OCH STI PENDIER HAR DRAMATIKERNA TILLG NG TILL SAMMANLAGT MILJONER KRONOR VILKET R EN RELATIVT LITEN SUMMA ATT F RDELA TILL DE ENSKILDA DRAMATIKERNA OCH VERKSAMHETEN INOM OMR DET $ET HAR FRAMKOMMIT ATT DRAMATIKERNA R I BEHOV AV INSATSER SOM M JLIGG R F R DEM ATT UPPF RA SINA VERK OCH N UT MED DEM TILL EN PU BLIK &RAMF R ALLT BEH VS EN F RST RKNING INOM OMR DET F R SCENDRAMA

84 5TREDNINGENS F RSLAG 3/5 TIK ) REGLERINGSBREVET F R R FRAMF RS SOM M L ATT ST DJA NYSKA PANDE SVENSK TEATERKONST GENOM ATT BEST LLA OCH FRAMF RA NYSKRIVEN SVENSK DRAMATIK TG RDER BEH VS F R ATT BEST LLNINGAR AV SCENDRAMATIK SKALL KA BLA FR N DE FRIA TEATRARNA $ETTA KAN SKE GENOM ATT TEATRARNA GES B TTRE EKONOMISKA F RUTS TTNINGAR AVSEENDE S DANA BEST LLNINGAR 6IDARE KAN INSATSER G RAS F R ATT F RB TTRA F RMEDLINGEN AV DRAMATIKER NAS ARBETEN TEX GENOM ATT G RA DERAS MANUS TILLG NGLIGA F R TEATRARNA 3T DET TILL NY SVENSK DRAMATIK KAN UT KAS GENOM ATT DE FRIA TEATRARNA GES M JLIGHET ATT BEST LLA MANUS AV DRAMATIKER F R URUPPF RANDEN 4EATRARNA ANS KER H RVID OM BIDRAG TILL BEST LLNINGSARVODET F R DRAMA TIKERN +OSTNADEN PER PROJEKT R BER KNAD TILL MELLAN KRONOR OCH DEN TOTALA KOSTNADEN F R ST DINSATSEN BER KNAS UPPG TILL CA MILJONER KRONOR 3T DET B R F RMEDLAS AV $RAMATIKERUTSKOTTET SOM NU R INORDNAT UNDER 3VERIGES F RFATTARFOND $RAMATIKERF RBUNDETS UPPBYGGNAD AV EN DIGITAL PJ SBANK SYFTAR TILL ATT SPRIDA DRAMATIKERNAS MANUS B DE TILL TEATRAR F R EVENTUELLA BEST LL NINGAR AV UPPF RANDEN SAMT TILL EN INTRESSERAD ALLM NHET 5TREDNINGEN ANSER ATT DENNA VERKSAMHET KOMMER ATT VARA EN VIKTIG DEL AV DEN F R MEDLING SOM BEH VS F R ATT DEN SVENSKA DRAMTIKEN B TTRE SKALL N UT OCH EFTERFR GAS 6I F RESL R ATT $RAMATIKERF RBUNDET GES ETT RLIGT DRIFTS BIDRAG F R DENNA F RMEDLING $RAMATIKERNA BEH VER ST D F R ATT LANSERA SVENSK DRAMATIK UTOM LANDS /M DERAS VERK VERS TTS OCH D RMED KAN UPPF RAS VEN UTOM LANDS SKULLE DERAS ARBETSSITUATION F RB TTRAS 6I F RESL R D RF R EN F R ST RKNING AV ST DET F R INTERNATIONELLT UTBYTE OCH LANSERING AV SVENSK DRAMATIK +ULTURR DETS ANSLAG F R BIDRAG TILL INTERNATIONELLT KULTURUTBYTE F RST RKS F R F RDELNING TILL DRAMATIKERNA

85 3/5 5TREDNINGENS F RSLAG "ILD "ILD OCH FORMKONSTN RER SAMT TECKNARE OCH FOTOGRAFER 5TREDNINGENS F RSLAG 3T D TILL KONSTFR MJANDE ORGANISATIONERS UTST LLNINGSERS TTNING F RST RKS MED MILJONER KRONOR 3T DET SKALL UTG TILL ORGANISATIONER SOM FR MJAR UTST LLNINGSVERKSAMHET INOM BILDKONST INKLUSIVE GRAFISK KONST FOTOGRAFIER INSTALLATIONER OCH EXPERIMENTELL KONST KONSTHANTVERK OCH FORMGIVNING %N NY STATLIG ST DFORM INR TTAS INOM BILDOMR DET F R ATT UT KA BILD OCH FORMKONSTN RERNAS UTST LLNINGSM JLIGHETER INOM OLIKA KONSTFORMER 3T DET UTGES I FORM AV VERKSAMHETSBIDRAG TILL INSTI TUTIONER OCH ORGANISATIONER MED UTST LLNINGSVERKSAMHET )NSTITU TIONER OCH ORGANISATIONER SOM ERH LLER ST D SKALL VEN ERH LLA MEDEL F R BETALNING AV UTST LLNINGSERS TTNING TILL KONSTN RER MILJONER KRONOR B R ANVISAS F R DET NYA ST DET 6ISNINGSERS TTNINGEN F RST RKS MED MILJONER KRONOR ATT F RDELAS SOM INDIVIDUELL VISNINGSERS TTNING %TT STATLIGT ST D TILL F RHYRNING AV UTST LLNINGSLOKALER INF RS 3T DET SKALL GE M JLIGHET F R ENSKILD ELLER GRUPP AV KONSTN RER ATT F RHYRA ELLER K PA UTST LLNINGSLOKAL F R KOLLEKTIVT BRUK KRONOR B R ANVISAS F R ST DET 3T DET TILL KOLLEKTIVVERKST DER F RST RKS MED MILJONER KRONOR %N F RST RKNING AV 2 HSSKA MUSEETS S RSKILDA BIDRAG F R N T VERKSANSVARET AVSEENDE KONSTHANTVERK OCH FORMGIVNING G RS MED KRONOR 3T DET TILL )LLUSTRAT RCENTRUM F R DERAS ARBETSSKAPANDE VERKSAM HET F R TECKNARNA F RST RKS MED MILJONER KRONOR 3T DET UTG R SOM ETT RLIGT VERKSAMHETSBIDRAG 3T DET F R FR MJANDET AV UTGIVNING AV FOTO OCH BILDB CKER F RST RKS MED MILJONER KRONOR %N F RST RKNING AV ST DET TILL -ODERNA MUSEETS INTERNATIONELLA INTERNATIONELLA PROGRAM MED KRONOR F R ATT GE SVENSKA KONSTN RER KADE M JLIGHETER ATT ST LLA UT UTOMLANDS OCH DELTA I INTERNATIONELLA PROJEKT 3K LEN F R UTREDNINGENS F RSLAG "ILD OCH FORMKONSTN RERNA R BE ROENDE AV ATT KUNNA ST LLA UT SINA VERK F R ATT HA M JLIGHET ATT M TA SIN PUBLIK 5TST LLNINGEN KAN H R J MF RAS I BETYDELSE MED KONSERTEN F RE ST LLNINGEN BOKUTGIVNINGEN INOM DE ANDRA KONSTARTERNA ) DAG BED MS DET AV DE ORGANISATIONER SOM F RETR DER DE FLESTA KONSTN RER INOM DETTA

86 5TREDNINGENS F RSLAG 3/5 OMR DE SOM SV RT ATT F SINA VERK UTST LLDA $ET FINNS F R F UTST LL NINGSLOKALER OCH KONKURRENSEN OM PLATSERNA R STOR VEN N R EN KONSTN R GES M JLIGHET ATT HA EN UTST LLNING S BLIR F RTJ NSTEN I REGEL LITEN OCH MOTSVARAR S LLAN PRODUKTIONSKOSTNADERNA 5NDER R F RST RKTES VISSA ST D OCH ERS TTNINGSORDNINGAR F R BILD OCH FORMKONSTN RER %N INDIVIDUELL VISNINGSERS TTNING INF RDES OM MILJONER KRONOR &EM AV DESSA TIO MILJONER H MTADES FR N BEFINTLIGA ST DORDNINGAR +ONSTN RSN MNDENS F RVALTNINGSANSLAG F R ST RKTES MED MILJONER KRONOR F R ATT M JLIGG RA EN UTVECKLING AV DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN - JLIGHETERNA F R KONSTN RERNA ATT ERH LLA UTST LLNINGSERS TTNING F RB TTRADES GENOM ATT ST DET TILL KONST BILDANDE ORGANISATIONER ATT UTBETALAS SOM UTST LLNINGSERS TTNING KADES MED MILJONER KRONOR OCH PERMANENTADES 3T DET HAR UNDER R F RDELATS AV 3TATENS KULTURR D TILL 3VERIGES KONSTF RENINGARS RIKSF R BUND &OLKR RELSERNAS KONSTFR MJANDE OCH STIFTELSEN +ONSTHANT VERKCENTRUM 6ISSA INSATSER HAR ALLTS GJORTS UNDER DE SENASTE REN F R ATT F RB TTRA VILLKOREN F R I F RSTA HAND BILD OCH FORMKONSTN RERNA $ENNA KONST N RSGRUPP HAR DOCK TROTS DETTA STORA SV RIGHETER ATT F RS RJA SIG P IN KOMSTERNA FR N DEN KONSTN RLIGA VERKSAMHETEN OCH DE FLESTA KONSTN RERNA HAR ANDRA ARBETEN VID SIDAN OM!V DEN STATISTISKA KARTL GGNING SOM UTREDNINGEN L TIT G RA OCH SOM REDOVISAS I KAPITEL FRAMG R ATT BILDKONSTN RERNA R DEN GRUPP SOM HAR DE L GSTA INKOMSTERNA FR N SITT KONSTN RLIGA ARBETE UNGEF R H LFTEN AV VAD EN F RFATTARE ELLER DRAMA TIKER HAR I INKOMST 5TREDNINGEN HAR FUNNIT ATT YTTERLIGARE INSATSER BEH VS F R ATT ST DJA DE KONSTN RLIGA YRKESUT VARNA INOM BILD OCH FORM OMR DET $ETTA BE ROR DELVIS P ATT DERAS VERKSAMHET R MYCKET KOSTSAM )NSATSERNA B R FR MST INRIKTAS P ATT DELS F RST RKA DEN ERS TTNING KONSTN REN ERH LLER F R UTF RT ARBETE DELS F RB TTRA M JLIGHETERNA F R KONSTN RERNA ATT VISA OCH F RMEDLA SINA VERK %N YTTERLIGARE F RST RKNING AV UTST LLNINGSERS TTNINGEN B R G RAS F R ATT F RB TTRA KONSTN RERNAS ERS TTNING F R UTF RT ARBETE 3OM N MNTS UT KADES BIDRAGEN TILL ORGANISATIONER P BILD OCH FORMKONSTOMR DET UNDER R I SYFTE ATT KA UTST LLNINGSERS TTNINGEN TILL KONSTN RERNA "IDRAGET TILL UTST LLNINGSERS TTNING HAR F RB TTRAT M JLIGHETERNA F R ATT ST LLA UT VERK AV MER ETABLERADE KONSTN RER VEN I LANDETS MINDRE ORTER!NTALET UTST LLNINGAR SOM MEDF RT ERS TTNING TILL DEN UTST LLANDE KONST N REN HAR STADIGT KAT UNDER SENARE R PROP 5TGOMR DE S -OT DENNA BAKGRUND ANSER UTREDNINGEN ATT UTST LLNINGSERS TT NINGEN YTTERLIGARE B R F RST RKAS F R ATT UPPN NNU B TTRE M JLIGHETER F R KONSTN RERNA ATT F ST LLA UT SINA VERK $ET R EMELLERTID VIKTIGT ATT UTST LLNINGSERS TTNING VEN TILLKOMMER KONSTN RER SOM ARBETAR MED UT

87 3/5 5TREDNINGENS F RSLAG TRYCKSFORMER SOM R OVANLIGARE I UTST LLNINGSSAMMANHANG BLA P GRUND AV ATT KONSTFORMEN KAN INNEB RA EN H GRE GRAD AV EKONOMISKT RISKTAGANDE AV UTST LLAREN $ET KAN G LLA B DE NYARE KONSTN RLIGA UTTRYCK S V L SOM TEX GRAFISK KONST ILLUSTRATIONER OCH FOTOGRAFIER $ET ANKOMMER P +ULTURR DET ATT TILLSE ATT DENNA M NGFALD BEAKTAS VID F RDELNINGEN AV DE NYA MEDLEN 6ISNINGSERS TTNINGEN UTG R EN ERS TTNING TILL BILD OCH FORMKONSTN RER F R ATT DERAS VERK I OFFENTLIG GO VISAS F R ALLM NHETEN ELLER ANV NDS P ANNAT ALLM NNYTTIGT S TT 3OM TIDIGARE N MNTS INF RDES DEN INDIVI DUELLA VISNINGSERS TTNINGEN FROM BUDGET RET %RS TTNINGEN F R DELAS INDIVIDUELLT MELLAN KONSTN RER I ENLIGHET MED KRITERIER FASTST LLDA AV UPPHOVSR TTSORGANISATIONEN "ILDKONST 5PPHOVSR TT I 3VERIGE "53 VEN EN F RST RKNING AV DEN INDIVIDUELLA VISNINGSERS TTNINGEN B R ENLIGT UTREDNINGEN G RAS G R ATT F RB TTRA ERS TTNINGARNA F R KONSTN RER NAS ARBETE +ONSTN RERNA BEH VER TILLG NG TILL FLER UTST LLNINGSLOKALER!NTALET BILDKONSTN RER HAR KAT UNDER DE SENASTE REN SAMTIDIGT SOM NYA UT TRYCKSFORMER HAR TILLKOMMIT TEX INSTALLATIONER PERFORMANCE VIDEO MULTIMEDIA OCH KONCEPTKONST. R DET G LLER FOTOGRAFERNAS M JLIGHETER ATT VISA DET KONSTN RLIGA FOTOGRAFIET R UTST LLNINGEN EN VIKTIG FORM 0 GRUND AV ATT DET INTE FINNS N GOT STORT KOMMERSIELLT INTRESSE R DET EMELLERTID F GALLERIER SOM ST LLER UT FOTOGRAFIER "EHOVET AV UTST LL NINGSLOKALER F R EN M NGD OLIKA FORMER AV BILDKONST R D RF R MYCKET STORT 5T VER F RST RKNINGEN AV ANSLAGNA MEDEL TILL UTST LLNINGSERS TTNING F RESL R UTREDNINGEN ATT ETT NYTT VERKSAMHETSBIDRAG INR TTAS HOS 3TATENS KULTURR D 3T DET SKALL F RDELAS AV +ULTURR DET EFTER ANS KAN AV INSTITU TIONER OCH ORGANISATIONER MED UTST LLNINGSVERKSAMHET 6ISSA KRITERIER M STE ST LLAS UPP F R VILKA MOTTAGARE SOM KAN KOMMA IFR GA -OTTA GARNA AV ST DET SKALL I F RSTA HAND VARA INSTITUTIONER OCH ORGANISATIONER SOM AVSER ATT BEDRIVA EN FORTL PANDE UTST LLNINGSVERKSAMHET UTAN VINST SYFTE 5TST LLNINGSVERKSAMHETEN SKALL BEDRIVAS I LOKALER SOM R L MP LIGA F R UPPGIFTEN OCH SOM HAR GOD OFFENTLIGHET 6IDARE SKALL VERKSAM HETEN AVSE SAMTIDA BILD OCH FORMKONST HUVUDSAKLIGEN AV KONSTN RER VERKSAMMA I LANDET SAMT VARA AV VISS KVALITET 6ERKSAMHETEN B R TILL SIST INNEH LLA KONSTBILDNINGSAKTIVITETER MED INRIKTNING P NYA PUBLIK GRUPPER "ED MNINGEN MED UTG NGSPUNKT FR N DESSA KRITERIER F R G RAS AV +ULTURR DET 3T DET B R BLA ANV NDAS F R ATT F RA FRAM DE KONSTFOR MER SOM N MNTS OVAN UNDER UTST LLNINGSERS TTNINGEN )NSTITUTIONEN SKALL HA R TT ATT ERH LLA MEDEL FR N +ULTURR DET F R BETALNING AV UTST LLNINGSERS TTNING TILL KONSTN RER %TT ANNAT NYTT ST D INR TTAS HOS 3TATENS KULTURR D F R KONSTN RER SOM TILLSAMMANS VILL HYRA EN LOKAL ATT ANORDNA EN GEMENSAM UTST LLNING I

88 5TREDNINGENS F RSLAG 3/5 $ RMED KOMPLETTERAS M JLIGHETERNA F R KONSTN RER ATT F SINA VERK UT ST LLDA BLA VEN F R UNGA OCH OETABLERADE KONSTN RER VEN H R B R VISSA KVALITETSKRITERIER TILL MPAS "ILD OCH FORMKONSTN RERNAS ARBETE KR VER OFTA DYR UTRUSTNING TEX UGNAR F R KERAMIK EMALJ OCH GLASTILLVERKNING VEN UTVECKLINGEN AV DET TEKNISKA ST DET ST LLER NUMERA HELT ANDRA KRAV P TEX ILLUSTRAT RERNA OCH DE GRAFISKA FORMGIVARNA VAD AVSER UTRUSTNING OCH RESURSER %N VAN LIG L SNING R ATT DYRBAR UTRUSTNING OCH TEKNIK F RV RVAS AV KONSTN RER TILL EN KOLLEKTIVVERKSTAD F R GEMENSAMT BRUK ) DAG R OMKRING AV LANDETS YRKESVERKSAMMA KONSTN RER MEDLEMMAR I DE OMKRING KOL LEKTIVVERKST DER SOM FINNS I LANDET %TT STATLIGT BIDRAG TILL KOLLEKTIV VERKST DER R VIKTIGT F R UTVECKLANDET OCH BIBEH LLANDET AV DESSA KONST N RERNAS GEMENSAMMA RESURSER 5TREDNINGEN F RESL R D RF R EN F R ST RKNING AV ST DET TILL KOLLEKTIVVERKST DER 3T DET SKALL F RDELAS AV 3TATENS KULTURR D ) SYFTE ATT ST RKA KONSTHANTVERKETS OCH FORMGIVNINGENS ST LLNING I LANDET F RESLOG REGERINGEN I BUDGETPROPOSITIONEN F R R ATT 2 HSSKA MUSEET I ' TEBORG SKULLE TILLDELAS ETT UPPDRAG SOM N T VERKSANSVARIG F R KONSTHANTVERK OCH FORMGIVNING I LANDET OCH ANVISA DES KRONOR F R DETTA NDAM L 2 HSSKA MUSEET HAR H G KOM PETENS F R UPPGIFTEN SOM LANDETS ENDA SPECIALMUSEUM F R KONSTHANT VERK OCH FORMGIVNING 5TREDNINGEN ANSER ATT EN F RST RKNING AV BIDRA GET TILL 2 HSSKA MUSEET SKALL G RAS 4ECKNARNA BEH VER LIKSOM BILD OCH FORMKONSTN RERNA ST D TILL F R MEDLING AV DET KONSTN RLIGA ARBETET TILL ALLM NHETEN 5T VER INSATSER MED FLER UTST LLNINGSLOKALER BEH VS BLA EN DISTRIBUTION AV TECKNARNAS ARBETEN I BOKFORM )NSATSER F R F RMEDLING AV TECKNARNAS PRODUKTIONER TILL F RLAG G RS REDAN NU AV )LLUSTRAT RCENTRUM )# %NLIGT & RENINGEN 3VENSKA 4ECKNARE R )LLUSTRAT RCENTRUM MYCKET AKTIVT SOM F RMEDLANDE L NK MELLAN ILLUSTRAT RER OCH UPPDRAGSGIVARE 5TREDNINGEN F RESL R ATT )LLUSTRAT RCENTRUM SKALL ERH LLA ETT RLIGT VERKSAMHETSBIDRAG F R ATT KUNNA FORTS TTA SIN ARBETSSKAPANDE VERKSAMHET MED M JLIGHET ATT B TTRE PLANERA VERKSAMHETEN %N VIKTIG FORM UT VER UTST LLNINGAR F R B DE DE KONSTN RLIGT INRIK TADE FOTOGRAFERNAS OCH F R TECKNARNAS M JLIGHETER ATT F VISA OCH F AV S TTNING F R SITT ARBETE R BILDBOKEN 0ROBLEMET MED DENNA FRAM F RANDEFORM R DOCK ATT UTGIVNINGEN AV BILDB CKER MED FOTOGRAFIER ELLER ILLUSTRATIONER R F RENAD MED H GA PRODUKTIONSKOSTNADER VILKET MEDF R ATT DE SLUTLIGA PRISERNA P B CKERNA UTE P MARKNADEN BLIR MYCKET H GA $ET FINNS EN S RSKILD ST DORDNING P 3TATENS KULTURR D F R FR MJANDET AV UTGIVNING AV FOTO OCH BILDB CKER %N ARBETSGRUPP MED BRED KOMPETENS N R DET G LLER ATT BED MA KONST FOTO OCH BILD R KNUTEN TILL

89 3/5 5TREDNINGENS F RSLAG R DET 5TREDNINGEN F RESL R EN F RST RKNING AV MEDLEN F R VERKSAM HETEN $EN INTERNATIONELLA UTST LLNINGSVERKSAMHETEN SOM TIDIGARE BEDREVS AV. MNDEN F R 5TST LLNINGAR AV.UTIDA 3VENSK +ONST I 5TLANDET R SEDAN DEN JANUARI INORDNAD I -ODERNA -USEETS )NTERNATIONELLA 0ROGRAM $ETTA HAR GIVIT M JLIGHETER ATT EXPANDERA EN VERKSAMHET OCH I DENNA VERKSAMHET INKLUDERA NYA INTERNATIONELLA KONSTPROJEKT 3OM EXEMPEL KAN N MNAS DE FORUM SOM BED MTS VIKTIGA F R SVENSK SAMTIDSKONST DE SENASTE REN MEN D R FINANSIERING VISAT SIG PROBLEMATISK DEN INTERNATIONELLA "IENNALEN I *OHANNESBURG %UROPEAN "IENNAL OF #ONTEMPORARY!RT -ANIFESTA TH )NTERNATIONAL 4RIENNALE.EW $EHLI +ONTAKTER FINNS OCKS F R ATT UTVECKLA ETT UTST LLNINGS SAMARBETE MED KONSTCENTRET $ARAIT AL &UNUN I!MMAN *ORDANIEN OCH 3OROS #ENTER FOR #ONTEMPORARY!RT I "ALTIKUM OCH 5KRAINA 'ENOM DESSA PROJEKT F R SVENSKA KONSTN RER HELT NYA M JLIGHETER ATT M TA INTERNATIONELLA KONSTFORUM OCH D R UTF RA KONSTN RLIGA UPPDRAG & R ATT P B STA S TT UTNYTTJA DESSA NYA TILLF LLEN OCH ID ER SAMT GE FLER SVENSKA KONSTN RER M JLIGHET ATT DELTA I ETT BREDARE INTERNATIONELLT KONSTLIV KR VS NYA FINANSIERINGSM JLIGHETER -ODERNA -USEET GER M JLIGHETEN ATT ADMINISTRATIVT EXPANDERA INTERNATIONELL VERKSAMHET SOM KOMMER SVENSKA KONSTN RER TILLGODO $ RF R F RESL R VI ATT YTTERLIGARE KRONOR AVS TTS F R ETT FORTSATT UTVIDGAT INTERNATIONELLT UTBYTE INOM BILD KONSTEN INOM -ODERNA -USEETS )NTERNATIONELLA 0ROGRAM

90 5TREDNINGENS F RSLAG 3/5 4ON 4ONS TTARE OCH KOMPOSIT RER 5TREDNINGENS F RSLAG %TT STATLIGT ST D I FORM AV EN KOMPLETTERANDE ARBETSERS TTNING INF RS %RS TTNINGEN AVSER ATT KOMPENSERA TONS TTARE OCH KOMPOSIT RER F R DERAS ARBETSINSATS D DE KOMPONERAR ETT BEST LLNINGSVERK #IRKA MILJONER KRONOR B R ANVISAS F R ST DET 3VENSKA RIKSKONSERTER OCH 3VERIGES 2ADIO ERH LLER KADE MEDEL TILL BEST LLNINGSVERK AV KONSTMUSIK MED MILJON KRONOR VARDERA DVS EN SAMMANLAGD F RST RKNING OM MILJONER KRONOR, NSMUSIKEN ERH LLER KADE MEDEL F R BEST LLNINGSVERK INOM KONSTMUSIK OCH JAZZ MED MILJONER KRONOR %N F RST RKNING AV ARRANG RSST DET MED MILJONER KRONOR 3T DET SKALL FR MJA F RMEDLINGEN AV DEN SAMTIDA KONSTMUSIKEN OCH JAZZEN $EN SAMMANLAGDA F RST RKNINGEN AV ARRANG RSST DEN UPPG R TILL MILJONER KRONOR SE NEDAN UNDER MUSIKER 5T KADE ANSLAG TILL FONOGRAMUTGIVNING MED MILJONER KRONOR "IDRAGSGIVNINGEN SKALL INRIKTAS P KULTURPOLITISKT ANGEL GNA FONO GRAM & RST RKT ST D TILL INTERNATIONELL VERKSAMHET MED KRO NOR F R ATT LANSERA SVENSK KONSTMUSIK OCH JAZZMUSIK UTOMLANDS SAMT F R ATT INBJUDA INTERNATIONELLT ETABLERADE TONS TTARE OCH KOM POSIT RER TILL 3VERIGE 3K LEN F R UTREDNINGENS F RSLAG. R ETT VERK BEST LLS AV EN TONS TTARE ELLER KOMPOSIT R OMFATTAR AVTALET EN ENSAMR TT F R BEST LLAREN ATT URUPP F RA VERKET 3EDAN VERKET URUPPF RTS HAR UPPHOVSMANNEN R TT ATT UPP L TA T N GON ANNAN ATT FRAMF RA VERKET "EST LLNINGSARVODET DVS ERS TTNINGEN F R R TTEN TILL URUPPF RANDE BEST MS EFTER S RSKILDA MINI MITARIFFER FASTST LLDA AV 4EATRARNAS 2IKSF RBUND OCH!RBETSGIVARF RE NINGEN 32!/ ENA SIDAN OCH &34 OCH 3+!0 ANDRA SIDAN $ENNA ERS TTNING UTG R S LEDES DEN UPPHOVSR TTSLIGA ERS TTNINGEN OCH INTE N GON EGENTLIG ERS TTNING F R SJ LVA ARBETET MED ATT KOMPONERA VERKET %NLIGT TARIFFERNA UTG R FR N DEN JANUARI ERS TTNING F R TEX ETT ORKESTERVERK I KOMPOSITIONSOMR DE DVS VERK F R BLA SYMFONI ORKESTER OCH KAMMARMUSIK I ST RRE FORMAT SOM R MELLAN MINUTER L NGT KRONOR & R ETT KAMMARENSEMBLEVERK ELEKTRO AKUSTISKT VERK ELLER JAZZVERK F R ST RRE ORKESTER AV SAMMA TIDSL NGD UTG R ERS TTNING MED KRONOR!RBETET F R ETT ST RRE ORKESTER STYCKE OM MINUTER TAR UPPSKATTNINGSVIS TTA TILL TIO M NADER

91 3/5 5TREDNINGENS F RSLAG VARAV CA TV M NADER G R T TILL ATT RENSKRIVA PARTITUR OCH KORREKTURL SA %TT KAMMARENSEMBLEVERK ELEKTROAKUSTISKT VERK ELLER JAZZVERK F R ST RRE ORKESTER OM MINUTER KR VER UPPSKATTNINGSVIS FEM TILL SJU M NADERS ARBETSTID $ETTA INNEB R ATT OM BEST LLNINGSARVODET SKULLE UTG RA ERS TTNING F R NEDLAGD ARBETSTID S SKULLE TONS TTARENS ERS TTNING F R ATT KOMPONERA VERKET BLI EN M NADSINKOMST P KRONOR RESPEKTIVE CA KRONOR $ETTA INNEB R ATT TONS TTAREN KOMPOSIT REN ERH LLER EN OERH RT L G ERS TTNING F R SIN ARBETSINSATS -OT BAKGRUND H RAV ANSER UTREDNINGEN ATT EN F RST RKNING AV ERS TT NINGEN F R UTF RT ARBETE VID KOMPONERANDET AV ETT BEST LLNINGSVERK BORDE UTG TILL TONS TTARE OCH KOMPOSIT RER SOM OMFATTAS AV KOMPOSI TIONSOMR DE OCH I IFR GAVARANDE AVTAL %N NY ST DORDNING INR TTAS ENLIGT VILKEN TONS TTARENKOMPOSIT REN ERH LLER KOMPLETTERANDE ERS TT NING F R ARBETE EFTER DET ATT AVTAL TECKNATS MELLAN TONS TTAREN KOMPOSIT REN OCH BEST LLAREN 5TREDNINGEN F RESL R ATT DEN NYA ST DORDNINGEN INR TTAS HOS +ONST N RSN MNDEN SOM UTBETALAR DEN KOMPLETTERANDE ERS TTNINGEN &R GAN VILKET BELOPP SOM SKALL UTBETALAS KAN L SAS P OLIKA S TT %N L SNING R ATT KNYTA DET TILL DE BELOPP SOM R UPPST LLDA I AVTALETS TARIFFER S ATT TEX PROCENT AV DET D R ANGIVNA ERS TTNINGSBELOPPET UTG R SOM KOMPLETTERANDE ARBETSERS TTNING %N ANNAN L SNING R ATT +ONST N RSN MNDEN F RDELAR MEDLEN OCH UTBETALAR KOMPLETTERANDE ERS TTNING EFTER EN BED MNING AV RESPEKTIVE BEST LLNINGSVERKS OMFATTNING KVALITET ETC 3T DET KAN UPPSKATTNINGSVIS BER KNAS KOSTA CIRKA MILJONER KRONOR UTIFR N UPPGIFTEN ATT DET EFTER TILL GG AV F RSLAGEN OM KADE MEDEL TILL BEST LLNINGSVERK UTG R BEST LLNINGAR FR N MUSIKINSTITUTIONERNA P CA MILJONER KRONOR 3V RIGHETEN F R TONS TTARNA R ATT DET INTE FINNS TILLR CKLIG AVS TTNING P MARKNADEN F R KONSTMUSIKEN $ET R SV RT ATT KOMMA IN P ARBETS MARKNADEN F R DEN SOM KOMPONERAR MODERN KONSTMUSIK $ET SAKNAS FRAMF RALLT EFFEKTIVA OCH BREDA DISTRIBUTIONSKANALER F R ATT F RMEDLA MUSIKEN TILL EN PUBLIK $ET MELLANLED SOM R N DV NDIGT F R ATT KONST MUSIKEN OCH VRIGA SMALA GENRER SKALL N PUBLIKEN BEST R AV ARRANG RER MEDIERNA RADIO OCH 46 SAMT FONOGRAMUTGIVNING GENOM F RLAG )NOM KONSTMUSIKEN HAR DOCK INSTRUMENTALMUSIKEN ST RRE M JLIGHET ATT N UT TILL EN PUBLIK N DEN ELEKTROAKUSTISKA BLA D RF R ATT DEN FRAMF RS AV UT VANDE MUSIKER INOM ELEKTRONMUSIKEN SKER DETTA ENDAST I MINDRE OMFATTNING SAMT ATT DET FINNS EN L NG OCH BETYDANDE KONSERTTRADITION INOM INSTRUMENTALMUSIKEN $E TV FR MSTA INSTITUTIONERNA SOM SPEGLAR NYSKAPANDET AV SVENSK KONSTMUSIK OCH G R BEST LLNINGAR AV VERK R 3VENSKA RIKSKONSERTER OCH 3VERIGES 2ADIO 0 3VENSKA RIKSKONSERTER OCH 3VERIGES 2ADIO R N RA KNUTNA TILL DISTRIBUTIONSLEDET AV MUSIKEN 2IKSKONSERTER GENOM ARRAN

92 5TREDNINGENS F RSLAG 3/5 GEMANG AV KONSERTER FESTIVALER TURN ER OCH 3VERIGES 2ADIO GENOM S NDNINGAR I MEDIET $ET R F KONSERTARRANG RER SOM SATSAR P ATT FRAM F RA NYSKRIVEN KONSTMUSIK 2ADIOMEDIET FYLLER EN VIKTIG FUNKTION F R ATT F RMEDLA DENNA MUSIK 3VERIGES 2ADIOS PUBLIC SERVICEANSVAR HAR S LE DES EN S RSKILT STOR BETYDELSE F R KONSTMUSIKENS M JLIGHETER ATT FRAMF RAS F R EN PUBLIK OCH D RIGENOM F EN KAD EFTERFR GAN -OT DENNA BAKGRUND F RESL R UTREDNINGEN ETT F RST RKT ST D TILL 3VENSKA RIKSKON SERTER OCH 3VERIGES 2ADIO F R KADE BEST LLNINGAR TILL TONS TTARE 6ID F RDELNINGEN AV BEST LLNINGAR B R BETYDELSEN AV F RMEDLING AV DEN EXPERIMENTELLA KONSTMUSIKEN BEAKTAS "EST LLNINGAR AV KONSTMUSIK FR MST INSTRUMENTALMUSIK G RS VEN AV, NSMUSIKEN & R ATT DEN EXPERIMENTELLA MUSIKEN INTE SKALL BLI EN STORSTADSF RETEELSE R DET VIKTIGT ATT MAN VEN INOM, NSMUSIKEN SATSAR P NYA OTRADITIONELLA MUSIKFORMER ( RVID R M JLIGHETERNA F R SAMARBETE MELLAN TONS TTARE OCH FRILANSANDE MUSIKER BETYDELSEFULLA S ATT DEN NYKOMPONERADE MUSIKEN N R UT VER LANDET 5TREDNINGEN F RESL R D RF R EN F RST RKNING AV ST DET TILL, NSMUSIKEN F R KADE BEST LLNINGAR AV VERK FR N TONS TTARE -EDLEN TILL, NSMUSIKEN SKALL F RDELAS AV 3TATENS KULTURR D +OMPOSIT RER INOM GENRER SOM JAZZ HAR INTE SAMMA EFTERFR GAN P MARKNADEN SOM KOMPOSIT RER AV POPUL RMUSIK OCH SPELAS INTE HELLER LIKA OFTA I TEX 3VERIGES 2ADIO & R DESSA KOMPOSIT RER R INSATSER I FORM AV KADE BEST LLNINGAR OCH FONOGRAMST D VIKTIGA 5TREDNINGEN F RESL R D RF R F RST RKNINGAR INOM DESSA OMR DEN. R DET G LLER ARRANG RSST D FRAMF RDES I +ULTURPROPOSITIONEN ATT EN F RST RKNING AV DE LOKALA ARRANG RSLEDEN UPPTAGITS I BUDGETPROPOSITIONEN MED MILJONER KRONOR UNDER REN OCH & RST RKNINGEN R AVSEDD ATT ST DJA BLA ARRANGERANDE MUSIKF RE NINGARS VERKSAMHET OCH FR MJA INSATER I VRIGT F R DET FRIA MUSIKLIVET!RRANG RSST DEN R OERH RT BETYDELSEFULLA F R ATT DEN NYA MUSIKEN SKALL N UT I ALLA DELAR AV LANDET & R DENNA UPPGIFT R OCKS ETT KAT SAM ARBETE MELLAN TONS TTAREKOMPOSIT RER OCH FRILANSANDE MUSIKER SOM FRAMF R MUSIKEN VIKTIGT 5TREDNINGEN ANSER ATT YTTERLIGARE F RST RK NINGAR TILL ST D F R LOKALA MUSIKARRANG RER VERKSAMMA MED ATT F R MEDLA KONSTMUSIK OCH JAZZ SKALL G RAS %N F RST RKNING AV +ULTUR R DETS ANSLAG F R ARRANG RSST D F RESL S D RF R H R MED MILJONER KRO NOR $EN SAMMANLAGDA F RST RKNINGEN AV ARRANG RSST DEN UPPG R TILL MILJONER KRONOR SE NEDAN UNDER MUSIKER & R DEN MODERNA KONSTMUSIKEN HAR DISTRIBUTIONSLEDET I FORM AV FONOGRAMUTGIVNING STOR BETYDELSE F R ATT DENNA NYKOMPONERADE MUSIK SKALL KUNNA N UT TILL EN BRED H RARKRETS 5TREDNINGEN F RESL R D RF R

93 3/5 5TREDNINGENS F RSLAG F R DETTA NDAM L EN F RST RKNING AV +ULTURR DETS ST D F R UTGIVNING OCH DISTRIBUTION AV FONOGRAM MED MILJONER KRONOR $EN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN F R TONS TTARE OCH KOMPOSIT RER R OERH RT VIKTIG INOM DE SMALARE GENRERNA S SOM NUTIDA KONSTMUSIK OCH JAZZ 6ERKSAMHETEN AVSER B DE LANSERING AV N MNDA MUSIK UTOMLANDS OCH M JLIGHETERNA ATT INBJUDA INTERNATIONELLT ETABLERADE TONS TTARE OCH KOMPOSIT RER TILL 3VERIGE MED M JLIGHET ATT KOMPONERA VERK SAMT F RE L SA 5TREDNINGEN F RESL R ATT ANSLAGET F R INTERNATIONELLT KULTURUTBYTE OCH SAMARBETE HOS 3TATENS KULTURR D F RST RKS F R DESSA NDAM L!V DESSA SKALL VISS DEL G TILL 34)-3VENSK -USIK F R EN BRED LANSERING AV SVENSK SAMTIDA MUSIK UTOMLANDS -USIKER 5TREDNINGENS F RSLAG %N F RST RKNING AV TURN ST DEN F R FRILANSANDE MUSIKER MED MILJONER KRONOR %N F RST RKNING AV ARRANG RSST DEN TILL DE LOKALA ARRANG RSF RE NINGARNA MED MILJONER KRONOR UT VER DE MILJONER SOM F RE SLOGS OVAN UNDER TONS TTAREKOMPOSIT RER DVS DEN SAMMANLAGDA F RST RKNINGEN AV ARRANG RSST DEN UPPG R TILL MILJONER KRONOR %N F RST RKNING AV ST DET F R INTERNATIONELL VERKSAMHET MED MILJON KRONOR 3K LEN F R UTREDNINGENS F RSLAG 3 SOM UT VANDE HAR MUSIKERNA M JLIGHET ATT ARBETA SOM ANST LLDA ) BET NKANDET!RBETE T KONSTN RER L MNAS EN REDOG RELSE AV MUSIKERNAS SITUATION P ARBETSMARKNADEN $ R FRAMG R BLA ATT VEN OM MUSIKER MED L NGRE ELLER KORTARE ANST LL NINGAR ELLER UPPDRAG HAR M JLIGHET ATT ERH LLA ERS TTNING FR N ARBETSL S HETSKASSA R PROBLEMET ATT DET R DER H RD KONKURRENS OM DE ARBETENA SOM GRUNDAR R TTEN TILL ERS TTNING 5NDER DE SENASTE REN HAR FRAMF RALLT ORKESTERTJ NSTERNA BLIVIT F RRE OCH TJ NSTER INOM L NSMUSIKEN KOMMER ATT MINSKA GENOM ATT DE STATLIGA BIDRAGEN SK RS NED. R DET G LLER ARRANG RSST D FRAMF RDES I +ULTURPROPOSITIONEN ATT EN F RST RKNING AV DE LOKALA ARRANG RSLEDEN UPPTAGITS I BUDGETPROPOSITIONEN MED MILJONER KRONOR UNDER REN OCH & RST RKNINGEN R AVSEDD ATT ST DJA BLA ARRANGERANDE MUSIKF RE NINGARS VERKSAMHET SAMT FR MJA INSATSER I VRIGT F R DET FRIA MUSIKLIVET $E LOKALA MUSIKF RENINGARNA SOM ARRANGERAR FRAMF RANDEN AV MUSIK HAR EN MYCKET VIKTIG FUNKTION F R ATT MUSIKEN SKALL N UT TILL ALLA DELAR

94 5TREDNINGENS F RSLAG 3/5 AV LANDET 6IKTIGT R OCKS SAMARBETET MELLAN TONS TTAREKOMPOSIT RER OCH FRILANSANDE MUSIKER F R ATT BLA DEN NYSKRIVNA KONSTMUSIKEN SKALL KUNNA F RMEDLAS 5TREDNINGEN ANSER ATT YTTERLIGARE F RST RKNINGAR TILL ST D F R LOKALA MUSIKARRANG RER SKALL G RAS MED MILJONER KRONOR UT VER DE MILJONER SOM F RESLOGS OVAN UNDER TONS TTAREKOM POSIT RER DVS DEN SAMMANLAGDA F RST RKNINGEN AV ARRANG RSST DEN UPPG R TILL MILJONER KRONOR & R ATT ORKESTRAR ENSEMBLER OCH FRILANSANDE MUSIKER SKALL HA R D ATT FORTS TTA SIN VERKSAMHET R OCKS EN F RST RKNING AV TURN ST DET VIKTIGT 5TREDNINGEN ANSER D RF R ATT EN F RST RKNING AV ANSLAGET F R TURN ST D SKALL SKE $EN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN F R UT VANDE MUSIKER R OERH RT VIKTIG INOM DE SMALARE GENRERNA S SOM OMR DENA F R TEX JAZZ OCH VISA 6ERKSAMHETEN AVSER FR MST LANSERING AV N MNDA MUSIK UTOM LANDS 5TREDNINGEN F RESL R ATT ANSLAGET F R INTERNATIONELLT KULTURUTBYTE HOS 3TATENS KULTURR D F RST RKS F R DESSA NDAM L!V DESSA SKALL VISS DEL G TILL 34)-3VENSK -USIK F R EN BRED LANSERING AV SVENSK SAMTIDA MUSIK UTOMLANDS 3CEN 3CENKONSTN RER 5TREDNINGENS F RSLAG $E FRIA TEATRARNAS OCH DE FRIA DANSARNAS VERKSAMHETSST D F RST RKS MED MILJONER KRONOR!V DESSA B R EN KAD SATSNING F R TURNE R G RAS MED MILJONER KRONOR 3K LEN F R UTREDNINGENS F RSLAG ) BET NKANDET!RBETE T KONSTN RER REDOG RS UTF RLIGT OM DE UT VANDE SCENKONSTN RERNAS ARBETSSITUATION $ R FRAMG R ATT DET R ANGEL GET ATT VIDTA STRUKTURGREPP SOM KAN TER SKAPA EN BALANS INOM TEATERN D R KONSTN RERNA TER KAN F RS RJA SIG GE NOM ERS TTNING F R ARBETE $E FRIA TEATERGRUPPERNA R H RVID I STORT BE HOV AV ST D F R ATT F VERKSAMHETERNA ATT KLARA SIG EKONOMISKT OCH F R ATT KUNNA UTGE ERS TTNINGAR TILL DE MEDVERKANDE KONSTN RERNA $E FRIA TEATER OCH DANSGRUPPERNA R BLA I STORT BEHOV AV TURN ST D F R ATT KUNNA KA RUNT OCH S TTA UPP F REST LLNINGAR OCH D RMED FORTS TTA SIN VERKSAMHET 3 V L OFFENTLIGA ARRANG RER SOM F RENINGAR HAR F TT ALLT SV RARE ATT FINANSIERA G STBES K AV TEATERGRUPPER 5TREDNINGEN F RESL R D RF R ATT DET INOM RAMEN F R +ULTURR DETS VERKSAMHETSST D TILL DE FRIA

95 3/5 5TREDNINGENS F RSLAG TEATERGRUPPERNA OCH DE FRIA DANSGRUPPERNA SKER EN F RST RKNING AV ST DET F R TURNE R & R ATT DE FRIA TEATRARNA SKALL F B TTRE R D ATT ANLITA FLER AKT RER FR N OLIKA YRKESKATEGORIER TILL SINA UPPS TTNINGAR F RESL R UTREDNINGEN EN F R ST RKNING AV VERKSAMHETSST DEN F R DE FRIA TEATRARNA $ET KAN R RA SIG OM ATT ANLITA REGISS RER SCENOGRAFER S NGARE MUSIKER KOREOGRAFER OCH DANSARE UT VER SK DESPELARE "LA INOM BARN OCH UNGDOMSTEATERN R DET ANGEL GET ATT MAN TILL UPPS TTNINGARNA HAR M JLIGHETER ATT ANLITA TEX MUSIKER SOM SPELAR I ST LLET F R ATT HA INSPELAD MUSIK 46FONDSUTREDNINGENS F RSLAG OM INR TTANDET AV EN FOND SOM KAN GE BETYDANDE BIDRAG TILL FRIA 46PRODUKTIONER B R LEDA TILL ATT GE OBEROENDE REGISS RER SCENOGRAFER FILMARE MFL FLER ARBETSTILLF LLEN 6IDARE B R REGERINGENS S RSKILDA PROGRAMST D TILL 3VERIGES 4ELEVI SION INNEB RA ATT DE OLIKA YRKESGRUPPERNA INOM SCENOMR DET ERH LLER KADE ARBETSTILLF LLEN &ILMARE 5TREDNINGENS F RSLAG 3T DET TILL FILMPRODUKTION F RST RKS MED MILJONER KRONOR!V REGERINGENS S RSKILDA PROGRAMST D TILL 3VERIGES 4ELEVISION F R KVALIFICERAD FILMPRODUKTION B R EN DEL AVS TTAS TILL DE OBEROENDE FIL MARNAS PRODUKTION 3K LEN F R UTREDNINGENS F RSLAG +ONSTARTEN FILM SKILJER SIG FR N ANDRA KONSTARTER GENOM ATT DEN ING R I EN INDUSTRI DVS DET KR VS EN FINANSI RK PARE INNAN PRODUKTIONEN KAN GENOMF RAS /BEROENDE FIL MARE KAN INTE KOSTNADSM SSIGT PRODUCERA SINA FILMER SJ LVA OCH VEN OM DE ERH LLER ST D TILL PRODUKTIONER R DE VERKSAMMA UNDER MYCKET KNAPPA EKONOMISKA F RH LLANDEN $E FRIA FILMARNA ARBETAR FR MST INOM OMR DENA DOKUMENT RFILM OCH KORTFILM ) 3VERIGE SATSAS DET ENLIGT FILMARNA INTE P DOKUMENT R OCH EXPERIMENTELLFILM I N GON ST RRE UTSTR CKNING %N UTF RLIG REDOG RELSE F R DE FRIA FILMARNAS SITUATION P MARKNADEN G RS I BET NKANDET "IDRAG TILL FRI SVENSK 46PRODUKTION 3/5 $E OBEROENDE FILMARNA R I STOR UTSTR CKNING BEROENDE AV ST D F R ATT KUNNA PRODUCERA FILM INOM OLIKA GENRER $ETTA R N DV NDIGT F R ATT DE SOM FRIA YRKESUT VARE UTAN PRODUKTIONSBOLAG BAKOM SIG SKALL KUNNA KONKURRERA OM ATT F SINA FILMER VISADE I MEDIERNA

96 5TREDNINGENS F RSLAG 3/5 5TREDNINGEN F RESL R ATT +ONSTN RSN MNDENS ANSLAG F R ST D TILL FILMPRODUKTION F RST RKS 3TATEN ST DJER PRODUKTION AV FILM GENOM FILMAVTALET 3VENSKA &ILM INSTITUTETS F RSLAG TILL NYTT FILMAVTAL INNEH LLER BLA F RSLAG OM B TTRE ST D TILL KVALITETSFILM OCH EN F RST RKNING AV ST DET TILL FILMPRODUKTION MED MILJONER KRONOR $ DET F R FILMARNAS DEL R R SIG OM MYCKET STORA BELOPP F R ATT ST DET SKALL HA N GON VERKAN UNDERSTRYKER UTREDNINGEN I ST LLET BETYDELSEN AV DE MEDEL SOM HAR REDOVISATS INOM FILM OCH 46OMR DET DEN SENASTE TIDEN $ET R R SIG DELS OM 46FONDSUTREDNINGENS F RSLAG DELS OM 2EGERINGENS S RSKILDA PROGRAMST D TILL 3VERIGES 4ELEVISION & RSLAGET I BET NKANDET "IDRAG TILL FRI SVENSK 46PRODUKTION 3/5 OM INR TTANDET AV EN FOND SOM KAN GE BETYDANDE BIDRAG TILL FRIA 46PRODUKTIONER B R LEDA TILL ATT GE OBEROENDE FILMARE KADE M J LIGHETER F R FILMPRODUKTION 2EGERINGEN LADE I NOVEMBER ETT F RSLAG OM ETT NYTT PERMANENT ST D P MILJONER KRONOR PER R TILL 3VERIGES 4ELEVISION 3T DET SKALL ANV NDAS TILL KVALIFICERAD PROGRAMPRODUKTION AV BLA DOKUMENT RER DRAMATIK OCH PROGRAM F R BARN OCH UNGDOM 5TREDNINGEN ANSER ATT EN DEL AV DETTA BELOPP B R AVS TTAS TILL DE OBEROENDE FILMARNAS PRODUKTION

97 3/5 "ILAGA +OMMITT DIREKTIV 'ENERELLT ST D TILL KONSTN RLIGA OCH LITTER RA EGENF RETAGARE $IR "ESLUT VID REGERINGSSAMMANTR DE DEN OKTOBER 3AMMANFATTNING AV UPPDRAGET %N S RSKILD UTREDARE SKALL L MNA F RSLAG TILL UTFORMNING AV ETT KULTUR POLITISKT GRUNDAT GENERELLT ST D TILL FR MST KONSTN RLIGA OCH LITTER RA EGENF RETAGARE SAMT REDOVISA KONSTN RERS OCH F RFATTARES EKONOMISKA F RH LLANDEN "AKGRUND $E PROBLEM SOM R S RSKILT F RKNIPPADE MED ENSKILT F RETAGANDE P DET KONSTN RLIGA OCH LITTER RA OMR DET HAR UPPM RKSAMMATS I OLIKA SAM MANHANG UNDER L NG TID - NGA KONSTN RLIGA OCH LITTER RA EGENF RE TAGARE HAR EN MYCKET L G DISPONIBEL INKOMST AV SIN KONSTN RLIGA VERK SAMHET SEDAN SKATTER AVGIFTER OCH VRIGA KOSTNADER I R RELSEN R BETALDA 6ERKSAMHETEN MEDGER S LLAN PRODUKTIVITETS KNING ELLER RATIO NALISERINGAR AV DEN ART SOM F REKOMMER I ANNAN N RINGSVERKSAMHET VEN I SERI S KONSTN RLIG OCH LITTER R VERKSAMHET F REKOMMER EN VISS ANPASSNING TILL MARKNADEN - NGA KONSTN RER HAR DOCK SV RT ATT P DET S TTET H JA SINA INKOMSTER UTAN ATT SAMTIDIGT G RA AVKALL P DEN KONST N RLIGA INTEGRITETEN ) ST LLET R DE BEROENDE AV SIDOINKOMSTER F R SIN F RS RJNING & R ATT F RB TTRA SITUATIONEN HAR KONSTN RSORGANISATIONERNA L NGE HAFT ETT STARKT NSKEM L OM ETT GENERELLT UTFORMAT STATLIGT KONST N RSST D MED S RSKILD INRIKTNING P EGENF RETAGARE 4V UTREDNINGAR HAR UNDER SENARE R BEHANDLAT DENNA FR GA